# ID: svediakorp-per3359
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,185
# sentences: 454
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 41 • 8 Oktober Tidevarvet N:r 41 Psykoanalysen » Det finns en lag för djävlar och för spöken; Psykoanalysen är en de ' ' väg vi slunkit in, de " må vi ut. » metod - icke ett evan- gelium.
Under denna rubrik Det var en ganska särdeles pu- sammanfattar signaturen S — g.
någ- blik som fyllde Läkarsällskapets ra intryck från den föreläsning som lokal i måndags kväll: man skym- den schweiziske vetenskapsmannen och prästmannen dr Oskar Pfister, tade en mängd kända lärarinnepro- filer, minst tio skolföreståndarin- måndagen den 3 höll i Stockholm, nor; flera stolrader fylldes av unga män av högskolestudenttyp; där Hem, skola och bar- funnos några präster, en handfull navårdsnämnd måste in- läkare; man lade märke till ett slu- timt samarbeta för att leda ung- domen fram till en ren och sund tet, intensivt skådespelerskeansikte.
För denna publik talade dr Oskar uppfattning om sexuallivet.
Stock- holms barnavårdsnämnd h a r i da- Pfister från Schweiz, en känd garna tagit initiativ till ett dylikt prästman och Freudian, om » Psy- samarbete och med anledning där- koanalysen som förlossning ur sjä- av har Tidevarvets medarbetare lavåndor ».
Dr Pfisters föredrag var vänt sig till doktor Karoli- na Widerström för att få i hög grad intressant, sakkunnigt, höra hennes åsikt om saken.
sprudlande av liv och vimlande av exempel ur hans stora patientmate- rial.
Han betonade starkt att psyko- Veckans ledare, Skuggan analysen är e n metod, icke ett evan- av 1928 års val, anknyter gelium, den tar bort bojor, löser till en försvarsbroschyr av envoy- bundna själar men ger e j något po- én Westman.
sitivt i utbyte.
Det nödiga positiva finner han för sin del i den evange- M a n n e n, som i n g e n liska kristendomen.
är titeln på en nyligen känner Psykoanalysen är en psykologisk utkommen bok på Natur och Kul- upptäckarmetod men också en viss turs förlag av en amerikansk af- summa teoretisk insikt, vunnen ge- färsnian, Bruce Barton.
nom analysen.
Man vill med den * ned till den omedvetna bakgrunden, Veckans novell, Lättsinne som visserligen icke är bara en klo-.
är skriven av Else Feld- ak.
Det omedvetna man vill åt mann.
är framför allt det som uppstått genom förträngning.
Det förträng- Att hyra i höglänt vacker Skånebyggd 2 möbl.
rum med kakelugnar samt del i kök hos ensam dam.
Bra ort för duglig sömmerska.
Svar till Tidevarvets exp.
Glöm ej Spångbergs, Blommor 12 Birger Jarlsgatan 12 erkända för sin hållbarhet, ring av överkast.
största sorte- Dalagatan 14.
STOCKHOLM.
är en metod icke — ett evangelium.
Ombytta da är ofta just det som varit mest da upp sina härvor på egen hand känslobetonat.
Under medvetan- dets tröskel sker det sedan ofta yt- terligare en omdiktning av det för- trängda.
Det förträngda vill e j åter upp till medvetande, man är rädd för smärtan.
- - Sjukdomssym- tom uppkomma ej sällan för att be- spara olust eller i form av självbe- straffning eller som självskydd.
- Man liar att räkna med kompen- sationslagen: en mervärdig ersätt- ning måste ges för en last om den skall utrotas, ej, blott utbytas.
Från vilka bojor vill analysen frälsa?
Från oförmåga till koncentration, från ångest, från Hamletdrömmerier och Oidipuskomplex - och annat mer.
Ovanstående ge?
blott den svagas- te antydan om föredragets innehåll.
Bättre vore måhända att tala om vad intryck det gjorde.
Vad tänkte en outsider?
Först och främst tänkte man tacksamt att psykoanalys otvivel- aktigt i kloka händer är ett värde- fullt hjälpmedel då det gäller att lösa bundna själar.
Men man frågade sig också tvekande: gäller allt detta ba- ra nevrotici eller gäller det, i nå- gon mån om oss alla?
Om man skulle analysera envar — hemska tanke!
— skulle man då hos alla fin- na förträngningar?
Är då skillna- den bara den att somliga orka — rolle Det upptäcktes en dag att jag inte kun- medan andra måste ha analytikerns de redogöra för en saga han enkom läst fantasi och viljekraft till vägledning för mig.
och stöd.
Eller är det så att det finns - Hur gick det för honom som a t upp en sund, modig självuppgörelse — en vit orm och lärde förslå fåglarnas kalla det ånger, eller kalla det att ta sig själv i kragen - som frigör den sista leken att han ska läsa mig i från det förgångna och räddar un- sömn.
Det ä r flera förberedelser.
Hans dan förträngningar.
En smula un- egen kudde hämtas.
därefter en filt som drade man också över de till synes han brer över mig så noga, att han måste ständiga framgångar som relatera- des, över lättheten att bota och bota tar han en pall och sätter sig med boken fullständigt.
Nog måste det ändå bli vid soffan.
återfall för många av dessa männi- Världen har förändrat utseende i viss nya förträngningar, nya mån, sedan den dag i våras då han ställ- skor de sig Vid skrivmaskinen och läste lika fort symtom.
undan som jag skrev.
Och starkt kände man att också Kung Trastskägg hjälper mig inte att här förebyggandet måste vara det somna, men nu är ungen lika begiven och väsentliga.
Gäller det inte främst att angelägen att få mig i sömn som j a g var tinder känsliga barna- och uppväxt- angelägen, då jag satt vid hans lilla spjäl- år skydda mot de hårda påfrest- och läste högt ur filo- ningar, de oblida öden som bli till Det är ombytta roller nu och han dis- sjukdomsorsak.
Och vidare - skul- kuterar gärna den tid.
d i så skall bli le inte ofta sjukdomssymtom utebli fallet i alla avseenden.
Tror du att du orkar hålla på med om man kunde ge människor mer livsinnehåll, råda bot på deras inre fattigdom.
Med tillfredsställelse man, ska jag försöka att ge dig 100 i må- hörde nian dr P. betona nödvän- naden.
digheten av något positivt, något Det ä r så förtjusande för oss båda att mer än analys.
