# ID: svediakorp-per3354
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,036
# sentences: 366
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 37 10 September Tidevarvet N:r 37 R o s i k a S c h w i m m e r s ö d e.
Till RosikaSchwimmer Till Rosika mers ner skrivit livsöde.
50 årsdag har E l i n Wäg- Schwim- Rosika Schwimmer fyller den 11 september 50 å r.
Av Elin Wägner.
en av krigets invalider.
Hon var icke t r ä f f a d av någon enstaka kula utan av kulor på alla fronter.
De behövdes alla för att göra henne till invald, och det de icke ble- vo färdiga med gjorde paci- fisterna.
R o s i k a S c h v i m m e r s Iii storia delar upp sig i epoker som tydligt följa världshi- storien.
I sin ungdom före kriget gör hon sig ett namn i Ungern journalist och le- dare av kvinnorörelsen.
På detta sätt kommer hon in i den internationella kvinno- rösträttsalliansen.
Hon de- en s k i l d r i n g av hennes Doktor Alma Sundqvist sitt hemland Ungern får hon l ä m n a r en fyllig redogörelse för den a l d r i g under den Hortyska regimen.
Hon har heller i i i - märkliga Befolkningskongressen i te fått h e m o r t s r ä t t i Ameri- Genève.
ka, trots att hon bott där de år som staten fordrar som prövotid.
Amerika anser att Ledaren a n k n y t e r t i l l denna kon- I i i i i i saknar nationella käns- gress och till förkastelsedomen över för och hon h a r icke i an- sökningshandlingen velat Iii- skilsmessorna.
va att bära vapen f ö r sitt nya f ä d e r n e s l a n d.
Dessa Amerikas officiella skäl för att vägra henne Fru Elsa Alkmann redogör för Fri- sinnade Kvinnors nyss avslutade Centralstyrelsemöte i artikeln » Varken hatt eller mös- sa ».
D e n synliga kyrkan och den osynliga avslu- tas med artikel I I.
Inför krigsutbrottet 1914 hade R o r i s k a Schwimmer inga nationella k ä n s l o r, och Iiiiii bar inga vapen för sitt f ä d e r n e s l a n d.
När hon be- svor pacifister och rösträttskvinnor Fortsättningsberättelsen Fader- att resa en opinion mot kriget, an- skapets tragedi har ty- vände hon uttrycket f ö r Europas skull ».
v ä r r fått stå över t i l l nästa nr.
När hon s e d a n genom alla å r e n stred en våldsam strid för att få medborgare med detta f ö r f l u t n a vill man inte ha i Amerika.
En så- buterar och gör lycka på den stora kongressen i Lon- don 1909 och under tiden fram till 1914 dras hon allt mer iii i det Internationella arbetet, t i l l dess hon slutli- gen blir internationell press- sekreterare med arbetsplats i London.
Hon står denna tid under starkt inflytande av alliansens ledare, och det förefaller som hon under Vi undertecknade vilja på denna E r be märkelsedag sända E d e r en hälsning och en försäkran om vår minnesgoda tack- det sätt varpå .Si under världs- hålla fredstanken Besjälad av levande människokär-. \ i alltifrån för le- strävade att krigsutbrottet out- att genom neutral ma en medling åstadkom- fred utan förödmjukelser eller er- glödande nitälskan och outtröttliga offer- för ha varit en mäktig stimulans medarbetare inom fredssaken, nä- ra som fjärran, kända som okända, ja vi många skulle nästan vilja tillägga fiender som vänner.
Ty, för att citera ett brev av den 24 juni 1913 från Mrs Chapman Catt: » Ingen positiv karaktär undgår kritik.
Men de som förstå saken anse Rosika Schwimmwer för en stor ledare och en kraft i vårt ge- mensamma arbete. » Det är till alla dessas tolkar vi göra.
då vi nu på Eder 50-årsdag bringa tiska grepp, en viss I Eder en hälsning med förhoppning att. \ i ning om hur man gör po- måtte förtröttas i Ert arbete för freden.
Rosika Schwimmer.
Krigsvännerna ha nu så länge haft or- dan Iilir allvar Det gäller att det.
generalerna beskrivit det stora krigets Sacco och Vanzetti slutade livet.
imponera genom charmanta anord- yttre historia och diplomaterna dess inre.
Det tycks oss att tiden är inne för freds- Och det finns många sorters död.
ningar Rosika Schwimmer över- Om varje talarstol och varje tid- träffade alla a n d r a genom sin röst- vännerna att berätta om sina strävanden ning ä r o förbjudna områden, då rättskongress i Budapest.
Dess icke till en förnuftig lösning av denna ödes- blir ju talaren och journalisten enbart vackra förhistoria v a r föröv- digra härva, vilken ännu binder oss.
ganska ofarlig.
rigt den att hon snappade bort kon- Er förgrundsplats inom fredsarbetet un- Rosika Schwimmer v a r s j u k n ä r gressen mitt för näsan på de öster- der kriget har givit Er ett förstahands- hon 1920 I lydde f r å n Ungern och rikiska kvinnorna som stodo i material i det närmaste utan like på annat sedan tog sin f a m i l j med sig över Stockholm med inbjudan i handen.
håll.
På denna grund vädja vi till Eder, out- t i l l Amerika i hopp att d ä r kunna Det gäller att få världen att tro att arbeta för sig och dem.
Annars rösträttskvinnorna äro eniga, mån- töttliga arbeterska, att låta ingången till hade det inte gått att hålla henne ga, mäktiga, hängivna.
Rosika Ert nya decennium bli inledningen till ett kvar i det osynliga fängelset.
Hon Schwimmer, d j ä r v, optimistisk, i dylikt arbete vi här ovan antytt önsk- värdheten utav en allsidig krönika om hade brutit sig ut t i l l frihet och — - fredssträvandena under kriget.
Och vi göra vindighet, den brist på känsla för det för fredssakens skull samtidigt som makten hos de krafter och de fiender för att visa Eder vårt förtroende och vår t ä n k t e om utvecklingen efter kriget man frambesvurit, den r u n d h ä n t - uppskattning - emedan vi äro överty- så hade hon fortsatt, t i l l dess Iiiiii het iiii-i1 löften som kännetecknade gade att. \ i därmed värdigt fortsätter hela Ert livs strävan; bekämpande av kriget, åkt i i i bakom riktiga m u r a r, gjorda seger åt freden!
av h ä n d e r.
(F o r t s.
å s i d.
3.)
Undertecknarna på detta upprop äro Men n ä r kriget tog slut, var hon namn från Österrike och Ungern, Tjecko- slovakiet, Sverge, Norge och Danmark, Tyskland, Frankrike, Holland, Schweiz och Amerika.
