# ID: svediakorp-per3347
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,011
# sentences: 469
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 30 Kvinnorna iFinlands riksdag.
Röda brevet igen.
En redogörelse för valresultaten av Märta Schulz-Cajander.
Finland har nyss gått till val.
Vår medarbetare, fru Y ä r I a S c h u I z-C aj a n d e r, lämnar en redogörelse för ii Y i n n o r i F i n I a n d s r i k s d a g.
Vi pry- da av denna anledning Tidevarvet med ett nytaget porträtt av Annie Furuhjelm, som återvalts till riks- bortovaro.
För några dagar sedan offentliggjorde En mars solig dag i 1907 gingo Finlands kvinnor, Denna de borger- liga kvinnornas re- pressen utan kommentarier ett telegram lativt svaga väljar- från Moskva, att tjekan där häktat en det kår har sällan hit- rättelsev som arbetat för engelska under- tills förmått uppbä- rättelseväsendets räkning.
bland de häk- ra flera kvinnliga tade befann sig en viss Sergei Brusilow- kandidater.
ski som länge övat dokumentförfalskarens för första gången såsom fullmyndiga och medborgare Europa, att utöva sin politiska röst- rätt.
För första gån- gen invaldes då i Finlands riksdag ' kvinnlig.
represen- Kolonisationssakkunniges betän- tanter för landets kande i egnahemsfrågan granskas kvinnorna under rubriken E n Y a n t a- gått, sedan de blivit t u m m e. politiskt medansva- rika.
Alltsedan dess ha kvinnorna i riksdagen, till an- G å s t e n o c h d i a m a n t tal varierande emel- skildrar fattigmansbarnens liv i och 25, i samma.
ka, medeltal Wien med all den sakkunskap som E I s c F e I d m ‘ a II n besitter.
Den ni liksom artikeln W i e n en kommentar till de senaste dagarnas händelser, I detta nummer börjar en intres- sant verklighetsskildring F a d e r- r a g ed i av en ung skånsk författarinna R u I h P c r s- s o n.
Läsaren skall finna att den ser moderns och faderns förhållan- de till barnet ur en annan synpunkt än den i litteraturen hävdv unna.
s k a p e t s t vil- procent parti och yrke a h specialiserat sig på att tillverka valkrets Rösterna planer på bolsjevistiska revolutioner.
Han fördelas på de olika erbjöd olika regeringar dokument som av- kvinnliga kandida- slöjade planer i respektive länder, ibland terna, men förmå fick hin sälja, ibland blev han utkörd, icke bära någon och slutligen blev han häktad.
igenom valen.
Så V i d förhör erkände han inte bara sina var fallet vid sena- egna bedrifter utan berättade även om ste riksdagsval, då att del världsbekanta Sinovjevbrevet som Svenska Folkpar- år 1924 bidrog t i l l systemskifte i England tiets båda kvinnli- på enahanda sätt var tillverkat av ett par ga kandidater föllö kolleger till honom igenom.
Vem kommat ihåg det Röda brevets hi- Inom Nylands storia?
län, som utgör en då Mac Det uppträdde i slutet pa 1924, Donald några månader suttit som premiär- och utrikesminister under vil- Annie Furuhjelm.
valkrets, förekom- ken lid han bland annat avblåst den långa omkring 10 mo vid senaste val engelska fejden med Sovjetrepubliken.
lin av riksdagens 200 mandat.
Trots detta tycktes det emellertid flera erbjudanden till kvinnor att högertidning hade genom grumliga källor Under den gångna 20-årsperio- städse allt svårare, all få kvinnliga åtaga sig kandidatur inom oliks fått reda på att utrikesministeriet låg in- den har deras riksdagsarbete till- representanter, särskilt för de bor- borgerliga partier.
Ur kvinnosyn- ne med en plan för en röd revolution i vunnit sig de manliga kollegernas gerliga partierna, invalda till riks- punkt tycktes del emellertid önsk- England upprättad av Kominterns ledande synnerliga aktning.
dagen.
Bland härför bidragande or- värt, att endast en kvinnlig kandi- man, Sinovjev.
Det gav tidningen anled- En ansedd medlen, av den tidi saker kan måhända nämnas parti- dat skulle nomineras inom ett och ning till ett våldsamt anfall mot arbetar- Rare lantdagen, professor Erns ökningen på senare tid, som redan samma parti a h en och samma regeringen.
Sättaren som fått artikeln i Estlander, gav 1912 ett mycket be för herrar politici gör det trångt valkrets.
Krafterna skulle då sam- hand varskodde utrikesministeriet av so- römmande utlåtande om kvinnornas inom riksdagens 200 mandat.
Vida- las för alt få denna enda invald.
lidaritet med arbetarregeringen.
Utrikes- lantdagsarbete, vilket han fonn rik re spelar väl reaktionen mot kvin- Denna behärskade valtaktik in- ministeriet offentliggjorde då genast själv på initiativ a h präglat av allvarlig slogs a v Nylands svenska kvinnor dokumentet, vars äkthet inte sattes i gare kvi nno rnas oförmåga.
i mvc- som enades om Annie Furuhjelms fråga och förklarade, att regeringen hi- mångsidig erfarenhet och ökad sak- ket beroende på avsaknad av här kandidatur.
Emedan de under se nade hindra varje röd revolution.
för intresserad dagspress.
att hit- naste riksdagsperiod saknat kvinn- Det var förgäves.
Allmänheten blev så kännedom.
I maj detta år gav riksdagens för- tills i högre grad stimulera väljar- lig riksdagspresentant gällde det uppskrämd att den icke lät lugna sig re talman och mångårige medlem, na och övertyga den allmänna opi- att finna en kandidat, stark nog att Den sökte skydd hos de konservativa.
teologie doktorn Paavo Virkkunen nionen om nödvändigheten av kvin- åter öppna vägen till riksdagen för Mac Donald led nederlag rid valen och likaså ett lovordande, offentligt al- nors inval till riksdagen för landets svenska kvinnor.
Annie Furuhjelms England fick den högerregering den allt- talande om kvinnornas i Finland och statslivets harmoniska och ba- (Forts. å sid. 4) jämnt har.
Hur den skyddar England mot revolution h i vi sett rid kol ls strid derna lanserade utveckling.
riksdagsversamhet.
kvinnorna tillfört lantdagsarbetet oviktig omständighet utgör ytterli- a h Arcosaffären.
Händelsernas tryck ha förskjutit artikeln om Angelica Balabanoff WIEN.
