# ID: svediakorp-per3351
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,978
# sentences: 463
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 34 20 Augusti Tidevarvet N:r Nr 34 S a m a r b e t e och s a m v i n s t.
Jag är skyldig!
Den förflutna veckan har gått i kooperationens tecken.
Till den re- dogörelse Tidevarvets medarbetare g i v i t i Samarbete och samvinst blott en randanmärk- ning: varför fingo inte ryssarna ta- In ut, låt vara tiden var knapp, all de gingo utanför programmet, att de voro besvärliga.
De äro sällsyn- ta fåglar p i internationella kongres- ser.
Man hör inte av dem annat I n i deras fjärran land eller genom de- ras agenter.
Allt umgänge är annars gräl över gränser.
Man borde varit rädd om dem som om ägg när de voro här.
Äntligen ett tillfälle att visa att m a n kan umgås, att rann- saka dem, att genom tåligt lyssnan- de få vela något o m dessa underliga figurer.
Resa de nu hem med käns- lan av att ha blivit munkavlade, så är klyftan ytterligare vidgad mellan de två världarna och det är skada.
Dagens ledare Huvudet högt är inspirerad av Folkskol- lärareförbundets lönepolitik.
dogörelsen för den utlovade re- i England.
V i skulle gärna se ett meningsutbyte komme i gång i Tidevarvet om gamla och nya for- mer av föreningsliv.
tidningsnotis upplyser Ea halv timma före den tid som utsatts för Saccos a h Vanzettis avrättning upp- sköts den.
Man ser när detta skrives icke genom töcknet av alla underliga telegram om uppskovet beslöts för att myndighe- terna skulle få tillfälle att ytterligare be- kräfta sitt: vi ha gjort rätt, eller o m det betydde: vi vill se efter om det är möj- ligt att v i gjort orätt.
Det är p i ett par enskilda människors förmåga att säga: jag kan ha misstagit mig, som allt beror.
En man är det som åtminstone inte kan det: domaren som fällde domen.
Han har själv i högre r i l l avgjort att han fört rannsakningen opartiskt.
Det lovar inte gott, men är det så för- vånade?
Det sällsyntaste av allt i värl- den just nu är att någon stiger upp a h säger; jag har misstagit mig eller; jag är skyldig.
Det vanligaste av allt är den som stiger upp och säger: jag har rätt, do har orätt.
paste rötter i sammanslutningen av skall tillfredsställas.
I varje sådan liten sammanslutning av konsumen- ter som ett hem utgör, är ju hus- modern den som framför andra slår för att behovstäckningen tillgodo- ses.
Husmödrarna borde allså va- ra slälvskrivna medintressenter i den kooperativa rörelsen.
Att den sedan, när organisationen en gång är byggd, likt ett väldigt träd sträc- ker sina grenar ut över vidare om- råden med ideella krav på fred mellan folken och jämlikhet mellan klasser, raser och kön, förändrar inte det faktum att dess rötter fästa i de enskilda små hushållen.
Det föreföll därför också alldeles självklart att den kooperativa vec- kan i Stockholm skulle inledas med de svenska husmödrarnas koopera- tiva kongress.
äro Har samvetet försvunnit ur världen all- deles som himmelriket har försvunnit och i sällskap med det?
Eller är det detta: under kriget vågade ingen man och intet folk stå upp och sä- ga: jag är skyldig.
Det var för mycket och Kooperationen som samhälls- Kvinnogillenas kongress.
kurser vid Kooperativa Förbundets för outhärdligt att vara skyldig då.
si Representanter för kvinnogillen i sommarskola Vår Gård i Saltsjöba- lärde sig alla att säga: du är skyldig, ty rörelse.
Den stora samhällsrörelse som så gott som hela Sverge hade här den, för att dessa i större utsträck- någon måste vara det.
Efter kriget kom- kallas kooperationen har under den samlats för att under sin ordföran- ning skulle kunna besöka skolan.
m o alla anklagelse- och ursäktsböckerna.
gångna veckan haft sin inför världen des, fru Anna Johansson-Visborgs Vidare föreslogs att man inom kvin- Alla voro förträffliga, ingen hade gjort ledning diskutera frågor vilka lågo nogillena borde anordna studiecirk- orätt, alla kunde peka på var skulden låg.
I denna lar med ämnet kooperation samt Till slut kunde även något så förfärligt synliga högtids- och räkenskapsdag, dem nära om hjärtat.
trängre krets blev också samvaron möjligen även i husmodersskolor uppstå som exkejsarinnan Hermines me- samt skolor för huslig ekonomi in- moirer.
mans och gemensamt göra sig reda av stort värde.
Under kriget växte propagandan till ionsämnena före- jätteindustri.
Det var den sämre sorts Tidevarvet redan Högtidsdagen har firats bland kvinnorna sprida ökade kun- kom även om Kooperativa propaganda som när som helst bevisar: och deras beskaf- 1) min sak är god, 2) din sak är dålig.
där tre olika kongres- skapar dels om ekonomiska tin. ', förbundets Dessa metoder smitta av sig på alla män- ser, alla ägnade den kooperativa dels av mera allmän art. Vid kon- fenhet.
Nyttan av en allmän råd- avlöst varandra, Svenska gressen behandlades frågan o m plägning lades härvid i dagen.
En niskor och förhållanden.
Det är förrä- relsen möjligheten att bereda kvinnogille- av deltagarna som var anställd vid deskt.
Plötsligt har man sjunkit I hållning kopperativa kvinnogillesförbundets, nas medlemmar till billigare e n fabrik tillhörig K. F. kunde läm- och skick.
Sannerligen, när jag överras- Internationella kvinnogillesförbun- na upplysningar om vilka sorter av kar mina ord och handlingar, kan jag dets samt Internationella Koopera- exempelvis skokräm som tillverkas gunås nödgas säga: du talar som en pro- tiva Alliansens, d. v. s. kooperatö- och därför kunna tillhandahållas pagandachef, och det är genant.
rernas världsförbunds kongress.
eller om kontrollen över kryddpå- I Saccos och Vanzettis fall var utgångs- Som nästan alltid är fallet ge de och den dag då dess anhängare från be- Fellowship-rörelsen för vad man vunnit, vad man vill Artikeln Domprosten sotaren ger 5 årg.
