# ID: svediakorp-per3343
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,119
# sentences: 452
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Danska avrustningsförslaget öde.
Kan svenska språket föda levande ungar?
Av Marie Hjelmer.
Landstingsmedlemmen fru Marie Hjelmer har sänt oss en redogörelse för avrustningsförslagets öde vid senaste riksdag.
Vi säga med flit icke dess slutliga öde, ty det kommer förvisso upp igen.
Att för att hindra diskussion av lag- förslaget visar hur rädda do måste ha varit för detsamma.
Fredsvännerna vänta alltjämnt ledningen från Danmark, och vi veta att Marie Hjelmer alltid kommer nil stå som en av dem som våga i praktisk motståndarna behövde tillgripa hittills okända undertryckningsmetoder politik på egen mark förverkliga pacifismens teorier.
På Tidevarvets begäran sände nu återstod, innan vi reste hem fostra släktet till fred och förso- jag den sista september en liten ar- med anledning av det plötsliga va- ning och jag uttalade ett hopp att tikel till tidningen utsikterna let till Folketinget.
Om det förr det hos kvinnorna skulle finnas för den politiska situationen i den har skett att man spärrar vägen för de bästa betingelserna för det nya riksdag, som skulle börja i okto- ett lagförslag fram till andra be krigsfientliga sinnelagets utveck- ber.
Jag omtalade där, att det av- handlingen vet jag inte, man u n d e r rustningsförslag, som har väckt de 9 år jag har varit i riksdagen har Ungefär sex veckor senare kom icke ringa intresse hos svenska fri- det icke förekommit.
sinnade kvinnor.
av den socialde- Efter folketingsvalet den 2 avrustningsförslaget upp till den an- mokratiska regeringen fortast möj- cember behärskades folketinget av behandlingen i Landstinget och ligt skulle komma att föreläggas en ny majoritet Den förkastade flertalet alla para- Landstinget, och jag lovade, att jag kratiska regeringen hade fallit och graferna, så att det föll utan att ha kommit fram till tredje behandlin- senare skulle göra Tidevarvets givit en modernt regering.
om dra socialdemo- lä- plats för Denna tag tillbaka förslaget, men gen.
Det moderata vänsterpartiet det väcktes pånytt av en socialde- Den svenska sommaren är så livlig nu- mera med världskongresser och turister, solförmörkelser a h bilolyckor, att jour- nalisten inte behöver gripa till några nöd- fallsämnen för att ” få något att skriva det väl uttrycka sig, Men kan ändå hända, att den får lust att gå ur vägen för dagens ämnen och skriva om något mera avsi- säga I dag skulle därför femte spalten delsesiffror samman- a h den hängande därmed invandringen av främmande ord.
En språklig skola finns som håller på att en sådan invandring är enbart av go- Den skapar ett internationellt ordför- råd och det är bara bra.
Detta är säkert riktigt till en viss gräns.
Men när jag kommer till mln lilla avsides bondstation och ser bagage över resgodsinlämningen do.
som så vet jag att detta inte tjänar något helst mellanfolkligt ändamål, a h det gör knappast garage heller.
Försök att uttala det i Frankrike med enkla svenska ton- fall, så skall man märka att del icke är något internationellt ord man kommer sare bekanta med förslagets öde.
har Detta löfte har jag inte kunnat in- här ställt sig sida vid sida med det iris förrän nu.
Förslaget som har mokatisk landstingsledamot.
den långa titeln: » Förslag till om- Förhandlingarna voro endast konservativa partiet till skydd för nytt ord, läggning av Danmarks här och flot- kortvariga och utan åhörare, utan militär ordning, som samma par- En tidning diskuterar just nu möj- In till en vaktkår och en statsma- intresse ty alla visste att f ö r s l a g e t vilket ännu kallar sig vänster, ligheten av att finna ett svenskt ord far för trettio år sedan förklarade vara weekend.
Idén med lördags- a h söndags- rin, avsedda att tillvarataga Dan- var dödsdömt.
ledigt har trängt igenom men medan marks neutralitets- och folkför- Det radikala partiet hade f ö r t r e t t i o odugligt för Danmark.
bunds uppgifter ».
har nämligen fått manlige ordförande men jag tillät Den gången hävdade de detsamma, kunnat tillgodogöra en oerhört partisk behandling.
på mina kvinnliga menings- som det radikala vänsterpartiet och kunnat finna ett ord därför.
mig Den moderat-konservativa led- fränders vägnar att taga ordet.
Jag socialdemokraterna nu fortfarande Vad är det egentligen med svenska Är det omöjligare, oböjligare, ningen av landstinget avbröt för- gjorde gällande att kvinnorna, möd- hålla på: att det enda Danmark kan språket?
ofruktsammare än andra språk?
handlingarna vid första behandlin- rarna mer än andra, voro intressera- göra är att konstatera sin neutrali- Det är nog inte något fel på svenska gen innan de voro avslutade.
Flera de av en ordning sådan som den nu tet och därtill behövs icke en stor språket i sig.
Men om del ogärna föder levande ungar a h ogärna döper om talare voro anmälda, och vi hade föreslagna.
Jag uppmanade kvin- militär apparat.
andras ungar så beror det på att del god lid under den veckan, som in- norna a l l göra sin plikt, att upp- med.
Bil är i och för sig ett bra en år oss en av moderna vi skrivande och talande svenska folket inte erkänner dessa ham utan sätter ut dem t i l l att dö.
Om man t. ex. skulle föreslå uttrycket veckovända för weekend i motsvarighet Kerstin Hesselgren i Genève och m e d solvända göra verb av det: jag ga det.
” Det går väl inte an n u säga mid- somra? ” frågor samma person som i Sthlms dagbl.
ber om ett ord för week- end.
Varför går det inte an?
Det är som om man trodde man skulle få gå mad en röd bock i sin kant hela livet sedan.
Denna tidnings redaktion blir ibland av sin läsekrets tillhållen a l l låta bli de främmande orden som gör innehållet Av Mortalis.
Rapportör?
Vi träffade fröken Hesselgren det nu bara ett frågeformulär inte just som hon var på väg ut är ett sorts underligt mellan- ett lagförslag, och när detta skall Hotel de Russie i Genève F r ö k e n mellan sekreterare och ordfö- besvaras, är man ju obunden.
Och Hesselgren var, som bekant, den Man skall lägga fram resul- det har varit mycket nyttigt att på B Y Sveriges två delegerade vid In- BY arbetet dels i utskottet, dels detta sätt så grundligt få sätta sig ternationella arbetarskyddskon- i n f ö r konferensen in plenum och in i saken, även o m det varit kno- medge att de inte förstå de främmande ferensen vilken nyligen hållits ge en sammanfattning av det h e l a i Genève.
