# ID: svediakorp-per3352
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,457
# sentences: 370
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lågan som tändes Vanzetti fick den radioutsändning från dödshuset, som han begärde.
Millioner människor kände med honom och hans kamrat dödens glödande sting i sina ner- ver.
Vad som kom därefter var ro.
Den ro man erfar då man följt döende så långt man kunnat och sett dem passera över gränsen.
Hur kan man känna ro?
Måste man inte fyllas av vrede, bitterhet, hämndlust?
Nej, ty dessa män som I kraft av sin oskuld gingo som segrare till döden ha höjt UPP hela denna tragedi på ett plan, dit icke bitterheten mot enskilda männi- skor når.
högsäsong, ge oss de mest skiftan- de scenerier, från de verkligt stor- slagna och till den rena idyllen.
T i l l Malmö förläggas första da- gens mötesförhandlingar med bör- jan kl. 11 f. m. i Södra Sverges Handelsinstituts lokaler, Söderga- Men måste inte ens leda rid männi- skorna ökas och hopplösheten inför deras tan 20, 3 tr.
Efter de sedvanliga årsmötesärendena kommer frågan med Til den landsända av Sverge, Som inledare stå fru Berta Bur- som tidigast fångar vårens sol och Burman-Andersson, Göteborg, hovrätts- notarien Elisabeth Nilsson, Malmö ljumma vindar och längst kvarhål- Til ler sensommarens blidhet och fig- samt fru Rut Adler, Lindome.
ring, har Frisinnade Kvinnors cen- de mera politiskt betonade föredra- tralstyrelsemöte denna gång blivit förlagt.
och Malmö, med den särprägel av skånsk vederhäftighet, soliditet välmåga, som staden dragit likt ett koncentrerat ur hela landskapet, är dark som bekant icke särskilt gyn- nat av naturen vad själva läget och omgivningarna beträffa.
Men sta- den har förstått att skaffa sig er- sättning inom egen hank och stör, och dess parkanläggningar, där nu sommarens alla blomster ha sin kolgruvornas nationalisering trängt sig i förgrunden, såsom er- bjudande en utväg ur det i läng läget: n i g r a få en- denna landets kan- naturtillgång, ägare ga över den men inte striden inom arbetet för dess utnyttjande.
En nationali- sering skulle dock endast kunna ske, tänker man sig, genom en för staten dyrbar inlösen in, kolgruvor- na I Sverge är en sådan tanke icke gsnämnden liknande ingen har i da- ett yttrande rörande gruvlagstiftning, i vilket före slås att ännu oupptäckta eller icke i bruk tagna malmtillgångar slpöa vara statens egendom, ny ra inom oss.
Man känner hur ömtålig hur som vilja släcka den.
Vår historia är historien om många syndafall, sterälskande furstinna.
Vid detta och vad är syndafall annat än att v i tappa halvenskilda möte, avsett för med- bort någon gåva vi ägt, en visshet vi haft lemmar BY Skåneförbundet av F. och att en låga slocknar?
vassa regnen Men åter och åter tändes den på nytt.
K.
R., eventuellt med gäster, dis- Zaccos och Vanzettis historia är ett bevis kuteras » Uppfostran till samhälls- på att något är i gång ett händelseför- ett ämne, i sanning värt en lopp påbörjat som åsyftar en ny kamp till 1928 års centralstyrelsemöte » allvarlig begrundan.
A Margareta- mot de makter som släcka, döda, för- paviljongen intages även supé kl. stena.
8, därvid anföranden komma att Varför började det i Massachussets?
Det hållas av danska, möjligen även hade ingen tänkt.
Men signaler t i l l strid ha genom hela mänsklighetens historia lju- norska gäster.
fröken Ebba Holgersson, med Jo- hannishus, som inledare.
Efter allt delta har man ansett mötesdeltagarna förtjänta av en rundligt tilltagen middagsrast mel- lan kl. 3-6. dit från de mest oväntade håll.
Striden Följande dag, söndagen den 4 började aldrig där trupper voro samman- september, samlas man åter i språk- dragna för att möta ett anfall.
Det är det godas strategiska överlägsenhet.
Och red- institutets lokaler kl. 11 f. m. för skapen voro aldrig godhetens officiella Då börjar aftonens halvenskilda att fortsätta möjligen icke avsluta- representanter, aldrig religionens offici- möte å Margareta-paviljongen i Pil- de förhandlingar.
ella representanter, aldrig.
dammsparken, en minnenas hem- Men alltid, alltid måste det oskyldiga li- vist i färg och doft efter en blom- (Forts. A sid. 4) dandet tagas ut som bränsle för lågan.
Varför?
Det är ett mysterium Men det är så.
Något märkligt har hänt.
Sacco och V u - markytan.
zetti ha lärt okristna människor att fatta Enligt de regler som hittills gällt skränkts under de tider staten själv i större utsträckning idkat bergs- bruk.
En sådan uppfattning anser socialiseringsnämnden vara den rätta Folkets intresse i sin helhet står över de enskildas, Sådanda na- turtillgångar som utgöras av icke i bruk tagna malmfyndigheter må- driften.
ste anses vara allmän egendom.
Den Socialiseringsnämndens motive- enskilde har j u inte brytt sig om att ring fill förslaget o m statens rätt till ta dem i bruk eller ens vetat om d e oupptäckta malmtillgångar innehål- ras tillvaro.
Gentemot socialiseringsnämndens ler även en redogörelse för rätts- historiska utveck- förslag har två av dess medlemmar uppfattningen ling på detta område.
Någon en reserverat sig.
De framhåller all av förslaget måste bli gång för alla fastställd rätt vare sig konsekvenserna för staten eller den enskilde har att jordägarens rätt till allt det som atens handlande ligger under markytan endast blir ild tidpunkt be- en förfoganderätt.
Den kan när har r i d varje att tillförsäkra som helst tas ifrån honom av sta- det allmänna, gruvnäringen och ten, som kommer och gör anspråk landet i dess helhet, de största för- på bin egendom Den privata ägan- delarna, Sålunda jordägare derätten skulle därigenom upphä- förmåner vas på ett viktigt område Var går och i n m u t a r e inte be- gränsen mellan det verkligen ägda under de tider stat fattat sig med gruvdrift och därför och det endast för en l i d fill » äga- väntat gynnsammare utveckling av ren » upplåtna?
gruvdriften i enskildas händer.