1927 sitt arbete.
uppgift är, som föra detta rö- tillfälle att nnade Ungdomsförbundet upp- stora festerna i en rörelses liv bara vid förbundskongressen förra en dämpad återglans av vad rörel- söndagen och att i stället bildats en sen i sitt vardagsliv innebär av ungliberal grupp.
framsträvande arbete och ideali- Gick det då inte längre att hålla tet.
De många orden under för- samman en neutral ungdomsföre- handlingarna förbli ord, de nödvän- ning kring diskussion om frisinna- diga reglerna för tankeutbytets ytt- re former bygga lätt upp skrankor de idéer?
Är det valen som kasta sin skug- för den personliga kontaktens li- vande frihet.
Man hinner heller in- ga framför sig?
F r i s i n n a d e landsföreningen äger le under de anslagna timmarna att redan en ungdomsförening.
Till den får väl då de folkfrisinnade med- lemmarna av det upplösta förbun- det sluta sig?
Visserligen har be- slutet meddelats utan några kom- mentarer, och de m e d l e m m a r av tyda på rörelsens närmaste mål, Stockholmsavdelningen v i talat med svårigheter och l a n d v i n n i g a r.
säga sig intet veta vare sig om an- Kooperationens mål är, som man ledningen till beslutet eller konse- med sin av dagspolitiska strider kvenserna, då det icke diskuterats och av okunnighet ofta skymda i föreningen.
Men kan man inte våga anta att en ungliberal grupp sluter sig till Sverges liberala par- sum ti?
I så fall kan inte excellensen Ekman som varit medlem av Fri- sinnad ungdom gå in i den nya or- klart påmin- De dödsdömda .. ende kunde vikt, varför eventuella tvivel punkten att bevisa till, oskyldigt dömdas fungera ju konsumtionsföre- ens lick tas upp till ny prövning utan att ga medlemsråd som ypperli- några mäktiga herrar måste erkänna möj- kontrollanter av butikernas ligheten av att de misstagit sig.
skötsel ett område där kvinnorna Något sådant kan inte guvernör Fuller göra och även ha gjort goda göra utan att bli en död man, heter det.
insatser.
Är det så får han väl dö som politiker för Slutligen enade man sig om att att rädda sin själ vilken är viktigare än kvinnorna, för all vinna del nödiga karriären, ty den håller längre.
inflytandet, allmänt borde ingå som Men det är något på tok om man blir självständiga en död man för att man erkänner ett ningarnas AD KARIN BOYE.
Vid den stora rättegången, efter domen, efter talen, höll de dömdas tysta tankar samspråk i den tysta salen, kunna medlemmar av kon- sumtionsföreningarna, sa den ene till den andre: att som hittills huvudsakligen h u e » Nu vet ingen hur det går oss- fadern varit hemmets representant Kanske är det snarast början i f ö r e n i n g e n Genom att personli- till ett verk, som återstår oss.
gen ingå som medlemmar skulle kvinnorna även få talan vid K.
F:s kongresser och därigenom få Dina drag är mycket bleka, tillfälle att framföra sina syn- punkter vita som den vita glöden, Internationella kvinnogilles- levande som lågor lever.
konferensen.
Ännu har vi långt f i l l döden.
misstag och håller sig uppe genom att för- neka det.
Av alla våra domar över andra framgår för den livligaste propagandist i lugna stunder att ett överväldigande antal människor äro bristfälliga och det blir allt även svårare sitt partis, och svårare sitt köns att undantagsställning.
hålla upp sin egen Men man försöker.
Nu är det länge sedan en syndabekän- else ljöd ut över världen.
Den första som ganisationen.
något berättigande.
Den konsumentkooperativa rörel- Vid köp av villa i Äppelviken.
Smedslätten och Åt- sten vänd Eder med förtroende till Byggmästarnas Villabyrå Höglandstorgets hållplats.
ders Örne i hans lilla skrift Koope- ratism - med all reservation mot pressande av uttrycken, nära till den gamla familjehushållningen, som den söker anpassa efter den moderna teknikens och arbetsför- delningen krav.
Kooperationen har alltså sina diu- Äro Edra inkomster för stora?
las om att en internationell konfe- rens diskuterar tvättstugor som en (Forts. I sid. 4) varom iota, nedbringa Edra der genom livsmedelskostna- inköp i vå Devinez.
KNUTSONS OTTOMANER, erkända för sin hållbarhet, största sorte-
Hu v u d e t h ögt.
Där martyrerna finnas.
disciplinen Krigstjänstvägrarnas international har en liten tidning, som för var stad en lärare vars minne lever över bland gossarna pi högre stadiet och gång den kommer bär märkliga även den sista av hans lärjungar.
gymnastikundervisning.
bud från en värld i världen där alla Han var så ofärdig, att hela hans Då kan man precis lika gärna tankar, o c h handlingar y6 i rent kropp hölls samman med skenor ga att eftersom barndomsåren, de motsatt riktning mot den stora och bandager Han skulle icke kun- första skolåren, äro enligt den nyare strömmen.
På sätt och vis kan den kallas martyrernas internationella nat utdela en örfil, aldrig försvara psykologien de för livet bestämman- lilla tidskrift, där stå namnen I sig mot näsvisheter eller tillvinga de, så är småskolans uppgift den viktigaste.
Skall betydelsen genast ge utslag i högre lön, så borde små- ling.
Där rådde ljudlös uppmärk- skolans lärarekrafter avlönas högst.
samhet, alla gjorde sill bästa.
Nära Det har ju hittills varit skyddat för nu grånade elever tala om honom manlig konkurrens, men det » kanske säga de: se del var andens makt.
bleve annorlunda då.
Med den makten ha alla storverk Men skall man nu bryta tjänsterna i manliga och kvinnliga, så gäller del få de rätta proportio- onärerna för att de ge sig i väg.
icke stått i jämnhöjd med uppgif- nerna.
Mötets förhandlingar ha givit ten.
Man kan vilja påminna om det intrycket, att det gällde för lä- första kristna om de gett sig för på- personlighetens betydelse igen, när rarna att värja sig mot den kvinn- man ser,hur Sveriges folkskollärar- liga kraftens överhandtagande, sär- garnas gudar.
Den som skriver detta vet för lite förbund värderar en lärares presta- skilt i Stockholm.
I själva verket om missionärernas situation för att tioner efter kön, och dekretera att är ju den saken redan omskött.
avgöra vad deras avresa betydde.
männen utför ett arbete som är Männen ha nämligen ofantligt myc- Det har sagts att de skulle ökat la- värt bättre betalning än kvinnornas.
ket utbildningsmöjligheter, och d i r - rorna för s i n kristna kinesiska Man känner förbundets synpunk- p i beror allt.
