# ID: svediakorp-per3346
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,202
# sentences: 442
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D e t börjar åter.
Tidevarvet N:r 3 Det börjar åter: Riksdagen Den sorgmodiga inledningen till rättsgemenskapen, ett förslag som är öppnad, trontalet är hållet och den sorgmodiga akt, som kallas riks- skall föreläggas 1927 års riksdag.
Vår Rikshushållning fram- dag.
har ägt rum för år 1927.
Sorg- För övrigt!
Vilka frågor bebå- lagd i statsverkspropositionen.
modigt - ty förspelet är en yttre das?
Alltjämt en ny arrendelag för högtidlighet med viss pomp och ståt, att trygga arrendatorernas ställning I Vad som kan hända, vår en kvar leva från flydda tider - ef- Och en ny lag att förebygga vanhävd, terspelet är den yttre avspeglingen av Det kan behövas i all synnerhet om beth Nilsson ett kommunalbe- slut Malmö det förra lagförslaget går igenom.
Men när skall förslag till lag framläg- gas att trygga och hävda jordens rätt, oberoende av tillfälliga män- niskor, som på grund av en viss det levande livet, utan högtidlighet, pomp och ståt och utan ens ett skim- mer av gången storhet, men likväl V i mena allvar av Elis a- grundläggande för framtida dagar.
Tiden går sin bana.
Vi anteckna b e t h Tamm.
i och dess innebörd.
Sagor.
Långt bort i skogen, gömd i klyftan mel- i varje fall icke att främja riksda- gens arbetsfred, kanske måste den rasen ligger Vindskackeby.
den lilla troll- rent av få lov att indragas för f r e - byn, där dörrarna hänga snett där skorste- dens bevarande narna luta på taken och allt är grått och Även förslagen till flotta och mili- krokigt.
Där sopar aldrig en kvast.
där tär komma givetvis som naturligt är är och aldrig slarvigt någon är det som på skurar, gatorna och Men smutsigt trol- att vålla strid l- som bo där, reda sig ändå.
I Vind- skackeby finnas nämligen alla de olika Med oro för utgången hör man, trolldoktorerna, som var orb en hittat på att skolfrågan och kommunalskatte- det bästa sättet att bota trollen sjukdo- frågan skola upptagas av denna mar a h skavanker, Där finns skyltedok riksdag.
Den ena gäller hela lorn.
som går på styltor för att slippa un- vårt dan nu blott några intryck av det s. k. slentrian ibland kallas ägare, ibland folks fostran.
Är riksdagen rätt fo- Den an- Studien över Den n y a s k o l a n trontalet.
brukare, ibland arbetare Somliga sum att bestämma härom?
o c h den gamla av Honorine Beträffande det utrikespolitiska in- förflytta sina förhoppningar om nå- dra gäller folkets och samhällets möj- HermeIin avslutas i detta num- nehållet må särskilt framhållas det got i detta livet ouppnåeligt till en lighet att existera.
Skall partipoliti- mer.
glädjande i de förbehållslösa skilje annan värld Men finns där månne ken avgöra detta?
Bland det man saknar befinner sig domsavtal med Danmark och Fin- någon jord?
Ånyo ett y r k a n d e på n y Nyodlingar och betesförbättringar en kungl.
propostion med anledning i lösdrivarfrå- land, som under det förflutna g a n har framförts av hovrättsrå- ratificerats och en dylikt med Nor- skola uppmuntrad och statsbidrag av Frisinnade Kvinnors verkställan- det Viktor Petrén ge, som vi hoppas snart kommer att lämnas till utdikning av försumpande de Utskotts hemställan beträffande av stortinget godkännas.
Att liknan- marker.
Ett nyttigt ändamål!
Man lösdrivarlagen.
Men den kanske Omkring Eva Andéns de förhandlingar inletts med andra skulle bara önska, att sådant statsbi- kommer bland de propositioner, som Tankeställare inför äk- främmande makter måste också fram- drag lämnades till utdikning av för- för rikets väl och säkerhet få avläm- kalla v i r livliga anslutning Det är s u m p a d e marker inom andra områ- nas efter laga tid.
refereras Slutligen löftet om att försöka ej ett led i arbetet för fredens förverk- den än rörande jord.
Kanske blir la- devarvets läsare.
ligande.
Samarbete med Nordens gen också av sådan lydelse, att den höja skatterna eller öka statsskulden Måtte försöket lyckas!
Tidevarvets korrespondent fram- länder har även ägt rum genom ut- kan tolkas i dylik mening.
läger i Vår värld sina erfarenhe- arbetande av förslag till försäkrings- Den kungliga propositionen för Och måtte en högre makt skydda ter från fredsveckan i Göteborg avtal, som skall befästa den nordiska främjande av arbetsfreden, kommer och bevara vårt fosterland!
: förfl året utredning diskussion, vilken en Ti- - VÅR VÄRLD.
som Upplysningsdagar i Göteborg.
Göte- Religioner som enande eller sönd- borgsföreningen av Internationella rande makt.
Kvinnoförbundet för Fred och F r i h e t Inledningsanförandet hölls av d:r anordnat i Göteborg den 6-9 jan.
PouI Bjerre och visade de vidas- var förvisso ingen spårlöst försvin- te marker för fredstankens utveckling.
Bjerre framhöll hur de mellan- nande episod, som plasserade utan att folkliga uppgörelserna vid nya tidens innebära mer för sina deltagare i n början skedde under form av reli- några må vara underhållande, men gionskrig.
För oss tycks det under- glömda föreläsningstimmar.
ligt att religiösa idéer kunnat vara Den gav genom nya impulser och drivkraten till väldiga krig.
Men om Den upplysningskurs, D:r snart - ökade kunskaper ny kraft åt den fredsvilja, som redan fanns, o c h väckte tankar hos dem, som ännu inte fattat sin ståndpunkt.
Kursen avsåg att uppta till behand- ling och belysa frågor som ha bety- för den enhet som fredsvännerna ef- testräva.
Kampen mellan raserna.
En annan fråga av den mest ge nomgripande betydelse är problemet om de olika rasernas företrädesrättig heter, särskilt den vita rasens över- höghet gentemot de färgade I sitt föredrag om Fjärran Österns problem gav borgmästar Frankrike vill av att nu I se.
- - ögon därför att de komma den grå byn lapptrollet som med skygglappar för ögo- nen lyckas att se bara rakt mot målet utan att förvillas eller skrämmas av något Det kan nog hända, att man i verklig- heten ibland tycker att man lever i ett riktigt fastän man inte vet, att del finns ett så nätt namn på det Världen kan förvisso te sig ” avig orb Vindskackeby, vrängd ” och nog ville vi då gärna klättra upp på kunna styltor glömma eller sätta skygglappar på för att ban det fula och det som är fel.
Men det är inte så bra att göra det i verkligheten De ' är Elsa Beskow, som berättat sagan om Vindskackeby i sin nya sagobok, Kis- tan på herrgårdsvinden Man förstår hur världen för henne myllrar av sagor, av fina och trolska små väsen, Möblerna ha trevliga ansikten a h utföra troget sina självvalda uppgifter som bokhyllor, m a n klockor den är full eller av barnkammarbord talande och lekande Trädgår- små blomsterbarn, a h i skogen ligger trollun- garna p i magen i blåbärsriset.
Det är det roliga med riktigt äkta m- gor, a n de kunna säga så bra saker, utan att man behöver tycka att man blir över hövan undervisad.
Man får i stället upp- leva nöjet av ett igenkännande, av upp- täckten att så som det är hos oss, så är ofta också i sagovärlden.
Men i den världen är man mera oförvillad av allt det, som hos oss skymmer och stör.
Man ser det vackra och hör det fina med ofördär- vade sinnen.
Den känsla för vad som är rätt, som i verkligheten så ofta blir ' h- tryckt av vad som i ' möjligt eller lämp- det belysning, skola vi finna att skillna- Lindhagen en framställ- ligt eller passande, får I sagan att ibland den inte är så stor.
Visserligen hade, Öster- och Västerlandet och skild- kriget till en början karaktären av en r a d e Västerns övergrepp mot fol- kamp am platsen i solen.
Men det ' ken i Orienten.
Han betecknade Asi- blev snart en strid om principer A ens uppvaknande ram ett Himalaja ena sidan stod tysk kaiserism, å d e n över det politiska flacklandet.
Euro- Särskilt!
p a har ställt till med ett världskrig andra demokratiska idéer delse för skapandet av fred och sam- tydligt märktes denna förändring av och sysslar nu med sitt eget återupp- förstånd mellan folken.
Program- krigets karaktär när Amerika kom byggande.
Samtidigt bibehåller det mets mångsidighet visade bäst, vilken med.
Frankrike hade givit Amerika dock sitt grepp över Orienten.
Väs- oändlig mängd ay faktorer som mås- i d.
