# ID: svediakorp-per3349
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,208
# sentences: 427
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 32.
6 Augusti Tidevarvet N:r 32 Nr 32 Vår bröllopsdag med doden.
Årsdagen Årsdagen av krigsutbrottet har gått förbi.
Tidevarvet erinrar där- om i artikeln: V i r b r ö I I o p s- d a g m e d d 6 d e n.
Av alla tidningar vi sett har A r b et aren mest verkningsfullt fastslagit krigets ursprung och sanna natur och på- mint om allas plikt att resa sig mol den krigsfara som hotar.
Fru A n n a medlem av w i c k s e l l, N.
F:s mandatkommis- sinn, har givit en redogörelse för det uppfostringsarbete som börjat i de afrikanska kolonierna.
Det vore önskvärt att vår skolreform vore lika modern och tilltalande som den, varmed negerbarnen skola lyckliggöras.
Av I v 4 v ä g a I: kampen m o t det onda och kampen f ö r det goda, väljer man i allmänhet i vårt samhälle den förra.
Så har skett i nykterhetsfrågan.
Tidevarvet har samlat en del ut- talanden om ungdomen, särskilt den arbetslösa ungdomen.
De äro dels berömmande dels klandrande, men ungdomen håller styvt på sig själv.
I dagarna hålles i ~~~~i~ espe- rantisternas världskongress.
Devi- nez erinrar med anledning härav om hur det g å r vid andra världs- konferenser.
Esperanto, av krigsutbrottet, vår mål säger att han önskar se förstö- bröllopsdag med döden, har gått relseverket i gång.
De andra folk- förbi för trettonde gången.
I år ledarna säga att de icke vilja det tycks man icke ha så mycken lust men att de måste räkna med alla med betraktelser av denna anled- eventualiteter och därför tvingas ning.
Nere i Genève bry engelska, fortsätta att fullkomna apparaten.
amerikanska och japanska delega- Men så dåraktiga kunna icke fol- ter Sina huvuden för alt finna en kens ledare vara att de tro på rust- om gemensam överenskommelse minskning BY flottrustningarna.
Men då Amerika och England be- höva olika slag av krigsskepp och inte vilja låta de olika slagen ta ut vartannat, så ser det just nu ut som om England i stället måste börja bygga av Amerikas sort och Ame- rika av Englands.
, Ur detta kan man endast dra den slutsatsen all dessa allierade a~ samma blod, språk och religion räkna med något sådant som alt de skulle komma i krig med varan- dra.
Detta är bara en detalj av världs- politiken av 1927, men den visar att vi Bro inne p &amp; rustningarnas v @ 1927 lik- 1914.
Den vägen löper bred och be- kvämt sluttande ner mot avgrunden.
Militärer, uppfinnare, organisatö- rer av civilbefolkningens värnplikt, alla ha snabbt och skickligt tagit ur lärdomarna av världskriget.
De kunna lova oss ett krig av väldig omfattning, av aldrig drömd verk- ningsfullhet, om vi blott vilja rysta.
Och se, d u vilja vi.
Det är t i s ket hemlighetsfullt och ofattlig att vi vilja det.
Rena dumheten kan det inte va- ra.
Den mänskliga hjärnan äger ju bevisligen förmågan att dra ut slut- satser ur vissa givna fakta.
Här ligga de ju så klara.
Vår förmåga till förstörelse har vuxit J enormt med flyväsendets och d a kemisks krigföringens utveckling alt del är vissa döden att sätta den i gång.
Mussolini som med sin cyniska uppriklighet tjänar ett högre ända- rom driva sitt spel.
Finns det ett för oss fördolt viljande inom den enhet v i kalla människosläktet, den enhet av vilken individen icke fattar mer ä n vad cellen i en kropp fattar av den kropp den tillhör?
Och har denna vilja beslutat sin död och satt cellerna a l l utföra verket un- ningarna som fredsgaranti.
De VO- der inbillningen att de arbeta på ro ju med 1914. försvar och skydd för livet?
Men Om det inte är dumhet och bris- ser man på vad människosläktet tande slutledningsförmåga som har eljes har för sig, tyder det A andra ansvaret för rustningarna, vad är sidan på vilja till liv.
Man strider det då+ mol sotdöden alldeles oberoende Under krigsåren kunde en mängd av att man förbereder gas- vanvettiga handlingar som ledde till döden.
Mon utfinner bekväm- krigets förlängning och förråande ligheter och nyttigheter, organi- och till världsfreden förklaras av att serar produktionen oeh utforskar alla hjärnor voro förgiftade av ha- själslivets lagar.
Man experimente tets, dödens och lidandets senaps- rar med uppfostran och tar de för- gas och alltså satta ur funktion.
sta stegen på befolkningspolitikens.
Men nu borde ju ruset ha gått av väg.
Vi arbeta alltså på två linjer.
oss.
Varför fortsätta Vi, n u nyktra, livets linje och dödens.
Del är möj- d ö d a s väg?
ligt till en tid.
Det kan också den Del kan j u sägas att vi äro un- enskilda människan göra i tider av der den våldsamma suggestionen, yttersta splittring i viljan.
Männi- att det inte finns någon annan.
Men skor inom vilka dödsvilja och livs.
varför reser sig inte.
vår själbeva- vilja kämpa ha blivit överraskade relsedrift och sliter sönder sugges- med att samma dag köpa vinter- lianen.
Förklaringen att det är ka- överrock till hälsans skydd och re- pitalisterna som vilja krig och rust- volver till dess förstörelse.
ningsindustierna som vilja tjäna Är allt vi nu dagligen se av mot- pengar, är ingen förklaring.
Med satt handlande tecken på en mot- berått mod och klar hjärna kan svarande splittring i mänsklighetens ingen vapenfabrikant eller dats- innersta vilja?
Det lär icke gå många år innan man, ä n d borgerlig nationalis- k, vilja krig.
Herrarna veta ju vi veta mera därom än nu.
Ingen a l l de med all världens resurser in- slump, ingen antikrist skall avgöra kunna dra sitt eget öde.
sin indu- stris, sin förmögenhets eller sitt lands öde ut ur den stora förstörel- sen.
De borgerliga statsmän eller storindustriella som vilja krig äro alla hospitalsmessiga.
En djurart.
t. er.
väggohyra som vill röka ihjäl sig själv kan inte tänkas.
När v i n u se människosläk- tet beställsamt sysselsatt med för- beredelser alt röka ihjäl sig självt.
fråga vi oss vilka hemliga krafter le 5 årg.
1927 Människor från 30 länder äro samlade i en stor sal för att arbeta, överlägga, be- sluta, lagstifta tillsamman.
De tala olika språk men det är nödvändigt att de till sig förstådda av varandra.
De skola ju överlägga om något så ömtåligt oeh svårt som genemsam arbetarskyddslagstiftning.
Det talas två språk p i konferensen, fran- ska a h engelska.
Men utom engelsmän och fransmän som inbördes inte förstå varandra, finns där en stor grupp dele- gater, som ha spanska till modersmål.
Där finns tyskar, hollländare, skandina- ver, orientaler.
Den spanska gruppen öns- kar att spanskan må bli jämnställd med engelska och franska.
Samma anspråk ha tyskarna.
Min dessa önskemål ha avböjts av konferensen.
Man k a n in- te ha mer än två språk, det &amp; tillräckligt tidsödande att behöva ' tolka timslånga anföranden från franska till engelska och.
tvärtom.
