# ID: svediakorp-per3350
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,778
# sentences: 456
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 33 En » Västerlandet känner sig inte längre säkert varken på sina lagar eller institutioner.
I en sjuk kropp bär det på fientliga och splittra- de själar. » Doktor Gunhild Bergh ger i artikeln E n n y m e d e I- t i tid?
en redogörelse för de ström- ningar inom den latinska världen som gå ut att bekämpa det öster- ländska inflytande vilket under denna osäkerhet lättare sipprar in.
Tidevarvets läsare känner till ruten a v detta inflytande i vad mån det kommer från Indien och från Gandhi och torde själva för sin del ha en egen mening om risken eller fördelen därav.
n y medeltid?
Oskuldens makt, Av Gunhild Bergh.
kinden höllidligt a h allvarsamt att " Den västerländska kulturens eztn vars huvudverk alla skrivits a t t det kan så lätt kasta dess arv gå Det i demonstrationståget för Sacco och öde är i fara.
Och det är icke fråga före kriget, andra äter de som bu- och traditioner för att i stället vän- Vanzetti genom Stockholms gator.
Man om en inbillad fara,ett spöke fram- ro den italienska futuriströrelsen manat av de falska profeter vilkas vid tiden för Tripoliskriget.
da sig till en ny civilisastion.
i en var satt i rörelse av två fångar i en död .. ängslig o m a t t tillfredställa sin cell, det vanmäktigaste av allt vanmäk- tigt, män som utan .II röra ett finger dystra förutsägelser korsa luften Givetvis her emellertid denna tygellösa individoalism, i en för- måste låta gå över sig det yttersta våld och vilka i sin okunnighet skapa apposition efter kriget vuxit utåt många a t t tolerera allt, som b o t t en stat övar på människorna.
endast förvirring och om, det är som in81 den bar t. ex. fått an- i brist på självupplevad över- Det var alldeles påtagligt hur en gemen- - nar en verklig fara, som var och en hängare också i germanska länder tygelse, i en halvmedveten ömkan som lever för annat ä n stunden bl.
a. bland de unga skribenter, a t t också andligt avlägsna sig från måste rädas för och sträva att som fylkas kring tidskriften grannar och medtävlare med Iäng- kämpa emot " den som talar är A b e n d l a n d - och det intressanta re och finare anor.
Det är därför den den franske kritikern Henri Mas- med Massis ovannämnda bok är tyska filosofien är så genomträngd sis i sin sista bok, som bär den be.
just, a t t den ger ett slags översikt BY österländska tankar, förklarar tecknande titeln: La défense de a v dess nuvarande omfång och en Massis, och visar i en långt utred- I ’ Occident, Västerlandets försvar.
redogörelse för vad den strävar att ning upp i hur hög grad t.ex. Kant, Västerlandets undergång är, som nå.
Fichte, Hegel och Schopenhauer Dagarna gå i kooperationens väl bekant.
annars en rubrik.
som de Summariskt uttryckt kan det stå i skuld till asiatiskt tänkande.
diga tecken.
De svenska kvinnogil- sista Aren varit ofantligt i bruk sägas vara: återgiva Europa dess Nu till sist ha till dem kommit lenas kongress under ordförande- - den västerländska kulturens död.
andliga enhet och befria det från Spengler och Keyserling, vilkas skap av fru Anna Wisborg är in Europas dekadans etc. e t c det är österländskt inflytande.
Det mot.
medvetna strävan bort från Euro- ledningen, sedan kommer de inter- slagord som så ivrigt och så satta alltså till vad Spengler och pa Massis anser bero framförallt nationella kvinnogillenas kongress, ofta upprepats att åtskilliga torde hans mer eller mindre direkta harmen och sorgen över det po- Husmödrarnas i n t e r n a- fått den uppfattningen, a t t den terföljare arbeta för!
D.v. s. befria litiska nederlaget.
- sam känsla enade oss alla, men också hur denna enhet genast blev en motsats- s ällning till dem som stodo på sina bal- konger a h sågo ned på oss.
De sågo i allmänhet förvirrade ut: vad är nu det här för något?
Inte underligt, ly denna Sacco-Vanzetti storm över världen är något underbart.
Val man d i om det hela ingenting annat än att demonstrationen gällde ett par anarkister, på goda skäl dömda för rån mord a h vilkas skuld av de senaste gran- skarna anses » stå utom varje tvivel », då måste man ju gapa över att se de massor som samlas och gapa över att det skulle bli detta som skulle komma den Branting- ska vältagligheten att stå upp ur graven Det hela är underbart även för d i n som känner sig viss att de båda männen äro pessimism de representera är V ä s t e r l a n d e t från österländska En annan källa till infektion oskyldiga.
Det händer så olla oerhörda bara allmänt utbredd men t. o: m. tankar.
Massis hör e j till dem som från Östern är Ryssland.
Ryssland, ting, vår broders blod ropar, och männi- allenarådande.
Att det finns en an- måla gula horder svämmande över säger Massis, är ju i själva verket skorna röra sig inte, de löpa icke sam nan riktning.
Som står i opposi- Roms fora eller Paris bonelvarder.
en asiatisk makt och har aldrig man, formera linje och lyfta sina stan- Det händer så mycket som hotar tion däremot veta de flesta i han spiller heller inga ord på ris- varit annat.
Men det för Europa dar.
oss på närmre håll.
Det händer så mycket varje fall i sverige föga om, be- ken för konkurrens på arbetsmark- ödesdigra är att man alltsedan Pe- som angår oss mera.
Nu ryta massorna.
roende väl framförallt på att denna naden, faran frän Östern är enligt den stores betraktat Ryss- Men de röto inte rar nårga dar sen, när på tional I och därefter den allmän- na internationella kooperativa kon- gressen.
Dagens ledare diskuterar den ständigt brännande frågan om libe- ralismens framtida väg- - - senare Den väldiga kraftmätningen mel- är till finnandes i synnerhet två världar som har Saccos och I latinska länder,under det den för- Vanzettis liv som insats är ännu ej ra här tysk ursprungsbeteckning.
avgjord.
Men ett nytt uppskov har Och dock h a de bägge funnits blivit beviljat, och det ser ut som till före den mäktiga händelse som lan om, världsopinionen skulle Segra.
för nuéts generationer blivit käl- Katten har lekt med råttan i sju år.
Ian varifrån allt,ont som gott här- detta sista uppskov kan inte få bety- stammar.
En av dess tidigaste re- da blott en förlängning av lidandet presentanter är således den franske för dessa män som redan upplevt rojalisten Maurras, som för nära döden.
I artikeln o s k u I Oskuldens e n s e t t kvartssekel förkunnade det- m a k makt skildrar Devinez sina in- samma som han nu predikar i de en tryck från protestdemonstrationen i sista numren av I ’ Action francaice, Stockholm.
annan spanjoren Ramiro de Ma- ter hans mening helt och hållet inre består däri att dess livsåskåd- ning sakta m e n oavlåtligt droppas in i västerländska själar, och för a t t bekämpa den,måste,anser han, vapnen vändas ej blott mot fjärran asiatiska länder men också mot de medlemmar av Europa, Som för- brutit sig genom a t t låta giftet o- stört spridas, och framförallt mot Tyskland.