För många torde leka att han är stor och jag liten, så jag vet inte vem av oss som ä r mest betagen.
den helhjärtade koncentrationen på Men från leken leder nu under sagans varje omistligt » idags » gärning va- omständiga gång en idéförbindelse fram ra räddningen undan ångesten över t i l l några fall jag just stött på om söner det gångna och sorgen för morgon- och döttrar som i dagarna kallats till sina föräldrars sjukläger för att genom blod- dagen.
jag sov ett tag.
Sedan dess har det blivit gjort.
Därpå flyttas lampan undan, och så — säng för sex år sen bete, brukar han fråga.
För sen, lilla gum- — re- S — g.
överföring ge dem kraft att härda ut ge- nom en operation eller annan svår kris.
Detta sätt att ge blod för blod, liv för liv binder generationerna samman, tänker jag, på ett underligt sätt, i en tid som brukar kallas de lösta familjebandens tid.
Kanske existerar inte så många sådana fall.
och det ä r en slump som gjort att jag råkat rakt in i just dem.
Men så här har replikerna fallit: han reste hem i går för att hans pappa behöver blodöverfö- ring, eller: ursäkta om jag verkar lite vir- rig, för jag har just kommit från sjuk- huset, vi gjorde blodöverföring på pappa.
i dessa fall var det fråga om långa resor som barnen företogo alldeles själv- fallet, det var väl ingenting med det, sånt gör man.
Och från dem kommer jag över till att önska, att jag inte ens skulle komma i frestelse att föreslå den här ungen att ge sitt blod för mig som inte har någon för- äldrarätt till det Men samtidigt skulle det vara r o l i g t att veta hur pass villig han skulle vara Vi två är ensamma hemma, och det är alldeles stilla omkring oss.
Vi har haft söndag ihop och varit oavbrutet tillsam- man från morgon till afton.
På det sättet har det lilla barnet och den gamla män- niskan nått en slags djup och lycklig ge- menskap som rör sig på ett plan d i r ål- dersskillnaden inte spelar någon roll.
Det förvånar mig därför inte alls, att han när sagan är slut, börjar treva inom min tankevärld.
- Det ä r väl ett konstigt ord: lita på, säger han.
Litar du på någon, lika mycket som jag litar på dig?
Jag tänker efter en stund och svarar sedan högtidligt som om jag avgåve en Hem, skola och barnavårdsnämnd.
För en tid sedan måste barna- vårdsnämnden i Stockholm taga hand om ett tio-tal manliga och kvinnliga lärjungar ifrån en folk- skola i Stockholms yttre område, enär de begått för den sexuella an- ständighetskänslan sårande hand- lingar.
Det inträffade utgör dess värre icke någon enstaka företeelse, hos många unga tycks råda en upp- fattning om sexuella förhållanden, som ofta för dem vilse.
Det är emellertid närmast med anledning av de senast inträffade fallen som Stockholms barnavårds- nämnd ingått till folkskoledirektio- nen med en skrivelse innehållande ett mycket beaktansvärt förslag.
Nämnden framhåller först i sin in- laga, hur den nu gällande barna- vårdslagen genom sin betydligt vid- sträcktare räckvidd givit nämnden en svårare uppgift än förut.
Vanart bland unga personer under aderton år, även sådan som tager sig uttryck i otukt eller lösliga könsförbindel- ser, medför sålunda rätt och plikt för barnavårdsnämnden att vidta- ga uppfostringsåtgärder.
För att la- gen skall bliva verkligt effektiv är emellertid nämnden i stort behov av samarbete både med offentliga myndigheter och enskilda personer, i synnerhet med skola och hem.
En av de viktigaste orsakerna till det nuvarande tillståndet är enligt nämndens mening att söka i hem- mens allt tydligare brist på auktori- tet och förmåga att fostra ungdom- Olga ElmdahI M o d e m a g a s i n Kungsgatan 53.
Tel. 108 51 Nr 41 • 5årg.
1927.
en.
Niimiiden har i flera fall haft tillfälle att iakttaga, hurusom de ungas föräldrar stått häpna och främmande för vad deras i sexuellt avseende brådmogna söner och döttrar varit med om.
Helt visst skulle det i en del av dessa fall hava varit annorlunda, om de vuxna medlemmarna av familjen haft större förståelse för och uppmärk- samheten mera fästad vid pubertets- tidens särskilda svårigheter.
Det naturligaste är, att föräld- rarna själva meddela sina barn upplysning om ifrågavarande för- Iiållanden.
Känt är emellertid att av eget initiativ komma många för- äldrar sig icke för härmed.
Ofta saknas nog också härför erforder- liga förutsättningar.
Frågan blir därför först och främst att söka upplysa föräldrarna om deras plikt och ansvar.
Detta bör kunna ske på de möten som ibland hållas inom skolorna med barnens föräldrar för överläggning om frågor rörande barnens uppfostran.
Dessa möten anser näiiinden erbjuda lämpliga tillfällen att i anslutning till vägle- dande föredrag eller på annat sätt bringa föräldrarna till insikt om angelägenheten av att de söka efter bästa förstånd och på ett så takt- fullt och finkänsligt sätt som möj- ligt giva sina barn nödig upplys- ning i sexuellt hänseende och att med större noggrannhet kontrollera barnens nöjesliv.
Kunde man på detta sätt skingra okunnighet och varom inte, nedbringa väcka föräldrarnas ansvarskänsla vore åtskilligt vunnet och nämnden hemställer därför slutligen, alt folk- skoledirektionen redan denna höst ville anordna dylika föräldramöten.
Man söker stöd hos föräldrarna men det är inte därför meningen att vältra allt ansvar över på dem.
Skolan har sin dryga plikt och på denna hänvisar också nämnden ge- nom att ifrågasätta, huruvida icke en på Iämpligt sätt anordnad hy- gienisk-etisk upplysningsverksam- het på det sexuella området för skolungdom kunde äga värde.
Denna fråga har redan väckts från ett annat håll, nämligen från lärar- kåren själv.
I våras gjordes nämli- gen en framställning från lärarkå- ren genom den s.k. ombudsförsam- lingen om sexuell undervisning för avgående elever tir folkskolans hög- sta klasser.
Under sommaren har helt naturligt intet gjorts åt denna framställning men man har a l l an- ledning att antaga att den skall vin- na beaktande i all synnerhet när nu barnavårdsnämnden erinrar om densamina.
Skulle detta förslag vinna bifall från myndigheternas upplysningsverksamhet sida och en komma till stånd, det icke så får bindande förklaring: j a på dig.
Stämningen har blivit så intens, att jag blir rädd för att prässa hans lilla med- be- vetande och bryter den med traktas som ett n y t t hugskott.