Men nu består konferensen till stor del arbetare som inte kunna tala på nå got annat språk än sitt modersmål.
sko- " då deras erfarenheter, deras uppfatt- av ning, deras bifall eller och förbli stumma?
Inför detta argument opposition sträcker " - sig kon- och en får tala eget språk.
En svensk får tala svenska, men då förstå inte de andra.
ferensen därhän att var På sitt Och sen kommer de två tolkningarna som ta orimlig tid.
Det tär på den överhopa- de konferensens nerver att sitta stilla me- dan en skandinavisk delegerad håller ett långt tal och medan det tolkas.
Då funderar man ut att tolkningen jordens öde.
Människosläktets egen skall kunna ske samtidigt som anföran- viljas riktning kommer att avgöra dena hållas.
utgången.
Ar livsviljan starkare än i år när de delegerade samlades I- dödsviljan skall denna hemlighets- telefoner med öronproppar inmonterade fulla kris, sprungen ur dolda skador på de delegerades platser.
Talaren på dem vi blott kunna ana men icke estraden var omgiven av Id tolkar som sätta diagnos på, gå Över.
Oeh ung- samtidigt skulle lyssna, översätta och te- domen skall åter kunna följa skal- in talen till tjänst för dem som ville begagna sig av telefonerna.
Även dens maning att: detta visade sig odrägligt.
Tolkarna kun- prisa undret att d u föddes de inte på en gång lyssna och översätta männniskogestaltad, gudalik, dessutom störde de dem som ville undret över alla under.
lefonera " - ~ U talt D och telefon.
När konferensen samlas här näst blir det första dan får göra att sprida sig I smårum.
I vart rum är en högtalare som förmedlar talen.
D i r finns också en talk som för sin språkgrupp tolkar det som just talas ute i konferenshallen.
så långt har man kommit i sina för- I d e a l s k o l a n - i A f r i k a.
Av Anna Wicksell.
stammar högsta grad intres- aktade sina gamla och det vilken givit stöten till en hel ny rö- tvivlade ansträngningar att på teknisk som handlar om de s. k. s a n t, givande och betydelsefull arbete sam där utfördes.
men som relse på de koloniala skolornas om- väg lösa frågan.
Därför att det måste vissa länders förmyndarskap Over gift, så skylles detta tre i c k e kunde, endast trodde att de råde.
Liksom regeringarna före dem lösas har man till och med accepterat Den k u n d e, göra ens det enklaste av det utdömde de de existerande skolor- vad som förefaller som rena vanvettet: de f. d. tyska kolonierna jämte tre kande omständigheter.
inom regeringarnas byråer, na, men de uppdrogo också grund- att mota in varje språkgrupp i ett små- turkiska provinser, heter det, a t t var, att d i den civila a r b e t e förvaltningen av dessa områden skulle ta rid därnere, det skolväsen- som de ansågo tillkomme dem.
Re- linjerna till en sådan skola, som de med tolk och radio.
ide finnas i kolonierna skall utgöra » en helig uppgift för de, som under den tyska tiden där geringa åtminstone delvis redan Kanske, kanske att när man genomlidit civilisationen ».
Inom mandatkom- inrättats, under loppet av kriget och gelska, ts i vissa negerskolor i denna yttersta absurditet, man kan kom- missionen som har att granska för- militärförvaltningen försvunnit, r i n g a r n a mo överens om att resa hem a h lära valtningsrapporterna från de olika att det i undervisningsavseende ett D e v i n e z.
.
mandatländerna, har undertecknad rent bord och nödvändigt att de tes var den, att skolan är esperanto.
fått sig tilldelad skolväsendet i om igen från början.
Den andra ställning om hur de skulle gripa sig icke bara för livet, den är livet: dess samtliga.
Om detta arbete vad de var, att de mandatregeringar, som a n härmed.
Då tillkom den tredje utgångspunkt skall vara lärjungar- tyska kolonierna beträffar icke ba- själva ägde stora kolonialområden ra inskränkt sig till ett uträknande och en vidsträckt erfarenhet röran- av hur många nya skolor admini- de det koloniala undervisningsvä- resultat skall vara förståelse av det- m- ' ~ ' ' " " m ' ' ' ' u- ' ~ strationerna kunnat upprätta under sendet, sedan länge varit på det kla- det förlupna året, hur många lära- ra med, att delta.
fotat som det var färgade folk, skickade år 1920-1921 re de hunnit utbilda, hur stor del på våra europeiska folkskolor, var en speciell expedition till Afrikas och byar och sinne för samverkan av statsinkomsterna de funnit sig synnerligen otillfredsställande, att västkust för att studera det där b e Undervisningen i stort urval till kunna använda för skolväsendet dess resultat varit att skapa en liten fintliga skolväsendet.
Den publice- och gemenskap.
och liknande » administrativa » ting.
skarn rotlösa människor.
som för- rade 1922 en berättelse om sin färd, (Forts. A i d.
4.)
billigaste priser.
I art. R av N.
F:s förbundsakt, ulan blivit en i rum var men med dess behov och dess krav,dess \ i Vackra väntar dem inom deras stammar o c h S Skogsmårdar Äro Edra inkomster för stora?
varom inta, nedbringa våder n genom inköp i butiker CARL E. LINDGREN KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM 1 Birger lo.~sgoto " 5.
L I " -,, " -, ", ", -- ", I
Nytt om kvin-kvins Tacksamhet för Två vägar.
Till ungdomens tacksamhet.
försvar.
norna.
Det var en länge närd önskan Öster- Den som påstår att kvinnorna genom- r i k a stat och folk gjorde till verklighet, gående bro mer intelligenta än männen har inte mera rätt än den som påstår att när de för att visa sin tacksamhet för vad de äro dummare Men det är en bättre Sverige gjorde för dem och deras barn några exempel ur kommunalrap- utgångspunkt för en författare som vill under nödåren genom Svenska Röda Kor- set inbjöd ett antal svenska fosterför- porter d i r bl.
a. talas om yngling- säga elakheter och skrämma slag på sina att under några dagar gästa sitt ar, som avböjt erbjudet jordbruks- läsare såväl män som kvinnor.
En man äldrar arbete för en lön av 40 kr.
i måna- som lyckas i båda dessa uppsåt är den land.
Det var ett fint drag och en för- nämlig handling.
som åstadkommits ge- den jämte mat och husrum.
A v den- amerikanske kritikern och tidskriftsredak- na anledning anser sig sekreteraren tören H.
L. Meuchen Han är en hård nom ett helt folks förenade ansträngnin- berättigad att beskylla ungdomen tuktare av sina landsmäns svaga och löj- gar och uppoffringar.
och som bättre än för kräsenhet och motvilja mot ar- liga sodor, till vilka han räknar kvinno- ord tolkar den österrikiska nationen kul- bete.
Den ligger hellre hemmet till dyrkan och den exempelsamling på dum- tur.
Tacksamheten födde tacksamhet last I n tar ett erbjudet arbete.
het, pösighet, okunnighet och hyckleri han Tidningen Arbetaren som tagit upp brukar ge i sin tidskrift genom klipp ur är också med denna känsla deltagarna i Schwedendansk-resan enades a m att giva frågan utgår i sin tur ifrån att ar- samtida tidningar är förfärlig betet i och för sig ingalunda utlöser Han är en obeveklig fiende till kriget ut en minnesskrift om färden till Wien.
någon tillfredsställelse Endast för- till det religiösa hyckleriet och kvinno- för att samla minnena och som en tack- tjänsten är mödan värd, och 40 emancipationen.