ännu en vecka.
Nu stod där en stackars provokatör i Moskva och berättade inför säkra döden där röda brevet som ställde till så mycket bråk hade ett par ryska emigranter kontrarevolutionärer alltså, gjort åt engel- ska underrättelseväsendet.
D.v.s.: en offici- ett institution, skulle lurat det på den utri- hålla föreläsning för någondera kesminister vars fall den önskade!
parten.
Vi ha icke prövat någon Drusilowski är redan avrättad för sitt hetsarbete mol Sovjet.
Man motsvarande påfrestning, a h vårt mångåriga kan icke veta om hans utsago är sann.
göra är att hålla stånd mot de på- Men den komma en att undra varför frestningar rom möta oss själva.
konspiratörerna i olika länder h sådan Del land där v i bo h a r icke genom- otur med sina hemliga planer.
att det Från och med detta nummer få prenumeranterna I6 sidor av Det har under de senaste måna- tet.
Krigel har själfallet följts av C r e d o åt gången.
.
derna upprepats nästan som ett ett återfall i nävrättsåldern.
När slagord: » Wien skrattar på nytt ».
massan fick för sig att nationalis- Wien lacht wieder.
Men del Wien terna men endast de fingo ostraffat som skrattade var nog inte del verk- bruka nävrätten.
beslöt den att ock- I nr 29 av Tidevarvet förekom i liga Wien, kanske var skrattet hel- så ta sig s i n nävrätt, och så brast artikeln R å df r å g n i n g s b y- Vore hans berättelse sann, då avslöjades r å n I y t t a r ett värmefel.
Det ler icke ett verkligt skratt.
Och just revolten lös.
Den var ett dåligt ar- gått, krig.
nederlag, stympning, eko- en skandal som kan komma även den nu har allvaret jagat bort även del gument mol frontsoldaternas nomisk ruin.
revolution.
hunger talas om » den kvantiativa förbätt- vid skandaler bortskämde att blekna.
ytliga leendet.
Väl är del lugnt nu uppförande a h den frikännande välgörenhet, bojkott av sina g r a n ringen av folkstocken », men som av Ingen tänker att den ansvariga lednin- igen, a h del blev ingen revolution juryn.
men resonnerat ha massor- nar a h ekonomisk sanering av Na- gen av Englads ärorika konservativa sammanhanget framgår, borde där tionernas förbund.
Vi ha icke fullt parti medvetet använder sig av d oheder- av revolten.
Men man begraver no detta ögonblick icke.
ha stått » den kvalitativa » etc. ett hundra döda som släppt livet till Mycket lidande hat föregått re- av soldater ibland oss demoralise- liga medel.
Men att det begagnar sig av förfalsnlingar, vars killa del icke så noga under gatustriderna den 15 och 16 volten i Wien och mycket skall föl- rade av kriget.
juli och deras gravar äro ett var- ja efter.
Det gör Österrikes vänner Vem började?
Var det polisen?
bryr sig om att utgrunda, det har hänt förr.
Times sökte på 1890-talet att största nande tecken.
A lasaretten ligga bittert ont.
Den som såg Wiens be- Var det demonstranterna?
Vems den irländske oppositionsledaren Parnell tusen sårade.
På stora allmänna folkning under hungeråren var när.
vår felet?
Fåfänga frågor.
genom att publicera en r i d brev där han sjukhuset brukar man hissa flag- tan förkrossad av människornas När börjar överhuvud m revolt?
uppmanade t i l l mord.
Tidningen gick i god gan de dagar di ingen dör inom tålamod.
Men man skall inte lita på i varje fall inte den dog den flam- för att de voro av hans hind.
Men Pir- nell bevisade att de voro skrivna och sålda dess murar.
Den flaggan blir nog tålamod.
Det kan dölja en förbere- mar upp synligt.
Man skyller på t i l l Times av en föregångare till Drusilow- inte synlig på länge nu.
delse, en anhopning av sprängstoff.
en mol jurydomen upphetsande ar- ski.
Justitiepalatset står där också ii- Här fällas hos oss d mycket do- tikel i socialdemokraternas huvud- Sant eller förfalskat kom del röda brevet.
f rat och svartbränt rom tecken till att massan i ett ögonblick av raseri, av lössläppt förstörelsevilja ville förinta själva rättvisans fasta borg.
Den ansåg att den rättvisa som ski- pades icke var rättvisa för folket.
Det farligaste av allt hade hänt: rättvisan hade förlorat S i n auktori- mar just nu över de kristligt-sociala organ.
Österrikes socialdemokrater förunderligt 1 / 11 pass.
och stortyskarna i ena sidan för skulle ha skulden genom sin radi- De som levererade det fingo enligt Dru- provokation, över socialdemokrater- kalism, sin svaghet mal kommunis- silowski M pund.
Det är billigt för att störta en regering.
Det brukar kosta myc- na för lek med massans dolda kraf- terna.
ket mera pengar.
ter och över kommunisterna för Då kan precis lika gärna Devinez.
man medvetet utnyttjande av dem i för- säga att felet låg i deras svaghet störelsesyfte.
(Forts.å sid.4) V i kunna icke vara med om att
D e n industriella En vanta- tröttheten.
t u mm e. Stor-Norrland heter en intressant den sista är en lovsång till produk- och mycket omdebatterad bok av tionen Produktionens stegring till- människans skapar- i vårt land åstadkommits för att lysande bild av industrialismens drift och den ger den rikedom som lösa jordfrågan.
Här bakom låg välsignelser i form av ökade arbets- är den säkra grundvalen för kul- tanken, att jordfrågan var ett pro- tillfällen, stigande välstånd och kul- turen.
Författarens himmel fördunklas blem, som måste lösas i sin hel- tur.
Författaren berättar hänfört om hur trävaruindustrien slagit aldrig av en tanke på all den då- het.
Därav blev intet.
Men jord- under sig Norrland, berättar det lighet som givetvis blir tryckt på kommissionen hade delat i n jord- med beundran för verket och de detta papper vilket naturen, indu- frågan i olika lagförslagsområden män som utfört det.
Bland mycket striledarna och arbetarna med an- Det är detta man tagit fasta på, spända krafter producera.
Hon har även överfört detta system och spännande ingår i denna bragd •stora, uppgiften svåra att och med utelämnande av jordfrå- annat Och icke förr än på slutet av sista på hushållsarbetet » lära skogen arbeta », d. v. s. gan som helhet har man låtit yt- experimentera ut de villkor under sidan kommer han dit, där för mån- Taylorsystemet ses med mycket terligare sakkunniga utarbeta yt vilka skogen växer snabbast och le- gen problemet först på allvar tar blandade känslor och betraktas av vid.
