# ID: svediakorp-per3356
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,487
# sentences: 613
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI D EVARVET Vad Nr 39 v i l j a v i b l i?
Två slagsmål.
» Giv oss, o öde, en sak utan tadel att fulla för, om Att ens egen lid är in- tressantare, rörligare än varje annan.
att del » hän- der » mer än det gjort.
så har troligen människan alltid tyckt.Så tycker säkert i alla full kvinnorna i vår lid.
Och kanske med gan ska stor rätt.
Kvinnornas horisont, som under år- hundraden varit könsvarel- sens och hemmets.
har ju Tidevarvet innehöll i föregåen- under de sista decennierna de nummer en artikel Industrien i rask takt vidgats till att folkhögskolans arbetsfält, utar- i lika hög grad som män- - tha Svenssons inledningsföredrag vid folkhögskolemötet i Axvalla.
I detta sammanhang har fröken Elisabeth Tamm sänt oss en arti- kel där hon hävdar den uppfatt- 5 årg.
1927 ej segra vi kan .. Vår tid har alltså gett kvinnorna nya betingelser och en ny form.
Gott och väl.
Det kunde man ha rätt att vänta sig av en ' tid som ä r så skicklig i lek- nik, i allt yttre.
Men vad mer?
Vad vilja vi bli?
Låt mig först säga vad I Velodromen på Kungsholmen uppstod på söndagsmiddagen ett slagsmål mellan Harry Persson från Sverige och amerika- Bud Gorman, varvid den senare blev svårt slagen.
Han blödde ymnigt ur näsa och mun och fick ena benet illa skadat.
Den slagne brast i gråt, men om- händertogs av läkare och vänner.
Angri- naren ledningen att ledningen lär vara mottaga folkets jubel.
An- en summa på minst kronor.
På östermalm uppstod på söndagskväl- len ett slagsmål mellan en furir och en 35,000 varvid din senare blev slagen sanslös.
Den slagne fördes till Sabbats- civil, vi i n t e vilja.
Vi vilja berg.
angriparen omhändertågs av polisen.
inte bli de maktägande.
Anledningen till slagsmålet lär b i varit, att Det hor aldrig varit ett furiren och civilisten kommit i delo om uppbyggligt skådespel att någon teknisk boxningsdetalj, som den se- nare nödvändigt ville demonstrera på furi- se en förtryckt grupp i ren a h som enligt hans mening skulle samhället tillvälla sig mak- ha gjort slut på matchen mellan Harry len för att med den tilläg- Persson och Gorman på ett rida värdigare nens bli även människans och samhällets, I sanning na sig alla företrädarnas sätt än vad som skedde.
- - - en jättelik omvälvning!
Vi brister och maktmissbruk Vad är skillnaden mellan matchen på står ännu mitt i den och och i sin tur bli förtrycka- Östermalm och den inspirerande matchen saknar nödig överblick till re.
Kvinnorna vet vilken på ht^^?
styrka och hjälp det varit I bägge fallen gäller det blodigt allvar.
historisk värdering.
I själva verket märker man och ännu är att kämpa för Harry Persson a h furiren äro besjälade på alla punkter hur fördo- en rärrfärdig sak.
De kän- av samma brinnande önskan att göra slut marna sitter i, hur man bindes av mer i varje fall vår bön förutan ner starkt hur odräglig den konser- möjligt,båda banka på knytnä- vad som varit.
hur man ser på det a t t finnas där om en generation vative mannens position av i dag är: varna tills partnern är urståndsatt att ungdom är ett arbetsfält för folk- en högskolan.
För den händelse hen- nes uppfattning a t t industrien folkhögsko- lan är byggd på Tidevarvets arti- vill lägga beslag på Svenssons uppfattning av folk- högskolans uppgift är mer allsi- dig än vad som kunde.
komma fram i vår artikel.
Hon är fullt enig med fröken Tamm a t t falk- högskolan har en stor uppgift i att sammanföra stadens och lands- bygdens ungdom.
* som som är a h blir till med det för- flutna Bom utgångspunkt.
Och även om vi själva börjar komma över fördomarnas stadium, så måste vi komma ihåg a t t större delen LY vår samtid har långt dit.
jag råkade häromdagen en idrotts- nan som såg kvinnornas idrott ute- slutande ur synpunkten av vad som eller två, när den nya historien blivit längre.
För så mycket Ä r ju visst - det skrivs nu f ö r v a r v a en ny historia.
Skrankorna kring kvinnans tillvaro har fallit.
Våra betingelser, våra yttre möjligheter äro öjämförligt vidgade.
Det är.
tycks det mig.
intressant a t t se hur samma tid som gett kvin- med händer och fötter arbeta emot och föfsöka så Iänge som möjligt be- r a så mycket som möjligt av sina privilegier.
Ingen kan vara tiil sin fördel i en sådan nitnation - den saknar ädelhet och behag.
Matte kvinnan aldrig någonsin komma att kämpa en så oideell strid!
Nej, vi viil inte bli de makt- Diskussionen i pressen om folk.
tilläventyrs kunde skada deras norna nya betingelser också gett ägande.
Men v i vill dela ansvaret.
skollärarnas och lärarinnornas lö- skönhet och kvinnlighet.
Jag bort- dem en ny form.
som passar till den Vi vill vara med om a t t bestäm- ser här alldeles från a t t förnuf- ökade friheten.
i och för sig ar ma kursen, vi vill arbeta ärligt att och bli ärligt vedergällda.
Vi räc- keln K o m p r o m i s s e n s a- igt bedriven idrott säkert är bara det ju inte anmärkningsvärt bra för en flickas utseende och alls kvinnorna växlar form, man behö- ker vår hand till samarbete med ror.
inte fördärvlig far hennes charm, ver bara bläddra igenom kvinno- männen för vårt gemen-ma det intressanta var a t t han såsom dräktskisser från några århund- samhälle och vi vill bli tagna på Linström har självklart utgick från a t t en flicka raden.
Inte heller tror jag, att de allvar.
oss en initierad skildring av livet i alltid först och främst skulle tän- Bom dikterar modet varit medve- Men frågan står kvar: vad viija lägga lärarinnornas ställning i arti- f Gre ta sänt den skottske barnbedagogen Neills ka pli ' sitt utseende vid val av skola i England.
där helt nya me- drott vilket förstås en man ald- toder användas för att lösa B a r- rig ett ögonblick skulle göra.
På nets gåta.
liknande sätt finns, som en var vet, i vida kretsar alltjämt en - spe- tet influerade av den moderna kvinnorörelsen.
Men omedvetet, helt säkert.
I vissa fall är ju en påverkan av typen genom nya uppfostringsideal påtaglig.
Visat mätt i ronder och stötar, det är inte det an- ögon och avlyssnas av tusentals öron.Ve- lodromen är fullsatt av människor, som tjuta e t t uppmuntrande » ge på ’ n, ge på ’ n » mot segraren och hjälten a h på hötorget applådera 20,000 människor frenetiskt, när hallåmannen i sin högtalare rapporterar, att Gorman har svårt att klara sig och ymningt blöder ur näsa och mun.
Den andra matchen hide kanske ett tiotal halv- - vuxna pojkar till åskådare, kanske inte ens det, ty polisen ingrep mycket snabbt.
Det behövs inte, att man tager hårda boxningsraseriet.
Det åtminstone räcka med att visa på de referat över matchen, som på måndagsmorgonen fyllde Stokholmstidningarna och troligen även Ett cialsyn på ” kvinnan ”, som bottnar hennes månghundraåriga isole- ring till hem- o. könsuppgifter.Man har nyss diskuterat k v i n n a n arbetspresentationer till kvalitet ö k kvantitet.
k v i n n a n s het för vissa samhällsuppgifter, k v i n n o r n a s hälsotillstånd o c Tidevarvet tidigare sänt ut ett brevkort tillsamman med tidnin- gen, avsett att åtesändas med adresser på personer som kunna tänkas intressera sig för att ta kän- nedom om tidningen.
Inför kvartals- kvin n o r n a s livslängd; man p o j k e och kortklippt,rrörlig som en i oss själva och i vår fostren av o. m. lagstiftat med hänsyn ta- pojke i sin knäkorta klänning och den generation som kommer efter skiftet utsända vi åter ett sådant kort och hoppar att tidningens vän- ner lika välvilligt som förut skola tillmötesgå vår önskan om adresser.
Det är oss en stor hjälp i vår strä- van att nå en ständigt vidgad läse- krets.
längre försvara sig.
Men det ena slagsmålet är kontrollerat, vi bli?
D e n frågan som alltid är många landsortstidningar.
De fälla själva den mest brännande och som i vår fåtal reagerade på lik- tid reses med alltmer oro och b i - nande sätt som vi.
den enda tidning i van.
Vart vill vi hän med alls våra vars måndagsnummer vi fåfängt letade ef- ökade möjligheter och vår nya ter en rad om matchen var Arbetaren.
Allt form?
Vad finns bakom?
Håller vad vi hittade var denna lilla dikt.
är sport och gymnastik, lek och en ring är ringare ting friluftsliv, förr ovanliga bland vi på a t t bli riktigare människor?
Vet, att kamp i ' flickor, ansvariga för a t t den unga Med det står eller faller j u allt.
än den bittra striden för livet.
flickan av i dag i genomsnitt har Funnes det ett arcanum för den sa- Du får lära dig tåla en smärtande swing det hårdaste slag, som blev givet.
a d kroppslängd och minskat un- ken så vore alla världens svårig- och Hör an, gladiator!
Ser du blod rinna underhudsfett jämfört med föregåen- heter överkomliga.
Nu finns det rött?
.
.
de generation.