Tyskland har lärt känna men al- drig helt assimilerat latinsk kul- tur.
säger Massis, därav beror det och dagar land som en del BY Europa och att flottnedrustningskonferensen i Genève slöts med det öppna erkännandet från Ryssland självt strävat efter a t t tre vänskapliga nationer, att de inte kom vara det ända tills a t t ” mordet på ma överens o m en efterlängtad rustnings- den siste Romanoff öppnat det rys- minskning av pur rädsla att ge de andra ka folket vägen, e j till Europa, försprång i nästa krig.
men tillbaka till Asien, " och a t t Men tyst, kanske är det ändå detta de därigenom rysk kultur lättare vun- ryta över i alla filt.
kanske klingar med nit insteg i det verkliga Europa.
i kören en ton från Wien, en från Matte Ryskt inflytande är således, enligt ottiprocessen, från Fememordprocesserna i Tyskland.
Det är massornas s i k med sam Massis, nära nog liktydigt med hället som förmänskligats i Saccos a h asiatiskt inflytande.
Dostojevskis Vanzettis personer.
Annars bleve en för ” Kristendom ” påpekar han, har orimlig tyngd lagd på dessa två liv.
realiter mycket litet med Kristi Rättvisan i Ryssland torde under nuva-.
(Forts. å sid. 4) H u s m ö d r a r n a s international, » Det är inte bara männen och nade i Kooperativa kvinnogillesför- kvinnorna i i förvärsarbete, som be- bundet.
Detta förbund avhåller sin tyda något för ett lands ekonomi elfte kongress den 10-11 aug.
i och h i intresse av utvecklingen på Stockholm varefter den internatio- prispolitikens område.
Den stora be- nella konferensen med representan- folkningsgrupp som utgöres av ett ter från ett trettiotal länder kom- lands husmödrar hor också en mer att äga rum den 12-13 aug.
grundläggande betydelse för allt Det är betydande frågor rom kom- vad ekonomi, d. v. s. hushållning ma att avhandlas under dessa da- heter.
Det gäller bara att lära dem gar.
Först och främst gäller del inse detta och fatta saken i sitt sto- att införsätta gillenas medlemmar i ilen kooperativa rörelsens grund- ra sammanhang. » Det är ordföranden i Kvinnogille- satser och sätt att verka, så att de nas international, fru Emmy Fre- kunna överblicka det stora syste- undlich från Wien.
som yttrar d e - met i vilket deras speciella lilla sa ord med anledning BY den inter- konsumtionsförening ingår som ett nationella kooperativa konferens led.
Det giller att genom fördjupa- som under de närmaste dagarna av- de kunskaper bland medlemmarna åstadkomma den omdömesförmåga hålles i Stockholm.
som kan uppoffra en tillfällig per- Husmödrarnas ingripande aktighet i den ekonomiska utveck- sonlig fördel för del helas fram- lingen är det som den rörelse vil- gång.
Kvinnogillesrörelsen har även ken kallas de kooperativa kvinno- bildningsarbete i vidare utsträck- gillena tagit sikte på.
De över hela ning på sitt program.
En viktig sak är arbetstidens Sverige fördelade gillena äro före- del- längd för husmödrarnas vidkom mande.
8-timmarsdag är genomförd för de i förvärvsarbete anställda.
Rättvisan kräver att husmödrarna, som ofta äro betungade av ett sär- deles krävande arbete, också kom- ma i besittning UP denna förmån.
» Det är nonsens », säger fru Fre- undlich.
» att komma och tala o m detta utan att samtidigt verka för arbetsbesparande metoder och än- damålsenliga apparater inom hem- arbetet.
Så som det nu är ordnat är det omöjligt att förverkliga kra- vet på 8-timmarsarbetsdag för hem- arbetets utövare.
Men en reforme- ring a v hemarbetets teknik kam- mer att diskuteras på konferensen.
Särskilt vill man ägna sin upp- märksamhet åt nya metoder för tvätt.
I Wien finns tvättinrättnin -- gar med elektrisk drift, där hus- mödrarna på tre timmar kan klara en tvätt, som med de gamla vanliga behandlingsmetoderna tar tre da- gar i anspråk rande orosperiod också vara ett 1111 för protester.
Men någon samlad sådan har man endast hört från engelska arbetarpar- tiet.
De borgeliga i alla länder äro vis- serligen indignerade, men de gå ju inte efter musik och fanor annat än som bevä- ringar.
Tidningarna dagen efter demonstratio- ett bjärt belägg p i ögonvittnens partiskhet.
Enligt en journalist har protest för samma arbete.
nen gåvo Gillesinternationalen h a r ytterli- gare stora mål att förverkliga.
På sill program har den också kravet på fullständig avrustning.
Så länge del finns vapen finns det krig och gentemot kriget är alla försök till förbättrad hushållning i stort som smått maktlösa.
Sedan Kvinnogil- lenas international bildades 1924 har den inkommit till freds- och avrustningskonferenser med memo- randa i vilka kraven på avrustning kommit till uttryck.
Genom Gillesinternationalen har o k s å husmödrarna fått sin repre- sentant i världens rådplägningar om den ekonomiska situationen.
Fru Freundlich är nämligen medlem av Nationernas Förbunds ekonomiska kommitté.
Vi hoppas få återkomma till far- hanlingarnas resultat vid såväl kongress Kvinnogillesförbundets som den internation:a konferensen.
demonstrationen 12700 människor, de nyfikna inbegripna, o c h bråket på Nybroplan efter dess slut är det märkliga- ste av alltsamman.
Far demonstrationen endast en axelryckning, repeterad i tu- sentals axlar på morgonen.
En annan har sett 50000 människor samlade och brin- nande som en flamma, vilket är att gå över sanningens gräns det med.
När n u vittnesbörd är så osäkert, hur kan ni då tro mer på vittnesbörden emot Sacco och Vanzetti?
för en på de Ja den som skriver detta har litat på en av förkämparna, den engelska journa- listen Nevinson, en gammal sanningens riddare.
Men det är inte han eller Frank- furter eller Branting som beveka mig att gå i tåg.
Det var de båda dömdas döds- brev.
Endast oskulden kan ge människor efter 7 års tortyr denna ståndaktighet och klarhet inför döden, den och endast den.
A t t den gör det är stort och skönt Åter skåda vi detta som så många gånger förr i historien.
Devinez.
UppgifCenbes S v a r t p~ v i t t.
stSmmer vigen.
Generalpoststyrelsen har inför denna samtidigt sonl man hos osS mer Kvinnliga kårsammanslutningar- föredragit att helt enkelt sabo- oeh mer ulligger nyllsn Orl, niH~.
na solldsrlska med de klagande eventualitet tera lagen, silla den ur funktion a h låta icke komma fram.
