# ID: svediakorp-per3342
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,821
# sentences: 456
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Men anledning av Lindberghs atlantflyg- » Sjunker nativitetssiffran hos ett allt så brännande befolkningsfrå- medveten upplysningsverksamhet ning vet för har ett skapats nytt begrepp: ett nytt luftsinne.
ord så vitt Kanske jag folk gAr nationens kraftresurser till- Ran, och i vilken flera av världens för reglerad barnalstring bedrivits, kunde man höja upp det till luftsnille baka och förutsättningarna för att främsta ekonomer.
sociologer och rom i sin tur åstadkommit sjun- det är väl just vad h i n har.
Stora begåv- reda sig i kampen för tillvaron na- läkare komma alt deltaga.
Frågor- kande födelsesiffror och därmed ningar blotta sig plötsligt i sitt mod att tionerna emellan förminskas .. Or- na Bro allvarliga, men de äro allt bättre livsvillkor för de födda.
sedan möjliga.I våra den äro inte hämtade ur Mussolinis för komplicerade för att tillåta has- En tät befolkning kan i och för genierna luftgenier.
Och eftersom press utan läsas i ett av Iduns sena- tigt dragna slutsatser av del ena el- sig icke betraktas rom något gott mänsklighetens intresse tillhör luften just ste nummer.
där en känd barnlä- ler andra slaget.
utan helt beroende på vilken lev- nu, frågar m i n sig om det är så, att den kare framhåller, att de sjunkande ' Alt födelsesiffrorna äro stadda i nadsstandard som kan upprätthål- bryter genialiteten inom mänskligheten födelsesiffrorna i vårt land måste sjunkande för vårt land i t ä m l i g e n Det praktiskt viktiga blir dä är- bryter ut just på de områden, där mänsk- framkalla allvarliga reflexioner, ja hastig takt är ofrånkomligt säkert.
för, som professor Wicksell redan där millioners rent av med j a besvara frågan » Vill Men att sjunkande nativitetssiffror 1910 framhöll, icke frågan om b e - vi längta alla efter nya världar, och nutidens kvinna e j bli mor? » Följ- alltid skulle vara av ondo är däre- folkningssiffrans maximum utan Lindberghs skildring av sin färd, sådan derna härav bli ödesdigra.
icke en- mol icke så säkert.
Även om man dess optimum, d. v. s. den punkt han givit den i de föredrag han hållit, dast för den enskilde individen utan utgår ifrån, att ett folks lycka och där en ökning BY folkmängden icke för nationen i sin helhet.
framgång går hand i hand med en längre i och för sig skulle medföra tagit vindar och moln och himmelens vä- Professor Wernstdt är icke den stark folkökning, så är del lom be- någon genomsnittlig ökning av väl Det är skildringen av en strid mellan hjärna och luftens makter, man ende läkare, som i pressen givit ut- kant icke endast födelse- utan även ståndet ulan tvärtom.
Det torde väl vara jämförelsevis för sig den unge stridsmannen Inbe- tryck åt sin förfäran för den sjun- dödssiffrorna som bestämma ett kande nativiteten.
Frän Italien med- lands invånarantal, frånsett in- a h få som vilja göra gällande gagnet av grip * " på deras i strid egen med nivå.
dessa väldigheter uppe delas vidare.
att Mussolini på allt utvandring.
Länder med mycket hö.
en tendens, rom skulle försämra lä- Han är ensam i bräcklig farkost på det sätt vill försöka öka silt redan över- ga födelsesiffror besväras ofta BY get för varje individ, även om an- vida lufthavet.
Han har gjort en kräkning befolkade lands invånareantal.
Sam- hög barnadödlighet, särskilt späd- talet individer därigenom varaktigt på förhand av allierare och fientliga vin- dar.
men ett oväder dyker upp som inga tidigt ha vi haft en ekonomisk kon- barnsdödlighet och tvärtom.
lägre ökas.
äro som strax bli dagar tankar bereda jordmånen.
som hittils endast från jordens yta iakt- mannens ser ferens i Genève, där på allvar ta- gits UPP frågan om under- a h över: befolkning av olika länder som ett viktigt ekonomiskt problem vilket måste lösas.
Och de sista dagarna av augusti samlas ävenledes i Ge- nève en annan världskonferens, som inbjuder till diskussion a v den över födelsesiffror - lägre dödlighet.
De kvarlevande vuxna männi- skornas antal blir därför, så para.
doxalt det i n låter fler ju färre som födas.
Holland erbjuder det klassi- ska exemplet härpå.
Folkökningen hor visat sig vara störst i de pro- vinser, d i r en statsunderstödd.
meterologer förutsett, som icke var prickat Meningarna kunna ju sedan gå på den luftiga generalstabskar tan.
Nåväl, isär om vilken befolkningsmängd, så gör han en lov omkring och listar sig som för varje land är den fördelak- obemärkt förbi.
F i r en åskby kommer tigaste.
Om vårt land är mest be- vänder han om som när man går åt sidan tjänt med 8 eller 5 millioner i n n e för en bil, ett begravningståg, en trupp- vånare, därom tvista de lärde.
Men vilket rom, kommer befolkningen gäckande molnbildningar söka överlista Dimman håller på att förblinda honom.
vilket.
.
(Forts. å sid. 4) honom men med sitt osvikliga luftsinne besegrar han dem och träffar Europas kust dir han beräknat på ett par kilome- ter när.
det är märkligt och på sitt sätt gripande iakttaga mänsklighetens enstämmiga jubel över Lindbergh.
H i n är icke Sve- riges, icke Amerikas, han är mänsklighe- I en liten bok av Adolf Keller, den största behållningen av boken.
In mellan olika nationaliteter.
Han tens Lindbergh.
Ty han har fullbordat en Kyrkorna och freden, (Die Kirchen I all sin fruktansvärda tvärsäker- omniimner slutligen den vilja till av dessa bragder som mänskligheten i Re- " sig som tecken p ' egen und der Friende, mit besonderer Be- het om krigets nödvändighet och fred, som kom till uttryck på eku- rücksichtigung ihrer Stellugn zum höga betydelse tvinga de en att meniska mötet i Stockholm.
fastän inneboende förmåga att länka in sin be- Völkerbund) framläggas for den in- skärskåda sin egen uppfattning på denna vilja ännu var så kuvad av gåvning på nya områden och vidga sitt fältherre blev så hyllad tresserade läsaren några synpunk.
ett sätt, som i ljuset av deras fri- krigets anda, att den inte kunde herravälde.
Ingen ter på de senaste rörelserna av, låt modiga förtröstan blir så mycket göra sig gällande i några verkligt under kriget, ty ihjälslåendet är en så gammal konst, och de voro alla skickliga avgörande ord eller modiga hand- oss säga, världslig art inom kyrkor mera ingående.
underhuggare.
och samfund i Europa och Amerika.
Sålunda härleder E. Foerster Iingar.
I vår tid är avståndsövervinnandet Vi omnämna boken, då det torde plikten att deltaga i krig ur plikten Vad beträffar kyrkornas ställning bragden framför andra.
Utan bestämd av- kunna vara av intresse för vara lä.
att älska sin nästa.
Nästan är fa- till Nationernas Förbund har den sikt, i största allmänhet blott.