För att sätta en smula samhetens tribut för r i d man fått — kronor är ju ingen förtjänst.
Ett krydda på sin i grunden mycket konven- och fått för livet.
Man kan ibland fråga sig, om del Den arbetslösa ungdomen har är behovet, som skapar möjligheter- fått höra hårda ord av sekreteraren na eller tvärtom.
i alla händelser i Arbetslöshetskommisionen Som stöd för sina uttalanden anför han förefinns väl någon växelverkan i denna värld av kretsgång När alkoholisthemsinstitutionen blev till, klagades i början Over, all d e s inrättningar voro alltför glest befolkade.
Nu däremot har del bli- vit fullt hus på dalens alla alkoho- listanstalter och man planerar t. o. m. utvidgning av Venngarn under framhållande av del fördelaktiga i paviljongsystem Sam allt annat i vår upplysta lid, är således alkoho- listvården under utveckling och kommer all mer och mer fulländas.
som är betecknande för tionellt borgerliga ståndpunkt I kvinnofrå- Men ur tacksamheten växte också något Det är gott u h väll Men med allt yttrande, annat En stark önskan att fortsätta det hurudan arbetarens ställning till a r gan har hon alltså lagt i n bok: TiII erkännande för del arbete, som ut- betet börjat bli.
kvinnornas försvar så att verk, som en gång påbörjats att bygga föres på detta område är del med Det är otvivelaktigt att arbetsvill- han berömmer dem för deras överlägsna vidare på den bro.
som en gång slagits en viss beklämning, man ser en så- karen många gånger kunna vara intelligens att, slå mannen under sig och mellan österrikiskt a h svenskt I denna dan organisation i tillväxt.
Det är nästan oantagliga, och an orsaker därmed utan att arbeta som gifta njuta av strävan har också minnesboken blivit ett led — och ett rent praktiskt till arbetsvägran äro av betyd- arbetets frukter ungefär.
som när man vid ordnan- na Österrike en kärleksverksam- ligt djupare natur vare sig det nu Det är det ytliga kvinnoväldet I Amerika Det finns i del av epidemivården ute i länen.
gäller arbetarungdom eller annan som givit honom utgångspunkt för hans het, som legat a h ännu ligger de le- dande inom den österrikiska hjälporga- bygger för framliden.
som del he- ungdom.
resonemang ler, så att plats skall kunna bere- Yrkesinspektrisen fröken Kerstin VI anta att det kan roa vår läsekrets att nisationen synnerligen varmt om hjärtat das.
allt efter som epidemierna ut- Hesselgrens framhåller särskilt att läsa ett brottstycke av hans bok.
Känna Barnhemmet i Judenau Genom de s. k. ofta därvidlag de sig därefter hågade att l a del av ver- barndomstolarna i Wien erhålla hundra- solidaritetskänslan vecklas.
spelar en avgörande roll.
Man vill ket I dess helhet och se till vilken slutsats tals föräldralösa barn ett hem och lin Här föreligger ett uttryck för vår inte trycka ner lönenivån Nöd- hon kommer, är d e t numera lätt tillgång- uppfostran hos nunnorna på Judenau.
försvarsvänliga lid.
Man nedlägger hjälpsarbetena kunna också vara av ligt i en Tauchnitzupplaga I denna goda a h fridfulla atmosfär få de stanna tills de fyllt 16 år, varefter nun- sill patos förutom en mycken den karaktären alt de inte passa själva verket e j blott la- norna skaffa dem platser Detta hem kunde hel av pengar i kampen mot det för den ena eller andra.
Och del Kvinnor äro i telligenta ds ha nästan monopol på vissa under de svåraste åren existera och fort- onda, och fullkomnar sina vapen.
vore därför önskvärt om ungdomen av de mera subtila a h nyttiga formerna sätta sin behjärtansvärda verksamhet till under den lid den går ulan arbete Den andra vägen.
kampen för det i stället sattes i tillfälle alt utbilda av intelligens Intelligens kan med fog stor del endast tack vare svenska medel.
goda, är mindre sensationell och sig t i l l ett yrke.
Vid Kopparbergs betraktas som ett speciellt kvinnligt drag.
Nu ar doa existens åter allvarligt hotad därför mindre tilltalande för en lid, bergslag har man t. ex. börjat låta i mer i n en av sina manifestationer är Dett barnhem skulle stödjas och uppe- som huvudsakligen förlägger rinn den arbetslösa bruksungdomen lära den lika påtagligt kvinnlig som grymhet hållas genom inkomsten av minnesboken eller smink.
Så vädjar denna bok till alla och ideal till det tekniska.
därför kam- sig olika hantverk, dels för att Män äro starka Män äro tappra i fy- var, i Österrike och Sverige att låta din hindra dem från att gå sysslolösa mer den i skuggan.
Män ha känsla Män äro goda, sådd som spirat folken emellan allt- men även för alt de, om de i fram- sisk kamp.
Man har alltid havt anledning att liden skulle räka bli arbetslösa s k o romantiska och älska vad de anse vara jämt växa och mångfaldigas ställa sig tveksam inför Brattsyste- la kunna taga upp hantverket och dygd och skönhet Män äro böjda att tro, hoppas och vara barmhärtiga Män met.
Kristidens ransonering verka- skaffa sig förtjänst d ä r p å För öv- rigt har det visat sig.
att arbetarna Kro vänskapliga och tillgivna Men så reaktio- de inte uppmuntrande när man äro betjänta a v sin hantverksskicklighet vitt de äga intelligensens fundament, il komplex av kemiskt-fysiologiska ner som vi kalla talang: allt r i d jag me- inte fick mer än en viss begränsad lighet även i storindustrien som vitt de h i förmåga att upptäcka kärnan nar är att denna komplex är omöjlig utan av evig sanning i bedrägeriets och hallu- det feminina inslaget — att det I r a n pro- mängd, var det e n skyldighet att sålunda också vunnit på försöket.
åtminstone ta ut sin I. k. rätt.
Och Redaktör Rickard Lindström sek- cinationens skymning a h ha en passio- dukt av samverkan mellan de båda ele- nerad önskan att bringa den I dagen — det var t. o. m. stimulerande att på reterare i Socialdemokratiska par- så tillvida åtminstone äro de feminina menten Hos geniala kvinnor Y v i den tistyrelsen med vilken Tidevarvet olagligt sätt försöka komma åt m e haft ett samtal påvisar hur svårt och leva alltjämt p i sina mödrars mjölk motsatta sidan.
De äro allmänt avgjort manliga.
Tänk på George Sand.
Catarina ra.
Samma påföljd har Brattsyste- del är att komma i kontakt med ” Mänskliga varelser ” säger Weininger, den stora Elisabeth av England.
Rosa met havt.
Städerna — eller huvud- och kunna påverka de antisamhäl- ” äro aldrig hell män eller helt kvinnor Bonheur.
Teresa Carreno eller Cosima staden — äro belåtna men på lands- leliga arbetsovilliga elementen De det finns bara sexuella majoriteter ” Vi- Wagner.