I alla fall så som inget arcanum, och så återstår oss Ser du blänkande solar och stjärnor?
h flicka nu ter sig; lång och endast att långsamt bygga inifrån Är du slagen en gång?
Är du svag?
Är A t t v a r a k v i n n a - i n t e I h a n d i c a p är en upp- fattning som står i bjärt motsats till föreställningen om » die biologi- sche Tragödie der Frau ».
Den djär- va satsen utslungas av en ameri- kansk kvinnlig fysiolog och är grun- dad på 34 års studier av den kvinn- liga ungdomen rid universiteten.
har med tidningar I ' a olämplig-.
t. oss.
Jag skall inte ens göra e t t far- sök a t t la fram det viktigaste av vad vi vilja bli eller definiera ” riktiga människor ".
Alla tiders gen till kvinnornas påvisade e t t par tunna underplagg, så har derlägsenhet - - - Nå allt d e t t a hon en helt ny form anpassad efter; ~ välkänt och historiskt sett för- en ny tids behov.
Det är nämligen klarligt.
Men knappast försvarligt min tro att den nya kvinnofor- nu längre.
Så pass lång tid har men inte bara är en omedveten gått sen kvinnorna trädde ut i sam- produkt av den nya kvinnohisto- etik och filosofi och religion har hällslivet att de nu kan begära att rien utan a t t den också är ett ja sysslat med detta.
Och det är bli uppfattade fördomsfritt.
Det hjälpmedel a t t föra denna historia inte lätt a t t finna bättre uttryck gamla är förgånget, man må sörja ridare.
Den.
söm vänjer sig vid a t t: än de gamla vackra och pregnanta däröver eller icke.
Mät oss nu med kunna röra sin kropp fritt utan ord som genast komma upp i ens ny måttstock såsom människor i snörliv, höga kragar, långa kjolar, medvetande: ” ljus och salt i värl- i hårnät och valkar m. m. är till sist den ”, ” brinnande i anden " ” allas en ny tid!
väl hända att m i n d r e benägen att låta sig bin- tjänare ”.
Det kan vädjan förklingar ohörd, men d a s och hindras när det gäller för- Att känna sig tjänare är gör inte så mycket.
En ändrad värvsarbete eller samhällsuppgif- (Forst.
sid. 6) uppfattning o m kvinnorna kom- 1 ter.
som, du trött?
Väl mött!
Här krävs stålhårda muskler och knip- skarpa hjärnor!
* * Det är lag, du skall offra ditt ädlaste i den frestande fighten för livet.
Du skall gå den till slut med ett lejonlikt - mad, och d~ står i stjärnorna skrivet.
Hör an, gladiator!
Hör du fåglarnas sång och ser golvet I dimman du gunga?
So long!
Du skall bära det bittra och tunga!
vilka kämpar du mot?
Emot Sorg och Bli ",.
mot en jättestark champion: Bekymmer!
Du skall möta dem jämt och du möter dem sist, när mot levnadens afton det skymmer.
Håll ut, gladiator!
Håll ut!
Håll ut!
Om ock blodet forsar i flöden!
VII ut till det sista.
Tills d u räknas ut II slut av Store Domaren Döden!
Man väljer och vrakar.
S v a r t på vitt.
Folkhögskolan aIlas hem.
måste draga för det allmänna Man skulle Siffrorna stiga.
I Tidevarvets artikel » Industrien på denna väg kunna infoga många män- Det har nyligen i pressen varit synlig niskor på ett eller annat sätt I samhället – folkhögskolans arbetsfält » omta- sta kammaren har ägt rum.
Och Måtte nu därför icke detta nya förslag las ett möte för folkhögskolelärare sjukdomar.
Denna¨ rapport visar I detta har också, som sig bör, kom- ökning av antalet sjukdomsfall och har om nya isoleringsåtgärder ytterligare för- på Axvalla hed, där många bety- Den sedvanliga förnyelsen av för- menterats i pressen mycket att tillägga.
Återstår ej Att h r Pers skulle bli försmådd av skjuta frågan om en steriliseringslag.
V i också på sina håll uppväckt farhågor, vil- behöva det ena men framför allt det an- ka dock snart tyckstcks lugnats genom den dra.
För fem år sedan väcktes sterilise- höstrapporten I vi- frågan till liv genom en riksdagens delsefulla problem avhandlats, men det viktigaste diskussionsämnet ut- gjordes enligt de närvarandes upp- älan till regeringen om utredning, fattning av frågan om: industrins rift att säga att det tre år sedan hemställde också medi- ungdom och folkhögskolan.
cinalstyrelsen om en utredning i frågan Det är inte min mening att be- under de senaste åren kan man konsta- men intet har hörts av Vore det inte på strida nödvändigheten av att folk- tiden, att man ökade på arbetstakten en tera, att ökningen fortsatt flera år i rad.
högskolorna mer än hittills besökas smula?
Det torde räcke med att nämnna att år av industrins ungdom, ej heller, den stora betydelsen därav.
Men diskus- Ett förtydligande sionen i denna fråga har tagit en Man har bett oss att i detta nummer av Tidevarvet förtydliga det tillägg v i i före- sådan vändning att det ger anled- åtminstone en av orsakerna till denna gående nummer gjorde till Karin Ham- ning erinra om, att jordbrukarung- stegring.
Efter lex veneris införande 1919 mars inlägg Vi vilja ha kvinnor i skol- domens rätt till folkhögskolorna li- inträffade en oerhörd nedgång i antalet ka fullt måste hävdas.
Här har sjukdomsfall, otvivelaktigt en effekt av framhållits i olika artiklar i pressen, den nya lagen men även beroende på åter- gången från krigstidens överflöd till mera industriungdomen särskilt vore borg Walin skulle erhålla undervisnings- att behov av en sådan utbildning, de- råds värdighet och förmåner icke vunnit i någon genklang inom skolöverstyrelsen ras arbete är enformigare det kan Det precisa förhållandet är att skolöver- inte ge någon annan tillfredsställel- styrelsen varmt förordat inrättandet av se in förtjänsten.
Må vara, men ett nytt mandat inom skolöverstyrelsen jordbrukarungdomens liv är på det upphörde när den nya lagen kom till.
Detta frisinnnade i Kopparbergs län, visste man på förhand.
Det skedde så finkänsligt som möjligt, han pe- tades av en ämbetsman med s$ hög rang som en landshövdings.
Mera långsökt förefaller dock förklarin- gen från regeringspartiets organ » att en landshövding, om han nu sitter i riksdagen, därvid önskar fö- reträda det län, vars omvårdnad el- jes utgör hans dagliga omsorg.
Där- med erhåller hans gärning ökad en- hetlighet, och länets intressen bli så långt möjligt tillgodosedda ».
Man har svårt att förstå, att han inte skulle kunna bevaka länets in- tressen lika bra på vilken bänk, han in sitter.
Dessutom är ju första kammaren en inrättning för fröken Walins räkning, samtidigt om ram även skall tillvarataga he- var endast en alldeles naturlig följd av la- den förklarade sig icke kunna avstå taget enformigare Städer och gens ikraftträdande Lagen stadgade obli- In landets gemensamma intres- gatorisk¨ upplysning¨ som ett komplement de redan ha mera omväxling och sen, inte bara länets.
OCh löftet och på den väntade alla.
Kan inte häri Skulle det beredas någon plats, måste den förströelse mera t i l l f ä l l e till utveck- ling inom olika områden, Man sä- ny.
om att hr Kvarnzelius suppleant i ligga en anledning t i l l de höga siffror, som Låtom oss hoppas, att skolöverstyrelsens ger, att folkhögskolorna från bör- Västernorrland, som nu i verklighe- ovan anförts?
Lagens bestämmelser i sig tillstyrkan måtte få snar och syn- endast varit avpassade för jan ten blir hr Pers efterträdare fyller själva äro icke tillräckliga, det fordras upplysning och kraftig upplysning därtill.
landsbygdens ungdom, de måste måttet för högt ställda senatoran- Är det icke sorgligt, att de första årens verkan!
språk, kan inte undanskymma, att goda resultat måste helt spolierats för att Ett anfall mot Fredrika mar.
läggas om, så att de lämpa sig hr Pers dock var en B Y riksdagens statsmakterna skola få upp ögonen och Man borde inte förvåna sig över nå- bättre för städernas ungdom De senaste åren har det klagats över, sitt löfte och sin plikt likmätigt vidtaga mest aktade ledamöter.
an.
Men motionen gonting.
Allt är möjligt I Stockholms och allting stadsfull- går några åtgärder?
att folkhögskolorna varit fåtaligt I Skaraborgs län fingo de frisin- mäktige om borttagande av Fredrika Bre- besökta.
Därför kommer nu detta nade hjälp av bondeförbundet, men mer-statyn från dess plats i Humlegården som ett välkommet uppslag Folk- Sterilisering isolering.
i Kalmar och Gottlands län kunde väcker dock en viss överraskning högskolans representanter se här bondeförbundarna inte bestå dem Frågan Om bästa sättet att förhindra Motionen har väckts av två nya stads- nya möjligheter öppnas Gärna det.
sinnesslöa, sinnes- a h falllandesjuka att fullmäktige av unghögertyp: hrr Ossbahr¨ mera in två suppleantplatser fortplanta sig har åter kommit under de- och Källström Deras motivering är om- Men kanske bör det även undersö- Alltnog – högern har vid årets batt, närmast med anledning av att den sorg om Humlegårdens och Fredrika Bre- kas, om där inte behöves en om- förstakammarval förvärvat ytterli- s. k. kasernkommittén framlagt sitt för- mers skönhet.
Man känner igen tonfallen läggning för att även tilltala lands- gare två mandat, liberalerna ha fått slag om isolering av asociala imbecilla i från den opposition inom statykommittén bygdens ungdom.
