# ID: svediakorp-per3355
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,638
# sentences: 366
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hur ska v i s l i p p a krig?
Kväkarna i Stockholm, Den stora frågan i Genéve.
Programmet för Nationernas för- många svårigheter församlingen kasta sig skiljedom, resp. vägrar bunds församling var så fulltecknat brottas med problemet.
Så fort man gå vapenvila.
humanitära frågor, att man nästan väntade att församlingen komma att likna en social kongress.
Det är i och för sig bra att Förbundet ägnar sig åt alkohol- frågan och rensar upp i den djun- gel där slavhandel och kvinnohan- del trivas.
Men samtidigt räddes man faran att dess uppmärksamhet skulle avledas från de stora poli- tiska frågorna.
Knepet känner ju var och en som har med barn att göra och det användes också av härskande folkgrupper gentemot in- av Protok.
lades 1925 till handlingar na emedan England inte ville un- Skulle underkasta sig obligatorisk skiljedom.
England har samma politiska led- ning nu som 1925 och har sagt ifrån att det inte åtar sig förpliktelser ut- över dem det åtagit sig i Locarno- pakten.
Men trots alt svårigheterna finnas kvar, återkommer tanken på en utvidgning av de förpliktelser som medfölja medlemskapet i För- bundet, V i måste ju studera, över- väga, arbeta ut nya mera antagliga förslag, omrowfullere definiera börjar gå iii i praktiska detaljer, in- träda intressemotsatserna och del hela blir så komplicerat.
Nyn tankar kar ska passera genom gamla hjär- nor, och det är inte så väl att tan- karna spränga hjärnorna.
I stället smula hjärnorna sönder tankarna, Avrustningen har blivit satt som det sista tempot i avvecklingen av kriget.
Allt medan staterna var på s i l l håll arbeta på att stärka sin slagkraft för kommande krig.
skola de medels särfördrag och utbyggan- de av skiljedomsförfarandet betryg- dem som komma för alt dela mak- ga sin säkerhet fram till den punkt ten.
då de kunna våga avrusta, Det är Men tidens väldiga problem: hur två motsatta tendenser som dra åt ska v i undvika krig?
trängde sig olika håll.
Man begär så mycket fram med en sådan inre makt, att garantier mot avrustningens risker, del bröt diplomaternas finter och att man under liden g i r rakt mot vräkte undan alla intriger och för- rustningens yttersta fara: krig.
behåll.
Vid denna församling föreslog nu Tidens ångest för krig bröt sig Holland att Förbundet skulle skyn- fram med de små nordeuropeiska da på utvecklingen genom att ta staterna som medium.
Hos dem fin- upp Genéveprotokollets förslag till nes minsta motståndet och största förnyat studium.
Förbundspakten känslan av att deras framtid helt medger krig som yllersta nödfalls- beror på möjligheten att rätt och utväg för en enskild förbundsmed- skiljedom träda i krigens ställe.
dem.
Genéveprotokollet tänkte sig Så I I I ~ då ~ denna fråga om av- ett solidariskt krig från de förbund- värjande av krigsfaran grundtemat na staternas sida mot en fridstörare i alla debatter.
Man får ett intryck som en yttersta nödfallsutväg.
Frid- av att det iir under slor vånda och rliirnre ür den som vigrar under- betat under och efter kriget i alla i alla de krig- hus, rensat upp krigskådeplatser, vårdat febersjuka, mättat hungrade a h klätt de nakna för att få i handling bevisa sin övertygelse att varje människa såsom del- aktig av det gudomliga är värd allt det besvär man kan göra sig för den och skall visa sig vara värd det.
Nu kommo de till de skandinaviska länderna inte som sjukvårdare, allmoseutdelare och tim- mermän utan som vänner för att söka begreppet angripare, tydligare ange kedjan av mått och steg mot angri- sådana som icke förstodo dem, Det var paren och ge klarare besked om delvis människor som levat i de sanktionernas innebörd.
Vi måste ödelagda provinserna i Frankrike, vid epi- skapa en rättsordning som icke har demifronten i Polen och i hungerdistrik.
samma ten i Ryssland De kommo väl hit emedan kryphål, icke ger förevändning för förtryck, icke förevigar bestående skenbart är avskiljd, trygg och god, att orättvisor, som för alla även för vi bakom denna yta leva tidens oroliga stormakterna är bättre än alla pri- liv, störda av dess problem och plågade av dess förvirring, skrämda av perspek- vata säkerhetsåtgärder.
tiven, som öppna sig.
Detta - är arbete för folkrättsliga Kväkarna h i inte i Stockholm hållit experter, men det är atmosfären, några stora möten eller låtit intervjua sig stämningen, belysningen över pro- av pressen.
De ha samlat små grupper av blemen som gör detta arbete lätt människor, de ha på flera håll talat til till eller svårt.
Skulle det inte bli lätta- ungdomen och Birkagården har varit de- re att arbeta och lösa svårigheten, om varje land k o m m e till varje för- många ivriga att göra frågor, samling med en gåva eller ett offer När jag hört dem tala och svara på deras högkvarter.Vad ha de funnit här?
de funnit här?
(Forts. å sid.
4.)
Smörgåsen och politiken För några år seden var det myc- m i l j m e d påbud att läsa och be- ket vanligt, att man uppe i Norr grunda dess siffror och innehåll.
l a n d hörde trädgårdsintresserade Kanske skulle då de svenska hus- människor klaga över, att det var mödrarna bland annat förstå, att absolut ingen idé att försöka odla millioner av de pengar, som gå g e grönsaker däruppe fastän varken nom deras händer, rullar ut ur Ian- klimat eller jord lade några som det, då de med precis samma va- helst hinder i vägen.
Det fanns luta för köparen skulle kunna stan- nämligen ingen människa som köp- na hemma i Sverge.
Det är inte alls meni te den allt dylikt skulle tagas sö- der ilra; ^, A l l den kostsamma frank- plädera för; &lt;It v i bara ten fördyrande grönsakerna och den vi har och sjunga det v i långa transporten försämrade dem kommer vi aldrig, att avsevärt betydde ingenting.