Vi skynda oss sådant förfaringssätt lär prak- Har utskottet avslutat sitt arbete?
orden och deras uttal och förråda så att de icke åtnjutit högre skolbildning.
Den framställa några frågor, ty f r ö k e n i Frankrike och en del andra Ja, det är därför jag kan draga som säjer schafför, tjindergarten, profes- Hesselgren har som vanligt myc- länder och har tagits upp här andan.
Utskottsammanträdena sorisk a h korumpation gör sig gärna lite ket bråttom.
ibland.
slutade igår, och rapporten har löjlig, hur utmärkt han annars talar: Det Har arbetet varit ansträngan- Det måste vara ett stort heders- tryckts i natt.
Nu skall jag bara är alltså ofolkligt att gå på med främ- mande ord till övermått, och ändå är de?
bevis att bli rapportör?
framlägga den för konferensen, va- ingen tidning värre än Socialdemokraten.
Ja, fullt så arbetsamt som un- Kanske äro alla folklager lika svaga för der den värsta riksdagstiden.
Och Fröken Hesselgren slår bort frågan med om nordisk lunch för a~ därtill kommer språkfrågan.
Men och förklarar ivrigt, att det visst in- riga delegerade och äta middag hos främmande ord bara de förstå dem.
Inom det har givetvis varit a v stort in- te är första gången en kvinna bli- engelska delegationen, så är det de gelska bredare sporttermerna, lagren njuter och man bland nog deras de en- da- vit rapportör, men vi förstå i alla slut.
mer användas orden, jumpersar, sching- tresse.
fröken Hesselgren ling, saftkobblar, overallsar, pulloversar I utskott sitter fröken Hes- fall, att det är en särskild utmär- Återvänder och så vidare med nöje.
kelse.
omedelbart till Sverige?
från Det ena talet svårläst för många.
Det är öppet och att - - ra vilket selgren?
För minimilönsbestämmelser, Och det gäller att utarbeta ett frå- geformulär till regeringarna, som skall föregå förslaget till konven- tion.
Det är ett nytt förfaringssätt, de ha börjat med för att känna sig för hur saken ligger till i de olika länderna.
Dessutom blev jag rap- portör för detta utskott Till stor förvåning har jag sett ett nytt Så tillvida är det en nackdel, Nej, sedan far jag till Internatio- bekvämt och bra svenskt ord för ett nytt fortsätter fröken Hesselgren, att nella sociala rådets kongress i Ba- begrepp, nämligen flyget Men det torde vilket år en man därigenom är fast i ett utskott veno, Italien.
Jag är ju ordförande ha införts på i det Men dessförinnan bra väg här i landet.
Om myndigheterna utan möjlighet att använda sig av skall jag vara ledig i två eller tro säga flyget, så våga vi andra också säga sin åhörare- och yttranderätt i de andra.
Genom rapportörskapet är hela dar, och då skall jag njuta ska vi sluta upp att vara så rädda jag också hindrad att förfäkta egna intensivt.
även om det står som för att försöka att få svenskan att leva under våra händer?
Den tål inte alltför och svenska meningar.
man måste spön i backen många främmande ord, det stör dess skö- vara neutral, men lyckligtvis gäller na musik.
Och det vill leva, det kan leva.
officiell förbundet.
När
Statsministerns försvarstal.
L ä n g s horisonten.
i en lycklig stund.
På si gott som alla produktionsom- i Polen eller Egypten.
där n ä m n d e räden.
det må vara kol.
järn.
olja.
inte ens västmakternas trist med maskiner, konstgödsel eller konsisi- Kina.
den har Europa efter kriget stått stilla, gått obetydligt framåt eller Den gamle Poincaré.
tillbaka, medan Asien och Amerika Frågan om Frankrikes utrymman- a .uppvisning.
Men det är inte så ly- de av Rhenlandet eller minskningen de med lysande produktionssiff- av ockupationen skulle ha klarats tigt handlande för framtiden till mörkelse, åtminstone i vårt halv- ror i och för sig.
Snart mättas den eg- ut med rådsmötet men Briand blev strävan att bibehålla en tillfällig klot.
Och i detta dunkel, i denna na marknaden.
och d i måste man ha sjuk och for hem och då blev det maktställning.
Yen så som förhål- stund av återfall i förkrigstänkande avsättning utanför den.
Amerika an- inte heller här något resultat.
Och Iandena utvecklat sig i vårt land.
lyser särskilt klar kongressens pa- ser därför i denna stund att Europa nu när franske utrikesministern är och som läget är.
kunde det inte roll: bort med de konstlade grän- borde överge sin gammalmodiga Or- sjuk, tar statsministern Poincaré bli annat än ett försvarstal, stats- ser, som hindra det fria handelsut- ganisation och skapa om sig till att till orda och det i samma stil som ministern höll, när han efter riks.
bytet, bort med den småaktiga na- bli en ekonomisk enhet.
Europa är under de svåraste slitningarna över dagens slut vädjade till svenska fol- tionella handelspolitiken, t y den b e världens stora bekymmer just nu, krigsskulderna åren 1920-23.
Man.
ket.
det gällde icke att uppkalla fol- talar sig inte.
och därför blir, märkligt nog ett in- nen a m sökte tvinga Tyskland att kets stöd och värn för ett samhälls- Det är internationella handels.
nereuropeiskt problem huvudfrågan betala genom att marschera in i arbete, som skulle föra mot nya kammarens president, som sagt ut på denna världskongress.
dess viktigaste industridistrikt och mål och ökat välstånd.
det gällde detta i klara ord och även angivit Världshandelskongressen kan ic- etablera en tullgräns mellan West- ministären Ekmans ettåriga tillva- skälen.
Han har icke som många ke fatta några beslut om ändring i falen och det övriga Tysklan, vill in- ro, dess uppkomst och ridare öde av de andra deltagarna i tal och in- den europeiska tullpolitiken.
Men te dra ut sina trupper ur de besatta Föredraget var Iångt och utför- terjuver klarat sig med fraser.
Han den kan säkert bereda vägen för områdena.
Han är inte nöjd med ligt.
Det var för övrigt just si.
som har sagt ifrån att handelns och in- sådana beslut genom att ränsa bort tyskarnas löfte i Locarnofördraget det kunde vara, ett mycket arbet- dustriens män insett att de begått de gamla nationalistiska och milita- att icke med våld återtaga något av samt men aktningsvärt försök att ett misstag, då de yrkat på tullar ristiska tänkesätt som Spärra vägen sina förlorade områden.