Det får inte för- släppa till det ena och bondeför- några genom regementsindragningarna le.
som i det sista sökte förhindra konstver- bises att denna ungdom om den kets tillkomst och dess resning i Humle- bundet det andra.
Blir den borger- diga kaserner.
De föreslagna nya isoleringsanstalterna gården Men likväl vägra v i absolut att stannar kvar på landet så gott som liga samlingen helt förverkligad är hänvisad till folk- komma att draga mycket stora kostnader, tro att denna oppotition har något som uteslutande kan det visserligen vara ungefär men trots detta utgår man ifrån, att rege- helst att skaffa med tillkomsten av de högskolorna för fortsatta studier.
detsamma.
Men ännu har icke bor- ring och riksdag komma att i allt väsent- nämnda herrarnas motion.
En sak är att Och det är en rara, att industriung- gerlig samling hunnit bli genom- ligt bifalla förslaget.
Förhållandena runt opponera, en annan att begå en sådan domen har mera vakna och ener- ' förd, a h det är hög tid att tänka omkring i landet äro helt enkelt upprö- oförskämdhet.
giska målsmän att bevaka sina in- För vår del tro vi att det varit bättre tressen än vad landsbygden har.
på, särskilt för dem, som älska att rande det framgår bäst av fattigvårds- konsulenternas redogörelsr.
Många sin- att Fredrika Bremer sluppit staty I n att Här fordras ett: giv akt!
kalla sig » tungan på vågen », att nesslöa och sinnessjuka, som nu befolka den skulle tvingas fram under år av lik- Varför skall man alltid vidga ett sådant slag i ansiktet på all de- fattigvårdsanstalterna eller vistas i hem- giltighet olust och strider.
Men ska Fre- klyftan mellan land och stad och men utan någon som helst vård måste mokratisk åskådning, icke får ske.
drika Bremer nödvändigt finnas i brons göra deras bebyggare allt mera i Stockholm så må man väl vara glad att främmande för varandra Folkhög- Än är det tid att visa, att där finns absolut omhändertagas och interneras I andra full skulle däremot en annan demokratisk åskådning i landet.
r i g vara bättre och mera human.
Genom hon är den Fredrika v i känna igen som skolornas insats om någon måste den verkliga och inte en liten näpen be- vara att utföra en kulturgärning Om där finns någon, kommer att sterilisering skulle många åtminstone hin- skedlig 40-talsdocka med korkskruvsloc- för hela folket, en gärning så stark visa sig vid nästa års andrakam- dras från att sätta mindervärdiga indivi- kar och volanger och förresten ingenting att den samlar alla till arbetet för der 1 / 11 världen utan att man skulle behöva marval.
Hellre då ett tecken till förargelse och personlig och samhällelig utveck- tillgripa det straff, som livslång interne- motsägelse Det är väl inte det manliga ling ring måste innebära, alldeles oavsett ne idealet av kvinnlig skönhet v i ska upphöja Elisabeth Tamm.
dryga kostnader en sådan internering de i av; ... v bar arma befintliga platserna – i F r e r i k a Bremer Det är tvärtom
Orientens kvinnor.
Kompromissens faror.
I en ledare.
kallad Huvudet högt, detta ståndpunktstagande var dikte- Aven de färgade raserna ha ritt a h deltagande i landets sociala och pojkar samt höjande av äkten- b handlade Tidevarvet för några rat av taktiska skäl och finge icke kvinnoproblem och sin kvinnorö- ekonomiska liv.
skapsåldern till If, år.
Det senare veckor sedan den aktion, rum Sve- betraktas som ett avståndstagande relse som kämpar för samma ideal Indien är de stora motsättningar- är det icke minst viktiga, då de ti- riges Folkskollärarförbund, repre- från likalönsprincipen.
Den stod och mål som den vitas.
nar Iand.
Medan kvinnorna flerstä- dig * äktenskapen ofta äro orsaker des och även i somliga europeiska I Japan gör sig kvinnan allt mer till så mycket ont.
Del hör icke senterande en del av den manliga fortfarande för lärarinnorna som och mer .gällande på olika verksam- länder arbeta för den allmänna precis till ovanligheterna att flickor kåren, inlett för att få folkskollä- det slutliga målet.
Flerfaldiga gäng- hetsområde: som stenograf och rösträtten är denna redan en verk- på 13-16 år bortgiftas med gub- rartjänserna indelade i manliga er senare ha lärarinnorna under- maskinskriverska, uppasserska, bu- lighet i Indien.
Medan kvinnorna bar på 60 — 70.
Mord och själv- och kvinnliga tjänster med olika strukit denna ståndpunkt, bl.
a. ge- tiksbiträde o. s. v. liksom den eu- på de flesta håll kämpa en seg och mord bliva också ofta avslutningen lön.
Denna aktion sammanhänger nom alt på möten och inom organi- ropeiska kvinnan, men även som hård kamp för att nå och få göra på de vidriga förhållanden dylika naturligtvis på´ det närmasle med sationerna antaga den reservation, konduktör och chaufför.
Omkring sin begåvning gällande på högre förbindelser tvinga till.
Den stora 6 miljoner kvinnor arbeta dessutom och större arbetsområden åt- bl.
dödlighetsprocenten för mödrar och hela folkskollärarkårens Iönefråga rom deras förutvarande ordförande, i jordbruk.
Även bland de bildade skilliga indiska kvinnor satts spädbarn är också en följd därav.
och vad var annat all förvänta än fröken Maria Jönsson såsom tillkal- klasserna börja kvinnorna alltmer på ledande platser inom såväl Därtill bidrar även bristen på vård a l l den skulle giva eko i allt Sve- lad sakkunnig i lärarlönekom- ägna sig åt arbete utom hemmet.
det kommunala som sociala ii.
och hygien.
r i g e land.
Utom fackpressen tycks mittén fogat till lönekommiténs För 50 år sedan ansågs del som en vet, vid universitet och undervis- Allt detta tvingar den indiska omöjlighet för en kvinna alt bli lä- ningsanstalter.
Slöjan, som varit kvinnan i gemen i n i förhållanden i frågan ivrigast har debatterats i betänkande och som klart och kare.
För närvarande har Japan den förmögnare eller i varje fall många fall sämre än djurens.
Mrs Skånetidningen Arbetet, där en lång tydligt deklarerade likalönsprin- omkring 300 kvinnliga praktiseran- den bildade kvinnans privilegium II.
S. Hossein, en ivrig förespråkare polemik förts mellan pressombuds- cipen.
— Det är detta stånd- de läkare samt därtill omkring är inom dessa kretsar i flesta fall för den mohammedanska kvinnans mannen för den del av kåren det punktslagande ' från lärarinnornas 30,000 utbildade sköterskor och avlagd och den moderna indiskan ställning i Indien, har sagt: » Mr rör sig fritt och öppet på offentliga Gandhi ömkade sig över hur obe- här är fråga om och förre finans- sida som nu förvridits och vantol- barnmorskor.
kvämt tredjeklasspassagerarna på 1925 års rösträttslag utestängde platser och tillställningar.
minister \ \ ' igforss.
I polemikens se- kats iii i det ena, än i det andra visserligen den japanska kvinnan Men detta är endast en sida av e n tåg har det.
Det finns åtskilliga nare skede har i all synnerhet lära- syftet.
feån valrätten främst B Y den anled- Indiens kvinnofråga, och den som djurskyddsföreningar, vilket visar rinnornas ställning till likalönsprin- Det var således av taktiska skäl ningen att man » icke ville störa berör de lyckligt lottade, de som fått människornas känslor för djuren, cipen kastats i förgrunden som lärarinnorna kompromissade.
harmonin mellan man och hustru », bildning och uppfostran.
Men dessa som äro oss underlägsna.
Det har utgöra endast en bråkdel av Indi- i anglo-indiska tidningar fällts tå- Sveriges Folkskollärarförbund gör De läto kravet på lika lön vila tills Det skälet har givits av flera andra länder, rom nu tillerkänt kvinnan ens kvinnor.
Det stora flertalet in.
rar över en Överkörd hund.
Men genom sin pressombudsman gällan- de fått de BY kommittén i utsikt rösträtt, framhåller en Tokiotid- diskor leva ännu ett förnedrande ingen i Indien gråter över de olyck- de.
att lärarinnorna frånträtt lika- ställda högre lönerna och tills för- ning, ulan att harmonin mellan liv.
prisgivna åt männens godtycke liga och orätt behandlade kvinnor.
lönsprincipen och definitivt accepte- hållandena i övrigt stabiliserat sig man och hustru blivit störd i Haremslivet verkar förlamande på som hållas inspärrade i ett harem ».
Cuba är visserligen icke beläget i rat längre lön för kvinna än för man.
efter det nya systemet för de kvinn- nämnvärd grad.
Den dagen torde dessa kvinnor.
Och även i de tra- dock icke vara alltför avlägsen, då ter, där detta numera icke förekom- Orienten men några ord om d a r Denna ståndpunkt intogo de, då de liga statstjänstemännens l öner.
De även den japanska kvinnan får # i- mer, har dock mannen bestämman- kvinnorörelse och dess arbete kun- för några år sedan godkände löne- hoppades att om endast frågan om v:$ sin röst vid valen.
Därom ritt- derätten över kvinnornas komman- na dock vara på sin plats.
I Cuba kämpa kvinnorna under kommitténs förslag och vidhålla en lönereglering kunde Iösas skulle nar hennes växande kunskaper och de och gående ett ord från honom den även sedan statsmakterna god- de sedan så småningom kunna nå bildning samt hennes ökade intresse är tillräckligt för att hålla dem in- ledning av den inteligenta och om husets fyra väggar.
