# ID: svediakorp-per3353
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,835
# sentences: 484
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 36 5 hrg.1927 Den synliga kyrkan och den osynliga.
L - Raloriska kriilendomaunderviJnin- tens bästa hjälp BI kyrkan när den Religion~fribelssakkunniga el1 gen hamnat i frågan om krislendo.
sätter alla Svages barn alt Iisa - underbart ord1 viija p i vissa Punkter ta bort självfnlkniieten i srensk undersater sammanhang med svenska kyrkan.
Silunda Iii reslår all man får räl1 att utträds ur kyrkan för ullrädandels egen skull ulan all andula sig till oågul annal kyrkosamfund.
Man fBr dli avdrag med 50 proc BY sin kyrko- skall utom vad giiller fast egendom, mrn ens inflytande p6 IürJnmlin Rcni ren1 kyrkliga ärenden minskar i ställei.
Silkkunniga d i a däremot icke vid de tv &amp; rikligasle band som bin- da medborraren vid alalskyrkan.
Man füdr till stalskyrkumedlem d ä r e l ens fiiurildrnr tillhöra t y r - kan och man ålnjuter abligilorisk kri.&lt;lendumsundervisoing.
däreit man icke IillhUr en religion soni direkt rtlr i motsats IiU den shistv rirkn och kunskapsmeddelande.
kristendom i de slalrunderat6dda HPtänkandel Iisr icke gjort n 4 p n skolorna.
Den har visserligen min- glad.
varken statikyrkaiir vänner.
skal limanlalet och tagit bort ka- elkr fiender.
varken frikyrkofolk tekesen.
Men fortlarande läses bi- eller fritänkpne.
bliska hislorim de tio huden och Iiyrkan, rätt till ataten.
s t a för Jesu liv, och viim 1&gt;IuLc1tser skola sill bestånd och datens bc1.0~ * Y dragas d e a u für barnens uppiall.
kyrkan fiirfäklai 1. er.
i Aftaiiblo- ninR BY del mm är sani och rall.
del.
Tidningens huvudargumenl 61 Hur del ghr till, när en Iämre som all vi behüvc religionen.
.All \ trä.
i reli~iösl arreende är lika osäker van Som lir riktad pä framliden in- som folkel är mesl, skall ur egen nebär tio och går utöver förniiflels fatabur ge små barn en leran &amp; fäll och uppgift .. Religionslih- uppfallning av ' krklendomen och hel RIstrar till slut .ledn i i d del inplanta i dem d a s ideal är mer än mänskligs .. Vidare: .vi vela ännu deii sum skriver detta kan fatta.
inte ~ n det d vill säga st1 levs i el1 Religionshistoria är el1 skolämne, rrligionslörl samhälle .. Slutsalsen men hur kan kdslendomcn yara efter d e s a försalser blir för lidnin- del '!
Barnen kunna naturligtvis Iä- K W all jus1 vår statskyrka gör- ra nig all Bterbrälta Larl Ed- oss h h o v.
Annan borde den väl qristr smä gammal- och nylata- bli alt en levande religiös äverty- menlliga bcTit1elser.
De ha en gelse göres oss behov.
Alen fast vi slags skenbar iällfattl&amp;hel på sin p ä r m gå med på &amp; tt Sver- hislo- rmarkolervensks.
Men vad ska bar- ' kristendomJundervisningen.
riska gärning är nära fürbunden nen mens om dem7 Dc te sig ju än- ' Heservanten inom kommilt6n.
med denna statskyrka, oeh all den nu mer fanlasliska, lassade ur sill herr Moscsun anser all ett sadant har djupa röller i traditionen, anse lidsammanhang.
stående i luften förslag hotar kyrkans berllnd som vi del &lt;il&gt;wisal all del är slalskyr- ulan trosbrk.änwlrens auktoritel.
slatrkyrka.liiktig1.
ty dens vara eller kan rom skail ge oss delta livs- Emilia Fogelklnus Befriaren ger icke FI P skulle I m u pb am flerlnlet elixir och Iiindra ledan vid del vad Edqviats lärobok saknar: sam- akitldnigunde medborgare iro för mänskligs.
msnhang och Iiirtoriskl perspektiv.
likgillka all giira den anmälan som Enligt raeialdemokrslist uppfstl- Hiin malar den förkristne liden som behövs för ullräde.
Han kan heller ning b e l i r förslagets fel i a l l det en väntini lid, under vilken länglan inle fatta.
varför icke-medlemmarna håller på den obliysloriska k r i s h - eflet en mänrkligheten ?i befriare skola belala hel kyrkonkail pä in- domsundervianingen i skdornn.
f r l n skräck oeh d M blir m l m r s k m r t av fariifin, när dr slippa Sakkunniga onrentt den k m fäför- fiedveten.
SP i i a w i i o u hui ' S6ssEs med 50 proc.
fürresten.
Ren1 prin.
bli oliliy; itorisk.
emedan d m nume blev denne befriare f r l n livets niid cipielll anser h m at1 forna liders ra ä r Iiistorisk wh objektiv.
men rom lillfreda~lällde männirkonn- enhetliga åskidning i religiürl a v s e wcinldeniokralerna gilla inte desr dens länfllan.
Men skall en sä für- ende i vJr1 land är siind~sprhngd objektivism.
Varför viija sikkiin- rindligad uppfsltning.knnna ni bar- och dårmed grunden borln för stals- niga icke tilkrkänna dem som " 1- nen genom vilken som helst lirare?
kyrkndümel.
tri11 UT s l a l s k y r ~ n.
rBll all ta bort Vad är del som i skolan ger et1 IJetäiikmdet h m uppväckt en sina barn fcin krirlendomrlimmar barn dess första aning om k ä r l e kenr religion '!
Del är kanske min.
pmsidirknrsion som fön1 blev far- nar fräga r&lt;iriaI&lt;li,mokralerna.
dig mrd spürrm~lel om ulträde ur Det iir alldeles riktigt 011 man lä @ dre kriitendomsläxan än m moder- ~ l a t ~ k w k n och i i rkatlebefrirli~.
och ger Iiurudriktrn jus1 vid d ~ t t a sta- liR skolslädersko.
en faderlig rliijd- som sedan f r l n frignn om kyrkans tcni handlag 91 kyrkan.
Bredvid lärare.
en klnrsfröken som förla- ~iaiining i smnhälkt.och den obli.
dr1 ckonmnirku slU&lt;lel är delta 11s- ler, en knmral som icke skvallrar.
mon och nulidsrniinniakan.
- Hu-set med ' de k r o s s a d e rtttorna.