~ demokratiska ~ ideal Med reli- terlandets regeringar se i n t ~ vikten te tas i räkningen om man giös ville Amerika hjäl- Österns trångbodda folk få rätt pa Frankrike, och säkerligen trodde till boplatser, och att åtnjuta politisk lära känna förutsättningarna för det amerikanska folket a t t dess in- såväl som andlig frihet Genom ett fredligt samarbete Pi hur många sats var av världsomfattande betydel- sammansmältande av väster- och ös- Man ger inte silt liv för vad som terländsk anda kan Västerlandet få punkter kräves det inte öppna ögon i arbetet på a t t avskaffa kriget som den inte är men värt i n livet.
Religionen del av den tillit till den moraliska enda möjliga formen för uppgörelse är därför en stark makt i krig.
Men ledningen, som är Österns bidrag til!
kunna inte gränserna mellan de olika utvecklingen, inte bara en organisa- mellan nationerna!
religionerna utplånas?
I själva verket tion av materiella krafter.
(Jfr Elin längtan att Wägners artikel ” Korset, Kismet och Religiösa, ekonomiska geografiska finns bara e n religion problem rasernas inbördes värdesätt- förverkliga evigheten i människornas Karma " i n:r 52 av Tidevarvet 1926).
Om Europa inte avstår från sitt ning, praktiskt arbete för fredstan- hjärtan att underordna sig något kens utbredande på dessa och fle- att komma ut över timlighe- herravälde i Asien står katastrofen av ra områden fick man genom föredra- tens gränser.
Alla religioner I r a bara ett raskrig förr eller senare för dör- gen en fast utgångspunkt för må- sekter inom denna urreligion.
För ren Istället för att Europas kolo- hända famlande åsikter.
På ett för- fedens främjande fordras att sekt- nisation av Asien, som innebär fattig träffligt sätt hade kursens anordnare gränserna sprängts Den ekumeniska dom och underkastelse för Asiens lyckats att ge r u n för föredrag av det rörelsen skärper motsatserna mellan folk, skall fortsättas, måste en sam- I mest skilda slag, som från olika hill katolskt och protestantiskt och kan mansmältning ske av Europas mäkti- belyste frågan.
Tillslutningen till så sålunda vålla nya krig Lit oss i stäl- pare materie med Asiens djupare gott som samtliga föredrag var också let rikta uppmärksamheten p i det som anda.
och si i religionen få en grund si (Forts. å sid. 6) glädjande stor.
med gatornas smuts.
Och där bor glas- ögontrolldoktorn, som ordinerar röda glas- större, enar förnöja sig med sagor.
Man kan vara alldeles trygg för att det kommer att gå som det skall gå.
Elsa Beskow kan berätta sagor.
Hon behöver aldrig för att tala om dem, så att de skola passa för barn.
anstränga sig Hennes sagor äro av sig själva lika för- ständiga lika söta och lustiga som barn äro, om man inte gör sic till med dem.
Man skrattar lika av hjärtat förtjust åt hennes lustiga ord och tankegångar, som man gör åt barn, som man tycker om.
Man blir också genom sagorna visad på allt det sagolika och trolska som finns runt omkring Gossen April, som leker och skojar med blommorna det lilla skogs- rået Mick-Mi, som kan sy i månsken, det är roligt att känna dem och att veta hur vackra de äro.
Det kan till och med vara en tröst att ibland få kalla vår bakvända värld för Vindskackeby.
Abu Casem.
tjänst synes stå en nä.a nog fullstän- digt enig manlig front under det att bland kvinnorna synes råda en viss Processkommissionen har efter ett Malmö stad har från och med ny- splittring.
Männens ställning till det- 16-årigt arbete t i l l regeringen avläm- spörsmål är förklarlig med hän- nat sitt stora betänkande angående året i sitt reglemente för stadens tjänstemän infört särbestämmelser syn t i l l den desperation, som kan tän- för sina kvinnliga tjänstemän, vilka kas gripa omkring sig vid tanken på rättegångsförfarande i nya former gå ut p i arbetslösheten och konkurrensen om kan med fullt fog betecknas som re- I:o att hur en kvinna in varit an- arbetsplatserna.
Om den gifta kvin- volutionerande.
ställd.
blir hon skyldig att vid sitt gif- nan motas ut från arbetsmarknaden Kommissionen har såvitt möjligt skulle en viss lättnad för de man- sökt anknyta sitt förslag till den nu- termål frånträda sin befattning.
2: o Anser resp. myndighet så liga inträda.
Kvinnornas ställning bibehållande varande domstolsorganisationen med av de tre instanserna, lämpligt, k i n hon emellertid åter in- däremot synes åtminstone mig nämligen underrätterna som benäm- sättas i tjänsten efter sitt giftermål, oförklarlig, alldeles särskilt med hän- nas lagmansrätter, och vars antal skall men kan då endast anställas tills vi- syn därtill an deras bortkörande från nedbringas till 100, hovrätterna vars dare och med uppsägningsrätt och dessa anställningar vid inträtt äkten- antal föreslås utökat till 7, samt hög- 3: o kan då e j komma i åtnjutande skap måste utgöra e t t dråpslag domstolen.
mot varje utsikt till ut- Lagmansrätterna skola vara under- av ålderstillägg.
Vid behandlingen denna fråga bildning för fIickorna, rätter både på landet och i städerna Vårt rättsväsende.
Vad som kan hända.
rättegångsväsendets ombildning.
vårt sta av inför stadsfullmäktige, vilka t. o m.
1926 års slut bestodo av 48 män och 6 kvinnor, voterades efter en kort men intensiv debatt dessa nya prin- ciper igenom mot en minoritet be- stående av 4 av de kvinnliga ledamö- terna och 2 av de manliga.
För för- slaget röstade sålunda samtliga so- cialdemokratiska manliga ledamöter.
alla högerns manliga och kvinnliga le- damöter med undantag av en manlig.
vilken går ut på att Vi mena allvar.
I ett anförande av hr G.
H. von Koch vid S.
S.
U.
H:s sociala studie- kurs konstaterade talaren - bekräf- fande England (inte Sverige) - att kvinnorna knappast gjort någon in- sats på det politiska området och inte ens kunnat mildra de skarpa motsätt- ningarna mellan partierna eller höja tonen i parlamentet.
Dessa tre an- märkningar skola, just därför att de äro så vanliga, bemötas.
Den första att kvinnorna inte gjort någon insats på det politiska området - är, ehuru ofta använd, så orimlig att man förvånar Sig över, att en talare med insikter och erfarenhet kunnat använda den.
Hur skulle det möjligt, att kvinnorna på så kort tid kunnat hinna göra en betydande insats?
T. o. m. i Enland, som väl är det land, där kvinnorna äro mest po- litiskt intresserade och utbildade, har ett ringa fåtal fått komma in i underhuset.
Överhuset, som är en - i städerna vara gö- ra d e m kompetenta tiII Vad som först faller åtminstone e r h å l l a n d e av någon en lekman i ögonen är det väsentligt pIats i samhällets tjänst, förstärkta inflytande som tilldelats vilken denna än må vara.
Konse- lekmännen.
Lagmansrätterna skola estå förutom av den lagfarne doma- kvenserna av den inslagna vägen bli- nämndemän.
Nämndens va ju även fruktansvärda, om Mal- rösträtt är bestämd så att fyra nämn- möbeslutet får efterföljare, då man demän tillsammans kunna överrösta betänker, att slaget nästan gång kan domaren.
Enligt nu gällande lag kan institution grundad på fördomar, är tänkas riktat mot en så stor grupp endast en enhällig nämnd överrösta alltjämt strängt för kvinnorna.
Hur kvinnliga tjänstemän, som lärarinne- domaren och lekmannainflytandet har skulle detta fåtal under loppet av några år hunnit vända upp och ned skola Den andra manliga rösten var liberal.
kåren utgör.
på världen?
Ty det är ingenting Bestämmelserna motiverades icke Jag vill icke underlåta att till sist ses med nämnd på 5 ledamöter i gröv- på Anser sätt, än att lönenämnden, ställa Malmöbeslutet mot den b a k - re brottmål, men för att överrösta mindre än detta som männen fordra.
där ärendet förberetss, i sitt förslag grunden, att Malmö stads väljarekår de lagfarna ledamöterna fordras dock frukta, nska och försvara sig emot!
Men a n kvinnorna synbarligen inte med kvinnornas synnerligen här en enhällig nämnd.
gjorde ett uttalande, att det förelåge har Domstolen ensam äger att häkta en visat sig alldeles utan inflytande, tor- en önskvärdhet att gifta kvinnor ej kraftiga medverkan för fyra år fram- @ ' åklagarnes befogenhet vid de man kunna döma av det härnads- användes i stadens tjänst i större ut- åt återinsatt i stadsfullmäktige två av förundersökningen har noga regle- sträckning än som vore lämpligt.
förutvarande rex kvinnor.
Av d e s s a Vad själva rättegången beträf- tåg mot kvinnornas rättigheter som Debatten, som utgjorde kort två befann sig endast den ena far har main sökt komma fram till på alla områden sättes i gång.