Det hindrar framställa det som varit.
som det och statsunderstöd till sitt skydd.
för det nyn Europas genombrott.
ju icke att kunna försöka med list borde varit.
Men det gör ett i hög Detta var ju som bekant de första Sälunda kan den fortsätta arbetet återvinna dem.
Därvid tänker han grad bedrövligt intryck, när man efterkrigsårens universalmedel.
Det från den ekonomiska konferensen i kanske på den tyskvänliga propa- inte kan glömma fakta eller låta blir visserligen en tillfällig fördel Genève.
gandan i Elsass-Lothringen.
I varje sig övertygas av blotta ord.
Vi ska men i längden betalar den sig inte f a l l söker han uppenbart gräl med inte dröja vid enskildheterna i det- Tullar föder mottullar, och till slut Nationernas förbund ur spelet.
Tyskland.
0 c h han kan inte annat.
ta föredrag eller trötta med uppre- är all handel strypt.
Det ekonomi- Han är för gammal för att börja panden angående regeringsbildning- ska kriget lönar sig lika illa Alla anpassningsbara människor tänka om igen.
Det är inte hans fel.
gen och de olika riksdagsrrågornas militära.
Därför blir frågan om tull- som lärt sig att räkna med de större men det kan bli ödesdigert att behandling.
Allt detta ä r oss förut gränsernas borttagande kongressens enheterna och med ett förändrat Franrike icke har någon den nya bekant.
Och statsministern vägar huvudproblem.
världsläge som utgångspunkt inse, tidens man med tillräcklig kraft och inte heller gå längre i sina påstå- Man ska inte tro att kongressen att det europeiska bekymret endast auktoritet för att ersätta honom.
, enden än att hans framställning består av idel frihandlare.
ii v. s. kan Iättas, genom bildandet av ett När skall en ny frisk våg av folk- » äger mera motsvarighet i verklig- i princip äro de det nog alla men Paneuropa.
ekonomiskt.
Hos politiskt och militärt dessa människor ha vilja äntligen för alltid skölja bort heten än de omdömen, som man många komma att göra förbehåll de gamla herrarna?
nu med stor iver från många håll för ritt eget land och sin egen den nya tidens idéer sitt fäste.
Sam- för till torgs .. branch.
Representanter för de små tidigt stå vi inför del faktum att de Vi knyta endast rid de antydnin- nationerna ha redan sagt ifrån att ledande politikerna i Europa just gar som gjordes i slutet av föredra- andra få börja.
Sir Alans eget land nu: Baldwin och Chamberlain i get, alt ett blivande anförande skul- England, är inne på tullpolitikens England, Poincaré i Frankrike och le kungöra meddelanden i många förrädiska stråt.
I Amerika hyllar Mussolini i Italien, tillhöra en för- viktiga frågor, däribland förklara man protektionismen för egen del gången tid.
d e m$ sedan som Mun.
den nuvarande regeringens berät- och frihandel för Europas del, vil-.
solini klä dem i modern dräkt eller tigande.
Då ämnade statsministern ket också sir A l m öppenhjärtligt som Poincaré upprepa sig själv med gubbaktig envishet.
synbarligen även bevisa.
att hans berättat.
Denne Amerikas ståndpunkt är Den engelske utrikesministern bragelöfte vid tillträdet BY regerin- inte bara ett utslag av dess vana att har hunnit med att stilla flytta he- gen om att » leda den politiska ut- vecklingen » inte var något överord.
ge goda råd åt Europa och dess fri- l a världspolitiken ut ur Nationernas Vilken motsägelse!
De.
som leda konstighet med idealism.
Av detta förbund tillbaka till de gamla diplo- vi dra den lärdomen att matiska kotterierna utom räckhåll den politiska utvecklingen, tala in- kunna te om sig själva.
de vinna e j något Amerika icke är enbart belåtet med för de små nationerna.
Därom här bestående genom att misstänkliggö- det uppsving det gjort på Europas bl.
a. det senaste mötet i Nationer- ra sina motståndare.
de måste ha bekostnad.
Inte ens en sådan rik nas förbunds räd ett vittnesbörd.
ett mål som Iedtråd och kämpa för och väldig enhet som Amerika ä r Såsom vid en alltför taktfull släkt- det målet.
Om varje regeringen finge oberoende av grannkontinentens bjudning undvekos allo de brännan- skriva sin egen historia.
blev histo- hälsotillstånd.
Världsproduktionens de frågor, som lågo närmast till rien en vacker bok om lyckade av- siffror te sig Iysande för Amerika hands.
Intet åtgjordes för att avsty- sikter och lyckliga handlingar.
Men och Asien i jämförelse med Europa.
ra den Iatenta krigsfaran på Balkan, det går inte så till.
det är hand- lingarna själva.
hur dessa än tol- kas och vantolkas, som en gång ska fälla det avgörande vittnesbördet och visa att vi människor endast kunna Ieda utlvecklingen genom att tjäna den.
När regeringschefen i ett land Socialministern Jakob Petterson måste lägga sina offentliga anfö- yttrande till internationella handels- randen i form av försvarstal, inre kammarekongressen att den sam- bär detta, att det politiska livet manträder i en lycklig stund.
Det- kommit in i ett skede av nedgång ta är säkerligen riktigt så till vida Man har övergått från det positiva som det politiskt sett är en mörk t i l l det negativa, från ett viljekraf- stund.
en stund av politisk solför- som det ~
Tre syskon K A J 97.
Hälsning från Strand.
A v Rut Holm.
Av Margaret Rigg.
I. Östergötland har två vallfartsorter: Vadstena och Strand.
Det är alltså blott naturligt, att den som trollats bort av klosterfriden kring » Jag kan inte resa till Chigago », tillfredsställelsen all veta, att de un- ¨Sigrid hette hon, Och så hade Sigrid blivit vacker, Blåkyrkan och nunnehus, också söker sig sade en liten dalkulla och satte sig derkastat sig flera tågombyten mel- på sin koffert med en min Som om lan New York och det slutliga må- Hemmet ett rum och kök, full- finhylt och klarögd a h inte så li- till hemmet vid Vättern.
den Första Intrycket: att det är outsägligt allt vore slut.
Ångfartyget Grips- let för resan än någon människa proppade med sängplatser till far tet i pojktycke.
