# ID: svediakorp-per3348
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,548
# sentences: 412
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Berlins bokhandelsfönster la- derkastat om hon vill ge så värst kongresserna, och den far ett par veckor ’ sedan ut en mycket för sitt ursprung.
Som urn snart är Balabanova bok, med spänning emotsedd långt rebell drog hon liksom så många en av de markantaste innan d e n l å g där.
Ett högrött för- andra ryska studentskor västerut, fattarnamn.
ett namn i gångna ti- för att där någonstädes finna en inom de der ett av den ryska adelns allra utväg undan skammen, vari hen- internationella socia- främsta, ett namn känt över hela nes egen klass försänkt sitt eget Genom jorden, lyste från dess titelbald.
land!
Hon blev socialist.
Efter sina utomordentliga Angelica Balabanov.
många års studier vid universite- språkkunskaper Världen väntade sig en sensa- ten i Leipzig, Berlin, Brüssel och utom de slaviska språ- tion av första ordningen.
Troligt- Rom hade hon äntligen den teore- ken behärskar Balaba- vis har världen redan besviken dra- tiska bakgrunden klar och kunde nova engelska, tyska, Kit sig tillbaka Det har icke legat ägna sig å t sakens praktiska sida.
franska och italienska i Angelica Balabanovs intresse a t t Hennes arbetsfält blev Italien.
Ba- så, att ingen som inte komma sensationslystnaden till labanova hade i Rom kommit i be- vet det lär kunna gis- mötes Hennes bok (Erinnerungen röring med den marxistiske pro- sa sig till i vilket land und Erlebnisse, Laubsche Buch- fessorn Labriola och genom honom handlung, Berlin) är ingen memo- lärt känna arbetarkretsarna där.
hon är född blir arbok i vanlig mening.
Balabanovs PA ferierna nödgades hon att sam- hon jämte Rosa Lux- världskon- är förtegen om sitt eget Det hon man med sin släkt besöka de stora emburg velat ge är något i hennes ögon schweiziska kurorterna Detta blev gressernas mest fram- ofantligt viktigare I n hennes eget droppen som kom bägaren att rin- stående tolk.
Italien livs händelser.
Hennes memoarer na över.
Hon såg där de två v ä l d - ger hon samman med är den internationella socialismens arna mötas: lyxens och fattigdo- Mussolini ut arbetar- historia de senaste trettio ’ åren, kan mens, och det som lupprörde henne tidningen Avanti.
Ba- m a n säga.
Ingenting mindre.
mest var när hon såg hur mängder labanova hade träffat " I milt liv har det bara inträffat BY italienska arbetslösa kom upp Mussolini i Frankrike.
n händelse, säger hon.
Det var till dessa kurorter och för en spott- Han var landsflyktig, när jag trädde ut ur de privilegie- styver användes till de allra lägsta levde i nöd, och hon r a d e s k r e t s i vilken jag blivit född sysslorna där.
Näst det ryska syn- tyckte det var synd och kämpade mig till ett annat pri- tes henne det italienska proleta- om honom.
Han höll Angelica Balabanova.
vilegium: a t t upptagas i den käm- riatet det mest beklagansvärda på med att översätta panda arbetarklassen ».
jorden.
Hon stannade i en bok av Kautsky till italienska, nom.
Balabanovas minnen är bl.
a.
A. Balabanova härstammar från Italien.
- Hon blir de ita- en då han varken kunde tyska eller också historien om hur socialisten en av Sydrysslands rikaste adels- lienska socialdemokraterna, maxi- behärskade den marxistiska termi- Mussolini förvandlas till fascistge- släkter.
Det torde vara tvivel un- malisternas, ombud vid de stora nologien utförde hon arbetet A t ho- neral.
Mussolini är en av abnorm fruktan behärskad människa, Att han tages på allvar är on skam för gestalterna listkretsarna.
- - ' på Rykten som gå till fots.
Är man på platsen för uppröran- morgonen den 15 juli.
Hur pass sköt skarpt utanför konsulatet Han de och ovanliga tilldragelser, av- detta rättsmedvetande leddes på fick till svar att, för det första var stängd från press.
och samfärdsme- villkovägear av hetstidningar, kan jag det inte 13- utan 14-åringar, som del, märker man hur svårt del är inte bedäma.
Säkert är, all arbetar- sköt, och för del andra sköt de inte att få en objektiv syn på del som na drog ut i en ärlig » Empörung » av fientlighet utan för att injaga sig hänt.
För varje åskådning finns be- över frikännandet i Schattendorf- mod.
Jag minns hur vi skrattade åt vis och ögonvittnen, och varje fak- processen.
Att denna demonstration detta svar.
vi tyckte, att det ju tum som skildras för en, är ju m e urartade till inre borgarkrig o c h taget var till bra klen tröst stadels redan färgat av en åsikt.
I mordbränning var med all säkerhet för den.
som träffades av dessa ku- detta fall politiska åsikter och de främmande agitatorers verk.
Yen del ligger säkert något » färga » starkt.
är alltför olikt de godlynta W i e n a r - Ryktena, som måste » gå till fots » na.
De kan gräla hejdlöst, besin- Vår bostad i Wien ligger alldeles från man till man, växlar och växer ningslöst, inspirerande, men mill i bredvid Polishuset.
Jag har ofta, med avståndet och det hör till h e t t a n ligger en försonande ton när jag gått förbi lagt märkte till dana dagars masspsychos att m a n Det är just deras särmärke en av poliserna, som alltid var ett tror dem alla.
Del otroligaste har i världen.
På något vis har denna under BY godhet och tålamod h i n t - justitiepalatset brinner del kränkta rättsmedvetan- full av mildhet t. o. m. när han led- då kan det ju också vara sant, att det utnyttjats av främmande infly- de in fulla gubbar och bråkstakar.
Seipel är mördad och i t a l i e n a r n a - till våldsdåd vars make Jag återsåg honom posterad i på väg till Wien!
inte ens hungerupploppet 1921 närheten av Parlamentet under Så småningom kommer pressen kunde uppvisa.
massans påträngning.
Han var krit- åter och fantasi och verklighet b ö r - vit i ansiktet.