Svenska undertecknare äro: Eva Andén, Gustaf Collijn, Anna Lenah Elgström, nödgat Tills vidare f å r hon dock sitta d ä r hon sitter, emedan hon ä r ii- skadliggjord.
Hur ä r hon insatt i fängelse?
Behövs inte, det f i n n s en osynlig elektrisk stol av mera full- komlig konstruktion än den där \ &lt;.
och tvingat människorna Befolkningskongressen i Genève.
Emilia Fogelklou, Anna Kleman, Ellen Av Alma Sundqvist.
hölls i Ge- n i n g av upplysning till de breda nève en internationell konferens i lagren a n g å e n d e hemlivets hygien.
Befolkningsfrågan, den första i sitt särskilt om användningen av såda- slag.
na befruktningshämmande medel Initiativet t i l l konferensen har ut- som voro i ganska a l l m ä n t bruk gått från en a m e r i k a n s k a.
mrs Mar- bland de övre samhällsklasserna.
garet Sanger, vilken även kan till- Hon rönte ett s t a r k t motstånd skriva sig den huvudsakliga ä r a n f r å n åtskilliga håll och blev t.o.m. av dess förträffliga organisation.
dömd till fängelse för brott mot den M r s Sanger h a r under många å r amerikanska preventivlagen.
a r b e t e t som s j u k s k ö t e r s k a i New- Mrs Sanger lät sig emellertid icke York och blev därvid djupt gripen a v s k r ä c k a s f r å n att fortsätta sin av det elände, som Iiiiii fann råda i verksamhet, lyckades vinna allt fle- famlijer med allt för s t a r k förök- ra meningsfränder och står nu i ning och därmed f ö l j a n d e barna- spetsen för en s t o r och inflyelserik Den 31 aug. — 3 sept.
sjuklighet och barnadödlighet, kro- nisk överansträngning av mödrar- na och hopplöst a r m o d.
Hon började arbeta för sprid- förening the B i r t h Control League som i New York och andra s t ä d e r i n r ä t t a t rådfrågningsbyråer för pre- ventiva metoder och a n d r a sexual- hygieniska spörsmål, ledda av lä- kare och s j u k s k ö t e r s k o r.
Hennes böcker, särskilt the New Mother- hood ha de sista åren sålts i flera h u n d r a t u s e n exemplar.
M r s Sanger och hennes medar- betare ha emellertid insett att fö- delsekontrollen endast ä r en del av befolkningsfrågan, vilken ä r en stor internationell fråga, för vars lösning ett s a m a r b e t e mellan vetenskapsid- kare från skilda länder och forsk- ningsområden skulle vara av stor betydelse.
De lyckades också nerligen framstående f o r s k a r e och av en del andra för frågan intresse- rade personer.
En noggrant genomförd princip Kleman, Selma Lagerlöf, John Land- p u i s t, Hans L a r s s o n, Carl L i n d h a g e n, M i a Löfgren, Ada Nilsson, AnnaT.
Nilsson, Ernst Norlind, Ellen W. P a l m s t i e r n a, Ruth Randeall Edström, N a i m a Sahlbom, Alma Sundqvist, Lydia Wahlström, Elisabeth Wærn-Bugge, Anna Wicksell, Mathilda Widegren, Elin Wägner.
Från Danmark ha Valfrid Palmgren, Mathilde Bajer, Hedvig Strömgren och v i d kongressens anordning var att ingen som hälst agitation fick fö- rekomma, ehuru det visserligen ic- ke kunde f ö r h i n d r a s att i både h * - Clara Tybjerg bl.
a. undertecknat.
drag och diskussionsinlägg utprägla- Bland de Amerikanska namnen märkas de å s i k t e r av olika art togo sig ut- J a n e A d d a m s och Madeline D o l y, in- ordförande tryck och skarpt brötos mot varan- ternationella kvinoförbundets och sekreterare samt flera medlemmar dra.
av Fordexpeditionen t. ex. bokförlägg.
II.
En varm personlig övertygelse W. Huebsch och Alfhild Lamm-Huebsch, präglade det tal varmed konferens- Katherine Leckie, Lola Maverick Lloyd.
Fr. deltagarna i en av Genèves stad och Schweiz finna vi Clara Ragaz, medlem av säkerligen ej utan svårigheter - att väcka iii- universitet given mottagningsfest Rolland, och Andrée Jouve, från Holland tresse för saken i vetenskapliga den 30 aug.
hälsades av prof. Rap- Ramondt Hirschmann, från Tyskland kretsar och följden härav blev pard, nationalekonom och rektor Anita Augsburg, Gertrud Baer, Lisa Gu- stava Heymann och Frida Perlen m. il.
denna sammankomst av delvis syn- (Forts. å sid.
4.)
—
T I D E V A R V E T Skilsmessor.
" Varken hatt eller mössa. “ Den första internationella be- Vid ett tillfälle under centralsty- folkningskonferensen har ägt rum.
relsemötet citerades ett förtjusande Den har icke kommit till några far- yttrande av gamle biskop Billing: diga resultat och har inte något re- » Di påstår att vi skåningar skryter.
cept a l t ge mänskligheten, men den har klargjort att här ligger ett o- frånkomligt problem som vår tids människor måste ta i t u med dess kraftigare emedan det så alltför länge förbisetts.
Det torde dröja mål röra sig i ungefär likartade bo- nor: l '.
K:s ställning under den onekligen mycket vanskliga situa- tion som inträtt, då mellanpartier- Ja det är kanske sant.
Men vi bara na, Iiberaler och frisinnade, trots säjer som det är! » upprepade försök från F. K:s sida, » Vi skåningar », som hade äran visade sig ej önska sammanhåll- och nöjet a l t äntligen fä se årets ning.
då valallianser, vare sig åt hö- centralstyrelsemöte inom våra lan- ger eller åt socialdemokratiskt häll, damären, v i kunna inte häller låta absolut e j ansågos förenliga med bli att säga som det är: v i tyckte alt riksförbundets hels anda och upp- vi hade ett lyckat årsmöte i alla gift, och då slutligen förbundet ef- avseenden.
V i hade en god och cen- ter allt alt döma är alltför svagt att tralt belagen möteslokal.
Landska- ensamt kunna göra sig gällande i pets berömda materiella förplägnad en valrörelse.
fingo v i i myckenhet och i rättan Jurt den ventilation av spörsmå- tid.
beroende på mötets ovanliga let som här ägde rum.
fritt och o- punkligthet.
V i hade sensommar- tvunget, i en trots meningsbrytnin- prakt och allsköns ljuvlighet ute gar tast rotad gemensamhetskänsla, vid Margareta-paviljongen, en rund- utgjorde centralstyrelsemötets stör- målning av skånska slätten frän sta reella behållning, i det att den akademiska föreningens tak, vi ha- liksom renodlade linjerna och från de domkyrkan till sist i halvdunkel olika håll så all säga bestrålade en under sakta orgelmusik och därtill enda punkt - en mycket ovanlig båda dagarna vår herres nådiga sol- punkt i aktiv politik en rakryg- sken och stilla, blå septemberluft.
gad position.