Man vill sare, rom genom doktor Ahlbergs miljen och det egna folket.
Kärleks- varit mycket olika i olika länder.
artikel Kyrka och stat, förts in i budet avser människor.
M e n stater Adolf Keller påpekar, hur man i komma fort fram, vart det gör detsamma, denna proplemvärld, att också ta och folk Bro inte att betrakta som Tyskland vägrade att officiellt ta tala på långa avstånd men vad det gör Krigsglädje e- Fredsvilja.
att " ' m ' " " ' av ovanstående sammanställ- ning.
Belysningen faller i stort sett över samma problem, barn något från en annan sida.
Om man fastnat för den uppfatt- ningen att kyrkan.
bunden rid sta- len.
underkastas den största för- nedringen just genom alt tvingas till en.
tolerant inställning till kriget.
oförenlig med hela dess grand och egentliga mening, kommer man också till den öertygelsen, att kyr- kans största uppgift vad det gäller politiska, i yttre måtto världsfor- mande ting.
är ett omhändertagan- de av fredsakten.
Om kyrkan i detta avseende inte gjort en mycket märk- bar insats, måste det säkerligen till stor del bero på den stora inre osä- kerhet, som varit utmärkande för dess ställning till kriget.
Påvens forordande av gudsfred någon av krigsårens jular gav den känsla av drömlik maktlöshet man rom barn förnam, när man gärna ville tro på ett under men inti.
vågade.
Adolf Keller börjar sin bok med att citera några uttalanden av le- lande män inom kyrkan före världs- del enskilda människor.
Och etikern Harless säger: PA er.
kännandet av en gudomlig ledning a v folkens historia och ett folkens gudomliga berättigande vilar den kristnes glädje i krig.
W. H d ' " ställning till dett folkförbund, vid detsamma, lyssna på långa avstånd, till vilket häftande alltför mycken k r i g s - är en fråga som kommer i andra psykologi och krigspolitik.
Detta var hand.
Vi ha tagit morgonrodnadens vin- fallet även i andra av kontinentens gar och farit ytterst i havet, men icke för att möta någon som är före oss där.
länder, där man överlät ställnings tagandet till enskilda sammnslut- Därför blir alltid flykten så skön och ningar och personer.
landningen ledningen så platt, anropningen av Paris Men i England mottogs folkför- så högtidlig och svaret så vanligt, inställ- bundet med ett religiöst intresse, ningen av radioapparaten så spännande som var av en rentav stormande och ch lyssnandet så tråkigt.
När Lindbergh kommit till Paris ringde art.
Man såg äntligen en början till den fasta politiska grundval för en journalist i London på t i l l hans mam- kyrkans ideella fredssträvanden.
ma i Detroit, Michigan, och hade ett samtal med henne.
Det är oerhört, man talar men varandra över längre sträckor in dem solens sken samtidigt belyser.
Men sade dessa båda till varandra?
Jo journalisten frågade: vad ska ni ge er son till middag, när han kommer hem?
Hans favoritpudding?
Nej paj.
svarade mrs Så nu veta vi det, men därför var det ju icke nödvändigt att etblera mellan London och De- vad Lindbergh.
~ telefonförbindelse troit.
Den anglosachsiska världen har vissa talesätt och bilder från en epok som fö- regått rörelseepoken.
Därigenom får man jämförelser mellan gångna tiders och nu- varande tiders heroer.
St. Louis Star jämför modigt Ford med Kristus så- tidning som mänsklighetens ställer mrs Lindbergh välgörare.
från En Detroit annan på nivå med Monika, den helige Augustini moder.
Kanske för att i största allmänhet bedra den kvinnliga insatsen i mannens
” Samhällsomstör- tande tendenser “.
Lungs horisonten.
Svart på vitt.
Militär nedrustning och ekono- rikanska unionen.
Krig för att misk rustning hjälpa en granne på amerikanska diskuteras efter de två stora kon- kontinenten är alltså heller inte Reaktionen och okunnigheten i ferenserna i Genève inom de intres- straffbart, förutsatt att U.
S.
A. gjort förening ha åstadkommit en liten serade kretsar som till äventyrs rill bästa för att genom medling fasciströrelse även i vårt land.
Dess finnas här och var.
Så mycket har i undvika krig.
medlemmar rekryteras från milita- varje fall Nationernas Förbund ristiska och välsituerade kretsar, åstadkommit genom att inkalla den Internationella krigstjänstvägrarför- bundets ståndpunkt.
som ha ställning och förmögenhet förberedande nedrustningskonferen- sen och den ekonomiska konferen- Till jämförelse med dessa mera att bevaka i samhället, Förövrigt sen.
invecklade förslag till överenskom- äro de till läggning och idealitet Lord Robert Cecil har efter sin melser, dessa fredsförslag med för- nära besläktade med bolsjevikerna, återkomst till London från Genève behåll, citera vi den deklaration som krigstjänstvägrare- varför en viss sammanblandning av yttrat a t t nedrustning kan genom.
Internationella dessa bägge mindre sympatiska tids- föras, » om mänskligheten önskar förbundets råd utsände från sitt yttringar knappast kan undgås.
De det. » En sanning som man kan sammanträde i slutet av maj.
komma på utan att resa på konfe- Krigstjänstvägrarnas mål beskri- äro av samma art, det avgörande ves bl.
a. så här: om man blir fascist eller bolsje- t i l l Genève.
där detta ytt- Att väcka upp folken till vik är på vilket trappsteg av rades, förklarade en belgisk med- en så beslutsam krigstjänst- samhällstegen man blivit ställd.
lem av den förberedande nedrust- vägran att regeringarna måste avstå Den svenska fascismen har dess ningskommissionen att världen an- från att vädja till krig och att arbeta för fullständig avrust- bättre ingen Mussolini, den är en- skar icke avrustning.
Det är menin- gen att konferenserna arbete skall ning icke bara genom internatio- dast uttryck för det primitiva poli- fortsättas inom de närmaste måna- nell överenskommelse utan även tiska intresse, som förefinns hos det derna inom eller utom Nationernas genom beslut av ett enskilt land, unga garde, som gjort sig till ’ far- förbund.
Först kommer en tre- oberoende av andra länder (kurs cismens målsmän.
E n viss oförsik- maktskonferens i Genève mellan av Tvts red.)
Amerika och Japan om Denna krigstjänstvägrarnas upp- tighet från deras sida ådrog sig England av fredsvännernas stånd- emellertid statsmakternas uppmärk- inskränkning av flottrustningarna.
fattning I höst sammanträder åter den för- punkt sammanfaller med den som samhet, och regeringen måste un- beredande avrustningskommissio- uttrycktes i Frisinnade Kvinnors dersöka, huruvida där fanns fog nen i Genève.
Det vore därför alla Katrineholmsresolution av 1924. för ryktet att fasciströrelsen leddes skäl i att en opinion restes Dess öde blev ett belägg på erfaren- av vårt militära befäl.
Utredningen för att övertyga de modfällda heten att resolutioner inte äro myc- gav vid handen att allt stod rätt medlemmarna inom kommissionen ket värda, när vederbörande ut- mänskligheten önskar avrust- tömma sina krafter pa deras for- till, men man spårar onekligen en viss sympati för fascisterna i åt- ning.