S l i i r s l ~ naekddvn fiir kyrkan av mmmmlisn (le1 med $lalen ' ligger enlig1 Ahlherg i nll den d i måste ranktiomm d m a v s t a l ~ n upprhäll- nn nuvsrnnde rnmhällsordningen.
Han tar som bevis eknrnrnirk:i mii- telo budskap frän Stockholm.
R e w lutionen i de ekonomiska frAgorna a&lt;.
det andlige kiimaW, D~~ for daR ikirpar molratrerna,,, ellan vor * Idek och hhllning4iis .. f w d v folkcn och i n m folken, ~i~~~~~ iir rriolulionen inneslöt el1 ~illnnde av älrr luren, M~~ vilsc en UlmRDBn.
fiirsv:irvkrig, som i renliteten upp- d * ksxighet utht oeli söker, lom all.
hävde fürknslelsen över kriget.
llnn in,aRa fruktan for andra anser all kyrkan skulle talat till fi,lk &lt;rh kllrJer for Rtt fa %ins eRna folken SA här:, Vi kunna icke hind-, 6 raskt skptt ' rom. '
mKjiigl i f ö T s y a ~ ~ t i i l l nt.
er sll bära vapen eller stä rustade sadon;, nnlrriag für frrdrstri.
till tlndrrnu mul varandra.
Men rP lvan&lt;lnin, .ller helt enkell för siind; i länge I dc1 W e n \ W: t vi; i11 er.
~förnuftPl som fl&lt;,llkonfrrcnrcni känna er 3om medlcmmw iii ' en mrglign du1 alilra modlö~het.
fiirre krirle % kYrkn. '
Mm det var icke enbart a+atskV ru,iiiingsv; nncmn mrd fnl$kn ilr- svnret f t r fredsnalutionrn.
' Om burn an- Ile yumcnt.
skapa ny f r u k l m n h ny korrl ' resPnmnterna h d i d n l t ö n i nI&amp;.
Bvent !i~ inle orkar själv: all levs.
lida och di&gt; för ett ideal.
h a bli D &amp; faklum all E~~~~~ stmrnik.
iilikade orh deras minne Rör IU- lm j,,l ha konserraliva, nati,j.
sende Iyckl&lt;un.
I k l Ör ett tecken Pä,,,, lil1iika rpKetingar K " r sig rlän.
vart " tir verkliga innersta linflan diRt psmint genom en foraamring ",, gär.
I png, tid kari#liel.
I dr ",, = atmmfar diJkutaBr nu fråpann om min,kning By ockups.
lio,irtruppema i ~ h oeh uikul,ntionstidm, Iängd, I~~~ .en, interynrl.lmentarikerna doek simmnnqliililii unorr föutsätlninp nlI cle skoln nog iiverläRnn i nndpn ntt förnuftigt dirkukro ge- menr3mmn oeh rtridandr jnlrmrPn k urin 3 vidröra den iilon i,II komrna i grBI, Ordfriranden kundr inle hil.
ta pb något annat än alt isolera de - ~~~~ 1Poi.O.
A d b 4) månya mpresdnnterna fiir frikyr- kor röslade oehså för den.
En fri kyrka kyrka.
~ är inte ~ alltid en fredlig ~ ~ Sliilligcn kommer m m dit ntl det avgörande für en krislen gcmrn- skop icke är om den l r slnlfksrkn rlkr frikyrka eller ii~~eerhurud IWt kyrka.
Del awcrande är Om män- mrkorna i-m denna upmenskv 1yfl; ir upplill viishr1 och lycka d i klnrliel om sin v i i i och sitt mil.
E. W.
Mänskliga kraftreserver.
CentraIsty- relsemötets Läg e i.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund håller sammanträde i Malmö näst- kommande lördag och söndag.
Det är det sedvanliga årsmötet med ärenden enligt stadgarna.
Men var- je årsmöte måste också ta i betrak- tande det politiska läget för tillfäl- let.
Medborgarrättens ansvar har va- rit särskilt tungt för de frisinnade kvinnorna.
Redan 1923 sprängdes Frisinnade Landsföreningen, och det gällde för var och en att ta ställning härtill.
Skulle med de folkfrisinnade?
liberala?
Eller ta avstånd från par- titagandet.
F. K.
R. valde de, sena- re.
Liberalismen måste samla de frisinnade kring ett mål.
Olika upp- fattning i detaljer kunde ej skilja i det väsentliga, om viljan var en.
F. K.
R.
vädjade, men förgäves, till att Frisinnade Landsföreningen hålla samman, och beslöt sedan för sin del att som organisation allt- jämt ge rum för både frisinnade, liberala och ej partianslutna.
Så har det fortgått.
Förbundet har haft många svårigheter och påfrestnin- gar för den skull, de frisinnade par- tierna sågo e j sammanhållningen gärna, framför allt inte att flera bland ledningen ställde sig utanför partierna.
Både frisinnade och Iibe- rala partiet anse självklart att de s. k.
» kvinnorna » borde höra dem till.
de hade ju » gjort så mycket för kvinnorna ».
Trots allt har bandet hållit.
Än en gång sökte F. K.
R. att vädja till partierna om sam- ling kring liberalismen, denna gång genom bildandet av ett vensterför- bund i framstegsvänlig riktning.
Även denna gången förgäves!
Bun- Eller de ett -- oöverstigligt hinder.Man an blev.
var nöjd med som det var.
Utvecklingen fick gå sin givna väg.
De frisinnade och liberala partierna försvagas allt mera.
De- ras regeringsställning försvaga dem ytterligare genom ständiga neder- lag och misslyckade försök till framgång.
Klasspartierna växa!
Klyftan vidgas!
Där rustas å ömse håll till strid, slutuppgörelsen, som kanske inte blir mellan höger och socialdemokrater, utan mellan fas- cister och kommunister.
Ett sådant läge är det nu F. K.
R har att ta ställning till.
Avgörandet behöver inte ske nu, men i varje fall före andrakammarvalven 1928.
Skall F. K.
R. bibehålla sin ställ- ning!
Föreligger samma skäl, syn- punkter och möjlighet.
som 1923, fast åren gått och med dem utveck- lingen?
Vilja de frisinnade kvinnor- na ta del i den stora borgerliga samlingen, som underblåser klass- kampen?
Eller ha de mod och hjär- ta att säga ett ord i den tid.
vars historia blir att göra dagspoliti- ken till klasspolitik.
II.
var titeln på dir. Axel Adlers före- drag r i d Sommarskolan.
.