Folk oss utan tillförsel från hade fått för sig, att de sörländska länder, ty på många många områ- alstren voro så mycket finare och dem äro vi obönhörligt beroende av bättre och man var fullt och helt andra världsdelar.
vi behöver övertygad om, att det inte gick att inte ideligen äta svenska astra- få lika många kalorier ur rödbetor- kaner och uppträda i svenska bomullskläder för att vi me hit- na, som växte på egen mark.
til varata- Jag tyckte på den tiden jag vis- tills försöka lära oss a11 til varata- och vistades däruppe, att detta var ga de de möjligheter som finnas komligt huvudlöst, men så små- använda även de saker v i inom ningom har jag kommit underfund landet.
med, att det finns inte minsta an- Jag återgår till grönsakerna, ty ledning att förfasa sig.
V i äro pre- siffrorna för dem äro verkligt ta- cis lika huvudlösa i Småland och i lande i det här fallet.
Förra året importerade vi frukt och bär för över 47 millioner on er kronor, medan ex- porten av våra egna trädgårdsal- ster uppgick till den blygsamma summan av 5.947 kronor.
Och ändå då ha flera a v våra mest framstå- ende fackmän predikat för oss, att den en svenska jorden och det sven- ska klimatet utmärkt lämpar sig för grönsaksodling och för odling a v na nationalekonomiskt riktigt för sta- en mängd förnämliga fruktsorter.
I förbigående kan jag inte neka ten att skänka en bok till varje In- Innan ännu efterdyningarna av diskus- sionen om statskyrkan alldeles lagt sig har Sverige haft besök av en liten grupp kväkare, medlemmar a v den osynliga kyr- kan.
Kväkarna äro icke missonärer i van- lig mening, deras nit inriktar slg inte på att ta upp nya medlemmar i sitt sam- fund, eller skapa filialer.
Men de ha en verksamhetsgren .som kallas International Service.
Den har arbetat frågor, har jag ofta tänkt på hur ytter- ligt svårt det måste vara att bära vitt- nesbörd om en sådan hög och farlig lära, en så osynlig verklighet som den de leva i.
De åberopa sig på ingen auktoritet och de överbevisa ingen om någonting.
De en- söka ge ord åt sin egen visshet att människan inte alltid behöver kyrka, präst, sakrament, symboler eller estetiska hjälpmedel för att komma i kontakt med det gudomliga, Det gudomliga finnes inom om varje människa, det gör sig hört som en röst, det är synligt som ett ljus, det lever som en kraft, blott vi äro villiga att låta det komma till uttryck.
Det är deras övertygelse att inom en gemenskap denna kraft starkare kommer till uttryck, det är därför de fortfarande sammanhålla sitt samfund enligt den organisation som Fox gav det.
Det är ett samfund utan re- gering med ett parlament där man aldrig genomdriver något mot andras vilja, där man ofta tiger tillsamman och aldrig be- slutar någonting som icke tillkommit som uttryck för vad alla känna vara rätt.
Ett samfund alltså, där varje enskild medlem själv håller den disiplin som icke bestås uppifrån.
Ett samfund för de i anden full- vuxna.
För första gången hörde jag här i Stockholm kväkarna säga att de trodde deras form av samhällsliv skulle kunna bli den nya demokrati som alla vänta på endast mig att inskjuta några vackra siff- småningom till att emigrera.
Man som visa hur mycket v i sven- skall tänka, att det här gäller 4- anse oss ha råd att giva ut på 500,000 människor Fisken är syn- och njutning.
Årskonsum- nerligen närande och delikat och II av kaffe, tobak och sprit det finns ingen anledning, varför kostade landet 121 millioner kro- man inte skulle kunna ha den till nor, bilar importerades till ett an- middag.
tal av 17,340, under det att 24 styc- Norska husmödrar äro något ken exporterades.
Sådana små lyx- alldeles särskilt, när det gäller artiklar som puder, parfymer och hushållning; initiativrika, praktiska smink kostade oss över 3 millioner.
och förutseende.
Dessa ha nu tagit Men låt oss återvända till detta sig an klippfisken och därmed kan livets nödtorft och något granska en sådan post som fisken.
Vi ha i jämförelse med andra länder m y c - ket fisk i våra sjöar och vid våra långa kuster, men man är tydligen alldeles för slö för att kunna åstad- komma ett målmedvetet arbete för att tillgodogöra sig den, Det är be- kvämare med import och därför iii- kan, så är situationen räddad, och föra vi s i l l.
färska, rökta, saltade var säker på att husmödrarna ger och inlagda fisksorter för över 23 sig inte, förrän de drivit det därhän.
och tala om och längsta efter.
De trodde Nu tror jag förstås inte att det att kväkerismen blott står i början av sin konto skulle vara så särskilt lyckligt, om bana inför nya stora uppgifter.
I den de svenska husmödrarna ett tu tre Man skall inte bara höra kväkarna tala.
arbeta för blåbärskompott Man skall se dem i det dagliga livet an- i veckan - det räcker så vända sin arbetshypotes att det går an sant med en ärter- och att gå människorna till mötes vapenlös Men jag tror att det vore och med förtroende Man skall följa dem norna ha kommit underfund att de måste se den norska om de svenska husmödrar- på deras vägar och se hur lugnt de gå fram fisken i dess större sam e tilägna sig något av den utan fruktan under en osynlig ledning, var- varav klippfiskmidda- om de äro förvissade.
Då kan det hända eller med andra ord börja använda tankegång, den den till middag.
Som det nu är gen är ett onekligen mycket logiskt att man tycker sig se något mycket under- ställt stå de norska fiskarna inför utslag- Det vill säga den där förmå- bart.
Man förstår då vad de menade en katastrof.
därför att norrmän- gan att se sin egen livsföring i ett budskapet från sitt årsmöte 1923, då de klippfisken.
De kunna större sammanhang, en förmåga I sig på sitt yrke, ingen som kanske i all synnerhet många in (Forts. å sid.
4.)
av Gud i arbete Devinez.
köper deras fisk och de tvingas s i gåvo en översikt av årets erfarenheter och KNUTSSONS OTTOMANER OTTOMANER,
Fred, frihet Husligheten och Vi vilja ha kvin- och rätt visa.