Eller att mänskligheten inom mulering.
Men bakom krigstjänst- sig hyser en avsevärd minoritet som vägrarnas förklaring står ett på var- minstone en del BY de rapporter önskar den.
je medlem tillämpligt individuellt - rens - att från regementscheferna som åter- givits för allmänheten.
Anmärk- ningsvärt är särskilt ett uttalande, att fasciternas huvuduppgift må- ste anses vara att bekämpa de sam- hällsomstörtande tendenser, som från skilda håll gjort sig gällande Då man vet att våra fascistynglin- Backfischregementet.
Sam bekant har man i England under den sista tiden diskuterat möjligheten av rösträtt för kvinnor redan rid 21 år alltså samma ålder som nu gäller för den - manliga rösträtten.
Oroliga röster ha höjts för, att en sådan reform skulle medföra ett backfischvälde, som skulle göra slut på det parlamentariska styrelse- sättet.
Eftersom kvinnorna i England till antalet tar man äro också, mycket att de fler helt än männen skola tillvälla fruk- sig makten Härpå svaras, att det inte är troligt att alla kvinnor på en gång kom- rösta emot männen.
Inte heller har det under den manliga rösträtten va- rit fråga om att pojkarna styrt, utan landets öden ha i stort sett varit anför- trodda åt de äldre årsklasserna.
Premiär- minister Baldwin har förkunnat att rege- ma att ringen ämnar gå i n för den sänkta ålders- gränsen även för kvinnorna rösträtt, ett tillkännagivande som väckt mycken till- fredsställelse bland de ledande inom kvinnorörelsen.
Den nuvarande rösträtts- åldern för kvinnor är i England 30 år, en- ligt vallagen av 1918.
Diskvalificering.
De engelska kvinnorna ha trots allt ännu mycket ogjort innan de Sålunda övervunnit har uppfattningen om gift kvinnas rätt till att män tjänst inte ens hunnit fram till den grad av frigjordhet, som utmärker den hos oss!
Manchester Guardian säger här- om följande: ringa heder att ” Det det länder visar så Underhuset litet intresse till om gift kvinna i allmän tjänst.
Sir Robert Newmans bill, vilken nyligen var uppe för andra läsningen, avsåg att förekomma att statliga verk skola vägra för frågan att de anställa äro gifta kvinnor Billen enbart fälldes på händelsevis den grund av en mycket liten majoritet.
Det hindrar dock icke att detta förslag, denna gång väckt av en enskild parlamentsledamot.
säkerligen en dag kommer att gå igenom som regeringsförslag Allt vad bilen in- Ett stort fel i den propaganda handlingsprogram.
nehåller är, att en kvinna inte skall anses som utgår från Nationernas för- diskvalificerad för allmän tjänst, endast bund är att den icke nog populärt Mussolini har den förtjänsten att därför att hon inträder i det gifta stån- och lättfattligt klarlägger situatio- han drar ut den militära linjen i det det.
Den utsträcker därmed samma prin- cip till den statliga tjänsten, som redan nen och att dessa kretsar icke ha orimliga, och visar Europa vart det gäller utanför densamma, nämligen att en bär hän.
Han har nu fastslagit den kvinna även sedan hon gift sig kan vara visat sig vara ett olösligt problem tidpunkt, då Europa ska bereda sig doktor, butiksinnehavare, kokerska eller på att Italien slår sitt stora slag.
barnsköterska, alltefter sina anlag och att komma till en överenskommelse Det blir någon gång mellan 1935- ekonomiska omständigheter.
tillräckligt klara linjer och bestäm- gar ha på sitt program att avskaffa om vad som menas med uttrycket 1940, Då hon Italien 60 mill.
inne- vånare.
Då har det en luftlotta, Italien med krigsmjölk ur sin egen rustning.
riksdagen, folkets lagstiftande re- » vars dån överröstar allt annat bul- barm till att bli framtidens skräck presentantförsamling, undrar man, Straffbelägg kriget.
ler i Italien, och vilkas vingar skym- och orosstiftare.
om inte detta också skulle höra till I våras försökte Frankrikes utri- ma bort solens ljus över landet ».
Mussolini är det tuktoris Europa de grova brott till vilka socialmi- kesminister att nalkas Amerika med I Frankrike beräknar man att fött upp It Sig självt.
Varför få inte nistern i sill interpellationssvar hän- ett förslag till fredsfördrag där han Italiens stora dag sammanfaller med de internationella arbetarsamman- förde hr Spångbergs tillämnade re- använde Amerikas eget favoritut- den tidpunkt, då Frankrike för sitt slutningarna stöd i sina planer på av kriget.
försvar endast har all räkna med de bojkott av det Mussoliniska Italien?
volution Vad som på ett håll kallas tryck: straffbeläggning samhällsbevarande, blir på ett an- Till svar på detta har en inflytelse- fåtaliga och blodfattiga årsklasser grupp amerikanska fredsvänner som föddes 1914-18.
Och del är ju rik nat samhällsomstörtande och tvärt- gjort UPP ett förslag till fördrag Frankrike som ligger närmast bå- om.
Men det är beklagligt, när det mellan Frankrike och Amerika.
de i Europa och Arfrika.
Däremot gått därhän i att dess hög- Krig mellan dessa båda nationer förmäles ingenting om att man re- ett land ~ - försvarare anse landets lagliga skulle alltså straffbeläggas dock riksdag för » samhällsomstörtande », med bestämda undantag!
Om den så samhällsomstörtande att de en- ena parten kränker detta fördrag, skilda måste ge sin unga kraft för har den andra rätt all försvara sig samtidigt som den överlämnar att hjälpa militär och polis att sä- tvisten till skiljedom.
Vidare skall kerställa rikets trygghet.
Förenta staterna först och främst betrakta sig bunden av sina plikter som ledande makt i den pan-ame- sts flekterar över att det v e t Frankri- ke självt samman med övriga allie- rode som med böner, mutor, smic- ker och löften drog in Italien i kri- get och själv beredde jordmånen för en ny italiensk imperialism bredvid vilken den preussiska förbleknar.
Att kriget besegrat hela världen ekonomiskt, det vet nu varje barn.
Politiskt är kriget i lika hög grad ett dunderfjasko så långt som det avsett att bereda trygghet för fram- tiden.
Ententen skulle härda ut.
tills Tyskland var på knä för att sen h a det gjort med en gång och för all framtid.
Under tiden närde den
Sanningens trångmål.
Domen i Marsjömålet har fallit.
Emil Larsson har av häradsrätten dömts till straffarbete i ett år, och dessutom förpli- Tidens människor.
Av Anna Nussbaum.
jaga efter den ensamme vandra- ren och a t t sedan skakad av det vaknande samvetets frossbrytnin- gar springa hem, kasta sig på sän- gen.
begrava jag into tänker huvudet mig i för.
kudden?
kom- i " Om tecken på ett folks obrutna kraft.
Vad gör en europé som är otill- fredsställd i sitt arbete och i sitt äktenskap?
Han etablerar sig som komplex.
neurasteniker och sköter sina mer jag a t t gära något förskräck- ligt ”.