Det väl skötta företaget kan, ge- nom arbetssparande maskiner och genom förbättrin 1eknihk:i nga r i övrigt och organisatoriska förbilliga pro- duktionen och därigenom bli i stånd ge emellertid icke i och för sig s i g - till teknik och nalen förbättrad hållande vilket professor Silver- stolpe betecknade som en fantas- tisk felkonstruktion av den annars i stort sett ändamålsenligt funge- Fru Marie Hjelmer rande prisbildningsapparaten.
Vid Frisinnade Kvinnors Riksför- Den fråga man kan göra sig in- för ovan givna bild av inkomstför- bunds Centralstyrelsemöte som äger delningen är, huruvida denna är rum i Malmö den 3 och 4 septem- den enda möjliga i vårt nuvarande ber kommer även ledamoten av program.
De höga lönernas ekonomi or- talar.
logiska psyko- mer danska Lantdagen.
fru Marie Hjel- att tala.
Danmark har detta ål forskningen s y n s logiska forskningen syns visa hän människan i sitt handlan- de e j drivs av kalla beräkningar utan av djupt i sitt väsen förank- rade drifter, så bör det kanhända e j ligga utom möjligheternas gräns, att vinna de bästa ledarnas insats titt ett e j fullt så högt pris som nu.
En jämnare inkomstfördelning är mot, att På de produktionsom- råden, där detta låter sig göra lig- ger det i stället nära t i l l hands, att företagaren vältrar kostnaden för löneförhöjdningen över på konsu- menterna d. v. s. fördyrar sina pro- dukter.
kan då hända att de höjda lönerna &amp;.
+ hårdast ut över de minsta inkomsttagarna, och det- ta strävansvärt.
är samhälleligt Höga sett löner intet tvinga efter- i då jämnare också räkna med att allt större ganisation.
Det jämnare inkomsfördelning måste de kan fall där kostnaderna icke lager av befolkningen genom spa- kastas över på k konsu menterna, till rande bidrager till kapitalbehovets tekniska förbättringar, d. v. s. ett fyllande.
Den ojämna inkomstför- målmedvetet tillämpande av den kom på varje arbetare inom den pande av de " ek ono miska princi- svenska industrien ett investerat samhällsintresse att detta tilläm- utveckling av näringslivet.
År 1913 pen leder till prissänkningar.
Till kapital på 6000 kr.
Genom spa- sist beror allt på de tillgångar vi randets tillrättaläggande i former kunna räkna med genom det spar- f å ett om kapitalbildningen och skulle kunna hölls av professor G. Westin-Silver- tillförsäkras en kombination av ar- betsinkomst och kapitalränta.
I stolpe över ämnet: vackra resultat på En denokratiserad kapital- vilket bl.
a. en uppsats i Handel bildning.
o c h Industri visar.
Den skenbart Talaren gav först en översikt av demokratiska aktiebolagsformen är inkomstfördelningen i vårt nutida icke så demokratisk som den vill industrisamhälle.
Tre grupper kun- synas.
» Femmor » och » tior » går de urskiljas, den lägsta klassen med det nog så ofta att få, men en » etta » gränsen vid kr., en medelklass är en sällsynt företeelse.
Vi behö- med gräns vid 8000 och en ekono- va en lång rad av » ettor » BY annat misk överklass.
Till den 1:a grup- slag än en sparbanksbok på 100 pen hör 71 proc.
BY alla inkomst- kr.
eller två premieobligationer.
tagare med 37 proc.
av alla inkom- Ilen då man betänker de risker den ster.
Till den 2:a gruppen hör 25 med fondbörsen icke förtrogne lö- proc.
av alla inkomsttagare med 34 per genom att spekulera i dess pap- proc.
av alla inkomster.
Den eko- per är den väg, som det amerikan- nomiska överklassen räknar endast ska Investment Company anvisat, 4 proc av alla inkomsttagare men värd att rekommendera.
Denna på den kommer dock 28 proc.
av sammananslutning inbjuder till teck- alla inkomster, och den uppväger ning av småbelopp, för vilkas sam.
trots sitt ringa antal nära nog de manlagda summa, under aktgivan- båda andra grupperna var för sig.
de på marknaden, aktier inköpas i Denna bild av inkomstfördelningen en rad företag.
Med ovan skissera- återfinnes i alla industriländer, och de socialreformatoriska förslag vo- kan därför antagas h a en djupare re i varje fall ingen fara förbunden, orsak, under nuvarande produk- vilket man icke kunde säga om alla tionsförhållanden.
Den stora olik- förslag till avhjälpande av den nu- heten i människors utrustning, den varande produktionsordningens stora variabiliteten i den mänskliga brister.
förm in- Med detta föredrag var sommar- satse ets skolans serie kring.
den industriella lösning.
ut- frågan avslutad.
Ämnesvalet hade göra nt- med avsikt begränsats för att kon- lig produktiv insats fylla en oer- centrera diskussionen och stimulera sättlig samhällsekonomisk uppgift, den att syssla med ett problem som inte minst för de arbetarskaror som för varje dag allt bestämdare krä- dra nytta av den, oersättlig därför, ver vår uppmärksamhet.
Ur d e tan- att den skulle försvinna med dess kar och riktlinjer som denna dis- bärare.
Men, under den stora in- kussion gav synes skymta kontu- komstgruppen finns inkomster som rerna av nyn uppgifter för en eko.
icke fylla någon som helst sam- nomisk liberalism i vårt nuvarande hällsekonomisk uppgiftet, nämligen samhälles former.
Det helas väl, de rena monopolinkomsterna.
En den samhällsekonomiska synpunkt sådan monopolinkomst är jordrän- som siktar till en jämnare inkomst- lan.
En annan inkomst som icke fördelning under aktgivande på att fyller någon uppgift är den, som icke skada de krafter, som utgöra kan beredas genom frivillig be- såväl liberalismens livsnerv som gränsning av produktionen och där- vår nuvarande ekonomiska sam- med följande prisstegring.
ett för- hällsorganisms kraftkälla, söker att, utvidga liberalismens ekonomiska principer till a l l bli gällande också Sommarskolans sista föredrag 3000 garna,skulle dessa grepp nått den vägen, haft val, varför fru Hjelmer säkert har mycket av intresse att berätta för F. K.
R:S medlemmar.
Fru anförande kommer att rum vid det samkväm, som an- Hjelmers äga ordnas i Margaretapaviljongen lör- dagen den 3 sept.
k).
20.
I detta samkväm liksom i det halvenskilda mötet med föredrag, som föregår detsamma ha Skåneförrbundets medlemmar rätt att deltaga samt äga dessutom rätt att medtaga in- tresserade gäster.