Ett exem- energiska Mrs Pilar Houston en en- tagit likalönsprincipen.
Detta sena- fram även till en rättvis lösning av pel pi dylik hänsynslöshet är den vis kamp för alt erhålla valrätt, re påstående stödes på att alla Iöne- principfrågan om lika lön för lika indier som beklagade sig inför en en kamp.
som om inga oförutsedda Frågan om inrättandet av frågan klart i sikte utan skjuter den amerikansk dam över att hans sys- politiska händelser inträffa, efter framställningar frän Iärarkårens arbete.
sida under senare åren jämväl olika tjänster hade vid denna tid- åt sidan.
Där se^ ni faran av kom- ler vågade lämna den bygggnad, där allt att döma skall sluta med seger hon fått ritt tillhåll, när han Ön- Svårigheterna ha dock varit många grundat sig på nyssnämnda förslag.
punkt icke ena dykt upp.
Den kas- promisser Vi göra icke detta, skade hålla poetiska utläggringar och rörelsen har ofta mötts av Likalönsprincipens tillämpning är tades in i diskussionen så sent som därför att vi ha fullt klart för oss över månen och naturens skönhet.
misstänksamhet och oförstående räledo icke aktuell för folkskolans 1926. '
vilken ömtålig situation dessa Förutom del rent husliga arbetet är frän regeringens sida.
Då t. er.
Finns det nu någon utsikt för att befunno sig, när beslut andaktsövningarna det enda rom kvinnoklubben i Cuba nyligen höll vidkommande, heter det katego- dessa kvinnor få befatta sig med.
sitt nionde årsmöte var man inom riskt i fortsättningen.
det skall gå som man hoppats a h Men även detta tillkommer endast vissa kretsar så ängslig för alt dessa Folkskollärkårens Iönefråga är en del, nämligen de hinduiska.
För kloka och modiga kvinnor skulle spränga lojalitetens band.
Man ha- den mohammedanska kvinnan är hålla upphetsande tal, att en avdel- en för hela värt skolväsen genom- gripande angelägenhet.
Då denna den?
Härtill svarar lektor Wigforss de s " * * att tänka sig det fram- ställningen i detta f a l l ännu bedröv- ning polis utkommenderats att över- ligare, då Islam tar föga notis om vaka förhandlingarna.
Vid ett an- fråga dessutom i det läge den nu rå- tidsperspektiv, som hr Wigforss nu nat tillfälle tvingades man hell en- ovan artiklarna upprullat och insåg måhända icke k v i n n a n.
kat kan få oanade konsekvenser en Var äro då de förnämsta orsaker- kelt att upplösa mötet vilken allt vi- icke endast för den stora grupp avi en definitiv Iönereglering först på det förrädiska i kompromissförsla- na till dessa förhållanden att söka?
sar, att regeringen, trots löften och kvinnliga tjänstemän som den när- de gamla linjerna med olika löne- get, Först och främst i bristande upp- givna förhoppningar ännu tycks fostran och de tidiga iiklenskapen.
hysa betänkligheter fur kvinnornas mast berör utan även för ett till- plan för män och kvinnor för att Men kanske, att när detta går Det är också rör avhjälpandet av deltagande i det politiska livet.
lämpande av likalönsprincipen vad därefter taga upp frågan om lika- lönereglering UPP för de många ute i landet, att detta den indiska krinnorörelsen övriga kvinnliga befattningshavare lönsprincipen.
En främst arbetar.
Kraven gäller Ii- beträffar, är det B Y stor vikt att måste betraktas som ett definitivt man måste slå in på en annan väg.
ka ' undervisning för flickor som lärarinnornas ställning fullt klarläg- ges.
från det som är rätt och rik- Då gäller det först an taga i b e koiiliirarklren.
Det finns inga ut- och frånträda likalönsprinci- traktande, att Iärarlönekommitténs sikter för a n några jämlikhetskrav tigt pen.
Om någonstans bör väl den- betänkande förelåg färdigt och an- därefter skola vinna beaktande.
togs av såväl de manliga som kvinn- ' M a n måste hålla i sikte, att delta na princip vinna beaktande " är en enskild persons individuella folkskolans arbetsområde, där det liga folkskollärarna, innan riksda- fråga om fullständigt Iik- gen godtagit likalönsprincipen inom uppfattning.
om den är riktig får statsverken.
Då denna genomfördes framtiden utvisa, men nog tala star- värdigt arbete med samma utbild- för ning och samma meriter.
Men det- La skäl och bittra erfarenheter 1925 kom självfallet denna fråga i ta måste tydligen sägas ifrån, så ett annat läge och del gällde i aII att hr Wigforss spår sant.
att det varken kan vantolkas eller Det tillkommer icke oss och vi missbrukas.
synnerhet för lärarinnorna att fatta ståndpunkt inför den nyn och san- menu det heller icke att nu komma med pekfingret och säga: se nu, så n dige " mycket vanskliga situatio- nen.
Skulle de frånträda lönekom- går det, när man inte har princip- mitténs förslag, förhala hela Iöne- frågans lösning genom en ny utred- ning för mango år framåt och omöj- liggöra allt samarbete med den manliga delen av lärarkåren eller skulle de kompromissa?
De valde det senare, sedan de gjort vad de kunde för att fä sin anslutning till principen tydligt och fastsla- gen.
På det ombudsmöte 1925, där frågan avgjordes uttalade man sig alltså för det gamla förslaget men fogade därtill ett uttalande om att, - — kvinnor förutsett?
kan den ena frågan lösas måste fattas ingen annan i av de citerade vilket för framtiden fastslår Vi veta med visshet, att det icke stå är klart
I gamla spår.
motivet om de två unga som skiljs åt: genom kriget genom missför- stånd genom släktingars intriger Dåraktiga.
önskningar Varför måste så mycket böcker vilket enligt författarinnan icke all- och finansiella hänsyn och sen Vilken harmonisk och lycklig värld skulle icke vår värld vara bara v i finge skrivas och varför måste de bli är som de mödrar återfå varann efter en lång prövotid vad vi önskar oss Tänk om en vänlig tid Del är samma par som kom- lästa?
vilka föda barnen Eva, den eviga modern är i denna mer igen: trofasta, fåmälda arbet- fe ville uppenbara sig för mig som i sagan och uppfylla alla mina önskningar På den frågan har jag sett ett samma och dugliga män och kvin- Och fe ’ en kommer.
» Önska dig något lustigt svar av den engelska drams- inkarnation gift med en professor i dramaturgen Clemence Dane, Många böcker nationalekonomi i Lund, Hennes nor från slätten alla med hjärtan Jag ser ut genom fönstret Regnet öser ner, och jag tänker p i mitt tennisparti böcker måste skrivas säger hon tryckas problem är det att hon icke kan rom icke förändras och känslor som måste gå om intet genom åren Till slut verkar tryckas och publiceras för att produ- känna sig tillfredsställd annat än då som leva verkar boken nästan suggestivt genom » Jag vill att sommaren skall vara precis producera den atmosfär ur vilken Boken hennes moderlighet är tillfredsställd till dess man slår cis så som den var när min mor var ung. » Innan jag hinner blinka är jag mitt uppe stiger upp, den bok som uttrycker ställd, det vill säga då barnet är lika upprepningen i ett parti tennis Jag skall spela men al tid detsamma tidens själ och ger människorna vad uteslutande barn till modern som igen den och säger sig att Skånes åsynen av min medspelares löjliga kostym.
de vilja ha, Denna teori förlorar sig hon är mor till barnet Nu vet man historia under två hundra år lär innehålla hans polisonger och mustascher förvirrar i mystik och är oåtkomlig Men icke hur denna Eva skulle varit innehålla beskare sagor än dessa.
mig.
När jag skall röra mig på planen vad har den som läser många böcker om nationalekonomen brytt sig am Elisabeth mycket Högström-Löfberg mera sina uppslag " O- hindras jag av kjolen som släpar p i rnar.
marken och hatten som är placerd högst böcker för behållning därav?
Jo säger något annat än guldmyntfoten och rierar Clemence Dane, när man har läst i om den man hon längre fram under hon behåller däremot tämligen tidens upp på huvudet Jag föredrar att dricka the.
Jag behöver ingenting göra en massa sträck en rad av böckerna för året det tomma äktenskapet dras till varit dens enhet Alla slags miljöer tecknar tjänsteandar sköta serveringen Men när har man en bild av vad som är varit fri att ta henne till sig eller om nar hon stad till land alltid med små behändigt funna detaljer jag föreslår Tom Jones en promenad på uppe i allmänhetens bankar och vet hon haft flera b a r n Nu är hon tu man hind utefter flodstranden svimmar mar min värdinna Och inte vågar jag be vart vinden blåser även om ingen hänvisad t i l l att vara endast moder som ge dem individuella drag Hon¨ av dessa skildringar~kildringr " nnl så märkvärdig för en son Den oundvikliga krisen hittar på ständigt nya situationer om en cigarett Förargad ropar jag på min fe´ har skildrats otaliga gånger barnet att föra människor samman nya värdig i och för sig yngling och man den nya anekdoter att hygga upp noveller » Du har missförstått mig Jag ville bara från Vågar man säga något om vart blir vinden blåser efter att ha läst tre kvinnan.
som dessutom är en miss- omkring Men med denna yttre böcker av tre författarinnor BY ungefär räkning, tar honom¨ helt och modern riation om ligger man det vill ända kan något man enformigt säga ungefär samma generation utgivna modern står där med lomma armar migt inom lidrymden av några månader frågande vid 45 års ålder efter der?