Och de övriga anmärkningarna, att principdebatt, där de fyra kvinnliga dem, som arbetade mot ovannämnda ett tillvägagångssätt, som i så hög opponenterna voro hårt i elden, slöts undantagsbestämmelser för den gifta grad som möjligt präglas av munt- kvinnorna inte kunnat mildra parti- lighet, offentlighet och koncentra- motsatserna eller höja tonen i det po- med ett uttalande från en socialde- kvinnan.
tion av förhandlingarna.
Domaren litiska livet äro lika orimliga Hur mokrat ungefär med de orden: Malm6 den 3 januari 1927. även i överrätten bör ha med levande Kvinnorna hade nu i två voteringar Elisabeth Nilsson.
människor att skaffa istället för med skulle vi (eller de engelska kvinnor- na, Lorn det ju här rörde sig om) t. papper och dött bevismaterial.
fått klart besked om, att den av löne- En utomordentligt viktig nyhet i ex. i parlamentet under några år gent nämnden uttalade önskvärdheten verk- förslaget är den f:ia bevisföringen, emot en överväldigande majoritet av ligen förelåge.
Kvinnorna borde så- varigenom allt får förebringas som män kunna förändra den plägsed och lunda vara t a c k - s a m m a för a n anda, som utbildat sig inom det, of- den gifta kvinnan ej helt uteslöts från bland annat, att inga vittnen fentliga livet och som inte är något varje arbete i stadens tjänst, utan att Bland svaren på Sundsvalls Tid- inom de förberedande myndigheterna nings nyårsenquete: Vad önskar vidare kunna jävas.
Vidare avskaf- yttre; utan har sin rot i det manliga offentliga livets slutits en sådan kompromiss som av år 1927 finns ett från lä- f a s parts ed i brottmål helt och hållet kynnets SYn på rarinnan fröken Elin Nilsson, som och utbytes i tvistemål mot ett förhör art. under straffansvar.
föreliggande, varigenom det funnes slutar så: AnmTrhinkr som här anförda, en möjlighet för gift kvinna att få Till sist har jag som gammal käm- Processkommissionens förslag har kunna visserligen tagas med ro, ty de innehava tjänst, där så vore lämpligt.
pande kvinnosakskvinna en from ön- redan börjat genomgå kritikens skärs- ha ingen betydelse, med de få ej hel- ler förbigås, därför att de påminna Om kvinnorna icke förstode detta, skan angående kvinnan och och man torde lugnt kunna fast- slå att meningarna komma att mycket oss om den tunga börda medborgar- sa torde de snart kunna bliva av även medborgarskap.
Må under 1927 en skarpt bryta sig i den kommande dis- rätten lagt p i våra axlar och det an- med den möjligheten.
andlig elektrisk stör träffa alla sven- kussionen, utan tvivel till båtnad för svar, som därmed följer.
Ansvar Det hat, som detta uttalande oveder- ska kvinnor rakt i det tänkande hjär- förslaget, som givetvis icke kan vara från det största in i de minsta detal- sägligen innebar, förblev oemotsagt tat så, att de vakna till medvetande och heller icke ger sig ut för att vara jer - modet att stå för en åsikt, om och utgjorde s. a. s. sista ordet om sina medorgerliga rättigheter ett till ana delar fullkomligt förslag.
det så gäller mot en hel värld Därtill överspänner det en fråga av motdet att ensam låta bli att skratta Genom voteringssiffrorna kvarstår och förpliktelser.
Ja, jag önskar, att alltför stor räckvidd.
Från de flesta åt en rå s.
k. kvickhet i en av riksda- sålunda det faktum, att emot den våra kvinnor mi ' gripas av en vid- hill har emellertid förslagets huvud- gens kamrar!
Men det är inte nog gifta kvinnans arbete i samhällets synt, objektiv och ansvarskännande principer mottagits med erkännande.
därmed.
Detta måste ske under de vilja att aktivt deltaga i samfunds- i främsta rummet har kritiken riktat mest ogynnsamma omständigheter, sig mot frånvaron av ekonomiska kal- som är tänkbart.
Motarbetas som Elin Nilsson livet.
kyler.
M a n anser, att kommissionen kvinnor!
Motarbetas som inkomst- Tidevarvet instämmer varmt i den- icke vederbörligen utrett de ekono- tagare, trots lägre avlöning ’ på alla miska konsekvenser, som skulle följa områden!
Helst sedda äro d e ibland na nyårsönskan.
för staten i och med att denna över oss, som äro männen underdåniga och toge rättsskipningen jämväl i städer- inte ha egna åsikter eller egen vilja.
na.
Detta anser man nämligen skulle Ty de Pro oskadliga fast de för- åsamka statsverket betydligt ökade aktas.
Men vi ska inte förtröttas i kostnader.
Vidare torde man få räk- striden för ett rättfärdigare samhälle.
na med att det utökade lekmannain- Vi ska ha mod och tålamod!
Ty v i flytandet kommer att mötas av stark mena allvar!
opposition från vissa hill.
ren av fem sålunda Även hovrätten endast för- person bland rats.
en - En nyårsönskan den Ni kan vara av vikt för målet utan Detta innebär det hennes - och - Elisabeth Tamm
Ännu på ett yrkande ny utredning i prostitu- tionsfrågan.
Petrén uttalat sig i samma riktning vilket ock påpekas - som Fri- sinnade Kvinnors V. U: s skrivelse, för vilken redogjordes i Tidevarvet n:r 52.
(Genom att beklagligt förbi- seende stod i Tidevarvets översikt över den stora diskussionen ' i lösdri- varfrågan i n:r 50 Bror Prtrén istäl- let för Viktor Petrén).
Herr Petrén fr som sin Vår rikshushållning.
.
från l ö sd r i v e r i i vanlig mening.
Artikeln slutar pika på för- Han ställer " hela den här mening,att slaget, med en blott bibehållande chska av dess åskådning skarpaste och vikten sexuella ting över huvudtaget. "
ansvarskänsla i ktidng av - - - fred, riksdagens mest brännbara fråga.
- Epidemisjukhusen kan bli förlossningshem.
- Skolfrågan kommer.- Göteborgs och Ate- neums skolköksseminarier få leva.
- Ingen civil pensionslag.
Ingen skattehöjning.
Bilar, lotter a h tobak få täcka bristen.
Sjukkasseväsendet skall omorganiseras.
Lagstiftning om arbets- Statsverkspropositionen lades på tisdagen på kamrarnas bord.
Utan att gå djupare in i några allmänna resonemang om regeringens finans- plan.
torde man dock kunna säga att den nya budgeten är uppgjord i spar- samhetens tecken, även om man mås- te taga hänsyn till att flera stora frå- got hållits öppna och kalkylerna till följd av väntade regeringspropositio- ner kunna ändras Det är ju möj- ligt att man vid en närmare gransk- ning av detaljerna skulle komma till Som väntat var har icke något för- slag angående ny lösdrivarlag fram- lagts.
Däremot har Kungl.
Maj: t be- slutat sig för en utvidgning och om- byggnad av Landskrona tvångsar- betsanstalt för kvinnor, vilket har borttagande av en möjliggjorts genom militärförlä ifrågavaran- de ...... råde u visserligen hoppas att lösningen av lösdrivarproblemet kommer att med- grundprinciper, vore synnerligen olyckligt Han motiverar detta med att " frågans rationella Iösning-kom- me att äventyras ” att förslaget byg- ger på frivillig medverkan från kom- munerna, som särskilt i små kommu- ner torde bli svår att uppbringa samt förslaget är ” förknippat med myc- att ket stora ekonomiska betänkligheter. ” Men som sitt " prætera censeo ” un- derstryker och upprepar hr Petrén nödvändigheten av att prosti tu- med a t t av " stegrad i uppfattning av prostitutionen såsom polistillsyn stående samhällsföreteelse som kommer till uttryck i det von Kochska förslaget ", även om en skillnad mot den gamla lösdrivarlagen ” ligger däri att de prostituerade i första hand skola gö- ras till föremål för sociala hjälpåt- gärder och endast i sista hand skola ådömas tvångsarbete.
Enligt försla.
get är det Visserligen kvinnliga tillsy- ningsmän, som skola öva tillsyn över en under särskild Så långt hovrättsrådet Petrén.
Då frågan emellertid åter aktualiserats.
ger detta oss tillfälle att beriktiga en del missförstånd, som gjort sig gäl- lande med anledning av att Tidevar- vet ej tog upp flera punkter till be- mötande ur revisionssekreterare von Kochs inlägg i n:o 52 för 1926.
Vi inskränkte oss till att taga upp den punkt, som gällde p r o s t i tu t i on s- f r å ga n s p r i n c i p och påpekade, att hr von Koch uppenbarligen för- tionsföreteelsen avskiljes de prostituerade, men namnet gör fö- bisett ett av de mest vägande skälen troligen att tillsättas ett särskilt ut- ga till saken.