Det halvenskilda mötet börjar kI.
18 och äger lika- ledes rum å Margaretapaviljongen.
Centralstyrelsemötet börjar kl. I I på lördag.
Efter mötesförhandlin- gama följer diskussion över följan- de ämnen: Frisinnade Kvinnors ställning till rikdagsmannavalet 1928 särskilt med hänsyn till bor- gerlig samling.
Diskussionsinledare bli ev. fru Berta Burman-Anders- son, Göteborg samt advokat Elisa- beth Nilsson, Malmö och fru Rut Adler, Lindome.
Därefter diskute- ras Förberedande åtgärder inom länsförbunden till 1928 års Central- styrelsemöte.
Fröken Ebba Hol- gersson, Johannishus inleder.
På söndagen hålles som redan nämnts.
offentligt möte i Lund å Akademiska föreningens lilla sal.
varvid tre föredrag i Uppfostrings- frågor stå &amp;,, programmet: Rektor Honorine Hermelin, Det historiska ögonblicket, doktor Ada Nilsson.
Släktlivet ur individens och den en- skildes synpunkt.
samt doktor A,,.
ö drea Andreen-Svedberg, Vad vilja vi bli?
kun- för de stora skaror, som aldrig nat utnyttja dem och därför na- turligt nog icke har kunnat få nå- got grepp om dess sanningar.
Fri- heten friheten till initiativ, till fullt av sina krafter enligt den ekonomiska principen minsta medlets lag, har aldrig stått männi- skan-maskindelen till buds, därför ligger stora reserver av mänsklig kraft vilande i väntan på att kun- na bli uynyttjade, till individuell till- fredsställelse för ägarna och till ökad rikedom för samhället.
utnyttjande Greta Cardell.
Drömmen om Strålarna.
F a d e r s k a p e t s t r a g e d i. fullkomning.
Av Ruth Persson.
Det finns många ideal, som människor (Forts.) tjäna och som de försöka få varandra Han att se och förstå.
Men innerst smälter de verkliga idealen samman till ett gemen- nyaste snitt, köpte sig ny kostym efter ny hatt och ny slips och nya skor och fin modern pro- samt, att försöka uppnå en fullkomning menadkäpp och annat också, så av människorna och deras förhållanden.
blev uppriggad fullständigt Det är bara namnen som är olika som han betecknar olika vägar att på fram.
Och med nytt från topp t i l l tå, tillreds namn har den makten i sig att låta se till påsken.
Men den gamla fick ut som om man menade olika saker.
Nam- rätt.
Hon kom inte.
Hon sände en- nen skrämmer och delar upp människor- en ask konfekt och lite småsa- na i olika läger De skymmer, så att man till den lilla och en » Det är endast det, att du har bru- na ögon och hon blå. » - » Far har blå ögon », upplyste den lilla ho- nom.
- » Men svart hår har han inte ».
påstod främlingen.
Och det måste den lilla medge att han inte hade men ser du det får han.
för- säkrade den främmande och log med detsamma mot modern, som log tillbaka med ett befriat uttyck i ögonen, tyckte den gamla, som nu inte ser hur ofta målet är gemensamt.
hälsning på ett påskkort till henne förstod varför hon måst göra hela Men om man vågar höra, vad som döljer och fostermodern.
Det var allt.
Och denna långa resa, ty främlingens sig under de främmande orden, skall man Anders fick söka dölja sin besvikel- eget hår var svart som kol.
finna att det innerst inne är samma läng- se så gott han kunde och förmådde.
» Hur har hon det? » var det för- Men några veckor efter påsk sta Anders sporde, då de åter voro tan efter fullkomning och lycka som le- kom ett nytt brev från henne med hemma.
Och den gamla svarade att der människor.
Annie Besant, Teosofiska samfundets le- pengar i till biljetter åt den lilla det var nog en fin plats och herr- dare har i denna vecka besökt Stocckholm, och fostermodern.
Hon skrev, att skapet tycktes vara snälla mot hen- ne, efter vad hon kunde förstå, där hon talade en kväll på Musikaliska hon inte.
som hon ämnat kunnat komma till påsken.
Men nu hade Men den l i l l a jublade i högan sky: Akademien.
Omdömena om Mrs Besant är hennes herrskap i stället lovat.
att Oh!
kan tro, Anders, att min olika.
De, som inte tillhör hennes an- hon skulle få ha sin lilla flicka hos mor är vacker », och på » min » lade hängare finner mycket av vad hon säger sig pingsten över, då de själva skul- hon särskild tonvikt.
» Jaså du ohållbart eller löjligt och annat sagt förut.
Hennes anhängare der upp till henne som le resa till släktningar på landet och tycker det », var allt han svarte.
förklarat sig villiga bekosta den gamla hörde på röster hur till en stor ledare.
Det må vara hur som helst.
Att mrs Besant själv funnit vägen för såväl henne som fostermodern.
jublande glad och stolt han kände Och hon hoppades, att de nu sä- sig, som om detta med skönheten till livet kan man nog tro när man ser kert kommo och bestämde dag och var hans förtjänst helt och hållet, henne,Fastän hon är 80 år gammal ger hon och hon bävade, för rad hon ansåg sig ut på e n lång föredragsresa.
Hon sig ha att förbereda honom på.
Den gamla gruvade sig för den Men Anders hade redan föreställt stående tala ett par timmar i sträck med klar och tydlig röst.
Hon har t. o. m. under långa reran, men där var ingenting sig möjligheten av att hans forna sin resa färdats med flygmaskin flera gån- annat att göra än ge sig iväg.
ger.
Hon har beundransvärda krafter efter Jag skall väl hälsa t i l l henne?
sitt arbetsfyllda liv.
Mrs.
Besant har out- sporde hon Anders, när de stodo tröttligt arbetat mot de sociala orättvisor- och väntade på tåget.
Ty han hade na, ägnat sina rika krafter åt Londons skjutsat för dem till järnvägsstatio- nödställda och Indiens förtryckta folk.
I nen.
- Ja, om hon vill det.
» Och Indien upprättade hon till en början sko- säga och säga », begynte han lor, där särskild vikt lades vid religions- stamma, Ty det var mycket, som undervisningen men senare deltog hon han tänkt över, att hon skulle få också i det rent politiska arbetet för In- säga för honom.
Men orden stoc- diens frigörelse och var en av de ledande kade sig och allt han fick fram var: krafterna i kampen för självstyrelse.
» Att hon inte skall vara förban- del inte burit Kanske det ännu Det är emellertid inte om detta som Mrs.
nad på mig längre ».
Men fostermo- hopp för honom.