Man kommer här fram till det Tvärtom har den enskildes rätt in- svar, som Tidevarvet förut fram- för malmfyndigheter, har förfogan- derätten över gruvan a h dess av- kvastning delats mellan jordägaren och den som upptäckt och inmutat gruvan, så att de f i l l hälften var.
Detta sålänge de iakttagit vissa av har staten uppställda villkor för gruv- Elisabeth Nilsson.
de kan också räknas » Förberedan- I liv », Rikedomen under Det är inte länge sedan det en- gelska samhället knakade i sina lo- gar under bördan av en sju måna- ders kolstrejk.
England darrar fortfarande inför den skrämmande utsikten av en ny konflikt på detta oerhört viktiga område, Kravet på denna natt f i l l en levande förnimmelse av del and.
i världen, av dess oavlåtliga strävan att släcka lågan vi människor hi- att ventileras.
A l l ämnet kommer all väcka åtskillig diskussion till livs kan man med säkerhet förutspå!
Elsa Nordlund.
oefterrättlighet få makt med en?
Det är klart att man av del som hänt i ställning » Frisinnade Kvinnors till riksdagsvalet 1928, särskilt hänsyn fill borgerlig samling », om hållit som det enda tänkbara ifrå- ga om äganderätt och brukande- r i l l f i l l naturtillgångarna, till jor- den.
De vilande, obrukade, av ar- bete orörda naturtillgångarna måste vara samhällets gemensamma egen- dom.
Den enskildes rätt till natur- tillgångarna uppstår genom att han brukar dem.
Vad som frambringas genom arbete skall hell vara hans egendom, över vilken staten inte skall ha något att säga.
Men för förmånen att med s i l l arbete få för- foga över någon av del allmännas naturtillgångar skall den enskilde erlägga en avgift till det allmänna.
Denna utgår då självfallet oberoen- de av om jorden brukas eller inte, så fort en enskild gör anspråk på all få rätt över denna jord.
Men vilken enskild vill erlägga lull av- gift för outnyttjade naturtillgångar?
Antingen måste han börja bearbeta dem eller han avstår It staten att genom arbete göra dem vinstbrin- gande.
Då har gränsen dragits mel- lan det allmännas och den enskildes rätt, ny, ingen vana förslöad klarhet.
Det är detsamma som skedde i Indien när Gandhi utan att vara kristen lärde Indiens millioner att fatta Kristusgestal- ten.
Amerika har fått en samvetssak att göra upp med sig själv.
Det är svårt att se hur bojkott mot dess varor eller en serie och människor skall kunna påskynda den- na uppgörelse Mot alla sådana stridsme- del har Amerika lämpliga vapen.
Staten och bara att sätta när tillfälle ges.
gång Men mot en andlig revolution är staten maktlös.
Det enda, som skulle stäcka den rörelse som satts i gång är våldsmetoder från de dödas anhängare, metoder som ge samhället dem.
rättvis sak med ske i Amerika och Europa.
Men vår väntan får icke vara passiv.
Den måste vara ak- tiv.
Slutlig seger vinnes aldrig.
Man tror på en klassuppgörelse som om den " ' - klass- Vi måste kanske genom en sådan uppgörelse.
Men bortom den skymta nya strider Jag såg en stadig gumma stå på Östermalmstorg den stora demonstrations- dagen och sjunga: sista striden det är.
kvalen Det var den inte.
Devinez.
Var är den unga Mänskliga liberalismen?
Meddelandet att Frisinnade Ung- Tankar och riktningar vid sommarskolan kraftreserver.
Glöm Spångbergs ej liberala för standardisering av detaljer En Blommor 12 Birger Jarlsgatan 12 ridare utveckling kan e j ske annat än genom ett målmedvetet tilläm- pande av förbättringar inom tek- nik och organisation på varje pro- blick över de reserver av mänsklig duktionsområde De stora kapital- kraft, som ännu vänta på att få starka företagen som ha råd att komma till användning.
erhållit ett sammandrag av dem ge- hålla de modernaste mest arbets- gats.
I likhet med Frisinnade Kvin- nom fröken Greta Cardell V i t r o besparande maskinerna kunna där- Fredagens sista föredrag gällde nors Riksförbund förhöll sig Ung- att det bör intressera våra läsare för också betala sina arbetare bäst.
domsförbundet blivit upplöst och en ungliberal grupp istället bildats, säger oss, a l l klyftan mellan frisin- nade och liberaler allt, mera vid- Vid den nyligen avslutade Göteborg Libe- hölls omkring den in- mycket Talaren gav därefter genom ett Arbetssamverkan Inom industrien intressant siffermaterial en sprängningen av Frisinnade Lands- går tydligt hur komplicerat proble- av hur en samverkan av för- E n förutsättning för arbetssamver- met är men också hur rika möjlig- kan vore, sade lektor Ernst Wig- föreningen och upptog inom heterna till omvandling förbättring forss att industriens män sågo pro- sig medlemmar från de bägge ny- anpassning Föredragen skola g e åstadkommit en ökning i produk- blemet ur det helas väl, och att ar- bildade partierna Denna samman- oss en inblick i att det händer myc- tionen Produktionsökningen hade betarna få klart för sig, att de ha ket inom den industriella världen gjort sig förnimbar i en förbättring ett verkligt intresse av saken Det hållning har nu brustit.
Mun har på ont och gott av arbetarnas ställning Med 1913 har sagts, att arbetarna skulle mot delat upp sig, de frisinnade få hålla I dag komma de fyra första före- års inkomstsiffror betecknade med sätta sig tekniska och organisato- sig t i l l sitt parti, de liberala kalla, dragen I nästa nummer refereras 100 är indextalet för arbetarnas riska framsteg, om de skulle kunna direktör Axel Adler: De höga lö- medeltimförtjänst 302, medan det medföra minskning i de anställdas sig ungliberala Och så är den S a - Levnadskostnadsindexet är avtal.