Tjugosex år gammal hr hon flitigt och ordentligt, för- gäves väntat på sin trolovade, som tillbaka och nu plötsligt är känslan av den fruktansvärdas- te ensamhet, hopplöst förvissnan- Bruce blir lackerare i en auto- mobilfabrik i Old Harbour i Ohio.
målsägaren utbetala skade- stånd på 5,000 kronor.
Straffarbetet för- klaras vara avtjänat genom den lid.
som Bland de diktare, som visa oss som Theodore Dreiser) att genom Emil Larsson redan tillbragt i fängelse.
Amerikas verkliga ansikte, är den synbara verkligheten erfara Anledningen till att Marsjö-mannen dim- Sherwood Anderson en av de m e s t evigt giltiga, bringa den des denna andra gång var, att han enligt egenartade.
Av skotsk-irländsk samklang med naturen.
häradsrättens förklaring använt större ras föddes han den 13 september Hans människor äro så djupt våld än nödvändigt far sitt självförsvar 1876 i Cambden, Ohio Cambden är sammanvuxna med naturen a t t de emot de överfallande, under det ödesdig- en av dessa Västerns små städer, bli ett med växter och djur.
Därtill ra slagsmålet.
vilken tänkt som genomgångssta- kommer en utomordentlig gestalt- Sålunda har del ändå blivit fastställt tion skapats på en natt och egent- ningskraft i hans diktning.
Ander- att den första domen var falsk, Tillfreds- ligon aldrig gör intryck av något sons prosa närmar sig en fullstän- ställelsen över denna sanningsseger är I varaktighet.
Familjen är fattig.
Fa- dig upplösning i rytm.
Sedan det allmänna medvetandet större än be- dern, en outtröttlig historieberät- Walt Whitman ha vi inte upplevat svikelsen över att Emil Larsson inte blev tare, arbetar endast i yttersta nöd- något liknande tats att t i l l och fullständigt frikänd.
För Sverige har Marsjö-målet varit den skådeplats, där man med spänning sett striden mellan sanning och orättvisa ut- spelas.
Sina stora mått har denna nom den djupa principiella strid fått ge- innebörden bakom de små yttre omständigheterna.
Striden om dödsdomen över Zacco och Vanzetti som intresserar hela världen, håller också på att avgöras.
Fastän av ett vidare utseende innebär den ändå samma sak som Marsjö-målet, frågan om sannin- gen skall ha kraft nog att göra sig hard genom sorlet av motsägande röster.
Enligt de senaste underrättelserna skall verkställandet av dödsdomen, som var ut- satt till den 10 juli, uppsklutas.
En under- sökning är utlovad.
Det finns utsikter t i l l framgång för den försvarskommitté som satt sig före att bringa klarhet i dunklet och förhjälpa de oskyldigt dömda till fri- het.
Men utsikterna äro långt ifrån säk- ra och spänningen är oerhörd.
Det kos- tar mycket arbete att få kravet PA rättvi- sa förverkligat.
Ett ställningstagande, Förbundet för Kristet Samhällsliv an- ordnar i samband med sitt nionde års- möte en Kristligt Social konferens, vil- ken kommer att hållas i Nyköping den 2-7 augusti 1927.
Representanter för den kristligt sociala rörelsen i Danmark, Nor- ge och Finland deltaga i konferensen Huvudämnet för förhandlingarna kommer att bli den kristna människans och den kristna församlingens inställning till stats- livet.
Under de senaste åren har mcyket hänt, som gjort de sociala problem inför vilka den kristna församlingen ställts, an- nu mera brännande, men A andra sidan även bragt det sociala medvetandet inom de krislna kyrkorna t i l l ökad klarhet.
Emellertid kräves för ett ansvarsmedvetet ställningstagande t i l l det moderna statsli- vet kunskap om den konkreta verklighe- ten själv, Den ovannämnda konferensen vill möjliggöra ett så ingående studium som möjligt, av hithörande problem.
Bland de svenska föredragshållarna mär- kas bl.
a. dr. N. Beskow, kyrkoherde Sam Thysell, docent Georg Landberg Före- drag komma även att hållas av deltagarna från våra grannländer.
fall.
Modern håller genom flit och skicklighet det torftiga hushållet samman.
Sherwood är den dukti- gaste och mest begåvade av söner- na.
Redan som liten pojke förtjä- nar han: blir springpojke, tid- nings- och fruktförsäljare.
I sko- lan går han sällan, håller ögon och öron öppna, lär allt som är värt att veta i samtal med fadern och med stadens invånare.
Sexton år gammal blir han arbetare i Chi- kago.
Ur denna tid stamma hans starkaste intryck.
Han deltar som frivillig i spansk-amerikanska kri- get och blir vid sin hemkomst fi- rad som hjälte.
För en tid offrar han å t det ame- rikanska idealet, försöker förtjä- na pengar genom a t t grunda en fabrik, förlorar sina anspråkslösa ägodelar och börjar PA nytt som annonsredaktör.
Han skriver små historier, som bli tryckta i enkla magazin Som fyrtioårig offent- liggör han sin första roman, Win- dy Mc Phersons son.
Sedan Mar- scherande män och en samling dik- ter, Sånger från Mellanamerika 1921 får han ” Dials ” litteraturpris.
Han lär känna europeisk kultur, psykoanalys.
och får fast mark under fötterna.
HIttills omfattar bans arbeten tolv större berättande verk, där- ibland självbiografien, ” Historie- berättarens historia ”.
Flera av hans arbeten ha översatts till fran- ska.
Tysk översättning av ett par av böckerna förberedes.
Andersons största gåva, är för- mågan a t t se (som Jules Renard.
” Winesburg Ohio " tillägnar Anderson sin moder, ” som med sina genomträngande skarpa iakt- tagelser över livet som omgav hen- ne.
först väckte min hunger efter a t t utforska tillvarons ursprung ”.
Det är historier från en småstad.
Hamsun-mänskor.
De lever där fö- utför sina dagliga plikter i ett reskrivet kretslopp.
Det är heder- liga borgare.
Men under det re- spektabla skenet gömmer sig dunk- In begär, en omedveten längtan som i sinom tid slår upp som flam- mor.
krampaktigt vilda nätters förtvivlade försakelse.
Genom staden går den unge tid- ningsreportern George Willard.
får ta emot hela och halva bekän- nelser, blir indragen i främmande öden, medverkar däri tvingad av nödvändigheten, tills han efter- strävande det höga, obekanta framtidsglad spränger den trånga ramen, lämnar sin barndoms stad och drar ut i världen.
Hans mor.
Elisabeth Willard, var en skan li- delsefull flicka, Born förspillt sig själv i sökandet eller den äkta kär- leken och gift sig med förste, bäs- te.
Hon vill bevara sonen för låga erfarenheter men hittar inte vä- gen till hans förtroende.
Bara en gång lyckas det henne att spränga de bojor, som fängsla hennes verk- liga väsen, hon förtror sig åt den gamle läkaren Reefy.
Scenen hör till de renast mänskliga upplevel- serna i boken.