Barmhärtigheten nr i skolöver- styrefsen.
De socialdemokratiska kvinnor- som doktorer.
na ha firat den internationella soci- I och med nästa års ingång trä- alistiska kvinnodagen överallt i Inn- I dessa dagar promoveras vid der riksdagens beslut i skolfrågan i det.
De ha firat den så, som man i kraft.
Den betydelsefullaste delen verkligheten kan fira något med Uppsala universitets stora minnes- av detta beslut är införandet BY fortsatt arbete för framtiden Och fest tre svenska kvinnor som me- individuell undervisning, BY själv- det är ett vördnadsbjudande arbete dicine hedersdoktorer: Ida Norrbby, verksamhet å barnens sida i skolar- betet.
- I alla länder där omlägg- de socialdemokratiska kvinnorna Elsa Brändström och Anna Linder Det är förmodligen meningen att ning av undervisningen ägt rum i utfört och utföra, det vilja vi ha denna riktning, har därmed också vi skola uppfatta det som en heders- ett helt annat förhållande in förut sagt som en hälsning till deras in ternationella kvinnodag Det är på bevisning åt kvinnorna och glädjas inträtt mellan skola och hem.
Sko- sin plats att erinra om, vilken upp- däröver.
Men termen » kvinnorna » i lan behöver hemmets hjälp för att offring av tid, möda och den allmänna diskusionen motsva- kunna lära känna barnen så väl ras icke av en enhet som tycker, som möjligt, och föräldrarnas in- som ligger bakom detta arbete.
handlar och glädjes lika.
tresse för skolans arbete ökas hell naturligt inför de goda resultat de vara, att man alltid önskar mera tänker, intresse, mera samling, man måste Innan vi glädja oss åt att en kvinna nya arbetsformerna medföra.
Frik- dock för den skull värdesätta det blivit riksdagsmedlem eller heders- tionen minskas och spänningen doktor, fråga vi, precis som när det upphör.
E l l mycket vanligt utslag som Fred, är.
frihet och rättvisa var det är fråga om en man: vem är veder- av det hjärtliga förhållande, som - krafter sålunda blir rådande mellan hem lösenord som kvinnodagen ville ga börande och varför har hon blivit ningarna, vanligtvis tillkomna på fram för.
Fred är förvisso det mål delaktig av denna upphöjelse?
kvinnorna först och främst måste sträva efter, en uppgift så stor och så allvarlig, att den aldrig får läm- nas ur sikte.
Och del är all hoppas, att kvinnorna allt mer måtte vak.
na för, att här göra en kraftig in- sats.
Vi kunna inte vara fullt över- tygade om att som det nu yttra- der i ell föredrag socialdemokra- tin är fredens enda fullt pålitliga målsman.
Det har ännu inte visat freden har någon säker sig, att målsman, men vi måste skapa en sådan, och där måste alla kvinnor sätta in sin makt.
Med fred mena vi då inte endast fred mellan fol- ken utan också fred inom folken.
- - Om detta val av kvinnliga medici- skolans uppmaning, och i hög grad bidragande till samförståndet dem ne hedersdoktorer måste vi säga att genom bättre kontakt och det mest av allt är förvånande, Det- ta omdöme innebär inte något klan- ömsesidig välvilja.
E n sådan bättr kontakt behöves der mot de tre kvinnorna eller de- även här i Sverge, och del vore skäl all göra början med skolöver- ras livsgärning i och för sip.
Den styrelsen Denna myndighet blir kan vara behjärtande och belöning naturligtvis i samband med refor- värd, om nödvändigt belöningar men väsentligt moderniserad d. v. skola följa därför att man sköter s. försedd med moderna pedagoger med god kännedom om det nya ett arbete och en uppgift.
Men del är förvånande därför att samt framförallt med god förståelse det går inte någon förbindelseled härför och god vilja att genomföra det Att vid denna modernisering mellan medicinen och Ida Norrbys emellan fackskola för huslig ekonomi eller Elsa Brändströms krigsfångehjälp Anna Linders bespisningar.
Medicin och kök kunna ha med varandra att göra.
Men med all he- och vi önska, att alla kvinnor ville der åt fröken Norrbys skapelse förena sig i del arbetet.
Frihet är ett uttryck, vars inne- Fackskolan kan man icke påstå börd är svår att bestämma.
Där a l l hon utfört något självständigt finns och kan finnas så föga av näringsfysiologiskt arbete eller re- volutionerat den svenska hushåll- frihet i en värld där allt och alla ningen Inte heller är hon pioniär äro beroende a v varandra och un- derkastade naturens lagar Men i som hushållspedagog, ty statens en bemärkelse böra vi tänka oss skolköksverksamhet salt?
in tidiga- att friheten kan och skall förverk- re.
När hon göres till hedersdok- ligas, i personlighetens andliga fri- tor vill det säga så mycket som: nå- het och självständighet ha vi rätt att gon vetenskaplig kvinnogärning fordra den och rätt att fordra akt- finns inte att belöna men vi belö- ning för friheten Våra dagar är så n a Ida Norrbys person husligheten fattiga på denna frihet.
Det är ock- själv.
Däremot går man förbi Sverges så med en viss beklämning vi läsa första kvinnliga läkare, doktor Ka- att de socialdemokratiska kvin- norna vilja ha » en skolad och rolina Widerström, som utfört ett duglig och stark trupp, som banbrytande upplysningsarbete på står bakom männen ».
Det kun- den allmänna och sexuella hygie- och i nens område, och som var före sin tid i den sociala synen på läkarens uppgift.
Fröken Brändströms och fru Linders fall är detta: de ha genom frihet från plikter hemma i Sverge, genom sin ställning som neutrala och med hjälp bl.
a. av den svenska offervilligheten under de penningrika åren kunnat göra nytta i krigslän- skulle också ett samarbete mellan derna.
Detta var en möjlighet som vänsterkvinnor i icke partiskiljan- de frågor oftare kunna åvägabrin- i och för sig är ett stort privilegi- um att vara tacksam för.