T i l l detta ville lektor \ Vig- gan all.
170.
Här finns en överkompensa- forss säga, att fackföreningarna re- tisk kapitalbildning tion med omkring 20 kr.
i veckan dan nu satte kravet på löneförhöj- Anda sedan sprängningen har.
vid en med 10 1 / 2 lim.
minskad ar- ning framför risken för arbetslös- man undrat.
om där inte skulle och arbetskonflikterna betstid Arbetarnas ekonomiska het Om arbetarna finge klart för kunna bli någon samling på nytt av advokat Edvin Gide´n var som- ställning är således mycket bättre sig, vad som vore att rinna genom en av tekniska och organisatoriska kring liberalismen Det kunde inte marskolans första föredrag Tala- än före kriget Erfarenheterna av ren gav först en överblick över hur orsakerna t i l l denna förbättring av förbättringar ökad produktion och ske genom att gå tillbaka.
det må- andra länder förhållit sig till arbets- förhållandena ge en fingervisning om en arbetssamverkan i den rikt- ste ha blivit en samling för nya konflikterna främst Italien och om, var vägarna till en ökad och ningen komme till stånd skulle tör- hända arbetarna bli den kraftigast vägar och nya mål som lät stun- England I Mussolinis Italien anger förbilligad produktion skall gå.
pådrivande faktorn då för en låg dens små tvisteämnen vika för ge- Eftermiddagens första föredrag domsförbundet neutralt ' ' ' ' Samhället Psykologien och det produktiva.
arbetet domar.
Många önskade detta och och arbetare önska det än i dag, men inte så att England har nyligen antagit en uppenbarligen därav blev verklighet.
Och för avsedd ned fackföreningsrörelsen.
är som i t a l ivrade för ett nytt parti, Genom dess bestämmelser kan en men inte ville ta steget ut, var skä- strejk ej göras effektiv, då sympati- strejker e j äro tillåtna, vidare let detta: man skulle göra sig mera straffbelägger den strejker i all- gällande om man gick in i partier- inrättningar och riktar sig mot fackföreningars anslag na och där förvärvade Talaren ansåg Sedan kunde man ändra partierna att denna lag icke ledde till arbets- efter sin vilja De anslöto sig, men ro tvärtom hade den förut åsikts- splittrade fackföreningsrörelsen deras reformtankar har man sedan åter slutit en enhetsfront mol en inte hört av.
Och samma öde drab- gemensam fiende I Sverige är frågan om arbets- bar väl ungliberalerna fredslagstiftning just nu aktuell.
Sveriges Frisinnade Ungdomsför- Men en sådan som icke omfattades med välvilja av bägge parterna, ar- bund är icke mer.
Var är då den betare och arbetsgivare, hade ingen unga liberalismen Finns den, må- utsikt att Lunna f y l l a sill ändamål ste den förvisso välja andra former Denna uppfattning underströks av samtliga talare i den efterföljande än 1800-talets, för a t t bli den gam- diskussionen la liberalismen trogen.
Nästa föredrag hette: männa Tekniska förbättringars och mo- derna arbetsmetoders betydelse för produktionen Direktör Ernst A. Hede´n visade.
att de senaste årtiondenas framsteg på näringslivets område haft sin grund i en vidgad förståelse för specialisering av produktionen och hölls av professor i:.
Westin-Silver- stolpe.
Då man vill besvara frågan om hur v i skola kunna bevara och eventuellt ytterligare höja vår lev- nadsstandard är utom de tekniska förbättringarna en bättre hushåll- ning med den mänskliga faktorn i produktionen ett önskemål av be- tydelse En dylik hushållning kan dock icke komma till stånd utan en bättre kännedom om arbetets fysio- logi och psykologi.
En första upp- g i l l för en vetenskap med detta mål blev att nå kännedom om själva ar- betsprocessen Här ger Taylorme- toden en utgångspunkt till en del praktiska resultat, Dess största be- tydelse ligger dock i att den fäste den psykologiska forskningens in- tresse på detta område Genom en tilltagande kännedom om olika in- dividers anlag och möjligheter blir det en betydelsefull uppgift.
att fin- na en väg att med ledning av denna kännedom fördela på de olika pro- duktionsgrenarna de, som mest lämpa sig för de olika uppgifterna I England finns ett institut, där man söker åstadkomma PLI sorte- ring med hänsyn till anlag.och dy- likt.
Studierna över gruppens psy- kologi- över inkomstfördelningspro- blemet och över organisationen av den sociala apparaten överhuvud ge från olika utgångspunkter en över- ha möjligheter sultat att ge ett gott re- För lösande av arbetslöshetens problem borde även arbetssamver- kan ge större möjligheter.
Arbets- lösheten är icke blott ett problem om arbetslösa maskiner det är ock- a$ ur samhällssynpunkt ett problem om arbetslösa människor, som må- ste underhållas När arbetslösheten till en del beror av lönernas höjd vore det lättare att anpassa dessa så att arbetslöshet i görligaste mån undveks under ett system där arbe- tarna genom överblick över det hela kunde göra sig en föreställning om företagets bärkraft Men därför att m a n anser att en arbetssamverkan av ovan antydda skäl, bör kunna h i en gynnsam inverkan på produktio- nen är därmed icke sagt.
att man genast ska lagstifta Här bör man skrida fram med utomordentlig för- siktighet Går man dock inte längre än till skapandet av former för un- derhandlingar kan man knappast nit arbetarna göra sitt inflytande gällande var inom sill fack på det ekonomiska området eller att det ska ske helt och hållet från den po- litiska sidan Greta Cardell
Et t vågspel.
Ett möte - en skara människor av kyrkoherde Forell och rektor från skilda land, som några dagar N.
J. Nordström, men genom allt samlas omkring tidens stora frå- hördes starkast en ton: » Var lyhörd En rad av händelser hade just kommit mig att konstatera vilka vidsträckta möj- ligheter människor har att binda och för- trycka varandra utan att de är medvetna Tidevarvet har förut haft en del arbetsförbud.