Han säger där: » Lättsinnig är arbetarna som en vetenskaplig me- terligae betänkanden i avseende vererar mest råvara till trävaruin- dustrien, Han berättar hur man varje problemlösning, där männi- lod att få in människan under ma- på detaljer.
skan icke tas med som huvudfak- skintekniken och pressa ut mesta bedriver metodiska undersökningar En sådan kommitte´, 1925 års ko- på träden genom att sätta en till- tor. » Har han själv gjort det?
Den- möjliga energi och arbete av henne.
lonisationssakkunniga, har no till växtborr in i stammen när man na sats använder han egentligen Från början var det tänkt som en regeringen avlämnat resultatet av drar ut den, har man fått med i blott som en projektil mot oss sör- hjälp för arbetarna men exploate- sitt arbete.
Det gäller den stats- borren en liten trästav, ett tvär- länningar i allmänhet och h r rades av fabriksledarna uteslutande understödda egnahemsverksamhe- snitt som visar trädets årliga växt Lindhagen och Cassel i synnerhet.
i tidsvinnande syfte och kom i sin Den leder emellertid utan för- omvandlade form hit över.
ten.
Denna har genomgått åtskil- från barndomen genom ungdomen fattarens avsikt in på hela det stora Har man då Arbetarna inom det sociala om- liga av utvecklingens olika stadier fram till ålderdomen studieområde, där man sätter till- i en om gallring eller dikning under växtborren in i människan,industri- rådet lägga fortfarande huvudvik- Dess riktiga id6 började som en årens lopp förändrat trädets livs- arbetaren, för att kontrollera om ten vis att individen, arbetaren vid fantastisk tanke och blev sedan till villkor, kan man som på en karta han far väl eller illa, om han Iäg- maskinen, främst skall dra nytta av e t t slagord vilket i praktiken miss- avläsa verkningarna därav, man ger bredare eller tunnare årsringar de rön och system som göras.
De brukad-.
Det kostade många av kan göra sina jämförelser och be- under sina arbetsår vid maskinen.
måste hälla sig väl underrättade om dem det skulle gagna deras fram- räkningar Tidevarvets läsare känna till det vetenskapens experiment med män- Internationella sociala rådet som niskomaskinen, de måste vara på t i d och det allmänna stora s immor Hela boken från första sidan till sammanslutit sig omkring uppgif- sin vakt och se till att individerna till ingen nytta.
Då miste ordet ten att studera och förbättra de icke fara illa under människoingen- något av sin moderna klang, och mänskliga förhållandena inom in- jörernas händer.
inrangerat bland del mera alldag- att under vissa betingelser bilda dustrien.
Vi ha redogjort för dess I Amerika har man mest experi- liga har dat nu blivit hänvisat till jordanskaffningsföretag Ett en- första kongress, då Kerstin Hessel- menterat med lids- och energibespa- en affärsmässigare behandling.
gångsanslag på 250,000 kr.
bildar gren valdes till föreningens ordfö- ring.
Men även där har man nu Alltjämt föreligger dock en fara jordanskaffningsfondens riksfond rande.
Bland dess medlemmar fin- börjat inse att problemet icke är för " egna hem ".
det är dess bismak dit eventuella överskott från jord- nas vetenskapsfolk som teoretiskt löst när man med matematisk nog- och experimentelt studera männi- grannhet kan räkna ut hur ett av politisk anstrykning.
När den anskaffningsföretagen redovisas.
skan i förhållande till arbetet samt handgrepp vid maskinen skall gö- försvinner — am något sådant är Premielån för nybyggnad och ny- sociala arbetare som stå i det prak- ras, eller hur arbetaren skall drivas möjligt — kan saken efter alla odling å nya egnahemsjordbruk tiska arbetet bland industriens män upp till att utföra största antalet handgrepp i minuten.
Man kan icke öden och äventyr komma i sitt rät- beviljas, vartill 800,000 kr.
skulle och kvinnor.
anslås.
Kostnaderna för egnahems- För dem går producenten före ostraffat bortse från den rent ta läge.
produktionen.
De veta att man övar mänskliga sidan.
Uppträdande Vad nu kolonisationssakkunni- styrelsen beräknas til 58,000 kr.
rovdrift i fall människomaterialet nervroser, bristande jämvikt och Betänkandet innehåller en ut- förödes under förarbetning av rå- därav följande mottaglighet för gas förslag beträffar, så går det bl.
a. ut på inrättandet av e t t nytt redning angående tillgångar på materialet massuggestion och psykisk smitta Alldeles nyligen har förenin- Inb sitt allvarliga språk om nöd- ämbetsverk Egnahemsavdelningen odlingsbar jord i enskild ägo, vil- denna skulle uppgå till gen hållit en sommarskola i Italien vändigheten att förlika människan i jordbruksdepartementet skall ut- ken enligt Därunder har man samlats kring och maskinen.
Se revolutionen i brytas och bilds en särskild stat- c:a 360,000 har.
frågan om industriell trötthet.
Wien.
lig egnahemsstyrelse Dess organ Fröken Kerstin Hesselgren har Kolonisationssakkunnigas l a n Det finns, anser fröken Hessel- utgöras a v hushållningssällska- överensstämmer således ganska just kommit hem från denna råd- Den pens egnahemsnämnder, men hus- nära med den nuvarande organisa- plägning För hennes står det klart gren, två vägar att försöka.
att överläggningen rört vid vår lids ena kan man kalla den fordska.
hållningssällskapen befrias från tionen för egnahemsverksamheten livsfråga.
vark en mer eller mindre.
Arbetet systematiseras till ytterlig- förluster och risker för egnahems- endast med en del utvidgningar Hur ska försona människan med het, människan blir en maskindel.
verksamheten, vilka övertagas av och tillägg.
Förslaget om e t t sär- industrien så att det mänskliga in- Arbetstiden inskränkes samtidigt som produktionen och lönerna hö- staten.
Enligt sakkunnigas me- skilt organ för detta ändamål te far illa?
Maskindelen kan vid arbets- Den industriella tröttheten orsa- jas.
ning skall dessa belopp kunna be- väcktes för en del år sedan inom kas icke längre i samma grad som tidens slut ikläda sig sin människo- gränsas Liksom nu utser varje riksdagen men föll, särskilt genom förr av muskelansträngning t. ex, hamn.