Inte för att hon och mor samt sex yngre syskon.
själv var direkt tokig i pojkar, men vemodigt inte skymta en kär gammal ge- holm hade gått upp för North Ri- kunde tro vara möjligt.
stalt i de vackra trädgårdsgångarnas slut- Efter biljettköpet kommer besvä- Utanför köket ett brygghus med en vän skulle man ju alltid ha, Tro- tande perspektiv.
Smärtsamt att inte se ver förbi skyskrapornas rad och jordstampat golv, tvättgryta, bak- gen förstås - två tre månader, SA ett vördat vitt huvud böjt över något av det glidit in bakom den avlägsnaste nor- ret med bilar och här måste immi- ugn, nerrökta väggar behängda glömde de var på silt håll Tog en tre skrivborden, som stå i gammalt skick, ra kajen, där de stora linjeångarna granterna ledsagas och lugnas.
när de plötsligt slungas ut i en med smutsiga blåtröjor, byxor annan.
För livet?
Vem sade att det dock berövade de vita papper, vilka bru- lägga till i New York.
kade skymta överallt.
Tungt att inte hö- En av Resandehjälpens utskicka- malström av trafik, De få också styva av kol, aska, olja.
Fadern var så nödvändigt?
ra rummen fyllas av denna moderliga hade goda ord till den de, i vars vård flickan hade blivit lov att undervisas om den rätta var ångpanneskötare vid en fabrik Emellertid fann hon del snart he varma röst, Sigrid.
full- som anförtrodd av immigrantmyndighe- summan som skall betalas till chauf- och kallades maskinist tillföljd av svärligt all bo hemma och hyrde ringaste.
sina händiga fingrar och sill gods rum i närheten BY sin fabrik för Nästa intryck: att det kanske är profa- terna, slog sig också ner.
För hen- fören.
PA järnvägsstationen mås- huvud så snart det gällde maskin- att inte ha a4 långt att gå.
Nu fick nerande se rummen brakade, då hon är ne voro sådana utrop de vanliga le biljetter bytas ut igen, telegram delar, Modern: slö av födsel och hon också gå på dans, del hade va- borta, nästan pleteslöst, att främmande preludierna till berättelser, som h e sändas av, man måste skaffa mat- hennes bord, andra vila tydde en hastig överblick BY nya rick och till sist blir den lilla ska- ohejdad vana, täta barnsängar, rit förbjudet i hemmet.
där mor av- I hennes säng.
vid Men ab erinrar man sig, missfall och för mycket arbete.
Hon skydde ränn om nätterna.
Anstän- att på Strand hysas inga obudna fäster.
och kanske överväldigande problem ran placerad på tåget.
Den har vid kunde betecknas godlynt och dum.
dig skulle man vara och mor fann Hennes vilja styr Strand.
De fyra pen- och en fullständig omläggning a v detta laget uppnått en slags glad sionärerna lyckligtvis rymmas icke alla planer.
samhörighetskänsla och ser ser mycket Hon var född i än slime armod det oanständigt med ränn.
varför karaktären av hem aldrig » Varför kan ni inte resa? » frå- målerisk ut med en och annan na- än det hon nu levde i.
Hon hade Men till slut fick Sigrid fästman.
flera behöver hävas - tillhöra tolfterna eller ju husrum mat och värme och en ett bodbiträde.
Sigrid fann honom äro i varje fall människor, vilka stå i gade vänligt.
» Vem skulle ni tionaldräkt.
resa till i Chikago? » » Till min Men allt som sker under en sådan bra man - fast han var puckelrygg nästan lika fin som dragonen, som hennes tankevärld, Stygghetens försvinner, ersatt av en be- farbror, och nu kan jag inte del., tillfredsställande a h mycket upp- och kallades Knylan av denna an- han påminde henne om.
friande känsla att den vanliga museala flickan nästan snyftade fram sva- tagen dag hänger ihop med små- ledning - fast icke av sin hustru.
Skillnaden mellan vän och fäst- Hon visste att han av naturen var man var hårfin, men torde dock dödskylan i ett minneshem undgås.
Lik- ret.
» Jag kan inte gå i mina skor. » saker, där inte någon särskild hjälp som när hon levde går människoströmmen Hjälpredan såg ner på skorna, ell är nödvändig.
Däremot finns det i hetsig och hade stor respekt för förefunnits.
Varuti den bestod är genom Strand.
Det är endast hon själv, honom, inte minat för knylan, hon svårt att säga knappast i intimi- som saknade pjollrig sentimentalitet inför par sönderrivna trasor, som måste varje laddning immigranter kan- misstänkte så smått att i den satt teten - ty Sigrid såväl som modern egen kvarlåtenskap, som icke ville e dyr- ha gjort till och med stegen nedför ske ett tiotal flickor, som ha verkli- en god del av hans » slynighet ».
visste av ingen synd.
Det var väl kade såsom reliker alla dessa enkelt skö- landgången svåra Och historien ga svårigheter och måste tas hand na ting, inte enda onödigt, utan använda var snart berättad.
Skorna var det om på allvar.
I allmänhet är det Emellertid fann ingen av detta närmast en känslosak.
Hon blev till nästans nytta och glädje.
Ett nytt drag enda paret flickan hade med sig största problemet de flickor.
som hems medlemmar, undantagandes denna gång medvetet färälskad och skönja blott I en ädel människobild.
ende sonen, förhållandena olidliga.
mättade sitt behov av ömhet så Så blir då Strand en modern vallfarts- och de hade dansat sig till döds un- väntat sin fästman sig tillmötes, en Tvärt emot.
Det var bl.
a. praktiskt som hon bäst förstod.
Hennes vä- ort.
Kanske offrar den tillgällige pilgri- der överresan.
El!
par nya skor an- fästman som de kanske inte sett på men som tack för besöket en skänk, vil- skaffades och när sex och tjugo- fem år, och som nu inte motsvarar att ha brygghuset bredvid sig och sen utstrålande värme, glädje, mjukä blir välkommen tåget lämnade Pennsylvania var El- förväntningarna.
Flickorna finna slippa baka i köket.
Dessutom en het.
Hon var mycket lycklig.
Liksom en gång i Birgittas stad helades sa en av de femtio kvinnor och sig då alldeles utan vänner i det nya utmärkt avstjälpningsplats för allt Sigrid fick inget barn, hon fick flickor själsliga och kroppsliga lytta.
komma unga som Resandehjälpen landet och vilja ändå inte resa hem man i en hast ville stoppa undan.
en sjukdom Och med sjukdomen här trötta och misströstande män.
hade placerat på tåget.
och erkänna sill nederlag därhem- Ja, därute vid muren, som fick och sjukhusvistelsen kom vetska- också niskor att vederkvickas.