I juli är del faktum att postkVinna.na vindighelm nv borgerlig ramling.
de manliga t nallrf för att i tur a h ord- så få kommit rrmm rtt bevis för att de icke minst från frisinnat håll, har I ärendet med de 65 kvinnliga WaieX- ning stiga i graderna hoppa n k t över del inte finnas.
Orh han är övertygad att han ' " ' som samtliga förbigåtts vid genomgångsled soni po~lcxpdilltcmnn ut- rrL att det inte finns en kvinnlig pij$.
man i England kommit till en all- pmi besättandet nv trc poit.adrhnllxf.llnin- ker wm går upp mot även det enklaste deles motsatt wiifnltning.
I d e t gar ha ännu några rkrirrlqer tlllkummit göra.
Pi detta r i l l har ett tillstånd UPP ' UIt av de sIal.dd som skiill ett departement.
framstående liberala organPl Man- som belysa S,illllingen inom p0l,vcrkc, i Pbsthc han att många kvinnor O m p~.ta .. oeh - man förutsåg det som sr Tarre än Vidare chester Guardian rlod för en tid mäns oell kvinnors t1.1.~ före behörighetslagen.
Detta uppenbara komma fram p1 grund av sitt kön.
Ja, sednn en märklig ledare om libe- befordran.
sorn rir.
läsare torde Vel.
tl.pde 49 kränkande av lagen kan inte annat än ska- det är ssnl men inte slnkill n &amp; det gäl- ralerna wh nrbelarpnrliet.
Skillna- av de 65 förbigångna kvinnliga slkandaa.
pa ofrid inom w k d mellan över- och urn- ler förtroendeposter.
och mellan kamrater.
Gott Frågan om kvinnors duglighet för of- den är inte blott denna, att de hos K. m:t.
Generalpoststyrelsen sv.rarlr derordnade wenskn liberalerna (eller frisinna- nKcl en skrivelse så svag Och förlägen som kamratskap orh arbetsfrid kan inte WPrlli fentliga r i m kan nalurliglria sättas UD- en skrivelse blir då den måste försvara en förr .an nnlingen dessa orillvisor i beford- der debatt, rkn är inte en gång för nII.
de) knyta förbund åt höger de en- sjuk r.k, Den beklagar att de kvinnliga ringwBg försvunnit eller alla kvinnor äro mvglord med en behörighetslag eller puli- gelska peka i t renrler, det är wksS p " ~,~.prdi,5rrm.
» trott sig kunna » för- ulriikla usr ymslrrrkrl.
Men om det senare tisk ralbsrhet.
Kanske den frisinnade ung- två alldeles oiikn ut&amp;ngspunkler.
bättra sina löner genom sll söka pD,,, s k i i l i ~ skc.
då lär nog poalrerkrl i alla domens frisinne är mera skarpsynt än vi man möter.
Den borgerliga pamlin- assistentbefattningar.
Tnaka för att de fall få höja siffrorna pb sina lönestater.
vilja trn.
Men p h l i m d e!
att kvinnorna gens förespråkare i S v e r ~ e ha all- trott sig kunna det.
då Vi i två år haft en Denna tamp om arbetet är bister, och skulle ha haft en full orh rillrir rhaner titi förutskickat, att p n r&amp;&amp;,n före- behörighetslag som öppnat ricli.ici stats- del kunde säkert vara frestande att Re tappt n u komma fram, måste väl ändå betrak- tjänster oFh däribland p O.
I ~.
, j r ~ m ~ ~ Del ~ ~ är i.
inte roligl ut1 klaga jämnt.
Men lå- tas som lättvindigt.
En nY grupp kan ning UIFIIUl.ntle är av formell be- ningar för kvinna.
vnd skulle de annars ta kvinnorna sig naja.
då äro de mwl inte ögonblickligen i och med en lagpara- - skaffenhet, en åtgärd, som endast t w 1 De kunna ju inte förutsättas tro att rllllk-W yr.1 få denna möjlighet, när den x W I in u l k S Ur spelet.
i rll p m m d t traditionsbundet samhälle.
W p * r r-pektivc PaHirr att ut- lagen bara är en lag p P.,,PCre~.
i Gene- Författaren undrsr om » den myekrl mo- nyllja SinR riiPtkrpfler.
men inte rnlpodslymlrpn nkulle gärna se, att de derna kvinnorörelsens » Pato ' wh strävan Efter avslöjandet.
har nlgon betydelse för deras in- fingo högre löner, blott den slipper be- att p i till botten med prohle-n är en fordra dem till högre w l l n a d r posler.
bördes rtlllning, ssnkill ha frisin- täckmantel för den primilim skdpaliI1- Dessa p ";, ~, ~ j ~, ~ ~, k l ~, l " l ~ äro ~.
genom- n a d ~ och liberaler w r i t angelägna gångsbefattningar till rhrlsyorler kens syften motsvarande detaljhandlar- wh des- att försvara Sip pmol att n &amp; p n för- sa önska kvinnorna inte själva få.
De ha nas tamp mol kooperationen Del är bra retsamt att vår hemlighet st. ha bli- rkj,,tning åt höger SgI rum inom ju inte sokt de pDIlmi.larbrfsllning~~ de vi1 avslöjad, innan vi ännu hunnit skw.
deras leder.
Slalaminirlern fram- kunnat söka.
De äro heller icke lämpliga da n i w rirld-lig.
fördelar av virf arbete.
högre befattningar.
De skulle därför höll ocksa i sitt anförande härom- vi hade ändå anlagt en så S t M g mask: icke kunna bli p n l a s i i a l ~ n l ~ utan r men dagen, nll:,i rikldag och rpg~ring riir pD,l.erkei.
långt Tom sll plid-rn för T i n r W att » ut- fredsintresse, samhällshygien, demokrati, vilkel är nlg " 1 annat än ett val- Härtill anmärka nu de klagande, att om räcka sin verksamhet » utöver de gränser jordfrågan, skolfrina.
Oeh det hjälpte.
~ ~ tillsättas som Frisinnad Ungdoms rrdnkl ' r anser inte.
tekniskt sPmgIende bilda en slu- p o r l ~ ~ ~ i i l m t b r l.
l m i ~ p skola efter tur och ålder u1.n efter lämplig- » nödvändig uh önskvärd »?
Stail man ta ten borgerlig front, finna de fri- icke het s3 borde individuell pr6miog he ZetIul ' p beskyllningen för att icke vilja U m - rinnndc icke vrrkpn PrforderliRl el- Men av de manliga sökande har arbete med männen n i r den U I I ~ * S av en Statskyrkan och relldaMMbetsa rum.
ler lyckligt. » man tagit y, de tre äldsta och givit dem man snm u d att den icke är u n n, vel det R " i.ion ' f~rihrl ' wkkoniR ' som ti11mt- Hur nnnorlunda då i England pl.,.cmn UI.O privning, S,m,liua kvin- därför att han r j l l v blivit inbjuden 1 / 11 tes av den soc.dem.
n.qrInvn 1925 ha i De QPI.