Den första som sköt En sak, som jag tror man måste var han, och hans kommandorop jar skiljas åt.
Ur de många intryc- kens virrvarr stiger det fram en och ha för ögonen är, att del, under ljöd skarpare och hårdare i n nå- annan sak, som står sig bättre in sådana dagar som dessa, lika ofta gon annans.
de andra någon situation rädslan som grymheten, som he- bränt sig fast med särskild s t y r k a våldsdåden.
Smygande från man till man kom i ens minne.
I Moskva på våren 1918. vände under lördagen ett rykte » Panik sig svenske generalkonsuln till im grauen Haus ».
Med grå huset Det var rässmedvetandet inte ma- Tschitscherin med besvär över att menas Wiens fängelse Man berät- gen, som demonstrerade på fredags- 12-13-års pojkar ideligen nattetid tade om hur fångarna hört skotten Det det.
gången - som - ger hon.
Fascismen är en produkt av den övergångstid i vilken v i alla och gripits av ett glädjerus.
De som leva.
Världskrisen och Rysslands var på arbete i salarna hade upp- exempel har skakat de ekonomiskt stämt en jubelkör och från de en- privilegierade klasserna på det skilda cellerna hade man hört hur djupaste.
De gripa efter alla me- fångarna skakade gallren i c g bul- del, också de som till sist måste tade på dörrarna.
En det i väntan vända sig mot dem själva.
Alla me- pa befrielse en det som ej alls del, också de äventyrligaste äro för visste vad det gällde - i dödsångest dem riktiga for a t t uppskjuta stun- den för den slutliga uppgörelsen för eldfara.
klasserna emellan.
Detta världslä- En nu död, berömd Wienerläka- KO är det som förklarar fallet Mus- re Freuds föregångare på pry- solini.
cho-analysens område - skrev år Andra Internationalens sista 1904 angående oroligheterna i Tri- kongress i Brüssel den 27-29 juli est till den kända författarinnan 1914 är ingående beskriven.
Bara ett fåtal av de närvarande, säger Marie Ebner-Eschenbach.
De ansvariga statsmännen, mena- Balabanova, anade helt vad som - - de han, borde alltid ha för ögonen vart den kula tar vägen, som lämnar soldatens gevär vid beskjutandet i en tät befolkad stad.
Bredvid de upproriska finns också den laglydi- ge borgaren som kan bli träffad t. o. m. genom ett fönster under fredligt arbete av statens straffande kula.
- Varför har det inte fallit någon in att under sådana förhållanden försöka uppbringa så mycket militär som möjligt - men utan kulor - istället för få soldater med dödande vapen.
Om man uppbådade e n lika - (Forts. å sid.
4.)
massa ordningsstiftande ele- ment ' som det fanns orostiftande, och ställde dem mot varandra utan vapen, så skulle säkert olyckan bli betydligt mindre.
Han skulle vilja rikta dessa ord statsmännens betänkande - ty säger han, Europa kommer nog under de närmaste 20-30 åren att få tillfälle att lösa liknande problem.
Han anade väl knappt hur sant han spådde!
stor till " "
De samvetsömma, V ä r l d s f i l m e n Sacco-Vanzettimysteriet.
ropa på olika grunder.
Frankrike Tusentals människor lida och dö uppreser sig mol Amerikas hårdhet Det finna väl knappast några ef- ler kommunisterna och feministerna som äro en sådan nagel i ögat på de som fordringsägare, det anser att Amerika helt enkelt hade skyldig- het att finansiera ententens s o m ring.
England beklagar sig över anti-engelsk propaganda i Amerika.
Det är så underbart att det just är England som där själv drev an vild antitysk propaganda för att få Ame- rika i n i kriget.
Världsfilmen har storartade poänger.
stora tidningarna som krigstjänst- vägrarna.
San har blivit ett skällsord i vårt land.
Varje tillfälle begagnas att håna don.
Nyligen har ett par grupper civila värnpliktiga utan egen förskyllan kommit i n i en svår situation.
De ha nämligen använts av vattenfalls- styrelsen a l t göra arbete som blivit blokerat av styrelsens egna strej- som rättvisans egen sak.
S I hände Dreyfus, den judiske kaptenen F rankrikes armé som deportera- des för fosterlandsförräderi, och som slutligen blev frikänd.
sa har det hänt med två enkla italienska emigranter i Massachussets., skoma- Engelska imperiet i kvinnohänder?
stämningen dunstar inte bort som keriarbetaren Sacco och fiskhand- Den nuvarande konservativa en- den revolutionära och europeernas Vanzetti.
SA hor det hänt i gelska regeringen lägger nu f r a m eget uppförande hjälpa a l t hålla kande arbetare.
De ha alltså kom- mindre skala med Marsjömannen, förslag till lika rösträtt för kvinnor den vid liv.
En korrespondent till Manches- mit i strid med solidaritetsbudet men hans fall ligger icke så väl som för män.
För närvarande få och kommit att snudda vid det far- till och hans person är inte så äg- kvinnorna rösträtt först vid 30 års ter Guardian ger ett par nya exem- ålder.
Vidare måste en kvinna för pel på hur farligt och oklokt det liga problemet om samhällets rätt nad rom symbol.
Det är något mystiskt med såda- att få rösta antingen själv hyra egen varit av européerna att inför kine- att bryta udden av strejkvapnet ge- na stora rättsfall Sacco och Van- bostad eller ha en man som gör det serna uppföra skådespelet av s i n nom att sätta in annat folk i de zetti dömdes redan 1920 till döden Alltså ingen rösträtt för hemmadött- egen oenighet.
Då tyskarna och ös- strejkandes ställe.
Det behövs inte för rånmord.
De mest besvärande rar och inackorderingar.
Dessa be- terrikarna under kriget av de andra alls II de civila värnpliktiges ar- omständigheterna mot dem voro att stämmelser utesluta 5 millioner fråntogos sinn rättigheter och sin från rösträtt.