Sanningen är att intetdera kö- mig en verkligt intelligent man, en man bygden har nykterhetsintresset ej bevista inte några möten.
läsa inga f r i från sentimentalitet och illusioner net utan någon stimulans genom det and- tidningar och äro därigenom så gott ras kompletterande egenskaper är i stånd blivit främjat.
som oåtkomliga M e n samtidigt be.
en min.
som är svår att bedraga en först- att nå toppunkterna av mänsklig strävan Del skulle glädja oss mera, all tonar redaktör Lindström att han klassig man, och du har en man med ett Mannen utan ett räddande drag av kvin- stort stycke av kvinna i sig Bonaparte rom skattedragare fä understödja på sina resor fått endast goda in.
na är för drumlig.
för naiv och roman- hade det Goethe hade det Schopenhauer tisk för lätt narrad a h vyssad till sömns arbetet för folknykterhet än f ö r ut- tryck BY ungdomen.
Framför allt ville h a n visa på hur en omkast- hade det, Bismarck.
a h Lincoln hade av sin inbillning för att bli något högre vidgandet BY alkoholisthem det hos Shakespeare var det så förhär- ning ägt rum i fråga om arbete och I n kavallerist teolog eller bankdirektör arbetsförhållanden Förr ansågs det skande om man får tro Freudianerna att Och kvinnan utan ett spår av den gudom- nära nog omöjligt att byta yrke del ledde till ren homosexualitet De vä- liga oskuld som är manlighet, är för och arbetsplats Numera anses rör- sentliga dragen a h egenskaperna hos det grovt realistisk för d i fantasiens projek- ligheten hor arbetskraften såsom manliga könet.
den outspädda manlig- tioner som äro hjärtat av vad vi kalla något både nödvändigt och fullt na- hetens kännemärke kännetecknar också geni Här som annars i universum når ett dumhuvud (schafskopf) Grottmannen turligt man de bästa effekterna genom bland- Vilken ställning intar då ungdo- är idel muskler Utan en kvinna att sty- ning av elementen Den alltigenom man- ra och tänka för honom ii h i n ett i san- men själv till detta problem '?
Tide- lige mannen saknar nödig klokhet att ge varvet har vänt sig till några med- ning beklagligt skådespel: en barnunge objektiv form Af sina högt flygande och lemmar av Socialdemokratiska med polisonger.
en hare med en uroxes hemliga drömmar och den alltigenom kropp.
en svag, vidunderlig karikatyr av ungdomsförbundet för alt också få kvinnlig kvinnan är i stånd att vara för Gud.
el av deras syn på saken cynisk att drömma alls Det vore verkligen lätt att bevisa att Asociala individer, säger man, har överlägsen talang hos en man- praktiskt i alla tider varit tillfinnandes och är intet utmärkande för vår lid.
Men taget alltid åtföljes av denna doft av bör man inte heller låta någ- kvinnlighet — att fullkomlig maskulini- ra dylika individer framstå som re- tet a h dumhet ofta Kro oskiljbara presentanter för ungdomen i all- För att inte bli missförstådd skyndar mänhet Är nutidens ungdom sämre jag att tillägga, att jag inte menar att sä- än föregående generationer, så är ga att maskulinitet ej bidrar alls till den den inte själv skuld därtill Då an- lag och miljö äro de bestämmande faktorerna i individens utveckling och liv, måste skulden närmast till- skrivas dem, som satt dem till värl- den och handhaft deras uppfostran Arbetarstammen är ju också väsent- ligen densamma tiderna igenom.
Och de.
rom nu äro unga taga ar- vet efter fäderna deras egenskaper lyten likaväl som förtjänster Det — — en —
Kampen m o t splittringen.
Modern magi.
Av Ada Nilsson, Ett litet apropos till Gumaelius Mötesplatsen.
Medborgarskolan på Fogelstad jubileum.
ii.
eller tvärtom genom protestinställ- i en ström och ej i tvenne, som gå Troels Lund berättar, hur man förr i I sin artikel i förra numret av Tidevarvet ning mot omgivningen, ett motsats- emot varandra.
Den ena vägen är världen trodde att tusen smådjävlar for lade doktor Nilsson upp det psykologiska ideal alstras.
den direkta, endast efter lustprinci- in i människokroppen och beslog den med sjukdom.
Man talade med vördnad tugångsläge som förmått dr Bratt att söka Vanan fixerar dessa livsprocesser, pen gående - den absoluta friheten och skräck om sådana personer, som stod » slå en brygga mellan de tvenne åskåd- ningar som kämpat i den nu levande ge- varför de för all framtid kunna ver- för en enda Den andra vägen för i förbund med dunkla makter vilka för- länade dem övermänsklig naturlig kraft.
ka bestämmande på personens in- över idealet.
nerationens bröst ».
tro eller övertro förlorade Men är då idealet neurosbildan- - I denna artikel redogör artikelförfatta- ställning i livet till omgivningen.
människan från fordom do fria vilja.
ren för hur dr Bratt tagit på sin svåra upp- Det är sålunda tre grundkrafter, de så måste del ändras.
avslutade sin sommarkurs sönda- gen den 31 juli I kursens arbete ha följande 19 elever deltagit: Ella Andersson, Mina Arndow, Maja Björk, Hedvig Brusewitz Maria Ekdahl, Lisa Ericson, Mary Holmberg, berg, Marta Hult, Naemi Klarberg, Elin Larsson, Märta Löwenberg, Sigrid Olsson, Emma Persson, Nu är smådjävlarna döpta a h kallas Elin Pettersson, Elsa Schotte, Em.
Han vill ha fram ett efter livets Baciller; men i kriget emot dem bli vi m a Steenberg, Emma Walldov, och människonaturens krav avpas- ännu ofta besegrade, De dunkla mak- Ingrid Vallqvist, Märta Werleman .. terna är utforskade v i kallar dem man.
sal livsideal.
» Livets väsen är kamp », säger svärja hypnotism eller och behärska suggestion; dem men kan vi frambe- ännu senterade Följande bland yrken kursdeltagarna: ha varit repre- 2 han, » men gott vore om kampen ej inte.
husmödrar, 1 barnmorska Y lam- skapade så många invalider, ty då NU för tiden ingriper varken tro eller rinnor från flickskolor och folk- våra dagliga skolor, 2 skolkökslärarinnor 1 förlorar den sitt värde för livet, för övertro så ofta som förr i gärningar, men det finns andra hemliga barnträdgårdslärarinna, 1 textil- skapandet av en stark, ’ god och livs- makter som driver sitt spel med oss, a h och 1 tobaksarbeterska.
duglig Bratt människa ».
söker även genom analys vi förlorat den fria vilja, som vi i opti- Kursdeltagarna ha kommit från mistiska ögonblick så gärna rill tro på.
all ahåll i Sverige med ett ganska av olika religioner och religiösa per- Vår tid är upplyst och nykter.
Vi kal- starkt skånskt inslag.
En av dem lar alla underbara företeelser vid namn kom från Danmark.
sonligheters utveckling få fram som att och se Pi dem klart, med medvetna ögon den personlighetsförvandling, Rektor Hermelin har föreläst i läkningen av en nervsjukdom eller - men detta t i l l trots dukar vi under för Genom gift.
som bestämma personligheten: Den Bratt börjar sin bok med en när- naturliga medfödda viljan det första mare analys av splittringens väsen jaget eller föräldraviljan, som bar- Han framhåller hur konsten, teolo- net gjort till sin och så till slut om- @,, och psykologin givit uttryck p~ givningen inverkan under upp- denna känsla BY splittring i män- växttiden niskonaturen.