Själar dricka vi- Sedan i juli 1926, ha de svenska ma.
En BY de svåraste och ändå en del god värme från maskinrum- pen av synden och känslan av skam.
sa ord ur hennes och andras böcker, som immigranterna, som resa tredje tacksammaste uppgifterna i arbetet met, gjorde hustrun upp degen och hon kom ut igen var hon som med fortsatt generositet lånas över all när den var färdig att jäsa, log hon fallen och kunde icke resa sig.
inte bygden Kroppar stärkas av barrluft klass, slutat att passera Ellis Island, för immigranterna är försöken att från väggen ner en av mannens få tillbaka sitt glada skratt - sina från berget och fläkt från sjön, som just utom i de undantagsfall då någon skaffa dessa flickor lämpliga plat- y ' skum över templets hala bräder.
Män- blir » tillfälligt uppehållen » av im- ser, all bereda dem tillfälle till nå- oskyldiga ögon.
Hennes blåtröjor och bredde över: avigsi- klara skor, styrkta av påminnelse om att denna migrantmyndigheterna eller kvar- gon sorts skolutbildning eller för- dan var då ren och inte gjorde det var rått, hennes ögon listiga kvinna, som smakat allt bittert, dock al- hållen för » särskild undersökning ».
hjälpa dem till några vänner.
något att tröjan blev möjlig den och falkande.
drig förlorat tron på människans möjlig- En annan sak som hjälpredan skulle ändå tvättas, när hon kom Efter en regnig natt vid dansba- heter, återgå till livet att skörda den Den avdelning av New Yorks Hjälp- Skulle någon återvänd- förening för resande som arbetar då och då får åtaga rig.
är att tran- säd hon sått.
därtill fick hon lunginflammation.
ande rannsaka vad hon givit störst bleve vid hamnarna fann då plötsligt si- sportera ell litet barn som reser en- Nej, många hade det värre.
dog, och, som hennes mor sa- det visst: känslolivets rening.
Så må na uppgifter mångdubblade.
Det ¨ från Sverige till San Francis- När Sigrid var fjorton år f i c k det skall vi ju alla någon även hon unnas de gamles hedersnamn på bästa skälet för all fortsätta med co.
Den svensktalande representan- hon en » vän », en nittonåring, Fast att det blev så snart, d e t stora: renaren.
undersökningsstationen för immi- ten för Resandehjälpen.
som möter värvad dragon i blå uniform med hade hon sitt spring ute om nätter- A. B-n.
granterna rid Ellis Island har all- rid båten har i sin ägo alla uppgif- bringan vackert guldgarnerad.
att tacka för.
lid varit del faktum, att ett fullstän- ter som på begäran lämnats av mo- och svag i knäna, men med man- di @ beskydd kan tillförsäkras im- dern i San Francisco, vidare bar- ligt stora stövlar med sporrar.
Röd migranten där, Nu äro immigranter nets järnvägsbiljett och pengarna om kinderna var han och mörkfju- som landstiga i New York omedel- som behövas efter landstigningen.
nig på överläppen bart överlämnade åt den stora sta- Barnet får gå igenom tullen blir Oemotståndlig dens faror och del enda skydd, som följt till järnvägsstationen och pla- Och varför eller vad skulle står emellan dem och dessa svårig- cerat på ett snälltåg I vård hos tåg- hon stå emot.
Han kom en och an- heter, äro de sociala hjälporganisa- systern.
Vid varje tågombyte kom- nan lördagskväll och stannade till tionerna.
mer någon från Resandehjälpen i söndagskvällen Sängen fick han När en svensk båt lägger till, den staden ner till tåget och dela med Sigrid och en femåring överlämnar immigrantinspektörer- vardar barnet åt tågsystern Far och mor i samma rum.
Vad na, som gått ombord en timme ti- sta tåg och fyra dagar senare möta var att säga om del.
Modern kunde digare ule vid karantänen, de kvin- modern och hjälpredan den lilla ga upp mill i natten och lysa på de nor och unga flickor.
som resa en- passageraren i San Francisco.
två, där de lågo svettiga och rosiga Resandehjälpen har också en re- samma, till hjälpredorna för resan- med armarna om varann, E n vac- de, De unga männen tas omhand presentant på Filis Island.
som tar ker syn för ett modersöga, som vet av de tre skandinaviska präster, hand om dem som skickas dit och av ingen synd.
» Små söta guss äng- som ofta kan hjälpa dem genom som möta vid båtarna.
la » viskade hon a h kröp åter ned Det första som händer är tullvi- att skaffa dem pengar, intyg om bredvid sin man med en söt käns- sitation och här behöver den resan medborgarskap eller laglig tillåten Detta de bara någon som förklarar pro- inresa i Förenta Staterna la i hjärtat SA, småningom upphörde besö- ceduren för sig.
Men senare, när sker genom Resandehjälpen i sta- del blir fråga om att polettera res- den dit de resa eller genom de släk. ’ ken.
Dragonen försvann ur Sigrids godset att köpa biljetter och växla tingar, som de ämna besöka liv och så kom Sigrid på sin första pengar är verklig övervakning nöd- Avdelningen för arbetet i ham- plats- I ett halvt år rumsterade hon vändig, ty del förekommer ofta att narna, som befattar rip med immi- i favbrikens disponentfamilj och de resande bli lurade Också att ta granterna, har också en förmed- krossade vad krossbart hon över sig fram på järnväg i Förenta sta- lingsavdelning, vilken gör upp med kom, sedan fann man henne över- flödig i hushållet.
Far och mor terna, där det finns femtio större hjälpföreningen att möta immigran- gjorde inga surra miner när hon järnvägslinjer och hundra mindre, ter, ger dem underrättelser biljet- är en invecklad sak, där råd och ter m. m. och placerar dem på det återvände de få stegen till föräldra- hjälp av en införsatt person är nöd- rätta tåget.
Vidare finns en upplys- hemmet.
Husrum hade man och en vändig.
Ibland händer del.
att resan- ningsavdelning dit sådana personer mer i maten betydde intet.
de göra upp sin resplan med hjälp hänvisas som vilja ha rad angående Och den där fattiga femman I av järnvägstjänstemän eller hjälp- olika detaljer som beröra inresan.
månaden nej nu skulle hon lära samma medresande Och komma sig sy.
Tänk fyra kronor i veckan New York i juni 1927. fram till sin bestämmelseort en fy- medan hon lärde på syfabriken, le- ra till tio dagar senare in de voro dig varenda krill och fröken på - händer arbeta - hon - för det kan förmodas När skratt nan Hon ny- - samtal - - I -
Något om hjältar och hjältedyrkan.