Han kan med sin bil fara kommun e t t egnahemsombud.
Bi.
högerns motstånd.
A t t närmare tunga bördor.
Dem skö- till ett nätt hem.
och gå in i sitt träde lämnas för anskaffande av ingå på detaljerna för övrigt är t a maskinerna om Men man har badrum.
sätta på sig snygga gång- lämplig jord i passande storlek för tidigt, innan man vet, i vilken fått klart för sig a l l ögonnervernas, gläder.
När detta är gjort har han och jorden upplåtes med ägande- gestalt de framträda.
Man frågar öronnervernas och Överhuvudtaget frihet att börja leva som människa.
r ä t t För närmaste året föreslås sig dock.
om äganderätt, även om att egnahemslån skall utgå med det är den bästa besittningsformen nrrueriiu av h,rbeie i I,dla, damm är Iians nerver.
vad är hani lir?
Den andra vägen den ylm frb 14,500,000 kr.
för jordbrukslägenhe- likväl bör vara den enda.
som eg- firktigh &amp; o c ~ i skakning Det ter och 5 milj. för bostadslägenhe- nahemsstyrelsen tar befattning rlt av diskw.iioiidmnena p &amp; kur- ken Hese ' gre " tror pli är att söka rens s c h w 8.
I rilkrt förhpillandc p4 nytt furmänskliga nrMet.
sp att ter.
Jordförmedlingsfondens kapi- med.
Ärftlig och förytterlig be- sllr tröllhden och nlpoksfnllrn lill indiv !dPn kan linnu nrbetsalädje tal, 3,500,000 ' kr., skall övergå till sittningsrätt är också att räkna varandra?
Hur skall industriarbe- och tillfredsställelse däri.
en s. k. jordanskaffningsfond, däri som ” egna Hem ”, Eller kräver den- tet förenas med individens tempe- Här står man ännu sakande och egnahemsnämnderna få låna för na ett ämbetsverk för sig!
rament och vilja till uttryck av sitt trevande.
Men lösningen av detta jag?
Hur skall man undvika onödig problem är lösningen av vår vik- trötthet?
tigaste livsfråga.
Ledaren för kursen var dr Lillian Ett från sommarskolan i Baveno utsänt meddelande förklarar b l y g människans förhållande till indu- att man där inte hann längre strien.
Hon har tillsamman med Hesselgren förklarar a11 hon utom bekanta Taylorsystemet för veten- många synpunkter på problemet i skapliga metoder i industriarbetet.
stort sett även medför många vär- defulla lärdomar om praktiska ordningar som underlätta arbetet.
Dessa kan hon föreslå fabrikslednin- garna i sitt arbete som yrkesinspek- J o r d k o m m i s s i o n e n dess dir- ra betänkande är den ansats, som Ludvig Nordström Den målar en fredsställer att vi genom för vai vetenskapligt samt an- tris.
Gråsten och diamant.
Sk o ttpenga rna.
E n arbetsdag.
För Tidevarvet av Else Feldmann.
Skottpenning är en belöning, Det finns många saker som är out- snabb uppfattning beträffar.
Ty i sin ung- Med Felisitas Diamant umgingos vi dit.
så väl, att hon alltid skyndade sig att kan man säga, som erhålles rid grundliga.
Medan jag avnjuter semesterns dom hade h i n mottagit så mycket be- soliga dagar, kan jag inte låta b i l att fallningar att han lätt nog blev litet för- för att hon hade svimmat två gånger i komma till folkköken de middagar, då det uppvisandet av något dödat skade- fortsätta att fundera över arbetets märk- virrad, om man inte talade sakta och lugnt.
skolan, fått ligga p i soffan i rektorsex- var hennes dag.
, djur.
värdighet.
Varje dag under arbetsåret bir En herrgårdskusk på 1800-talet hide pedition och fått Hoffmans droppar p i en sockerbit av vår lärarinna.
Och så kunde hon räkna i1 bra.
Alltid blev hon först färdig med arbete i skolan, hade alla exemplen rätt a h lät dem.
som sutto i närheten, skriva av.
Också jag försökte det, för jag var mycket dålig i räkning.
Det här går inte an, sade lärarinnan alla, som sitter bredvid Diamant får stan- na kvar a h räkna om.
Nej, det kunde inte gå an.
För det tredje hade hon ett så vackert namn, Felizitas.
Det hade nog hennes mor tagit ur någon roman.
Vi voro gärna tillsammans med henne, därför att h o n hade ett sådant vackert namn och när förbigående kunde höra det ropade v i gärna högt p i gatan Feli- lit ...
Nå, vad mig själv beträffar, så fick jag varken böcker från fattigvården eller matpoletter och inte heller behövde jag bära avlagda kläder.
Min mor skaffade allt, men med stor möda.
Hur satt hon inte a h sydde hela nät- terna igenom, a h unnade sig varken mat, sömn eller ro, rar att kunna köpa kläder, skor och böcker åt oss och för att låta o n ta privatlektioner i franska.
jag berättade gärna.
jag håller på a h lär mig franska och nästa år får vi an- tagligen piano.
Clara Denhof sade: Vi har haft piano ända sedan jag var rym år, det står i sa- longen.
Det kallas skottpenning, men dju- ret för vilket denna skottpenning erhålles, behöver inte nödvändigt- via vara skjutet.
Det uppvisas nämligen inte i sin helhet.
Endast viss bestämd kroppsdel därav, hu- vud, svans eller fötter.
beroende på Vad kommunen d ä r det blir uppvisat funnit för gott a t t stadga härom.
Skattpenning kan således erhållas även för ett djur, som dränkts eller slagits ihjäl med käpp.
Liksom det också finnes möj- lighet erhålla den för ett djur, som nyligen självdött, eller för ett som Clara uppvisaren låtit omkomma under de mest vidriga omständigheter.
Salong?
frågade Felizitas.
- V i har bara fyra rum sade anspråkslöst.
Hur många har ni?
Men vilken liten sta II^ var hon inte!
- Bara två.
Hon ägde inte ens några föräldrar.
Böd- LIjug inte, Felizitas, ni bir bara ett!
För kråkan till exempel finnes - Hur kan man reda sig med bara ett, på de platser där den förekmmer de hos släktingar, som hade många barn.
Och farbrodern, en blind borstbindare, sade Clara och log.
måste ledas av hennes faster, när hin Nej, det kan man inte a h vi har mera allmänt, skottpenning utfäs- tad.