Hon för- Besant talade vid sitt besök i Stockholm.
dern förstod honom i alla fall, och Hon talade om Världsläraren ur de olika under resan läste hon gång på gång religionernas synpunkt.
För att göra sa- över, hur vackert hon skulk lägga ken klarare kan man ta två religioner sina ord O C h föra hans talan.
bland alla de många och jämföra.
Både Den lillas mor hade varit en yr kristendomen och hinduismen omfattar lä- och skrattlysten liten galenpanna - det dast ker i klädväg Läsningen av artiklarna om människo- gemenskap i Tidevarvet föranledde mig att läsa om ett par sidor ur Heinrich sökte att tro det.
Liksom han själv Lhotzky: V o m Erleben Gottes.
De passade id bra in I Tidevarvets tanke- gjorde.
Han skulle skriva till henne, be- riktning, att jag översatte dem och sänder slöt han och begynte författa ett dem härmed till redaktionens begagnade formulär till ett brev, som skulle Detta emedan jag sett att tidningen ön- bana väg för honom.
Men det blev skade vidare fördjupa sig i frågan.
Vän av Tidevarvet.
inte så lätt att få det skrivna att l i k n a det tänkta.
Han strök och Ju sannare, enklare och klarare en ändrade och ändrade och strök och människa är, ju kraftigare verkar hon.
började på nytt från början gång Den som är konstlad, skruvad och avsikt- på ping.
gång på gång, tills han be- lig ser sin verkningskrets krympa sam- gynte ängslas för att del kanhända man.
aldrig skulle gå för sig att uttrycka Den som vill besegra hårda hjärtan, på ett papper det han ville ha sagt.
tämja de motspänstiga och övervinna vore kanske i stället så gott människorna djuren och naturen måste resa upp och tala med henne per- avlägga överlägsenhet och våld sonligen.
Tonen i en människas och gå sin väg fram med ett barnahjärta Det beräkning Du - resan Men tåg.
- - fanns ger skulle han också lösa biljetten Detta vet i själva verket varje männi- ty ingen i Irup skulle ana ska.
Varje konstnär, skriftställare, upp- got.
förrän han kom hem igen med fostrare, predikant, arbetsgivare, varje ring på fingret som förlovad karl.
överordnad vet att hans verkliga inflytan- Till midsommar kunde det inte bli d u räcker så långt som hans mänsklighet få nå- - Men strax efter.
- Kanske.
Ty når.
Man kan också tvinga människorna nu när han hunnit så långt, begynte på annat sätt, med våld, med överbevis- han känna oro och ängslan för den ning, med penningar, man kan polisle- svarthårige.
En pinande gnagande des tvinga dem att ropa hurra Men vi oro, som inte lämnade honom, hur veta alla mycket väl, att vi med dessa mycket han än sökte intala sig, att medel göra oss förhatliga och löjliga.
Med en mor finnes ingen annan man dem gör man inga under, a h eftersom än barnets fader.
Världen runt man vet det, förblir man evigt otillfreds- fanns ju bevis p i motsatsen.
Och ställd.
det kunde bli med denne andre hon Märkvärdigt.
Ehuru v i alla veta det, inge åstad och förlovade sig.
Kan- urskulda v i oförtrutet varje svaghet med nu till midsommar.
vår mänsklighet, förklara våra dårskaper för gin allaredan riktigt.Midsommardagsmorgon Och det gjorde hon också mycket kom folk bär att sig därmed vi äro riktigt människor, illa åt, och säga när vi: hennes förlovningskort.
Den gamla det är mänskligt.
Så gömma vi den skö- grät i smyg när hon tänkte på hur naste ädelstenen på denna jord under Anders skulle ta det.
Men han lät damm och smuts.
ingen förstå något.
Den oro, han - känt, hade varit som ett varsel för Varje människa utsänder omedelbart en honom.
och han sade sig nu, att osynlig och omätbar utstrålning från s i l l Det finns ingenting så blått som en höst.
han aldrig väntat sig något annat väsen.
Ju mer levande hos är, ju star- sällskapade med An- dagshimmel blå, än detta.
Men livet låg tystnat om- kare utstrålningen.
Strålarna gå ut o- tecknas Sonen med namnet Kristus, som klädsel och uppträdande, sådan ’ det finns ingenting så gyllene som björ- kring honom.
Det fanns ingenting brutna och obemärkta tills de stöta på ett innefattar både guden och människan.
mindes den gamla henne, och d- mera i det att gripa efter.
Inga motstånd.
Detta motstånd finna de na- kens gala löv.
Detta är litet förvillande, Hinduismen där- dan väntade hon att få återse hen- Det finns e~ så ljuvlig grönska som en ljud som ade och inga färger turligtvis inte hos döda föremål, ty dessa emot har olika namn för » sonen » a m ne.
Men hon, som kom dem t i l l äng med dagg i strå, arbeta och sova, det strålar äro ju mycket finare än röntgen- som lyste gud, upprätthållare, visdom, nämligen mötes vid centralstationen O C h som ej än har trampats ner av hov och var allt.
strålar.
Krishna och för människan i vilken han sträckte handen mol dem till häls- klöv.
Varje människa har en utstrålning.
Men Men den lilla lämnade honom in- tagit gestalt, Vishnu.
De två namnen göra ning var helt annorlunda.
Väl blir skuggan mörk och kylig invid gen fred för sin lek och sitt prat.
alla stråla icke på samma sätt.
Den som det lättare att förstå.
Det händer tid och välklädd och med en lugn still- morgonblåa berg Och en dag log han åter brett och är i stånd att ta mot våra strålar, gör oss efter annan att Världsläraren tar gestalt i sam självmedvetenhet i uppträdan- och på stigen prasslar gräset som en lyfte upp henne på knäet Han lätta till sinnes och lyckliga.
Ty den män- en människa.
En gång hette han Zarat- del.
som p i något r i l l ingav re suck för varje fjät, skulle inte tjäna dräng längre.
Han niskan ger oss möjlighet att ge och att hustra, en gång hette han Kristus.
spekt och höll på avstånd Den men kristallklart ren år luften, sällsamt skulle gå som daglönsarbetare, och ge är salighet.
Men när våra strålar stöta I det förtryckta Indien har nu den man gamla höll på att inte känna igen rikt är solens sken så skulle han köpa sig några tunn- mot en mur gå de tillbaka till oss och uppträtt i vilken Världsläraren för sjätte henne och kom redan från början över dagg på blad och gren land fäladsmark, som lågo helt för betunga oss.
Ofta så att vi erfara det gången tagit gestalt.