Jag tänker här på Eva av livsuppgift Denna uppgift finner Gurli Herzman-Ericson däehemma hon sedan i sonens fästmös bom:: ~ ~ u ~ ~ " ~ mu, berättelser från Skåne av Non- med en annan man, som de unga Nanna Lundh-Eriksson och Der rätta blolt alltför gärna lämna från sig.
om de äro skickligt maskerade Nå på vad sätt skulle då dessa ansiktet av Elisabeth Högström Författarinnan har velat skildra Löfberg.
De kanske säga mer om en särskild typ av kvinnor och del en bild av vad som är hur vinden blåser hos Norstedts öde den förutbestämning till lycka uppe I lidens t a n k a r På intet säll.
förlag varifrån de alla utgivits än och smärta som de bära med sig Hit in i dessa böcker når inte ti- hur vinden blåser ute i världen.
Del som givet.
Men som sagt: Era är som kommer ut på ett förlag.
är ju här för litet prövad mot andra in- resultatet BY ett urval, BY ett väl- intressen och krav för att man skall väljande och vrakande.
Men det kan bli fullt överlygad om fallets all- måhändaa ändå vara givande att allmängiltighet pröva Clemence Danes teori på Till det allra bästa i boken hör dem.
något som eljes inte hör med i berättelsen De tre böckerna ha flera berö- rättelsen.
Del är skildringen av en beröringspunkter som kunna rättfärdiga gammal skånsk g å r d Ett och annat en sammanställning tonfall erinrar om att författarin- Den litterära handstilen är hos nan är intresserad av kvinnorörel- alla tre jämn och driven de förstå sen.
Det talas om kvinnlig solida- att bruka den skildringsteknik som solidaritet som här håller provet under arbetats fram under de sista förfat- mycket prövande förhållanden och författargenerationerna Men än mera lik- del ger en liten skiss av några rösträttskvinnor likhet kan man finna i attityden mal rösträttskvinnor dessa ha dock e j någ- tillvaron, sättet alt se och värdera.
ra individuella drag.
Gurli Herzman-Ericson har för.
De två andra böckerna äro no- klarat all hennes roman handlar om novellsamlingar Nanna Lundh-Etiks- moderskapets ide ’ Del skulle då va.
sons Därhemma består BY berättel- vara om det eviga.
del fullkomliga.
ser frän Skåne den första börjar man aldrig förkroppsligade moder- under Karl XII:s ofredsår den sista skapet.
I stället handlar boken just handlar i modern lid.
Författarinnan om moderskapets jordiska gestalt- nan har gamla sagoförtäljares mod gestaltning i en kvinna, tecknad rom en att trotsa beskyllningen för enfor- av dem som äro födda till mödrar.
mighet och varierar gäng på gång " ' -:, ", OE!?
?i böcker ge GRETA LINDSTRÖM Barnets gåta.
Psykoanalysen börjar bli allt mer och mer känd i Sverge.
Freud.
Jung och Adler läsas av många.
och läkare tillämpa analysen i sin praktik.
Lärare och uppfostrare känna denna nya vetenskap och erkänna den.
Men inte mänga ha ännu vågat experimentet att prakti- sera den.
A.
S. Neill (uttalas Nil) skotte till börden är en av de få som an- vänder psykoanalysen i uppfostrans tjänst I ' England är A.
S. Neill känd som författare och barn-psykoana- lytiker Hans sista bok T h e pro- blem child väckte stor uppmärk- samhet såsom varande synnerligen radikal och revolutionerande inom området För någon lid sedan re- censerades The problem-child i Da- gens Nyheter under rubriken Sko- lon utan moral och religion Som jag har lyckan alt befinna mig i denna skola.
ville jag i någon mån ge Tidevarvets läsare en inblick i arbetet här.
Skolan är belägen i Dorset i söd- ra England.
25 barn mellan 6 och 15 är leva här i fullkomlig frihet När jag först kom till Summerhill slog del mig att jag hade aldrig sett psykoanalysen hemmastadde läsa- ren vet all när barnet stjäl.
är del pengarna eller sötsakerna del vill ha.
Dessa föremål äro symbo- ler för något rom barnet saknar Ofta är det kärlek barnet stjäl, el- $:;:; så lyckliga skolbarn förr.
Många ~ r ~ ~ ~ ~ som endast hört om A.
S. Neill och ti världen?
Genom analysen kom- hans skola, få ofta den uppfattning- ma de verkliga begären i dagen gen att Summerhill är någon slagsjlag^ anstalt för vanartiga barn De tro hy; ~; l~Ri; sm %; säy;; ti; här vimlar av små brottslingar och därför att orsaken är klargjord och sinnesrubbade Hur mänga tjuvar medveten f ö r barnet finnas inte i en » vanlig » skolklass Och vilket känsligt barn med sva- ga nerver kan inte förefalla sinnes- lan sina barn tala¨ osanning?
Varför rubbat om det uppfostras under ljuga de?
Ofta därför att de inte träng och hotelser våga tala sanning säkra om straf- I förtvivlan sända föräldrar sina fet som följer Barnet ljuger be- barn till Mr Neill.
Svårhanterliga barn.
uppstudsiga tjuvaktiga och för träffande att det läxor hatar och läxläsning lektioner Att d lju- ir.
lögnaktiga Så småningom förvand- ga därvidlag är den enda vägen att las de här till fullkomligt normala slippa ifrån skolarbetet Iriska.
sunda och lyckliga barn berättar långa P I frågan vilka h a n s pedagogi- spännande Flickan historier som om sig själv ska principer äro svarar Mr Neill vilka sakna all motsvarighet i alltid att han inte har några som ligheten är ingen förtappad liten helst principer.
Men hans uppfost- lögnerska Hon gör d e t emedan ringsmetoder så att säga äro två verkligheten inte är intressant nog analys nu barnets undermedvetna Hon tar sin tillflykt till fantasin själsliv och frihet för barnet att Där kan hon forma händelserna ef- finna sig själv och sina egna in- llrr eget behag.
tressen De flesta barn äro nevrotiska Ett barn.
som stjäl är olyckligt.
Nevrosen förorsakas av något Stjälandet botas inte med straff i snedvridet inom barnets undermed- någon forn.
Barnet stjäl något vetna själsliv.
En drift får orik- som det inte kan få något som det tigt utlopp därför att den pressades hungrar efler men förnekas Den i tillbaka, när den första gången fii~~&amp;~c, !~? '!
' ~~~ll yrf:!
: ' ' verk- dens vind.
Men indirekt kan m a n and4 finna ett samband Jag läste nyligen en annan bok mycket skick- skickligare än någon BY dessa: F å g l a r omkring fyren av den danske fattaren Paludan Där blåste verk- ligen tidens vind, där hade man en känsla BY hur flytande lidens be- och värderingar äro.
slogs icke fast en sats om männi- skurna och livet som icke suddades ut av nästa sals.
lika slående och lika artistiskt formulerad Förfalla.
ren virade en fenomenal känslighet för alla åskådningar även de som upphäva varandra.
Han gungade själv med på de flytande värderingarnas gamas hav.
Det är de tre författa- rinnornas samband med tiden att de erbjuda dem som icke lycka om att ge sig ut på en sådan seglats en trygg hamn.
Om man rädes för- änderligheten och spelet med san- ningen om människan.
om man ry- Ler vid att se hur alla gamla mär- ken slå fel.
så kan man med en viss trygghetskänsla gå in i dessa böcker och finna diktens standard- typer oforändrade.
Det finnes sä- kert ett behov vilket dessa böcker tillfredsställa att höra de gamla sa- gorna på nytt.
att leka att männi- skan är den hon varit och att man därför ska få fortsätta med att leva som man gjort hittills.
vandra i gamla nötta spår h i hyggligt väder Solsken i stället för det här eviga regnandet Hon försvinner Solen skiner alla blom- mor och allt grönt är försvunnet träd- gårde ii en enda brunbränd öken Jag går för att hämta tennisbollarna men sjunker utmattad ner i en stal.
» Vi kan inte spela i den här h e t t a n pustar jag Det är som i Indien under din hetast tiden Men här finns varken infö- dingar som gör i ordning t i l l s drinkar eller någon is att laga till dem av. » Förtvivlad ropar jag åter på min fe´ » Ditt lilla odjur.
Har du då inget sinne för proportioner Laga att jag kommer ut ur den här olidlig.
ugnsvärmen och ge mig ett lagom tempererat klimat Och åter befinner jag mig som i berät- telsens början Regnet skvalar som om himlen vore öppen men det finna en li- ten aning till ljusning p i himlen.
Åskmol- nen ha gill över och kanske att vi ändå kan få oss ett tennisparti när allt kom- mer omkring.
Tvestjärten kröp långsamt ut ur bläck- hornet Jag skulle inte tagit den för en fe´ om den inte lovat att uppfylla tre önskningar ifall jag lät bli att slå ihjäl den » Ge mig kläder » sade jag bestämt » Vackra kläder D y n kläder Massor av för- kläder .. » En sådan dåraktig önskan » sade tve- grepp Där E. W. stjärten » Jag hoppas att d i indra äro mer värda. » » Låt mig alltid lämna något ställe och resa Jag tycker om att lämna platser hur vackra de än må vara Jag älskar att tänka att jag aldrig skall se dem och att jag aldrig mer behöver vara vänlig och förekommande mot deras invånare Allra helst v i l l jag¨ ge mig iväg en dag när det är full väder så jag ink ens behöver in.
billa mig att jag skall ångra mig., » Fortsätt » sade tvestjärten » Låt mig alltid komma t i l l ett nytt stäl- stäl e på morgonen strax efter soluppgån- gen en d i g liksom uppfylld av överjor- diska löften. » (Så har jag sett Orkneyöar- na för många år sedan när båten gled in till de låga gröna öarna i somargrynin- gens ii " ..) » Efter dina Id sista önskningar att döma sade tvestjärten så verkar det som om du ville behålla din kaka och äta upp den.
eller som om du ville få två paral- - paralel a linjer att mötes i oändligheten. » » Hur som helst.
så måste du i alla fall dem eller också dö. » Tvestjärten vände och kröp tillbaka in i bläckhornet varifrån svaren p i önsk- ningarna skulle givas Men då ångrade jag dem allesammans uppfylla - Kläder massor av kläder Aldrig utkast sy.