Dessa tillsyningsmän mot hans förslag, nämligen att det Vad förslaget komrner att in- skola stå under polischefens inseende skulle omfatta jämväl de halvyrkes- I trolige föra ännu mera genomgripande för- ändringar av våra tvångsarbetsanstal- nehålla är ännu höljt i djupaste dun olika resultat om, över vilka områden men i avvaktan härpå torde det om folkskolärarkårens,lönefråga är det för vederbörande är mycket Finansministern har icke behövt tillgripa en höjning av inkomst- och förmögenhetskatten Den sänkning av kaffetullen och sockerskatten.
som den föregående regeringen lyckades genomföra har även fått förbliva orörd Med utgångspunkt från nu- varande skatter säger sig finansmi- nistern emellertid komma fram till en budget, där inkomsterna med 11 mil- lioner skulle understiga utgifterna: motsats till sig alltså och torde, oavsett benämningen, kom- prostituerade - vilka skäl framförts ma att utgöra ett slags sedlighetspo- i Tidevarvet av doktorerna Kjellberg lis. ” och Nilsson.
De ha vidare med skär- Med denna grundskillnad i åskåd- pa framförts av bland andra doktor ning mellan det föreliggande försla- Kjellberg i hennes inledningsanfö- de nuvarande förhållandena i Lands- krona.
De föreslagna förbättringarna berättigande i en avvaktan på de sto- get och oppositionen ” vore det syn- rande till den diskussion med Stock- ha ochså utgjort ett länge närt ön ra skolfrågornas behandling, Även nerligen att beklaga, ” fortsätter herr holms socialdemokratiska kvinnoklub- skemål.
ur andra synpunkter torde det vara Petrén " om e j en ny, av det förelig- bars styrelser, där även hr von Koch gande förslaget obunden, allsidig ut- var inledare.
samt av hovrättsrådet att få denna brist täckt har till- gripits tre alika utvägar, nämligen ökning av automatbilskattemedlen, höjning av stämpeln på lottsedlar och en ökning av skatten på tobak För Under femte huvudtiteln, anslagen socialdepartementet.
bebådas.
re- geringsproposition med förslag till omorganisation av sjukkasseväsendet.
Det är hoppas a t t denna fråga nu får sin lösning, då det är av mycket stor vikt för hela omorganisationen av se- cialförsäkringen a t t man har lämpliga lokalorgan att tillgå Detta skulle härigenom bliva möjligt Och en god utgångspunkt kunna erhållas för för- bättringar på moderskapsförsäkring- ens område liksom på sjukvårdens område i övrigt.
vars främjande statsmakterna fram- deles kunna komma a t t bevilja stats- Vidare kommer en riktig Och bidrag.
Genom detta sista öppnar brännbar fråga, nämligen frågan om sig möjligheter att kunna få använda obligatorisk skiljedom vid rättstvist- vissa epidemisjukhus även till för- ter.
att föreläggas riksdagen.
Att lossningshem.
taga någon ställning till denna fråga innan man får se detalj ern a givet- Under åttonde huvudtiteln, ansla- vis omöjligt och man får nöja sig med en förhoppning om att den må gen till ecklesiastikdepartementet.
framläggas i sådant skick att den kan meddelas att tiden nu är inne att för vinna anslutning.
Det ar dock en myc- riksdagen framlägga skolfrågan i ket betänklig sak, att icke den till viktiga och grundläggande delar.
För satta delegationens arbete har hun- denna oerhört viktiga fråga kommer, nit slutföras så att det kunnat läggas till underlag.
till är hetsålder rn rn.
Måhända kan där- vid ock komma i betraktande sterili- Under justitieministerns huvudtitel sering av psykiskt defekta " tilldrager sig det största intresset ett Ändringar i strafflagen på samma förslag till lag som kommer att fö- sätt som Frisinnade Kvinnor föresla- reläggas riksdagen, nämligen om in- ternering av återfallsförbrytare.
Den git till påyrkas den frivilliga även samt hjälpverksamheten.
ökat understöd Petrénska motionen i steriliserings- frågan.
som Tidevarvet flera gånger efterlyst, låter dock fortfarande vän ta på sig - - Den civila pensionslagen.
kommer heller fram till behandling vid årets riksdag.
Frågan om skillnaden mellan mäns och kvinnors pensi ons- ålder står således ännu oavgjord: Det förefaller dock berättigat.
att den lägges upp i samband med dyrtidstill- läggens inarbetande i lönen, en fråga som ställes i utsikt till 1928 års riks- dag.
Icke Den förra året mycket omdebatte- rade frågan om Serafimerlassarettet är åter uppskjuten.
Under försvarsministers huvudti- tel finna v i slutligen ett meddelande om att anslaget till frivilliga skytte- väsendet nedbringats, Detta är i och för sig glädjande men med ännu större tillfredsställelse konstaterar man, att det är anslaget t i l l ungdo- mens mellan 12 — 15 år skyttetävlin- gar och vapenövningar, som indragits Regeringen har sålunda ställt sig full- ständigt på samma ståndpunkt som riksdagen förut gjort genom indrag- ning av skolungdomens obligatoriska vapenövningar.
bergs läns Dels utgjorde den ekono- miska frågan en h u v u d i n v ä n d- n i n g i hovrättsrådet Viktor Petréns mot förslag och opposition i öv- - rigt helt neutrala - tungt vägande den artikel 21 okt i Stockholms-Tidningen 1926. av
Omkring Eva Andéns Tankeställare inför äktenkapet för tier för advokat Andéns förslag, varigenom ” Detta löst skisserade förslag from- ställaren själv gör det: äktenskapet med prostitutionen som medaljens " Man kanske även skulle kunna se t i e r ett starkt avhållande moment frånsida, nödvändigheten av att d r a - det som en motvikt mot prostitutio- för kvinnorna att föda barn i fris n e r a sumpmakerna, där nen, I det att de unga männen vande förbindelser, nämligen fruktan för bristen på öppenhet och ärlighet blir sig vid ett ordnat sexuellt l i v ett d e t sociala obehaget och allt vad dit förgiftande, d. v. s. behovet att lyfta hemliv med ansvar och förpliktelser hör, skulle i sin mån neutraliseras. ” upp så många som möjligt av de låt vara i ett hem uppbyggt Något slags enklare, legaliserat äk- ” fria a förbindelserna, som med all enkla förhållanden och blygsamma tenskap vill hr Stjernstedt endast för- orda ” för nödfaIIs s k u I I ”.
säkerhet äro flera nu i n för I0 år villkor ”.
stått kring hennes synpunkter, och till sen och med a l l säkerhet kommer att Han håller på det gamla äktenskapet tjänst för Tidevarvets läsare, till vilka vara flera om I0 år ”, till av kontra- såsom ett led i lagstiftningens u p p ka TankestälIaren ju i första henterna själva först och främst öp- Den starka hetoningen av h e m- gift att utjämna ” den oröttvisa, som hand riktades, vill vi göra ett försök pet erkända förbindelser, som också hemmet för barnens skuIl I naturen begått, då den givit kvinnan en i advokat GEORG en i vissa avseenden svagare ställning till återgivande av det viktigaste i ger eventuella barn alla rättigheter är utgångspunkten GEORG STJERNSTEDT ’ s inlägg: ” barnen än mannen ”.
Det är därför fullt rik- dennna diskussion, trots vanskligheten klass I.
Och detta till omedel- G O E R G STJERNSTEDT ett verkligt hem.
i m tigt, ” att äktenskap är i en sådan uppgift.
Dels kan ju viktiga bar och brannmärkande skillnad från böra viktiga inlägg ha undgått oss, dels måste alla verkIiga slarv-förbindelser.
verklig familj, med både far och så avpassad, att den i stort sett är ju återgivande bli en förkortning, Det är emellertid i Stockholms mor. "
Konsekvensen härav blir fördelaktig för kvinnan ”.
också av perspektiven.
Dagblads fria spalt som den stora emellertid enligt advokat Stjernstedt ” Varje försvagande av den ställ- diskussionen utspunnit rig, begynnan- den.
att de fria förbindelserna böra ning, kvinnan intager i vår äkten- Det första inlägget i diskussionen de med en uppläggning av frågan av vara b a r n l ö s a.
Undantag göres skapslagstiftning, är därför enligt gjordes, oss veterligt, av fru HULDA gievininan KERSTIN HAMILTON.
för de verkliga samvetsäktenskapen min tro betänklig. ” under som ra enskilda kvinnor och förfördelar hela kvinnosläktet.
T y kan man tin- ka sig något s i hårt för kvinnan som att göra äktenskapet för mannen till den grad svårt, att han inte alls vill gå in i det.
Skulle t.ex. jag behöva tro att det, att j a g trots mina utomordenliga ä k t e n s k a p anlag förblivit ogift är barn giftermålsskat- ternas fel, då m i vi hellre taga t i l l den Blå Boken, om också ad interim, t i l l s dessa orättvisor bortsopats. ” Huvudsaken i doktor Söderhjelms ” temperamentsfull ” uttalande blir dock detta: M i kvinnorna ta i be- sittning sina krafter och de föränd- ringar och förvandlingar i äktenska- pet, som redan äro genomförda i i verkligheten.