Han uttalade själv all berätta om Nationella kvinno- sin överraskning över att kvinnor- partiet i Amerika, vars delegater na p i sina håll äro mot förbud.
ställde till så mycken oro på T i m - detta särskilt i Skandinavien.
Såda- är det inte alltid ett vågspel?
för den inre rösten, sök att följa att de utövar något annat In vänlig- de internationella rösträttskongres- kvinnor anser han besvärliga Människor från olika förhållanden dess krav och l a emot Guds hjälp het och välvilja.
Jan hade summerat ihop sen i Paris förra sommaren.
Den och oresonliga, dess mer som han och med olika förutsättningar mö- därtill! » Del blev så enkelt, stilla innehållet i några erfarenheter och kom- livskraftiga föreningen har nyligen har så många med sig särskilt i tas i önskan att svetsas samman till och stort mitt i vimlet BY frågor och mit t i l l det resultatet, att v i ofta är rätt haft en stor kongress i Colorado England och Frankrike.
De skan- en enhet, hur kan man våga?
uppgifter.
Doktor Natanael Beskow oskyldiga när vi känner oss skyldiga, att Springs med en del internationelt dinaviska kvinnornas synpunkt för- vi skulle kunna vara ärliga när vi kän- inslag.
Där har det stora temat va- stod han inte och han lovade att Sådana voro de tankar, som ville ställde oss inför frågan om staten ner oss falska och att vår dumhet inte rit detsamma som det var p i röst- med alla krafter verka för att natt- tränga sig fram inför den nordiska och den enskildes samvete.
Det gav alltid är så stor som den tycks oss.
Det rättskongressen, nämligen striden arbetsförbudet för kvinnor bleve kristligt sociala konferensen i m c y k e t också mycket, som upp- är bara det tvång, som utgår från andra mot särlagstiftning för kvinnorna en internationell konvention.
köping.
Programmet, där ämnet till självrannsakan, och de människors motsatta uppfattning, som för- och för fullständig likhet mellan Margaret Bondfield, själv arbetar- Gudsrikestanken och staten b i l d a d e i vilka fröken Ebba Pauli i dis- vrider vår ställning och gör, att vi känner könen inför lagen.
Kvinnornas ställ- ska till rill ursprung, och nu ledare oss så obehagliga till mods- Vi vill inte ning i Amerika är mycket växlande för den kvinnliga fackföreningsrö- den röda tråden, var oerhört k u s s i o n e n om stats- och frikyrka frångå vår egen viljas utstakade väg, vi i olika stater.
Somliga äro mycket relsen, höll nyligen ett tal vid Inter- vande.
Från de 4 nordiska länderna uttryck åt mångas djupa läng- vill heller inte utsätta oss för något så avancerade i lagstiftningsavseende.
nationella arbetskonferensen i Ge- samt Estland och Lettland skulle v i men även åt mångas andliga otrevligt som att framkalla uppståndelse andra mindre.
Vad nationella kvin- nève, där hon talade för skydds- mötas.
Skulle vi mäkta tränga in hemlöshet, ledde till ett tankeutby- i en sak som inte alls är värd uppståndel- nopartiet nu begär är en federativ lagstiftning för kvinnor.
Inte där- te, som måste betyda något för se, genom att motsätta oss de andras ut- lagstiftning, som skall skänka kvin- för att de voro svagare i och för till enhet och gemenskap?
tryckligt framhållna mening.
Det kan norna likhet inför lagen i alla stater sig utan därför att de voro otill- Svaret blir ja.
Nyköpingsmötet kommande dagar.
hända att vi väljer den utvägen att göra på en gång.
räckligt organiserade och inte hade blev en gåva.
Många saker fingo Diskussionen om de nordiska vad v i själva vill men under en förkläd- Konferensen sände en deputation samverka därtill Det yttre bör ej ländernas gemensamma sociala nad, som tillfredsställer de andras önskan.
till presidenten Coolidge med begä- glömmas.
Nyköping med sin fi- uppgifter resulterade främst i en Det är nog för att v i skall känna oss ran o m hans sled, och han svarade mycket orakelmessigt att om kvin- önskan om fortsatt skyldiga och falska och dumma.
na stadsbild, sina gröna, lummiga klart uttalad samarbete på olika sätt.
Jag vill t. ex. på hem från en sen bjud- norna slå sig tillsammans och begära parker, vackra kyrkor, den så här- Det var inte bara de stora före- ning i staden.
Värdfolket tvingar mig att likhet inför lagen så får de del.
Ett ligt restaurerade Nikolaikyrkan dragen och diskussionerna, som stå e, spårvagn, om den går, av omtanke om svar som depulationen på goda ej att förglömma, samt läro- levande för minnet.
Morgon- och min säkerhet.
Sedan jag sagt emot en grunder fann vara otillfredsställan- kunna försörja dem eller som in- verket, vars vackra högtidssal aftonböner smälte så hell in i da- stund följer de mig till spårvagnen, men de.
kor.
I sin strid för likhet inför lagen var vår ordinarie mötesplats, allt garnas olika ämnen och hjälpte in- jag hoppar av rid nästa hållplats och har Margaret Bondfields uppfattning bildade en präktig ram för mötes- åt.
Oförglömliga stå för minnet sär- dåligt samvete.
Det är den minsta bland har föreningen många kvinnor emot har starka motståndare bland fe skilt rektor Greta Langenskjölds småsaker, men dess innebörd är beteck- sig.
Deras svåraste motståndare på ministerna i England.
En av de le- förhandlingarna.
morgonbön och Fru Ester Luttemans nande för vårt sätt att tvinga varandra.
rösträttskongressen i fjor voro deras dande bland dem, Dorothy Evans Mötet självt ja, del var krävan- mans och pastor Tord Ströms afton- reste över till Amerika för att få Efter att på söndagen ha kommit över- egna landsmän.
de, fyllt av spänning, då olika syn- böner, den sista över ämnet Kristi ens med mig själv och min bästa vän att Newyorkavdelningen av det ame- kollegernas hjälp till en internatio- och dock blev efterföljelse blev ett av slutorden, det var för dumt att man så i onödan rikanska Kvinnornas medborgarför- nell feministisk attack just mot In punkter brötos som vi behövde.
skulle slösa bort sina krafter p i en me- u n d e r s t ö d d e e n lag o m 48 ternationella arbetsbyrån Där äro det enhet och genmenskap.
sa överfyllda som mötesdagarna ningslös, tyst och seg kamp med sina timmars arbetsgivarnas, regeringarnas och Som ett förblivande intryck står var det gott, att vi var dag snälla medmänniskor, läste jag på månda- lika livligt som Kvinnopartiet he- de manliga arbetarnas synpunkter åtminstone för undertecknad kravet kunde få mötas i gemensam tyst gen E.