Det är i själva verket endast ett åter- upptagande i vidsträcktare form av en undervisningsverksamhet, som (Forts. å sid.
4.)
' om.
att kom- mendera läggning.
I vanliga fall brukar då ett av två ting hända: antingen uppenbart trots och ' lyd- nad eller också förvandlas läggningen till en lek med vattnet, tvålen och badbor- sten.
Men i dag sker ingenting av detta.
Han reser sig stilla och går in till sig.
Jag sitter riktigt orolig kvar i mitt rum, t i l l dess jag äntligen hör ett befriande rop genom våningen: Hur mycket måste jag Devinez.
tvätta?
.
.
.
S v a r t på v i t t.
Skuggan av 1928års val.
D.mmnlMe med sig se kas.
Här röres r i d ömtåliga samman- hang.
här utom de rent fysiska finns också risker för psykisk självför- riskerna Riksförbundet för Sveriges för- Alma Söderhjelm, nyutnämnd historie- B v B ~ som utger en publikation, professor i A h, lämnar nu journalistiken ” Sveriges försvar ”, pryder första för den akademiska lärostolen.
Hon har med Axel d i n i d fått anledning att begrunda den året Man väntar värdering pressen Be ' aY tingen och tyckt för blld.
numret Oxenstiernas Biflnjng som icke kunna undvikas med dca mest samvetsgranna asepliika behondling i världen.
Men nu liksom i våras, när riksdagen avslog motionerna hur Historien som den stora damm- om preventivlagens upphävande och ut- ovillkorligen att diirondsr få sugaren upptar i sin jätteslang allt del redning angående strafflagsbestämmelser- se: min son, du anar icke med hu- oväsentliga, hur förstatids-väsentligt d 1.
na för fosterfördrivning.
bird.
v i den huru liten visdom världen styres.
I än tyckts vara för Cn dag.
I sin fantasi uppfattningen, att de %= frågor, d e " sociala stället finner man följande till Gustaf har hon sett sin morgontidning fri från ciala symtom, borde bli föremål för un- sig bomingsmatchor och dagsnyheter och del dcrsakning.
Ljus bchavcr spela in över områden.
alla derra dunkla Troligen skulle en undersökning av motionen till ailr da många fosterfördrivningsfallen visa nödvändigheten av att ingärda vissa staf I I Adoldf riktade ord: Men om enda som blir kvar när bladen ligga fria icke Eders Majestät låter foIket och blank.
är en liten notis med petitstil exercera sig.
blivs de våra pultro- om två dak1ondi.DuI.lion.r.
Det är kan- Av d e t h yttrande kan man ske naturligt a l l en vetenskapare tror all ner.
sluta sig till att storhetstidens svenskar icke voro något tappert evigt bestående, när allt annat faller sociala nödlägen inom un- rättmätighetens, legitimitetens, fridlysta doktosavhandling bli det yttersta och medicinska och folk, frustande av inneboende delrl säkert.
att ge kvinnor i så förtvivlad belägenhet stridslust.
Redan db måste unga Vad boxningsmatcherna angå komma en annan utväg att välja på BIoQm att människor drillas och formas om deras minne all dale^ säkert att bevaras BL dem möjlighet att få råd och hjälp.
med våld för att bli skickade att som ett typiskt dekad * ndm * me ".
Och slutligen nödvändigheten av upp- lysning inte bara om bcrruktnin (shim- ge sig in i en slaktning.
mande medel utan om del ansvar varje 3 års straffarbete.
Detts yttrande är ett Bott arm- Återigen har en av de tidvis uppdy- fullvuxen människa har som står som en ment mat den allmänna värnplikt- bondr fosterfördrivningsaffärerna nått länk i generationernas kedja.
ten.
Utan den skulle dessa herrar sin fullbordan med en dom, avkunnad vid Måtte kravet på utredning komma som i underhandlingarna mellan Askims häradsrätt.
Förloppet är typiskt.
igen till nästa års riksdag och få ett så folken jonglera med kriget stå En barnmorska i Mölndal som företagit kraftigt stöd av opinionen, att d a slår fosterfördrivning p i sig själv och 16 Ccnom.
Deli måtte da åtalande myndig- atan levande material.
kvinnor har crhlllit 3 års straffarbete.
heterna, så länge ännu den nuvarande Riksförbundets mening är säker- Fyra kvinnor av de 16 d6mdas till 3 må- lagen blsllr.
handskas med d c m m m ~ ligen Cn Bnnlln, nämligen att ta naders fängelse och,två män fingo sam- så att d m icke som hittills blir en uppen- rikskanslern till hjälp i asitatio- ma straff för delaktighet i a r l h n.
Samt- bar klasslag, som d d h r endast dem nen för längre värnpliktstid.
För- arrodUl åt bundet strävar ju för att uppriva enligt gällande lag kunde men i Postens förvisningsort.
1925 års försvarsrevision.
Troligen alla fall ligger del något av slumpens är det med tanke på nästa års val grymhet, att straffet skall slå ned på Ingen människa blir väl särskilt glad som det uppdragit åt cnwyen c, just dessa personer av alla dam över en bakläxa a h del har heller inte liga utom barnmorskan erhöllo villkorlig vilka ej kunna betala dryga utmäta, G. Westman att utge en broachir om den enfaldiga fredsrörelsen BOm icke förstår at1 ett starkt försvar är den enda verkliga fredsgaran- tien.
Dess tes att att starkt försvar gagnar freden, kan vändas till att berim att fredsrörelsen indirekt som begått samma handling.
Det är en tillfällighet som gör att rätt- visan dk och d i slår ner mitt i högen av missdådare och får fast I några av Här är ett av de * = fall de äro många d l man inte kan finna något förnuftigt sammanhang mellan handling- en och straffet.
A l l de- stickprov bland och bestraffningar av de brolllig * inte avsräcka någon är ju påtagligt.
Polisen kan inte en sekund leva under illusionen, belordrar kriget., att des, bcirrnn av fosterfördrivningar Författarens förslag är därför har någon uppfostrande verkan.
Men lagen att pacifisterna hålla fingrarna Ben finns och anses böra ryckvis till- bata och Bveilimna åt politiker lämpas.
Det är något oriktigt i del nuvarande och dip1omater att skapa en god- tillståndet.
Dill.
må vara sagt med risk artad atmosflr mellan folken, så att man kommer att beskylla oss för all att deam endast i yttersta nödfall gripa till vapen.
Underligt.
Det f i n n s ju så myc- ket politiker och divlomater i Na- tionernas förbund.
Varför har det d4 gjort fiasko!
Ska vi b r a lita till utrikesministerier och diplo- matiska kåren?