Även fysiologin talar I ju enhetligare riktning dessa om den och påvisar hur den har sitt krafter verka under uppväxttiden, anatomiska uttryck i hjärnans d e s starkare blir karaktären, dess byggnad handlingskraftigare, gladare, sun- Vårt centrum för själslivet är ju dare människan hjärnan.
Den uppdelas av fysio- Dra däremot krafterna allt för logerna nu för tiden, tycks det, i starkt åt olika håll, uppkommer deras inflytande.
Däri ligger hemlighe- urhjärna och nyhjärna.
Den förra splittring, minskad arbetsförmåga, är säte för del animala livet sjukdom eller hållningslöshet.
Och männi- sådana nya gudar som i medborgarkunskap.
Praktiska » djursjälen » eller som Bratt senare splittringen hotar redan det omed- av samma natur som den till vilken vi ” sena tiders barn ” bringar våra rök- övningar i mötesteknik ha före- kommit man har hållit diskus- nämner del » själsgrunden ».
Men vetna » bor i de en religiös själsutveckling syftar offer.
nämna en sionsmöten.
sammanträden och ur densamma har nyhjärnan ut- » Glädjen, säger Bratt, Bratt vill slå en brygga mellan de Denna gången vill jag bara Reklam landsting det senare lett av frö- tvenne åskådningar som kämpat, av dem vid namn, Hon heter vecklat sig, som i a m tur är säte djupaste skikten av vårt väsen » och hon tränger sig in i vår dagliga till- ken Tamm.
för det viljande och tänkande jaget och » kärlek finnes alltid på botten varos minsta detaljer; hon kan också in- Fröken Tamm har även föreläst eller det rent mänskliga inom oss.
av själen ».
Blir idealet, som bildas som själv rig-.
bröst i den Han nu vill le- gripa ödesdigert i vårt liv och förändra om det nya kommunalskatteförsla- vande han generationens get och om jordfrågan.
Dess viljeimpulser kunna gå emot under första barnaåren, glädjeför- komma fram till en försoning mel- det i ett enda slag.
Andra före urtidsvarelsen inom oss.
Och där- bjudande eller uppkommer trotsin- lan de två stora grundkrafterna i Ingen affärsman i våra dar kan företa något utan att först frambära ett stort konstnärinnan med är splittringens möjligheter ställning mot föräldramyndigheten, människans väsen, självbevarelse- offer till vår gudinna De större företa- konst o. konstförståelse, fru Märta anatomiskt och fysiologiskt givna.
få vi icke ett enhetligt omedvetet, driften med dess utgrening i mora- gen har t. o. m. en hel stab av präster Tamm-Götlind o m den amerikan- Författaren skildrar sedan person- utan ett splittrat ideal.
Livslusten lisk och ekonomisk känsla, samt som blott är till för att betjäna och fram- ska prästen Anna Shaw, dr Alma Sundqvist om Sexualhygien och lighetens uppkomst och utveckling, blir hämmad.Handlingskraften min- sexualiteten Det är en jätteuppgift, besvärja henne.
vända sig till en byrå ärvtlighetslära, advokat Elisabeth börjande med det » första jagets » skas.
Har generationers idealbild- som han kanske något förlyft sig Nilsson om äktenskapslagen och uppkomst under de 3-5 tidigaste ning varit förbjudande, är splittrin- Det gäller ej mer att frabmringa det lösdrivarfrågan, fru Anna Wicksell levnadsåren.
Vi ha arv och miljö- yen redan medfödd.
Kommer upp- Dostojevskij hade, efter vad jag Bästa a h lita på att det slår igenom sell om skolfrågan i Afrika, faktorer Even här, Arvet är inte en- växtålderns idealbildning att gå allt vill minnas Mereskowski säger, pla- till följd av sin kvalitet.
Utan Rekla- fru Elin Wägner om Gandhi, dok- tor Ada Nilsson om vår föda eller dast anlagen.
drifterna och instink- för mycket stick i stäv mot det livs- nerat en tredje del av bröderna Ka- mens välsignelse suckar även ” bäst i Ett par billigast ” små utan exempel framgång.
Stomatolen undernäringens ringens snaror, frkn faror Kerstin och övernä- Hes- terna utan även medfödda tenden- bejakande glädje- och kraftfyllda Kramazov: syntesen mellan köttets bruket ser, som enligt psykoanalytisk upp- » barnet » inom människan, går det helighet och andens helighet.
Den ger många lockande löften i spårvagnar, selgren om Intermationella arbets- fattning genom föregående genera- därför galet.
» Jaget » slites mellan delen blev aldrig skriven Vi vänta I bodar och på stora lysande gatuannon- byrån i Genève och den internatio- ser.
Din fria vilja är redan sin kos!
Du nella skyddslagstiftningen samt tioners själsliga nybildningsarbete grundkrafterna.
blir svagt och vil- ännu på det förlösande ordet.
inte den pastan framför andra om moderskapsförsäkringen, frå- utfällts som ett skikt i själen ovan jelöst a h helt och hållet beroende Men vi måste i alla fall efter bä- föredrar krämer, men på frågan ” Vilken sort ön- gans riksdags- och utredningsbi- av Vi bära den primitiva urgrunden miljön.
Eller det följer mot- sta förmåga och i överensstämmel- skas! ” svarar Du prompt med osviklig storia och nuvarande läge.
Doktor sålunda med oss grunddragen av ståndslöst de ur de omedvetna dju- se med vår tids kunskaper staka säkerhet: ” Stomatol ”, innan Du ännu alls Andrea Svedberg har talat om Kvinnofrågan BY juli 1927, Fru föregående generationers idealbild- pen framvällande krafterna och in- ut kommande släktens uppfost- haft tid att tänka efter Nyligen pågick i Wien en stor utställ- Manda Björling har under hela ning.
stinkterna.
Eller alstras nervösa ringsvägar.
ning som kallades ” Wien a h Wienarna ”, kursen undervisat i talteknik och PA allt detta verkar nu miljö- sympton, komplexbildningar.
Per- Doktor Iwan Bratts bok Splitt- Jag hatar sådana kollektivutställningar, välläsning i samband därmed faktorer Icke endast de rent yttre sonligheten är ej längre hel, utan ring och enhet, vars ledmotiv jag och var fast besluten att inte gå dit, Men har fru Wägner hållit en föreläs- förhållandena, luft och näring sol dessa » underjordiska jag » driva sitt här sökt genomtränga och fram- redan titeln hur något tilldragande!!
Och ning om skriftlig och muntlig och hälsa Utan barnets stora gyckelspel, lägga, är icke en lättläst bok.
Den man mötte den överallt Öppnade man framställningskonst.
härmningsbegär och härmningsför- Det tredje och största kapitel i kommer säkert att verka stötande en tidning läste man den, folk talade om Gymnastikdirektör Barbro Lychou handlar måga lär del både all tala föräld- boken om Kampen mot på både naturvetenskapligt och re har lett gymnastiken i den rams språk och känna deras käns- splittringen.
ligiöst tänkande Men ingen kan den sig på mig med reklamens hemlig- nya festsalen med tal av fröken lor.
Affekter Ira som bekant högst Bratt urgår ifrån att det primitiva underkänna dess sociala patos.