Så alt den yttre ramen kring mö- Det beslöts a l t F. K. skulle un- tet blev genom någon liten arrange- der vinterns lopp t i l l nästa central- ringsförmåga plus framförallt gyn- styrelsemöte ha klarat ut sin me- samma yttre omständigheter både ning i fråga om förbundets ställ- väsen.
värdig och vacker.
ning i politiskt hänseende och att Både ekonomiskt och psykolo- Vi voro ett 30-tal, sammanflug- lokalföreningarna genom Upplys-, giskt äro förhållandena så röränd- na frän olika hörn BY landet för att ningsföredrag skulle sättas i tillfälle rade, att de icke kunna förenas med dryfta ett par för Frisinnade Kvin- att fatta ståndpunkt härvidlag.
För det gamla etiska idealet eller det nors Riksförbund livsviktiga frågor.
övrigt deklarerade fröken Tamm gamla äktenskapet.
För de enskil- Ett ingalunda föraktligt antal.
om sin ställning med Linnés ord kort da makarna blir problemet att i det nian betänker, dels alt Skåne också och gott så: » Jag vill varken vara nuvarande samhället dra fram har- ligger i ett hörn.
och dels a l l se- halt eller mössa ulan barnhuvad mestrarna äro slut, skolorna börja- som den gode Guden skapat m i g.
nen nästan olösligt.
På e. m. samlades deltagarna ute Denna oförenlighet mellan gam- de och människor i allmänhet un- mull och nytt.
bristen på en etisk der arbetsselen igen.
r i d Margaretapaviljongen.
Advokat standard som människorna kunna Genom hela mötet löpte som en Nilsson gav i en kort resumé några göra till sin, därför att de hålla den rid tråd spörsmålet om Frisunnade drag ur paviljongens historia och rätt och rimlig - allt detta visar sig Kvinnors ställning i det politiska lä- sammanfattande i två ord den i l l - i de sönderfallande äktenskapen get, sådant det för närvarande ter synt gripande stämningen därute: med eller utan skilsmessa.
Ingen sig.
Diskussionen var icke avsedd frid och skönhet.
Kvällen var, in- anser skilsmessor glädjande i och att utmynna i något beslut, beto- derbar med sin långsamt slocknan- ordförande, de solglöd, dofterna och de sam- för sig.
Men när man vet att skils- nade riksförbundets messa bara är ett symtom på de fröken Kerstin Hesselgren, i sitt mansmältande färgerna från blom svårigheter av antytt slag männi- hälsningsanförande, endast nit i stergatan och en blek månskära skorna i vår tid ha att strida med, möjligaste mån klarlägga linjerna.
uppträdd på popplarnas lansspetsar.
från Göte- Mötets danska gäster, lantdags- så är det beklämmande att ärkesbis- Fru Burman-Andersson kopen och hans eftersägare inte ha borg, som skulle stått som första in- medlemmen fru Marie Hjelmer, tra- annat att ge människorna än obe- ledare till frågan om » Frisinnade fikinspektör Anna Westergaard och gärda råd att hålla hop till livets Kvinnors ställning till riksdagsman- sundhetsinspektör Julie Arenholdt, slut eller löften om en kampanj mot navalet 1928, särskilt med hänsyn hälsades välkomna av fröken Hes- sk skilsmessorna.
till borgerlig samling », hade anmält selgren.
Skilsmessor kunna även vara ett förhinder att infinna sig till mö- Kvällen förgick under vad man tecken till uppror mot sken och o- tet.
De bägge övriga inledarna, nästan skulle våga kalla ett samtal ärlighet.
till uppror mot våld på advokaten Elisabeth Nilsson, Mal- över » uppfostran till samhällsliv ».
person och därigenom moraliska.
mö och fru Rut Adler, Lindome, Efter supén följde fru Hjelmers in- Ett fortsatt samliv.
som är en hädel- hävdade den ståndpunkten alt en tressanta föredrag över » De senare se mot äktenskapets idé k a n vara valallians åt höger vore för F. K:s årens politiska förhållanden och omoraliskt.
De som orda om att del otänkbar.
riksdagsarbete i Danmark .. skilsmessor tillkomma på slarv ve- I närmaste anslutning till före- På söndagen gav Skåneförbundet ta inte und de tala am.
Domare, ad- gående spörsmål stod frågan n:o 2 lunch för centralstyrelsen i Elisa- vokater, medlare och kontrahenter om » Förberedande åtgärder inom beth Nilssons hem.
skola ge ett annal besked.
länsförbunden till 1928 års central- Centralstyrelsemötets senare del Äktenskapet, d e n monogama styrelsemöte » med fröken Ebba hade förlagts till Lund, d i r en full.
varaktiga förbindelsen är idealet.
Holgersson.
Johannishus, som in- talig publik mötte upp i Akademi- Men då måste båda parter uppfost- ledare.
Diskussionen kom hell na- ska föreningens lilla sal söndagen ras till att omfatta detta ideal.
för- turligt att efter bägge dessa spön.
den 4 september.
bereda sig för och sträva efter det.Vi få börja lära oss första stavelser- i befolkningspolitik, skaffa m social form för den monogama för- bindelsen som passar vår tid, och lära oss inse att ingen från ett sexu- ellt oredligt och ostadigt förflutet genom ett vigselformulär göres kn- pabel till all uppfylla de krav på behärskning en monogam förbin- delse ställer.
Sedan försvinna symtomen, de förkättrade skilsmessorna av sig själva.
Iänge innan detta problemkomplex är så utrett, att v i får en n y be- folkningslagstiftning.
Men den en- skilde kan inte vänta alt ta ställ- ning för sitt eget privata liv till dess experterna hunnit från flugor och jästsvampar fram till människorna och över människorna till lagarna.
Del a r icke lätt för individen att klara sitt eget problem.
Han har för egen del en stark känning av det ekonomiska läget, överbefolk- ningen, arbetsknappheten i del des- organiserade världshushållet.
Han möter ofrånkomligt också ett nytt psykologiskt läge, kvinnorna så väl rom männen kräva större hänsyn för s i n personlighet, ingen låter sig brukas rom objekt för en annans tillfredsställelse eller förkväva sitt na -
Den synliga kyrkan och den osynliga.
Rosika Schwimmers öde.
Arnold Ljungdahli sin bok Tiden och tron.
där han vill göra reda för- » den nya övertygelsen » — religion är tro på all tillvaros verklighet menskap alla upproriska settfram- och innersta samstämmighet. » Vi- (Forts. fr. sig.