Men dat kan vi in- - - till råga på allt ochså ivra för fosterför- drivning.
V i ha i själva verket en myc- ket atark känsla om faran av att här gå lättvindigt cram på detta ömtåliga om- råde.
om världens skickligaste specialister stode gratis till alla kvinnors förfogande som ville d4ek * dd spiran- d ' livet sin kropp, så skulle de.sp spe- cialister inte kunna svara för alla hem- te efter 1914.
Till råga på allt be.
finner sig ju hr Westman i d i w revision av försvarsrevisionen.
De nibilitet.
frisinnade tror han inte på, de ha Det märkligaste m e d d e n n a för- postchefen, generaldirektör Örne blivil över Kungl.
Maj:ts beslut om postens kvinnliga befattningshavare.
Har har giv- vit uttryck åt sitt siora missnöje i e n in- tervju i cn ' slorkholmslidning och d l n i d gjort uttalanden, som smaka inte så litet av hot om repressalier.
Kungl.
Maj:ts beslut innebar bland an.
nat, att de kvinnliga befattningshavarna inom posten skola ha samma möjligheter att meritera sig B~ högre befattningar som de manliga.
D~ skola med andra ord prö- prövas inom postens alla rörelsegrenar.
Jodå, förklarar herr Örne, de, skall visst ske.
fast han för sin del aldrig vågat ifrå- ifrågasätta så radikala åtgärder.
Men nog skall han följa regeringsbeslutet, och det till pynkt och pricka.
Detta innebär, att da blivandr kvinnliga assistenterna måste be- reda sig på tjänstgöring i postkupéerna både natt och daB, vidare att dc måste prövas vid arrn,kmdel av posttranspor- ter samt vid lokala undersökningar för nya postanordningar, inventeringar av post- stationer o.s.v. Låter del inte som om tjänstgöring i postkupéerna vore någon- slags straffåtgärd Bird.
som tilgripes endast i yttersta nöd- fall eller som endast kan läggas i händer- na på manliga atleter?
Fordras det mer av en postkupetjänsteman i fysiskt och intellktuellt avseende Bn av andra postens hängt upp sig på sin försvarsrevi- tjänstemän och äro kvinnorna olämpliga sion men har ett BvWt hopp at (och omöjliga att använda på des,.
poster?
den sooialdemokratiska ledningen Vi he frågat några posttjänstemän, som för fred.
Bidan 81 där det beviaas att fred skulle kunna våga upplysa sina varit med tillräckligt länge för att kunna är överensstämmande med de eu- väljareskaror om nödvändigheten vara mycket väl förtrogna med de olika europeiska staternas verkliga intres- BP ett starkare försvar.
Barjar inte sen, kunde vara tagen ur Tidevar- det ta slut med den pacifistiska gående kunskap postal geografi, snabb- vet Men sidan 82 som hetsar mot inställningen inom detta stridbara het arbetet, tämligen god hälsa, obenä- de färgade raserna och motiverar och maskulina parti?
genhet för tågsjuka och så att kunna göra rustningarna med der- agressiva Det ser inte så ut att döma av natten till d ' &amp; allt saker, som varje rela- hållning, kunde det icke.
den paroll Socialdemokraten givit Slutet PA det hela blir att förfat- ut den sista tiden.
Det finns en stå ut med, I all synnerhet om hon genom taren rannsakar partierna för att atridbsr eller rättare stridslysten ett sådant arbete kan ernå en bättre lev- se om d l r finns möjligheter för eo del av arbetarfalangen men den nadställning.
Likaså går ban gott land kommer att gå under tredje inter- med de övriga as Bmerddirohlai Örne nationalens fana och icke under h r, förespådda prövningsplatserna crWI vad postala grenarna.De förklara följande relativt ung kvinna -- det är de unga flera kvinnliga tjänstemän försäkrat.
De Lindmans.
«radikala« åtgärder, som C o att vänta n- I preludierna upp till 1928 års om posten lager sålunda de kvinnliga val urskiljer man redan tydligt posttjänstemännen med tämligen stor ro.
Man kan vara viss på att allt kupé ställas högre trav på postal kunnig- kommer att göras för att skrämma het i n vad om fodras för utförande av upp avenska folket och få fram cn di.
mera olikartade göromålen på att postkontor och där ha kvlnnorna visat sig stämning för ökade rustningar fullt kompetenta.
igen.
Men del finns ingenting.
som hindrar SA får vi se om de våra äro el- att herr Örne försöker.
Bara inte experi- mentet slår för väl ut!
ler icke äro pultroner.
Det låter mycket väl förena sig liga, att de liksom förlorat sina liv uppfattar del genom studiet av nya att vara den mest omtalade man i däri, de åro de som belönats med testamentet fångar en.
Den andas världen och ändå vara mannen som framgång långt mera an de som gripenhet och vördnad, trots att r+ ingen känner.
Så för den skull är kallblodigt börjat med föresatsen fattaren begagnar termer från sitt det ingen orimlighet all en bok om att tjäna pengar.
Därom har bland eget yrke och talar om god annon- sering, skicklig reklam, riktiga af- Jesu liv bär denna titel.
Den är skri- andra även Henry Ford vittnat.
O m någon nödgar dig en mil, gå färsprinciper.
ven av en amerikansk affärsman två med honom.
i reklambranchen och var först in- detsam- Det har hänt För Tidevarvet av Else Feldmann.
Det är så varmt här i köket.
Och Men ingenting är nytt för mig he- går dörren till gården upp, så drar träffande Ignatz.
det ända in på benknotorna och in- Jag känner väl till de dagar, då om kort har man reumatism.
Sjuk- hans galstenslidande sätter an ho- kassans läkare säger nästan viskan- nom.
Då är han p &amp; dåligt humör de, liksom formellt, som skulle det och grov i mun.
Till och med vackra Milli kan han då kalla en inte gälla palienten: Just det ja: Hemligheten med att ma som det hänt många andra bide » Nja, en badkur - förebygga det dum gås.
Ingenting inverkar p å förd kapitelvis i ett högst världsligt honom.
- När man ropar om be- magasin.
Författaren heter Bruce arbeta sig upp i ett företag är att innanför kristendomen och utanför kan ni väl inte? » talning i matsalen, skyndar han dit Barton och hans fall var delta: som utföra dubbelt si mycket arbete att de upptäckt denna underbara » Neej, måste förtjäna. » » Kan ni inte låta sjukkassan skic- ut, annars håller han sig helst i gestalt.
och att han fått liv och u p p barn fick han i söndagsskolan en som chefen begär BY en.