, Det är myndighet som européer i Kina bete skulle påverka arbetsvistens de voro utlänningar anarkister.
kvinnor Det är tämligen tydligt att ett ju- 8 800,000 kvinnor som för närva- tänkte kineserna: aha, då kan vi l a utgång för att detta skall vara far- stitiemord föreligger men myndig- rande rösta.
exterritorialrätten från dem rom ligt.
heterna vilja ingen resning a v pro- Under dessa villkor äro de, man- tog dem från tyskarna.
Då de främ- De äro mande beskickningarna tilläto kine- Vi se vilka strider redan tillsät- cessen.
De ha varken kunnat barm- liga väljarna i majoritet.
tandet BY en arbetsfredskommitté I ärtigen utföra domen eller under- I 1,800,000.
Om villkoren för röst- siska trupper att beträda det hit- illlid i det här landet.
En socialde- illa den ny prövning Under åren rätt bli de simma för män och kvin- tills heliga legatiosområdet och mokrat vågar inte ens sitta där xer de två arbetarnas sak ut till nor bli de kvinnliga väljarna alltså plundra ryska beskickningen.
då a arbetares sak i hela världen.
Det 2 millioner fler än de manliga.
var därmed alla bestickningars o- Blotta tanken på att strejkrätten arbetare och kapitalism mot Teoretiskt kunde det betyda att kränkbarhet bruten.
skulle kringskäras ' - genom avtal är varandra, och de två fångarna för- makten i det brittiska väldet ginge För närvarande söka europeerna nog för all sätta arbetarna i upp- nimma sig också $va \ om symbo- över tran m i n till kvinnor.
.Alt d e l dar di.
ännu ha fäste småaktigt ror.
I Genève kunde man vid den ler.
Det har hållit dem uppe förstås praktiskt taget inte får någon sådan hämnas Id kineserna för att de senaste Internationella arbetskonfe- och hjälpt dem, men de äro ju dock effekt veta vi.
men siffrorna äro i driva ut främlingarna ur del inre Kina.
M a n visar dem förakt på alla rensen inte ens diskutera förslag till människor och för närvarande sitta alla fall märkliga.
Kriget bär skulden för åtminsto- vis.
En kines får ej ens inbjudas de i arma syndares cell och vänta en gemensam definition P I för- på den elektriska stolen.
ne en del av detta kvinnoöverskott.
som gäst i en europeisk klubb i Pe- eningsfrihet utan att r i k a i Även Sverige ar indraget i Sacco- Det kostade England 800,000 män king.
Allt umgänge med kineser är ett sådant gräl, att hela planen på Vanzettiaffärens trollkrets.
Här Det krigförande könet minskar i an- avbrutet.
Kineserna få e j ens vira att sända ut frågeformulär til de samlas penningar, här protesteras tal.
Men det rå icke kvinnorna för sig i parker i vilkas underhåll de av partier och landsorganisationer direkt.
De voro åtminstone inte själva deltaga o. s. V. ansluta länderna måste uppgivas.
uppbyggelse för amerikanska le- med och beslöto kriget.- Och de Förut var det ' kinesen som hyste Det ligger mycken lidelse gömd i legationen.
Advokat Branting som torde inte vara glada åt del faktum förakt och fruktan för de vita.
Nu dessa spörsmål, del är lika ömtåligt sänder över a v den svenska för- att det finns 8 millioner flera kvin- är det de vita rom hysa förakt och fruktan för kineserna.
att rön r i d strejkrätten som att rö- svarskommittén är bergtagen och nor i n män i Europa.
och skriver för de två oskyl- Premiärminister Baldwins re- Amerikas härjade provinser.
ra vid försvaret.
Folk resonerar in- d talar i g liv ~ med en bunden glöd rom formförslag har föregåtts n~ en Missisippi spelar plötsligt rollen te, de flyger i luften.
Och de arma ibland tar överhand över juristen.
våldsam propaganda bland kvinnor- På sistone har det blivit en ny na för lika rösträtt i England.
Nu- av en invasionsarmé.
Hennes öser- civilarbetarna ha nu rört sid båda delarna.
motsatsställning i denna affär inte igen höllo de en väldig demonstra- svämning är den största olycka som bet^^, torde knappast hata hora kapital - arbete utan Europa tion i Trafalgar Square för att stöd- hittils hemsökt Amerika.
Tusentals dem för deras krigstjänstevägran, - Amerika.
Det stolta Amerika tyc- ja Baldwin.
De hoppas själva att det- ligger tunnland bördig under jord bar lagts Skör- och alltjämt vatten.
ker icke om att b l i bestormat från ta skall vara deras sista rösträttsde- däremot mumlas det när de kom- Europa om atl uppfylla sina enkla- monstration och att när de nästa deutsikterna i de förstörda områ- menderats till platser där arbetslös- ste plikter.
AU^^ minst som det gång gå till val de skola 18 göra dena äro minimala eller inga.
T i l l de svårast hemsökta staterna het råder, och de b l i ofta synda- just nu irriteras BY kritik från Eu- det i en samlad trupp på nära 14 hör Arkansas, där icke mindre än millioner.
bockar just för att de inte alls rå Motståndarna skola säkert peka en fjärdedel av all brukbar jord för situationen.
Något som inte sig över dem för att de återgått som på faran för brittiska väldets aukto- lagts under vatten.
Förlusten be- torde bekymra dem som placera ut för att de nedlade arbetet.
I Stock- ritet i världen om krinnorna kom- av somliga uppgå till 368 dem.
Det är ju bara såna Där sam- holms Dagblad läses följande ru- ma att bilda majoritet bland de rös- millioner kronor, av andra till del vetsömma.
De äro hatade av över- brik på en pristävlingsskrift: sam- tande.
Egendomligt nog hör man dubbla ensamt för Arkansas.
Om-, med aren och.
, blir till räknas solidaritet vetsömt fingret åt djä- inga olycksprofetior med anledning kring 600,000 människor drevos av av att arvtagerska till Englands floden från sina hem, och av dessa fosterlandet a h de riskerade nu vulen.
när hennes tur komma f. n.
äro ännu hälften hemlösa.
S v Sveriges lag tillåter unga män att är hertigparets av York lilla dotter alla de sociala följderna BY att b l i Tillståndet i de områden, varifrån blockadbrytare, svartfotingar.