1.)
neutrala staterna och erbjuda de för sil: så här: » den sanna kyrkan sionen avGud blirmera visionenav oss på den liden.
har kariske bi- stridande medling.
Under hela kyrkans historia har är icke en avskiljd folkgrupp eller e n kämpande lidande osynlig kam- dragit till Rosika Sehwimmers våg- En statsminister i ett krigförande det funnits upproriska rom icke en sekt som kan pekas ut med fing- rat som gåri spetsen för männi- halsighet sedan.
Orientalisk fanta- land hade sagt: om n i icke kan få trott att religionen behöver kyrka ret, den är en andlig eller osynlig skornai deras strävan efter full- si och eld och amerikansk träning till stånd en officiell medlingskonfe- och ämbetsmän.
Det dröjde inte kropp av alla Kristi lemmar, alla komligheten.
Del ä r Wells som haft blev tillsammans detta underbara rens, så försök med en icke offici- mer än något över hundra år efter födda avGud, av ett sinne,enan- denna vision och efter honom flera resultat rom är Rosika Schwimmer ell.
Det var denna id6 som Rosika nya tidberäkningen förr ändenna d e o c h en tro men icke samlade andra.
Men man har sett hur den När kriget stod för dörren, då skilj- Schwimmer på sin andra amerika- motsättning visade sig.
Montanus någon jordisk stad.
Det är en visionen gradvis bleknar bort ge- de Rosika Schwimmer genast ut sig resa bevekte Ford att göra till sin.
och hans efterföljare ville skapa en förening a v alla verkligt gudfruk- nom Wells böcker efter Mr Brit- från den grupp hon tillhört, hon vi- när hon inte ens fick företräde hos förandligad kyrka i stället för den tiga pånyttföddamänniskorihela ling sees it through.
Den haricke sade sig ha en helt annan eld, in- Wilson.
Och så uppstod den beryk- som började stabiliseras och stelna världen — — » tensitet, mod a h förmåga av upp- tade Fordexpeditionen vid jultiden varit attleva och dö på.
i former.
Deras rörelse hade sam- Samma uppfattning hade George offring.
1915. ma kännetecken som sedan alla re Någon har sagt all vår nuvaran- Fox och isamma anda ha nästan Alliansens styrelse var d i samlad Ett urval B Y framstående ameri- volterande andliga rörelser som alla väckelserörelser börjat.
Icke de officiella kristendom vaccinerar uppstått inom och brutit sig ut ur alla ha undgått att åldras.
oss mot risken att smittas av der i London, och hon fick den att » i kaner skulle resa till de neutrala namn av 12 mill.
kvinnor vädja till europeiska länderna, samla upp de den i världen acklimatiserade kyr- Skall vår sympati för de uppro- verkliga farliga kristendomen.
Men regeringarna att söka åstadkomma bästa och klokaste på varje ställe, kan: dess medlemmar kände sig riskaför vilka sanningskravet var det kan sättas ifråga om den vac- så stark personlig kontakt med det större än enhetskravet, hindra oss cinen tar mera.
Snarare äro vi en fredlig lösning på konflikten välja ut de bästa bland de bästa, gudomliga, att de icke behövde ett att ge rättvisa åt kyrkan, dess arbe- numera befriade från kanventionell Dessa 12 millioner voro tyvärr icke som sedan skulle slå sig ner och,, t- prästadömes förmedling.
Degjorde te, dess inflytande på sed och åskåd- kristendom och bokstavsträldom, mera en enhet.
de tillhörde nu arbeta medlingsförslag, det yar i ingen skillnad mellan män och ning?
Det vore ju ramma trångsin- liksomvi äro befriade från vantron var &lt; r h en sill land, deras hållning korthet planen.
Grundvalen var var bestämd av deras miljö.
den dokumentsamling som kvin- kvinnor såsom de religösaerfaren- ne för vilketkyrkan anklagats.
att vetenskapen kan förklara till- Men Rosika Schwimmer upplev- norna hade med sig från sina re- heternas bärare och förkunnare, Uppgifterna äro måga, somliga varons mening eller ytvecklingslä- och de vägrade in döda m ä n n i - mejasäden,andra binda den.
T i l l ran ge oss en tro att lera på.
Sam- de inte blott a l l alliansens var van sor.
Rosika Schwimmer hade nu skor, alltså att deltaga i krig.
För andra citat skulle v i här iijja an- tidigt ha vi sett den moderna psy- mäktig.
hon upplevde också a l l alla fått en man att arbeta med som dem voro kärleken till och värd- föra ett ur ärkebiskop Söderbloms kologien bekräfta sanningen av Iä- fredsorganisationer voro vanmäk- hon beundrade och hade fått lov på naden för människan känneteck- föredrag på Lausannekonferensen: ran om anden som den yttersta tiga.
Hon hade ett par veckor på hans outtömliga resurser, att röra sig i London innan Österrike sig med, vilket hon gjorde.
net på Kristi efterföljare.
» Religionen är icke väsentligen verkligheten.
Vi ha slutligen sett Ungern och England utbytte krigs Det är omöjligt att gå in i detalj På den tiden vardockkyrkan kropp utan först och sist ande, själ.
människornas vanmakt milt i en förklaringar.
Dem använde hon att på denna historia.
Ford stod inte ännu själv en kämpande kyrka.
Detta är det ena nödvändiga det tekniskt högt stående civilisation söka förmå pacifisterna alt organi- rycken mot de svårigheter som Men den lyckades omvända kejsar väsentliga M e n i denna existens- att lösa problemet att uthärda livet sera en medlingskonferens.
Om det strax visade sig.
Han flydde hals Constantin, och med denna farliga form måste anden kläda sig i yttre och varandra.
Svårigheterna växa gått som hon velat skulle de neu- över huvud i Kristiania lämnade triumf vann den med ett slagmas- former och inkarnerasiord, gär- skyhöga just när det gäller att trala medlat slut på kriget i augusti Rosika Schwimmer att ensam föra ordna sammanlevanaden och dela sor av anhängare och yttretrygg- ningar, människor, instiiutioner, 1914.
Hon visste redan att konferen- företag i land som hans represen- jorden.
En förhärjande världsbrand het.
Att vara kristen varinte läng- läror, gudstjänstformer.
Annars står hela tiden som alternativ, som sen borde sammanträda i Norge, tant.
Det kunde hon inte.
Företa- re att äventyra livet, det kunde nu förflyktigas den lätt. » utarbeta medlingsförslag och varje get dödades regelrätt BY motstån- en sista stor handling av vanmakt befordra karriären.
Hedendomen Här är ett försök attfinnaen dag erbjuda sina tjänster At de stri- det utifrån och förräderi inifrån.
trängde in och vattnade ur kristen- syntes mellan två stridande åskåd- och desperation.