Vad är det som driver den duk- tiga butiksflickan Alice Hindman ut i den stormiga höstnatten, a t t om krigstjänst - måste invändas, dels att staten till hela sitt väsen är en helt annan bildning dum i princip måste sätta reell makt bakom sina ord, deIs a t t vi ju för Av Alf Ahlberg.
uppfyllandet av våra förpliktelser mot den åtnjuta rätts- och egen- (Forts. fr. förg.
nr.)
p r ä s t u t b i l d n i n g e n, så bör väl domsskydd o. s. v. De eventuella som statskyrkan Allvarligare är naturligtvis det den frågan vara ur världen.
Och välsignelser, argument, som icke enbart tillhör därmed också de pinsamma och skänker erkännas naturligtvis in- den första kategoriens människor vanligen för alla parter genanta av den ifrågavarande kristen- utan stundom av alla tre utnyttjas renlärighetskonfliterna vid pro- domsfientliga kategorien såsom så- till statskyrkans försvar.
Man sä- fessorstillsättning.
Inga fall Och till denna kategori hör i sanning inte bara de moraliskt ger oss, a t t statskyrkan avskaf- stedt eller fall Wetter mer.
fande skulle sänka bildningsnivån 2) Vad den andra parten, d e n intellektuellt mindervärdiga i vårt kyrkliga Iiv och ta bort den kristendomsfientliga, beträffar, så utan även en både moralisk och in- sista garantien för, att vi icke i hAr ju dess ställning till vår fråga tellektuell elit.
stället för under statskontroll exa- på förhand vara klar.
Ett enkelt, 3) Mig personligen intresserar minerade präster med akademiska sunt rättsmedvetande måste inse den tredje kategorien mest, t y jag studier finge allsköns obskuranter rimligheten av att den icke behö- står själv i all skröplighet på kris- och vinkelpredikanter.
Det är verk- ver betala skatt eller i annat av- ten grund.
Naturligtvis ä r jag inte ligen en invändning att räkna med seende i sitt borgerliga liv vara be- blind för det relativa, tidsbundna och som kan göra en betänksam.
roende av en institution, vars vä- och icke mera livskraftiga hos kris- Om kyrkan skall bibehålla eller sen och verksamhet den icke gillar.
tendomen och jag betraktar don återvinna något grepp am k u l t u r Att få utträda ur statskyrkan och icke som en absolut r e I i- livet, så måste den icke sänka utan därmed lösas från alla förpliktel- g i o n, ett begrepp som bara exi- höja sin bildningsnivå, det är ser till den, är från denna syn- sterat i vissa filosofers huvuden, självklart.
Men jag kan into inse, punkt inget orimligt krav.
Man men som ingen människa vare sig a t t denna svårighet skulle vara skall icke invända, a t t vi ju t. ex. sett i n concreto eller kunnat oöverkomlig.
Om en folkkyrka som anse oss skyldiga a t t betala skatt till dean innehåll ange.
Det horde kvalifikationsvillkor kräver huma- till staten och uppfylla våra för- vara självklart, att allt historiskt nistiska universitetsstudier om pliktelser även om det är mycket kulturliv rör sig i historiska och allt historiskt och religionsfiloso- hos den och dess verksamhet vi därmed relativa former.
D e n som under upplys- fiskt och filologiskt inslag i teolo- icke gilla.
Ty utan a t t här röra barnsligheten gien - och det är lejonparten - in den komplicerade frågan om ningstiden kallades ” naturlig reli- förläggas till de filosofiska fakul- den enskildes plikt mot staten mot gion ” men senare haft vackrare teterna, medan kyrkan själv sör- hans samvete och innersta överty- namn, horde vi faktiskt ha vuxit jer för den praktiska och teoretiska gelse - det kan t. ex. vara fråga ifrån.
Så länge icke det fullkomli- Kyrka och stat te Seger- arbetet inte kom Den gamle arbetaren Sponge öppnar for honom en ny värld av primitiva lidelser och fröjder.
Strömmen av arbetande, sjungan- de negrer väcker hos honom slum- de, vorden henne övermäktig och rande barndomsminnen, bringar at t Wing Biddlebaum rädd för sina han är en diktare.
I den stora oskyldiga händer?
För länge se- dan när han ännu hette Adolf Myers och var skollärare långt borta i en by förtalades han av elaka mänskor, jagades med skam och hån bort från sin plats.
Detta nidingsdåd har frätt sönder hans innersta, gjort honom osäker.
Hans kraftiga fingrar uppväcka fasa hos honom, som kunde de en gång av sig själva beg4 ohyggliga dåd.
Han vågar inte stryka sin unge vän, George Willard, över håret med försynt vänlighet.
Den nakna människan, den mo- derna amerikanska människan har uppenbarats genom Sherwood An- derson.
Och ändå finner diktaren rörande, fina uttryck för den stammande första kärleken.
Geor- ge Willard och Helm White på- minna oss om den lilla sömmer- skan och hennes käraste i Barbus- se-novellen ” Sorgemarschen ”.
” De smålogo, t y de voro varandra så nära att de inte vågade skrat- ta. ” Industrialiseringen av en liten stad i mellersta västern och samti- digt den fattige vite pojkens, Hug Mc Bey utvecklingsgång från för- slagen telegraftjänsteman till ge- nial uppfinnare visar oss boken " En fattig vit ” efterkrigstiden och dess människor skildras i ro- manen ” Det svarta skrattet ”.
De vitas olycksaliga skratt skär gällt däri, de som efter att ha upplevat fruktansvärda ting i kriget tum- lande söka glömska i lasten.
M e n där ljuder också det barnsligt na- turliga skrattet av negerkvinnor, som så väl förstår allt mänskligt- animaliskt.
- John Stockton är journalist, liksom sin hustru Ber- nice.
Man hon tycker sig vara honom överlägsen, eftersom hon också skriver dåliga kärleksroma- ner.
En dag känner han: nu går det inte längre.
Vad gör en tret- tiofyraårig amerikanare när han märker att det går galet med hans hittillsvarande liv?
Han börjar på nytt.
Alldeles från begynnelsen.
John Stockton kallar sig Bruce Dudley och vandrar bort med ett par dollars PA fickan, bort från Chikago, bort från sin gamla till- varo Denna förmåga att alltid kunna börja om från början är ett - staden blev allt överröstat av me- ningslöst sort, ord och buller här kunna tankarna växa i den heliga stillheten.
De stora linjer- na visa sig - oförstörbara hans väg ligger klar för honom.
En kväll får han se automobilfabri- kantens fru vid ratten i sin bil.
Ba- ra ett ögonblick.
Mannen och kvin- nan se varandra.
Det har skett.
Ingenting kan mer skilja dem från varandra.
Ödet är här starkare än gängse hedersbegrepp, fara, banalitet.
Starkare än medlidan- det som Aline känner för sin man trots hans mindervärdighet.
Hon lämnar honom för a t t r i d Bruce ' s sida bära det som är bestämt för henne.
Hennes livsproblem tyckes löst.
hon har funnit sin man.
Bru- de måste hämta tillfredsställelse också i sitt arbete.
Visheten, poesien, det andlösa tempot i denna bok ur tiden kun- na endast antydas Unnar vi den bara en eftertänksam stund, ser vi mycket klarare.
enklare och bättre.
Runt omkring oss är livet, men människorna ha ställt sig över li- vet.