Och vad är Jesu fordran på att stått inför deras ögon.
Han är en så ka er till kurorten för en liten närheten av spisen.
Till mig säger bild av Jesus som » en blek ung man han aldrig ell ont ord.
I mig re- ined slappa armmuskler och ett trädet skall b i n frukt annat i n den universell gestalt, att han är till- tid?
affärsprincipen: » man gänglig för alla slags människor.
» Nej.
Måste förtjäna. » spekterar han sin tillkommande.
sorgset utseende », och i hans namn rättrådiga » Ni är - Jag kommer allt att överlägga förbjöds allt som var roligt.
Alltså måste hålla jämna steg med sitt pro- Därför är han nog inte så okänd noga med mig själv ändå.
Han är » Kokerska på ell kafe. » som författaren till denna bok tyc- lade han bort honom så fort han spekt ».
» Ni skulle ju vara försörjd för fullständigt utarbetad.
Ofta när han Det kan tyckas krasst att tillrät- kes tro.
Han är kanske inte u p p kunde, men hunnen till mogen ål- svettas, droppar del brunt från hans, der fick han Iust all göra bekant- talägga Jesu lära så att läsarna få täckt just från hans sida, det är veckor. » » Jag kan förlora platsen.
Måste färgade hår.
Jag förebrår honom skap med Jesus eftersom han ändå en föreställning att del leder till allt Samman.
inte han gör det inte av fåfänga Han hade rätt, del är något man betala för barnet. » » grundat den största av alla affärs- framgång att följa hans råd.
Men » Jaså.
Då får vi väl ta aspirin gråhåriga kypare avskedas.
organisationer », kyrkan.
Han gick det är affärsmannens sätt att ut- så ofta har anledning att säga sig.
M e n man ser ju allt så tydligt.
till evangelierna alldeles förutsätt- trycka sin häpnad att Jesus har att man slutligen får en trygghet då.
Ända till tre stycken vid svå- när man är tillsammans så mycket ningslöst och fann en gestalt som rill.
Han kände för två tusen år och ett stöd i hans ord som icke kan ra smärtor.
han hälsar som » det moderna af- sen de grundregler för sammanlev- rubbas av någon bibelkritisk forsk- » Kanske jag skall smörja mig dagligen.
Och man tappar lusten - Sedan jag fått veta, att färslivets grundläggare », och beslöt naden mellan människor som vi nu ning eller några naturvetenskapli- med något? » Den som skriver » Skadar inte.
God middag. » han har bara fyra tår på höger fot att meddela kunder och affärsvän- börja ana.
Han hade en djup och ga upptäckter.
Nå, så farligt är det ju inte.
Litet alltsedan han skadade rig ner denna upptäckt.
Han gjorde det hemlighetsfull kunskap.
som vi ef- detta kom nyligen a l l läsa Jesu b e i foten och vi lade leromslag.
bra ut från sin synpunkt sett trä- ter århundradens misstag måste be- skrivning av vilka gåvor lärjungar- ont SI&amp;,står man ju alltid ut med.
Milli.
som springer omkring med.
Nå, en karl är en karl, även om nad som han är genom sitt yrke i kräfta.
Han var en underbar psy- na skola få när de gått ut i världen klar och kortfattad framställnings- kolog och skulle blivit en enastå- med hans budskap, fullt upptagna bröd och bakelser och har en liten av sitt ärende och i orubblig förtrös- vit mössa på rig.
brukar säga: konst.
Också har boken i den ang- ende reklamchef.
När reklamchefen nu nalkats ho- tan på den himmelske faderns he- » Nej, ingen av gästerna ser en, losachsiska affärsvärlden haft stor framgång.
Även reklamfacket kan nom med reklamchefens måttstock skydd.
» Ormar skola de hålla i hän- för dem är man luft.
Jag viktigt vara en förskola till lärjungeskap och erkänt hans storhet kan han derna och om de dricka något skäms när jag någon gång skall ta- hos Jesus alldeles som uppbörds- få en väg in till all förstå honom, dödande gift skall det alls icke aka- ga emot drickspengar från en som verket, tullverket och fiskerinärin- om också inte helt, så ändå även i da dem. » Nåväl, vetenskapen har kastar en blick p i mig.
DA sill jag ' andra styeken.
Han har gått förbi verifierat detta.
Man har experi- bara grata .. gen var del.
» Det säger jag då er.
förbli ni or- Vår reklamchef skänker Jesus all förkunnelse om honom, alla dog- mentellt utrönt all om människor sin odelade beundran för hans mäs- mer, ja även evangelisternas upp.
inta dödande gift under en stark dentlig, låt inte locka er in i nå- terliga sätt att kortfattat, åskådligt, fattning om honom som den Mes- suggestion all det icke skadar dem, got äventyr, » råder henne den gam- la garderobiären, som har två miss- ärligt och gripande lägga fram vad sias som uppfyllde ett i skrifterna i så skadar del dem heller inte.
Det visste han.
Iyckade söner men annars är en- han har att säga människorna.
Del detalj framlagt program.
Jesus är Han behärskade materien därför sam.
» Tag ni en kypare. » är något som en författare till an- ingen mystisk gudamänniska som » Kypare? » Milli drar p i mun.
, nonsmanuskript förstår att värdera.
upphävde naturlagarna från sitt in.
all han kände lösenordet, han ägde Vidare har han funnit att Jesu lära träde i världen och till sin död.
den kraft som betvingar materien.
» Ja det passar bra ihop med ert Han är för honom människan i den Han behärskade människorna därför arbete.
Man kommer bäst överens översatt till modernt språk sam- manfaller med de rätta reglerna för fullkomning som är möjlig och för- att han kände deras lösenord, som med en som har samma yrke.
En beredd för alla i den mån vi bli är kärlek.
Han förutsade all hans vacker dag tar man rig kanske nå- ett sunt affärsliv.
» Vilken som vill bliva stor bland medvetna om och lösa de bundna lärjungar skulle göra större gärnin- got eget. » » Ack, kypare, del är sådant uselt Eder, han skall vara allas tjänare. » krafterna inom oss själva och kom- gar i n han.
Därmed sade han ifrån, Alldeles riktigt.
De affärsföretag ma i kontakt med det gudomliga.
att han inte var något enastående folk.
Hiller sig uppe med pulver.
underverk voro ett rätt utnytt- undantag för alla tider, någon gud Arbetet förstör dem.
Dom är till Hans som äro mest villiga att stå allmän-.
heten till tjänst, de vinna framgång jande BY naturens krafter.