Liksom alltid förr är helt av sig.
Detta var en fin dam, över åkerrenens skira spindelnät.
fäfot, och rödja och odla på lediga rent kroppsligt som ett tryckande obehag.
det Österlandet, som fått skänka den män- och hon kunde inte längre känna sig stunder och så efter hand skapa ett måste så vara och är också bra.
Det niska, I vilken Världsläraren skall uppen- som hennes jämlike.
T i l l och med bruk, som skulle bli säger mig: du måste stråla starkare, du helt nytt baras.
Han heter denna gång Krishnamur- när de sutto i lugn och ro för sig Det finns ingenting id rent, det finns in- åt henne här.
Tösen som han låtit måste sätta t i l l sådana krafter att de genting så svalt ti.
Det är en ung hindu, vilken Mrs.
Be- själva, sedan den lilla gått t i l l vila, rlden utan att ens ha jublande övervinna allt motstånd och över- sant uppfostrat som sin son.
och hon hörde den unga berätta om som en höstdag, när den stiger klar ur komma till allt tränga igenom.
De kunna det, ty de ordnat en bädd åt en ping.
dis.
För sjätte gången skall det uppstå en hur hon strävat och arbetat för att Sommarns kör av morgondimmors yra röster, som all som- Han visslade åter sina gamla äro äkta strålar.
ny människotyp, en ny civilisation skall skaffa sig kunskaper och bildning, muntra bitar när han gick i arbe- marns fröjd förtalt byggas upp på Världsläraren förkunnel- så att hon skulle kunna bli en så blir en enda stämma, djup och lugn och tet.
Och i bland stannade han helt se.
I Kalifornien skönjer man redan bör- värdig mor som möjligt, kunde hon av med vad han hade för händerna En ny rådfrågningsbyrå har startat på vis.
jan t i l l den nya » rasen ».
Där finnas barn inte b l i kvitt det tvång hon erfor ljungbackarna bara stod på och andra såg sidan hän Röde mot Tidevarvsbyråns - Dals soc.-dem.
exempel.
kvinnodistrikts Det är Västgöta rådfråg- som är två och ett halvt år före sin och tala fritt ut om detta, hon före- Vårens skönhet hösten bärgat stolt I fär- och ger och i glans, ålder i andlig utveckling.
I denna jord- satt sig att tala med henne om.
gårdarna Ty till, där skulle nånstans, gården mot komma Sjö- doktor ningsbyrå Gärda för mödrar, Lidfors som av förestås Geijerstam, av mån skall teosoferna verka för Världs- Hon nämnde endast att Anders var men all vårens lust och plåga vet den mosse.
intet, intet av.
lärarens välja.
mycket fästad r i d den lilla och att ligga.
Vita murade längor Götabergsgatan 26, Göteborg.
Tel. 2250. att trappstegsgavlar och släta rö- Mottagning vardagar En uppfostran värdig den nya männi- hon trodde han nog gärna ville de Den är heligt hög och stilla fri från oro, med fri från kvalm, skotypen måste vara en av de stora upp- åter skulle bli vänner, Men hon da tegeltak skulk del bli.
Och allt gifter som väntar.
Ingen fruktan shell märkte själv hur lamt del ljöd Och som en fjärran aftonpsalm, härska bland barnen.
Den är inte värd hon fick inte heller något egentligt när den första stjärnan tänds i eterns hav.
arbete skulle han själv utföra.
In- gen betald hand skulle få komma att kallas lärare, som måste fostra med svar på det.
Kerstin Hed.
därvid, ty detta skulk bliva hans fruktan och straff.
Godhet a h ömhet Den lilla var överlycklig och livs stora verk.
skall vara de enda makter, som härskar vimmelkantig av allt det myckna Den gamla slog fram om att mo- inom uppfostran.
Det skall inte vara frå- nya omkring slg och stormförtjust dern, då hon gifte sig, antagligen ga om en lång uppfostringstid för d e bli v i atttid ».
skulk vilja ha den l i l l a utlämnad rikas barn och en kort för arbetarnas.
slog hon.
Och fostermodern hörde åt rip själv.
M e n Anders svarte Alla skall fostras till samma mål: att bli klangen av glädje i moderns skratt, henne ordagrant precis som han stora män.
Inte amiraler och generaler när hon svarade: » En annan gång tänkte, att hon väl för fanken var utan internationellt kännande människor kanske får du stanna. » hans lika mycket som hennes.
med alla andliga gåvor utvecklade till sin Del kom en besökande dit en visste ju nog del var vanligt, att högsta grad.
Och genom att ta f i l l vara av helgdagarna.
En herre, som kvinnor, som hade barn utom äk- och stärka det gods skall människorna stannade och åt middag samman tenskapet, togo dessa t i l l sig efter vinna seger över d e l onda och på fram med dem och som visade sig myc- giftermålet, men del var för att till friheten och lyckan, som alla längta ket vänlig mot den lilla.
» Så lit mödrarna i dessa fall kommit i m e efter.
dig hon är », sade han till modern.
ra personlig beröring med barnen än vad fäderna kommit.
Här hade del slumpat sig så att det blivit helt annorlunda Raka motsatsen.
Här hade barnet blivit sin faders mera än sin moders.
Och förövrigt - - Höstdag.
ran om en treenig gudom, Fadern, Sonen den tiden hon Vårdad Det - i modern.
» Här före- Han -
S v a r t på vitt.
Huset med de krossa- de rutorna En (Forts. fr. sid. 1) stridande tyskarna och fransmän- nen.
Det var inte något uppbygg- ligt spektakel.
Under samma lid ha underhand- lingar pågått mellan de allierade o m vilket gemensamt bud i ockupa- tionsfrågan man skall ge Tyskland.
SA länge Poincaré sitter vid makten kan man vara säker all det icke blir något generöst bud.
Han kom ju åter till makten för att rädda den finansiella situationen och lär ha gjort det.
Han har antagligen flera normala fläckar i sin hjärna Men han är den man som förde franska politiken mol Tyskland fram till Ruhrockupationens höjdpunkt av sel och vansinne.
A l l det skall han som nu skall besluta över d mån Locarnopakten skall re- sultera i lättnader av ockupationen det är ungefär som när domaren Thayer i Massachussets blev den som i högre rätt fick avgöra att domaren Thayer i underrätten skött rig felfritt vid Sacco-Vanzettiproces- sen.
Poincaré är besatt av tyskarna, dirigerad av sin misstro mot dem.
Att avlägga denna misstro vore all fälla dom över hela sitt förflutna, och del kan han inte.
um fall.
Det är ett argument menar han som tyskarna förstår.