Och hetsfulla makt tills jag en vacker dag Kerstin Hesselgren och skolans själsgrunden kan betraktas problemen måste förr eller senare stod mill ibland utställningsbesökarna.
rektor.
smittsamma, Barnet » identifierar » sig med omgivningen.
som del heter som ensartat inom hela människo- ställas under debatt.
Helst förr.
Det är kanske någon som kommer ihåg med p i psykoanalytiskt språk eller ta- världen.
Icke så idealen.
Deras olik- en liten historia om en tysk författare, för att ta del av skolans arbete ger omgivningen till ideal.
het betinga därför olika folks och som gick genom pressen för flera år se- och överlägga om dess framtid.
dan: Men detta första jag sjunker med tiders olika själsgestaltning och Rådet, liksom lärare och elever En ung författare sitter en kall, våt i det omedvetna, som sedan omfat- andliga odling.
Olika kulturformer vårnatt på en bänk i en av Berlins alléer voro efter avslutningen inbjudna tar både själsgrunden och detta för- skapa större eller mindre splittring Hans arbeten hade skickats tillbaka till på middag till fröken Tamm.
sta jag.
Men därmed är del ingalun- I denna bok liksom i sin föregående honom med vaga framtidslöften, som inte da ute ur vårt liv.
Det kommer igen Kultur och neuros, pekar han på fyller magen.
Han är hungrig.
trött och ledsen, Då kommer en skara glada mas- svart eller vitt alltefter partiet, men som impulser, befallningar från en skolans betydelse som personlighets- ker förbindande från en maskerad.
han var framdragen ur den lugna glöm- inom oss verkande makt, som ide- bildande faktor på gott a h ont.
Hans ögon följer slött Harlekiner.
Pajaz- skan, som vår lid inte tål, Hans lycka alets fordringar, som samvete Sam- Och han kommer även här gång på zos a h Dominos a h stannar utan tankar var gjord.
vetets röst står som representant gång fram till all den kristna kul- rid en skön Colombia.
stödd på sin rid- dares arm.
En örfil smäller!
Det är Sedan dess har vi gått längre Särskilt icke endast för individens egen ide- turen med sill ensidiga hävdande riddaren som vet att skydda sin dam för i den nya världen Vad gör man inte allt albildning under denna första livs- av del andliga på det primitivas be- påträngande blickar.
Den unge förfat- för att kalla Gudinnan Reklam t i l l ens period utan även för de medfödda kostnad har lett till neuros.
Med taren flyger upp, Förträffligt, han har tjänst Unga filmstjärnor låter sig berö- tendenserna BY de föregående gene- del alltför starka undertryckandet fått en örfil.
Äntligen har han fått något vas smycken och ära, genomgår intres- ratio-s idealbildning.
av sexualitetens krav tilltäppas hill- gripbart i sina händer.
Slag efter slag santa skilsmässor, klättrar uppför livs- faller som hämnd för de hårda ödes-slag farliga fasader och bär Lindbergh tatue- Ur det omedvetna omfattande språng som äro av oändlig bety- han själv fått smaka hårdare a h hår- rad på sina knän, alltså » själsgrunden » och » idealet », delse för karaktärsdaningen och för dare tills polisen frånrycker honom hans Och de är inte ensamma.
Den strän- framväxer sedan del definitiva jaget utvecklandet av en frisk och glad offer.
gaste bland de stränga amerikanska kyr- genom nybildande livsprocesser ef- människa.
påbördad en kan ger sig även i hennes makt.
Och d När han nästa morgon ter tiden 3-5 år.
Efter Freud påpekar han hur process lämnade poliskontoret och kommer del sig att man i New York med långsamma steg vände hemåt var bland andra ljusreklamer som tävlar med Dessa livsprocesser kunna gå ut splittringen på två sätt ken hävas dol med den fasta föresatsen att göra slut stjärnorna, kan läsa i flammande hlm- på både identifiering med omgiv- Hur livsflödet från själsgrunden på på sitt redan förstörda liv.
melsebokstäver: " kom till Jesus. ” ningen föräldrarna bilda ideal tvenne vågar kan nå fram till jaget Man - här ingrep vår gudinna till hans Vi här i den gamla världen har ännu - - danandet av av en harmonisk - historia, statskunskap och psyko- Det finns flera - Man kan också - den och på revyerna sjöngs kupletter - chou - - har samband avslutningen - - - - - - - - - - förmån!
Redan i trappan väntade reporterna på honom telefonen ringde oupphörligt och förkunnade det glädjebudskapet efter det andra, Högtbetalda artiklar beställ- des del uppstod ett kiv a h slit om ena - hans arbeten.
De slag som han föregående tat åt det dunkla en natt måt- ” Ändamålet helgar fientliga livet i form av - inte hunnit så långt.
Vi tycker om att del finns något som står för högt för att nås av Gudinnan Reklam.
Något som del är ett helgerån att nämna i sam- band med henne.
Men vi skall inte frörhäva oss.
Det fanns också h a oss m tid då del hette: hetlevrad riddare hade fallit p i en betydande politisk personlighet.
För- - fattarens namn var i alla tidningar, - medlen ”, Elsa Björkman-Goldschmidt.
I d e a l s k o t a n - i Afrika.
(Forst.
fr. sid. 1.1 säd rom sås och den kvantitet skörd som samlas in.
Läseböcker- na skola innehålla naturskildringar och naturkunskap rörande den na- tur, som omgiver eleverna, geogra fien lär dem vart deras bomull eller kaffe eller palmolja skeppas hän och vad våra avlägsna länder giva dem tillbaka, historien är först och främst Afrikas historia, sedan någ- ra raska drag a v den övriga värld- dens.
Slutligen måste de tyvärr också lära sig så mycket som möj- ligt av mandatlandets språk, icke F a d ers k a p et s t r a g e d i. föräldrarna skaffa mera sakkunnig For Tidevarvet av R u t h Persson.
borde bygga på barnets egen verk- hjälp.
Varje m å n a d bli alla barn (Forts.) det blev det också.
H a n växte upp samhetslust; eleverna skulle lära mätta och vägda för att se om de Men för Anders, där han dval- till en vacker och ståtlig yngling, genom att handla själva, icke ge- hålla måttet; är så icke fallet un- dersökes om det är fel på deras di- des i drängkammaren bland de och lärde sig snart nog döva liva- nom att läsa i en bok; det prakti- Lustig äldre kamraterna och den hoppan- begäret med tidsfördriv.
ska arbetet skulle vara det centra- et, deras nattsömn, de hygieniska förhållandena i deras hem.
Skolan de bruna ohyran, begynte den och glad och stark blev han.
Den la.
böckerna skulle komma till ef- blir ett centrum för hälsovården i jämmerliga sanningen, att han no främste i hela pojkflocken.
H a n tersom de behövdes för att fördju- byn eller distriktet; långsamt --- och hamnat i en skola bort från vilken var deras rolighetsminister, pa förståelsen av arbetet, aktningen fort går det inte, m i n &amp; ~ - lär den ingen annan räddning fanns än hans like som fotbollsparkare och för arbetet och nöjet i arbetet.
både barn och föräldrar vad hy- danskavaljer.
fanns inte på långa högsta vinsten i något lotteri, att För mig blev denna rapport vad Landsvägen vägar.
Segern var given A t det engelsmännen kalla a new depar- gien och sanitetsväsen iii för något.
på grund av mandatregeringarnas bli tydlig och klar.