Vad de inte våga bejaka det är verkligheten, mysteriet, livet självt. ” - - kommer, måste vi vackert nöja Vill man klubba kristendomen för oss med det som e n dels är.
Och pannan, så får man sannerligen detta öde torde vara oskiljaktligt lov att hantera tyngre klubbor än KO från tidsexistensen.
Och jag anser lite populär astronomi och darwi- a t t västerlandets religiösa fördjup- nism.
- Tyngre äro ju redan de ning och utveckling kan och måste historiska argumenten.
Men delvis ske, icke genom att avbryta den äro även de av den art, att man historiska kontinuiteten med nå- häpnar, Man pekar t. ex. p i några gon ny religion, den må nu vara evangeliska Kristusord, så kom- hemmagjord eller importerad från mer man med triumferande min Öster, utan genom ett tillgodogö- dragande med Platon och Stoa och rande och fördjupande av de krist- Talmud och säger: det där är inget na livsformerna, som i sip rymma originellt, det har sagts lika bra det bästa av vår kulturs etiska, in- förut.
Och så plockar man Iran tellektuella och moraliska krafter.
alla håll och resultatet blir, att Jag tror a t t filosofer och histo- kristendomen inte är något nytt riker i framtiden helt enkelt kom- nyskapande.
Det brukar väl i ma att häpna över flackheten och annat fall i all rimlighets namn in- ytligheten hos den korseld n~ argu- te vara något argument m o t ett ment, för vilken kristendomen un- ords sanning och djup, att de visa- der det sista halvseklet varit utsatt.
ste i alla tider sagt ungefär det- De ge verkligen ingen hög tanke samma.
Tvärtom.
Man säger oss, om vår över sig själv så stolta kul- att v i i grund ingenting veta om tur och vårt framåtskridande ty den historiske Jesus, att han kanske rill m a n se de verkliga kritiska när allt kommer omkring är en inkast som betyda något så f å r figur.
Bortsett från det man a4 ungefär 150 år tillbaka, ö v e r d r i v n a häri och om v i räkna v. s. till Lessing.
Ytligheten k a n den allra längst gående radi- väl endast försvaras därmed, a t t kalismen som en m ö j l i g h e t, sh denna kritik kommit från kretsar, kan man svara med en motfråga: som antingen stått de kristna livs- vad betyder det för värdesättning- formerna alldeles fjärran och där- en BY Shakespeares dramer om vi för döma som den blinde om f ä r g e n något om Shakespeare eller ej.
eller sådana, som genom en ha hans verk och det är nog.
haglig beröring med dem d r i v i t s Jesus av Nazaret glider undan till ett hejdlöst känslotänkande.
och upplöses för den kritiska forsk- Jag bortser alldeles från de s. k. ningen, så ha vi J e s u s Kris- naturvetenskapliga evangeliernas, den kristna obe- argumenten.
Vårt äppleträd.
Hativitetens sjunkande.
(Forts. fr. sid. I) trots vårt låga födelsetal - år 1923 nom blomsterträdgården, p i stigen som Mrs Lindberghs paj.
var kantad med violer, förbi bastträdet, förbi de vita rosorna och syrenbersån (Forts. fr. sid 1) och nedför kullen t i l l fruktträdgården.
Äppleträdet tycktes - precis som Jungfru dåd, kanske emedan journalisten erinrat sig att Monika ledde sin son på en flykt det lägsta a v alla land, nämligen Av Katherine Manofield.
Maria blivit på ett underbart sätt var- 17,5 ‰ - under ännu flera decennier skodd om den stora ära, som vederfarits där han också » nådde fram », enligt det berömda stället i Bekännelserna.
decenn e i r framåt i tiden att Ökas tack vare Den hörde två fruktträdgårdar till vårt Där under fruktträden växte gräset a i det I och stod liksom lir+´te skiljd från sina Sådana jämförelser äro farliga.
Man vare vår låga dödlighet.
gamla hur.
Den ena kallade vi vildträdgården tjockt och strävt, att det snärjde s å med grenarna något böjda av de har däremot gården och den låg alldeles bredvid köksträdgården.
snodde sig omkring skorna på en, när stor klasarna och viftade nådigt med de börjar tänka på dessa väldiga andliga upp ä t cksresande en Befolkningsfrågan kvalitativ sida, vilken egentligen trädgården.
I den fanns det klarbär och man gick igenom det och till och med blankpolerade bladen, värdig och utsökt täcksresande och de följder deras färder - bigaråer och genomskinliga gula plommon.
hetaste dag var det vått, när man inför pappas förtjusta blickar.
Hans hjärta hade i andens värld.
Och när man sedan ådragit SiK mera uppmärksamhet i Jag vet inte vad anledningen var till a t t sig ner i gräset för att leta efter svällde vid anblicken - vi visste, hur det frågar sig efter resultaten av de stora avständsövinnande äpplen, som fåglarna hackat svällde.
Han lade händerna på ryggen och ståndsövervinnande dåden, så utmynna de senare år i n den kvantitativa.
Del den trädgården kommit i sådant vanrykt tills vidare i en paj- stna päron och kvitten, som knep ihop ögonen, som han brukade.
Där har konstaterats och givit anledning Men v i lekte i alla fall aldrig där.
Devinez.
goda att äta med en nypa stod - alldeles av en slump - ett inventarium, till bekymmer, att de ur rashygienisk brydde oss inte ens om att plocka upp SOm dofta så läckert, att man inventarium, som ingen hide haft en aning om, rashygienisk synpunkt mindre Det var bara hembiträdet a när de hårda villkoren rid köpet genomdrevs.
tvätterskan, som varje måndag gick dit måste draga långa djupa andletag.
elementen fortplanta sig kraftigare och hängde upp tvätten på den runda öppna Men ett år så fick trädgården ett Run- när de Det hade inte räknats med, han ha- I n de för samhällets utveckling värdefulla na platsen i mitten; mormors nattdräkter skapens träd p i gott a h ont.
Det var da inte behövt betala för det.
Om hela defulla individerna.
Härmed menas fars stärkskjortor, inackorderingens bomal skalsonger äppleträd, som upptäcktes av pappa huset hade brunnit upp, hade han fäst då icke endast att detta s. k. ogynnsamma bomullskalsonger och hembiträdets avskyvärda och en vån till honom under e l l strövtåg sig mindre vid del än om han förlorat något strävt.
samma föräldraurval (kontraselsction) laxfärgade kombinations smällde och söndagsafton.
äppleträdet nu.
Och hur vi försökte göra » Nå? » frågade pappa förväntansfullt.
viftade muntert i familjär endräkt.
» Milde himmel »!
sade vännen a h stirrade efter och leka med i leken, Bogey och Han hade skurit sina icke halvor i fjärdedelar kontrase e l ct o i n) åstadkommes genom de rent Men den andra trädgården.
som var be- stirrade på trädet med ett uttryck av den jag!
Bogey med sina små sönderrivna ko- delar och höll på att peta bort kärnorna.
mindervärdigas ofta starka förökning lägen längre bort och skiljd från huset, häpenhet a h beundran: » Jag tror kobenta knän, med händerna på ryggen och » Nå? » vi tuggade och svalde men i denna förökning, utan genom att på det hela ta- låg vid foten en liten kulle och sträckte sannerligen, att det är –! » Och ett fint en liten rund mössa på huvudet, som det ekund utväxlade vi också hemliga ts,,- get den genomsnittliga fruktsamheten sig ända bort t i l l gränsen av hästhagen lyssande namn sänkte sig som en hittills stod » H.M.S.