Om mörkret är den nödvändiga dande.
Men de neutrala hade annal Det blev inte ens en värdig opini- domen.
Men revolten fortsatte.
Om ningnr.
att tänka på än att medla.
De mo- onsyttring.
Det blev en karrikatyr förutsättningen för gryningen, så historien visar kyrkans växt och Vår lid h a r också revolten mot biliserade och arrangerade gräns- och en trasa av s i n idé.
Hon käm- ha vi den.
lärosystemens utbyggnad och en kyrkanmenhärtarlikhetenslut.
bevakning.
pade länge för a l l rädda företaget Menvikunnaickeförutsägahur r i e av reformrörelserinom k y r k a n s Vårtidsupproriska veta icke vem Rosika Schwimmers historia un- och hindra del att urspåra.
Sedan murar så visar den ocksåständiga eller vad de skola samla sigkring.
Anden skall uppenbara sig.Attsom der hela kriget fram till 1917 är hi- lämnade hon det för att kanske religiösa upprorsrörelser.
Den ena Vi befinna oss i e n period av vän- Annie Besant enkom uppfostra en storien om en rad misslyckade för- rädda det därigenom Hon hade lämnar facklan åt den andra.Des- tan och sökande, sådana ha mänsk- kropp åt Anden synes oerhört för- sök att få till stånd en medling mel- lyckats göra sig mycket illa tåld.
sa upproriska ha givit kristendom- ligheten genomgått förr.
Västerlan- mätet.
Anden blåser vart den vill.
lan de stridande.
Det hade natur- Man uppreste sig mot hennes tyran- en dess martyrer, själva kyrkan det har icke som Indienen Gahndi Slår lågan upp inom kyrkan.
måste ligtvis varit del enda förnuftiga, ni.
Man fick i henne ställe en re- skulle icke ha kunnat reda s i g utan som inspirerar det religiösa livet den bränna upp dess skal.
Slår men nu var man inte förnuftig, presentant för Ford som övade det.
den upp inom kristendomen, måste man var besatt.
Teoretiskt hade råaste dem.
Centrum och upprinnelse är och ger det ett praktiskthandlings- tyranni mot konferensens alltid en överväldigande personlig program.
Den religösa längtan den förvandla kristenheten.
Alltid hon rätt i a l l ingen av de stridande deltagare behandlad.
dem som blir det farligt och ödesdigert.
Men gudsupplevelse.
saknar centrum.
grupperna kunde vinna en verklig Fords betalda drängar, vilka hade Under denna väntan blir visionen endast ett är ohjälpligt: att inte seger och att vilka intressekonflik- att lyda den rom bestod fiolerna.
Sebastian Franck, en av ledarna känna den lid.
i vilken man är sökt.
för en veckelserörelse i Tyskland på av uppfattningen B Y religionen dun- ter som än lågo bakom krigel, må- Den av Rosika Srhwimmers ak- E.
1500-talet beskriverdet ideal av ge- kel och svävande. » Religionen » säger ste de kunna avgöras bättre genom tivitetsperioder jag känner minst förlikning.
Hennnes teori att man till är den rom inföll vid revolutio- genom: il påverka opinionen kun- nen i Ungern och vapenstillestån- Val.
Föredragensrad inleddes av rek- könslivets etik och hävdade som sin ile få den att driva regeringarna dit det.
Hon tillhörde den grupp för Under första dagens mötesför- man ville, var också riktig.
Hela vilken greve Karolyi stod i spetsen tor Honorine Hermelin, som talade uppfattning, att varken driftenso över » Det historiska ögonblicket » hämmadetillfredsställandeellerdess handlingar vid F.
K.
R: s C e n t r a l - krigets historia visar j u att en skick som en kort tid skötte Ungerns po- styrelsemöte i Malmö förrättades ligt skött propaganda kan åstad- litik, när ke med a n k n y t n i n g a r t i l l d e n fullkomliga undertryckandekunde val av funktionärer.
Omval ägde komma vad som helst.
Men när hon sändesavKa antika diktaturen, där diktatorn tå- anses eftersträvansvärt, men att rum utefter hela linjen.
reste över till Amerika på hösten ungersk minister för att d i r kom.
dess framträdande i ungdomsåren i gade genom gatorna, företrädd D Y Valda blevo alltså: 1914 för att resa en fredsopinion lär ma i kontakt med diplomater från Ordförande: fröken Kerstin Hes- hon icke ha anat vilken apparat fiendesidan.
Ungern ville bedriva tjugofyra skarpättare och till den möjligaste mån sublimerades, d.v. selgren, ledamot av riksdagens för som sattes i gång från de krigföran- sin egen politik och trodde att g e moderna diktaturen i våra dagars s. leddes in på andra banor.
Del nobla och vidsynta anförandet sta kammare, Katarinavägen13a, de för att få Amerika att ta parti nom ett snabbt erbjudande av va- skolväsen RektorHermelinhade Stockholm.
för dem.
Samtidigt släpptes tusen- venstillestånd kunna tillförsäkra sig efter få minuter helt fångat audito- väckte livlig genklang Vice ordförande: Fru Ellen Ha- tals krigsagenter lösa på Amerika fördelar.
Men denna fredsvilja kom Slutligen framträdde doktor An.
gen.
Odengatan5B, Stockholm, riet genom sin alldeles specifika, Hon hade i alla fall framgång på för sent, man behövde den inte på drea Andreen-Svedberg och besva- Fru Anna Wicksell, Stocksund, av segersidan.
Frän Rosika Schwim- glänsande framställningskonst.
frågan » Vad vilja vibli? » In- Mörby.
ån- mers ståndpunkt var det naturligt Doktor Ada Nilsson hade till äm- Verkställande utskottet: lag- att rebjuda vapenstillestånd och ne » Släktlivet ur individens a h teiform av någon sorts handled- Ordförande: Doktor Ada Nilsson.
och fred, så fort del blev en möjlighet.
samhällets synpunkt », Tal.
ingick ning rörande valav levnadsbana, Triewaldsgränd 2, Stockholm.
fysiska revolt mot slaktandet, ut- Hon hade drömt om ett sådant er- på några väsentliga grunddrag av som kanske någonhadetänktsig, Vice ordförande och sekreterare: vecklade hon en vältalighet och bjudande 1914.
Men det reaktio- utansåsom ett livsgestaltande i Fröken Elisabeth Tamm, Fogelstad, energi som rev människorna med nära Ungern förlät del aldrig.
Det modärntid,enutformningavnu-, Julita.
sig där hon nådde dem.
Wilson asåg att Karolyi och hans folk var övrigaledamöter: Fröken Ker- grubblade fortfarande overksam skuld till sammanbrottet.