Porn föranleda Manchester nor ha fallit igenom såsom p4 grund av ssmmrbdeq Emellertid har.
n i Pri,inlud Unsdorm dagarna avgivit sitt betänkande.
De hade att ge förslag t i l l ökande av den enskilde Guardian att diskutera förslaget om sitt kön irks lämpliga.
De kvinnliga kår- sammanslutningarnas centralråd har s l ~ l l l " I ' häfte rrnkPn Greta Cardell, en dugan- individens frihet vndrr förutsättning av pn förening mellan liberaler och ar- sig snlidsrirkt bakom de klagande.
Det de kraft inom Frisinnad Ungdom saln rfal.kyrk,n3 bibehållande.
De ha nu fram- betarparti, äro helt enkelt just de i är helt nalurligl, ty vinner generalpoststy- sig v1idsri.k med den s. k. Tidrvsrvi- kommit rnrd en ran r m.
g sin avse att sllllrl nlt de ha gemensamma in- rc~,en, p~nimningprinrjpPr reGcrjaIP,lq m v p m rilkrt mod r l i d i c skdl noler.8.
tlPJsen att arbeta för.
Liberalerna, sanktion, då är hela behörighetslagen n~ln.
Och nlr det s h l l m u m s måste samman- lätta utträdet ur statskyrkan, Man behö- och kunde lika Ri,nr \ varit borta.
hanget orkrli tas upp.
Hon framhåller v i d endast skriftligt anmäla och bekräfta om de Qlo vIrdigs rill nnmn, heter sens, ne, skall r r k ~ n n l r att nc,,vrm,,,o,td ' ire,.
v i ofta sagt ntt kvinnornas umm.nslul- sin rilrc ' a ' i att u " !i l ' Och hemskillnads- det, äro rkyldign silt land oeh hela yn, situation sr svår, men det är icke de ning för att ni inflytande se kvinno- året rid skilsmeaan från kyrkan är en- v.irlden att vid nislo r a i befria kvinnliga p .., e,p * ai,-rrm.l fel, annat än listan är snmi pr en männens sam- dast två månader.
Förnyar man då sin manslutning för att hindra dem att få ne,.
anmälan är man fri u1an att inträda i England rran den reaklionlm rege i den n, ' pninR o t ~ de Pii,~enl_ begicks när kvinnorna inplacera- Hon n i w r alldeles w m v i att detta sam- något snM1 smmfond ' ring, som ny innehar makten nI.~, des Felet i den nya löneskalan.
inte pr den P !Ot.
manslutande rllrr kön är allt s n m l in Konsekvensen därav är att man får lägger sill tryck hindrande r6r ut- de rfll.r sitt srb,lr skulle h a f t men på den lyckligt men måhända ett nQdrlriniy1 ge- nnlri " t ' ine med hälften av den skatt som v l g l r till kyrkliga ändamål ulom den som rPrklinK wh framåtskridande.
plats dit de hörde urnom sin lägre lön.
nomgångsstadium.
Om detta förslag kommer att för- Då trollade rjkld.gen rjfilv med sin egen Detta genomgångsstadium skvllc icke kommer på fastighetsbevillningen.
Man vrrkliga5 Slcrslir a l l SP.
Hur hade tag oCh begick en urili.
För att kunna v a n nld~inrltyl om alla män vore sP får då ej rösträtt i rent kyrkliga ären- inom den kyrkliga kommunen t. ex.: oedrurlninRsltonfe,pnepn i Genève säga s (t tiul.,, var fri och lönen lika på ädelmodiga win Frisinnad Ungdoms rr.
den kyrkobygge o. d. men väl i de borgerliga: rkullrbgsr.
slulal om England haft pn annan t.n p l a l ~.
om man VIIPI kvinna skötte rlak ' Br.
den, kallade man de plat- som för till- Man kan ge henne r i l l så tillrid.
att srnl,ha statens ämbetsmän skulle inte rPKPrinR?
I varje fall är det av stort fäll innehades av kvinnor sid r l l namn.
han i sill War V i U r att han rill V a R lo- längre behöva tillhöra srm,k.
statskyr- intresse i t höra, Eng- till - - ver - - t hur man i postexpeditörsbefattningar, de som inne- jal oeh rättvis.
Han gillar för sin del alls tal, ej heller lärare i rristcniam så till land just framhåller önskvärdhe- hades B Y man för p ", l.ninanlhr (allnin- icke reaktionen mol de nya lagar nom gi- Yi,la som de ej tillhöra myckl, avvikande ten av det, smm man i Svergr tar gar.
F. n. finnas 294 postexpeditörer som vi1 kvinnorna arbetsrätt och tävlingsrätt, trossamfund.
D. v. s. katoliker och judar få ej undnvis # i kristendom men v i 1 u,s14nd ifrån och bortförklarar.
I genomgått rmm.
t u n, som podar~hlm !b r ~ p r e m l ~ l l o n s r i l l.
tern .. För de Y " W män som viljs fram Men samtidigt w i han icke P (all- baptister.
Tmiouir prolr,M,~.
måste till- England talas än om liberalismens till p ~ ~ i ~ i d ~ l m i h P f ~ i l n i n ligga l.
m.
nu v c ifråga obj,jl.klirilelan av sin egen vir.
höra s,.lrksr *, l,.
Barnen följa föräldrar- up !wifler.
Här tänker man mest PA dessa 294 pa.~PlyP~li~ilr.~riallninlor emel- dering nl mäns orh kvinnors förmåga i nl i fråga Om medlemsskap eller icke men att siika uppehilla livet.
Man får lan dem och befordran.
Skole de nk s r i l samhällsarbetet.
sa myckrl märkligare befrias ej från ptikf att deltaga i religi- annat än om föräldrar- halta sig fram mellan de båda ptw befordras så få männen vinla p4 deras som hans åsikter från mars till juli för- OnsYndrrrisninpn ra parliema, oeh man har för när- f. d. platser med de för kvinnor avsedda ändrats t i l l kvinnornas narkdcl.
I nurl n. tillhöra sådana samfund att undprri,- lönerna, tills kvinnorna pensionerats Pller fanns det dugliga kvinnliga plilikrr.
men ningm rkullc innebära s,m~l~lv,nu, varande funnit rin väg i den borger Y " erli (I * re de funnos I fel prlirr orh kunde därför stigit i Padrrna.
Den frikyrkliga kommittéledamoten, ret- liga ramlingen, v.Tfi) rl Ja, den sll- tor Moseon, rp,errh.r sig i en rkrirrl3e.
ken borde utiiinas.
T y är del SA, att om vilken vi r6gs förmoda att den h a - frisinnade w h liberaler i s j c l ocll rare m, förslaget kommer att vinna gil- hjärta känna snmh6righeI med hö- lande just inom s1.I.kyrk.n.
Tidrr.rreI kommer SI, narm.ra ta upp frågab om Rem.
då är den borgerliga samiin- statskyrkans slillning i r l r lid.
gen riklig.