Alllid resa ifrån ett ställe - Javisst och alltid lämna något efter sig: Glasögon pul- ver pengar o- Alllid komma till ett nytt ställe tvättad mad huvudvärk på dåligt humör Jag slog ihjäl tvestjärten mer planera göra - spontant framträdde Genom ana- ende och duglighet inom sitt om.
lysen göras de undermedvetna be- råde!
gären medvetna och få sitt naturliga För någon lid sedan kom 13- utlopp och nevrosen försvinner.
årig pojke till Summerhill.
Han en: ',: i " 2 " 2 ', konsekvent " a r f ~ svarat p, ~ ~ &amp; $ ~ ~ kan läsa och lära med framgång ~ måste ~ barnet i lämnar ~ r Därför ifred ulan skoltvång I sill prospekt över passar säger Neill: ~ ~ ~ ~ ett brutalt nej; alla ~ hans önskningar ~ ~ ~ till De första dagarna verkade Pat honom eller In- misstänksam åt honom, som han varit van vid Så småningom blev han säkrare och insåg alt ingen ville honom nå- got ont Det första han gjorde var att kasta av alla onödiga klädes- plagg Och i skjorta och byxor lev- de han ' s veckovis i sitt tält i en avlägsen vrå av trädgården Otvättad och rufsig kom han till måltiderna.
Det var allt vi såg av honom Modern klagade över att han inte ville äta vad som bjöds honom och i hemmet var ständiga scener vid bordet Under sin askettid tid här levde han huvudsakligen på frukt och smör och bröd Ingen tvingade honom att äta lagad mat.
Steg för steg började Pat emellertid tid närma sig de andra barnen.
Och en dag kom han till deras samlingsrum lingsrum där en viktig fråga dis- kuterades Vi väntade med spän- A.
S. Neill lyckas i sitt företag ning att höra honom be om ett bad därför att han har förtroende och ren skjorta.
Vilket han också barn Lämna barnen i fred låt dem g j o r d e en lördagseftermiddag Full- få lid att finna sina egna komligt lycklig gick han sedan med och de utvecklas till vakna intel- de andra till del sedvanliga lördags ligenta ungdomar med självförtro- nöjet biografen.
Ännu her Pat inte ä l d r a r är en skola som ger barnen fullständig f r i h e t En ny elev kommer och vet att på Summerhill kan han göra ingen- ting hela dagen, om han så önskar För kanske tre månader gör han ingenting Hans hjärna är överansträngd BY allt del som ham- hamrats in i honom, även om han inte tillgodogjort sig så mycket av det.
Dessa tre månader äro som en kon- konvalecenttid Nykomligen deltager inte i några lektioner han gör allt som han förut varit förbjuden att göra Ingen klandrar honom eller blandar sig i hans affärer Många säga detta är lättja och slöseri med tid.
Men en dag kommer, när börjar arbeta därför att han inser att utan arbetet är livet egentligen långtråkigt heller han intressen för ~,
För någon lid sedan förmälde utländ- ska tidningar att en deputation av italien- ska socialdemokrater och andra antifas- cister besökt kung Victor Emanuel där be minn läsare att lägga alla förutfattade meningar.
sin upp- han lever sitt stilla liv i Mussolinis skugga fattning om könen och även sin och riktigt allvarligt och utförligt lagt bort fram sin syn på situationen i Italien och sina klagomål mot den nuvarande styrel- sen.
Kungen lär ha hört på de besökande under tystnad och slutligen svarat ungefär så här: vad ni har sagt mig är mycket in- tressant.
Men ni måste komma ihåg a,, jag är en konstitutionell monark och det är icke genom mig utan genom parlamen- tet ni böra söka rättelse för möjliga miss- amerikanska universitet och på personliga erfarenhet och begrunda kvinnor innor överhuvud i fråga om de- de fakta jag ämnar framlägga De bäst utvecklade kvinnor som kom- mit under min observation ha haft en period på två eller tre dagar utan smärtor och i många fall äro de alla dagar i månaden på höjder av sin arbetskapacitet.
Andra som haft förlängda perioder, mer eller För den energiska och aktiva mindre smärtsamma, ha i de flesta k v i n n a n är del en tröst och en sti- fall funnit att orsakerna lätt kunna vecka.
Men dok hemma och vila sig en eller två dar av de 28.
Alldeles som det finns Just hos kvinnorna.
Den berodde hel enkelt på att kvinnorna fordom buro kläder som sutto i t.
Detta för svagade magmusklerna och orsaka- de abnormt stor blodstockning un under menstruationen.
varpå följd smärtor, mjukelser eller fråga sig: bör jag stanna eller abdikera.
Men man skulle undervär- dera intelligensen inom vårt kungliga hus om man trodde att det icke självt vore medvetet medvetet om att dess tomma plats intages även spåren av en av Kungl.
Maj:t, en figur som växelvis här herr Tryggers, herr Sandlers eller lingens ställe, då äro Nu visste kungen så väl som de han talade till att Italien icke styres parla- mentariskt, och att hans råd därför var meningslöst.
Både han och de måste ha kännt situationens ömklighet och paro trappsteg.
Den nuvarande furstegener nen är så resignerad, att man icke rike rar några obehag av att ha dem i sin het.
De behöva varken giljotineras eller som namnkung med villkor att stillatigan- skickas i landsflykt eller fängelse för att de foga mig i allt som beslutas.
Därför göras oskadliga.
Det är alldeles onödigt, törs jag ej ens yppa om jag lycker som lyckas herrar diktatorer säga sig, att tråka ni eller som Mussolini eller möjligen har ko med sådana ytterlighetsåtgärder.
egen mening.
Gjorde jag det, skulle Det kan icke fördöljas att kungarna ha skicka bort mig och de mina från en tvetydig ställning även i länder som våra slott a h trädgårdar och beröva oss sakna permanenta diktatorer.
Den skulle de förmåner som äro det enda som åt r- bestämt bli entydigare och därmed trevli- står av vår kunglighet.
Jag har tagit mitt gare om man toge bort de gamla former 90-talets studenter hade omkring parti och betalar min försörjning med såsom exempelvis trontal, eom erinra om förödmjukelsen i min ställning.
68 procent smärtor och obehag att kungar fordom haft politiskt inflytan- I dessa dagar har även k u n g Alfons.)
i allvarligt slag under men de Vår kung bland andra skulle då be- struationen.
Det var då de buro fot- Spanien tagit samma parti.
Hans öde att sparas obehaget att tycka motsatta saker der Primo de Riveras diktatur liknar nu sida kjolar, minst fem meter olika år och att rekommendera i trontal vidd v i d nerkanten och många un Victor Emanuels i Mussolinis land.
och besluta i konselj vad han vid rege- Alfonso har nämligen signerat ett be- derkjolar som hängde ner från er mentminnesfester måste djupt beklaga.
tydelsefullt dekret, fast alla veta att han getingmidja.
Under perioden 1910 — Och kungen med sitt hus skulle då inte 14 voro 68 procent fria från smär- är motståndare tilldetsamma och d o n det skenbart vara mer än vad de verkligen tor, vilket betyder en ofantlig för äro: en familjegrupp som på grund av bättring.
Dr Moster anser emellertid läkarna hon kände till hade bru- sin ställning har stora möjligheter att öva att överdrivet trånga kjolar som tit samman under övergångsåldern.
ett kulturellt inflytande och ett allmänt Hon framhåller att hon känner ett hindra benens rörelser och överdri- föredöme i god eller mindre god riktning.
vet korta som icke skydda mot stort antal kvinnor med intellektu- Det är påfallande hur vårt kungahus på ellt arbete som icke behövt lämna det sociala och kulturella området funnit detta under denna period, utlopp för ett naturligt verksamhetsbegär.
skött husmoderns och familjeför- Dess manliga medlemmar nöja sig icke sörjarens uppgift samtidigt.
Fyra med att representera, de vilja också pro- kvinnor betygat att de utfört det ducera.
Och genom dessa prestationer få vetenskapliga arbete som givit dem de en viss kompensation för sin poli- utmärkelse just under dessa år tiska vanmakt.
Det är endast inom den Overksamhet och rädsla i förväg politiska världen som man fullkomligt fri- för fysiska och psykiska lidanden gjort sig från all traditionell uppfattning, bära ansvaret för mycket lidande, när det gäller kungahuset.
Därför finna struationssmärtor och trötthet iii det är en liknande förteelse som kungahusets medlemmar sina prestationer.
lika odödiga och misskrediterande när män åldras och bli sjukliga, så på tilja och tribun, med pensel och pen- som dålig andedräkt, beroende på fort de slutat upp med att arbeta.
na intressant uppmärksammade och väl- Kvinnans ställning förändras o- villigt berömda av fackmän i alla andra avbrutet till det Hon kastar branscher.
När dessa prestationer äro goda, av sig det ena efter den andra av de bedömas de som ett utmärkt arbete i och skrankor och lidanden, som ansetts för sig.
när de äro dåliga bedömas de hon också sammanhänga med lik- tillhöra hennes öde.
milt på grund av det kungliga ursprun- Den moderna kvinnan som har get.