Femton och tjugufem öre per gick a h sålde sina borstar a h kvastar.
två, säger jag.
huvud är det vanliga.
Och det fin- Den smula pengar de förtjänade använ- Då kommer jag till dig i dag!
de de till sina egna barn.
Var tyst, jag har varit hos dig, i1 nes säkerligen inte mariga försam- Feligitas fick inte endast böcker a h jag vet del.
Iingar, där inte anslget härtill NI.
såg du inte dörr till då?
skrivmaterial av fattigvården, utan också - JO, en vitmålad järndörr, som le- blir uttaget intill sista öret.
Men matpoletter till del offentliga folkköket, huru ofta och var utom på de a h två gånger om året, på hösten a h der till vinden.
Nå, ni kan ju komma till mig alli- större godsen med ordnad jaktvård våren, uppenbarade hon sig i nya kläder, hör man någonsin talas om, att som delades ut av en välgörenhetsföre- hopa a h Y Efter!
Och du Emma, hur många har ni i ning till fattiga, föräldrarlösa barn.
- Hon egentligt kråkskytte förekommer.
måste gå i en fruktansvärt ful, lång.
grå er butik?
I stället kan man åtminstone på klädning, en likaså gräslig kappa i ett ru- - Två.
- - - - - en - - - tigt mörkt tyg, som såg ut som sådant man gör hästtäcken av, en ofantlig, stickad huva från våra mormdrarnas lid den skrattade bli klassen åt i början samt - -- - Med köket, i .. - Utom köket.
- A r du inte fattigelev, kanske?
- Jo, men bara därför att min far sä- sig en aledning att förundra sig över detta levande väsen som är en män- niskas arbete.
Det är på samma gång på- litligt och överraskande, som en vän, som jag aldrig slutar att förtjusas över.
Ja, det är som en vän, den enda trösten och det stora bekymret.
Genom ledighetsdagarnas klara, lugna, ogrumlade rymd ser jag arbetet som en hög a h förnäm vän.
De små besvärande egenheter, som det lägger i dagen ibland under d u dagliga umgänget försvinna ur minnet.
jag tänker på vilken ära som vederfares dem.
som förstå att vinna ar- med betets vänskap.
Just på den gården d i r jag nu befin- ner mig.
har del levat en man som i bi.
la sitt liv varit en arbetets trogne vän.
Han har pi sin ringa plats skapat ett exempel värt att märka a h föl ".
Som femtonåring kom han först i tjänst hos gårdens herre.
Hin började som drängpojke a h blev sedan så småning- om kusk.
I hela sitt l i v stannade han kvar i familjen en femtioårig, trägen arbetsdag.
När jag kände honom var han en sex- tio Iii min med ett fint, magert och li- tet fårat ansikte a h goda ögon.
Den böj- da näsan a h de små polisongerna gav honom ett förfinat utseende.
Till växten var han smärt som en ung min.
Hans tal var litet tveksamt och försiktigt med äkta småländsk skorrning och oavbrutet av lugnande harklingar.
Man fick inte ställa för stora anspråk på honom vad en - det säkerligen inte alltid så angenämt.
Först och främst hör ju till yrket en viss oberäknelighet som är tröttande.
En kusk måste utstå den stora påfrestningen att ofta få sina planer korsade.
En förmid- dags arbetsprogram kan med ett slag gö- ras om inte.
stället för att tvätta selar får han fara ut och åka.
Hans kvällar likaväl som hans tidiga mornar är utsat- ta för en annans bestämmanderätt.
och under alla omständigheter fodras uthål- lighet, påpasslighet a h tålamod.
Den gamla kuskens herre älskade även- tyr och skämt.
Han ville köra över bris- tande vårisar a h utför branta backar med halsbrytande kurvor.
Under årens lopp förelogs oändliga långturer.
Kusken måste följa sin herres vilja pi sekunden och aldrig förtröttas.
Sedermera blev det mycket ungdom på gården.
Med osvik- ligt tålamod skötte kusken deras extra ridhästar, skjutsade p i deras köråkor a h var alltid glad.
Den frestelsen som lurar så nära att svara pi besvärliga tillsägel- ser med dåligt humör eller förstuckna antydningar om brådska och mycket att man föll han aldrig för.
Med verklig glädje njöt han ständigt lika mycket av den ofta genomfarna trak- tens de skönhet.
men hans förtjusning nåd- kulmen när han återkom hem a h fann att gårdens omgivningar var det vackraste min sett d a dagen, trots allt.
När han skulle göra nya kvastar till stallet gick han ner till ån a h skar björk- ris i en liten dunge r i d stranden.
Han talade om vilken skön d i g h i n hade ute vissa orter fram på vårsidan få i naturen.
Det var som ett sommarnöje.
Sina hästar vårdade han omsorgsfullt se, den ena pojkflocken efter den än inte djurplågeri förekommer andra isynnerhet under söndags- för vilket m i n dock inte har någon och ända på sin ålders dag sprang h i n bredvid i uppförsbackarna för att spara - - - eftermiddagarna infinna sig hos säkerhet - böra dessa huvudjak- hästarna.
stora smorläderskängor med pligger i su- ger, att om han köper böckerna, så bli den kommunalnämndsledamot, ter inte vara tillåtna för barn, ty Till sist blev hin sjuk.
H i n låg I sän- lorna - så att de skulle hålla desto längre.
dom genast tillskrynklade och förstörda som fått sig anförtrott värvet av så alldeles utan menlig inverkan gen och famlade med händerna efter töm- med flottfläckar och hundöron - men En del sade: Nej, henne kan m i n inte marna.
H i n ville köra hem.
Efter några vara tillsammans med.
hon ser så löjlig ut.
de böcker m i n får låna, måste min vara skottpenningarnas utställande, och på nervsystem och moral kunna de dagar dog han.
Det är genant att gå i sällskap med henne mycket noga med och det skall vi vänja göra anspråk på dessa i kraft av inte vara.
Man dödar inte helt oss vid, så det är bara därför.
de kråkungehuvuden, de föra med kallblodigt ens i trettio- och fyr- Del var ingen märkvärdig levnadsbana.
på gatan.
Det var bara en enkel man, som gjorde Ack, det såg ink så ut, som om Emma sir: i papperspåsar för att uppvisa.
tioårsåldern långt mindre i nio- Alla förundrade sig över att hon ändå sin plikt i tjänsten hos sin herre Men han svarade så bra och kunde allt hon fick frå- Körnlein inte behövde böckerna från fat- Och de erhålla också sina skott- och fjortonårsåldern.