W:s artiklar om gemenskapens vå- kämpade den.
Den gick igenom och dominerande och där finns starka att man ej lättvindigt får gå förbi andakt det hjälpte oss mycket.
dor men framförallt outslitliga rike- blir lag i staten Newyork d.
I jan.
böjelser för särlagstiftning mot 1928.
Redan ha de stora varuhu- kvinnor eller för kvinnor.
Hon vil- frågor och uppgifter, som höra sam- Ett olyckstillbud under lördagens domar- sen i Newyork sagt upp kvinnliga le ha hjälp till en internatio- man med de historiskt givna stats- ångbåtsutflykt, som enligt besätt- förhållandena.
Del betonade doc. med någon hittills okänd eller världen, på banker och kontor, för- Thomas eget vittnesbörd att det G. Landberg i sin utmärkta över- lugna, fyllde oss alla med en djup välbehövligt.
sikt av nationalstatens uppkomst känsla av gemenskap och tacksam- inte medvetet erkänd kraft av alla de sämrar den kvinnornas ställning och utveckling med betonande het.
De tyvärr blott alltför få möj- många som människor fått att förfoga Medborgarförbundet tycks inte ha av helhetskravet och den enskildes ligheterna till vänsamvaro utnyttja- över, blir man överväldigad av tanken på tänkt sig detta resultat.
Det ansåg sin nya rikedom att kvinnorna inom affärsvärlden rätt som två krafter som ofta bru- des flitigt, och gåvo rikt utbyte.
Utanför det egentliga program- Jag tänkte: bara det är nog, att männi- inte behövde skydd av särlagstift- förbund, feministernas, vid denna tits mol varandra Del betonade met kommo meddelanden av våra skor får veta att det gör för sig att öva ning men väl kvinnorna inom indu- kongress.
Det blev lyckligtvis inte Men den ena parten fick äro Vi ett ha sken, nog en av världsförbund humbug, en kuliss som prof. Edw.
Geisman i sina föreläs- vänner från Estland och Lettland gemenskap på något nytt sätt.
Det finns ningar.
liksom han i sina inlägg Edith Rabamägi och fru Paula andra än de gamla vanliga som kanske svida med den andra.
Att kvinnorna skyddslagstiftning inom industrien i form av tidligen börda.
att de Men amerikanska man beslöt femi- hög- ofta återkom till rättfärdighetskra- el, läto oss se i n i de säregna har skänkt sitt yttersta och inte förmår behöva vet.
Likaså fängelsedirektör Bernh.
righeter, under vilka randstater- hjälpa oss längre.
Jan tänkte på den för- kolleger skulle i den samarbeta övriga världen, med sina när fredsvänner arbeta, så kompli- sta gången jag som medlem i en högskola arbetsförbud är en mycket allmänt nisterna Leivestad, som genom sin stora PI- ade.
men även S: \ uppfordrande, elevförening deltog i ett sammanträde, in utbredd Vi fingo åsikt.
nyligen ett färskt bevis omständigheterna så fordrade.
farenhet hade mycket att ta from minst för oss skandinavier, från värtes stel av oro att inte uppträda före- därpå då själva överpampen i In- Kvinnopartiets lösen är inte blott: till belysning BY frågorna.
Men det vilka de önska fortsatt hjälp och ningsmässigt.
De hederliga kamraterna var i egenskap av styrelsemedlemmar far ternationella Arbetsbyrån, M. Thomas, jämlikhet inför lagen utan också: stannade ej därvid.
Vi ställdes in- samarbete.
Likaså gav oss en av oåtkomliga att tala med.
All initiativkraft mas, besökte Stockholm.
Hans in- i alla mänskliga förhållanden.
Den för några av de stora tidsfrågorna ledarna i Internationella försonings- förlamades och några förståndiga förslag så mycken i världen enhetlig är att skyddslagstift- få till stånd svår förra att hälften genomföra, av programmet men den är ett är - demokratien - (inleda kyrko- förbundet Mr Horace Fort, del av från min sida var otänkbart.
de stora djupplöjande andliga rörel- ning som möjligt.
För kvinnornas lekverk mot den senare hälften.
herde S. Thysell), Vi och de färga- ser, som just nu brutit igenom i den Det finns många tillfällen när man på räkning blir det skyddet i hög grad de folken, som rektor Ole Olden i engelska episkopalkyrkan och fylla ett liknande sätt blir förstummad a h för- rill geniala föredrag särskilt tog fram, problemet om statskyrka och frikyrka, - utmärkt sakligt inlett gor - om - fordrade gav - - - bund voro, - följder om ej alla deltagare hemska Det var som en frisk fläkt och ett avdelningschefer för att ersätta dem underfund därför nell kommitté för att hålla tummen på är - Vissa tecken tyda på att världs- strien.
av.
och en tresse bröt spontant fram från olika del- det, som mötet gett, och för fram- Men grunden 1 / 11 svårigheterna måtte vara att människor alltid vill tro något om varandra, själva bestämma hurudana de tidsdrömmar och arbetsvägar.
Allra andra är och vad de skall göra Man är mest grep oss nog den finska vän, ' 4 van att först säga och tycka sitt, in- som talade om den hunger efter nan man hört efter vad de andra ha att rättfärdighet, som hon bränts av säga.
Det är på det sättet man binder alltsedan sin skoltid, men som hon varandra.
under de hårda brytningsåren i Finland knappt orkat släppa fram i Det måtte vara så att i del nya geme- ljuset N u kände hon n y styrka och skapsförhållandet lyssnar man innan man g l ä j e, nu ville hon ta p å nytt med låter sina ord och tankar skoningslöst gå ut över en annan.