Allt detta jämte det våldsamma in- nande psykiska föreställningar och kvinnor, alltför bekväma att önska få sin tillvaro byggd på principer lika rättigheter och lika skyldighe- ter för män och kvinnor.
Doklor Mosher skyller många av de besvär som sammanhänga med menstruationen på forna tiders blygsamma klädsel med trånga kor- setter, många och tunga kjolar och andra olägenheter som hindrade av kroppens frihet och övning.
en stor det skyller hon också på der ödesdigra förutfattade meningen om kvinnans svaghet.
Hon erinrar om att ännu år 1892 fysiologerna lärde ut att kvinnorna använde bröstandning och männen bukandning.
Man trodde att denna bröstandning hade något samband med havandeskapets funktioner.
Sedan dess har det vetenskapligt bevisats att det naturligtvis inte finns någon skillnad mellan män: och kvinnors andning och att ha vandeskapet berör andningen m i n dre än vad man trott.
denna bröstandning bär an- svaret för menstruationsbesvären och andra periodiska illamåenden Men förhållanden.
bara för att få stanna som kung.
Det; a dekret skapar åt diktatorn en rådgivande församling som han själv får välja ut och som endast sitter kan ge råd forna ej fatta beslut När denna i den folkförsam- Devinez.
törs jag ej ns man ja som ha bättre.
Doktor Mosher anger 5 orsaker t i l l den smärtsamma menstruatio- nen; den upprätta ställningen, o normal andning ulan användning av diafragman och magmusklerna med det faktum att husmödrarnas just vid denna tid ofta få mindre att göra, enär barnen vuxit upp och lämnat hemmet.
Kvinnornas med borgarintresse har gjort mycket för förhindra svårigheterna under övergångsperioden.
De kvinnor son Mina observa- struationsperioder.
undgå lidande äro de som äre ar- betssamma och nyttiga .. En fram stående kvinnlig läkare har förkla- att de kvinnliga uppenbarat sig i skolrummet.
Men frihet i så gott som allt.
En del reg- han h a r flyttat i n till sina rums- ler finnas visserligen.
För att skyd- kamrater och är en lycklig medlem da sin egen säkerhet ha lärarna stif- av samhället.
Snart kommer den tat en del lagar och förbud, som dagen, när han tillkännagiver sin för det mesta följas samvetsgrannt.
ankomst till en lektion.
Och då därför att de vädja t i l l eleverernas kommer han att lära grundligare sunda förnuft.
Övriga lagar stiftas och kvickare, än han någonsin gjort i » Die Schulgemeinde », skolrådet, förut.
därför att han lär av egen in Namnet är kvar, sedan M r Neill ha- vilja och just de ämnen, som han de sin skola i Tyskland.
Schulge- meinde hålles var söndag under led- har intresse för.
När Pat kommit över sin första ning av en ordförande, som väl- misstänksamhet och fruktan, är ti- jes ny var termin.
Schulgemein- den inne för psykoanalysen.
Pat är de lagarna äro alla mycket för- full av komplex, som måste analy- nuftiga.
T.
et.
: de yngsta äro inte seras bort.
Friheten har åstadkom- tillåtna att gå ut på yttersta hamn- m i l en stor förändring och förvaud- piren ensamma, eller: ingen är till- ling med honom.
Men den han en- låten att läsa i sin bädd efter kl. 10 dast så att säga förberett marken på kvällen, och ingen får slå en mindre och svagare kamrat.
Och för det analytiska arbetet.
Pat är ett s. k. problem child.
Jag för Summerhills ryktes skull ha de tog honom som ett exempel.
Så gott en regel, som säger att ingen får gå som utan undantag genomgå de alla slarvig och otvättad ned t i l l staden.
samma metamorfos, Naturligtvis Den som ser en kamrat bryta mot kan Mr Neill inte bota alla barn, som sändas till honom.
Ibland har han fall, där intet kan göras, där Kan den anklagande inte försvara för att föräldrarna gripa i n och om- sig följer straff.
Straffet bestäm- och normalt fungerande intresse som kommer furstliga familjetill- kropp och en tränad hjärna börjar dragelser till del, och som särskilt inrik- verkligen uppleva friheten.
Hon tar sig på de kvinnliga medlemmarna av märker inte a l t det är e n handicap kungahuset.
gör att de mera trohjärtade i att vara kvinna, förr !in hon blir landet inte tänka så mycket på att ätten medveten därom genom att stöta på Bernadotte ändå sitter på tornens trapp- de ekonomiska skrankor eller den steg i stället för på den tron därifrån skyddslagstiftning rom reses mot stamfadern regerade.
, Det har ju heller henne på grund av den traditonella inte sedan 1914 hänt något som bjärt be- uppfattningen om hennes svaghet lyst detta faktum och kungen har icke och oduglighet.
haft att offentligt svälja några föröd- en frisk beslag på andras ägodelar, är säker om bestraffning.
Skolrådets straff- domar bota inte stjälandet.
Men de visa nykomlingen att den som v i l l leva i ett samhälle, måste underka- inte på Siimmrrliill.
De barn.
som aldrig varit i en annan skola än A.
S. Neills.
veta inte vad det v i l l slår sönder en fönsterruta, går han direkt t i l l Mr Neill och rapporterar.
» All right », svarar Mr Neill », tre veckors fickpengar och du kan kö- på e t t nytt glas ».
Ingen behöver här gå omkring med dåligt samvete beträffande läxor och lektioner.
Skolkning är ett okänt ord.
Den som är trött eller känner en tillfällig motvilja för läsning, vet att han inte är tvungen att arbeta och att ingen klandrar honom, om han uteblir.
Nya elever komma ibland, fulla intetgöra hans arbete, eller därför mes genom röstning och består of- att eleven kommer åratal för sent tast i förlorandet a v veckopengarna Men som regel äro hans el PIP^ lyck- för en eller flera veckor, beroende liga och sunda barn.
Och av ett på brottets art, eller intet biobesök lyckligt barn.
som genom analysen följande lördag- Nya, svårhanterliga elever be- » Låt dem få ge utlopp för sina kommit att känna sig själv, blir al- handlas utan skonsamhet i «die känslor och så bli kvitt dem! » O c h aldrig en Poukka eller en Kreuger.
Friheten på Summerhill innebär Schulgemeinde ».
Den som lägger nykomlingen lämnas åt s i l l hat, t i l l dess han ser att här är egentligen ingenting att hata.
Naturligtvis är omgivningen av oerhört stor betydelse i en skola som Summerhill.
Omgivningen må- ste vara intressant.
Där måste fin- nas tillfälle och möjlighet för bar- nen att roa sig och att arbeta med det, som de hysa intresse för.
Och här finns allt som är tilltalande för barnasinnet.
En stor trädgård med enastående träd att klättra i. fält och ängar för sport och lekar, gamla ut- hus, fyllda av intressanta saker.
Här finns en väl utrustad snickareverk- stad, dit vem som helst kon gå när som helst och tillverka saker efter eget behag.
Den läshungrige har fullt upp med böcker, Censur av lit- teraturen vore h ä r malplacerad, därför att intet perverst intresse lig- ger bakom önskningen av en s. k. dålig bok.
Musik, dans och högläsning fö- rekommer ofta.
Men ingen tvingas att deltaga.
Den.
som så ön kommer.
Övriga göra vad de så länge de inte störa musiken ler läsningen.
ningen.
Och faktum är, att här förekommer tingen tro att de äro lyckliga eller anse det orätt att vara lycklig.
Psykoanalysen hjälper männi- skorna att bli lyckliga, därför att den hjälper dem att känna sig själ- va.
Och när människan är i harmo- n i med sig själv, kan hon komma till harmoni med världen, men inte förr.
A.
S. Neills elever b i l d a en för- svinnande liten del av mänsklighe- ten.
Men det betyder ett 20-tal o- lyckliga skolbarn mindre.
ett 20- tal olyckliga män och kvinnor min- dre och kanske några framtida mördare och tjuvar mindre.
Och den uppfostran dessa barn fått kom.
mer även nästa generation till godo- Vad världen behöver, är flera Summerhill och flera uppfostrare sådana som A.S.
Neill.
Summerhill, Lyme Regis.
September 1927. lärare, säger han eller hon sin me- ning rent ut, och sedan är det över.
Vad vilja vi bli?
(Forts. fr. sid. II Avskedet.
Tre d i k t e r.
Av Översättning från engelskan.
kanske något av det allra vikti- Han visste mycket räl.
att människor gaste.
Att inte egen fördel eller förlorat rätten att återvända hem från klassens eller könets eller landets sådana företag, att hans farväl från hustru eller rasens fördel är rättesnöret a h barn var betydelsefullt, möjligen tra- utan att vi blir tjänare i alla sto- giskt betydelsefullt.
Och det tycktes svåra- ra och små sammanhang.
Jaa me- re, därför att hans avfärd måste ske på nar ingen slavanda nu, men att in- natten.
Vid samma lid.
som hin.
en hem.
kär man, brukade Y till att lås och reglar te söka sitt Och så ett till: s i vill bli väg- voro i sin ordning för att utestänga tju- rödjare, vi vill bli uppfostrare.
v i var, att fönsterhakarna voro på, att gara- vill skapa människovärdiga be- get var stängt och att huset var i ordning tingelser för dem som genom så- för natten, vid samma tid skulle han den- dana verkligen kan invärtes på- na natt ila genom City.
långt från hem verkas - de helt unga, barnen.
Det met, på sitt tvivelaktiga företag.
slösas alltjämt för mycket med Vem kunde säga hur del skulle sluta?
människomaterialet.
Vi har visser- Många hade blint kända genom sådana ligen kommit så långt att vi ge- företag, deras gärningar utbasunerade på nom en förbättrad hygien håller anslag och i tidningsspalter.