Men då bör den ej kal- las endast RI valleknirk åtgärd, där man inte vet.
om man hjälper eller stjälper sin bundsförvant och riin.
digt urslklar sigmed, att man ptr dast veliit sljllii riisler för egen del.
XI vpfattningen en annan, anser man, att liberalismen i Srerge allt jämt har en politirk uppgift, så är det tid att samlas omkring denna, Vrh uppgiften bestämmer vigenl
Fröjdefull gemenskap och fasansfull.
Under sommaren är samvaron mellan människor förlagd till grön- gräset.
Viii man vara ensam bör man vara i Stockholm.
DA kan man ostörd från sitt fönster se ljusa da- gar och dunkelt lysande nätter gli- d:, förbi, blåa, tysta nätter vilka hålla aftonens rosaskimmer vid liv intill morgonen.
bana, i gemensamt sökande och tjä- nande av sanningen, Det är detta behov att söka an.
knytning och att görs tjänst som håller så många kvar i föreningsli- vet, fast del inte är givande.
Men man tror kanske att det är större heder med att fylla en plikt om den är tung och tröttsam.
Men det är inte så, den skall vara rolig och man skall ila till sin grupp med fröjd.
många av de anslutna länderna sakna straffbestämmelser för » direk- ta och indirekta uppköp i vinstsyfte av kvinnor och barn ».
Vidare är kommunikationen mellan de olika ländernas centralupplysningsställen alltför klen.
I engelska parlamentet har i da- garna framlagts en motion bl.
a. av mr Clynes och miss Margaret Bondfield, som går ut på skärpta Ensamheten ger ett utmärkt till- straff för kvinnohandel och över- fälle att tänka över samvarons pro- huvud på att affärsverksamhet med blem.
Man kan icke glömma att det prostituerade inom landet och mel- l a n England och andra länder.
finlir, ty man kan icke glömma att Min frågar sig: skulle inte nya Handel med prostituerade och för- människor existera när man frän tjänst på deras förtjänster föreslås gruppbildningar kunna uppstå på sitt fönster ser så mycket hus.
Detta kosta upp till 5 års straffarbete.
Det andra grunder än de hittills avgö- problem aktualiseras dessutom när tyder ju inte på att missförhållan- rande, kanske djupare än dem man den äro obefintliga.
det lider mot hösten.
Inom kort tid hittills ansett tillräckliga?
Är det Systemet med pass och visa som skall staden Bier b l i centrum för möjligt att bryta genom dessa glas- infördes genom världskriget av helt samvaron mellan människorna.
Ur andra skäl har snarare än lagstift- rom dela upp oss i fållor ef- ensamheten skall man gå till någon ningen bidragit att hålla handeln ter kön, ålder inkomst, klass, yrke slags gemenskap, men vilken?
nere.
Men den har också tvingat och parti?
affärsmännen till försiktigare meto- Denna fråga: men vilken?
anty- Smuggling förekommer myc- I julnumret BY Tidevarvet för der att jag här mest tänker på den den stackars varan kan få tö. 1926 skrev Emilia Fogelklou en ar- valfria gemenskapen, inte på någon långa sjöresor undanstuvad ' i tikel: Ny gemenskapsanda, s o m för denna leda, varför denna um t. ex.
Den frivilliga verk- familje- eller hushållsenhet.
Kanske samheten till unga flickors skydd tillhör j a g en sådan, kanske inte.
skräck, denna tomhet i hjärnan?
handlade om nya former av grupp- har genom sina ombud vid hamnar liv i England.
Hennes ord föllo i Om jag gör del.
är del mig ändå Det är ju inte r i m l i g alt den kan och stationer kunnat göra en hel icke nog.
Jag måste ha en kontakt komma bara BY medvetandet att en törstande jordmån och ha sedan del, lika så kunna tågsystrar och utanför denna, leva någon form av man sätter bort så och så mycken diskuterats på medborgarskolan sökningsarbete leda i bevis att flic- båtsystrar förhindra många miss- l i d med att hängs på en stol.
Det och man och man emellan.
Den bruk och frivilliga platsanskaff- församlingsliv.
ningsbyråer reda upp månget hopp- dör man ju inte av, och på tråkiga som skriver detta har i dagarna fått Ty visserligen är ensamheten löst utseende fall.
möten nästan dör man.
Och sen ett personligt intryck av dessa grup- sträng, ljuv och nödvändig.
Men Men a l l t detta blir ändå bara be- ka del ta en natt och en dag att pers liv genom besök BY en medlem Asien och att en massa personer handling av symtomen.
Handeln den som säljer den till livsform, som har en rik och mångårig er- tjäna på denna affär såsom u p p kommer att existera, så länge utesluter sig frän möjligheten av kvickna till l i v igen.
Man har inte köpare, mellanhandlare, soutenörer, under detta gjort klart för sig, att farenhet, Samtidigt har jag fått till- mammor och långivare till rörel- den stora efterfrågan gör den så lö- stora erfarenheter.
man varit under ett nedstämmande fälle att läsa en bok, tryckt som sen.
- Men v a d är det, om inte nande, att affärsmännen gärna t a riskerna därvid.
Rapporten förkla- Bland de möjligheter till samvaro inflytande som i negativ måtto visar manuskript som är ett försök av en vit slavhandel?
Rapporten medger rar att kvinnohandel försvunnit i rom ges för en person med en viss » sökande grupp » att sätta på pap- att det finn, flera villiga än ovilliga gruppens kraft och välde.
offer, och att många av dessa kvin- Holland emedan männen där trä- rörelsefrihet lämnar jag genast ur Avgörandet B Y vilken grupp man per de erfarenheter som gjorts nor varit prostituerade i sitt hem- nats och uppfostrats så att de icke räkningen dans- och bridgeklubbar grupperna och ile lagar land.
Men efterfrågan på greenies, mera täckas vara kunder åt kvin- bör tillhöra har nog i allmänhet inom Det är mycket lätt för den som al- färsk vara, är stor och bland dessa nohandeln, Rapporten förmäler ic- fattats på rätt ytliga grunder.
Kan- grupplivet följer.
ke vad den har för bevis för sin drig blir bjuden på sådant.
Men det skall man finna dem ske har man hell enkelt låtit över- En följande artikel kommer med nykomlingar finns j u annat församlingsliv som kommit långt bort till främ- uppgift, men att i r i t samhälle med tala sig a l l drivs in i en grupp stöd härav att söka bygga vidare mande länder på falska förespeg- hög moral icke finns plats för en klubbliv BY intellektuell betoning sådan handel är ju självklart.
Kanske har man h a l v t automatiskt på och komplettera lektor Fogel- föreningsliv med politiskt eller soci- Albert Londres, en fransk skrift- gått efter yrke.
samhällsklass, ålder klous redogörelse.
all syfte, yrkessammanslutningar.
ställare och reporter som gjort s i g eller kön och trott att likhet här känd genom en mängd sociala stu- Människosvält kan bli härd och skulle betyda likhet i åskådning Det blir en senare fråga i vad dier har nyligen givit ut en bok påfrestande men knappast så att mån denna engelska rörelse kan le utpressas och utplundras på sina Le Chemin de Buenos Ayres, där möjlighet till samförstånd.
man ville mätta den med möten och tjäna till förebild eller rättare i n förtjänster av de män eller krinnor han skildrar sina studier av kvin- som etablerat dem i yrket i det land nohandeln.