Och vad akt- glömde aldrig sin vänlighet a h sin gläd- tigvården.
gan pi.
penningar.
Men härvidlag är ning inför ett liv eller inför en je i arbetet.
H i " var sitt arbetes vän.
Det Flera måste sträcka opp hand, sade - Hur får man Y- sådana där böcker?
Er en hög hemlighet att vinna den vän- vår lärarinna dagligen, att Diamant kan, frågade den rika Clara Dehnhof, som in- namnet skottpenning ett onamn döds kropp.
för att inte tala om te.
skapen och att otröttligt vårda den hela och dess utbetalande ett oförsvar- spekt inför ett litet hem, skall väl livet.
genting visste om dylikt.
vet jag ju.
I.
- Man måste ha med sig ett intyg att ligt oskick, ty något skott ha de kunna bibringas barnungar, som Vår lärarinna brukade också ofta säga: A b u Casem.
Om någon av er har två blyertspennor man är fattig.
flesta av dessa pojkar aldrig los- av samhället få mottaga belöning - Då får man det bara om man är sat.
I varje fall inte mot kråkung- eller någon gammal linjal, så kan n i lägga för en handling.
som bestått just fram det här på katedern.
Och dessa fattig.
- vi äro inte alls fattiga, säger Emma, arna de erhålla skottpenning för.
, i a t t de skövlat hem, förintat värn- saker fick Felizitas under tiorasten, då medan rösten stockar sig av återhållen bon inte kunde köpa sig sådant.
De av dem som varit modiga lösa liv och stympat dödas krop- En gång sade Clara Dehnhof som var gråt.
utan a t t ha haft annan orsak nog a t t ge sig i strid med den gam- dotter till en köpman: Diamant?
Hon - Din klädning kunde allt vara snyg- Ii kråkan ha tagit ungarna direkt därtill än sin önskan a t t komma borde heta gatsten i stället, eftersom hon gare, a h så har du alltid en och den- ur boet och vridit om huvudena över några ören till gottet eller samma.
är så grå a h fattig.
Åter gav oss Clara uppslag till frågor.
på dem där.
De andra ha stött el- röktobak.
Emma Körnlein, dotter till en skräddar- - Vem av er var på landet i somras?
ler slagit sönder bona med lämpli- Några särskilda bestämmelser gesäll fick visserligen böcker och under Alla tego.
visningsmaterial från fattigvården, men ga käppar eller stavar och låtit angående sättet för skadedjurs ef- - Ser ni.
vi är varje år .id Westheresee.
då matpoletterna delades ut, anmälde hon terhållande finnes antagligen inte Och jag simmar a h ror a h seglar med ungarna falla handlöst till mar- och kunna ju ha tyckts onödiga, då sig inte.
ken, där de sedan så gott de för- en båt med vita segel och så har jag en Lagar ni verkligen mat hemma hos er man väl inte rätt gärna kunnat varenda dag, frågade lärarinnan henne en stor stråhatt pi mig. '
Och vad skall ni stått och förmått tagit död på dem.
gång.
Och Emma nickade häftigt jakande gam i sommar?
I förra fallet behöver j u visserli- tänka sig, a t t detta efterhållande jag svarade genast: Åh, N I är del också med huvudet.
gen inget djurplågeri ha förekom.
skulle bli ett göra för barnen, men Men när halva vintern gått hade bon så vackert.
I Augarten kan man hoppa mit.
Och i senare fallet har kan- när det no verkligen finnes byg- restauran- med sig en papperslapp, som hon tyst lade tåg a h när militärkapellet i der med församlingar där hyvs- gen spelar kan man kanske dansa en hända ungarnas lidande inta hel- på katedern.
- Är papperslappen från dig, Körnlein?
smula i sanden eller om man vill vara ler varit större än det skulle ha ningen inta är större än såväl kom- riktigt fin så sitter man på en bänk i Emma reste sig förvirrad i sin bänk.
blivit om de som flygfärdiga måste munalnämnd som föräldrar kun- - Din mor ber om matpoletter för dig.
damallén med ett handarbete eller en dö efter att kanske först ha blivit na tillåta att detta dock får bli Varför anmälde d i dig inte, när de de- bok tills del är dags att gå hem, och se- skadsskjutna.
Men i alla fall om fallet - och inte ett år endast utan dan kan man stå länge utanför porten lades ut?
Nu har jag inga kvar.
år efter år - så kanske dylika be- Strax därefter hände del att Emma inte med en påse vinbär - mamma köper all- stämmelser ändå vom på sin plats.
orkade deltaga i språngmarschen under en lid så mycket frukt på somrarna Och när gymnastiklektion.
Hon gick ur ledet a h vi får lov nästa gång, då jag fyllt tolv genom att bära ut mjölk a h på efter- Ty visserligen är det sant, a t t det år, skall jag alltid gå i damallèn och inte middagen a h kvällen måste hon hjälpa finnes djur, vars antal bör hållas lutade sig mot väggen.
mera hopps tåg på lekplatsen och sedan till i köket i ett värdshus i - Vad är det med dig?
Pratern, där lågt, och att kråkan är ett a v dem.
Lärarinnan drog henne fram i m ljuset kommer jag också att läsa romaner, hennes kusin var.
Men detta efterhållande bör ske - Vid gör ni under lovet?
fråga II på sommaren, då många människor vo- och synade La.
under anständiga och för samhäl- Emma orkade knappt stå så Emma och Felizitas.
ro på landet fick den blinde farbrodern let värdiga former, vilket det sä- Åh, Emmas far väntade redan på att sälja endast ett fåtal borstar a h kvastar, blek och avmagrad var hon a h händerna bon skulle hjälpa honom med hemarbetet och familjen skulle svälta ihjäl, om de kerligen också kan utan a t t för darrade.
.
Från den dagen flck hon matpoletter - när det blev mycket varmt fick hor båda barnen inte fonno något arbete och den skulle bli stort mycket kost- tre gånger i veckan: ett middagsmål var- sitta utanför affären om kvällen med den togo hem sin veckolön.
sammare än nu.
.
- par, på benen, minsta brodern sovande i armarna.
Men annan dag.
Plötsligt stod någon som hört vårt sam- Hurdan mat får ni därborta?
frågade vi det talade hon inte om.
Hon teg.
tal bredvid oss och sade: Och också Felizitas teg.
Ty hon ville - det betyder ingenting.