När den tidens ungakvinnai personlighets- stin Hesselgren, Katarinavägen 13a, över möjligheter a l l göra något men korta Karolyiska perioden, den rö- hänseende,vad slags människorvi Stockholm, rektor Honorine Her- genom amerikanska kvinnors bi- d: ~ och den rumäniska var förbi i vilja b l i — o c h i c k e bli!
melin.
Medborgsrskalan, Fogelstad, stånd blev del henne möjligt att or- Ungern och den nuvarande Horty- Kraftiga applåder hälsade detta Julita, doktor Andrea Andréen- ganisera den internationella freds- gimen kommit till makten, befann Svedberg, BirgerJarlsgatan 41A, kongressen i Haag 1915.
Klara sig Rosika Schwimmer på de an- anförande som de föregående.
Zetkin hade strax förut samlat de klagades bänk.
Det vill säga hon Kvällen och därmed centralstyrel- Stockholm.
Suppleanter: Advokat Eva A n - socialdemokratiska kvinnorna i skulle varit där om hon inte hållit semötet avslutades, som r e d a n dén, Heleneborgsgatan 18, Stock- nämnts, med ett besök i domkyr- holm.
advokat Elisabeth Nilsson kan,där framförallt den härliga Södergatan 14, Malmö, fru Gertrud Rodhe,Eriksbergsgatan32,Stock- Skovgaardska glasmosaikenikoret drog blickarna till sig, färdig som holm, fröken Hanna Landberg, Näringsgatan 11, Gävle.
ilen är om ett par veckor ochredan Revisorer: Fru E. Boheman, Kar- Zetkins fredskongress i Bern och till statsministern och begära på nutill hälften fri från skymmande lavägen 86 I, Stockholm, fröken G. Rosika Schwimmers i Haag.
Var- åt henne i den internationella kvin- arbetsställningar.
Sjöberg, revisionsavdelningen, N. för?
norörelsens namn.
Jag gjorde I Haag grundades emellertid en och blev bortskickad av statsminis- Någon timme drog var och Ii .. Stockholm, Thomkée, internationell kvinnokommitté för tern som sade att Rosika Srhwim- en till sitt, och begrundandets tid Suppleanter: Fröken fröken II.
Koersner, Östermalmsga- snar och varaktig frred, och genom mer var den enda man hade kvar har tagit sin början.
Elsa Alkman.
tan 63, Stockholm.
Rosika Sehwimmers energi kom till från Karolyiska regimen och hon stånd kvinnornas märkliga diplo- måste stå till svars för dess synder matiska aktion hos samtliga krig- inför domstol.
Sedan kom hon ut förande och neutrala regeringar.
ändå De neutrala kvinnorna foro till de Hon står nu utanför den kvinnor krigförande länderna för att höra nas fredsrörelse hon själv skapat o. hur man skulle ställa sig till ett inspirerat.
Hon är besviken på den, medlingserbjudande.
Kvinnorna och inom rörelsen är man rädd för från de krigförande foro till de henne.
Det var i denna tragiska si- neutrala för att efterhöra derss be- tuation fru Anne Lenah Elgström r e d v i l l i g t att medla, De medgi- fann henne vid sitt besök i Amerika vanden som Kvinnorna fingo, voro nyligen och det var då hon fick idén visserligen försiktigt formulerade, att söka sammanställa en hälsning men när man nu blickar tillbaka, till henne från forna medarbetare kan man ändå inte annat än tycka med uppmaning att skriva fredens att en möjlighet förspilldes, när historia under kriget.
sådan hon Wilson hösten 1815 inte vågade kände den.
Fru Elgström och dok- sig på att ställa sig i spetsen för UP tor S a h l b o m ha nu utfört detta, — se- w. rade senare det
Befolkningskongressen i Genève namnlösa, hopplöst yttranden visioner BY Alltid i vägen.
skaror av eller hoppfullt I våras någon gång skrev jag livsmedelsexport har de sista åren dödligheten äro tillfinnandes hos de spanande efter arbetsmöjligheter, visst att den människa som dum- efter ett liten flick av jorden där vid universitetet och en av kongres- tack vare landets folkökning sjun- högre samhällsklasserna.
Av diskussionen framgick i övrigt en utväg till människovärdig till- fått ned pit ett i oerhört en s. k. stort välbärgad försprång familj framför har sens mest lysande och charmerande kit till en obetydlighet liksom dess den som låtit sig födas i en fattig Denna personligheter, lika vältalig på tys- import av industrialster, Amerika bl.
a. all värdet av de s. k. intelli- k ' ' - ' finnas, Nationella motsättningar trädde oändligt enkla sanning vidhålles i n - ka, franska och engelska I sitt tal är sålunda oberoende a v andra län- gensundersökningarna för befolk- nu i höst vad det allra mesta beträffar framhöl han att intresset för be- der, De europeiska länderna däre- ningsfrågor är synnerligen omtvis- fram blink, men också mycken folkningsfrågan hade gamla anor mot, särskilt England, Holland och tat och att förhållandet mellan ärvt- god vilja att arbeta på ett fredligt men åtminstone jag tror, I ett att avseende.
jag måste Det rucka gäller på den fri- i Genève Där hade 3 upplagor av Belgien samt Japan importera stör- lighet och omgivning är långt ifrån av dr Lidbetter heten att välja arbete, Onekligen är det sant, att del övervägande flertalet ungdo- Malthus bekanta arbete utgivits på re delen av sin föda.
Utvecklingen tillräckligt utrett.
från London handlade om ärvtlig- mar ur de kroppsarbetande klasserna i Det föredrag som ovedersägligen franska språket, innan del ännu ut- tenderar enligt prof. East därhän realiteten aldrig får välja sitt arbete.
De kommit i Frankrike.
En medborga- att de länder som för närvarande åhördes med det största intresset het, sjukdom och fattigdom.
Han får vara glada och tacksamma över vad re i Genève Pictet hade år 1805, exportera livsmedel i allt större ut- och åtföljdes av den livligaste dis- hade funnit att inom vissa grupper lite kunna till arbetet.
få, även Men om ingen de duger förmenar aldrig dem så då Napoleon påbjöd att det 7:de sträckning själva behöva dessa för kussionen var del som Mr.
Albert av England den en fattigaste mängd fysiska befolkningen och psy- i de (Forts. fr. sid.
1.)
' " " ' i en Ett föredrag ta del arbete dr kunna få och ingen be barnet i varje familj skulle uppfost- sin snabbt växande befolkning.