” Den största är utan tvivel den som åstadkommits genom hustrurnas eget självständiga för- som säger sig vara övertygad, att med avsikt att hålla ihop för livet FLOOD i Soc.
Dem den 19 nov.
Kanske denna första artikel skarpast bleve ett lagförslag efter advokat i n o m vilka föräldrarna ” kunna I många avseenden helt motsatta ställer in problemet så som Tanke- Andéns principer genomfört - - av- handla i det närmaste lika hän- synpunkter mot advokat Stjernstedt - folkades sannolikt den gamla äkten- skapsbyggnaden med alla dess ekono- minska förpliktelser.
- Och ” kan main egentligen tänka sip något m e n gro- groteskt än en institution.
vars lösenord vid inträdet är ett löfte att älska i nöd och lust tills d e t behagar döden sj själv älv at.
bryta detta löfte.
Kärleken är ju en känsla, alltså det mest irra- irrationella i livet. ” Men rasar den gamla äktenskap tionella i fortsätter grevninnan H., fara värt, att det som redan nu är statt i upplösning alldeles försvin- ner, nämligen hemmen.
- - Ett äk- tenskap efter den gamla formen in- nebär visserligen långt ifrån någon garanti för ett gott hem, men det är dock skapat för lång sikt.
Hela den stora apparat, som igångsättes, avser en sammanlevnad under årens följd med en fast punkt i tillvaron för det uppväxande släktet.
- - Skola vi upphöra att bilda hem på lång sikt, få v i taga Konsekvenserna därav, d. v. s. överlämna våra moders- och - livet. ” ” är synsfullt mot barnen som om de slungas fram av författarinnan dok- ingå lagligt äktenskap med varandra “.
doktor ALMA SÖDERHJELM, liksom fru Vera von Kraemer.
D:r Men i övriga fria förbindelser, Söderhjelm tycker visserligen inte om barn kommer till.
g ö r man nog rit- tart i att betrakta det som m olycka advokat Andéns Blå Bok - detta för ” Jag vill gå ännu längre ”, forts det mycket uppskrivandets skull!
ter hr Stjernstedt ” jag tror nämligen, ” Alla förbindelser knytas ju från bör- att det är önskvärt att även de lag- jan med avsikt att vara trogna, ” men - givetvis också det kan ändå bli för mycket med liga äktenskap samvetsäktenskapen - i början äro all uppskrivning!
Och ” hur ofta är barnlösa.
Barn borde sålunda ej till- de ä k t e n s k a p förbindelserna så komma, förrän markarna under till- pass klara ”, att de kunna skrivas upp räckligt lång tid - l i t oss säga ett i Blå Boken?
” Vad är det, som vanligen par.
tre år - prövat huruvida de pas- ligen gör detta slags förbindelser Jo det, att någon av par- sa att leva tillsammans och huruvida hemlig?
gada utsikter finnas för, att äktenska- terna lever under skeva förhållanden.
pet skall räcka för livet eller äktenska- l e v e r man förutsätta att bar- stone s i länge som erfordras för att nen av de b l i äktenskap någonsin barnen skola få tillbringa sin barn- skulle erövra rang över klass II? "
dom och ungdom i ett gemensamt Men så kommer alla felen med hem hos båda föräldrarna.
Ingen den nuvarande äktenskap lagen, tänkande människa - som icke på dess ” förvittrade fornlämningar, som grund av någåt slags religiös å s k å d - bort ”: An en hustru skall gå ning handlar mindre förnuftigt - skylten a t sin mans namn!
överlåter väl numera åt vår Herre Dess ” upphöjande av kvinnan till pri- m bestämma barnantalet.
Det drö- vilgierat nöjes- och underhållsobjekt.
- - måste mänskligheten är ej mogen en ä k t e n - i våra dagars äktenskap skapsform, som kräver trofasthet ti- Det bör fördenskull icke kunna bära lamod, självförsakelse och ett beseg- Det bör alltför mycket emot att ålägga rande av det egoistiska jaget.
sterilitet redan under de första för d:r Iwan Bratt i Tidevarvet n:r åren av äktenskapet.
Och vad äkta 52 f. 1926).
makar böra underkasta sig, kan e j vara ra för mycket begärt i en fri förbin- Fru S I G N E V E S S M A N anser delse.
sannolikt att förslaget, om det vunne Av vad som nu yttrats förstår lä- burskap, ” skulle kunna verka böjan- saren, att jag e j kan ston sympa- (Jäm- III.
Vår uppgift.
up lysningar Bland olika typer av den amerikan- över böcker, kartor och annat mate- ska nya skolan är Daltonsystemet rial, finns ständigt till hands för mest spritt och mest känt.
Det är utformat lysningar, rådgivningar, förhör på m format av Burk ’ s lärjunge Helen avslutad studieuppgift etc. Parkhurst i m privatskola i den lilla Där möts alltså barn från alla PI- staden Dalton i Massachusetts.
Un- dersklasser, blandade om varandra, der de sista f y r a - f e m åren har den arbeta samman och hjälpa varandra nått omkring 200 skolor i Amerika till rätta.
Där finns också plats för (däribland Filadelfias högre f l e r a - klassgrupper av ungeför samma ål roverk med c:a 2,000 elever på 80 lä- der och stadium, som lämpligen hålla rare).
I England är den tillämpad i ihop i sina studier, för någon tid å t 1,500 skolor.
Den är officiellt anta- minstone.
Daltonmetoden har delat gen i Sovjet-Ryssland och Holland, upp kurserna i jämförelsevis små, tillämpas i 450 japanska.
250 kinesis- avgränsade uppgifter med detaljerad ka och 50 indiska; dessutom i ensta- atudieplan och noggrann kontroll, an h skolor i Österrike, Tyskland, P o uppgiftern blivit slutförda.
Men len, Spanien, Norge, samt e l v i s i dagsläxor och hemarbete i ” flyttnings- Annaskolan i Stockholm.
ämnena ” är bannlyst.
Daltonmeloden har ersätt klass- Fröken Parkhurst säger sig syfta rummen med ämnesrum: historic- till att göra skolan till ett samhälle rum.
modermålsrum, geografirum och att hindra skollivets mekanise- etc. liksom fysik- och kemirum redan ring.
Hon har baa tre grundprinci- länge hört till välförsedd skolas ut- per.
" For det första frihet, d. v. s. rustning.
(Tanken är naturligtvis inte frihet att arbeta utan att bli avhruten ny, fast genom f ö r a n d e t är det.
i syfte att fullfölja ett intresse och Man kan ju t. ex. säga, att Anna utveckla sin förmåga av koncentra- Sandströms krav p i realism i under- koncentration.
För det andra samverkan och visningen, hennes ” studietimmar ”, un- växelverkan i skolans samfundsliv.
der vilka läroböckerna bli glömda och För det tredje hushållning med ti- den stora litteraturen och det levande den, så an all ansträngning motsvaras materislet tillgängligt, f förutsätter av väsentlig vinst. ” t e r ämnesrummet).
I dessa ämnes- I allmänhet spelar skolanssam- rum.
man kunde också kalla dem la- fundsliv mycket stor roll i den boratorier, härskar en eller två lira- amerikanska nya skolan.
Det är e j re, specialister p i sitt ämne och sitt för intet som Dewey står därbakom.
rum med dess tillgångar härskar, Att varje barn får följa sin egen - penningar och åter penningar, och med mannens obrotts- liga kärlek och trohet!
Men inte ba- ra det.
Bli de osams för något, så måste han betala den glädjen att ha dessutom varit gift med h nne under hela hen- nes liv!
Det är opassande, oröttvisa, ohyggligt.
” Giftermålsbalken måste ändras, ty som den nu är privilegierar den någ- d ervisningsplaner.
Förvisso gömmer utredningen mycket sakkun- skap och ospard möda.
Men är set verkligen nödvändigt att fasthålla vid den gamla typen av tvångsarbetsan- stalt, som blott skall ansas och ord- nas, med huvudsakligt syfte att ej obehöriga m i vinna inträde?
I sin mest sammanträngda form tror jag man finner denna anstalts överskrift på rid.
318-19: " En själv- fallen förutsättning för inträde i en skola är, att den som erhåller inträde, äger f ö r m å g a a t t f ö l j a med och h t i l l g o d o g ö r a sig sko- M a n jämföre John Dewej ’ s ” demo- kratiska skola ”, där alla ha rätt att vara med.
Ty var o c h e n h a r genomskapsarbete, e t t mål att nå fram till, och alla det må vara gemmsamma studieupp- måste vara med för att skolan skall gitter, arbete för en skolans samlings- kunna fylla sitt t t i n d a m ål, an vara dag, teater, verkstadsarbete, redige- ring av en tidning - eller ansvar för ra samhället i miniatyr, där lärandet en hönsgård, som skall b ä r a sig!