Därom gas.
Rättvisa, det ordet talar för sig torde hela den stab av svenskar och vara en tillfällig ordvändning, men tyvärr betecknar den ställnin- gen.
Partipiskan hos socialdemo- kraterna är skarp över huvud ta- get, men dessutom är den kvinnliga parten starkt beroende av den man- liga.
Vi ville önska de socialdemo- kratiska kvinnorna mera frihet, me- ra självständighet i sitt arbete, Då de svenskor själv.
Där måste varje lid lägga sin som fått vara med kunna gärning.
vittna.
Det synes som om det borde finnas andra former att hedra den- na svenska hjälpverksamhet in g e nom dokorat och som om tacksam- heten borde tillhöra de hjälpta i främsta rummet.
Om universitetet ändå absolut vill belöna denna verksamhet i någon av dem som uppburit den, är det rätt naturligt att del riktar si- na blickar på Elsa Brändström och Anna Linder.
De höra till dem som haft tillfälle att mest fullt och helt ge sig åt detta arbete och haft mest energi och duglighet att sätta in.
Men under alla förhållanden kunde det räckt med en av dem.
Om Hus- ligheten får en doktorshatt, kan väl Barmhärtigheten nöja sig med en också.
bereda plats åt i överstyrelsen, vo- re hell säkert mycket lämpligt.
Nå- gon eller några av dessa represen- tanter - beroende på överstyrel- sens storlek - borde dessutom vara kvinnor, helst mödrar, naturligtvis med akademiska och andra kvali- fikationer, och bosatta i Stockholm.
En sådan alldeles utmärkt kvinnlig representant vore fru Anna Wicksell; sell; en kvinnlig läkare skulle också vara till utomordentlig nytta Hem- mens stora intresse av reformens lyckliga genomförande motiverar t i l l fullo denna deras representation i en tid, då stöd och stimulans åt det nys blir särdeles välbehövligt.
Professor Jena-Plan Peter - Petersen, vars en redogörelse för i ny riktning (Verlag Julius Beltz, Langensalza), vid Locarnokonferensen i aug.
rönte en strykande åtgång avslutar denna med varma ord - den välsignelse- rika verkan hemmens och skolans samarbete medfört och kommer a l l medföra i framtiden Karin Hammar.
tyska försök - Vi vilja härtill endast foga en upplys- rotel inom skolöverstyrelsen skötes redan av en kvinna nämligen kon- sulenten för husligt arbete fröken Inge- borg Walin.
Hennes fullt självständiga ar- bete och betydande insats får ingalunda underskattas, fastän hon icke åtnjuter un- dervisningsråds värdighet och förmåner.
ett förslag i den riktningen vana natur- ning.
En ligtvis ingen genklang inom skolöversty- relsen, men utvecklingen kommer att visa, att vi icke i längden kunna avvara kvinn- liga undervisningsråd.
Red.
värd en.
vetenskaplig utmärkelse, Ellen Key undgick man.
tills det blev för sent.
Men det finns ett an- nat namn som ligger snubblande nära till hands: Emilia Fogelklou.
Här är en vetenskaplig humanistisk gärning av den art, som hedersdok- toraten avse att belöna.
Uppsala har alltså gått förbi de vetenskapligt meriterade kvinnorna och givit sig ut på långsökning ef- ler kandidater inom andra sfärer.
Både förbigåendet och nominerin- gen är betecknande för universite- tets uppfattning av kvinnornas in- satser inom det vetenskapliga ar- betsområdet.
Industrien - folkhögskolans S k a p e l s e n s h e r r a r Skyltdockor och arbetsfält.
människor.
i Japan.
blem har Arbetet Filmen gjort sitt inträde avhandlades under mötet, i och för sig utlöser inga- i esteti- kens och konstvetenskapens höga akade- dast men någon tillfredsställelse, det enligt närvarandes mening I teorin ha vi länge insett ett världs- befolkningsöverskottet till mindre tätt oerhörda betydelse, i praktiken bebyggda delar av landet, Sydamerika står mi uttrycket är Elin Wägners I en arti- skrev för någ on tid sed an en tid- frågan om industrins ungdorm och språks kel i Tidevarvet för några år sedan, kaIlad ning, då frågan om den arbetslösa folkhögskolan Inledningsanföran- saknade v i det först i måndags.
V i skicka- oss dessutom ännu öppet, men någon slut- Den synliga människan Människorna ungd om ens- ställning till arbetet var det hölls av ledaren för Tobaksmo- des till hotell Continental för att intervjua giltig lösning kan v i icke finna.
- Finns del icke någon rörelse i Ja- två japaner, redaktör Toki Zenmaro och de — hålla på att lära sig ett nytt språk.
uppe till diskussion och sociala arbete, fröken höva anlägga en sådan synpunkt en lång tids arbete bland den in- Det har upptäckts en ny konst, nämligen människor för människor ge- men nom annat in ord.
Detta nya språk har fått en otroligt suggesiv makt över människorna.
Det är för många den enda förmedlaren, den en- da väg på vilken de få någon människo- att skildra man kan inte helt bortse i f r å n dustriarbetande ungdomen har hon professor Riel Hasegawa, men kunde var- pan, som syftar till en nationens egen reg- ken säga goddag e n s adjö till dem.
Det lering av befolkningstillväxten?
Det finns inom vissa befolkningslager, var oerhört pinsamt, men vår räddning skildring.
Filmen har med andra ord bli- v i t en kulturfaktor, som bara en estet- snobb anser sig kunna rycka på axlarna åt.
Andra människor gör del inte, de dryf- ta i stället i aII synnerhet den senaste &lt;i- den d * mycket allvarliga problemet: Hur skola vi bära oss P I fur att få allt bättre och bättre film?
Skola vi taga emot allt som kommer utifrån i synnerhet från Ame- rika eller kunna vi inte säga nej tack tiII det som är smörja?
Här i Sverige ha vi icke som fallet är i t. ex. Tyskland infört det s. k. kon- ska till oss tingentsystemet.
Det vill med andra ord säga att tyskarnas Import av utlänska filmer måste stå i en viss proportion till den inhemska fabrikationen.