H a n bekräftar i allo föreningar.
Den som avslutat för.
Den som upplevat grupplivets sti- spirera till någon slags pånyttfödel- dit de komma.
Nationernas förbunds rapport, han enings- och mötesperioden i sill mulerande och stärkande inflytan- se av grupplivet i ett annat land.
Det är inte bara därför att främ- kan också som enskild rapportör de, när dess välde övas i inspireran- l i v k a n icke återvända till det som Tidevarvet ser gärna i detta sam- mande kvinnor mera tillfredsställa vara skarpare.
var.
Detta är knappast någon indi- de riktning.
den längtar alltid att få manhang att hela frågan om värt kundernas smak som soutenörerna Det finns en välorganiserad och viduell tyckmyckenhet.
De flesta bli på nytt delaktig av detta.
Del föreningsliv kommer under disku s- i Sydamerika helst låta sådana ar- av polisen tolererad kvinnohandel beta B I sig på galan eller i bordel- som sträcker sig över hela världen äro trötta på föreningar, samman är underbart att se människorna sion.
lerna utan därför att de ha dem med centrum i Paris och Marseille, träden och möten.
Det berättas om resa sig och blomma under en så- E.
W.
bättre i s i n hand.
De stå utan an- Den blir rik på sin mänsklig:, vara höriga, de kunna icke språket, de det är summan av hans studier.
den nu nyligen avlidna fröken Gert- dan inspiration och att själv plöts ha icke pengar alt reda sig med.
Är det inte märkligt att den vita rud Klintberg att han väckte oer- ligt känna hur möjligheter inom en Men även den psostituerade kan rasen som handlat med den svarta hörd förvåning i F. V. O. med all vakna, om vilka man ingenting kräva skydd mot öppen och skam- så länge nu l i r släppa till sina visste, känna h u r hjärnan arbetar säga återbud till ett sammanträde lös exploatering, säger rapporten.
kvinnor?
det hade aldrig hänt.
Några dar se klarare.
hur idéer födas ur själva Det är efterfrågan som bestäm- Vi skola icke trötta våra läsare nare var hon död, vilket förklarade atmosfären som blixtsnabbt finna mer handelns omfattning och Lian- med detaljer från hans bok.
Det delslinjernas väg.
Vad Sydamerika märkligaste i den kanske är hans återbudet.
Men sådana plikttrogna ord genom någon och blixtsnabbt förstås, gripas och föras vidare av angår är det överskottet på män som påstående, a l t polisen i vissa länder personer finnas nog inte mänga.
gör affärerna dit så lönande.
T i l l ett t. o. ni.
understöder affären, Han De gamla formerna för samar- de övriga.
Grupphandlande, buret sydamerikanskt land emigrerade skyller det nuvarande tillståndet an inspiration, får också en kraft bete, meddelande och påverkan sy- 1911-1924 omkring 1.200,000 män mindre på bristande lagbestämmel- nas vara urvuxna.
Man känner del som är större än summan av alla och 500,000 kvinnor.
Prostitutionen se och bristande internationell sam- måste jämna ut skillnaden.
I Buenos verkan än på det kapitalistiska sam- starkare än nånsin nu med skug- deltagarnas kraft.
Ayres finnas 4,500 utländska kvin- hället.
I flertalet fall är det nöd När man nu vet vad som slumrat g i n av nästa års riksdagsval över nor bland de prostituerade och i som tvingar kvinnorna in i detta sig.
Det är stora svårigheter att få i grupplivet, är man för vis alt på Brasilien äro 80 proc.
av kvinnorna liv, menar han.
Endast ett min- folk i föreningar, och v i ska inte ta- måfå ge sin själ en grupp i våld i bordellerna utländskor.
I dessa dretal drivas dit av abnorma bö- In om vad det vill säga för ett jätte- och för ödmjuk att Im att man kan jelser.
Han tror alltså på revolution.
Men arbete a l l få dem på sammanträden nå sina möjligheters fullbordar trots proletariatets seger får ju och möten.
Men folk som dragits utan hjälp D Y en grupp.
M a n vet Ryssland släppa till massor av kvin- vid håret till en sammankomst häm- att möjligheternas fullbordan ligger nor för prostitutionen i Kina.
nas omedvetet genom att förgifta i jagets anknytning t i l l något större Större social rättvisa, strängare lagar, fortsatt arbete från Nationer- än dess egen korta och vanskliga atmosfären med olust.
nas förbund och från den frivilliga verksamheten, omreglering av hela det sexuella problemet större aktning för kvinnan allt detta måste till för a l t göra slut på den handel, som göder sig på mänsk- liga varelser.
Men vad ska man då säga om dem som låna sig åt att förvilla begreppen och begagna s i l av skämttidningsredaktörens cy- nism för att förlöjliga arbetet på att göra slut på denna mänskliga skam- fläck?
väggar -
En ny medeltid.
En m u r som- ramlar.
fr. sid. Id (Forts. Faderskapets traged i. förbittrat.
Medan han tänkte på eftersökt av alla andra.
Bokhålla- Danzig den 31 juli 1927. läror att skaffa kristnat har Ryss- att ännu var det nära åtta månader ren sig ingenting ut och dansade Av R u t h P e r s s o n.
till dess avtalet mellan honom och illa, men han var frikostig med bio- land blivit över Bysanz, men utan Finns dal någon envisare och starkare kärlek b l i n d människor barn In kär- husbonden gick ut.
Förr fanns de grafbiljetter och rotsaker.
Och hon (Forts.) att lära känna den kristna d- eken till murar att bygga och underhålla byggnaden ens i dess förvanskning, murar?
Dock händer det ju i denna un- Hon var från en annan trakt.
ingen möjlighet för honom att kom uppmuntrade än honom än Anders ma bort från orten.
Och bort skulle I !.
något måste man lega sig till den vad ryssarne omfattat är blott en derlig tid, att murar ramla - och man och sedan hon ställt om med fos- han Det skulle bli både visst och lid man går och vänlar, menade terhem åt den nyfödda hos kvin- vag mystik.
som dessutom visar får se en ny bil himmel och en bil liv.
nan, som tagit sig an henne själv, sant.
hon De känslor, de bägge rivalerna icke få överensstämmelser med På esperantokongressen i Danzig kunde for bon sin väg till en anställning Den gamla såg vad intryck åsy- man glatt konstatera att språkförbristn- i huvudstaden efter ett synnerli- nen av dottern gjorde på honom hyste för henne, voro väl inte hel- buddhism.
gens mur kan vackla.