är till för människan-medborgaren.
An i dessa gemensamma uppgifter Eller jämför Burk ’ s sats att missly- v a r o c h e n har sin plats att fylla, kade k I i d e r att hänga på barnen var ah m har möjlighet att få i sin kan vara av allehanda slag, men det hand det redskap, som han eller han är uteslutet att det kan vara något b i d kan bruka, bättre kanske i n fel på b a r n e n.
någon annan, han må sedan vara Sakkunniges omsorgsfulla utredning överbegåvad, medelbegåvad eller Ians undervisning. ” - Det angående ” jämkningar i underv s i n n i gsp a l nen ” " dum ", d e t är det viktiga och väsentliga.
gäller ” att på lämpligt sätt konstatera ningsplanen ” mynnar ut i detta försik- sentliga.
förhandenvaron av ett visst kun- tiga yttrande sid.437: ” ” Det synes icke I dessa genomsamma uppgifter blir skapsmått- t jämväl ett v i s s t vara uteslutet, att vissa jämkningar p i a l l a djupaste och mest positiva m å t t av studieanlag och studiein- i den fastställda timplanen finge " id- sätt klass-systemet genombrutet, tresse. ” - ” ” Realskolan bör am möjligt tagas. ” Dock ” torde det ligga i sa- läxmoralen ” så mycket, men aldrig frigöras från de för arbetet nedtyn- kens natur alt. dessa jämkningar icke mer ” upphävd, " de tyngande clemen- gande och tillbakahållande clement, kunna bli synnerligen stora.
Särskilt t ~ ' ' förvandlade till goda, kanske som lärjungar u t a n erforder- gäller detta, om man vill ändra de ofta särskilt bussiga medhjälpare.
l i g a s t u d i e f ö r u t s ä t t n i n - för de olika ämnena angivna timsummorna. ” Det sjudande liv i Dewej ’ s och g a r utgöra.
Annorlunda förhåller summorna. ” Burk ’ s anda, som Iektor Olsson sklid- det sig i Detta fall med den obligato- Denna aktsamhet om klassens rat i sin roliga bok.
som på det varmaste riska folkskolan, som har att mottaga ” timsummor ” för de olika äm- måste anbefalles, gör aktuellt ett * me- lärjungar, urstånd a t t nå f fram m nena blir grotesk inför en enda rikanskt ordskråk: ” Vad som är t i 1 skoIans egentIiga sifferbild ur Burk ’ s och barns lärjung- I gjort av människor, kan göras om m i I. ” (Alla kursiveringar av under- ars statistik (Olsson rid.
19 o. f.)
: igen ”, what man has done man can tecknad).
I en klass på 68 lever, där för en do) och det förefaller nästan elakt Samma uppfattning talar exempel- kurs i e t t ämne anslagits en termin an mot detta sätta vårt stora sakkun- vis ur m insändare i D.
N. med an- på 95 dagar, hade vid fritt arbete 29 nigbetänkande.
Sakkunnige ha haft ledning av Vagabonde ’ s inlägg i ” skol- elever eller nästan halva klassen bun- begränsad uppgift - må detta striden ”.
Där sägs, an ” felet med nit med kursen på h a l v a den ordi- vara sagt från början - som uppfattats folkskolan är såtillvida ohjälpligt, som narie tiden.
Av dessa hade m flyt- tats såsom i första rummet gälla un- A r t ju är otänkbart att från detta slag tats upp i nästa ” klass ” omedelbart, dersökning av olika I k o l f o r m e r, av skola avhysa alla obegåvade ele- en efter E dagar, 3 efter I4 dagar och utarbetande av förslag tin un- ver ” o. s. v. ' relsefrihet lämnas -
har en ny fräsch luft inträngt i de äk- tenskapliga rummen.
Fråga de unga männen, om de inte känna sig på ett helt annat sätt fria, när de veta att den unga hustrun är fullt upptagen -- Fråga barnen av den mor, som går utom hemmet ch arbetar om det inte är mycket roligare med mam- ma, som alltid längtar till hem- m e t och e j d ä r i f r å n Ty var säker på att sådant känns!
Dessutom kan ju inte barnen annat än få akt- ning för en mor, som är för dem ett arbetsexempel a h en kunskapskälla!
Månne nu inte detta i någon mån kan en Författaren LUDVIG NORD- decennium ha lämnat nu rådande tomma frvolitet bakom oss och be- finna i en strängt moralisk epok.
Då kommer man förmodligen att oss mindre syssla med lättheten att s k i I j a s än med stränga k r a v p å d e m som ska få gifta sig, ty kommer då att bli allt en andlig framför äktenskap f u n k t i o n i samhällslivet trohet och allvar komma att ånyo mark- nadsvärde.
Man kommer att gå in för mönster-hem, mönster-äktenskap, såsom man nu går in för mönster- heminredning, mönsterhygien.
Det få sina barn - o c h därmed hjälpa helgelse åt sådant. ” - Det gäller i varje fall det som Ludvig Nord- att sanera samhällslivet.
- Och då få vi omigen en verklig.
d. ström kailat ” helighetskravet ” och som jag bara skulle vilja kalla heder- v. s. andlig överklass. ” lighetskravet, så blir det ännu he- Fru VERA VON KRÆMER gripligare. ” ” Ingenting är så efterblivet och säger att ” ju fler dagar som går desto mera dödfött ” synes som hustrun-parasiten, omodernt, Andéns förslag om ” registrerade för- som leddes till äktenskapet av sexuel- bindelser ”.
Därför att det är en la skäl och vilkens tillvaro, och detta kompromiss.
" Och kompromiss är det viktigaste, i äktenskapet fort- behövs icke här, där flera, och icke farande kretsar kring det sexuella, blott ur den kroppsarbetande klassen, vilket yttrar sig på mångahanda vis, i praktiken visat, att å ena sidan äk- inte minst i vår tids överdrivna intres- ten-tap utan några som helst lagliga se för kläder, enkannerligen under- former varit trofasta, hederli- kläder ga äktenskap och den andra, lagli- Ingenting är så modernt och dock ga äktenskap ha mer av samver- gällande för alla tider nom den hust- kan i hemmet än förr. ” ' ru vare sig lagligen bunden eller ej, n " ".
Men detta skede lider mot sitt slut, Vi måste komma fram till ” vår som ingårr sin förening i nöd och lust, ingen men som i denna förening får bevara och vägen därur börjar beträdas: egen nordiska, ärliga form ” återgång från I yckokravet till helighetskravet, vilket inne- bär, att det numera inte längre är på barnen som huvudvikten ligger, utan på kontrahenterna i äktenskapet. ” " Hur tillgå giftermål i våra dar?
Efter en dans några utflykter eller dylikt en snabb förlovning med s i gott som omedelbar vigsel, varvid ko- pulation i en mängd fall redan ägt rum.
Det är lyckokravet.
Det heter: lätt fånget, lätt förgån- pa.
Och regeln gäller i högsta grad tidens äktenskap.
De ha ingåtts på rent sexuell grund, man blir ” trött på varann ”.
och samhället, som bara vill STRÖM har giort ” ett totalistiskt ut- talande ” i frågan.
Han anser att den pågående krisen i äktenskapet hör till den individialistiska utvecklingens slutskede.
Denna utveckling har på- gått alltsedan medeltidens slut - den har i stället för medeltidens helig- hetskrav satt lyckokra- vet, som ” förtätats till kravet pa obegränsad, d. v. s. djurisk sexuell behovstillfredsställelse - - " Så länge helighetskravet var det viktiga var uppmärksamheten främst riktad på parterna i ä k t e n - s k a p e t.
När detta krav försvann och folkökningen blev huvudintresset blevo barnen huvudsak.
Där - - - advokat långa stå - För samma 68 barn redovisas för sik, verkstadsarbete, handels- eller en matematikkurs åt vilken anslagits jordbrukslära, hushåll och hemmets 95 " odinarie " lektioner.
Mer skötsel.
Till sist ännu en sak.
Det anses ju än hälften, 35 barn, voro färdga på halva tiden, 47 timmar, därav åtta hos MI som rätt och tillbörligt att på mindre än 30.
Men fyra av bar- skolungdom ända upp i gymnasiet nen behövde mer i n de 95 timmar- ja även seminarieungdom - hålles alla ” brännan- na, ett av dem ända upp till 120. utanför all " pol Var taga alla dessa överflödiga tim- de frågor ”.
mar vägen i den timplan, som visserli- I Amerikas nya skola tvärtom.
gen tillfälligt får jämkas, men vars J u s t därför att m fråga är brän- ” totalsumma Är fast som en grund- nande tas den upp öga mot öga, mur?
Och hur går det med dem som kamrat mot kamrat studeras och dis- inte äro färdiga, då denna total- kuteras i dessa skolor, där samhälls- summa är fylld?
Det är ju ” ett om- klasser och folkraser verkligen äro tyckt diskussionsämne på lärarmöte- blandade med varandra.