Detta skulle barnen kvar i livet i större ut- kanske bli fallet med honom a h hans sträckning än förr.
Men vi har alls hjärta slag hastigare vid denna tanke.
inte än kommit fram till att ta Eller han skulle kanske misslyckas.
Och hand om var och en; så att varje om han misslyckades skulle det inte bli människa får bli allt vad hon kan.
något vanligt fiasko.
Det skulle betyda att Vår tid med sina hundratusenden hans karriär vore tillspillogiven, att hans av arbetslösa har minsann inte familj skulle förlora inte bara sitt väl- haft kraft att ta upp problemet om stånd utan också sin trygghet.
I värsta att söka ut det lämpligaste arbe- fall skulle de alla förlora sitt uppehälle.
tet för varje ungdom.
Och ändå Han vägde och vägde detta noggrant, skulle det betyda oändligt för att men inte förtvivlat eller ens betryckt, ty skapa levande, intresserade och han var en man med klart förstånd, be- därför mera värdefulla människor.
slutsam a h med kallblodig handlings- Än mindre ha vi haft tid att söka skänka alla unga något bärande förmåga, när förhållandena det fordrade.
intresse bredvid ett eventuellt mo- Hustrun kände företagets chanser och såg notont arbete.
Jag kan bara anty- p i honom med en blick som uttryckte da detta men helt visst är dylika både stolthet a b ångest.
Hon kände till strävanden av grundläggande be- dessa timmar från förr, a h hon hide tydelse just för att skapa flera rik- lärt sig att hennes roll var d i n förstående, hjälpsamma tystnadens.
Hon måste syssel- tiga människor.
Vi vill också bli harmoniska, sätta sig med småsaker a h med att laga människor i jämvikt.
En nervsy- en lätt men kraftig måltid åt honom.
Hon stemsfråga, säger man kanske.
Må- fick inte oroa honom eller visa att hon hända.
Men inom vida gränser tänkte på det nära förestående avskedet.
också en fråga om en människo- Hon spelade sin roll beundransvärt, värdig miljö å ena sidan och om och mannen var, när han satte sig till inre fostran å den andra.
Och bords, al lugn till sinnes, att han sorglöst framför allt något som hänger på visslade den bli han spelat för barnen att livet har intresse för oss.
Och innan hin kysst dem till godnatt och där kommer jag igen till vad som sköterskan fört dem till sängs.
Han hade synes mig ett ar de allvar- inte rasat med dem mer än vanligt, men ligaste hindren för uppkomsten av han hide sett en smula tankfullt på dör- flera riktiga människor, och ett ren, a i r den stängdes efter dem.
I så- av de där hindren som måste ri- dana ögonblick beundrade han gränslöst vas ned i barndomen helst.
Det hans självkontroll, t. o. m. fastän det nämligen att så många människor nästan alltid bröt ner hennes egen.
är alldeles ointresserade.
inte vill Nu tog hin på sig sin tjocka rock.
» Jag något alls med sitt eget liv utom skall se till huset som vanligt, Majorie », försörjning och förströelse och alls sade han.
Och han gjorde det omsorgs- inte bryr sig om samhällets liv.
fullt a h planmässigt.
» Allt är i sin ord.
Att vilja något med sitt eget och ning.
Nu är det bäst du går upp », sade samhällets liv det är visst allra han.
» Försök den d i r boken av Mudie viktigast det är ungdomsfost- jag skaffat dig i dig, A l l läsa sig t i l l rans förnämsta mål.
” Giv oss o sömns är ett bra påhitt ».
Hon nickade öde, en sak utan tadel att falla kort.
andlöst.
Han visste att hon kom för, om ej segra vi kan! ” ihåg alla hans råd.
Och han besvarade Andrea Andréen-Svedberg.
den extra tryckningen i hennes famntag vara Vi slår Krigsväsendets avrustning denna tryckning innan hin vänligt gjorde och öppnas, motorns surr, portarna stängas Folkförbundets fulländning len när h i n körde bort.
Då släckte hon ljuset i hallen a h gick opp.
Ansiktet var hon portarna till garaget och låsas och det avtagande dånet av bi- stelt Av hörde men ögon a h strupe värkte av åter- hållen gråt.
Carl Lindhagen.
Och klockan fem pi morgonen smekte En klar framställning av spörs- målet såväl nationellt som internationellt.
hon hans trötta huvud I deras eget kalla, hemtrevliga rum, och såg till att han snart föll i sömn.
Pris 2: 50. tidningen.
Men hon gav honom den för- soliga trädgård.
Han satt a h pysslade om Stockholm.
sta kvällstidningen, när de sutto i sin en sköldpaddshona medan han drack sitt y f r e d s b r o s c h y r Krist i bud och statens bud A v kyrkoherde G. F. Lundgren.
Fris 50 öre.
~ uti Herre, bi slår du mig?
Haver jag icke redeligen strävat Dina rätter att Dina bud hålla och efter vandrat?
Gav Du mig icke själv den allt genomsyrande sanningslidelsen, saltet, som ej får mista sin sälta?
Utsådde Du ej I min spirande själ en glödande nitälskan för rättfärdighetens seger?
Och tvang mig ej kärleken till en offervilja utan återvändo?
Du fyllde min själ med krafter, som brottades och trängdes, tills det skröpliga höljet brast.
Ty som ljungelden aväntat flammar ge- nom rymnden, så utlöste D i över mig Din vredes skålar, när min håg var vitglödande för Din sak.
Eller var det blott så, att Du tog ifrån mig?
Din hand Där jag sådde kärlek, där skördade jag hat, och där min välvilja slungade alla gränser, där frodades oviljan och det Vad ångesten väste i iskalla hånet.
mitt öra under djupsvarta nätter, det kom till mig i den gråvita morgonen, fasansfullare 6 " jag anat.
gick fjärran från Ditt anlete, den vars liv var en styggelse, Men den, som och i vars mun dem han läst efter att ha återvänt hem andra morgnar.
inte? » Gud ske lov för shinglingen!
» Den muntra lady Townshend a h hen- nes vänner » heter en biografi, som nyligen utgivits i England över en av 1800-talets mest frivola damer av värld.
Ur denna hi vi hämtat ett litet avsnitt ur de In.
nadsglada damernas liv vid de mondäna badorterna, litet om deras klädsel och blott lättfärdigt tal blev koaffyrer.
funnet, den såg jag bekrönt med de yppersta Det kan bli ett mycket lämpligt litet komplement t i l l artikeln, » Vad vilja vi bli,.
som bland annat vill visa den revolutionerande inverkan blomster från glädjenes örtagård.
a m införandet av e n rationell kvinnodräkt har haft.
Tänkom oss alltså en av dessa strängt Ho äger då makten I denna värld?
Gud upptagna damer!
Från tidigt pi morgonen eller Baal?
strömma skaror av besökanden in i rum- met.
Inte en gång under friseringen h u Det fruktansvärda står för mig: damen någon ro.
Den groteska hårbördan fullkomlig I rättfärdighet är Du, O Herre, blir högre a h högre.
Din sentimentala I godhet och skönhet desslike, tidsriktningen förkroppsligar sig al s a - men Din makt är i vardande endast.
ningom i m kompakt massa ms hästtagel blommor, fjädrar och allehanda familje- klenoder.
Hertiginnan av Chartres bär exempelvis uppe på sin frisyr » en staty- Längtan ett, som framställer hertiginnan med sina hin.
därbredvid leker hennes älsklings- Min s j ä l är bräddad till randen av längtan att utgiva sig som ett levande offer åt någon.
Åt en som behöver mig.
papegoja med ett körsbär och längst upp vilar hennes faders och hennes svärfa- Mitt hjärta är fyllt För att skydda sig från mycket naturliga föjder får man använda rikligt med i n till brädden av törst under dagstun ngans tryck.
ders lockar ».
Konstverket kan endast för- - nyas och repareras var tredje vecka är min sparsam har man det ännu längre sektspulver och små huvudräfsor utav el fenben, som användes lika öppet som mar nu för tiden använder läppstift a b pu- Vem är störst?
dervippa.
Ordnandet mad krinolinerna var så komplicerat a h tog så mycken tid, att Vem är stor förutan like och vem minst - i själens rike?
Döms där som I denna världen efter skenet blott och flärden?
Nej, där räknas, mätes, väges efter andra vikter, mått och värden: vad av inre rikdom äges och förvärvas under levnadsfärden: eftermiddagsthe.
Och han jämförde n- och kallsinnigt innehållet i artiklarna med N hans tjänare Job det landet Ur.)
Hon störde honom inte med morgon- Rekv.
fr.
Bokförlaget Nya Vägar, Kammakaregatan 38, du mig?
(Till Jahve vände sig - a h beviljade henne en halv minut till Sara Bohlin.
Sanningskärlek, verklig godhet, tankens mångfald, djup och klarhet, känslans glöd och ymnighet.
- den som villigt tjänar alla.
- - man sedan hide mycken Iiten lid övrig till tvättningen.
Baden i synnerhet på de stora badorterna voro mer till för nöjet skull In för renlighets.
I de trånga siga bassängerna hide herrar a h damer tillsammans.
Men ack huru!
Damerna ha höghalsade jackor, r i d a bruna linnekjolar och på huvudet en skyddande bahytt.
Därunder h i de bundit fast en handduk som skall användas för att torka bort svetten.
De mest omtyckta nöjena äro stora festmåltider, hasardspel, maskerader, slags- mål och dueller - även bland damerna En dam ifrån Irland a h en engelska ryka ihop och slåss och skiljas At ymmigt blö- dande, de andra damerna tjuta högt av förtjusning.
Nu kanske det i n k behövs mer ut drag?