åtminstone inte till en bar- gen bittert avsked från den lilla.
men hon hade satt sig bestämt före ler Till denna smitta från Tyskland Från 35 nationer i 4 världsdelar ha espe- varken så vänt stora eller så som hon lovade bereda ett hem att ställa allt tillrätta igen mellan jan a h Ryssland.
fortsätter Massis, rantlister samlats här under den gröna fjärran från allt.
som minde om honom och fästmön och för så lite värst heta.
Men.
skall man kanske kommer nu på det sistone av des- stjärnans standar, a b alla kan vi o h - sorg och skam.
gav hon sig inte.
Vårarbetet tog sir låta en kryddkrämaregesäll slå sig M dagar en strömning direkt från hindrat tala med varandra.
Kan någon Anders låg i en skogsbacke och början och han kom inte mera ni u r brädet, tänkte Anders och, skall spelade kort den söndagsförmiddag ha sin väg där förbi så dagligen man inte vara karl nog.
att bräda Östern, den vars förnämsta namn av Tidevarvets läsare tala 35 språk En dag var det protestantisk esperanto- äro G a n d i och Tagore och som gudstjänst i den utomordentligt vackra i september hon for.
- " No reser som han haft under vintern.
Men en bonddräng tänkte bokhållaren.
fästmö din ", upplyste kamraterna ut på sommarn passade hon på ho- Och följden blev en fiendskap dem på europeisk ungdom utövat ett Mariakyrkan.
De esperantiska orden om honom, när de sågo röken från lo- nom en gång när han skjutsat för emellan och det av allra bittraste inflytande som Massis själv är den kärleken som den enda segraren och o m komotivet bolma upp bakom bae- husbondefolket till järnvägsstation slaget till på köpet.
Till stor förnö- siste att förneka.
men den förste Zamenhof som ur kärlekens tvång skapat karna.
M e n Anders endast grym- nen och kom ensam tillbaka.
jelse för den övriga ungdomen och Anders såg henne komma direkt för flickan själv.
att beklaga.
Ty han anser att det ritt Esperanto, ljödo starkt mellan de tade något som ingen blev klok mäktiga valven.
En annan d i g talades i Det var en kväll någon BY dagar- kommer i ett sällsynt farigat * an- universitet om det framtidsbärande kär- på.
De tjugofem i månaden gräm- ut ur stugan och ställa sig på väg kanten att invänta honom med bar na före julafton.
Butiken var fylld blick.
Det drar ju upp till storm leksverk som bedrivas i de skolor som de honom, ty de kunde ju ha kommit till gagn på ett för net på armen o c h han rasade inom med folk, och bokhällaren hade va- igen.
säger han, men det betydelse- antagit Esperanto-undervisning.
honom betydligt nöjsammare salt.
sig som ett infångat vilddjur.
Han rit i ständigt och strängt arbete hela lulla och det nya med den kamp Senare samma dag verkställdes plante- Hon fick minsann gärna resa.
skulle sätta fart på hästarna, skulle den dogen och många dager förut.
mellan Öster och Väster, vars för- randet av den för den internationella rör- Han önskade endast hon tagit hon få se, och åka förbi henne Trött var han, ömfött var han.
Det ståelsen symboliska esperantoeken, d &amp; den Som det skarpaste trav.
Det skulle han göra var inte så lätt för honom, a t t ver- apel v i nu bevittna, är att det är ens representanten efter den andra för barnungen med sig.
beslöt han.
Men hjärtat dunkade ka artig och förbibdlig, där han Europa självt som satt vapnen i 35 nationer lade litet av sitt hemlands nu var var det en pina att tän- ka, att fostermoderns stuga låg och händerna skälvde, och när hon skuttade omkring mellan mjölkbin- händerna på sina motståndare.
I jord kring ekens rötter.
Detta kan ju sy- just utmed den väg, han så gott gjorde tecken åt Iionom att stanna gar och silltunnor och lydde.
till nas bsrnsligt liksom mycket annat!
denna tidigare konflikter stodo mot var- som dagligdags var nödsakad far- så lydde han helt beskedligt och ku- allt prutande och köpslående och andra två civilisationer, som var väldiga världsrörelse Men kanske det das.
Han fasade för alla stickord, vat.
halande ut på tiden.
Och så öpp- älskligt barnsliga som gör människor till och en förnekade den andra.
n o går kamrater och bröder, bir inom sig ett han annde lian skulle få hörn.
Och H ä r skulle han få se sin tös rik nades butiksdörren, och Anders tigt på nära håll en gång. » Och han blev synlig.
på trappan.
Söndags- för alla påminnelser.
däremot Östern till anfall i namnet livskraftig frö till en ny tids gemensam- Och som han anat så blev det.
såg en ettåring.
En rar liten unge klädd ståtlig leende och självmed- BY en " rätt " och en ideologi som hetskänsla.
Det föreföll honom, som hels Irup med mörkt hår, som tecknade sig veten stod han o c h höll dörren öp- Henny Widström.
Västerlandet självt har gjort Uni- gaddat samman sig för att spörja a l l bli lockigt och stora mörkblå pen åt henne, som var deras fiend- honom efter familjen.
han fått sig ögon, som tittade förundrade och skaps upphov.
Och svarstjuka och versell.
Åtminstone formellt åbero- pa bägge samma moral och krav kunna klamra sig fast vid.
d4 de på halsen.
" Var det här han hade allvarsamma på det skamsna karl misshumör flög som ett hettande sin tös? ” t y det var en flicka.
- ansiktet framför sig.
pulsslag genom varje led och lem i DA jämlikhet och frihet.
på natio- nu se alla gamla märken sopas bart.
" Hade hen sett henne någon » Nå månne detta var något att bokhållarens kropp.
Ty.
naturligt nell självständighet och självbe FIL orka med ett göra klart för sig gång? ” “ Hade han hört något skämmas över, Anders ?.
vis hade de haft sällskap på dit- stämmanderätt.
samma tro på den sin egen livsställning och följakt- från hennes mor, sen hon reate? ' '
Men vem skämdes.
Anden låtsa vägen, skulle de ha sällskap med mekaniska utvecklingens betydel- ligen också faran BY att sluta opp - " Skulle de månne ändå inte Cif- de sig vara helt oberörd.
» Da Iiten! » varandra pi hemvägen också.
Han höll ögonen på dem, så gott se.
Men icke nog härmed, det sker kring ideal som äro ens egen kul- ta sig, de båda?
Han och hon. "
SA log han, och sträckte fram en stor sporde man honom.
Och det kän- grovbarkad arbetshand.
Men liten han förmådde hela liden, medan i en stund d4 Europa börjar syna tur fientliga.
Den enda räddning- des pinsamt att behöva svara, blev i en hast ännu mer allvarsam de Ringo omkring i butiken och t u en ser Massis i " en n y medeltid ", sina " odödliga principer ” i söm- han var fast besluten, att aldrig stack ett finger i munnen och titta go varorna i betraktande och gjorde marna och finner dem e j fullt så i att Europas stater återställa den någonsin komma i beröring var- de betänksamhet förbi honom rakt ut sina uppköp Stundtals kom del ett oomkullrunkeliga som de tycktes andliga enhet som bröts med re- ken med den lilla eller hennes i luften och gömde så helt plötslig frånvarande och drömmande ut- mor.
huvudet på fostermoderns axel.