Det finns i människoskepnad som besökte de hälften invalider. » för att trösta dem över » Se på Louise.
Hon har nästan re intet livsfientligt, dystert och världs- olyckliga och storhet.
» Den som mister sill liv han ska frånvänt hos honom.
Hen var så deras ömkliga loll.
Han stir kvar dan råkat på sidan om vägen.
Ky- vinna del., Även detta stämmer.
De stark och tränad att hon orkade som visionen av vad en människa par Ignatz vill ha henne ännu, men män som startat och fullbordat ett driva ut växlarna ur templet: så kan bli.
Ett evigt vittnesbörd om hon rill inte ha honom.
Hon kas- företag därför att de varit så grip- klok och angenäm att hon var Je- vad Gud menat med oss.
En uppen- tar sina blickar pa pojken Hans .. na av en stor idé de velat förverk- rusalems mest eftersökta middags- barare av hemligheter som vi nog Si talar man om mig.
Louise är gäst, så glad och strålande att de ännu icke utgrundat, eller fattat ell nämligen jag.
människor som mötte honom med ögonblick och sedan glömt.
.
Ja, jag tvekar mellan lgnatz och tro blevo friska i hans närhet.
Han Om en statsman upptäckte Jesus Hans.
Men det är ju så: De gam- var d viss om att Gud var hans fa- på samma sätt som reklamchefen la behöva vård, de unga äro otrog- der att han kunde inplanta denna gjort del.
skulle han säkerligen nöd- na. » nya visshet i sina lärjungar och ge gas medge att han också i stats- Ignatz har sedan åratal haft sin konst överglänst alla statsmän.
Han sjuka hustru liggande på ett sjuk- dem kraft att övervinna världen.
Denna bok är värd tiden man off- visste att vägen till seger går genom hus.
rar att l i r a den.
Dess djärva och det skenbara nederlaget och att den » Nu har den stackarn inte långt ofta slående skildring av Jesu liv kostar livet.
kvar, kanske ett halvår. » Och Ig- sådant en förutsättningslös person E. W. natz inger mig förhoppningar.
författaren - - - -.
- - - - - -
F r å n l ä s e k r e t s e n. han har bara fyra tår.
Men del är l i t e t obehagligt att tänka på, och om han också aldrig far ut mot mig så är han ändå just inte så överdri- - Hem, skola och barnavårdsnämnd.
(Forts. fr. sid.
1.)
vägledande bok i denna fråga som förvridits o c h igångsattes redan i början av 1900- utgiv its av doktor Alma Sundqvist än i det andra talet.
närmare bestämt 1904.
Med och doktor Julia von Sneidern.
Den a år höll doktor Karoli- heter » Handlledning i sexuell under- syftets.
Detta uttryck i artikeln avser det röm under en lång följd visning och uppfostran och kan IC * - En replikväxling om lärarinnorna.
ståndpunktstagande vantolkats än i det herr V. Fredriksson, " » nu ena, men det är pressombudsman Från Sveriges har med anledning vår artikel förhållandet, att Folkskollärarnas tidning just det mitt hjärta längtar efter.
När han skall vara som mest älsk- » Kompromissens faror » kommit att he- vid upprepade tillfällen förebrått lärarin- vet vänlig mot mig - norna att de fasthållit rid likalönskravet, men nu är herr F. färdig att inför herr na, att det i sak innehåller någon uppgift, Wigforss utan komplettering förklara, att » Ja, nu är det snart ute med hen- som motsäger de fakta Tidevarvet förut meddelat i denna fråga, anse vi ej nöd- lärarinnorna godkänna olikheten i lön.
ne.
I går var jag därborta.
Den Båda delarna är ju på sätt och vis sant, stackarn har snart slutat sitt lidan- vändigt att återge herr Fredrikssons in- men blir till en helt vilseledande framställ- Sverges folkskollärar- ning, om de olika sidorna av saken var för de. » Och så ser han på m i g med sina inflammerade ögon, där det förbund representerar endast » en del av sig dragas fram i diskussionen utan sitt riktigande.
Då vi emellertid ej kunna fin- värd mot mig brukar han säga: lägg i är icke så, att vi konstatera med orsakssammanhang.
tillfredsställelse herr F-s förklaring att han » aIdrig velat göra gällande, att rinnorna definitivt accepterat lägre lön för står att läsa endast bekymmer och den manliga kåren ».
Förbundets medlems- antal har oavbrutet ökats och uppgår f. n. intet för framtiden.
Och då tiger till närmare 5000, vilket utgör huvudpar- jag och tänker endast: Ack, det be- ten av landets ca 7000 manliga folkskol- tyder ingenting.
O c h han måtte lärare.
Det är icke heller så, att Folkskol- gissa sig till mina tankar, för han lärarförbundet inlett någon aktion om oli- smyger sig bort, som om jag givit ka lön för lärare och läraronnor.
För- honom en skrapa.
bundet har i likhet med övriga organisa- lära- kvinna än för man ».
Red.
av Tidevarvet.
Fokhögskolan tioner inom kåren arbetat på att få lärar- Att det är något mellan Hans och lönekommitténs förslag realiserat.
I den mig anar han inte, så begravd som aktionen ha även lärarinnorna och deras medverkande kan organisationer medverkat.
förutsättas Ingen ha varit av i de o- han Ja.
är Hans, under han alla är sina nog obekymrad bekymmer.
kunnighet om att detta förslag upptager han Hur ofta har jag inte haft olika lön för lärare och lärarinnor.
hjärtklappning för hans skull.
Men Vad jag i detta avseende framhållit är jag kommer inte ur fläcken med till alla delar drundat på uttalanden av Sveriges vilken allmänna lärarinnorna folkskollärarförening, vid folk- och honom.
Alltid kommer det något i inom vägen när vi skall träffas.
småskolan utgöra en överväldigande ma- - allas hem.
Redaktionen av Tidevarvet.
I Edert nummer f ö r den 24 september förekommer en artikel av fröken Elisa- beth Tamm med den för alla folkhögsko- lemänniskor synnerligen sympatiska ru- brik, som jag tillåtit mig återupprepa här ovan.
Fröken Tamm fruktar emellertid, att sådana åtgärder äro å bane eller att en sådan strömkantring skett i folkhög- skolemännens uppfattning, att rubriken för framtiden inte längre skulle bli san- joritet, samt av dess centralstyrelse.
Det ning.
Med andra ord, att folkhögskolan skulle komma att anpassa sig enbart ef- ter industriungdomens behov, glömman de den egentliga landsbygdens, jordbru kets, ungdom.