År 1921 voro de ter från dess skrivelse i höstas till kvinnliga utexaminerade lärarna k. m:l om ny.
lönereglering.
49.09 proc.
a v hela antalet.
N u äro Men folkskollärareförbundet vill två seminarier och flera parallell- na rom sin egen inte bara ha bättre betalda platser klasser i existerande seminarier slo- Därom är icke lätt att döma.
Den åt männen, de Unika också att få pade.
För år 1927 gick det kvinn- kristna missionen ma ho martyrer en större del av de gemensamma liga procenttalet ner till 41.
För år eller icke, säkert är att pacifismen har dem, och att det i många fall platserna åt dem.
1928 räknar man a l t det skall bli iii kristendomen som tvingar dem För länge sedan fanns i en liten forsättningsskolorna, sä- sönder Dessa två mål skulle nås I) ge- 37 proc.
Ett par utdrag ur en brevväxling nom att lärarna inplacerades i det För närvarande utgöra kvinnor- mellan krigstjänstvägrare må tillå- allmänna lönesystemet för statens na 40 proc.
BY hela lärarekåren, men tas för att ge ett prov på vad sorts människor här är fråga rim,: tjänstemän och 2) genom att tjän- den procenten måste j a nödvändigt- — Jag skriver till er efter ett sterna delades upp i manliga och kvinnliga i lämplig proportion.
Detta förslag ha av utanförståen- de och av Iärarinnorna själva be- traktats som en kritik BY lärarin- nornas arbete.
Denna tolkning be- strider förbundet i en alla fakta be- kräftande dementi.
i själva verket har del kanske rätt.
Dess talare äro måhända inte så överlägsna och självgoda som de ta sig ut.
Man får ta deras aktion för vad den är: en ekonomisk offensiv, en taktisk åt- gärd att kringgå Sverges lag.
Det giller att komma i n bland de statens tjänster där principen lika lön för lika arbete är rådande och ändå ge män och kvinnor olika lön för lika arbete.
Det är nästan en gissgåta, men den är gissad förut.
Lärarinnorna ha nu frän staten en lön som på minimistadiet är 200 kronor mindre än den manliga.
Sedan är kommuner- nernas Iönebidrag genomgående större t i l l de manliga Iärarna.
I Stockholm har en lärare i högsta lönegraden 1620 kr.
mer än sin kvinnliga kamrat.
Vill man .nu in i det allmänna Iönesystemet måste man först bryta den hittills gäl- lande principen att tjänsterna äro lika och kunna efter val besättas av en man eller en kvinna.
Annars skulle de ju få lika lön, och då skulle hela aktionen stanna vid större lön i l kvinnorna.
vis minskar eftersom det inte kom- samtal med min kapten, skriver en mer alt finnas lärarrinnor för att ung polsk krigstjänstvägrare till en hålla upp den.
Männen ho alltså kamrat.
Vi äro här tre bröder som vägra, och v i skola n u rannsakas av staten ett krafligt stöd i konkur- för vår vägran.
Alla tre ha vi er- rensen.
farit stor glädje att Iida för Gud Sverges flolkskollärarförbund upp- och den gudomliga sanningen, och på allt.
Må Guds tar endast en grupp inom kåren, Men den gruppen har enligt med delande nu ökats med 600 medlem- mar.
Alltså 600 till som gå in för denna separata lönepolitik och för att bryta likställighetsprincipen ge- nom all häva upp sig som bättre alla med stor vördnad till oss och användbarare pedagogisk som när den besatte sade till Kr kraft - låt vara att detta tus: Vad har du med oss, du Guds sker av lönepolitiska avsikter.
Det son?
Gläd dig broder, det onda bö- är allvarsamt.
Det finns den trös- jer sig för oss.
Vi talade med kor- len.
sådan den är, alt f. n. ingen lir pralerna, en av dem rar fientlig, men blev övertygad och bad att få nereglering tyckes kunna komma i en bok.
Vi talade med soldaterna, de fråga med ly åtföljande strider och tyckte alla som vi och lyssnade med orättvisor.
fröjd. » Denna vägrare har med sina tyå Vi veta att lärarinnorna tagit för.
bundets aktion och argumentering kamrater varit en Iängre l i d i hårt fängelse men är nu frigiven.
En an- mycket hårt, Men de böra inte nan som skriver till Internationa- överdriva den psykologiska inver- lens sekreterare för att bli medlem kan den kan ha.
Än finns väl sak- kalllar sig: en i. d, soldat som slogs l i g prövning i det här landet, och mot sin vilja.
» År 1918 fick jag i skyttegraven Sverges lärarinnekår har ett gott Romain Rolands manifest: ovan anseende som inte så lätt kan rub- stridsvimlet.
Det var som ett ljus bas.
Det finns föräldrar som upp- skatta dem och barn som uppskatta dem, när de få litet förstånd, Och visserligen har politiken infört di- liga vanor i fråga om självgodhet och självberöm på andras bekost- nad, men del är inte ändå så sä- kert att det gör så god effekt.
Nu börjar ett nytt Iäsår, Lärarin- M a n måste alltså hitta på skäl för norna kunna tryggt ta itu med sitt att kvinnornas arbete icke är lik- värdigt och då kommer man med arbete i vissheten att de genom att fortsätta s i l l goda arbete bland Sverges horn skola hävda s i n ställ- ning i Sverges land en man är inte alltid redo för offer m i n mor och min r väntade på mig.
Vid 19 år en livet skönt, och jag visste för mig.
- det sista kriget.
För mig var det det sista.
All lust till våld har gått ifrån mig, även det revolutionära och jag avger härmed löftet: » Vad slags order je^ må få från vilken sida det må komma så är jag be- sluten att icke lyda, följderna må bli vilka som helst ».
Kommer ett nytt krig, då har jag fått nog av denna barbariska värld och lämnar den gärna ».
Det är givet att den nya franska nog bär namn efter en social a folket i krigsorganisationen n kvinnorna och den tillåter i n samvetsömma.
Romain Rolland skriver om den denna vanvettiga lag som antagits av deputerandekammaren kommer att åstadkomma vad intet fascistiskt eller imperialistiskt en-, hittills förmått i Europa Det der att göra hela nationen till ar från vaggan till graven.
En na ion rom underkastar sig detta är icke värd att respekteras Lagen vågar att dra i n kvinnorna som icke hava rösträtt ».