Och den som inte vill friska krafter och ny tro.
Något av detta kände vi nog alla.
åka spårvagn slipper och får gå, utan Tacksamhet över vad mötesdagarna att det behöver kämpas en strid Om det.
gett och en djup önskan, att man Studentska.
måtte kunna i liv och handling om- sätta något, BY vad man under mö- tesdagarna upplevat.
Dagny Thorvall.
tragedi.
Välkomna I ödemarken.
Faderskapets Av Ruth Persson.
till Skåne.
P i morgonen vaknar jag ute i en öde- Icke ” beredda till motstånd ”.
Kooperation betyder samarbete.
Den gjorde henne uppmärksam på (Forts.) mark, lyssnar till tystnadens musik och mångt och mycket, som hon ville rörelse, som bland alla former för sam- (Forts. fr. sid.
i.)
P å våren det året, dottern fyll- veta arbete i vårt samhälle just har fått detta mera besked om.
Och Anders säger mig själv: det ä r en vidskepelse, att de fyra år, bytte lian tjänst.
Lönen Kl. 2 är centralstyrelsen inbju- det ä r så viktigt och nödvändigt med vä- skulle bli densamma men gården sökte tillfredsställa hennes vetgirig- namn, bygger på en medveten och mång- sidig form av gemensam strävan.
Koope- s å gott han förmådde.
Men det het, den till lunch hos hovrättsnotarien gar.
Bilvägar, sjövägar, järnvägar, luftvä- han kom till hade mera anseende.
var ett ansvar, kände han.
Ty med rationen har, rom Tidevarvet redan uppre- Elisabeth Nilsson, Södergatan 14. gar - - Jorden sköttes bättre, och maten åt Förklaringarna han gav henne till pade gånger framhållit, också samarbete tjänarna hölls bättre.
Drängkamma- Centralstyrelsemötets senare och Där det inte finns något nämnvärt mål, ren var också biittre.
Renare och svar skapade han ju en värld åt länderna emellan på sitt program, en prin- icke minst betydelsefulla del har där betyder vägen allt.
Där det finns ett mera möbelerad och hade egen in- henne att leva och växa i för många cip som självfallet drar med sig kravet på år framåt, och han finge vara noga krigets avskaffande.
Man har svårt att man med klokt utnyttjande av » de mål betyder vägen så lite.
man kommer gång ute ifrån gården.
Inte in ge- med hur .denna hennes värld kom- tänka sig, att ett samarbete som hotas av nom stallen, som på de andra stäl- me att te sig.
Där fick inte finnas krigens ödesdigra avbrott skall kunna va- lokale Forhold » förlagt till Lund, ändå fram.
Vi har sovit för öppen dörr i ett litet len han varit.
Han slapp att hyra några skräckgestalter att bära fruk- ra av en verkligt förtroendefull och frukt- staden, där uråldrigt och nutida in sina söndagskläder på annat håll sammansmultit till en - åtminsto- blockhus i skogen.
I norr och söder bran- för att kunna lukta ren, när lian tan för.
Inga sollösa klyftor att bärande art.
Detta erkännes också av kooperationens målsmän.
ne för sydsvensken - alldeles sär- ta gråstensväggar, där träd och buskar hade dem på, och han var mycket pressa sig fram genom och inga Vad som ständigt måste förvåna en är skilt tilltalande helhet, staden med klänga sig fast i alla skrevor.
Men dörren belåten med sitt ombyte.
Att lian bottenlösa träsk, att öda tid och hur segt den gamla försiktigheten mot krafter i.
Att bli ställd med fast sin mäktiga gamla katedral och sin vetter åt öster mot dalens öppna port och kom att bo blott ett stenkast från mark under fötterna och fria vid- frimodiga uttalanden i denna sak håller eviga ungdom, just nu återkommen mot horisonten stå några höga, raka tal- huset med dottern bekymrade ho- der att blicka ut över och närd, sig kvar i människors sinnen.
Vid den nom inte.
Han var man att trotsa till de lärda mödorna spänstig och lar i melankolisk ensamhet, sedan ursko- världen och känna sig stark därvid.
så att hon ägde krafter till van- tolfte, nyss avslutade världskonitrensen dringen hän mot horisonten, det var för kooperation behandlades på konferen- brunbränd efter sommarvilan.
Av- gen föll.
Fostermodern hade haft för varia sens sista dag även dess ställning till frå- resan från Malmö till Lund sker kl.
Det är ingen leende dal, det ä r en vild att be drängarna i gården han tog hennes rätt.
Och den skulle hon gan om världsfred.
Därvid förelågo tre också få njuta, om det berodde på och orolig dal full av skrovliga block, av tjänst i om hjälp med sådant arbe- 4.15. förslag till uttalande emot krig.
Beteck- honom.
mossar och tjocka snår med vilt växande te, som det är besvärligt för ensam- Ja, faderskapet var ett ansvar.
nande nog antogs slutligen ett förslag, där Till aftonens offentliga möte kl. kvinnor att själva gå i land Stort och förfärligt var det.
Men den kraftigast och klarast krigsfientliga ungskog.
Den har ingen ljuvlig flora, det ma 5 e. m. å Akademiska föreningens delen strukits.
är hyggenas och kärrens flora och fauna med, och det fö11 av sig själv, att tungt var det inte.
lilla sal förväntar man en stor åhö- det nu blev han, som åtog sig dessa Förslaget som inlämnats av den engel- som regerar.
Urberget skjuter överallt upp Han blickade på den lilla med ' ska delegationen vid konferensen inne.
sysslor för ' henne.
i gengäld stop- rareskara.
Ämnet, som man med ett kärlek och stolthet.
Hon var hans.
sin runda rygg ur den svarta myllan och sammanfattande namn kallat » Upp- den vilda toviga grönskan.
Men bär är pade hon hans strumpor och laga Han själv så att säga, ty genom höll bl.
a. följande utialande: de åt honom, så som hon gjort åt » Med erkännade av att kooperationens fostringsfrågor », kommer att bely- henne skulle lians tankar nå fram i viktigste mål ä r upprättandet av ett koo- väldigt och öde som i en vildmark, mätt dem, som förut hjälpt henne.