Särskilt intressant är lektor Olssons na ”.
Men någon annan lösning än kvarsitteriets tycks dessa diskussioner skildring av sådana politiska ” studie- ännu ej ha funnit.
Och den enkla cirklar ” under D:r Hatch ' ledning vid lösningen att låta vederbörande hålla Columbiauniversitetets försöksskola.
på jämt Id lång t i d han Målet för undervisningen har eller hon behöver för att klara s i n Hatch bl.
a. karakteriserat så: För- kurs, den är revolutionerande nag.
mågan att på egen hand samla det Ty den kräver klassystemet behövliga för uppgiftens sönderbrytande som det lösning; tolerans gentemot andras - - materialet mensfordringarna t i l l uni- versitetet!
Då fann en lärare en morgon ett brev pa sitt bord från en elev, som bad om nåd för kursen med följande dråpliga och gripande ord: ” Den högsta plikt en man eller en kvinna har gentemot sitt land är att bli en god medborgare.
Inte barn en- som automatiskt betalar skatten och röstar, utan en person som tänker, - innan han röstar.
- - - Antagligen på grund av vår - men det är möjligt att vi - tycka vi, unga män och kvinnor, att förra generationen ut- förde ett klent arbete i handhavandet av världens affärer, Sådana kurser som denna kunde ge den komman- de generationen en bra start, när der blir dess fur.
Var billiga mot oss, den komman- de generationen!
V i som tagit den här kursen veta vilken hjälp den va- rit för oss, och vi rösta för att den bi- ungdom ha rätt svåra, det meningar; andlig oavhängighet; åter- behålles. ” Vi kan inte komma ifrån att den hållet domslut.
ofrånkomIiga!
Över sakkunnighetsbetänkandet härs- Bland arbetsuppgifter för en för- unga g e n e r a t i o n h a I fått sig kar fortfarande examen (Mot re- sta ring i den högre skolan märkas förelagt a t t bearbeta sådana bl.
a.: Vilka äro de möjliga lösnin- verkligheter som världskriget och de garna av negerfrågan?
Bör rus därav följande revolutionerna,arbetar- drycksförbudet i U.
S.
A:s konstitu- rörelsens, kvinnorörelsens innebörd, tion bibehållas, återkallas eller för- nöjeslystnaden, njutningslystnaden.
Ja, den är den första genera- ändras: vore det klokt av U.S.A.
tyg.
Universiteten fordrar avgångsbetyg att anslutna rig till Nationernas För- t i on, till vilken det får sägas ett - med visst antal årskurser bakom i bund?
Till Världsdomstolen?
öppet ord i en fråga, ofrånkomlig i c:a tre till fem obligatoriska I denna skola hade för några år se- som livet, allvarlig som döden, där dan diskuterats huruvida kursen i inga gamla märken längre hålla, och ett till flera enda det enkla det - ämnen samt i valfria sin personlighet och f i r och vill gö- detta, att frågan föres fram till oak- ra rätt för sig.
- - lig diskussion och i sitt rätta sam- Kvinnorna måste sluta upp att manhang är ett steg i rätt riktning ”.
skylla ifrån sig.
- - För att mannen ” störtar en kvinna i olycka ” får hon barn.
Och för att ” samhället fördömer henne ” förnekar hon barnet, dödar det uppsåtligt eller p i omvägar och sådant gör hon mest om hon har en god ställning i sam- hället.
För att dölja ett havandeskap eller ett barnafödande ha kvinnor utveck- lat en kraft, kroppsligen och själsli- gen, som kunnat vara nästan ofattlig som de sällan visat, när det gällt att glädjas åt sitt barn, taga det till sig, arbeta för det och öppet stå för det, och därmed ha mödrarna pi bar- nens bekostnad uppehållit en fördom, som givit näring åt en lika stor grym- het som den, då barn sattes ut.
När kvinnorna alltså börja tänka och känna självständigt, utan att ta- ga mannen vare sig som exempel el- ler som ursäkt (" det var han som E r - jade ”) eller använda honom som skylt, då får också äktenskapet så småningom den form det skall ha.
Och det är de välsituerade, skyddade kvinnorna, som skola anföra de andra ha redan länge nog fått Försö- ka klara sig, både mot männen, med existensen och med barnen. ” Nog har diskussionen varit både saklig och givande.
Som lösenord för den väg, där vi söka oss fram till ” vår nordiska, egen ärliga form för äktenskap ”, synes oss kunna sättas fru von Kræmers slutkläm: ” Vad jag tror på för oss och för vår framtid, det är hemmet, ett hem d i t alla ha sin andel, sitt ansvar i mått av olika krafter och alltså sin lycka, per- somlig och gemensam. ” - - S i långt - tills vidare åtminstone - detta referat.
I det första inläg- get, f r u Floods, yttrades, att " bara sexuella f r å g a n.
Ola Hansson har några märkliga rader i sin postuma bok om Drott- ning Vana, vars ” tämligen obestämda karaktär på gott och ont. ” blir depra- verad av hennes ” hovdamer: Dövöra, Blindöga Lättja, Inbilsk, Hårdnacke, Dumrianan m.
fl. "
Vi taga emot barn.
som vet om Kejsaren har några klä- der på sig eller ej.
Men hur myc- ket skall vår ” undervisning ” göra dem berättigade till Drottning Vanas hovfolksnamn: Blindöga, Dövöra etc. I slutkapitlet till sin bok - liksom i en artikel i Ny Tid gör lektor Olsson at överslag och en vädjan till vad som redan är gjort och vad som kan göras för d e n nya skolan i vårt land.
Som ett komplement skul- l e jag vilja visa på fröken Ester Bo- mans internatskola Tyringe vid Hind- ås nära Göteborg.
Den är inte kal- kerad på någon bestämd " ny " skol- typ.
Men den är den nya skolan, Grupparbetet, det ömsesidiga bistån- det och ansvaret i gemensamma u p p gifter I t kanske starkast framträdan- Dagens Nyheter har i sin ledande artikel för den 29 december 1926 ställt önskemål för Skolöverstyrelsens stundande chefsskifte.
Den blivan- de chefen, sägs det där, ” heter inte Värner Rydén a h i n k Wilhelm Björk.
Men hur skulle det vara, om han hette Ernst Wigforss eller något liknande? ” Det är möjligt att detta träffar rätt, men " ells något liknande ” är m svävande karakteristik.
Vad är det egentligen vi önskar?
På en gård i Småland låg för många år sen en gammal rättare dö- ende.
Hans husbonde, som satt vid hans säng, frågade om han trodde att m e n skulle passa till hans efter- trädare.
Den döende svarade: ” Ja, nog är han b r a, men inte har han den ilskan och det geniet som jag har haft. ” Ja, det är ” ilskan och geniet ” det gäller, d. v. s. den blick, som tränger igenom till det väsentliga; som kan förvandla i n a p e k t i o n e n - vars namn och art lätt gör den till de - i ämnesrum, i gemensamma studieuppgifter, i verkstaden, teatern, tidningen.
Där blir också, för att använda ett uttryck av Dewey, ” dagssituationen den riktiga utgångs- punkten för historisk undervisning ”, Starkast prägel ger dock den blick, som är fröken Bomans egen, som all- tid upptäcker hur ” lättheten att be- tala med ord det som man ei förstår börjar tidigare än man tror ”, det gamla pedanteriets fasta borg - till i n a p i r a t i o n, inte minst för våra vida bygders barndomsskolor: den människa som vågar fördoms- fritt och därmed inspirerar andra an våga det svåra, men ofrånkomliga.
Dock, den som skall stå i spetsen, likaväl som den lagstiftande makten, kan ytterst inte gå emot den allmän- na opinionen.
Och i den allmänna opinionen har vi alla del och ansvar, - (Rous-
Vår värld.
(Forts fr. sid. 1) Ytterligare belysning i t rasproble- met gav p r o f e s s o r Nor- denskjöld genom sitt före- drag om Rasproblemet och de vita folken Prof. Nordenskjöld fram- höll hur han alltid ansett den vita rasen som född till jordens be- härskare, tills Japans seger i rysk-ja- Trots ordandet om bristen på verk- liga ledare bland de färgade folken måste vi dock erkänna att de främ- sta representanterna för andlig ut- veckling kommit från Asiens folk Vad som gör rasfrågan så ofantligt svårlöst är striden om världsmarkna- den samt slutligen den obestämbara känsla av fientlighet raserna emellan, ram kallas rasmotvilja.
Rasmotviljan nas emellertid övervinnas, varpå kri- eller industri, om konsumtionsskatter för landets medborgare etc.
Det är lika mycket fråga om rustning och krig staterna emellan.
Red.