Thunderbolt » tvärs över.
tankar med ett underligt menade småleende.
Äpplena övergick så småningom från leende.
SA makade si oss närmare pappa, till klungan av buskar, som vajade gulaktigt okänd fågel ned på det lilla trädet.
ten är större inom de lägre än inom aktigt i ljuset och de blå gummiträden » Ja.
det tror jag också att det är ».
sade ljusgrönt till gult; sedan blev del djupa tills vi kom tätt inpå honom, de högre samhällslagren.
En murarehantlangare med sina fladdrande knivformiga b l a d.
tanklöäst.
Han kan nämligen inte röda strimmor på dem och till slut spred » Förtjusande: » ljög vi bägge.
» Alldeles murarehantlangare har t. ex. större namnet på ett enda fruktträd.
sig det röda över allt det gula, äpplet förtjusande pappa.
Helt enkelt under genomsnittsbarnantal i n den med » Milde himmel! » sade vännen igen: rodnade i en fin klar karmosinton.
bart! » inkomstgruppen större yrkesutbildning försedde muraren högsta ungefär » Det där är hell enkelt underbara äpplen, Äntlingen kom den dag, då pappa tog en Men det tjänade ingenting till, Pappa då ifrån, samma siffror, lagre än mellangruppernas, Dess make existerar inte - och du får liten pärlemorkniv ur bröstflickan.
Han spottade ut sitt och gick aldrig mer i närheten som bana pernas, men alla de tre högre härlig skörd.
Enastående äpplen!
Du sträckte på sig.
Mycket sakta och mycket helen av det äppleträdet omsorgsfullt valde han ut två äpplen p i ståndscikulationen.
algrupperna uppvisa kontinuerligt måste akta denm vält » » Ja, de är mycket fina mycket fina, » en gren.
har dock stigande fruktsamhet med pappa lika sorglöst, men i alla fall » Kors, jag tror de är skrek uppvisat att denna axiomatiskt fastslagna inkomst.
De ha alltså anpassat silt sade han på trädet med et nytt och pappa nästan i extas.
» Vilka underbara äpplen!
Hänförande!
Makalösa! » fortsatte intresse.
slagna tendens kan brytas.
I den barnafödande efter sin inkomst.
Spädbarnsdödstalet är för samtliga .ne äro sällsynta synnerligen sällsynta.
han.
Han skar av dem och de på Sveriges Kristliga Studentrörelses liga familjer 36 ‰ för samtliga arbetarefamiljer synta.
Jag tror inte jag sett dem någon an- i hans hand.
» Titta, skall ni få se! » sade han.
» Inte ses förlag nyligen utkomma boken stans i England », sade intresse.
vännen och ytterligare pappas För en fläck - inte en skråma! » Och han gick Sexuell hygien förekommer även en arbetarefamiljer 41 ‰ för övriga ökade ‰ och för lägsta i n k o m s t g r u p p e n hade arbetat sig upp själv och genom fruktträdgården med Bogey och uppsats av docent K. A. Edin: » Vårt moderna befolkningsproblem. » 51 ‰ både för arbetare och övriga han hade fått betala så mycket och dyrt mej efter till en trädstubbe i träddungen.
grupper.
I arbetarfamiljerna går allting, att ingenting lät så hänförande Vi satte oss på var sida om pappa.
Han blem. » dödligheten ej under 35 ‰ men i d e för honom som att någon berömde lade ifrån sig det ena äpplet, öppnade pärlemokniven Och därtill var han ännu lemokniven och skar sakta a h vackert itu En undersökning gjord över den hade.
äktenskapliga fruktsamheten inom andra sociala grupperna visar läg- ung han och känslig- Han undrade fortfarande, det andra.
olika sociala klasser och olika in- sta inkomstgruppen (minst 10,000 han i alla fall fått full valuta för h a n.
var lkatten!
Titta bara! » utropade komstgrupper ger vid handen att de kr.)
en barnadödlighet av blott pengar.
Ibland kunde han i timtal gå och tillbaka i månskenet och grubbla » Nej, men pappa » utropade vi pliktskyldigt tre högre socialklasserna uppvisa 12 ‰ Undersökningen gäller endast l a över om det inte var bäst » att ge kat- skyldigt men också verkligt entusiastiska.
20 à 25 % högre fruktsamhet än Stockholm och vissa år Men, i detta sabla spring till kontoret varje Ty den röda fårgen hade spridit sig tvärs dag - strunta i det strunta i det en igenom äpplets vita kött; Del var skärt arbetarna.
Inom arbetargruppen visar visserligen den lägsta och den författaren, skulle f r u k t s a m h e t e n s för alla. » Och nu, nu upptäckte han, ända in till de små glänsande svarta kär- utveckling i Stockholm under den att han hade ett värdefullt äppleträd mitt kärnorna, som låga så precis i sina skidor.
följande tiden ytterligare markeras i sin trädgård ett äppleträd, som den där Det såg ut som äpplet hade doppats i vin.
i samma riktnin, och denna från England tydligen avundades » Jag har då aldrig sett på maken », sade pappa.
» Ett sådant här äpple får man sannerligen nerligen leta efter! » Nan luktade på det holmstyp utbreda sig över större de- honom.
len av riket, kunna konsekvenserna inte värdefulla fallfrukten.
av ett mjölaktig ämne, av ett hårt, avskyvärt ett en största da. "
- - sociaögrupperna - stigande livligare varma » fortsatte - 33 det fram säger - Stockholmstyp » Ni får får inte röra det där trädet.
Hör ni och yttrade ett för oss alldeles okänd ord.
bli av nästan omstörtande n a t u r.
och när gästen hade gått på ett annat Vore del e j på tiden att lägga och med annan ton: » Om jag någonsin songen över den sjunkande nativiteten?
för reda på, att någon av er rör de av konsekvenserna Och sedan räckte han Bogey den ena hälvten och mej den andra.
» Svälj nativiteten?
Är det underligt att k v i n n o r n a na vägra kasta in barn i inte helt! » sade han.
världen, och förutbestämda till lidande snar död?
det nu bara äpplena, så får ni inte bara gå i säng Det var övervinnelse att ge bort ens så utan ni skall få er ell ordentligt kok mycket.
Det kände jag och jag tog min Del senare, sade han bara, för att del mycket ödmjukt och mycket ödmjukt låt så bra.
tog också Bogey sin Varje söndag efter kyrkan gick pappa Jag tittade på Bogey.
Och så bet vi med Bogey och mej traskandes efter ge- bägge två på en gång.
VAr mun fylldes - jag nämner på - dogmbildningens grund i det starkt eskatologiska som måhända verkar b e s t i c k a n d e, blott en hypotes, så hör den At.
draget hos evangelierna och Paulus.
men i så fall därför att den lever minstone till de starkaste och mest Jag tror inte att lus.