Utgångspunkten för far- har han inte lagt ut ett är ur S.
A.
F:.
årsskrift » Föreningen » för öre för mig.
Däremot jag för ho- innevarande år som jag hämtat uppgiften, nom.
Då det var hans namnsdag, att » Folkskollärarinnorna ha sålunda även efter 1925 dras riksdagsbeslut angående de Johan, beslöt jag mig för att ge ho- Ännu nom ringen, som jag drog av fing- ret på min döde fästman.
Ringen är av guld, och om jag skulle bli utan plats eller komma i nöd, skulle jag alltid kunna få pengar för den och leva därav några dagar.
Då kom plötsligt den tanken för mig: Ge honom ringen, Och han?
statstjänstemännens löneplace- tet hågorna är diskussionen vid och Axvallsmö- om ” industrins ungdom folkhög- sin ståndpunkt att - för att skolan ”.
Jag tror mig våga försäkra å ej förstöra möjligheterna för en lösning av land^ " anslutning till lärarlö- hela den svenska folkhögskollärarekårens vägnar, att den för sin del icke ömskar nekommitténs förslag acceptera en lönere- och icke vill arbeta för en sådan utveck- glering med lägre lön för kvinnliga än för ling.
Den svenska folkhögskolan har manliga lärare ».
som det där ordagrant alltid principiellt stått öppen för all ung- Denna utsaga grundar sig på det dom, den må sedan ha kommit från jord- kvinnliga ring vidblivit -, heter.
1925 dra ombudsmöte antagna uttalan- - vid del och del kan tilläggas att vid omröst- bruket, industrien eller, andra yrkesom- råden.
Faktiskt har elevmaterialet till större del kommit från jordbrukarhem, om också, åtminstone vid en del skolor t. ex. några norrländska, ett inslag av industriarbetare länge funnits.
När sedan Vad gjorde han?
Tog skrattande ning inom allmänna föreningens kretsar emot den och tackade knappt.
Men så sent som innevarande år föreningen be- när det var min namnadag.
Louise, slutat » skänka sin anslutning till den och man gratulerade mig i köket, ståndpunkt i lönefrågan, som intogs av 1925 års ombudsmöte ».
Jag har lika litet hade han ingenting åt mig, varken som någon annan gjort gällande, att lära- ett ord eller en present en stam- rinnorna därmed » definitivt accepterat gäst diäremot, som jag känner sedan lägre lön för kvinna än för man.
intresset för folkhögskolan blev livligare inom arbetarevärlden tog detta sig först - uttryck i arbetet för och tillströmningen till vissa speciella arbetarefolkhögskolor.
arbetet på att söka främja Brunnsvik framför allt.
långt tillbaka, köpte m i g några Att jag i Det nya som lönereglering n u enligt kårens vid uppre- framträtt under de sista åren och som blommor av en kvinna.
pade tillfällen framförda krav icke dr I tog sig så livliga uttryck vid Axvallsmö- När Hans fick se dem i glaset, in önskemål, som höra framtiden tet är att detta intresse för vad folkhög- frågade han: Vems är dom?
skolan kan ge arbetarna också utsträckts till, får med hänsyn till den här ovan återgivna » Mina. » » Du kan gärna ge mig ett par. » nit omfatta d e andra folkhögskolorna, de uppfattningen, att ett framförande av detta som ej upprättats med tänkte på att tjäna spörsmål nu vore ägnat att » förstöra möj- en viss bestämd samhällsklass.
Och jag Det äsningar i sexuell hygien kommenderas t i l l alla lärare och ksolans högsta flickklasser.
föräldrar.
ligger icke minst därför nära Att döma av det framkomna för- för 1111 hands för Tidevarvet att vända slaget om sexuell undervisning sig till doktor Widerström för att höra hennes åsikt om de nya förslag sexuell upplysningsverksamhet inom Stockholms folkskolor, som här framlagts.
Naturligtvis äro dessa uppslag mycket värdefulla och jag har mig om barnavårdsnämndens ifråga skrivelse bekant, att folkskoledirek- tionen ställt sig mycket välvillig till den, säger doktor Widerström.
Att här åvilar föräldrarna ett stort an- svar och att de ha en allvarlig plikt att fylla är uppenbart.
M e n ifråga om föräldrarnas uppgift i detta hänseende måste man lägga märke till ett par saker.
Skall föräldrarna börja tala med sina barn, då dessa nått pubertetsåldern, blir det sanno- likt mycket svårt för dem.
H a de tegat dittills hela t i d e n blir det s i - kert betydligt svårare för föräldrar- na än för främmande människor att hjälpa och upplysa de unga.
Jag därför att uppgiften bör bli ännu mera att bringa föräld- rarna till insikt om sin plikt gent- emot den yngre generationen, att komma dem att tänka över vad de försummat mot barnen.
Den första synden begå föräld- rarna, när de möta barnens vetgirig- med osanningar eller med snä- siga eller undvikande svar.
Men de icke endast underlåta att på ett fin känsligt och klokt sätt ge barnen kunskap.
Genom miner.
gester och hastigt fällda omdömen, genom he- la det sätt varpå de själva behand- la sexuallivet, bibringa de barnen en fullständigt felaktig uppfattning om dessa förhållanden.
Det blir för barnen något skamligt, men oer- hört spännande och mystiskt.
För att föräldrarna skola kunna vara redo att svara sina barn måste många, många av dem själva ändra sin uppfattning i sexuella ting.
Om deras egen inställning t i l l sexualli- vet icke är den allvarsamma och respektfulla, hur skola de då kun- na ingiva sina barn allvar och re- spekt inför dessa livsviktiga förhål- landen?
Det har blivit så mycket av skumhet och skam som täckt över vördnaden för dessa frågor, det må- ste b l i en annan uppfattning hos föräldrarna.
Men är inställningen riktig, då blir också hela deras tal, hela deras sätt att meddela denna uppfattning till barnen riktig.
Men skolan har också försum- melser att begrunda.
Det finns ett ämne, som heter biologi det är läran om livet.
I detta ämne har man helt godtyckligt strukit bort de kapitel, som handlar om, hur släk- tena kunna fortleva genom tiderna.
Och dock går del ju relativt l i l t att tala l i l t barnen om dessa ting un- der en lid, då deras driftsliv ännu icke har vaknat.
De senaste åren har visserligen en ändring till det bättre skett på sina håll.
Om nu anser komma efter, » Gott, då kan du köp en biljett på b &amp; " och tag mat med dig .. » Jag kan inte, Jag måste spara den här månaden, jag måste betala för barnet.
Mina skor måste halv- ” sulas.