De fullgöra sin värnplikt genom civil- Elizabeth.
Det beror kanske BY vattnet nu dragit sig tillbaka.
är skulle varit heroer, om de inte tve- arbete.
Den erkänner a t t man icke vördnad för den stora drottning fruktansvärt.
Åkrarna Bro förvand- kat att ta även denna börda I den- skall tvinga samvetena i en så all- Elisabeth, som ju inte minskade lade till öknar av smuts och slam, ngllandi auktoritet i världen.
boningshusen äro förstörda.
På na situation anhöll en arbetargrupp varlig sak.
Men den allmänna opi- somliga ställen har floden avsatt Revolutionen är slut i Kina mängder sand.
Varigenom jorden hos regeringen att fä annat arbete.
nionen är långt efter lagen i hyfs- En fullt förklarlig och ganska gri- ning och i aktning för samvetets - det är den senaste nyheten från blivit totalt ofruktbar.
T i l l allt detta pande vädjan, synes oss.
Men rege- bud.
Den övar moraliskt tryck på den stora krigsskådeplatsen.Den elände kommer även en vidrig stank så definierat läget är Sun-vat-sens från de m u l t a n d e kropparna av ringen svarade nej och erinrade om samvetena. '
änka, kallad Kinas Jeanne d ’ Arc.
husdjuren, som nian inte hann slä- straffpåföljden av att nedlägga ar- Hon har tillhört de ledande bland pa med sig r i d flykten.
En ohygg- betet.
den grupp som i det längsta med lie plåga för de återvändande ut- Efter detta svar ha de återgått till Rysslands hjälp velat göra en revo- göra vidare mygghärarna, icke lution på kommunistiskt vis- I bör- minst därigenom att de i släptåg fö- arbetet.
De ha gjort sin demonstra- jan var detta parti starkt, så avföll ra malaria och andra febrar.
Stora tion, u h man får hoppar att de den ena efter den andra och Ryss- summor ha också måst offras för förbund som blockerat vattenfalls- lands inflytande bröts.
Nu pågå un- bekämpandet av dessa farsorter.
derhandlingar om stillestånd i fej-, När man tar del a r dessa skild- styrelsens arbeten inte öva hämnd på dem.
Pressen har redan kastat derna, och m:me S un- vat-sen för- ringar från Mississippis härjningar, utser att allt kommer att bli som kan man inle undgå a t t påminnas förut gräl och strider mellan gene- den hemsökelse, som gick ut ralerna.
inbördes krig.
Den stora över vissa trakter av Europa under n hoppas i hon världskriget.
Det är icke mer ä n tio är sedan det Amerika, rom nu drab- de vita kom- bats av olyckan, skickade sina rdel av denna truppmassor till Frankrikes härja- de jord för att » göra slut på kri- nationalistiska get ».
Ännu äro icke spåren igenso- pade efter denna ödesläggelse, rom skiljer sig från den i Amerika nu ti- made endast däri, att den var d mycket ohyggligare och grymmare både till natur och vad följderna klassen för bristande i,.
.
S av om beträffar, Mr Hoover rom organiserade den amerikanska hjälpen till Eu- ropa tycks fin så länge icke ha till- räckligt med resurser för att tillgri- pa de nödvänliga radikala hjälpåt- gärderna.
Regeringen väntar på kongressens sammanträdande, del ä r den som skall bevilja anslagen.
Det är som om man inte riktigt satt sig i n i att kongressen får rätta sig efter Missisippi när inte Mis- sissippi rättar sig efter kongressen.
Kampen m o t splittringen.
Ett varmbad.
Fredrikas Av Ada Nilsson.
Det är något underbart med ",, " råde kunna avhända sig rätten att gripa till vissa tvångsmedel, när den ena samhällsmedlemmen hotar den andres berättigade intresse vare sig det rör sig om andliga, lekam- liga eller ekonomiska värden.
Men det skall villigt erkännas att gränserna för samhällets tvångsrätt äro svåra att drogs och åter och åter måste bli föremål för samvets- grann prövning.
M e n det är icke nog med att samhället uppställer vissa råmärken för sina medlemmars handlande på alla d e olika områdena och låter In- gens straffande arm slå till den.
som överskrider gränsen I vår starkt socialt betonade tid fatta vi samhällets uppgifter myc- ket vidare.
Vi fordra upplysning om var rågångarna gå, och helst vilja vi även veta, varför de gå d i r d e gå.
Vi vilja h a vägledningsstationer och ordnat lotsväsen framfbr allt för barn och ungdom.
Vi vilja med ett ord ha uppfost- ran till ansvarsbetonat samhällsliv.
Därför ha vi barnavårdsnämnder, barnavårdsmän barnhem, uppfost- ringsanstalter och skyddshem och allt vad det heter.
Men överallt göres d a upptäck- ten, att del finnes människor ibland oss så beskaffade.
att de med inre nödvändighet tvingas att överskrida de uppdragna gränserna.
Kanske det beror på att gränser- na här och där äro för snävt drag- na.
Kanske gå de till och med så, att de leda människorna in på far- ligare farvatten.
Och då måste gränserna ändras.
Eller också är del människobarnet som måste ändrar och göras » soci- alt ».
Det återstår ti altit ett mindre- tal som äro och förbliva » asociala » Och där blir uppgiften att i möjli- gaste mån skydda sig för deras ska- degörelse Men vare gränserna eller ändra människorna förutsätter del kunskap om den mänskliga personligheten.
Hur den är beskaffad, hur den danas, var för den i del enskilda fallet blivit just sådan den är.
Vi veta att varje människa ä r en produkt av anlag och miljö.
Hur mycket som rätteligen kan i varje fall tillskrivas del ena eller det an- dras konto torde för närvarande vara svårt att avgöra Säkert är däremot, att vi ur samhällelig syn- punkt icke kunna inverka på arvs- anslagen, möjligen försöka förhin- elser Vi måste om möjligt komma fram till att samma grunder till- lämpas vid del samhälleliga upp- fostringsarbetet landet över Lika väl som lagen är densamma i Kom- temåtta och Målilla bör grunderna för dess tillämpande vara desamma på båda ställena.