En Thomas, som bekant chef för den ras på statens bekostnad vågat för- katastrof kan därför tänkas komma internationella arbetsbyrån, höll da- kiska sjuklighetssympton och de- går, att de skola gå och slå dank i onö- klara att en sådan åtgärd varken att inträffa för de livsmedelsimpor- gen därpå om organisationen av in- var önskvärd eller genomförbar terande länderna om icke nödiga och utvandringen.
heten inom dessa mindervärdiga och ingen förbannelse, fekter voro anhopade hos samma när man detta är en mycket stor förmån, För ungdomar ur de förmögnare sam- och den ryktbare Genèvenational- mått och steg i lid vidtagas och I sitt gedigna och formfulländade grupper är ganska hög.
I anslutning ekonomen Sismondi hade för unge- överhuvud taget ansåg föredrags- anförande, rullade mr Thomas upp härtill kom man in på möjligheten hällsklasserna och i all synnerhet för de kvinnliga ligger problemet till på ett helt för 100 år sedan yttrat att stats- hållaren att världens samfällda livs- det ena nationella och internatio- och önskvärdheteb av att hindra annat sätt.
Av dem begär man helt enkelt männen borde tillse att ell för fol- medelstillgångar ej voro outtömliga.
nella problemet efter det andra och undermåliga individers fortplant- av att de skola ge upp arbetet och för- kets välfärd gynnsamt förhållande Han ansåg högeligen önskvärt att man fick ett starkt intryck av att ning, på värdet av sterilisering, på söka få tiden att gå på annat sätt.
För de borde råda mellan folkökningen genom ett internationellt samarbete här rördes vid verkliga mänsklig- svårigheterna att skilja på ärvtlig- allra flesta skulle detta naturligtvis betyda sysslolöshet.
och landets tillgångar.
utredningar ingångsattes angående hetens livsfrågor.
Förflyttningarna het och inverkan av omgivningen, Hur evinnerligt många gånger har man Konferensens första föredrag förefintliga möjligheter av ökad från det ena landet t i l l det andra på sambandet mellan geni och sjuk- inte hört denna klagan över unga flickor hölls av prof. Raymond Pearl livsmedelsproduktion och att veten- ske numera icke på långt när i dom o. s. v. ur välbärgade hem som ta upp platser- från Baltimore och handlade om skapsmän i alla länder borde sam- samma utsträckning som förr i en- Sedan prof. Lundborg redogjort na för andra.
Nu sist är det chefen för de biologiska lagarna för befolk- arbeta för att söka åstadkomma en lighet med individernas fria vilja, för Svenska Rasbiologiska Institu- Tjänstemannaorganisationernas arbetslös- hetskommitté som framfört den i en in- ningstillväxten Utgående från för- höjning av jordens avkastningsför- staterna ingripa på mångahanda tets verksamhet var den egentliga tervju i en Stockholmstidning.
Onödiga sök med flugor och jästsvampar många.
sätt.
Somliga, t. ex. Italien söka konferensen slut.
Det återstod för arbetstagare måste bort från marknaden, framlade han kurvor wn utvi- Alla nu nämnda föredrag åtfölj- organisera emigrationen som en följande dag blott att välja en kom- framhåller han bl.
a., a h till denna La- sade födelse, och dödlighets- des av diskussioner, varvid mycket nationell utvidgning, avsedd att ska- mitté som fick i uppdrag att orga- tegori hör först och främst alla unga flic- talens förhållande till växlingarna i » lika åsikter framkommo, somliga pa fördelar för det egna landet, an- nisera ett fortsatt internationellt kor, vilka tack vare sina föräldrars gynn- hela antalet och sökte draga ana- mer optimistiska andra däremot dra såsom Amerikas förenta stater samarbete i befolkningsfrågan i ve- hövde belasta samma förmögenhetsförhållanden arbetsmarknaden.
Det icke är be- in- logier mellan sina laboratorieförsök tämligen pessimistiska angående söka först och främst att ransonera tenskaplig anda.
gen som vill missunna dem litet nålpengar, och mänsklig befolkningsstatistik.
möjligheterna all förena folkök- immigrationen, taga blott emot ett säger chefen vidare, men dessa förtjänst- Trots alla meningskiljaktighe- tagare böra stängt taget icke gå i vägen.
Samma dag höll prof. Fairchild ning och välstånd samt ifråga om visst antal och endast sådana indi- ter som framkommit under diskus- De kunna ägna sina intressen åt Röda från New York ett föredrag om b e värdet över huvud taget av en hög vider, som kunna anses vara av till- sionerna var man allmänt överens korset, andra intressanta sociala uppdrag folkningsoptimum gående ut på att befolkningssiffra och av talrika fa.
fredsställande beskaffenhet under vissa förutsättningar en ök- miljer.
I synnerhet från franskt Frågan om krig eller fred kan värdet av ett dylikt samarbete, av olika slag m. m.
Jag ska inte draga upp den dock evigt ning av befolkningen måste åstad- håll framhölls dr stora familjernas hänga på folkförflyttningsproble- vilket ju får anses som ett gott re- komma en ökning, undo andra en förträfflighet, som skapare av stör- mets lösning och ett internationellt sultat av samvaron.
Ett annat re- lika män, sanna som ibland parallellen fösas med iväg förmögna till ett arbete unga minskning av det allmänna västån- re initiativkraft, starkare karaktä- samarbete måste härför äga rum.
var att många personer, som bara därför att det skulle se alldeles för tokigt ut att i vår- demokratiska lid ha del.
Därefter framlade dr East från rer, högre ideal.
Från andra h i l l Ett internationellt centralt institut sig för befolkningsfrå- dem hängandes hemma.
Men jag kan inte Harvarduniversitetet en del under var man mera reserverad i detta angavs som högligen önskvärt i o. f. gans olika sidor fingo tillfälle att sökningar om livsmedelstillgång avseende.
Följande dag diskutera- ett vetenskapligt studium av hithö- överenskomma känna varandra om samverkan och helt privat och låta ställa bli några att frågor i de unga till chefen flickornas far kommit- namn och folkmängd, För närvarande des den olikstora förökningen inom rande frågor och ett intimt samar- tén med det långa namnet a h de som tänka lika med honom.
Har Si inte lärt producerar en del länder mer föda olika samhällsklasser, efter ett före- bete borde äga rum mellan detta utbyte av erfarenheter.
Många konferensdeltagare blevo Er inse att arbetet är en välsignelse och än de behöva.
Dit höra Canada, drag a v prof. Carr-Saunders från och den internationella arbetsbyrån.
den största av dem alla?
- Även för den Australien, Argentina, vilka expor- Liverpool, vilken i likhet med mån- Sedan de ovationsartade applå- säkert av konferensförhandlingarna som råkar ha en pappa med lite pengar.
tera stora mängder livsmedel och ga andra framhöll som ett beklag- derna efter Thomas ’ föredrag tyst- liksom av de privata samtalen importera industrialster.