Då det är full väder blir jag våt om fötterna det är inte lönefråga.
bra för m i n reumatism. » - Han tiger.
Men jag kom ändå på lördagen.
Det är ju si heller alldeles självklart, vllja vi hoppas, att alla de, som av en annan anledning anslutit sig till för- Klockan tre for jag efter honom.
bundet, i denna fråga äro ett hjärta och en själ med förbundets ledning.
Ännu ser man inte att sulorna äro Den andra punkten, i vilken herr f.
trasiga och så länge vädret är säger sig bestämt vilja bestrida id^ ",.
vackert - jag riskerar högst att få vets uttalande, är den, att lärarinnornas snuva.
Men hur länge varar ung- domen - En smula lättsinne höva vård, men att de unga äro otrogna skadar inte.
eller jordbrukets - - - Dessutom betyder del så litet.
- Ack jo, att också de som äro o- Och när gumman Mali nästa gång trogna behöva vård.
frågar: Hur står det till?
Ignatz el- Därför: Hellre litet lättsinne än ler Hans?
får hon till svar min att ingenting ha gamla erfarenhet: A l l de gamla be- kvinn- na plikter under barnets uppväxt- av finnes Ålsta folkhögskola den 2 okt.
1927., A.
N o r d g r e n.
ordf. i Svenska folkhögskolans lärare- förening.
könssedlighet hos de unga är det säkerligen ingen av OS^, vilka ivra för denna undervisning, som tror.
Men att den, om den ges på ett r i k tigt sätt, skall i hög grad bidraga därtill, därom äro vi fast överty- gade.
het så den.
Del k a n också bero på en till- ren syn på sexuallivet, om de så- tagande tro på yrkesutbildningens bety- lunda utlämnat barnet att hämta si- delse och omvänt misstro mot den ut- na kunskaper ur hur grumlig källa bildning, som inte anses nog praktisk, som helst, är del då underligt om.
n ä r d e n medvetet vågar syfta inte bara när dess driftsliv vaknar.
det ödes- på det nyttiga utan också på del " en- digert påverkas de besudlade fö- dast ” mänskliga och medborgerliga.
Ty reställningar del fått?
det syftet vidkännes folkhögskolan.
Så När pubertetsåldern kommer är långt den kan utan att svika den uppgif- det säkert lättare för lärarna att tala ten är den säkerligen också villig anpas- med barnen än för föräldrarna.
sa sig efter nya behov Det har den väl Men här kommer vi åter tillbaka ständigt gjort, men kanske att den just nu under trycket av en viss osäkerhet i fråga O m framtiden är mer än annars villig att lyssna till goda råd, där de grundas på sakkunskap och intresse.
Ty dela barnen och i detta samman- ungdom vilja v i behålla och hang vill jag peka på en utmärkt industriens vilja vi vinna, på det att folkhögskolan verkligen ma bli ett allas hem.
förbundet redigerade och helt nyligen ut- komna Folkskolans årsbok för år 1927 heter d e ~ A sid. 158, Sveriges Folkskol- lärareförbund, medlemsantal omkr.
4000.)
Vi anse fortfarande, att även 5000 är en del av 7000 och ha oss för övrigt bekant, att av dem som ej anslutit sig till för- bundet, ett stort antal lärare, som I högsta grad ogilla den av folkskollärare- förbundet förda politiken i lärarekårens så skedde.
A t t u n d e r v i s n i n g i sexuell hygien ensam skulle vara i stånd att skapa den.
ligheterna för en lösning av lönefrågan ».
tror, att glädjen bland folkhögskolans re- » Var så god, tag allihopa. » Med hänvisning såväl till ovanstående presentanter över denna sakernas utveck- Jag skämdes inte - kärlek och som till vad jag på andra håll skrivit I ling inte minst bottnar i utsikten till att lidelse förändra människan - det denna fråga vågar jag bestämt bestrida på detta sätt få folkhögskolan till ett vet man ju.
Men när han gick, den I Eder tidning framförda meningen, ” allas hem ” - en plats, där ungdom smög jag mig efter.
Jag såg att han att lärarinnornas ståndpunktstagande » nu från samhällets olika yrkesområden kun.
förvridits och vantolkats än i det ena, än de mötas t i l l ett sådant gemensamt bild- - gav mina blommor It en flicka som i det andra syftet ».
ningsarbete, som kan ge något av vidare väntade på honom på ett värdshus.
Viktor Fredriksson.
utblick h e r vårt lands samhällsliv och Pressombudsman i Sverges Vad skall jag nu ta mig till?
frå- något av den avslipning av sociala kan- folkskollärarförbund.
tigheter som så allt för väl behöves.
gade jag mig.
SIB upp?
Göra slut i två punkter, Det är tyvärr sant, att åtminstone un- Det är egentligen blott på detta?
Ignorera honom?
som insändaren direkt motsäger oss.
Den der de sista åren en minskning kan skön- Men då måste jag ju dagligen se ena gäller vår uppgift, att folkskollärare- jas i tillströmningen t i l l folkhögskolorna hans blonda huvud, hans skrattan- förbundet representerar endast » en del av av manliga elever från jordbrukarehem.
de ögon och den slanka gestalten i den manliga kåren ». » Det är icke så », sä- Orsaken kanske delvis ligger i den eko- ger herr f. » Förbundets medlemsantal har nomiska oförmågan att i samma grad svarta rocken.
Jag tvekar.
» Skall v i göra en utflykt?
säger till när den han, » lördag är min fridag. » vudparten av landets c:a 7000 manliga liga ungdomen har lika stora och lika år, försummat att ge det riktiga folkskollärare. » (I den av Folkskollärare- berättigade krav att bli tillgodosedd ock- kunskaper om fortplantningen och » Jag arbetar till klockan tre. » de närmare 5000, vilket utgör hu- mens uppfostran, numera elever ur folkskolans högsta klass, så tycks man nu vilja att denna upplysning skall omfatta.
såväl gossar som flickor.
Detta är mycket glädjande och ett stort framsteg från den tid, då jag börja- de denna undervisning.
De manliga lärarna ställde sig då ganska oför- stående för saken, och dock ligger det ju i öppen dag, att denna under- visning fir lika nödvändig för gos- sar som för flickor.
Undervisningen omfattade då icke endast eleverna utan skolornas lärarinnor sattes även i tillfälle att åhöra föreläsnin- garna.
Det var nämligen mening att lärarinnorna efter en tid själ skulle kunna fortsätta undervisnin- gen och föreläsningarna k u n upphöra efter några år, vilket ock- avgående till i