Vid den nyss hållna barnavårds- kongressen i Stockholm talades del upprepade gånger om » den moder- na psykologin » och vad den lär om personlighetens daning.
Där ta- lades även mycket om ungdomens sedeförvärv och hur man stod hand- fallen inför en del nutida fenomen.
sommarn silverskål fram elementen till vad han kallar Den firar sig själv med sin härlighet En Fredrika Bremer hade ett frappant karl- » en modern religiös livsåskådning », aldrig så enkel sommarvardag tycks upp- tycke som stegrades snarare än avtog med fylld av den rikaste fest bara genom sin som stöd för livet för att undgå egenskap av sommardag.
När man på åren.
Hon hade många och utsökta be- splittringens väg.
Han söker även morgonen efter vanan räknar igenom d .. undrare, och samlade dem d småningom visa att läkning av en nervsjuk- gens möjligheter.
finner man att det är från skilda länder och världsdelar Den norske diktaren Henrik Wergeland hörde dom eller danandet av en sund och en högtidsdag man går till mötes alldeles också till dem i varje fall i sina yngre frisk människa i mångt och m y r utan sin egen förskyllan.
Ty vad går upp dar, att döma av de brev från honom till emot solgasset, de ljumma vindarna och ket är av samma natur som den till den friska doften som ger en känsla av Fredrika som nyligen stått att läsa i lid- Dessa brev ge en vilken en religiös själsutveckling att ren vill människan väl att ban ' iiinKeiiHorWkrindcr.
lustig bild av berömdheters höviska sätt att aldrig mer skall behöva frysa eller för.
syftar.
umgås med varann på 1840-talet.
Man får Naturligtvis är del en öppen frå- saka den underbara skönheten.
också en blixtbelysning över den norska ga om nägon » modern religiös livs- När man får så mycket vackert till kvinnans ställning i det för-insenska Norge åskådning » är påkallad och åsik- skänks känner man sig också ha råd att a h man förstår skärpan i Camilla Collets själv kosta på sig litet roligt De som kan protester.
terna om psykoanalysens livsvärde ordna riktigt bra för sig reser till något Initiativet till denna brevväxling tyckes gå självfallet isär Men man kom- ställe der de kan bada i havet Sålunda mer dock icke ifrån vissa fakta och samla de på sommarns kraft och hälsa till Fredrika ha tagit genom att skriva a h Wergeland om råd för 1 / 11 författar- förhållanden som Bratt framhåller vinterns stränga tid.
Det kan visserligen be vara besvärligt att rusta sig för en så- skap.
Här kanske linni en del av för- Han påpekar nämligen hur tven- dan vistelse men man finner att det lö- klaringen t i l l hennes lycka hos minnen: ne åskådningar brutit sig inom den nar sig.
Och man stannar så länge se- hon vädjade t i l l dem.
hon lyssnade hon intog gärna en lärjungeställning Dess- nu levande generationens bröst.
Hur Det finns och pengarna många andra räcker.
sätt att fira utom gjorde hon sig möda att förstå dem redan på skolbänken rivaliteten mestern och gladde dem med vänligheter och upp- gjorde sig gällande mellan kristen- sommarn För många är del uteslutet att skattning kunna resa bort ens på ett par dir.
Men dom och naturalism.
Biologilektio- ändå önskar man att sommarn måtte in- Er genius har ett hjärta skriver hon till nen sade ett, kristendomslektionen nehålla något minne, någon enda sak som Wergeland Varpå han svarar: » Har de ett annat.
är dess höjdpunkt och sammanfattning fundet at min genius har ett hjerte d i man Naturvetenskapens oerhörda Man önskar sig en dag, som m i n kan den vel elske det ömme og blide som landvinningar under slutet av förra längta efter och bereda sig till och som slaar i Deres. » En litterär kärleksförkla- man lycklig kan tänka p å när hösten seklet blev Ödesdiger för det reli- kommer och min inför sig själv gör reda ring alltså!
Fredrika Bremer ämnade på den tiden giösa livet, ty de gamla religiösa för vad sommarn skänkt.
då hon vände sig t i l l Wergeland skriva föreställningarna passade ej in i den I en trakt av Småland som jag känner en bok med norskt motiv.
Den blev sedan finns liksom på så många andra platser av naturvetenskapen betingade till under namnet Strid och frid men världsbilden Och för många min.
i Sverige en liten brunnsort av ytterligt utan Wergelands hjälp.
enkelt och anspråklöst slag Över den niskor kom därmed att fattas en bä- hälsobringande källan som är upphovet En modern författare torde förvåna sig rande livsåskådning med därav be- till hela kurorten är uppförd en ladulik- över det något dilettantiska i Fredrikas tingad hållning i livet Där stodo nande träbyggnad med kärvt golv och röd- sätt att samla material.
Hon hade icke sett den del av Norge hon ämnare skildra dessa människor utan den kontakt färgade väggar Nedanför hälsobrunnen hon hade icke heller sett människorna I med det omedvetna.
som religio- ligger ett par små rödmålade badhus, där stället för att göra människostudier och olika slags bad serveras i träbadkar Man nen förut skänkt dem, p i något sätt är nästan orolig att vattnet inte skall räc- kulturstadier skrev hon till Wergeland a h utarmade och avskurna från livets ka till för en badort eftersom man inte bad att få lite besked om folkdiktning om politiska och sociala förhållanden a h om källor, mer och mer ohjälpligt ser till någon sjö.
Men en sjö är ju alls norska kvinnor Hon ber honom helt naivt inte huvudsaken splittrade i sitt inre.
om en hjältinna en rak och högsint ung * ~, Det vitsordades behovet av upplys- ning på sexuallivets område, och barnavårdsnämnderna uppmanades ta hand om saken, Men där saknades den diskussion som är nödvändig för problemens allsidiga belysning och utan vilken man aldrig torde komma fram till några gemensamma grunder.
Men vad som kanske av tekni- ska skäl e j kan ske på en stor kon- gress kan äga rum vid mindre sammankomster Under tiden har den för dessa frågor intresserade en ganska rik- haltig litteratur, utkommen under de sista fem Aren och i stor ut- sträckning på bokförlaget Natur och Kultur.