Pacifisten Madeleine Vernet påpe- kar att kvinnorna icke böra oppo- nera mol lagen såsom rösträttlösa, om det betyder att de med rösträtt ärna ville bli värnpiktiga.
V i på- g ä r n a kunna icke köpa oss röst- rätt med löftet att gå in i den mili- tära organisationen.
En annan kvinnlig pacifist skri- ver: v i hälsa detta ögonblick, vi som av respekt för personligheten inte vågade pressa våra söner till att bli vägrare och sågo dem hand- la mot våra käraste önskningar.
Nu I m v i själva mobiliseringspliktiga.
Nu kunna de mödrar som beslutat att förhindra blodbaden handla för egen räkning ansluta sig till krigs- tjänstvägrarinternationalen och själ- va b l i ett levande exempel.
Vi krigs- tjänstvägrande mödrar, hälsa var- andra.
I England tyckas pacifisterna mer och mer under händelsernas tryck beträda den personliga krigs- tjänstvägrans väg.
Föreningen har blivit så stor att man börjat bilda lokalavdelningar till ett antal av bortåt 60.
Inom de olika kyrkosam- funden växer övertygelsen att II^ är vägen att gå.
130 präster ha blivit krigstjänstvägrare och inom Independent Labourparti agiterar man för att varje med- lem skall avge personlig krigstjänst- vägran, vilket är något mera än en partiresolution.
Man räknar mån- ga framstående namn bland vägrar- na i England även inom vetenska- ga samma pen.
I Sachsen har pacifisterna samlat namn på en lista varje namn bety- der personlig krigstjänstvägran i alla krig.
även försvarskrig.
Listan cirkulerade 90,000 i 32 städer och fick mån.
Insamllin- namn på 3 gen fortsätter.
Ko n S t e n s livegne e. Lantmannens bön.
Domprosten och sotaren.
Den bok Om gemenskapens prin- för att icke stanna bara i harmo- René Benjamin: Honoré de Balcac.
han tills han vaknar.
Tidräknin- Fru Redaktör!
ciper och övning utgiven av en sö- niska samtal?
Honoré de Balcac.
gen finns ej till för honom.
En kande grupp, som omnämndes i ar- Boken understryker den lilla Det frahska folkets pietet för s i n svart munkkåpa med ett rött bälte Tidevarvet är visserligen inte di- tikeln: fröjdefull gemenskap och gruppens betydelse även i ett av litteratur och dess större och min.
om livet är hans dräkt.
Man anser någon tidning för lantmän.
dre profeter i det förgångna är en honom underlig, ja, nästan förvir- har öppnat sina spalter fasansfull, bygger på vissa teser, röstsiffror regerat samhälle.
En känd sak Men aldrig har väl till- rad, Hur kan han vara annorlun- ör artiklar i jordfrågan såsom varande vilka en medlem av Frisinnade grupps insats kan lösa vilande verkats och lästs så många litterära da?
I hans huvud trängas roman- rande en av tidens och samhällets kvinnor med glädje känner igen krafter inom en större grupp, så- biografier som de te åren i motiv; människor, händelser, land- mest brännande spörsmål.
Men i från våra gamla deklarationer och som en tändsticka löser vilande Frankrike.
Det råder fullkom- landskap.
H a n kan inte se ett gammalt övrigt har Tidevarvet på grund av romantiserade pittoreskt hus utan att drömma om sitt allmänna ställningstagande till flygblad.
krafter i ett krutmagsin.
Den kan högkojunktur i " ' Tidevarvet ful komlig levnadsskildringar.
En bred fransk Den ut går från att många av ge sina enskilda medlemmar styrka publik slukar med aldrig sinande i industriella och po- a t t b l i centra för andlig kraft inom intresse nya versioner av Madame litiska, i ras- och religionsfrågor i sin verksamhetskrets.
Den kan på Pompadours eller George Sands grunden äro psykologiska, och att den plats där den finns studera so- kärlekshistorier, Robespierres eller Baudelaires levnadsöden.
Ofta äro allt sysslande med deras ekonomi- sociala missförhållanden och tänka ut dessa biografier skrivna av framstå- ska, biologiska och teologiska s i - förslag till botemedel, såsom t.ex. en ende stilister och forskare.
De kun- dor icke ger nyckeln till deras lös- grupp tvang Birningham att lösa sin na alltså trots sitt andrahandsstoff arta sig till små litterära händelser.
ning.
bostadsfråga.
sådan blev André våra problem, Det är ju som taget ur vårt hjär- ta.
Nära därmed sammanhänger den satsen,att det icke finns några verkliga intressekonflikter mellan individer, klasser eller länder, en- dast skenbara sådana.
Den motsats som kvalt och brytt så länge mellan plikten till Ivförverkligade och självutgi- nde är icke till.
T y jagets full- komning ligger just i arbete för det som är större än jaget.
Alltså gå individualism och socialt ansvar upp i en större enhet.
Det finns ännu en tes som också måste vara självklar för den som går in för hela denna strävan till gemenskap såsom en väg att nå högre insikt och kraft: den om mäniskans inneboende helighet.
Då ser jag varje kamrat i min grupp som en bärare av det gudomliga som kan frigöras under de riktiga villkoren.
Vad som är omöjligt för den en- skilde, är möjligt för gruppen.
Det är så mycket v i gå förbi, till dess någon annan som ser klart och friskt riktar vår blick.
Genom andlig samverkan.
genom samtänkande växer personligheten.
Det stora exemplet på gruppens inspiration erbjuder den första kristna församlingen.
Ur dessa människors underbara enhetskänsla löste sig kraft, klarsynthet, kärlek och fördragsamhet.
Då den som skrivit detta lyssnat en stund till skildringen av grupp- livet, sådant en av medlemmarna beskrev det, kom den repliken av sig själv: detta liknar ju de första krirstna.
Och svaret var genast ett: ja, där är förebilden.
Gruppens idé är att den skall bil- bildas tvärs över alla gränser för sam- varo.
Där kan finnas domprosten och sotaren, matmodern och tjäna- tjänarinnan, den arbetslöse och den är överhopade.
Föreningsbandet viljan till a t t skapa social rätt- färdighet och en tro att den kan förverkligas ut från kristna princi- per.
Annars kan en grupp.
när den samlas, vara en provkarta på alla åtskillnader som finnas mellan människor, inte bara i livsvillkor utan i åsikter om, vägen att söka sanningen och medlen att förverk- liga den.