Hjör- ne framhöll, hur Sverige för pet är den enda lösningen av frågan sin deI Visserligen vem som skall kunde få makten, nog västerlandet är olycklig.
f u l l t till frihandel vore vuxet att d e t inte steget med teknikens hjälp och full enighet absolut på en gång Vår enhetlige be- och hänsynslöshet besegra de andra folkning, våra överlägsna arbetare raserna.
jordbrukare och ingenjörer, friheten En sådan möjlighet som från krigsskulder oCh vår trots allt världens två fredligas- oss.
inte föraktliga arbetsintensitet ge möjligheter till att självständigt te foIk.
Så vitt vi inte be- stämma vår ståndpunkt i d e t t a h raskrig få vi dock inte tänka Framgångar handla dem som mindervärdiga eller lära upp dem massvis i modern krig Amerika faring kunna vi således tacksamt kon- sådana som svenska linjens skapande ha vi ej statera, att ingen krigsfara hotar från tullar att tacka för, medan vår tänd- Lärarekallet.
I ett av de sista numren av det gamla året omtalade Tidevarvet att Sveriges folskollärarförbund ingått Kungl.
Maj:t med en skrivelse i lönefrågan som i mångt och myc- till ket riktade sig emot folkskollärarin- nornas arbete och löner Mycket ty- der emellertid på, att denna åtgärd vidtagen i ren desperation och i förfäran över alt folkskollärarnas lö- nefråga ytterligare skulle förhalas, vilket dock på intet vis försvarar folk- var att invandra på hittills oupptagna om- fen.
Vad beträffar jordbruket har det råden och vi måste avstå från det fått en felaktig inställning att vänta allmänna föraktet som råder gent av staten a n den skall sörja för att det bär sip.
Bördig jord kommer I sitt föredrag om befoIk- aldrig att sakna brukare.
Den dåliga nIngsfrågan sitt föredrag och värl- lorden har aldrig åtnjutit tullskyd- försörjningsmöj- det.
Talaren påvisade den ringa vinst framhöll professoer jordbruket haft av mjöltullen, vilken Westin visserligen skapat en stark kvarnin- slutligen, dustri men en industri som gynnad de lägre rasernas överhandtagan- den utlännska spannmålen.
Likaså de, att ett enat Europa trots allt har hindrade majstullen fläskproduktio- möjlighet att med fred och kultur nen.
Danmarks jordbruk har i fri- bibehålla herraväldet E n ny poli- handelns tecken visat ett uppsving tik med internationellt utan motstycke i historien.
samarbete i befolknings- Om Sverige bestämde sig för fri- frågan är nödvändig för handel skulle det bli ytterligare ett den internationella ge- exempel för övriga stater alt följa m e n s k a p e n Talaren gjorde ett positivt förslag: Fredspriset borde ut- Demokratiens fördelar och faror delas till ett internationellt institut för för fredsrörelsen.
I ligheter Silverstolpe för tryck, så att ingen f i r bli den främ- ste Drivkrafterna i utvecklingen de stora enskilda förkrympas Men de- mokratien måste vi räkna med am- tingen Vi vilja eller inte.
Den öppnar nya utvägar och resurser, som den är ensam om.
Alla måste vi bidraga till dess adlande och ta de tunga UPP gifter och krav som därigenom läggas på oss.
Med öppna ögon och k a l l t h u - vud måste vi erkänna våra skyldighe- ter likaväl som våra rättigheter.
detta om dem s- Främst gäller männa framför opinionen, andra skola särskilt påverka pressen.
den all- Till denn adlade i verklig mening.
inte bara ett iproppade av kunska- I ett föredrag med ovanstående ti- per.
” Känslan för det äkta och full- lödiga i allt mänskligt arbete och far- skrivelsen i en inlaga till Centralsty- jande användningen ~ " detta annars tel klargjorde d:r Alf A h l b e r g vilka krav den nya demokratien stäl- mågan att skilja det äkta från de reisen för Sveriges allmänna folk- svårutdelade pris.
ler på oss, när det gäller fredens be- falska. ” O m demokratien inte utan skollärarförening, som behandlat frå- Striden om ekonomiskt övertag.
varande vidare är ett gott innebär den dock Det märkligaste i vår tid är i n t e stora möjligheter som bara den kan gan vid sitt nyligen avslutade års- Vad angår den ekonomiska tävlan världskriget utan dess följd nämli- förverkliga Fredens vänner sammanträde.
Debatterna blevo både långa och heta, men den motivering, länderna emellan som orsak til!
krig gen att demokratien övergått från idé skoIa gå f r i t m för en adIad och fientligheter belystes dessa frågor till verklighet, Den enda segraren i demokrati.
bragtes för Sveriges folkskol- från flera hall.
Sålunda påvisade d:r kriget var demokratien.
Men vi ha lärarförbunds projekt om m klassifi- Sigurd Hansson att den inte därmed utan vidare uppnått det cering av lärartjänsterna på folksko- gamla fruktade striden om rå- tusenåriga riket Demokratiens betyd- Nya uppgifter för fredsorganisa- tionerna lestadiet - framfört i den ovan om- varorna olja och kol kan ' an- delse för freden ligger i öppen dag.
skrivelsen - var p å f a l l a n d e från diskussionen om Härskarnas lek med sina härar som Bland övriga föredrag märktes ge- svag.
Beträffande sådan uppdelning fred mellan nationerna Genom med tennsoldater kommer inte längre neraldirektör Örnes om ekonomiska världskonferensen tjänsterna mellan manliga och förbättrade metoder och använ- i fråga.
Tronföljdskrig äro en omöj- kvinnliga befattningshavare beslöt av elektricitet har kolen inte lighet Folket som bär tungan av kri- Som skall hållas i Genève i maj detta Centralstyrelsen slutligen att uttala längre den alltuppslukande betydelse get har också att bestämma om det år.
Till detta hoppas vi få återkom- ” a t t införandet av ett klassificerings- som förr.
Detta bevisas bl.
a. av att vill blöda och strida eller ej.
Men ma i samband med konferensen system av tjänsterna vid folkskolan den kolproduktionen demokratien kan också innebära faror Fröken Mathilda Widegren efter varje tjänsts ” olikartade arbets- trots industriens utomordentliga för freden Alla rörelser mot världs- gav en redogörelse för de nya arbets- uppgifter ” skulle vara omöjlig att ge- blomstring minskat under senare år.
förbättring äro värdelösa om de inte sätt och uppgifter som vänta fredsor- nomföra därest någon verklig värde- Internationella sydikat göra kapita- äro mättade med ett idéinnehåll som ganisationerna Frkn Widegren fram- ring av de olika tjänsternas arbets- let oberoende av statsgränserna vid ligger över naturens plan.
Men de- höll vikten av att man studerar freds- tyngd och ansvar skulle läggas till framskaffandet av olja och kol.
Ol- mokratien kan inte sägas utan vidare arbetets framsteg i de olika länderna Vidare jans betydelse är troligen också över- innebära de etiska värdenas utveck- och därigenom stimuleras att själv grund för klassificeringen skulle ett sådant system ytterligare driven.
Orsakerna till krig äro i hög- ling föra arbetet vidare För utbildning uppskjuta hela lönefrågans lösning re grad att söka på det psykologiska En orätt, som uttalas av tiotusen i internationellt fredsarbete finnas för nu oberäknelig tid och slutligen området än på det materiella den röster är värre än den som säges colleges med teoretiskt undervisning i skollärarnas tilltag.
Lärarinnorna befolkningsfrågans ordnande å sin sida bemötte som lärarbunds projekt talade av avförd som dande I amerikanska skulle det få de mest ödesdigra verk- ningar för kamratandan och enighets- känslan inom kåren ”.
av en.
Tanke- och yttrandefrihet som köpts så dyrt och betalats med blod gad genom demokratien I våra dagar straffar förhållandet staterna emellan är fr man inte handeln, vilket framgick starkast Hållet in genom ett föredrag av redaktör Hjörne.
Frihandel bygger på uppfattningen att handel inte är krig utan m bytes- process, att villkoret för vårt eget väl är att våra grannar inte lida nöd Tron på att världens rikedom skulle vara oföränderlig och att varje fördel för det egna I a n- det måste vinnas genom motsvarande förlust t för grannlandet i?
orim- lig.
Frågan om tullar rör sip inte om understöd för jordbruk Frihandel.
En sak som däremot är av den är inte Detta uttalande, som sålunda är ett största betydelse för det vänskapliga i och för tydligt och klart avståndstagande från de av folkskollärarförbundet anförda synpunkterna, beslöts med 13 röster mol 2.
De 13 rösterna avgåvos av de 6 kvinnliga samt 7 av d e manliga ledamöterna i Centralstyrelsen Det är synnerligen glädjande att högsta ledningen inom folkskollärar- kåren intagit en sådan ståndpunkt och man har även grundad anledning att tro att största delen av även den man- lira lärarkåren uti landet stiller sig bakom detta uttalande.
Förespråkar- na f ö r motsatt uppfattning torde som väl ar kunnas räknas i minori- en I tet.
I England och Amerika, samt den in- ternationella folkhögskolan i Helsing- ör.
I Genève anordnas också kurser i sådant syfte Emellertid krävas yt- en bara C.
H.