Vad som kan hända Internationell ung- Ödemarkslärarinnor Stockholm.
.
domsdag.
i man skulle tro, att när flera miljoner människor på en gång enas i en stor käns- la, så skulle detta vara det starkaste a h Under midsommarhelgen har ett stort solidaste på jorden.
Men det är det inte.
Den med nöjen och bildningsmöjlighe- Det finn, få saker så oerhört känsligt a h socialistiskt ungdomsmöte hållits ter välförsedde stadsbon har ofta mer skälvande, så osäkert att bygga sin försam- Stockholm.
Representanter för den so- lust att värja sig för allt det som ström- ling av tankar och åsikter på, som på cialdemokratiska ungdomen i åtta olika mar över honom.
än att mad friskt intres- Danmark, Norge, se tränga in i alla de olika områdena.
Re- denna grund.
Ett litet luftdrag - a h det länder Sverige, hela ramlar.
Finland, Holland, Tyskland.
Tjecko- dan för den tättbefolkade landsbygden Vi förnam det här i Wien.
r i d ocean- slovakien och Österrike - hade hörsam- eller i småstäder är det med en helt an- flygarnas ankomst.
De skulle kommit mat den inbjudan, som på initiativ av nan begärlighet m i n tar emot r i d som söndagen den 12:te juni, och voro väntade Socialdemokratiska ungdomsförbundet ut- kan bjudas av omväxling i form av före- med en enstämmig hänförelse.
Tidningar- färdats att deltaga i en " Nordisk Mill- läsningar, konserter eller möjligen anord- na.
bodfönstren och allas samtal voro på listisk ungdomsdag ”.
Deltagarna voro nade kurser av något slag.
ett eller annat sätt med aldrig svikande sammanlagt omkring femtusen.
Fred och I jämförelse med stadens lättåtkomliga entusiasm fulla SY Chambrlin a h Levi- internationellt samarbete var kärnpunk- underhållningsmöjligheter kan det tyckas né.
- De kom inte d i n söndagen - det ten i ungdomsdagarnas förhandlingar.
energiskt at, gå en mil för att se i n film blev uppskjutet till nästa söndag.
" Vi leva ”, sade en av de utländska talar- eller cykla lyrs mil t i l l en danstillställ- Ännu hall stämningen; veckan gick na.
" i stor lid.
Oss har det blivit givet ning, vilket kan hända exempelvis i en med sitt många-och-enahanda, men sön- att bygga upp den under kriget krossade ganska livlig och bebodd del av Småland.
dagen d i n 19:de hade man återigen klätt- ungdomsinternationalen ”.
Men sådana prestationer försvinna till rat upp till samma vä ntan s jubelhöjd.
En ungdomsinternational i vid bemär- Klockan två skulle flygarna h i kommit: kelse, som gör krigets förstörelse till nå- de obetydligaste småsaker, ja tyckas rent i -.
De ostraffliga provokatörerna.
i Natten mellan torsdagen och fredagen för två veckor sedan infördes på kriminal- avdelningens station i Sthlm av trenne konstaplar en 22-årig flicka, Konstaplarna rapporterade, att de per telefon kallats t i l l en bostadslägenhet och r i d inkom.
sten dit hade de funnit flickan tillsam- mans med en man.
På angivelse av man- nen hade de anhållit henne såsom skäli- gen misstänkt för stöld av en plånbok med 175 kronor.
Flickan har aldrig förut varit varnad eller straffad.
föräldrarna äro dö- de a h sedan sitt 15:e år har han fått för- sörja sig själv.
När han var 19 år fick hon ett barn, vid vilket hon är mycket fästad.
Barnets fader är en banktjänste- man a h h i n betalar 35 kronor I måna- den för barnets underhåll.
Resten får bekosta och därjämte slälv klara sig fram på den storartade lön hon haft mod- på den plats, hon senast innehade - 30 kronor i veckan.
Under förhören med flickan berättade hon att hon tillsammans med en kamrat varit på Gröna Lunds tivoli och roat sig.
då de P hemväg I därirfån träffat på två okända något berusade men ” fint " klädda fram till en lansväg.
Sedan återstår min.
som frågat, om de ville gå med t i l l själva resan till stationen på en tio, tolv Djurgårdsteaterns restaurang och supéra.
mil med skjuts och så kommer järnvägs- Flickorna svarade ja tack ah ordal- resan med tiotal tiotal mil innan lig supé med all därtill hörande sprit in- man är framme i Stockholm.
Man kan ju logi.
Sedan följdes alla fyra åt till den förstå, att del i sådana trakter skall vara ene mannens bostad, där herrarna bjödo nästan fullständigt omöjligt att skaffa sig flickorna på whiskygrogg- Bekantskapen någon extra utbildning, några nya uppli- mellan vår unga flicka och den ene min.
vande kunskaper eller inspirerande om- nen blev så småningom mycket intim och växling genom goda nöjen.
Man förstår under tiden passade han på att tillägna det, men det är ändå omöjligt för den, sig hans plånbok.
När hon såg, att denna inte upplevat detta liv, att fullt sätta innehöll en hundrakronesedel var hon sig in i vad det betyder att leva så isole- rädd för sill tilltag a h kastade ifrån sig alltihop under duchatellen i rummet.
rad.
En av dem, som gjort mycket i arbetet Hannen hade emellertid märkt, att han mot ödemarkens allenavälde över Norr- blivit bestulen och i fyllan och villan viss- lands människor, är fru Julia Svedelius, te h i n naturligtvis inte, hur mycket plån- som länge varit verksam Inom Röda Kor.
boken innehöll utan trodde,att flickan be- set, som upprättat arbetsstugor, skolhem, hållit m del pengar.
F. &amp;.
skall ” sådana m. m. uppe i Norrland.
Fru Svedelius där flickor ” hållas efter, och h i n ringde har bl.
a. under tre års tid anordnat kur- ögonblickligen efter polisen.
Flickan var V I i Stockholm för lärarinnor frän Narr- tydlige " i själva verket mycket oskyldig, lands ödebygder.
Just nu pågår en sådan ty hon erkände genast hela förloppet, kurs, i vilken sexton unga småskollärarin- trots att man inga pengar hittade hos nor deltaga.
Med hjälp av det bidrag, henne.
Hon avfördes som förut nämnts På eftermiddagen mellan got förflutet, tycks vara ett mål, så värt av betingade av ovanligt gynsamma om- 5-7 hällregnade det.