Här hemma är det publiktillstömmningen som bestäm- mer - förutom amerikanarnas smartness.
För att få god amerikansk film måste ~ " kanske tio dåliga.
Naturligtvis är problemet om god och dålig film på våra biografer betydligt dju- pare än så, det inse vi nog.
Men vi antaga att detta är biografägarnas eget försvar Mot de missförhållanden som för att de hugna oss med alla dessa skild- ligen händer.
Hon flyr i alla fall från ligga i del industriella arbetets na- ringar av vampyrer, bovar och lyxmän- skeppsredaren och hem till ateljén där lur en motvikt och denna niskor vara språk vi rakt inte förstå ann- Pontus hennes barnddomsvän under ti- motvikt söka v i i folkhögskolan i lagligen därför att de endast äro skylt- den målat och svält, båda delarna för Li- dess nya gestaltning De unga indu- dockor, som ha bra litet med livet och sas skull.
Men skeppsredaren följer ef- striarbetarna och arbeterskorna be- människorna att skaffa.
ter.
Lisa förefaller att bliva nästan över- höva en lid komma bort från mol- De flesta av oss älska inte alltför to- rumplad och lovar att en natt fly med sättningen arbetare-arbetsgivare de kiga handlingar och underliga varelser.
honom till Södern.
Flykten är väl förbe- behöva komma bort från känslan Del förstås, om det är riktigt fantastiskt redd och så en natt väntar hr Andersson av nummer för att i stället bli be- då h vi nog med.
Då lämnar vi detta utanför Lisas fönster.
Han har bilen med dömda som människor.
jordelivet och seglar ut med fantasin se- sig och två ångbåtsbiljetter på fickan Denna ungdom är i själva verket gel.
Men om det skall vara försök till Men när Lisa smyger sig ut får hon mycket tacksamt fält för folk- en människoskildring, då önska vi helst ateljén se Pontus sitta djupt insomnad på v i taga fordras.
professor Hasegawa log skeptiskt.
- Grundtanken var vacker och riktig sorn, för att hinna ägna sin lid och sina men i verkligheten har N. F. endast krafter åt denna rörelse blivit ett verktyg i stormakternas hin.
Innebär detta med andra ord att de der.
Briand.
Stesemann och de andra japanska kvinnorna leva under sådana herrarna utnyttja förbundet för sina — förhållanden att de äro tillfreds med dem egna syften Jag tror ickee att för s i n a och icke anse det mödan vårt att arbeta den kan komma, förrän skrankorna mel- för ett if^ samhälle?
lan nationerna rivits ned.
Framför allt Ånej nej, långt därifrån - den liv- måste tullgränserna bort och alla männi- lige professorns gester och miner sade skor måste få rätt att slå sig ned, var bättre I n ord, att på detta sätt får man ddem lyster.
Men dessa skrankor komma icke uppfatta dra japanska kvinnans ställ- säkerligen att bestå, så länge staterna har ett människor som handla älska och lida, hata a h re- signera ungefär som vi vanliga enkla män- niskor.
En motsvarande verklighet får att det skall vara och tänka inte vara alldeles otänkbar.
Men det är den ofta i de amerikanska filmerna.
Dir saknas i varje fall den nyan- sering.
som dock finns över livet och män- niskorna.
Vi ha allesammans något av vampyr, bov och hjälte inom oss, men renodlat det ena eller det andra är Gud- skelov ingen enda av oss.
Denna släkt- skap mellan oss jordebarn och filmens människor, som v i nästan upphört att be- d i n amerikanska produktionen söka vi istället inom våra egna filmer och finna den också ibland.
Såvida det gära a v inte är generalstabsfilmer som Karl XII och Fänrik Stål.
Det är nog mycket svårt att skildra människor på film, betydligt svårare än att skildra dem men Därför brister ning.
Medelklassen och den s. k. överklas- sin nuvarande form, sens kvinnor erhålla visserligen på det Vem har väl inte hört dessa undanflyk- hela taget samma uppfostran som män- ter förr!
högskolans arbete.
Den offrar mer nen, ha samma möjligheter att bedriva — Har Japan allmän värnplikt?
dagarna målar han Plank för Lisas skull Ja, alla män äro krigstjänstskyldiga det är endast på nätterna som han får för att skaffa sig bildning än nå- vetenskapliga studier vid de högre skolor-, gon annan ungdom gör och dessa na och ett fåtal av dem skaffa sig sedan mellan tjugo och fyrtio år och h i en ut- vara k konstnär är, men nu har sömnen varit offer skapar ett bättre värdesättan- även sin utkomst som läkare, advokater bildningstid av ungefär två år.
honom för stark.
de av denna bildning.
T i d och eller lärare.
Men härtill sträcker sig ock Finns det ingen som uppreser sig Lisa handlade som man måste handla timpenning betyder mycket mer för så jämlikheten Den japanska kvinnan h u emot ett dylikt intrång på den personliga när min är ung.
Hon struntar i bilhornet dem än för t. ex. jordbrukarung- icke rösträtt och är naturligtvis heller icke bestämmanderätten och vägrar att full- som tigger och ber, hon struntar i ångbå- domen.
De äro dessutom mer prak- valbar.
göra krigstjänsten?
ten, Södern och skeppsredaren med de tiskt inställda på livet och detta åter -- Man väntar dock, att del Icke skall Månne det var tre eller fyra gånger vår grå håren.
Hon kryper ihop hos Pontus igen ger dem ett mottagligare sin- dröja allt för många år innan Japans kvin- tolk fick framställa denna fråga till pro- och i den stunden kunde hr Andersson lagt ne, en förmåga att liksom uppfatta nor åtminstone på papperet bliva poli- fessorn?
Det tog en rundlig tid innan h i n all världens härlighet för hennes fötter, det nödvändiga, det de behöva för tikst jämställda med männen.
förstått vårt underliga spörsmål, ty tolken det skulle inte kunnat fresta henne just människoutveckling, om man - Vad är professorns Personliga upp fick förklara del genom att berätta om då, Pontus älskar henne med ungdomens uttrycka sig fattning om kvinnorörelsen i Ert hem- våra egna värnpliktsvägrare och det civila kärlek, den kärlek som hennes väsen kan arbete de fingo utföra.