Han tiden till ett kommande släkte.
Om- perativt samfund utan åtskillnad till färg, sas från olika synpunkter, av vilka ut åt en nybyggare i ett jungfruligt land, blev van att ha ärende dit in och rektor Honorine Hermelin tagit på van att dagligen komma i tal med formade kanske och utbyggda, men ras eller religion och i vilket industrin och timmerstugan där jag sovit i natt med i alla fall med vad han talat till och handeln ingå utan anspråk på vinst, sin lott » Det historiska ögonblic- hunden under sängen kunde just vara e0 den lilla, och lian fann att hon var henne som grundval.
Och han tänk- och av att det sociala livet mellan folken en munter och språksam liten unge ket », dr Ada Nilsson » Släktlivet ur nyodlares första ödemarkshem.
som kunde bereda en mycken för.
te så stora tankar och drömde så vilar på broderskap och ömsesidigt un- individens och samhällets syn- Ändå är jag inte långt från Stockholm: nöjelse med sitt prat och sina frå- högstämda drömmar och fann ord derstöd, frainhåller 12:e kooperativa punkt » och dr Andrea Andreen- ett par stationer söder ut, en timmas van- gor.
Bandet dem emellan blev ho- För så mycket, som han aldrig förr världskongressen på det bestämdaste hos Svedberg det brännande aktuella dring på en gammal jägarstig.
Hemlighe- nom inte längre något så oerhört inat fanns att säga.
Och den lilla kooperationsrörelserna i alla länder nöd- sökte fatta ratt där och lyddes och som förr.
Han kände sig till mods, vindigbeten av att med alla medel, som spörsmålet » Vad vilja vi bli »?
ten är bara den att tomtägarna här ute som höll han på att vakna upp u r och förstå och log mot honom sin stå dem till buds, gynna den fria för- Efter föredragens slut har man inte ha råd att lägga väg, och att här lever något, som blott varit drömt och moders leende.
Och första gången, bindelsen mellan folken i alla land, lik- planerat ett besök i domkyrkan, tro- en människa som har mod att bo ute i overkligt liv.
Ty vad var allt detta när det gick upp för honom vem som upprättandet av ekonomiska intima ligen förenat med en musikstund, väglös mark och underkasta sig att bära mörka tunga obehagliga tvång, som det var Iion påminde honom om, förbindelser på den basis av ömsesidig reste lian sig tvärt och sade godnatt hjälp, som Rochdalepioniärerna lärt.
så länge tryckt honom.
alltså en lika värdig som stämnings- alla förnödenheter på ryggen.
och gick.
Han kunde inte annat.
- I känslan av krigets fördärvbringande full avslutning på Frisinnade Kvin- Jag säger för mig själv, när jag gör Det fanns en söt liten unge, vilken Mitt barns mor kom det för honom.
verkningar på dessa mellanfolkliga för- han hade frihet handla gott mot, hur Men inte som en tanke utan mera bindelser och den bjudande nödvändighe- min morgontoalett på backen att hemlig- nors centralstyrelsemöte 1927. lian ville, utan att någon kunde för- heten med livet ä r kanske den att ha mod mena honom det.
Det var allt.
An- som en känsla som han inte kunde ten för alla kooperatörer att förhindra Det är icke som främlingar vi bli fri igen.
att avstå frän den banade vägen.
Där del norlunda var det ju inte.
Och hon krig och för folken att använda allt sitt .hälsa centralstyrelsens funktionä- Det agg han gått och närt de för- inflytande för att fred må råda, anbefallir blev för honom som ett av de an- rer och föredragshållare välkomna inte finns väg där visa sig inte människor- dra småbarnen i släkten.
Hade rätt sta åren var borta nu, och hur han kongressen i överensstämmelse med Inter- na.
Hela dagen går - inte en levande va- än ville fundera hit och dit, kunde till Skåne.
Det torde väl knappast till lite anspråk på honom allt emel- lian inte finna en enda antaglig för.
nationella kooperativa alliansens traditio- nella världsfredspolitik varje kooperativ finnas någon ibland dem, som icke relse syns till mer än fåglarna.
Det är lanåt, liksom de hade.
klaring till den ovilja, han känt organisation att bestämt uttala sig mot kri- en lång och ljuvlig dag, en orörlig dag, inom vår provins tidigare gjort sig Modern kom inte på besök var- många dager i en, och med saknad ser jag ken till treårsdagen eller fyraårsda- gentemot henne.
Det begynte hopa get.
att tillkännagiva för världen och sär- känd som bärare av tidens tankar.
sig hos honom en känsla av tyn- skilt för sin nationella regering sin obe- aftonen falla.
Om livet vore så här, vad gen och inte heller till femårsdagen, gande skam och skuld, och lian En närmare presentation är säker- men hon sände leksaker och till sökte finna ursäkter för Sig, men tvingliga fientlighet mot varje politik, livet vore långt, sekellångt.
ligen därför en överloppsgärning.
hon även med det dök endast upp nya anklagande ekonomisk eller militaristisk, som skulle - Men du kan f å stanna, säger min Femårsdagen sände var hennes tös minnen och tankar med förebråel- kunna framkalla k r i g eller uppresa hin- Skåneförbundet av Frisinnade värdinna, mat finns i huset för ett par en abcbok.
Ty nu der för genomförandet av det kooperativa kvinnor känner stolthet och glädje tre dar, du kan reda dig själv.
Jag skall väl snart så pass stor, att hon ville ser.
programmet och att vara beredd a l t bjuda lära sig läsa, skrev hon.
Och An- över att få taga emot årets central- visa dig källan, ved har du här, och stigen ders kände ett styng av svartsjuka, För honom, som för så många envist motstånd mot förklarandet och andra från landsbygden, var stor.
styrelsemöte inom sina landamären känner du väl, när du vill härifrån.
när lian såg den lillas glädje över staden en plats blott med lockande fullföljandet av krig för att sålunda sä- och hälsar samtliga deltagare ett Jag vet att jag inte känner stigen, att just den gåvan.