Amerikas ligt faktum att de socialt och ekono- nat vidtog en diskussion, som på i sin åsikt att liksom Ame- miskt högre samhällsklasserna i grund av de många anmälningarna rika funnit del nödvändigt att vär- Tror Ni, att det är t i l l samhällets bästa, arbete, och namnen under hälsnin- långt ringare grad bidrogo till fol- fick sig tillmätt ett par extra tim- ja sig mot en obegränsad invand- att den s. k. överklassens kvinnor undan- - om sultat intressera lära stärkta kets fortsatta bestånd och tillväxt mar.
Det oaktat måste en tidsbe- ring och att söka så vitt möjligt av- än de lägre.
Stor uppmärksamhet gränsning på 2 à 5 minuter obön- stänga avgjord undermåliga ele- ment så måste säkerligen hela väckte dr uppgifter som i denna börligt genomföras.
diskussion lämnades a v dr. Edin Den första som yttrade sig var mänskligheten vara betänkt på en liknande inställning gent emot in- Stockholm, angående där enligt dr Inui, en liten och spenstig, senig den nyaste statistiken de högsta fö- och smidig japan med ett par ly- vandringen från de oföddas rike.
den som misslyckas blir alltid miss- delsetalen och den lägsta spädbarns- sande stenkolsögon under en hög- befolkningsfrågan på del allra tänkt.
Var hon centralmaktsagent, välvd guldfärgad panna.
Han un- närmaste sammanhänger med var hon bolsljeviksagent eller var derströk önskvärdheten av att fredsfrågan framhölls även av fin- hon bara agent åt sig själv?
fråga drömmen om ett internationellt ske ministern Holsti i ett tal vid av- de som gå längst.
Varför kan hon inte få vara det forskningsinstitut bleve förverkli- skedsbanketten å Hotel des Bergues.
Vid samma tillfälle tog sig tack- hon var: en människa som kastade gad och framhöll som en av svårig- sig framför ödets tunga vält och för samförstånd i denna samheten mot mrs Sanger storman- heterna blev krossad av den?
Jag har sett fråga den nervösa, överkänsliga de uttryck.
» She is a jolly good fel- henne i alla skiften: som ung röst- rättshjältinna, som framgångsrik karaktär som nationalkänslan ofta low » sjöngs med en oerhörd entu- siasm.
Själv uppträdde Mrs Sanger fredsaktivist, som tämjare av män- företar på ömse sidor av vissa niskor ftån talartribunen, smickrad under hela konferensen mycket till- landgränser.
för makt och pengar då hon var Prof. Roxley från Liverpool på- bakadraget och deltog ingen enda Fords representant, som avsatt, minde om att i vissa delar av Eng- gång i förhandlingarna Ej minst slagen, undanpetad flykting, och land det bor 240 personer på kva- härigenom visade Margaret Sanger jag har aldrig sett något misstänkt eller tarvligt hos henne, e j heller dratmilen, i de risodlande trakterna något egennyttigt.
Hon gav mig av Kina 6000, Huvudsakliga anled- nyckeln till den koffert d i t hon för- varade sin korrespondens och sina ningen till Kinas överbefolkning papper från hela sin fredskampanj ansåg han ligga i den därstädes med frihet att läsa igenom det för gängse uppfattningen att en talrik Den kinesiska muren.
Hon är all- manlig avkomma alltid måste efter- deles för jäktad och slarvig för att strävas, Att en talrik icke önskvärd kunna veta vad hon hade eller icke hade i den kofferten.
Där fanns in- kvinnlig sådan blev en biprodukt tet som icke stämde med hennes var oundvikligt.
muntliga uppgifter eller den bild Från Sverge framhöll dr Ceder- jag hade av henne.
blad sambandet mellan arbetslöshet Men hon hade ett okonventionellt och stoppad emigration och dr Key sätt att göra politik, hon räknade för litet med människors fördomar, redogjorde för den stora arbetslös- med allt det osägbara av bunden- heten bland ungdom med högre het och lidelse som kommer dem yrkesutbildning.
särskilt ingenjörer att handla tvärt emot del som kan och önskvärdheten av dessas place- tyckas enklast och förnuftigast.
ring i andra länder.
Det är nog frestande för den som vinner så stora segrar som talare att Vidare utlades eller antyddes un- underskatta svårigheterna.
Men der diskussionens gång alla möj- samtidigt var hon e n hjälte att resa liga sidor av folkförflyttningspro- sig efter nederlag och det är del blemet så gott tiden medgav.
Ofta som gör att man kan hoppas frammanades B Y de ivriga talarnes hon ännu en gång skall göra det.
gen torde vittna om att del finns många som icke önska henne tyst och overksam för alltid.
Det är egentligen ohövligt att för- svara en person på en femtioårs- day.
Man skulle helst inte behöva medge att det är nödvändigt.
Men att Att Kan Ni inte tänka Er, att en människa draga sig arbetet?
Och slutligen, kan Ni inte begripa, att även en förmögen flicka kan vilja känna sig som fullgod samhälls- medlem, och del kan hon inte, Om hon ständigt är beroende av sitt hem och aldrig gjort ett ordentligt arbete?
I det här fallet menar man ju inte sådana flickor, som helt eller delvis sköta sina ett hembiträde och fulla under samma dom som v i yr- kesutövande stackare.
Hemma bör de väl på sin höjd få damma pianot a h byta vatten på blommorna.
Och när de ibland är fyra eller fem som ska dela del görat, så blir det inte så mycket på var och en.
Förresten undrar jag, hur dessa flickor, som nu överallt går i vägen - del är inte roligt att jämt vara i vägen och jag nästan unnar den där chefen att någon komma känna på det av hur de en gång Ha de hela sin ungdom gått hemma och konstruerat upp sysselsättningar eller små- petat med » sociala uppdrag », hurudana skola de då bli som husmödrar och möd- rar?
Troligen vill ink männen ha dem småpetande hela livet.
Men de vet ju inte, vad ett rejält arbete vill säga och utan tvivel sakna de den tillbörlig respekten far penningen och dess värde.
Att en del unga flickor använda hela sin lön till kläder och nöjen utan att behöva betala sin inackorderingsavgift i hemmet är vis- serligen sant och enligt min mening ett stort oskick, men detta är en hell annan fråga.
Arbetet i och för sig fostrar även denna kategori av unga flickor och sysslo- löshet kan aldrig vara karaktärsdanande ens för dem.
Vill man förmena de unga flickor det här är tal om att arbeta, så har man alldeles visst inom kort med vår tids jäkt och frestelser skapat en större trupp av nervösa lyxkvinnor än forna tider någonsin ägt.
Rita.
att hon e j blott är en ovanligt klok, varmhjärtad och vidsynt kvinna utan även något av vad man skulle vilja kalla en genial strateg.