SA länge Är tagarna, a h den enda svenska, i Dan- ska Retsforbundets Sommersfævne på Ro- skilde Højskole.
Del blev en vecka laddad revolutionerande tankar.
Tekniska, teoretiska och praktiska spörsmål flätades i varan dra till ett starkt helt, man fick ett starkt intryck av vilken levande verk- mån huset.
Därvid talade även försvarsminis- Rosén Försvarsministern påpekade vilken hängivenhet för rörelsens uppgift som ligger bakom arbetet och uppoffrin- garna för skytterörelsen.
Själva resan till lighet och makt rättstatsidén blivit i Dan- Stockholm måste för många av tävlin- mart.
gens deltagare betyda en ganska stor upp- Retsforbundets Stævne hade samlat offring av tid och pengar Imponerande ter rättsstatsfolk från Danmarks olika lands- är skytterörelsen inte minst därför att den delar, bönder och läkare, militärer och är oegennyttig och ägnad att gagna det lärarfolk, köpmän, godsägare och parcel- gemensamma fosterlandet.
Statsrådets lister m. m., samt ett litet antal kvin- välvilliga tal har givit anledning till för- nor En hel rad utmärkta föredragshål- hoppningar om hans medverkan till att lare voro engagerade för såväl enstaka fö- skytteanslaget måtte bli permanent och reläsningar som serieföreläsningar.
Det inte bestämmas från år till är.
Om försvarsministern är så övertygad hela gick i alla fall mycket fritt till och rapporten mellan föreläsare och åhörare om skytterörelsens gagn för fosterlandet var oftast mycket livlig, ibland så livlig borde han väl bli arbetat för att det högre karna att överlista Poincaré Här lord Cecil, som i det nuvarande en- att där talades mer från åhörarbänkarna hjälper ingenting annat i n all få gelska kabinettet så all säga varit än från talarstolen.
Danskarna ha för- bort Poincaré Men när skall det fredsminister.
Han har lämnat re- vånande lätt för att uttrycka sig.
Där ske?
Del finns alltför många som geringen och kan under inga för- fanns husmænd, småbönder alltså, som likt honom gärna vilja under var- hållanden uppträda i Genève höllo briljanta små anföranden eller gjor- de klara nen.
anslaget, 500.000 kr.
skulle ha gått ige- nom i riksdagen i våras.
Som man torde påminna sig medverkade regeringen efter åtskilliga äventyr till beslutet om att an- slaget skulle minskas till 470,000 kr.
Inte a h sakliga inlägg i diskussio- ens önskan att hålla festtal kan förklara en sådan inkonsekvens.
invasions- nämligen me3 att han icke Den primcipiella skillnaden kan ju inte Med vilket brinnande intresse a h in- hos den regering han tillhört funnit Det gick ser förbluffande kvickt stöd i sin folkförbunds- och freds- tensiv lust att tränga till botten med Id- gå mellan en statligt försörjd eller en gorna deltog inte alla dessa, i så olika yr- självförsörjande skytterörelse.
för tyskarna att slänga in sina trup- politik människor, i de dagliga per i Frankrike år 1914.
Att få Enligt honom är nedrustningen av Är det rätt att vi skjuta eller är det att glömma detta del inte?
är värre.
Del ser i bland ut värde än något annat poli- Spännande timmar voro de, då försla- om de vore på väg.
Och så blossar tiskt mål, han förklarar officiellt den gamla förbittringen åter upp, av är g e n till ö v e r g å n g s b e s t ä m m e l s e r n a så där som en kronisk sjukdom.
Grundskyldens införande innebär ju in- Och så kommer tyskarnas förbitt- på världsfreden beror brittiska ri- genting n~~~~ än en revolution.
* * m- ring mot förbittringen.
De två län- kets och den europeiska civilisatio- hällsförhållandena, men en oblodig oa ' derna äro som två människor som nens existens.
Men hans regering har inte givit honom något stöd, lycklig revolution.
Intet annat land i pina varandra och icke kunna an- Europa är väl f. n. så lämpat för en nat, trots att alla säga dem att det vare sig nu eller tidigare.
Ja lord dylik lösning av den kombinerade jord- vore bättre att låta bli.
Men de äro Cecil går så långt som att påstå, att frågan arbetslösheten - bostadsnöden bestämda av de minnen de ha ge- om den konservativa regeringen vi- som just Danmark.
Danska rättstatsfol- mensamt ända fram till fösonin- sat litet större tillmötesgående rid ker framhåller också detta, och ger där- så gens, glömskans eller katastrofens flottnedrustningskonferensen, hade enighet kunnat vinnas.
Dess till sin strävan för del egna landets väl dag.
misslyckande försvårar den allmän- en högre lyftning genom tanken på och na nedrustningskonferensen arbete förhoppningen om att Danmark blir ett fö- Englands vänsterpartier ha.
regångsland i detta hänseende, till hjälp och anses därför ödesdigert.
världens öde i sina händer.
andra, intet minst de skandinaviska Inom denna regering som satt sig för länderna.
Inför åsynen av hur den Baldwin- Chamberlainska politiken verkar, emot obligatorisk skiljedom, som Retsforbundet i Danmark växer sig för växer i England insikten om att omintetgjorde genèveprotokollets den nuvarande regeringen måste försök att ytterligare inskärpa för- var dag starkare.
Redan nu bildar del en bort, innan den drivit världen till bundsmedlemmarnas förpliktelser egen politisk grupp med två dugande re- en katastrof.
Men liberaler och ar- mol en fredsbrytare och som nu o- presentanter i riksdagen, d:r Axel Dam betarparti vilja ogärna betala priset möjliggjort överenskommelsen i ned och Pastor I.
C. Willesen.
Dessutom som består i att avstå från inbördes rustningskonferensen kan han icke finns anhängare av georgeismen (vilken ju rivaliserande och av undsjuka.
Om gagna fredens sak.
Därför lämnar i stort sammanfaller med Retsforbundets de inför nästa val gjorde en över- han den efter en översikt av s i g strävan) inom flera andra grupper i dan- ska riksdagen.
Så grundskylden har all enskommelse att förnuftigt dela upp misslyckade försök att via folkför- utsikt att bli genomförd inom en ganska vänsterplatserna i parlamentet och bundet gagna och tjäna freden.
snar framtid i Danmark.
inte genom inbördes tävlan i alla Man har ofta anledning att Maja Åkesson.
valkretsar ge de konservativa till- grubbla över vad de som misslyckas att komma in som den star- ändå lyckas uträtta.