V i i det opunktlig- a t t sträva för, att varje försök till s t ä n d i g h e t e r, jämförda med förhållande- heten?
Wienarna äro i regel ej så punkt- förverkligande är en märklig händelse.
na i en annan del av Sverige, de ' nordliga Samman med strävan för samförstånd Norrland.
Där kan man först och främst liga av sig.
Var del regnet?
En het som- mardag r i d en fotbollsmatch t. ex. bru- a h kamratskap mellan olika länders ung- få gå två och en halv mil för att komma De kom 7,20 kar regnet ej det ringaste dämpa publi- kens iver.
Men här visade sig plötsligt denna skäl- vande, svängande ömtåligthet i massans känslotermometer.
Entuasiasmen sjönk med ett slag nästan under noll.
3,500 po- lis a h vaktmanskap hade beordrats ut på dom finns också hos de unga socialdemo- kraterna viljan till ökad bildning och in- sikt, för att den i våra dagar förtryckta kulturdemokratien med heder må kunna Även för detta mål måste förverkligas.
ökad besök i främmande länder med kännedom om deras språk och kultur- flygfältet för att ordna folkträngseln.
Men folket, som skulle trängts, - ute- blev.
Inte nog mad det.
Var man börja- de ett samtal om flyghjältarna, i spårvag- nar, i bodar, på kaféerna möttes man av en dov likgiltighet eller slapp ovilja.
Jag tror knappast att flygarna själva märkte så mycket.
Alla officiella organ hade prompt infunnit sig med välkomst- tal a h inbjudan till mottagningar och ga- lafester.
Sportföreningar och scouter fyll- de platsen omkring dem a h man bar dem på axlarna t i l l väntande bilar.
Men " vanligt folk ” var e j med.
De hade börjat tänka efter, a h del får man aldrig r i d blind beundran.
Så småningom kunde man även I dags- pressen finna en och annan röst, som gav uttryck II de nyvaknade tankarna.
Mitt ibland hälsnings- a h hyllningsartiklarna höjdes en och annan reserverad stämma.
Doktor Eugenie Schwarzwvald, en av Wiens mest kända personligheter för- söker i ” Neue Freie Presse ”, i en dialog med sig själv, att klargöra situationen: " Varför firar vi oceanflygarna så måttlöst, så exhibitionistiskt? ” " Jo, därför sil si brukar råka i ex- tas r i d varje verkligt stor mänsklig pre- skatter vara av värde.
i Ture Nermans nyutkomna lilla dikt- bok, " Nog föder Gud höken ” finns en dikt som heter ” Vårt språk ”.
Fastän för- fattaren säkert Inte tror mycket på ett sådant ungdomsmöte, tycks den ge en - -- _ - station. ” - - " Javisst, det lär oss ju historien: Sokrates.
Giordano Bruno, Galilei nej, det måste vara något mera verk- samt ”.
- " Nä, då är vi väl så hänförda över att kontinenterna föres närmare varand- ra. ” ” Ja.
Men för att närheten skall va- ra något önsvärt, så måste man rycka andligen, e j blott kroppsligen närmare.
” Alltså, om det också inte är för de ..... sammanfattande bild av dal enade och n y d a n d e arbete, som ligger till grund för den nyligen avslutade ungomsdagen.
- - - - - - - Ur sorgerna och sårena det språket växer fram, ur krigs- a h vanvettsårena ur samfälld nöd a h skam.
- - - - - - - - - Ty hatet a h kanonerna är inte nog bevis för tesen om nationerna båsets paradis.
Ur samfällt brott och nederlag ett släkte ent stål skall finna dock till sist en dag sitt modersmål. " ' "
som som statsmakterna beviljat, är hela kur- omedelbart till polisstationen.
Det värsta sen kostnadsfri för samtliga deltagare.
för henne.
säger han själv, är att hon inte sitt lilla barn, om hon blir Prisnedsättning på järnvägarna underlät- får träffa tar ytterligare det stora företaget att be- dömd 1 / 11 fängelse.
reda dessa unga lärarinnor tillfälle 1 / 11 ett Vem bär egentligen skulden till detta besök i Stockholm med allt vad det Inne- drama?
Jo, det gör först samhället, som släpper ett barn ensam, utan säkra exi- ter att i en hel vecka på D o p e r d o p l a t å n Kursen omfattar till största delen häl- stenmöjligheter och oskyldig att försörja varit utsatt för Augustisolens brännande glöd, utan ett träd eller en buskes skug- so- a h sjukvård.
Doktor Ada Nilsson har sig själv vid 15 års ålder.
Därnäst man- sålunda föreläst om bostads- och skolhy- nen som provocerar fram brottet genom ga. ” ” Ingen soldat tänkte på f i n n, när han gien, sexuell hygien, alla underavlelnin- att först bjuda en 22-åring på så mycket ryckte ut, men r i d oceanflygningen var gar under det stora ämnet samhällshygi- sprit, a l t hon blir omtöcknad och sedan en.
Genom besök vid ett av da Sunner- planlägger a h ordnar del hela.
Men h i n den tydlig och oundviklig. ” " Ja, det är säkert.
Men det kallar man dahlska skolhemmen utanför Stockholm anses hederlig.
så hederlig, att de flesta i vanliga livet inte för hjältemod, utan och föreläsningar av dess föreståndarinna väl beklaga honom för, att han råkat för arbetarrisk.
Det var säkert mycket ha kursdeltagarna blivit införsatta i b i r - komma i ” klorna på ett dylikt fruntim- farligt.
Men en högspänningsmontör, som navård och vad därmed sammanhänger.
mer ".
A l t lagen skulle nå honom är kliver ner efter oerhört riskfyllt arbete, Föreläsningar i praktisk sjukvård har gi- otänktbart.
mottas inte av vitklädda, blomsterströen- vits av en rödakorssyster.
de flickor, a h den amerikanske bygg- nadsarbetaren, som arbetar på 200 me- ters luftiga höjd.
på en skyskrapas jätte- skelett, under full storm, han blir inte praktiska följdernas skull, så är det för bjuden till Coolidge efteråt. ” att vi bli medtryckta av den oerhörda ut- ” Men allt detta gör ingenting ”, fort- hållighet, som dessa lufthjältar visat.
sätter Doktor Schwrzwald.
” Vi kan och Lindbergh satt 33 timmar r i d ratten. ” vi bör beundra dem.
Det är bara en sak " Ja, men han hade också allt skäl att hål- man är orolig för, Om vi nu ger löparen la sig vaken, ty varje meter förde honom Nurmi och kanalsimmerskan Trudi närmare fram mot det mål, som hela den hänförelse vi är mäktiga att känna, världen eftersträvar som det högsta: vad skall vi då göra, när D E kommer, makt, ära, odödlighet.