Om nu detta är sant, varför kom- land?
besvara, Skeppsredaren är utsliten av Slutligen skakade professorn litet förvir- I allmänhet ställa vi män oss inte emot många kvinnor före Lisa det förstår hon mer då icke den industriarbetande Nej, något dylikt före- ungdomen i större skaror än vad den i Japan och vi ha många m i n som rat på huvudet.
inte men det är så.
som nu är till till folkhög- ledare inom kvinnorörelsen.
Som en ak- kommer inte i Japan.
R.
H.
Det är en vacker och stämningsfull film skolorna?
Därför att det finns allt tuell politisk fråga ställer sig emellertid med underbara Stockholmstavlor med hu- för stora hinder för många, men saken något annorlunda Min egen upp — sin - " '::!
vemod över människorna hinder som äro möjliga att undan- röja om både enskilda människor sina roller väl och rent tekniskt sett har filmen mycket starka moment.
Bland an- och statsmakterna vilja hjälpa dem.
Först och främst gäller detta den de svenska filmerna.
Mycket blir skylt- dockor där också men en strävan finns i nat finns d ' ' drömscen, d * Pontus ekonomiska sidan: &lt; \ saken, denna alla fall att få kött och blod på ornini, och skeppsredaren framträda inför Lisas måste i första hand statsmakterna att få tankar i deras huvuden och logik i undermedvetna jag, som är av en mycket taga hand om, Det behövs anslag stark verkan.
till fler och isynnerhet kortare kur- deras handlindr.
En exponent härför är Filmen är knappast originell, den sak- ser och en frihet för skolorna att få jämte andra » Ungdom » den film, som Elin Wägner tillsammans med regissör nar egentligen Elin Wägners specifika anordna kurser av olika slag mer Hyltén-Cavallius har skapat och som nyli- stämpel.
Den har på det hela taget endast a n hilttils.
Det behövs dessutom nya gen haft sin premiär i Stockholm fru Andersson fått, fru Andersson, som lärt stipendier t i l l ell större antal än Handlingen tilldrager sig i våra dagars ii8 konsten att resignera, som står utan- hittills.
Det finns ett annat stort hinder Stockholm.
En ung flicka Lisa Lind, fö- för stormarna och just därför kan träda ch det är industriungdomens obe- redrager att taga plats framför att magra in och hjälpa, när II behövs.
och ii^^ andra till last, sedan hennes Det går samtidigt med » Ungdoms » en kantskap med folkhögskolan.
Där farbror, den gamle målaren lämnat henne kunna enskilda människor trä- ' " annan film på Stockholms biografer, näm- använ- form.
och tro vara viga resten av sitt liv åt Lim.
Lisa är för ung för att förstå, vid som egent- " ' fattning är den kvinnorna ännu äro alltför konservativa för att man skall kun- na giva dem politisk fullmyndighet De komma inte att använda den i reform- välnlig anda en uppfattning, som jag för- resten har stöd för i de erfarenheter som gjorts i flera av de europeiska länderna efter kriget bland annat Tyskland och England.
Ack vad lik Di dock är dina europeiska bröder.
tänkte v i så här dags inom oss.
öka inte kvinnornas röster mitt parti, så skola de ingen rösträtt b i l Med denna tysta reflexion lämnade vi kvinnorörelsen och övergingo till ett pro- blem, som är oerhört brännande i de flesta modärna stater men framförallt i Japan, da hjälpande till Man kan nämligen befolkningspproblemet.
da sig av många medel.
anordna Japan har för närvarande en befolkning sommarläger, på sammanlagt millioner människor.
I folkhögskolefruar, tillfälliga besök r i d en folkhögskola förhållande till Japans oerhörda och gått till en bättre värld.
Hon får an- ställning i Andersson House » som bebos enske vivören Cassanovas memoarer.
För det en bländande gnistrande av skeppredare Andersson och dennes ögat är prakt ens övriga-jag fyller den med äckel hustru Skeppredaren är en några och är en tekniskt enkel apparat femtio års man och det går som det myc- » Ungdom » jämförd med Casanova.
Men den skapar O. S. V. allt detta för att ungdomen ket väl kan gå.
Skeppsredaren blir kär vackra, blida tankar och den fyller en med skall få kontakt med denna skol- i lilla Lisa n e d oskuldens a h oerfaren- vemod över oss människor som anvisas Nu förstå många av dem vad folkhögskolan vill giva hetens dagg aver sig.
Många kvinnor har han ägt bredvid sin att in i det längsta hålla kvar, vad vi Rita.
skulle han lämna livet.
hustru, men alla - icke det landom- överväldigade, rade år denna siffra icke men endast 20 proc.
av detta landområde övriga I är beboeligt och odlingsbart de delarna äro svårtillgängliga och bergiga.
Besinnar man dessutom, att Japans be- folkning varje år ökas med 70.000 å 80,000 människor och att Amerika sedan fyra år Överhuvudtaget behövs inom ett kraftigt alla samhällsklasser up upplysningsarbete för att få män- t i l l b a k a sina portar för varenda ja- niskor att inse per son lighetsutveck- i n s e emigrant, torde man utan svårighet ling,,,, s betydelse för Människor måste samhället.
lära sig att ung- domen har rätt att fordra bildning och lyftning.
Det omskapar dem icke vare sig till kropp eller själ, men det återverkar både på arbets- platsen i kamratlivet och i hem- men.
få en ny frimodighet, de lära sig att bättre skilja på stort och smått, de få känna något av sambandet mellan den lilla prick av De inse — räckvidden av detta väldiga problem.
Det finns ingen japansk politiker i våra dagar, som är förmäten nog att tro sig kunna giva någon antaglig lösning på detta Problem, sade professor Hasegawa.
Det finns vissa möjligheter att dirigera jordelivet de själva representera och något större, de fä erfara gemen- människor människor emellan.
Hur ska vi slippa krig?
(Forts. fr. sid.