Men dessa motsättningar kunna lösas, Icke genom kompro- miss eller genom att minoriteten viker för majoriteten utan därför att gemenskapen stegrar den and- liga kraften, lyfter den till det plan, där skiljeaktigheter lösas i harmo- ni.
Vad kan nu en liten grupp göra den roman, som kanhända passerat dagspolitik och sociala förhållanden där Han kan inte se en egendom- mera haft anledning att hålla sig lig gammal gubbe utan att en ka- till såddens problem än skördens raktär utformar sig till en Pére Goriot.
Han är som en besatt män- a l l a fall niska.
till Eder ärade tidning för att den Blott när läkaren hotar honom aldrig lämnat rum för några uttalanden med en snar död, om han ej av- landen i avseende på en komman- bryter sitt ohygieniska levnadssätt, de skörd.
Edra kolleger i huvudsta- Mauroris sliter han sig lös.
Hans romaner ut- den, däremot sysselsätta sig för En annan grupp, den i Sheffield av Shelleys liv under ti- veckla sig alltefter hans växande varje år med markens gröda.
» Hö- gir ransakande igenom stadens in- teln » Ariel », som för några år se- kännedom om människor och större skörden i år ger rekord » stod del stitutioner och har väckt upp Shef- dan översattes I till svenska.
vår till field för åtskilliga missförhållan- berömt.
Väl chockerade han den hos detta hö efter allt regn.
som den, alldeles så som när fru Mollie skatt.
René Benjamin har med fro- dåtida, romantiskt inställda litterä- sköljt över det.
En stor del är för- all- Faustman väckte upp Stockholm dig fantasi och stor livlighet gett oss världen med sin djärva verk- stört, kanske t.o.m. möglat romanen om Balzacs liv Så ledigt lighetsskildring, men blev kanske tid försämrat.
Det var svårt för de att inte tolerera Fäderneslandet.
just därför eftersökt särskilt av de grova klöverstjälkarna att torka.
På en ort har man slagit sig pli sig dialogen, så helt förs man förnäma damerna.
Balzac hade en men bladen, som äro det värdefull- uppfostringsproblemet och fått de lustig svaghet för anor och ståt.
laste, torka lätt och falla av.
Och säden!
» Skörden över medel- unga föräldrarna att fullfölja ett inrar sig att det ej är en romanfi- regelbundet studium genom före- gur utan en historisk personlighet, en markisinna, som skulle göra ho- måttan », säger pressen.
Ja.
vad det rör sig om.
drag och läsning.
nom djupt olycklig genom sitt hög- Historien om Balzac är historien dragna koketteri, Det var också gott väder, Men för den skull kan En grupp kanske mest lägger an på individuell hjälp medlemmarna om en man, som offrade sitt liv inom adeln.
han till slut fann sitt inte den råg återuppstå, som gick för dikten.
Ända från 19-årsåldern livs stora kärlek, den polska gre- ut i vintras och under frostnätter- emellan.
Man kan städja en av sina hade han blott en tanke att skri- grevinnan Eva Hanski.
Hon var blott arbetslösa medlemmar till dess den va.
Vad han skulle skriva visste en beundrande läsarinna, men i det i n t e h e l l e r k a n d e n får arbete, uppmuntra en annan att han inte till att börja med.
En hel lilla brev hon sänder Balzac för att bryta genom svårigheter, upprätta vinters mödosamma arbete går till tacka honom för hans böcker, kän- regnet i blomningstiden.
Svenska folket tycker inte så mycket om en tredje som förkrossats av sorg spillo med ett epos över Cromwell.
känner denne sig förstådd som av in- rågbröd och skall inte heller få nå- Högtravande, teoretiskt, absolut o- gen annan.
Kärleken t i l l den sköna, got överflöd därav.
Vetet lovade och bekymmer.
Här blir gruppen dugligt.
Förtvivlad beger sig förnäma, fint kultiverade Eva Han- rätt bra, men har blivit kullslaget en ersättning för den försvunna hem i familjens sköte, då en till- ski blir den stora känsla, som lyf- av regnet.
Ännu är för tidigt döm- släktgemenskapens stöd.
fällighet för Madame de Brouy i lyfter och hjälper honom över sjuk- ma om både vete och vårsäd.
Myc- Det kan även förekomma frivil.
hans väg.
En kvinna, gammal nog dom och ekonomisk misär de tjugo allt l i g bikt inför församlingen som i mor, längesedan sade en gång: » man den första kristna liden.
som alltid saknat en mors ömhet.
sin man i livet och en är en förnäm inte yttra sig om skörden förr- Denna gemenskap innesluter Henne ägnar han sina ungdomsårs slottsfru.
som har världens blickar man har den i plånboken ».
Det mycken generös tjänstberedskap.
hela passion och ända till sin död riktade på sig.
Först efter femton år är en regel att beakta.
Och del är Den som skriver detta mottog en skall hon förbli av de kvinnor.
får han, sedan lion blivit änka, be- kvaliteten, ej kvantiteten, som ger som inspirerar hans livs gärning söka henne i Polen och efter ader- resultatet.
borta återvänder till Paris och ton års trogen väntan bevekas Eva Detta kan ju inte vara någon par- börjar skriva romaner.
Ingen vill Hanski av hans tilltagande sjuklig- engelsman som en tid varit min ar- trycka dem.
I desperation köper het att bli hans maka även till nam- partifråga, inte heller någon principfrå- ga.
Och det vore önskvärt, om tid- betskamrat att resa till Sverge för han ett tryckeri och försöker göra net.
att reda upp mina affärer.
Jag affärer.
Följden blir skuldsättning Balcazs liv är fullt av lidanden: ningarna kunde få annan spaltfyll- än att förvilla stadsborna och minns att jag då tyckte att anbudet och konkurs.
Vid 29 års ålder har olycklig kärlek, penning- nad förarga lantborna med vilseledande r Men det lidande som var rörande men överdrivet och o- ådragit sig ger 75,000 francs skul- Men han sig ej.
Skulden sist tärde på honom, var uppgifter om skörden.
acceptabelt.
Nu efter alla dessa år blir blott ännu en press på hans eggande kr av.
Hans vilja Jag tackar Tidevarvet, som be- erfor jag att denne samme man är energi.
Hela hans liv blir ett melshöga mål, men hans sparar sina läsare detta onödiga be- medlem av en grupp av den art vi forcerat skrivande, natt och dag stackars penna blev långt efter.
Han svär, här syssla med.