Ty den kunde han faror och synd.
Och till en sådan kerställa sina ideals obehindrade framåt- ha kommit att tänka på själv.
Men hade han låtit henne, som älskade skridande .. (Kurs.
av T v t.)
hjärtligt välkommen till Skåne!
jag inte kan komma ensam härifrän.
Centralstyrelsen förordade antagandet att lära henne läsa i den skulle han honom fara.
Förskjuten, smädad - Inte kan jag stanna, säger jag, det göra.
Fast inte förrän till hösten, ensam och förtvivlad.
- Du gode av detta uttalande, dock sedan det styc- ket, som innehåller krav på » envist mot- är omöjligt hur gärna jag än ville.
när kvällarna blevo längre, och Gud !Hur hade det väl gått henne - Ville!
Här kan inte en människa hans fritid större.
Till dess skulle där?
Vad var hon nu?
Han kunde stånd mot förklarande och fullföljande av krig.
etc. tagits bort. '
Konferensens ma- den ligga nedlåst, bestämde han, finna dig.
Du kan göra som du vill.
endast tänka möjligheten, att det joritet gick även med på detta.
Denna ute- - N ä r jag gick hemifrån i går kväll sa Och hösten kom och det blev gått utför för henne.
- Vad skulle slutning säger mer än volymer kunnat rusk, som kvällar med regn och han svara dottern, när hon en gång göra.
jag till om att de som ringde och frågade vinden drev med sig mot fönstren sporde Iionom.
Hon satt där och Det ä r underligt alt det skall vara så efter mig skulle vända sig till polissta- och stormiga kvällar med jagande log mot honom med skrattgropar- svårt alt med modiga ord strida för d e t tionen.
skyar, som skymlade på den bit av na i kinderna, precis, som modern ideal, som man ändå gjort till sitt.
- Gör ingenting, polisen skulle inte hel- himmelen som syntes ovanför jalu haft, och det kändes honom som och kvällar med yrsnö, som skulle bröstet spriingas av en käns- ler finna dig.
Jag funderar lite, det har jag tid till, rasslade och snodde kring väggar la, som inte kunde vara annat än skulle ha det med ett litet lantbruk.
och tak, och tysta vindstilla kväl- ett själens rop efter henne, han på- sådant som faderns, och förespegla medan värdinnan gör stugan i ordning till lar utan ljud blott med mörker och mindes om.
henne huru gott och lugnt deras liv uppbrottet.
tystnad men i stugan hos den gam Strax efter jul kom det ett brev skulle kunna komma att bli tillsam- - Vad tjänar det till, tänker jag, att vara så väl gömd utan a t t någon söker la var det stillhet och ro.
Oljelam- till den lilla.
Fyllt med färglagda mans.
Kanske Iion skulle förstå hur en?
När man sökte mig, var jag aldrig pan lyste klart och ljust på en liten urklippsbilder att fästa samman till väl lian ville henne, och tro på ho- gömd, om jag nu gömde mig, skulle ingen krets kring bordet, där den gamla hus och kyrkor.
- » Det är från nom.
satt med sitt arbete och Anders och mor, » upplyste hon Anders.
Och söka mig.
(Forts.) men matt och den gamla lät honom läsa, rad Iion - Jag skulle så gärna vilja stanna, den lilla med boken, dämpat längre ut i rummet, så att skrivit.
svarar jag och reser mig för att gå.
Men lågo i skymning.
Elden Kanhända kom hon och hälsade på villkor att jag blir efterspanad i Mal- vrårna mö, i Trelleborg eller Newyork, eller att brann och kaffepannan surrade och på till påsk, stod där.
Fast så rik- man går skallgång efter mig i Södertörn.
sjöng, ty Anders bestod kakor och tigt säkert var det inte.
- O c h den O m du stannar tillräckligt länge, kom- den gamla kaffe varje kväll sedan gamla sade.
att nej.
det var det nog — man läst.
Och klockan knäppte, och inte.
Ty det, att hon kanhända mer man att gå skallgång efter dig.
- Nej säger jag, så länge skulle jag den lilla satt där och ljöd sina bok- kom och hälsade på, hade hon skri.
inte kunna stanna.
Jag har inga fordrings- stäver långdraget och försiktigt en vit så ofta och ändå inte kommit.
ägare, jag har intet otalt med rättvisan.
efter en, och formade ljuden till ord Men Anders fylldes av hopp.
Det kunde bända, att hon kom.
Mina vänner ä r på semester, pojken på och meningar.
Och när hon lyc-, grönbete, och det skulle dröja omkring kats riktigt med en sats, log hon ' Och då skulle han tala med henne försöka att ställa allt tillrätta.
en vecka, innan någon märkte, att inle mot dem båda.
Det var som i ett Tidevarvet kom ut.
Detta erbjudande skul- hem, där det alltid är sämja.
Och Om han kunde.
Ty vad skulle han e ha varit för Maria Åkerblom och många över Anders kom ett lugn och en väl saga, för att få henne att tro, av hennes likar.
Jag måste låta det ligga fred så djup och verklig, som barn- att den känsla, han hyst för henne, domen varit innan oron för lärare inte varit skymf och ringaktning,, begagnat.
F ö r en längre tid skulle jag endast kunna och läxor störde säkerheten inom och att det lian brutit mot henne skett blott i oförstånd och obetänk- bo ensam i skogen i ett blockhus om jag honom.
visste all skallgången gick efter mig i mo- Och med freden och lugnet kom samhet.
Och kunde sådant oför- d r a skogar över andra stigar.
Den dagen tankar.
Inga ystra, uppsluppna el- stånd och sådan obetänksamhet för- dag, med varje tror jag ödemarken skall upplåta all sin ler trotsiga, som förr, utan lugna Iåtas.
Med varje tjusning för mig.
Men nu längtar jag begrundande, som väcktes genom stund livet genom ville lian göra igen till banade vägar.
den lillas frågor.
Ty detta, att hon bot därför om hon bara tilläte ho- nu kunde läsa och prövade sin för.
nom det.
- Men han skulle berätta Devinez.
måga på meningar än här än där, för henne, hur han tänkt sig, de sin, och