1.)
för det helas väl?
Det kanske inte kostade Tyskland så mycket som det skulle kostat England eller Frankrike att vid denna försam- ling förplikta sig till obligatorisk skiljedom r i d alla under Haagdom- stolen hörande tvister.
Men del var ändå en scouthandling,ett bidrag till den gemensamma Sverge lovade för sin del att följa en fred- lig ekonomisk politik i enlighet med den ekonomiska världskonferen- sens förslag.
Vi kunde ju också lagt Livregementets dragoner i of- skatten.
Faderskapets Nä, tösen var hans.
Och han s k u l - le säga upp sin tjänst strax.
så kunde åtaga sig arbete.
som lönade sig bättre än vad drängtjänst gjor- de.
Sedan skulle det bli att köpa egendom och riktigt på allvar gri- pa sig an med arbetet på den.
Han drog djupt efter andan, när han tänkte därpå, och kände hur lun- gorna fylldes och hur blodet flög som liv genom kroppens alla musk- ler och nerver.
Han var stark nu - och mäktig.
Stark som aldrig nå- gonsin förr och tillmods som en fullständigt fri varelse med mycket att bestyra och ordna Men den gamla f i c k r ä t t.
Ut i oktober månad skrev modern och han underrättade om, att nu hade hon gift sig och i början av december ferskålen.
Om det gärna använda uttrycket ämnade hon och mannen komma moralisk avrustning täcker någon ner för att hämta dottern med sig.
verklighet, skall det väl betyda vil- Hon skrev a l l hon fruktade, all del lighet att offra något av sina egna förbehåll och synpunkter för del stora gemensamma målet: fredens tragedi.
Av Ruth Persson.
skulle komma a l l bli tomt efter här », stod det på den och rätt som henne hade för den gamla och för det var märkte han bokstäverna och Anders, ty hon förstod att även han läste dem.
» Tryck här! » Det blev fästat sig vid henne.
Men hon had som en befallning.
och innan han dem ändå inte missunna henne hen- hunnit tänka något hade han satt nes lilla flicka.
Hon hade måst sak- fingret på knappen och tryckt till.
na henne så mycket under de åren, kraftigt och länge.
Han hörde har som gått, och gladde sig nu så in- en klocka begynte skramla inne i nerligt åt att få henne till r i g och rummet och hur en stol sköts häf- mycket annat skrev hon, vackert tigt åt sidan och med detsamma och hjärtligt.
Men när den gamla rycktes dörren upp, och i ett slags lät Anders läsa brevet.
såg han i n - hjälplös förvåning såg han hur genting annat in detta, all man länsmannen stod framför honom ämnade taga hans barn ifrån ho- och stirrade på honom, som om han nom, och handen han höll brevet i trott rip skola få höra en under- föll hårt mol bordskivan.
rättelse om något mord begånget Jaså, del var verkligen på det vi- set, som del lät.
Men vem var del som var fadern?
Var del han eller var del hon?
Och han skrev t i l l henne redan åt sidan och lät Anders träda in i samma kväll, T y nu var det inte rummet.
längre svårt att finna ord.
Han gra- Han visste vad det var frågan tulerade henne och önskade henne am ty folks prat hade förberett ho- lycka i äktenskapet, och förklara- men han hade fått den upp- nom.
och som har tiktigt hår och rik- tiga tänder.
Och en häst med riktig man och tiktig svans.
Och jag får nya kläder och blir så fin, så fin, vet du.
Och ute på vägarna är stora lampor med l j u s som kan tändas av sig själv. » Hon skrattade lyckligt och hela hennes lilla ansikte strålade mot honom av glädje och förväntan.
Han kunde ingenting säga.
Endast hålla henne hårt intill Sig och se p i henne.
Så släppte han henne och sade godnatt och gick.
Men r i d trädgårdsgrinen stannade han och lyddes.
Han hörde den lillas röst och jubel.
Orden kunde han inte urskilja men de lyckliga små skrat- ten nådde klara och tydliga ut till honom.
Så släcktes ljuset och det blev tyst därinne Nu var del slut.
Novembernatten låg mörk omkring honom med släckta ljus och stäng- da dörrar.
Dock ur ett fönster l ä n g e bort Smörgåsen och de, och att naturligtvis f i n g e flickan fattningen att det v a r på grund av åt vägen lyste avsmaka ännu ljus emot ho- bevarande.
gång par veckor nekade lämna ut den lilla åt hen- kade för resultatet politiken.
eller så i stöten, men annars äm- nes moder.
Och han hade tänkt att jäsningen allt medan man Den paneuropeiska unionen upp- nade han själv fostra upp henne, så han kunde ju försöka att komma lät kortlapparna muntert dansa ner en annat ett att senaste i ett manifest Europas le- (Forts. fr. sid.
1.)
det var i närheten av honom hon dande statsmän att sammankalla husmödrar sakna.
- Gud nåde mig skulle vara bosatt.
Ty hennes far alla Europas stater till en andra Lo- nu hushållsokunniga journalist in- var han, och sina fadersplikter ha- carnokonferens som skall utsträcka för alla gamla och erfarna och duk- de han fullgjort Del visste han.
Locarnomakternas utfästelser att tiga husmödrar, men är det inte så Och det hade han också bevis på.
icke angripa varandra och hjälpa att de allra flesta ha orimligt svårt Och bevis strök han under med ett varandra mot angripare till att gäl- att fatta sambandet mellan torgpri- grovt streck, för att göra tydligt och serna å ena sidan, vår handelsba- klart för henne, att något vidare la hela Europa.
Detta manifest går lans, tullar, frakter och lagar å den resonemang om den saken lönade i linje med hela den paneuropeiska andra?
Om priserna stiger eller r i g inte.
rörelsens strävan att verka för en sjunker, det ser man Men var- Men modern vände sig till en europeisk enhet innanför Nationer- på prisförändringen kan bero, vad jurist och brevet hon sände Anders nas Förbund.