Han var van vid s t a c k a r s den flitigaste författare, Jordbrukare.
en gemenskap som innebar sådan hands på bordet.
Han skriver tills funnits, och ändå hann han tjänst och fann den helt naturlig.
han ramlar av trötthet, då sover mindre än » förklara hela världen », Ledaren av en sådan grupp kal- men e j som vår Thorild med filo- las hör: en broder som tar initia- sofiska formler utan med en serie initiativ.
Han måste ha förmågan att kalla fram hos alla gruppens med- kolstriden har varit ett varnande romaner.
En serie skulle skildra de olika franska provinserna.
en sn- lemmar deras delaktighet och bä- utrikespolitiska något förhållandena ar på tok.
kan De nan de olika ståndenas levnadssätt, sta krafter.
Han får inte använda en tredje samhällsinstitutionen etc. Hela » den mänskliga komedien. » andra regeringsmetoder än sugges- bli andras angelägenhet.
ville han beskriva in i alla detaljer.
tion och takt och icke begära d i r Det k a n hända att resultatet av ciplin, endast lojalitet.
Han skall h a en gruppöverläggning blir att den den saklighet som utesluter varje enskilde medlemmen får fullkom- synslös mot sig själv gav han sig enklare sort av ärelystnad.
ligt lägga om sin syn på problemen.
sin uppgift så hell i våld, att den Har han eller hon ett uppslag, Om domprosten har i sin grupp en sprängde honom.
Det är denna att skall han först låta det gå genom arbetslös- eller bostadslös får ar- uppslukande lidelse för konsten, beskaffenhet.
Jag måste i En sådan har en likvärdig skildring av Balzac känslighet de realistiska mäs- för en tid sedan.
Mycket sannt, ra - rör in i diktarens känslovärld, att man Denna svaghet lockade honom en halmen beträffar,slår det nog in.
- na på våren, l, * " att vara hans innan men vacker, år han ännu har kvar att leva.Blott återstår skall än gång långt en i en huvudstad på Han han force- och natt.
Han lever på sin ensliga som ej mer än en bråkdel av vad han tecken till att Det var ett livsprogram för en samtänkandets såll i gruppen, se- dan hänvisa det till andra grupper, och slutligen utan minsta sorg se sin idé övertas av de offieiella le- darna i ett samhälle som får äran av den.
Om en grupp inte har minsta in- intresse att nämnas för vad den gör, då är dess litenhet intet hinder för inflytande.
I England England känna alla de som vilja ju arbeta på social rättfärdighet det som en plikt att genomtränga det industriella problemet.
Den stora betslöshet och bostadsbrist n y rea- litet för honom.
Man kan mycket väl höra honom när han säger rätt bekymrad: på det här viset kommer jag att med minn nya åsikter hamna i fängelset.
Varpå sotaren klappar honom på axeln: var inte ledsen, gamle gosse, jag skall komma och hälsa på Er.
som till sist ger Balsac adelsmärket.
sympatiska sidor.
hans konst- dre närshögfärd, hans borgerliga kry- peri för de förnäma, hans ryck av snobberi och översitteri, hans egocentricitet.
Rodins bild av Bal- Balzac kommer tillbaka i minnet.
Det djärvt blickande rovfågelsansiktet ovanför den vida fladdrande man- ger en förandligad men riktig bild av en av konstens livegne, vars kropp och själ förstördes av den evi- Säger nu den som möjligen läst ga elden.
så långt som hit: av detta exempel E. W-ns.
om inte något annat ser man ju gruppliv i den bemärkelse är fråga om är otänkbart i Sverge.
Man skulle till en början aldrig få till stånd en grupp av män och kvinnor ur olika sociala läger under der otvungna former, att Försök.
här Den som skriver detta vet att det kan lyckas stan.
- i Vasa- teln är bärgat.
- ' T I D E V A R V E T Samarbeteoch samvinst.
Demokratins latin.
(Forts. fr. sid. 1) viktig punkt, är man till en början Den politiska ställningen.
Ett av de stora problem, lom en hushållsangelägenhet som kooperationen just nu har att k i m - talas om husmödrar emellan men pa med och som satte sin prägel p i inte angår den offentliga världen.
dirkussionerna vid såväl internatio- Talarinnorna på konferensen gjor- nella kvinnogilleskonferensen som de allt för att vederlägga denna uppfattning Enligt de s. k. Rochdalepionjärer- nas hittills allmänt omfattade Tvätten.
grundsatser är kooperationen neu- I de nordiska länderna, sade den tral till sitt väsen.
såväl vad klas- engelska representanten, tvättar ser som raser och folk beträffar.
m i n en gång i månaden eller var- lertid ställdes från tjeckoslo- annan, var tredje månad.
Men hos kt och ryskt håll fordringar oss återkommer varje vecka delta tt kooperationen för att kunna tunga och mödosamma arbete.
Det a sin ställning inom det kapi- har större betydelse för kvinnornas iska samhället och genombryta utveckling än kan tro.
Om d e l borde arbeta i närmaste an- avlyftades från deras skuldror skul- ing till arbetarrörelsen.
Emot le de få mera l i d till sin utbildning, detta k r a v restes starka protester.
till att lära sig tänka och deltaga i Denna motsättning visar dock ånyo allmänna angelägenheter.
Kooperati- svårigheten av ett samarbete mel- va tvättstugor ha efter en ytterst lan Ryssland och det övriga Europa, ringa, privat början upprättas sär- en motsättning som kommer till sy- skilt i Liverpool och varit av utom nes på skilda områden.
ordentligt välgörande verkan.
Istäl- let för att hålla på med tvätten inom Kooperationens inflytande.
det egna trånga och obekväma kö- ket, där barnen Kanske också &amp;,, Även andra motsättningar kund8 ste vara, antingen de äro friska el- skönjas under konferensen men av ler sjuka, får husmodern nu använ- fredlig art. Berättälsen om fröken het, Tidevarvet har upprepde gånger ägnat sin uppmärksamhet å ranto.
Det har gat någon sär- också gång på gång Faderskapets tragedi.
Av R u t h P e r s s o n.
(Forts.) Men bokhållaren fortsatte: » Känner jag dig rätt blir det vad julklapp skild närliggande anledning att ta frå- hon får.
Åtminstone av dig.
.
— gan om ett gemensamt världsspråk un- Stackars liten!
Och d4 fann An- der behandlingen Kanske äro dessa ofta ders sig åter.
- » Visst inte », ljög frankt.