Men jag tror inte, att denna högt på de lån ur de gamla v ä l g ö r a n d e, om del nämligen inne- la Jesuskulten, som är större i n att den kristna etiken giösa kärnbegreppen, evighetsbegreppets bär något gott att kunna ta l i v och ill en välvillig socialist har utvecklingsmöjligheter som evighetsbegreppets och Gudsbegreppets af ekt o i nsvärde möda, sorg och smärta och död drag från Tolstoy och överbrygga den.
Kristendomen har affektionsvärde?
Eller vill man komma jämförelser att aldrig misströsta, aldrig Nietzehe, älskande barn och blommor inom sina l i r e och tankeformer och ersätta den etik som kanske förtvivala blott att man har det ena m o r och fåglar, Renas lilla v a c k r a rum för en Augustinus och f.ått sitt skönaste uttryck i parabeln nödvändiga ”.
- Vad ha våra förnäma elfenbensjesus, som Brandes SPY- Luther, en Fransiscus och Pascal, om den förlorade sonen med en näma surrogatreligiositeter av an- spydigt säger, Chamberlains eller Gustav Dostojevsky och Kierkegaard.
- abstrakt rättsmoralism, med lycko- 19 så och så att sätta upp?
stav Frenssens svärmiske ariske För en tid sedan var det ett populärt moral, herremoral ” livstro ” o. S.
v. Men jag fruktar.
att man skall drömmare ger något ankarfäste för lärt diskussionsämne huruvida en Jag tror att det är att tända UPP fatta detta som en alltför stor avvikelse liv och död.
Men jag tror på den kristen kan vara socialdemokrat, talgdankar där man har elektriskt vikelse från mitt ämne, ehuru det etiska och metafysiska Kristendomen, Somliga sade att kan icke kunde ljus eller en behaglig brasa.
där djupare sett hör dit.
Man frågar men, den lidande guden och korsets det andra att han måste vara man tarvar flammande eld.
ofta vad som blir det bestående i paradox, som är judarna en dårskap det, För min enkla del tror jag V i behöva sannerligen annat än Kristendomen.
V i d en sådan fråga skap och grekerna ett skandalon.
att han kan vara både göger sådana surrogat för att bära och måste e t t missförstånd undanröjas.
Sambandet mellan denna metafysisk vänster, både konservativ och socialdemokrat försona oss med lidandet i världen.
jas.
Bakom frågan ligger ofta den sik och t. ex. de antika mysteriekulterna socialdemokrat och kommunist och Världskrigets generation torde in- tanken att man sedan man skalat kulterna har naturligtvis del största anarkist.
Så trånga äro de kristna inte heller vara fullt så villig att av detb relativa skulle få fram ett sta h i s t o r i s k a intresse, livsfromerna icke.
lyssna till, eller fullt så lätt att abosolut, som nu och för all fram- för denna metafysisk gillighet Det är möjligt, att i förlängningen söva till r o med framtidsoptimismens, tid kunde upphöjas till absolut religion.
giltighet säger det ingenting, varken framtidsoptimismens, det jordiska paradisets evangelium, li Det är gammal upplys- av en religiöst fördjupad u t v e c k n i l g för eller emot.
Kristendomen utveckling, verkligen är en gelium, som man var för några de- r e l i g i o n.
D e t V i behöva bittrare medicin.
såväl som allt religiöst liv kom- Jag betonar avsiktligt det me- uppåtstigande linje ligger något Jag kan i detta sammanhang mer alltid att ta sig t i d och metafysiska a momentet i kristendomen.
ännu högre, bestämt att avlösa den.
kristendomen.
Ty lika fjärran som den l i - Jag siar icke om framtiden och resonerar inte låta bli att anföra Vitalis Nor- historiska former.
Det existerar än resonerar icke om vaga möjligheter.
ströms både vackra, klara och sanna en gång sagt och kommer aldrig att existera annat än historiska d. står i dess urvattnande till en blott, att jag icke sett M a n kommer och säger, att fä- V. s. relativa, föränderliga i ständig eller påstår genom hörsägner från dem vacker e t i k blott.
Det är över huvud som äro bättre bevandrade på fäderna byggde PA tomma illusioner, dig omvandling stadda och ständig en bland de många vidskepelser, marknad, där världsåskådningar som äro det mänskliga förnuftet omvandling behövande religioner.
som florera bland de bildade m a r k n a d, erfarit något om en sådan ovärdiga.
Men man må dra in M e n detta det historiska livets re- e t i k k a n religion.
Lidandets och försoningens verklighetssynpunkten aldrig så lativitet utesluter alldeles icke att metafysiskt övervärldsperspektiv.
försoningens vishet, tanken om ett individuellt mycket, man må kristicera, häckla, det är bärare av ett evigt innehåll, viduellt liv, som bryter alla d ti sex s i tensens negera efter lust och förmåga, del Och frågar man nu, vad som är det Vad åter själva det etiska inne- existensens skranker, övervinner kommer e j det faktum rid.
att den eviga innehållet i Kristendomen, så hållet i kristendomen angår, a6 må det jordiskas ångest och tänder en religiösa (och a v sammanhanget svarar j a g utan tvekan med ett en- villigt medgivas ett mellan västerländsk gudomlig ramp över dess tragik, framgår att Vitalis menar den da ord: G u d s r i k e s t a n k e n.
ländsk modern etisk uppfattning Gudsrikestanken - rill man till- kristna) tror utgjorde en utomordentlig Gudsrikestanken som metafysisk och evangelisk råder en viss in- äventyrs komma och ersätta detta ordentlig motståndskraft mot li- och etisk innebörd.
Metafysisk och kongruens.
Delvis torde den ha sin med en difus manistisk panteism ordentlig här på jorden.
Är religio- etisk, icke tvärt om eller blott det h ordet Kristus.
no och Men en som decennier.
medicin.
liberala Jesuskulten ligger mig tanken.
Jag klasserna,att tro, att någon dan ord: den är sista.
Jag vet a t t denna tanke har undergått många metamorfoser.
I bad begynnelse man, när man bad " tiilkomme ditt rike ” sannolikt om Kristi snara till.
komst och en helt ny tingens ordning För medeltiden betydde kanske bö- nen närmast en bön om kyrkan se- ner på jorden.
För oss måste den ha ett annat innehåll.
Men i dessa metamorfoser saknas dock aldrin det metafysiska och etiska.
Det metafysiska innebär tron på icke blott den abstraka förefintligheten ten av utan den levande kontakten med ett transcendent evighetsliv ett rike som icke är BY denna men övervinner den med allt dess väsende som förgås, förklarar den.
genomstrålar den.
Det etiska är den därav följande känslan av plikt att verka för att trycka detta evighetslivs prägel på det timliga ” såsom i himmelen så ock på jorden ”.
den ”.
Båda äro oskiljaktiga men det metafysiska har prioritet i den logiska rangordningen.
Gudsrikestanken är ock den centralpunkt, centralpunkt som sannerligen tyckes mig fast att motivera en organisation, organisation, en kristen kyrka i världen.
den.
Och därmed .. skall den kristna kristna kyrkan ha frihet och spelrum för ett sådant arbete.
får den icke vara bunden BY statshänsyn.
Den måste själv ta initiativet till sin frigörelse från förnedringen under staten.
Kristendomens världen nog SLUT.