Genèveprotokollet I. ex. ett handelsavtal med ett till svar var visserligen vänligt och främmande land kan betyda, vad fullt av förståelse för honom, men för stort tilltaget menar mani- ett tullförslag innebär vad det över- s i n flicka ville hon ha.
till sig och festet, I?
det avsåg hela världen.
huvud taget nationalekonomiskt be- juristens uttalande sände hon med i Locarnopakten är för liten, vi be- tyder, om jag ordnar mitt liv så el- brevet.
Anders kunde själv överty- behöva en Europeisk pakt, ett po- ler så, det har sannerligen inte gått ga sig, att därest en mor är oför litiskt erkännande av vårt redan för- upp för många.
I annat fall skulle vitlig och kompetent att fostra sitt väl de flesta husmödrar inte med barn, eger hon närmaste rätten där- handenvarande ofrånkomlinga in- en sådan upphöjd likgiltighet som till.
Han kände sig, som man kän- nereuropeiska beroende och sam- nu sker betrakta allt vad till det ner sig, då man begynner förstå, manhang.
politiska livet hörer.
Det verkar att någon kärs sjukdom verkligen » Om Europas folk kunde tala », som om de trodde, att inte ens dy- är till döds.
Men ge sig ville han manar nog.
var därav kunde nå dem, och heter det, » icke genom sina parla- ningarna att allt skötes bäst dem förutan.
De ment, icke som partier eller klasser utan som fäder och mödrar, barn och makar, bröder och systrar, som pinade och jagade människor, så skulle de med överväldigande en- stämmighet förena sig i ett rop efter fred.
De skulle överrösta yrkeshet sarnas och vilseledarnas sofistiska invändningar.
Men dessa arma mil.
lioner äro stumma. » Nej, de äro icke stumma, de äro värre än så: fullproppade av för- domar.
De tro all de uttrycka sin fredslängtan genom att ropa på för- svar och att de säkra sig mot den hotande framtiden genom att upp- kalla de krigiska dygderna och ta den fosterländska offerviljan i kri- gets tjänst Medan församling, råd, kommis- sioner och kommittéer svettas i Ge- nève måste allmänna meningen ge nomplöjas ute bland folken och de måste läras att se verkligheten i ögonen och förstå vägarna till att svallvågorna från ett riksdagsbeslut mycket väl kan sköl- dem, nästa gång de går på torget.
Vi har här i Sverge förfärligt mycket böcker och tidningar speci- ellt för husmödrarnas räkning.
Åt- mnistone bruka vi få upp en hel det p i redaktionen.
Sist var det en tusen sätt att breda smörgåsar.
Det är nog inte snällt att tala om det, men ett av recepten löd som följer inser inte ja över till honom med sitt ärende, så s k u l - mot bordskivan.
SLUT.
le han minsann ge honom besked om vad han ansåg honom vara för slags persedel.
Men skepnaden i förstugan lät honom ana hur det i verkligheten var ställt, och han kom helt och hållet av sig, och satt där lika hjälplös och bekymrad som Anders själv.
Han tyckte sig vara skyldig att säga något, som kunde styrka och ryggrad ty någon annan slags hjälp ju inte komma ifråga.
Men han ha- de ingen egen erfarenhet av hur det är att bli ställd ensam med ingen- ling annat än sitt eget jag att söka styrka hos och fann inga ord för något särskilt att säga.
Ställa om så att Anders några veckor varje år finge ha den lilla i närheten av sig skulle möjligen gå för sig.
föreslog han.
Men det ville inte Anders.
Han kände ett ögonblick driften att för- inte.
inta detta man ville förmena ho- Och e n kväll ut i slutet av no- nom att äga.
Det fanns alltså in- vember stod han i länsmannens gen hjälp för honom.
Och han re- förstuga och redde sig t i l l att knac- ste sig tvärt och sporde hur myc- ka på dörren in till kontoret.
Han ket han blivit skyldig.
hade förhört sig hos präst och bar- Skyldig!
Ingenting naturligtvis.
navårdsnämnd och doktor och lä- Och länsmannen följde honom lät- rare och auktionsman och vilken tad ut på trappan.
annan han kunde förmoda vara i Det var sängdags när Anders besittning av en liten smula kun- nådde den gamlas stuga.
Han k i n - skaper utöver det vanliga Irupska de behov BY all ge f r i l l utlopp åt kunskapsmåttet.
Man hade gjort sin förtvivlan.
Han ville vädja till hans bekymmer till en- visa i hela den lilla.
Tigga, bönfalla och bedja församlingen, men annat råd in att tills han fick henne helt i sin makt, foga sig hade man ju inte kunnat så att hon nekade att någonsin ge honom.
Nu skulle han försöka, lämna honom.
om det inte vore möjligt övertala Men dell lilla visste att nu skulle landsfiskalen föra talan för hon snart åter komma f i l l modern.
Ty det var hans mening att i och hon gladde r i g åt resan och allt märkvärdigt hon väntade få återse.
fall processa med modern om ten t i l l barnet.
Men detta var Hon satt på golvet och höll på att draga av sig strumporna, och när resursen, och vikten av del han ämnade taga.
betog honom så Anders blev synlig i dörren jublade gott som både sans och förnuft.
hon mot honom: » O vet du Anders, min mor har fint.
Så fint, så fint så du kan aldrig tro det.
Och där finns stora, stora rum med ingenting an- nat i än bara leksaker.
Och jag får en docka, som kan sova och tala " ", Smörgås med fiskfärs: skivor av limpa bestrykes med smör och läg- ges en skiva fiskfärs på varje gås.
- Kanske det inte var smör- typiskt för boken, men bara ett sådant re- cept måste ju vara genant för varje Husmödrarnas hand- familjens pengar och Ilning är, alldeles från- övriga uppgifter inom färssmörgås.
Men därtill behövs det räddning.
Svårigheterna i Genève mer upplysning det fordras det äro precis så stora som folken in- däremot inte för att lära sig stryka smör på en limpskiva.
billa r i g att de äro, ej större.
Ruth Hamrin.
utåt mot tinningarna och uppåt mot håret, gång på gång, gång på gång.
skakade ut näsduken och be- gynte på nytt omigen.
På dörrposten in t i l l kontoret satt en vit porslinknapp.
» Tryck ge kunde av