Ofta ser man dem gå före dem som skola lyckas Badort med tomträtt.
så som ett varsel går fare den le- och kasta regeringen ur sadeln.
H. vande människan.
Är det nödvän- När man hör talas om tomträtt är det G. Wells är bland dem som trots digt att misslyckandet går före och vanligen i samband med utvecklingen små utsikter att lyckas talar varmt jämnar vägen för framgången, så Stockholms föstäder, givetvis en mycket för en sådan överenskommelse.
Han må vi icke anse det förgäves, även viktig och för framtiden betydelsefull frå- de två partierna o m att de om vi själva skola betala priset.
ga.
Emellertid finns det också andra orter, gemensamt program ett långt Men världen har just nu inte tid där man tillgodogjort sig de utomordent- med sp värdeles mycket misslyckade liga fördelar som tomträtten innebär.
En en liberal eller en fredssträvanden.
Därför att det gäl- sådan plats är Ängelholm, där mark se- arbetarregering.
säger han.
så veta ler en kapplöpning.
dan 1912 upplåtes mot tomträtt, samt den vi att den kommer att arbeta för i närheten belägna, nyskapade badorten skolreformer, att hejda rustningar Ängelholms havsbad.
Strandområdet vid na, befria världen från fruktan för Skelderviken låg för bara ett tiotal år sedan outnyttjat.
Dess möjligheter upp- Till Redaktionen av Tidevarvet.
kan arbetande fransmännen som större att begränsning rustningarna Ty - av vi besätta tyskt land, kunna de icke erinrar sova tryggt.
Det behöver inte talas om vilken effekt detta måste ha i Tyskland och hur del skall stimulera tys- det rätt eller inte?
En tredagars riksskyttetävling pågick med föreläsningar, diskussioner och I viss slutades på söndagen med en fest i Stads- säkert skulle han inte bli nöjd även om Tyskland gjorde en pakt med kare ingenting Rhenstranden som in att all ta ha till vänstra i nöd- kare av de tre, så skulle de kunna annat - - gjorde att undertecknad första grunden veckan i aug.
befanns vara en av del- fyllt avtalade förpliktelser för all sova om Rinkel (här motsvarad av frihet från drömmar.
avstånd från politiken att behandla nationernas rådslag och alldeles lycklig omständighet från himlen kommande oväntat stipendi- hälle från början är byggt på den riktiga Han liknar Laban i Jakob upp- få je förevändning ha kvar franska saken regeringsrepresentant.
hänger nätterna utan samman främmande trupper) antingen hit- tade på något sätt att komma ifrån avtalet eller också smugglade in Lea för Rakel.
Den Lea Tyskland nu möjligen får är en minskning av från ockupationstrupperna 70,000 man till 60,000.
Tysklands tjänst för Rakel, för friheten inom egna gränser, består i att det gått med på skadeståndsavtalet och fullgjort det hittills, avrustat enligt fredsfördragets bestämmelser och genom Locarnopakten förbundit sig att för alltid acceptera Versailles- fredens gränsreglering mot Frank- rike och Belgien.
Gränsregleringen mot Polen vill Tyskland icke prin- cipiellt gilla men har förbundit sig att inte med vapenmakt söka få någon ändring till stånd.
Det är på den senare punkten som nu Poincarés spetsfundighet sätter in.
Så länge Tyskland icke lika för- behållslöst binder sig vid Versilles- fredens bestämmelser angående Po- len kan icke Frankrike känna sig säkert för Tyskland och kan alltså icke avstå från den trygghet som det innebär att ha vänstra sidan av Rhenlandet militärt i sin hand.
Poincaré tar alltså hell och hållet terna äro eftersökta.
Tack vare tomträtten är det allmänna tillförsäkrat sin del i den värdestegring, som kan bli en följd ett som av utvecklingen.
Del är fint, när ett sam- Danska Retsforbundet på nära håll.
stycke framåt att England skall gå med på någon bryta den fula förbindel- sen med Mussolini, den fria yttranderätten och stärka de freds- Ryssland skydda strävande krafterna i Frankrike.
Tyskland.
Polen och Ungern.
Världens öde kan även i detta fall bero p i all vanliga dödliga or förmå liksom gå utan- själva och övervinna gam- sonlig bitterhet och misstro.
Poincaré är inte ensam om sitt fall.
Huset med de krossade rutorna.
Glasrutorna i Nationernas för- bunds hur krossades som någon slags utlösning av vreden mol dem som sänt Sacco och Vanzetti till döden.
Nu håller man på att laga dem till Nationernas förbunds åt- tonde församlingsmöte som äger rum om några dagar.
När delega- terna samlas kommer en av för- grundfigurerna att saknas.
Det är täcktes av en enskild man, som ställde i spetsen för ett företag, avsett att utnyttja strandens möjligheter, ken äges av kronan låg det nära till hands att använda sig av upplåtelse Då mot På få år har en omtyckt och liv- ligt besökt badort skapats där en mängd pris.
villor byggts, dels sådana som bara för Efter den vanliga försäljningen genom sommaren tas i bruk av sina ägare, dels boklådorna.
vilken inbringade ett över- » egna hem », där hantverkare och järn- skott av 1500 kronor, vilket redan kom- vägsmän bo året runt.
mit Judenauhemmet till godo, indrogs Minnesboken ur den offentliga bokhandeln Tomterna äro upplåtna på 50 år med De resterande exemplaren vilka åsatts ett förmånsrätt för innehavaren till ny upp- pris av kronor 4 för en stor volym å låtelse mot en avgäld, som inte får över- stiga den ursprungliga med mer än 30 500 sidor med bidrag av kända proc.
- alltså de vanliga bestämmelser- föfattare och över 100 illustrationer kunna rekvireras hos kommitténs kassa- na för tomträttsupplåtelse.
Avgälden va- förvaltare ingenjör Magnus Täcklind, adr.
: rierar mellan 4 och 12 öre pr.
kvadrat- kan Stockholm, eller hos under- meter beroende på tomtens läge, Av den- na avgift får kronan 40 proc.
för mark- tecknad upplåtelsen, medan bolaget som har att Anna Lenah Elgström sörja för anläggning och underhåll av vä- ordf. i Minnesbokskommittén gar m. m. får 60 proc.
Karlavägen 59, Stockholm.
Tacksam för det vänliga omnämnandet av » Minnesboken över svenskarnas färd till Österrike sommaren 1926 », som den fullständiga titeln lyder, i Tidevarvet för den 7:de Augusti skulle jag endast vilja ha tillagt var boken kan fås och dess - sig tomträtt.
mot svenska - Det livliga bebyggandet bevisar att tom-