I själva centrum i skolornas un- onska, utan därför att deras egna strök förbi därute, men om vägen fotbollslag, där han var medlem.
ture.
Jug tog upp dess huvudlinjer dervisningsplan står det arbete, som språkförhållanden äro så splittrade, till den och friheten där hade b a n Och vid dansbanan om somrarna till diskussion inom mandatkommis- sionen, icke med kommissionens man kan förutse lärjungarna skola att ett enda relativt litet område ingen aning den tiden.
Han var var det ingenting ovanligt alls, komma att utföra som vuxna, jord- kan omfatta något hundratal olika för livskraftig och för oerfaren.
att någon tjock herrskapsherre bruk, bättre metoder för odling av dialekter med fullt lika stora skill- Däremot sysselsatte honom myc- kom bort till honom.
slog honom traktens produkter, för husdjur- nader som mellan svenska och ty- ket möjligheten, a t t helt plöts- på axeln, sträckte fram cigarrett- och viskade förtroligt: skötsel, för trädgårdsbruk, hantverk ska.
Resultatet a v hela undervisnin- ligt finna en undangömd skatt el- etuiet och industri, I byskolorna läres en- ningen skall v o r ~ att gira lärjun- ler a t t bli i tillfälle göra e n tjänst ” Hoppas Andersson är hygglig damer till en dast sådant rom kan vara till nytta garna förståelse av, alt Afrika är å t någon rik och ensam gammal bjuder UPP mina hela världens människa, som kunde belöna ho- dans eller två i afton. " '
ska, och som jag visste voro intres- för en jordbrukare på hans gird, en- nom genom a t t göra honom till sin A t ingen annan gavs dylikt i serade för a l l få något bättre i skol- kelt träarbete och smidearbete, skola med en arvinge, så a t t han h u r flux i en uppdrag.
Och honom fyllde det väg ä n det de hittills h a f t.
Jag var reparationer av redskap och bygg- mål är att upp- hast komme a t t bli rik och fri.
med glädje och stolthet.
Han hän- emellertid icke ensam.
Engelska re- nader, där jämte, om sådana finnas, de sig till mads, som fria männi- geringen nöjde sig ingalunda med lokala hemindustrier, vilka ofta äro fostra dessa länders infödingar till Och likas8 sysselsatte honom att diskutera saken i mandatkom- v ärdefulla, men numera tendera all att bli goda Afrikaner, goda med- möjligheten BY eldsvåda i gården skor göra.
Och någon annan öns- Ty då skulle kan än vackert väder och att t a borgare, goda producenter, i stån i han hade tjänst i. försvinna.
I de stora distriktssko- missionen: den skickade genast en liknande expedition som den ame- lorna, som alltid äro internat, göres att övertaga ritt land o c h producera han också komma a t t bli f r i före- sig bra ut, kände tian icke till.
Men så hände det sig en d a g att rikanska och under samma ledare denna undervisning mera yrkes- vad som behöves både för att själva ställde han sig.
Men dagarna gingo, och h a n en av flickorna kom och berättade till Östafrika.
och den tillsatte en mässig, då eleverna äro färdiga där bli en rund och kraftig ras och för kunna de nedsätta sig som själv- att giva åt världen det råmaterial, fann ingen skatt, och ingen annan honom.
a t t nu skulle hon bli mor.
stor kunglig kommision hemma i där sådana bomull, kaffe, kakao, palmolja människa a t t göra någon tjänst å t och det var han, som var far till London med uppdrag att i huvud- ständiga hantverkare, saklig överensstämmelse med de behövas, taga anställning i regerin- gummi och vad annat det kan vara, i n en gammal, som hade hjälp barnet.
Man säger ibland, att ens tanke- gens eller enskildas verkstäder eller som dessa trakter kunna frambrin- från församlingen, och med elds- utbildas ännu vidare till jordbruks- ga till tjänst för d e fattigare delar- vådan blev dot lika skralt.
Ask- förmåga strejkat vid något tillfäl- assistenter, lärare eller hälsovårds- na av världen, vår värld.
molnen, som han satte sitt största le.
Och det gjorde den hos An- personal.
Det är lätt att se hur hela pro- hopp till, tornade visserligen upp ders i den stunden.
Flickan skolväsendet i samtliga engelska ko- Därnäst kommer som kronan på grammet passar ihop med förbunds- sig ett par gånger den hösten, blå- märkte, hur han stirrade på hen- ne, som om han plötsligt sett hen- lonier och skyddsområden.
Först det hela vad man i brist på ell aktens heliga uppgift för civilisatio- svarta och ettriga och läto blixtar- år 1924 då jag r a r säker på att ha bättre ord får kalla lärjungarnas nen och med vad som också kallas na fräsa som arga kattor, men gar- ne förvandlas till ett forntidsdjur eller annat hiskligt vidunder, Ögo- » det dubbla mandatet ».
d. v. att den b l e ~ stående som den alltid alla mandatregeringarna bakom medborgaruppfostran.
Det är icke nen glodde mot henne stora och mig och kunde peka på diverse sa- fråga om att lära dem stats- och öppna dessa rika tropiska och sub stått.
Och tröskan antände inte, ker som redan satts igång vågade kommunalförfattningar enligt eu- tropiska länder för tillfredsställande och skorstenseld blev det inte, och runda och förfärade.
och munnen öppnade sig i hjälplös förvåning.
jag mig på att föreslå kommisio- ropeiskt mönster, liksom all annan av mänsklighetens behov men ock i uthus luffare tilläts aldrig logera Det första han förmådde t ä n k a uthuslängorna.
nen ett principuttalande, som skulle undervisning skall även denna byg- så för deras egna folkslags väl- i Han gick där och såg tröstlös ordentligt var a t t alltsammans en- fastslå kommissionens s. k. politik ga direkt på den infödda befolk- färd, att draga försorg om, att värl- att och hängfärdig ut, och kamrater- dast ar ett dåligt skämt av hen- i undervisningsfrågor.
Den antogs ningens egna traditioner, dess egen den får deras produkter, infödingarna a na tyckte synd Om honom, och tog ne, och det sökte lian också förmå och bildar nu grundvalen för vårt stamorganisation.
dess eget sinne produkterna bli själva, att de ursprungliga ägarna honom med till dansbanan för att hanne erkänna, a t t 89 var.
Men för sammanhörande, lojalitet och arbete på detta område.
Enligt det vi sålunda alla enats ansvar.
Skolan arbetar här på två av landet aldrig få förtryckas och muntra upp honom lite.
Men stå nej, det var det inte, och hon ville.
a t t de skulle gifta sig, Han begrep om, mandatkommission och man olika linjer.
I d e flesta mandatom- utrotas eller tillåtas sjunka ner till natt och inte varken hennes känslor eller datregeringar, skall undervisningen råden finnas särskilda skolor för en rent tjänande ställning, ett till- konfirmationsstärkarrrage, det är tankegången hos henne.
- Gifta i de gamla tyska kolonierna i hövdingarnas och underhövdingar- stånd som kommer slaveriet nära.
sig!
Då skulle man j u vara stor framtiden omfatta: Först och främst nas söner, där dessa framtida leda- Dessa skolar vilja lära varje infö- s i g till s ö m n s, s e n vuxen karl.
det som i England kallas charac- re för deras folk få lära sig grun- Och med ens kände han, att han ter training, sanningskärlek, red- derna för en god administration, för vandrat den långa vägen hem i endast var en barnunge.