Ynglingen- som i som ännu inte är här, men som säkert världskriget höll ut 72 timmar vid en skall komma: den stora läkaren, sim be- kanon, han.
som i veckor låg i en U-båt, friar oss från kräfta och tuberkulos, stats- eller han.
som efter att ha varit utan mat mannen som skänker oss en internatio- i tre dagar, måste hälla ut den just färdig- nell som omöjliggör kri- kokta soppan, för att fienden ryckte fram, get, uppfinnaren, som kan utnyttja sol- deras framtidsutsikt var eventuellt: en värmen.
Diktaren, som lär oss känna grav i främmande land eller ett feltryckt oss själva och musikern, som ger toner namn i en dödslista.
Lindbergh har säkert åt den musik.
som vi hitintills bara anat lidit av köld, kanske också av hetta.
Men i vårt allra innersta? ” d e n man var också en maden son, som ” Man behöver inte vara någon profet, fanns förfrusen stående i en skyttegrav, för att veta hur det kommer att gå.
Lä- eller hin, som förlorade sitt förstånd ef- karen går under i kampen mot avund- samma kolleger, uppfinnaren saknar me.
del a t t kunna bevisa sina nyuppfunna sanningar, och statsmannen kan inte ver- ka, för att han i sin ungdom försummat Diktaren att ansluta sig till ett parti.
kommer att ta sitt liv i förtvivlan över bristande förståelse och musikern dör - ' ' ' organisation, människans Internationella kvinnliga rösträttsallian- sen antog på sin kongress i Paris 1926 en resolution för anställande av kvinnliga poliser med samma ställning som de man- liga, grundlig praktisk a h teoretisk ut- bildning samt med särskild uppgift att tjänstgöra rid mål som röra kvinnor och barn samt förebyggande arbete bland unga.
Danska Kvinnors Nationalråd har nu helt nyligen t i l l justitieministern överläm- nat en skrivelse i samma fråga med den resolution som antogs av Internationella Kvinnorådet vid dess kongress i Washing- ton 1925., I skrivelsen framhålles att kravet på krinnlig polis växer sig starkare och star- kare runt omkring i världen och talrika internationella församlingar ha antagit re- solutioner i den riktningen.
Också i Ii- tionernas Förbund h i gjorts uttalanden om önskvärdheten av kvinnlig polis sär- skilt med hänsyn t i l l bekämpandet av handel med kvinnor och barn.
» Vi hoppas », slutar skrivelsen, » att man också här i landet, där man ju för länge- sedan gjort en liten början.
snart skall kunna gå vidare på denna väg a h be ministern att med första I I - upp siken till förnyat övervägande. » När skall man här i Sverige ha korn- mit så långt, att man inser behovet av kvinnlig polis?
.
Undervisnings- och uppfostringsfrågor Anno 1927 e.
Kr.
förekomma givetvis också.
BI.
a. har dok- När jag läste om Gandhi och indier tor Karl Nordlund talat om nya ström- ningar inom undervisningen.
Detta är ba- nas ställning t i l l den officiella, västerländ- ra några exempel på de högt uppskatta- kristendomsförkunnelsen erinrade de föreläsningar, som erbjudits vid kur- jag mig följande händelse.
Det är konfirmation i en liten stad i sen.
meIIersta Sverige.
A r en tillfällighet befin- Dessutom omfattar Stockholms-besö- ner jag mig där.
I prediksstolen står en ket rundvandringar i staden under sak- yngre prästman, inom parentes lektor vid kunnig ledning.
Skansen och Nordiska ett seminarium.
konfirmanderna, grupp museet Riddarholmskyrkan.
National- och Stadshuset få med sina skat- fjorton års pojkar, sitta uppsträckta i nya ter ge levande bilder till vad som sedan mörkblå cheviotskostymer och svarta bom- skall läsas långt uppe i de avlägsna små ullsvantar.
För övrigt är templet nästan fyllt av målsmän och anförvanter, de Ile- skolorna. "
bli läroböckerna roligare säkert sällsynta kyrkobesökare.
för både lärarinnor och barn.
Läraren talar.
Det är de vanliga fraser- Många av dem som deltaga i kursen bä- na.
Plötsligt djupnar hans stämma och ra nog spår av det ofta tunga arbetet, l i r personlig värme.
Jag lyssnar ofrivil- som pågått hela vintern och därförut un- ligt.
Hör.
der många vintrar, Skolorna äro ofta En kristen.
barn, en Jesu lärjunge, det små, bestå ibland kanske av b i n tio är något märkvärdigt även i våra dagar barn.
Men de kunna vara uppdelade I Det är något, som människorna lägga ända till sex klasser.
Att detta innebär märke till och beundra.
En sådan man ett ansträngande för den har m i n aktning för, han får förtroende- poster, han blir en bemärkt man.
Många lärarinnan är själklart.
Trots detta ta kursdeltagarna emot vad stora m i n ha p i detta sätt från ett ringa som förekommer under kursen mad ett stånd nått ära och berömmelse.
Omskrivet: Alltså du unga arbetarpojke, intresse, som visar, att här är ingen över- mättnad på undervisning.
Alla känna ef- som skall taga upp kampen för tillvaron ter: är detta något som jag kan tillämpa I dessa bistra tider, bliv en kristen.
det Ur på mina förhållanden?
Och så blir in.
en bra födkrok.
tresset så levande för allt, från golvmop- Skarbo.
pen och det hygieniska frottérbadet t i l l anvisningar om fölossningshjälp eller nya skolidéer.
Ty intet område av prak- däruppe i de stora avståndens land, är det tiskt kulturellt arbete är dessa unga lära- också för dem, som få vara deras ledare under en sådan kura.
en glädje att mötas rinnor främmande.
Om det för dem själva betyder mycket av den friska tacksamheten och det för ska ~ " museum &amp; ung i lugnsot, tillföljd av undernäring. ” Det är stort att kunna beundra osjäl- viskt.
att kunna känna verklig hänförel- se.
Men kanske att det är ännu större att veta, vad man beundrar.
att m e d- v t e t kunna hänföras.
Då behövs ej miljoners, då är det no;, med e n varma, starka känsla.
På den med dessa veckor av förståelsefull under- allt vakna och levande intresset.
visning och f r i kamratlig samvaro med kan Du bygga Din församling.
E.
B. g. medsystrar, som de kanske aldrig träffa e Kvinnlig polis i Danmark. ' "
, Il