Om ni också bli tala om, att hon om måste Asch, jag går inte dit, svarade hon är fattiga, så är ni ändå unga a h har och rodnade över lögnen.
Ty vi visste ju försöka tjäna pengar.
Tidigt om morgonen livet framför er.
Hugg bara friskt in a h henne.
somrarna håll taget fast, så kommer ni en dag att ta ett duktigt hopp över fattigdomens mur.
SA gick främlingen.
vi sägo efter honom, bleka.
Därborta svängde han om hörnet med stora steg och försvann.
Plötsligt blevo v i gripna av en gränslös och oförklarlig glädje a h utan ett ord omfamnade vi jublande varandra.
R.
P.
Kvinnorna i Finland.
(Forts. fr. sid. 1) Wien.
Vår nyckelknippa, Kommunikationstabellen är inte begriper sig på den, ett nog mycket besynnerligt ting för den som Härom dagen satt jag i en järnvägskupe´ på sträckan ett försynt uppträdande och jag skulle misstaga mig åtskilligt om de inte hade fått vad vi kalla en god uppfostran.
Men kommunikationstabellen var ett mysteri- ämnade sig till Stockholm, men vo- intresserade av att veta, när tåget skulle vara framme i Laxå Nå, det spörsmålet var ju inte så svårlöst.
Det var bara att fråga den allvetande konduk- Men en av dem hade en dunkel aning om att de kanske kunde kommit annan och bekvämare väg till S t o en Över Nässjö möjligen?
Och så började de slå i kommunikationstabel- holm.
(Forts. fr. t s t r a g ed i. k sid. 1) mot nationalisterna vid krigsutbrot- tet och under kriget.
Angelica Bala- banoff pekar i sina minnen på den våldsamt nationalistiska artikel i För Tidevarvet av R u t h P e r s s o n.
samma huvudorgan i början av kriget som vände stämningen bland På gården inne hos byggmästare vägen utan snett in i markerna — Olofsson i Irup står Anders Anders.
Han var sina föräldrars förstfödde.
de borgerliga i Italien för ett k r i g son och hugger vinterved och stap- Och dem tog det inte många veckor mot Österrike och slog marken un- lar stack Fader Anders kallar att upptäcka, hurudant dan de italienska socialisternas mot- man honom ibland man och man försigkommit barn han var.
riktigt storkarlsämne.
Del röjdes stånd mot detta krig.
emellan.
Det är måndag.
Och det vore för dem på allehanda sätt.
Och han Och det som hände den 1 5 den- synd att säga, det är med reda och skulle kallas efter farfadern som nes hade varit otänkbart utan kläm han arbetar.
Det kan han in- varit en särskilt aktad och betrodd krigs- och nederlagsåren.
te.
Huvudet är tungt.
Det värker man inom församlingen.
Fadern Redan strömma motsägande re- och bultar Och törsten förefaller hette på samma sätt, och modern honom som skulle den aldrig mer tyckte det v a r ett sådant snyggt dogörelser över oss därnerifrån om c k - släckas.
Gång på gång stäl- namn Det gick så lätt att uttala.
förloppet Vem skall man tro?
Jo, man kan åtminstone tro de han yxan från sig och går med Store Anders och Lille Anders blev I — len som de antagligen hade inköpt, där- att man bör ha en sådan med sig man är ute och reser.
Å, vad de bläddrade från första bladet ti det sista, för när vände och bläddrade tillbaka igen Hitta- de de någon tabell, där det stod Nässjö, Står stilla ett ögonblick och tittar byggde sig vägar och dammar och förstå, att man kan dra en så av- så stod det inte Stockholm och stod det rakt i marken framför sig.
Vänder möllor.
och fann land och riken Stockholm, så stod det inte Jönköping så åter tillbaka till arbetet i samma med sjöar och floder och berg och görande gräns som sker i vår bor- När vi kommit till Habo, uppgav de hop- långsamma takt, som han lämnet bebyggare bland tuvorna och ste- gerliga press mellan våld och våld.
Hedvig Gerhards inval och själv pet Om att få någon rätsida på Sveriges det.
För att om en stund göra om narna på faderns lilla jordlapp, och mord och mord.
På rätta sidan föll igenom Fru Gebbhard invaldes av elakhet jag kon- samma vandring igen Sjuk skapade sig en värld därav att leva strecket befinner sig allt försvar av Hett är det.
Inte minsta och verka i.
— En värld som de det samhälle som just nu är, all som den tredje av s i l l partis I fyra Vi- kommunikationer.
staterar mina bringar svalka.
Och medpassagerars tafatta invaldes försök.
Det kan ingen människa begära så sitter unga fru Olofsson på en att m i n skall kunna orientera sig över- gräsmatta inne i trädgården och be- för samma parti ytterligare en kandidat.
fil.
d:r Kaino allt utan handledning Man behöver så lustigt och uppsluppet för kvinnlig nycklar, både stora och små, för och lärarinnan i folkskolan Oksanen, känd såsom en bland organiserade kvinnor att klara sig här i världen och egentli- hur hon och mannen mitt i natt, då systern kraft och för närvarande ordförande på för de voro på hemväg från en liten akademisk bildade kvinnors för- nyckelknippa Men vem skall ge oss dem trädgårdsbjudning hos brodern ha- de haft nöjet bevittna i smyg för- bund i Finland Framstegspartiets enda alla?
En del får v i skaffa oss själva, an.
Finska dra skall väl skolan ge oss kan jag tro.
Vore det inte lämpligt, att den gav folk sönerna på Irups herrgård — nyckeln till kommunikationstabellen.
Det av hjälpte landsfiskalen få in Anders vore också mycket bra.
om vi kunde få i där han har sin bostad.
Or- vuxnas blott rikare på händelser och allvarligare bemödanden Och blev så sju år, och stod en dag med modern i ett stort rum fyllt med mödrar och barn.
Han skulle skrivas in i skolan.Lära sig att läsa — kamp mot dess yttre och inre fien- der, där förekommer icke brott och mord.
» Sedan polisen gjort slut på sin ammunition vidtog fruktan- svärda blodscener,, Det var inte och skriva och räkna«.
Och del gladde honom ofantligt, ty dessa de ens blodscener så länge polisen vuxnas färdigheter hade han länge sköt på massan men vad var det då?
där full av glada för- väntningar och svarte rappt och sä- På andra sidan det där strecket kert på allt man sporde honom ef- är allt bara brottslighet och mord.
ter Och lämnade klara besked, om Alla former av motstånd mot re- älste önskat stod av en till att uppföra oss ordentligt på ett postkontor, fylla i blanketter skicka av huset den hör han inte.