En bok som jag föreställer mig kon bli för mången uppfostrare till är doktor Ivan Bratts Splittring och enhet i människans väsen utgiven på Natur och Kulturs vägledning förlag.
I denna tidnings spalter redogjor- des för några år sen av underteck- nad för dr Bratts föregående ar- bete på samma område: Kultur och Neuros, (T-vt nr I i 1925) i vilken påvisades hur vårt västerländska moderna samhällsliv icke är ägnat att dana det för livet nödvändiga- helgjutna personlig- tvärtom skapar aplitt- ring mellan de mäktigaste drivkraf- terna i vårt inre.
Ur denna splitt- ring med sin olust och sin ångest rädda sig därför så många männi- skor in i neurosernas mångskiftan- de rike.
Dr Bratt kom redan i sin första bok in på religionen som en reak- tion mol och räddning UT denna splittring av vårt inre.
I det nu fö- religgande arbetet söker han kart lägga vägarne för denna utveckling Han vill med tillhjälp av den mo- derna psykologin, särskilt del psy- ko-onalylirka tankesystemet få ste,nämligen För många är en färd till Brunnen som- marns värdefullaste händelse Det är tre fjärdingsväg dit och vägen är oerhört bac- Bilar och motorcyklar tyckas stå på näsan utför backarna och kommer man med en häst nedanför en uppförsbacke ser det ut som skulle det vara omöjligt att nå OPP.
Men intet av dessa hinder betyder något Rättarn har värk i ett ben och är ordi- nerad att fara till Brunnen och bada minst en gång i veckan under sommaren.
När skjutsen ändå går passar han omtänksamt på att varje gång inbjuda ett par kamrater på färden - ” Jag vill ha mig ett varmt bad i sommar ”, säger den gamle träd- gårdsmästarn eftertryckligt, när han kom- mer upp till husbonden för att utbe sig en halv dags ledighet.
" Jag har ju ont av reu- matism d förskräckligt ibland a h ett tall- struntabad tycker jag Er skönt ”.
Nästa gång ii det hönsgumman a h fru svina- herde som l &amp; följa med.
Allvarliga a h för- väntansfulla inför den förestående utfär- den sitter de i sina svarta kippar och fi- na fransprydda sjaletter i den gula enbers- vagnen Vid hemkomsten på kvällen berättar de h u välgörande det varit och hur upp- kryade de känner sig.
» Ni är visst många därborta », frågar man vid Brunnen när Rättarn kommer igen med ett par nya kumpaner.
» Ack, det förslår för hela sommarn jag kan ta med mig nya varenda gång », svarar hin triumfaliskt.
Och med vänlig omsorg ord- nar han d att lyckan skall fördelas lika på alla.
De som varit med gömmer den sköna, =, flicka skall det vara Om jag sätter in en ung flicka med kär- lek t i l l ett friare a h högre lir i en huslig krets kan hon då undgå att bli martyr för den riktning som blott tänker på pynt og smörrebröd?
frågas.
Wergelands svar är obetalt If- känner i verkligheten endast en kvinna i Norge .i vars liv et saadant höjere, i det offentliga framtraedende opsving har fun- det sted ».
Det är en välgörande dam som grundat en Eugenia stiftelse Denna dam har blivit baktalad säger hin, mon aldrig förlöjligad ly hennes starka religiositet har skyddat henne för världens dom.
Hin råder därför Fredrika Bremer att förläna sin tilltänkta hjältinna denna re- ligiositet om hon skall kunna bestå i sin omgivning » Hos os maa en saadan kvin- delig karakter som den De önsker,, " I- late sin aedlere ild gjenem religiositet n. b. en praktisk, velgjörenhetens. » Kvinnorna skola då förlåta att hon går enkelt klädd a h männen skola hos en d djup själ finna utbrott av politisk värme alldeles i sin ordning H i n berättar om en emanciperad präst- fru som blivit fördanserska bland bönder- na på 17-majfästerna och håller bibelför- klaringar Om söndagarna.
Detta är ju väl starkt a h han hoppas att den geniala Fredrikas fina pensel skall förstå att linni gränsen mellan det höga och det löjliga, som så nära beröra varandra.
Ramen til de upplysningar han ger är HY beskriver hur h i n i den ljumma sommarnatten sit- fridagen i sitt minne och under den långa ter vid lampan i sitt lusthus, som ii vintern tänker de på sommarn och väntar överskuggad av en portal av fruktträd Han att det åter skall bli lid att fara till Brun- har fått en silverskål av Fredrika och nen.
Det måste ibland hända något som slarvat med att tacka » för den störste he- är litet större I n det vanliga.
Det är skönt der der nogensinde er och vil kunne bli att få sig ett varmbad på sommarn.
mig bevist ».
Hittills har han bara sett Abu Casem glödande kol på sitt huvud när han speg- lade sig i dess gyllene djup.
men nu har han satt den full av blommor dem han fått av en okänd kvinna och tagit den med sig ut till lusthuset samt med en bok av Fredrika Stunden är helt dikta- rinnans - så länge » ett par kvinnliga be- kanta från landet » som h i n väntar tillåta det.
Måtte natten komma före dem!
helt i romantikens stil.
P i r man läst dessa Wergelandska brev, så rosensmyckade och obevekligt konven- tionella säger man sig: Tacka vet jag Almquist Han skämtade visserligen med Fredrika men i sina åsikter om kvinnor- nas framtid var han djärvare än hon.
En bok med högrött författarnamn.
F a d e r s ka p e t S t ragedi i.
För Tidevarvet av R u t h P e r s s o n.
gen på det huset fälla in en platta lini är tillräkligt att föra en män- niska i fängelset har hon vågat de dagarna utspelades bakom med år och datum!
(Forts.) var något, vartill de inle borde låta ställa honom vid skampålen.
Men världsteaterns kulisser.
Bland des- Angelica Balabanov kom till Anders mindes sina självfunna förmå sig, om del stred mot deras sa få var Jaurés och Rosa Luxem- Sverige i den numera världsbe- fruktan tillhör icke Balabanovas lekar i marker med sol och ljus övertygelse, ledde till intet resultat.
egenskaper, och hon är van att ja- och vind, och vädjade t i l l föräldrar- Ingen enda reste sig upp och för- burg.