» Jag dess ställning till klasskampen.
återkommande anledningar ett tecken på han hunden därborta man kets öde.
För det första pågår i Stock.
holm den hittills största internationella kooperativa kongress i världen med re- presentanter från 46 länder.
De interna- tionella konferensernas alla svårigheter ut- spelas åter, ändlösa tolkningar t i l l tre, fyra språk, av vilka ändå många av del- tagarna förstå ytterst litet halvförstådda resolutioner missförstådda anföranden.
En belysande händelse var när en av delta garna begärde ordet l n, ordningsfråga för att få säga, att de som yttra sig i dis- kussionen inte skola begagna sig av det da sig av det med praktiska anord- Andersson, föreståndarinnan för en sin affär utrustade kooperativa tvätthuset.
Vi börjat ändå lyckats föra i en den vedbod men och för än l e få råd att b e g a g n a sig a v detta själv övade ett stort och gott infly- och kunna leva ett liv som är värt tande på traktens befolkning var framåt den ena sidan.
Å den andra skild- av det inflytande som koope- rationens målsman övat på världens förhandlingar om de ekonomiska problemen.
I och föeberedande kommissionen till den ekonomiska världskonferensen var fru Freund- lich, Internationella kvinnogillesför- bundets ordförande en av de tolv viceordförandena.
Bland deltagarna var också den för svenskar välkän- de kooperatören generaldirektör Prispolitiken.
Anders Örne.
Såväl ekonomiska Den praktiska prispolitiken inom konferensen som Internationella för kooperationen konferensens var uppmärksmhet.
också föremål handelskammarmötet i Stockholm Man var i allmänhet enig om förde- i år understörko till fullo den åsikt, vi måste söka förbilliga driften så långt.
— Ja men kvinnor- na älska sin tvätt, invänder en tysk herre vid min sida, de tro inte att den blir ren om de inte få ha den under egen kontroll.
«Min tvätt är vitare än din. » Den glädjen skall de inte låta beröva sig, åtminstone in- te de tyska kvinnorna.
Nå det är en sak som de också måste lära sig.
att leva.
ringen — med jämförelsevis låga priser och låg återbärring.
I Tjeckoslovakiet.
förhållandet att den för tillfället tjänst- görande ordföranden bara förslår engelska att börja tala om helt andra frågor dem diskussionen är ämnad att röra sig om.
För det andra har Stockholm just i di.
garna besök av ordföranden i världsför- bundet för esperanto dr. Edmond Privat från Genève.
I Genève har vi ju varenda dag anled- ning att beklaga de missförhållanden som språkförbristningen medför vid internatio- nella sammankomster, säger dr. Privat.
Men även om Genève är brännpunkten för internationella förhamdlingar är ju till honom och kalla honom far och bli.
språksam gent emot honom.
Fostermodern bjöd på k a f f e och Anders satt där och såg på flickan och barnet och den gamla, och kän- d e sig ljus och stilla till rinnes.
— Han skulle verkligen börja stadga sig nu bli ordentlig.
Det kunde sannerligen vara på tiden.
Och så blev det jul.
Och i tidnin- garna stod att läsa förlovningen mellan henne.
som del stått en så- dan strid om, och honom, som in- gen i Irup haft en aning om förut.
Och med Anders stadgning bar det sig inte bättre än att han från med sannandagen till och med tret- tondagen inte var fullt nykter mer och och Agitationen.
Därmed äro v i inne påfråganom agitationen.
Den bedriver ganska energiskt från kvinnornas i en det sida.
länder, » En särskilt hel ge- neration nom krigets », har gått säger oss en förlorad ung repre- ge- sentant för ett av de krigförande länderna.
» Vår generation.
som ut- stått krigets fasor, står inte att an vin- ra na för kooperationen eller, d allvarliga frågor.
Den vill veder- kvicka sig med film och jazz.
Vi försöker därför att ägna oss år bar- nens fostran för att de m4 kunna ingripa, när de gamla inte längre stå kvar., så gott som dagligen.
.
timmer.
Och med detsamma kom den tanken: att tösen var hans, och om han ville, så hade han rättighet köpa henne ett par ordentliga trä- toffler och bestämma, att hon skulle använda dem.
Och minsann skulle han göra det.
På kiv och på trots.
Ty hade han en faders skyldigigheter så hade han också en faders rättlig- heter.
Och sannerligen skulle han begynna göra dem gällande någon gång a111 emellanåt.
Men fostermodern försäkrade; det var inte för finhetens s k u l l, som den lilla gick klädd i låga lackskor och galoscher bland sörjan på gårdsplanen.
H a n finge betänkta u l l moderns tjänarinnelön inte kunde räcka till så värst mycket ut över de tio i månaden, hon var skyldig betala kontant.
och ett pur någor- lunda snygga skor och galoscher var det nödvändigare med åt den lilla än det var med ett par trä.
tre hela dagar och två halva.
toffler så länge hon var så liten.
Ty Bokhållaren reste hem, men han ville man så kunde man ju hålla kom tillbaka igen.
Och söndagen henne inomhus den liden väglaget - han fanns varstans snart ha upptäckt ohållbarheten i hetaste och långvarigaste slagsmål, annat också, som den gamla det nuvarande systemet.
som stått d i r i trakten i manna- gjorde honom uppmärksam på att Det har man också gjort på de flesta minne.
Och sen blev det som före håll.
Jag är bara förvånad över att Sve- r u n d h ä n d t l o v a d e att skaffa allt ef- ter hand, som han fick råd.
Folk sade: Anders begynner bli och med överträffar Schweiz '.
som annars man om sin tös.
Och man log mot har ett högt anseende, att Sverge inte v i.
språket och esperanto som är fritt från och varandra.
Ty var det sat mera intresse för esperanto.
I England t. ex. är esperanto infört som de i övriga språk vanliga undantagen från inte det man alltid trott.
Det kom- honom andra väl färdsanordningar.
I Eng- kooperativa uppfattning inför hela land som hittills tillämpat jämfö- världen proklamerats från det mest relsevis höga priser och motsvaran- de hög återbäring har man alltmer auktoriativa håll.
börjat inse fördelarna av ett mol- Propagandautställning.
satt förfarande.
Detta har betydel- se inte minst för medlemsantalets I samband med konferenserna ökande.
henne än och tullmurar böra borttagas, att han- och med delvis använts till upprät- del inte skall vara krig ulan ett m e tande av hem för klena barn eller fredställelse.
del att främja folkens b e h o v till- Såunda har denna såg snart sagt alla delar av världen numera efter trettondagen gjorde Anders var som allra värst.