Men blickarna vad han hette.
vad hans föräldrar volt äro tillåtna.
Man kan till och och munterheten när hon skildrar.
hette var han bodde och hur gam- med utan att darra på rösten återge det resonemang fört med sina mal han var.
Och blev upplyst om oerhörda ryktet om att klass- liga representant.
Agrarerna ha detta år fått in en skriva och inte överallt an- hjälpare och deras vedermö- att han ju var en duktig påg.
det kvinnlig representant.
värdinnan Det här är ju bara praktiska smånyck- med honom både ser han och skulle det bli av honom för någon- kamrater i andra länder skulle velat Aino Luostarinen från St Michel tar, men de äro lätta att skatta sig och och Och hade inte ting måntro?
Far, svarte han lugnt komma de kristligt-sociala i Öster- Socialdemokraterna rekrytera nog så bra att ha, Det är sorgligare, när byggmästaren hotat taga arbetet och blickade frågarn tryggt i ögo- rike till hjälp.
Inbördes krig har en särskilt riksdagens kvinnomajoritet Så man träffar på patentlås som äro abso- honom och aldrig lämna ho- nen.
Men gömde med detsamma hu- även denna nn a gång Bland valda 9 lut omöjliga för en del att hemsk p prägel i del allmänna med- kvinnor från hela landet märkas öppna.
Med god vilja och trägen flit kan munterhet han hörde vetandet men i inbördes- som i ut- pää och sekre- man säkerligen lära sig åtskilligt som sovit ut riktigt från all försmädelse.
välvilliga runt omkring sig och inte begrep bördes krig i r del människa anm vilken sena- man från början trodde var oåtkomligt sig den minsta smula på reser sig mot människa Och det kom in som för en, men någon gång stöter väl alla Det var i en vanlig byskola han är farligt att göra det ena till en tiets sju kandi- på en ns.
Den som inte är musikalisk skrevs in.
Varken bättre eller sam- kan inte tränga inom musikens värld och Anders är barnfödd i av går- re än varje annan.
Och lärareper- lovlig hantering, det andra till ett Även kommunisterna ha tvänne den.
som inte är konstbegåvad behöver darna i Venhusen — Det är en by kvinnliga representanter i Martha många många års studier för att kunna en halv mil söder Irups järn- sonalen var vanliga medelmåttiga svart brott.
Att det inte går, att v i människor med fast anställning och inte kunna uppehålla skillnaden i Lehtonen och Suna Urpiainen dyrka upp det låset om det ens då är vägsstation fast inte utmed lands- tryggad ålderdom.
Det fanns inte längden, det visar sig ju.
Sam- Inalles ha 16 kvinnor invalts möjligt Men det ser ut att vara så in- ringaste märkvärdighet att säga om som räknar med krig k a n denna gång, mot 18 vid föregående rättat för oss, att de nycklar vi omöjlig- riksdagsval.
De fördela sig på de gen kunna skaffa oss dem sakna vi hel- hoven och inte på Mozart, jag förstår ändligt vanligt så För vanligt.
o- inte upphålla sin fräsande indig- de vuxna Så för- olika partierna på följande sätt: ler inte så mycket Vi veta inte om, vad mig mycket litet p i vilka som äro stora vant sig därvid För nation över revolutionen.
Den im- Senska folkpartiet med 24 man- vi gå miste om och det är ju egentligen målare och vilka som äro små Men ori- stås Som dat I kvinnlig representant emot mycket vänligt och vist ordnat.
ginalen och ursprunget begriper vi oss Anders och de övriga barnungarna ponerat inte.
bestämt på allihopa suset ifrån asparna, dröjde det inte många dagar förr- Det k a n finnas oerhört stark fres- ingen 1924 Finska Samlingspartiet med 34 undrr en stor guldregnsbuske med vågskvalp och vattendån, sol och blå him- än skolan och vad därtill hörde telse till krig.
Det kan också finnas mandal 2 kvinnliga representanter tunga gula klasar ligger jag och skriver.
mel, guldregn och prästkragar Till den var något oerhört, Det var den oerhört stark frestelse till revolt.
emot I 1924 Hela gräsmattan omkring mig är full av världen har Vår Herre skänkt oss alla en ofantliga salen med dess möblering.
Finska Framstegspartiet med 10 tjärblomster och blåklockor käringtand nyckel, det är bara att ha mod och vilja Det evinnerliga stillasittandet på de Krig kan springa ur en ärlig in- mandat I kvinnlig representant och sötblomster gul fetknopp och stor att stiga in .. Eller är det det kanske hårda träbänkarna timme efter tim- dignation och ur vilja till självför- emot 2 1924: grann klöver Solen lyser och himlen är inte alls så?
Är det måhända bara som- me, dag efter d a g Tigandet, Och svar, revolt kan springa ur en är- Agrarerna med 52 mandat I kvinn- alldeles blå.
Runt trädgården stå asparna maren, som har stigit mig fattiga stads- lig indignation och ur vilja t i l l själv- lig representant emot ingen 1924: som en skyhög häck och i grönskan barn åt huvudet och kontrasten mot sta- på katedern Och så den försvar Socialdemokratens med 60 man- skymtar en djupblå färg från havet.
dens stenöken, som gjort mig förmäten gula rasteplanen därute Förbrytare kunna i båda fallen dat 9 kvinnliga representanter emot Ständigt och jämt susa asparna Entonigt nog att tro, att jag kan förstå något li- sandade med dess bundna lekar.
Det blev vara framme och släppa lösa an- I 2 1924: antar jag, att många skulle säga.
Men tet av vad asparna susa och blommorna [lem alltsammans så olikt hem och darna, fika människorna bakom Kommunisterna med 20 mandat jag tycker, att det är vackert, mycket dofta, ~ r k l i y l levande liv.
som något gär- Rita.
representanter vackert.
Jag Även hon blir sitt partis enda kvinn- pengar, enum på en tidning Skri- båda han Vad förstår.
människor från skräckt om en var hället personen 2 kvinnliga emot in- begriper mig inte på Beet- och de gjorde ljuset göra dem utom sig.
kunde, de förmådde för att slippa un- Vi ha bara att hoppas att v i skola dan och bort från alltsammans växa ur båda dessa former för be- (Forts i nästa n:r).
vakandet av våra intressen na bliva vad E. W.