Den tryck i flickans ögon, lyckte han.
formationen och med all makt vär- för föregående generationer och Antingen satt han med näsan vri- gamla skrattade, och Anden körd Och del gjorde honom orolig ty det d 4 som sagt det unga Europa sy- na det komplex av grekisk-latinsk den helt åt andra hållet när han hin väg smått skrattande han ock var något alldeles nytt hor henne, nes på väg att övergiva sin ratio- och germansk-keltiska ideer som kom därförbi, eller också höll han så.
.
, som han aldrig märkt förr Anden nalism för samma tolstoyanska my- utgöra kärnan i denn civilisation.
blicken riktad stelt framför sig på » Lustig unge, att se rolig ut, nä hållning föreföll honom också än stik som tjusar dess asiatiska brö- Endast kristendomen kan frälsa någon punkt längre fram åt vägen hon försökte gömma sig.
Han kän- mera krasst utmanande än vanligt.
Västerlandet utropar han och en- Men att det hela vintern stod en de sig riktigt upplivad till mods Men tack och lov för den minnes- der.
krukväxt med högröda blommor som om han utfört en duktig gär- beta han plötsligt upptäckte sig va- Västerlandet känner sig inte dast kristendomen kan frälsa Ös- och lyste i ett v fönstren, var han ning.
ra i stånd att ge honom.
Och just längre säkert varken på sina lagar tern, som i lika hög grad " gått vil- i alla fall medveten om.
Och när Och längre ut på sommaren, nä som de stodo i begrepp att betala den en dag i börjar på våren var husbonden föreslog honom: » Jag sina inköp till handlanden själv och eller institutioner.
I en sjuk kropp se ” i förvirring och splittring.
b i r det på fientliga och splittrade Massis kommer således ehuru på undanflyttad märkte han även det ökar lönen med sextio för helåret avlägsna sig.
passade han på att av skräck.
Ty i dess om Andersson stannar, tvekade han vrida samman e n pappersstrut, fyl- själar Därför behöver det också vitt skilda vägar, till ungeför sam- och blev ställe såg han ett litet vitt bylte, inte.
Ty sextio kronor, det var för la den med konfekt och räcka fram försvara sig mot de falska mysti- ma resultat som ryssen Nicola Bor- som stod där och bankade upp och alldel pengar.
Och det var egentli- den å t Anders samt förklara högt ker.
som under skylten av en bil- diajeff i den ungefär samtidigt ut- ned mot fönsterkarmen med små gen inget brott han begått, så att och vänligt så det hördes av alla: lig orientalism begagna sig av givna boken Vers un nouveau moy- knubbiga händer.
Bakom skymta- han för den skull behövde hålla sig » Varsågod Anders När allt annat missnöjet i sinnena och som dölja en âge (Paris 1927).
Berdiajeff h o p de han ett rynkigt gammalt ansikte, undan från hemorten lian hade manfolk får gotter hem med sig till rivaliserande rasers vilda aptit ba- pas också på en n y medeltid, Orsa- som log och nickade mot honom.
ett barn att försörja, m e n huru småpysarna, får väl du också ha en Vad han kände inom sig i den kom främmande diktnings och ken till nutidens oro ser han i att stunden fanns ingen möjlighet för många ogifta karhhr nu för tider strut med till din. » Och Anders blev var det inte som hade del.
Och flat som för ett slig.
lian hade främmande mysteriers tjusning.
renässansen dödade medeltidens honom att reda ut åt sig.
Men han dessutom skulle det bli stadigvaran inte väntat sig minsta försåtlighet Aldrig har under historiens dröm om Gudsstaten och ryckte lyfte handen han höll piskan i, till de biograf vid stationssamhället och man drog på mun och skratta- lopp civilisatinernas och kultu- människor bort från den auktori- slag, så högt han förmådde och den vintern och dans på hotellet de öppet lite varstans i butiken.
till med ett våldsamt rapp varje söndagskväll Och man vis- rernas stora strider ägt en så im- lit de dittills underordnat sig.
Den drog (Forts.) längs hela ena sidan på ett av de gisk karaktär.
Vår tid plägar bolsjevistiska revolutionen är för ho- båda intet ont anande öken, och ste hur man hade del, men inte hur man kunde få det.
Så han stanna anklagas för materialism, fortsät- nom endast det sista försöket att svor över dem högt o c h gäll och de.
ter Massis, men sällan har väl en göra sig f r i från gudomlig över- Hela vintern, sedan- potatisen epok varit så impregnerad av mys- höghet, slutstenen i den byggnad körts till bränneriet körde han lik.
som vintern förut ved och timmer- tik som denna.
Varje ny form av vartill renässansen lade grunden.
stockar till lastningsplatsen vid dunkel mysticism vinner nu ge- Nu, säger han, med äkta rysk apo- järnvägsstationen, och nästan arje nast anhängare bland de många kalypsfantasi, skall det följa en tid gång han kom förbi stugan, hade som gå ikring med en ständig oro, som kommer att vara icke teokra- fostermodern lyft den lilla till fön- en ständig längtan efter något de tisk men “ satanokratisk ”, de som stret.
Han lyckte inte mycket om dessa påminnelser men man fick förnekat broderskapet i Kristus ta det med ro och låtsa om ingen skola i stället uppleva förbröd- ting.
Det glömdes väl med tiden ringen i Antikrist.
Men denna pe- Och han vinkade för del mesta en riod blir icke lång.
Berdiajeff anar hälsning mot henne.
redan gryningen av en annan och Modern kom på besök både till lyckligare, en " helig period ” var- under kristendomen vänder åter till att bliva vad den var före Kon- stantins dagar och begynner ännu mör som hon hade sedan Vacker en gång sitt erövringståg över var hon, men det fanns väl flera än hon, som voro vackra.
- Och världen.
- - på hösten, det året dottern fyllt Fantasier, kan man vara frestad l i d tir.
blev Anders och bokhålla- att säga men fantasier om i varje ren i handelsboden rivaler.
fall i sydeuropeiska länder disko- Flickan.
rivalskapet gällde.
var teras med en iver som kan göra lantbrukaredotter.
Enda barnet till föräldrar, som stodo sig gott Vac- dem värda att påpekades även utan- ker, glad och okynnig var hon och för deras gränser.
T y en och annan fullt medveten om sig själv, Sitt kan kanske finna intresse av att hjärta hade hon fäst på ett håll, iakttaga, ett det finns de som svär- som ingen i Irup hade en aning om, ma inte bara för materiell men och hon brydde sig lika litet om den ene, som hon brydde sig om orka-och framförallt - för and- andre av dessa båda.
Men Anders lig hembygdsvård.
Roma juli 27. dansade bra och såg bra ut och - - - stel - -,