Jaurés talade i förtvivlan.
römda plomberade vagnen.
sam- med krämpor så i hals.
så i klarade sig ovillig.
fast han tog om Han anropade undret, det räddan- man med Lenin, Lunatjarski och gas.
Det finns i världen en politisk na svart lista, och på denna har Ange- huvud, så i rygg, så i ben, och det två särskilda gånger.
de undret, det nödvändiga undret, andra.
Det var i maj 1917.
Den Och det blev just inga långsam- ibland lyckades det verkligen för som han själv inte trodde på.
Rosa gången stannade hon i Stockholm Iica Balabanovs namn i många år honom, så han slapp lös för en dag ma timmar för Anders.
de hos pris- lyst i röda bokstäver.
eller två.
Fast det gjorde inle stor ten.
Fisket hade gett honom något Luxemburg, som stod mellan två endast två dagar.
SA gick färden Om något på jorden kan kallas nytta, ty det var ju inte ledigheten alldeles nytt att tänka på Han fängelsestraff förmådde för en till det revolutionära Ryssland.
utan friheten att åter få vara sig skulle försöks bygga sig en rishyd- stund, men bara för en stund, lyfta Och så följer det märkligaste av- en överklassrörelse, så är det a n - själv, som han åtrådde.
da nere vid sjöstranden.
Tanken hur den dova beklämning, som låg över snittet i Balabanovas bok: novem- nerligen den ryska revolutionen Så småningom lärde emellertid han bäst skulle kunna fläta sam- Ryss- som föregick den.
och vad de församlade.
Sen sjönk allt åter berrevolutionen och dess följder.
han, som de andra, sig mer och man kvistar och grenar till ytter- och fylla ner i hopplöshetens och förvirring- Maktens övergång i bolsjevikernas lands folk försmäktade under ett mer ersätta behovet av frihet och väggar och ens tecken.
Luxmburg gick till händer.
De första Arens hänförelse adelsvälde, som i våld och orättfär- lek med förbjudna småhyss och ill- tomrummet dem emellan med mos- fundigheter och känna sig tillfreds sa och ljung, upptog honom helt dighet överträffar allt.
Men ur förnyat fängelse och sen till döden.
därborta.
Hungersnöden.
Nep.
därmed.
Och för föräldrarna blev o c h hållet.
Det var nämligen hans För Jaurés kom undret icke.
Det (Nya ekonomiska politiken.)
denna samma adel utgick en skara det allt tydligare att något vidare mening, att flytta dit riktigt på all- kom on kula i stället.
Världskapitalismens triumf över av ädel mänsklighet, som i över läshuvud var deras storkarlsämne var och In där för vintern också.
hundra år före den sista revolutio- då rakt inle.
men.
som fadern ut- Han skulle kunna livnära sig på ” Den erbarmliga stackaren Mus- socialiststaten.
jakt och fiske, tänkte han.
L i t e tryckte sig.
lat och full av fan.
solini, som aldrig gjort en själv- Ja, också detta sista.
För Balaba- nen med sina l i r som insats trätt D e märkte hur han gled dem ur potatisjord finge han förstås skaffa i ständig gärning, aldrig övertagit nova har j u den ryska revolutio.
breschen för folkets sak.
i denna händerna och ' kom längre och läng- sig.
Det förstod hon.
Men det vo- ett ansvar.
aldrig simmat mot nen blivit en oerhörd tragedi.
Det skara finns det många kvinnor och re bort från dem, och försökte ii re bara att odla upp en bit I I sig strömmen " - denne Mussolini, som finns bland hennes Rysslands- bland dem bländar oss i synnerhet honom tillbaks med lock och med på fälandsmarken.
Det skulle kom- själv flytt till Schweiz för att und- skildringar i synnerhet en som Sonja Perovskijs och Vera Figners pock.
Men far och mor hade visat ma att bli ett härligt och fritt liv, sig ingen makt ha att fria honom föreställde han sig, och prästens gå militärtjänsten, börjar nu i stannar i ens minne: skildringen ljusomstrålade gestalter.
Där ute Preobrazjenskijkyrkogården ur hans nöd.
och de betydde nu in- förklaringar och frågor störde ho- Avanti skriva o m Italiens delta- av den första kvinnokongressen på te längre för honom det, det betytt nom inte något nämnvärt i hans nära Petersburg har Sonja Perov- gande i kriget.
De italienska arbe- i Moskva.
Den kongressen är för före skoltiden.
Han märkte knappt funderingar.
Efter nattvardsgången tarna höllo vid världskrigets ut- henne en bild i smått av revolutio- skijs kropp för länge sen multnat varken deras lock eller deras pock.
kände han hig helt förvånad över Nuet var t v i n g och besvärlig- sig själv, Tänk, att han klarat sig brott fast vid sin internationella nen i sin helhet.
Det hade lyc- i säcken, som man drog över hen- heter.
Men tankarna irrade i dåd- så fint.
Inte fått uppsräckning en ståndpunkt och förgäves var försö- kats Alexandra Kollontay att sam- nes huvud före strypningen.
Kring lösa drömmar o m en framtid, då enda gång.
Och det här hade han ken att få ledarna att gå över till mankalla en allrysk kvinnokon- Vera Figners sköna huvud gjuter en annan mening.
Då föll det ka- gress till Moskva.
Vilka händelser redan solnedgången sitt förklarade precis, som han själv ville och hade föreföll honom med ens, att ha bli- Men längst ute i kedjan Inst.
vit så förunderligt ljus och solig.
pitalistiska Italiens blick på den, låg inte bakom denna kongress!
sken.
vars svaghet och fåfänga voro till- Kvinnor som aldrig i sitt liv vågat och närmast oss kämpar ännu An- Och omsider slog också befriel- Nu skulle han på allvar ta ihop- med ritt arbete nere vid sjökanten.
sens timma, och han stod bland si- Balabanov.
Till sina egna, gelica räckligt stora för förräderiet.