Alen hade hon besökta av internationella konferenser av och upp sitt mellanhavande ett par trätofflor, så naturligtvis olika slag och man borde därför litet med varandra fullständigt under det Ju hon skulle I S ett par.
Och det rivalskapet, utom att Anders på nå- nämligen att alla mellanfolk rige med sin i högsta grad kultiverade be vid sig hela världen.
larna av den nu tillämpade metoden som kooperationen hyllar som en han har just sett ut där hon styltade omkring hemma 61 henne .. Och vid fostermoderns stuga.
Det hade inne, d4 det också för det allmänna med- han pekade på en brun björn i ett varit dimmig och regnig väderlek vetandet börjar bli omöjligt att längre av fönstren.
Flick den inslagen.
Be den vintern.
så vägar och gårds- undgå dess närhet.
Som i de flesta rörel- talade och gick i sällskap med flic- planer voro lösa och uppblötta och sers utveckling kanske den tidpunkt har kan, som log hand om björnpake- han såg, hur hon ständigt hade kommit då det inte längre är några före- tet med en oskuldsfull och menlös svårt för att få galoscherna att bli gångsmän som ägna sina krafter åt dess blick bort mot bokhållaren.
sittande på ett par vanliga små lack- befrämjande.
Den slår upp som flammor Anders kände sig som segerherre.
skor.
vilka slutligen lysa vägen också för de Där hade han gett dem ett gott nyp.
» Också ett sätt att klä ut glyt- likgiltiga.
ten », tänkte han en dag.
Men det Det Ur i denna vecka dubbel anledning skulle väl vara fint kunde han för- att åter fästa sina blickar på världssprå- stå, för sådana voro ju bevars frun- obligatoriskt ämne i minst en folkskola i reglerna är tillfredsställande för barnens vardera av tolv städer däribland Liver- krav på logik.
De lära det med nöje och pool och Manchester Det är gjort som mycket snabbt.
försök.
I Tyskland ha 62 folkskolor es- A t t det är ett levande språk visar också peranto som undervisningsämne, i några dess oerhörda utveckling.
Man jämföre ba- är det visserligen frivilligt men säkerli- ra den ytterst lilla ordbok som var språ- gen har en tredjedel av dessa skolor kets första grund och den omfattande lit- var en Internationell press- och pro- språket som obligatoriskt ämne.
Tjecko- teratur som nu finns på esperanto.
pagandautställning anordnad i kon- slovakiens parlament har beslutat att när- Den kanske allra största betydelsen lig- serthuset.
Den gav en god bild av helst minst tio föräldrar önska att espe- ger dock i del psykolpgiska förhållandet framåtskridandet inom kooperatio- ranto må förekomma i deras barns skola att genom införandet av ett gemensamt nen i skilda länder.
Bland talande språk intet land får ett orättvist övertag siffror kunna nämnas Danmarks, skall det införas som frivilligt ämne.
Vid I I radiostationer ske utsändnin- över andra länder Det är ofta svårt att där t. ex. den kooperativa fläsk- gar varje dag IIPPI vissa dagar under viss inför andra nationers människor uttrycka exporten utgör 82 proc.
av all ex- tid på esperanto.
Internationella radio- sin åsikt, emedan man hämmas av med- port, exporten av mejerivaror 90 konferensen uttalade sig ror spridande av vetandet att ägarna till respektive språk proc.
och där äggexporten fördubb- esperanto och det samma är förhållandet kunna sitta i salen och göra sig lustiga lats på fem år.
Även Finland visade fina siffror, där bland annat den med åtskilliga internationella kongresser.
över de fel man begår Esperanto kan kooperativa mejeriexporten utgjor- Franska vetenskapsakademiens medlem- m i n tala utan fruktan.
Alla ha fått lära de 90 proc.
av landets samtliga ex- mar ha underskrivit e t t uttalnde för es- sig det.
Alla äro jämlikar.
Det betyder nå- peranto, och genom franska handelskam- got för freden mellan folken.
Ty krigs- tillskyndan är det antaget som fri- orsaker uppstå oftast ur avund.
, rationens möjligheter i Sverge anfö- villigt ämne vid samtliga handelsskolor i I Sverge, säger dr. Privat vidare, har jag träffat arbetare med vilka jag talat espe- ra att ett så glest befolkat land inte Frankrike.
I engelska och amerikanska skolor har ranto obehindrat.
Jag har talat med intel- har på långt när samma utsikter som exempelvis det kooperativa man anställt intressanta försök med espe- lektuella, med professorer, lärare a h .- mönsterlandet Danmark.
Emot det- rantoundervisning.
Det har visat sig att journalister.
Det var värre.
De talade då- ta påstående är kooperationens stor- engelska barn som först läst esperanto i lig tyska, dålig engelska, ännu sämre Arbetarna äro i det fallet hund- artade utveckling i det glest befot- ett år sedan på två år uppnått mycket bättre resultat i franska än barn som läst ra år före.
De ha förstått att erkänna den kade Finland ett gott argument.
franska i tre år utan föregående espe- moderna demokratins latin.
Carin Hermelin.
rantostudier.
Det är nämligen mycket än- damålsenligt att börja med det lättaste Man brukar ofta gentemot koope- marens franska ........................................................................ Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad Höstkurs 19 sept. — 10 okt.
Minimiålder25år.
Medborgarskolan ordnar på platser där så önskas 3-dagars kurser i medborgarkunskap mötesteknik etc. med Fröken Ebba Holgersson som föreläsare och ledare, efterden10o Ansökan härom göres v i d Medborgarskolan, som lämnar närmare upplysningar.
mer nog att bli gott mellan honom och fästmön än en gång.
Men vad folk tänkte såg inte An- ders.
Han såg endast deras leen- den, när han stod och köpte in sina barnsaker, och trotset reste sig stort och väldigt och fyllde honom helt.
- De flinade.
Han skulle minsann ge dem något att flina åt.
Och han begynte taga sig an den lilla än mera öppet.
Band fast henne på pakethållaren och cyklade iväg med henne tvärs genom hela sta- tionssamhället ut till föräldrarna i Venhusen.
Ty, som han sade, han finge väl låta henne bekanta sig med släkten.
Och han fröjdade sig skadeglatt åt det uppseende han väckte.
Det var just prec som han önskat och vän skulle bli.
(Forts.) *