En ynk- barhet, fair play, lojalitet, förmåga rättvisa och hederlighet i förvalt- sin egen fördel men också till i lig, liten stackare, som plötsligt av underordnande och samarbete.
ningen, nyttan a v korrekta anteck ömsesidig fördel för oss alla.
han.
Och som gick där och mol- upptäckt sig ha vållat obotlig Detta skall inläras icke genom ningar, protokoll och register, bety- Detta betyder icke att den vita vägen förbittrad och " '.
skada och hjälplös såg sig om ef- kristensdomsundervisning.
missi- mannen skall bli eller borde bli ut- ter en utväg a t t slippa undan f r å n onsskolorna ta det nog med jämväl kastad ur Afrika.
Tvärt om - intet Men han skulle få se, det kom- alltsammans.
Ty något annat.
i n av allt delta kan åstadskommas utan me nog att bli bättre med tiden, försöka slippa undan, föll honom nikt inte in.
Från den dan, han borgerlig disciplin och maktens an- tröstade kamraterna honom.
Och som sjuårs skolpojke för första svar.
I en del distriktsskolor i Tan- på stamkrigen och organisera själv Kängen på egen hand trädde u t scoutrörelse och, sist men icke ganyika har man infört i stället för stabil förvaltning, för att meddela självständigheten och det fulla an bland främlingar.
hade inte e n minst, musik.
Varje skoldag skall lom sovbyggnader, där eleverna kunskap om sådana element av svaret, komma ivke blott generatio- dag gått utan a t t lära honom a t t en del av tiden upptagas av sådana blandas om varandra, särskilda by- europeisk civilisation, som k unna ner ulan århundraden att förflyta, det inte fanns något, vad då där pojkarna från vara av nytta för de infödda; till men ju mera målmedvetet v i arbeta, ting: dygdernat här ovan skola ar- anläggningar, vara må, av allt detta som mötte betas in i lärjungarnas dagliga samma stam få ho tillsammans i en begränsad omfattning är han dess fortare går det.
en i livet, som man inte helt eller vanor under hela deras skoltid, tills sådana byggnader rom de äro vana också nödvändig som handlande Jag kan inte sluta denna fram- delvis kunde slinks undan.
Och de bliva naturliga och självklara för vid.
endast något mera hygieniska och exportör och som förmedlare ställning bättre än genom att rela- han försökte i det här fallet även.
Bulustammens legend om män- och ändamålsenliga, där är del de- av bättre metoder för infödd pro- dem.
Och med förtvivlans mod, Hade Del nästa är hälsovård.
Den skall ras skyldighet all upprätthålla ord- duktion.
För närvarande tid be- niskans skapelse a6 som jag hörde det funnits minsta möjlighet för icke heller inläras genom någon ning och snygghet, de få organi- hövs han också för sådan kapita- den av en folkloristiskt intresserad honom, a t t få med ed bedyra sin tryckt hälsolära, ulan skolan skall sera sip enligt rinn egna stam- listisk produktion, produktionen av amerikansk missionär.
Vid tidernas oskuld.
skulle han ha svurit sig vänja ungdomarna vid renlighet sedvänjor, med hövdingar och sisal exempelvis, som de infödda och tingens början, anser Bulufol- fri.
och ett hygieniskt levnadssätt.
befälhavare (headmen), domstolar icke på långliga tider kunna över- ket, gjorde skaparen gorillan och Men barnavårdsmannen tog i Allt nerifrån de små byskolorna och råd av stammens äldsta.
De få ta aga.
Men han får lov att komma dvärgen och människan och deras med hårdhandskarna, och de må- går detta för sig.
Varje dag ses det själva välja sina myndigheter och och Om han så önskar, även stan- hustrur.
Och han gav var och en nader som följde, blevo e n skam.
efter, att eleverna äro rena och den skolföreståndare som berättat na kvar i den nya anda som kallas av dem ett säderskorn, ett redskap och en eld.
Sedan gick han bort mens och smälekens tid för An.
snygga: varje vecka undersöker lä- om dessa försök framhåller, att i det dubbla civilisa- och glömde dem.
Men en dop kom dem.
Giftermålet slapp han un- raren deras ögon, öron, tänder och motsats till engelska skolpojkar, vit- tionens heliga uppgift.
han att tänka p i dessa varelser och dan.
Flickan upplyste honom till halsar för att upptäcka börjande in- ka alltid välja de starkaste och mest Man säger, att detta är en dröm.
gick tillbaka för att se vad som bli- och med om, a t t han var en usling fektioner; vid småfel kan han själv sportmässiga, dessa pojkar välja Det är det också, såtillvida som nio vit av dem.
Han fann gorillan, men som varken var värd kvinns föreskriva en enkel behandling, vid dem som stå närmast deras verkliga barn.
Men tjugofem kronor i må- allvarligare fall får han söka efter hövdingar hemma i stammen det tiondedelar därav ännu hör framti- den hade tappat bort både redska- naden tvangs han att betala i upp- bästa förmåga alt tillsammans med är de legitimistiska synpunkterna den till.
Men ingen kan arbeta för pen och sädeskornet och gnistan,!
fostringsbidrag.
Tio jämte bekläd.
utan att drömma am den, och skaparen sade: Du är bara ett framtiden som äro bestämmande för dem.
och detta iii icke en dröm bara av djur och blir aldrig annat.
Han naden skulle modern själv anskaf- Phelp Stokes Fund och mandat- kom till dvärgen, och han hade ätit fa.
(Forts.) kommissionen.
Alla sju regeringar upp sädeskornet, kastat bort red kom sina egna stamför fattningar na äro med, var och en på sitt sätt.
sk Början är överallt gjord, och ingen kv de ha lärt rig värdet av auktoritet och diciplin men också värdet av som har något förstånd kan begära hu att det skall gå forts. Att bygga upp ni genemsamt rådgörande och gemen- samma beslut.
av ordnat arbete med en ny art skola måste nödvändigt bearbetat jorden med redskapen, de mma krafter för gemen- vara en långsam historia.
Det ford- hade satt sädeskornet däri och skör- rar en n y sort lärare, och de ut- dat mera, och nu hade de både till intressen.
bildas icke på en dag, allraminst att äta och till att sätta.
Och elden detta är learning by doing.
därnere där så gott som intet finnes brände på deras härd.
där de be- Men naturligtvis skall den bokliga att taga av.
Det fodrar en ny art kunskapen icke heller försummas.
av skolanläggningar, skolinrednin- I de amerikanska skolorna av i gar och skolutyrslar.
Det fordrar huvudsak samma t y p ges i allmän- nya läseböcker och läroböcker, och het halva tiden till praktiskt arbete det sitter hårt åt att skaffa dem.
s ur den afrikanska folk- och halva till den akademiska lär- Det kommer att taga åtminstone en s den har växt fram ur domen.
Men den senare meddelas i generation innan dessa skolor kom- A innersta behov och närmaste förbindelse med del prak- nil ordentligt i gång och spritts ni- lä g tror, att det undervis- gorlunda jämnt över länderna.
Men ag är fast övertygad om, att detta är kortaste vägen att göra av hi- s att halv han grät plågas av en för hög egen familj på sin - egen tid och för hade tjänst han samma gård som grämd.
- varo är behövlig för att göra slut det tera mandatet och eller gens uppgifter, som intressera en barnunge, hönsens äggläggning, grisarnas utfodring.
den kvantitet