Mus- säga ett od till uppsyningsman- Men fadern hade inte större jord- na jämnåriga på skolplanen med solini vinnes.
Han uteslutes genast nen som gick över dem ute på fäl- de italienska maximalisterna, har avgångsbetyget i handen och skol- bruk, än han gott kunde ensam man spärrat henne vägen.
Ur ur arbetarpartiet.
Mussolini är so- tet eller tyrannen i huset, som tå- dörren stängd bakom sig.
Lite ta- sköta göromålen där, och han lo- cialdemokrat allt fortfarande, sä- ligt burit all förnedring och darrat Rysslands kommunistiska parti är fatt kände han sig till en början.
vade bort honom som drängpojk åt en lantbrukare med större egen- ger Balabanova.
Hämnden för att inför allt.
Kvinnor som aldrig förr hon utesluten.
Hon har blivit ju- Tv nu var han ju nog fri, men det hade runnit hän för många år, för dom och tjänare i maten.
Någon han uteslöts skådar världen i fas- varit utom sin by och som kände darna en förargelse och grekerna att barndomsleken skulle kunna kontant lön mer än fem kronor i cismen.
n en vidskeplig vördnad för invånar- en galenskap, Men hennes bok har återupptagas, där skolan en gång månaden skulle han inte ha för fort- I mars 1915 äger den första in.
na i huvudstaden.
Dessa kvinnor blivit kallad ett rop till en interna- bröt a v den, och hemmets förhål- sättningsskolans skull, men födan ternationella socialistiska kvinna.
hade kommit till Moskva för att tionell mänsklighet.
Det är inte landen hade han kommit på sidan och vad trätofflor han slet skulle om.
Inte mitt in i.
Han gick och han få.
Och så skulle han ju få konferensen rum i Bern under Cla- där i den stora teatern, framför för mycket sagt.
drog ett par dagar och kände sig lära sig till med lite av varje, och ra Zetkins presidium.
" Konferensen zarens loge, säga sin mening.
Man En gång under revolutionen stod utanom och i vägen med vad han det vore nyttigare för honom.
än gå Balabanova öga mot öga med Ryss- var den mest gripande jag i mitt såg på dem.
ett de voro medvetna log sig före.
Sen slog han sig på lös och ledig och slå dank.
menade liv varit närvarande vid ".
säger om det oerhörda som hade skett: lands detroniserade överklassda- fiske.
Skar sig metspö, köpte krok man.
Till våren skulle man kunna Balabanova.
” Jag erinrar mig deras ögon glänste, deras rörelser mer.
i Petersburgs Smolnyinstitut, och rev och drog sig ner till sjö- ordna det på bättre säll för honom.
tröstade fadern.
med vilken harm en engelsk dele- voro självmedvetna, de voro fyllda där den ryska högadelns döttrar hålan tätt där hemmavid.
Där satt (Forts.) han på en kullfallen trästam och gerad läste opp en sång som be- a v ett begär att ta reda på allt och uppfostrats till sitt innehållslösa lyckades allt emellanåt dra upp en sjöng det genom kriget mäktigt sätta sig in i allt.
De hade mod att prasitliv, talade hon till dem.
Ing- och annan liten abborpinne.
Solen värmde på honom tvärs vordna England.
Motstycket leve- yttra sig offentligt.
Med ett o- en kunde bättre än hon vara ägnad rerades av en tyska.
som föredrog ändligt tålamod hörde de alla ta- till detta.
Hon hade själv gått ige- genom skjorta och skinn, ända Lissaners " Gott strafe England ”.
len till slut.
M e n SA snart de vo- nom ett Smolnyinstitut.
Hon hide långt in i märgen.
Humlorna sur- rade, och bina surrade och gräs- Denna konferens bar redan fröet ro slut började de alla på en varit ämnad till en av dem, hade hopporna gnisslade och skuttade sprängt sin kedja.
- i sig till vad som sedan blev Z i m- gång tala om det som plågade dem: hon icke ¨ om varandra mellan grässtråna hit 2-7 augusti.
Förbundet har ulvid- m e r wald.
brödet, hungern, att de blevo orätt- En våg av het slog emot henne och dit och dit och hit, och fåglar- gat sitt årsmöte till en nordisk krist- Zimmerwaldrörelsen tillhör re- vist behandlade, när man delade ut när hon började sitt tal.
När hon na jublade i högan sky om liv, livs- Iigt-social konferens med en rad fö- och redrag där även representanter från dan historien.
Den var under kri- pajoks o.s.v. Alexandra Kollon- slutade var hatet förvandlat i ett lust och livsmod och förbundet motsvarande rörelser i get sammanslutningen av de socia- tays festliga tal studsade tillbaka jubal.
Vänliga händer och tusen han satt där mitt bland allt- Danmark, Norge och Finland upp- sammans lat och maktlös av listiska partier, som varken ställde inför detta enda: h u n g e r n.
Fri- strålande ögon omgåvo henne.
all sommarvärmen, och blev var- träda.
Hjärtpunkten i konferen- upp sig på entente- eller central- het och jämlikhet, dessa höga ord, M a n behöver icke vara kommu- se än det ena i naturen än det sen är just problemet om den krist- maktsidan.
Sam såg i kriget en bleknade inför den ohyggliga nö- nist för att med undran och beund- strid om olja och kol och intet vi- den i nuet.
Alla dessa kvinnor som ran följe Angelica Balabanovs ferensen vill studera verkligheten dare.
Den har namn efter en liten var och en av dem skulle kunnat hjältemodiga och underbara liv i vara till nytta och gagn, kände han för att kunna komma till ett an- också, ty ville det lyckas så väl, by i Schweiz, och den sammanhölls, uträtta något stort och vackert, de alla dess skeden.
Hon är ett intel- kunde han ju komma hem med svarsmedvetet ställningstagande.
tills den upppgick i Tredje Interna- blevo små, egoistiska och orättvisa.
lekt av första ordningen.
Revolu- tionalen.
av Angelica Balabanov, Nöden och eländet tvingade dem tionär, diktare och drömmare i en som- var dess sekreterare.
Hon ner från höjden, ner i j ä m m e r d a - Man behöver icke vara i - - av - jord,
