# ID: svediakorp-per3341
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,003
# sentences: 372
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N r 25.
18 Juni EN VÄDJAN.
Tidevarvet N:r 25 v ä d J a n har riktats från 40-tal korporationer och sam- E n ett fund till pressen att icke missbru- ka det fria ordets makt, till allmän- heten att icke uppmuntra till ett dylikt missbruk.
Må denna vädjan icke förklinga ohörd!
Meddelandet om att höga veder- börande tycks vilja gå den Petrén- ska vägen i lösdrivarfrågan är äm- net för veckans ledare - P å r ä t t stråt.
Doktor A I r h I h e r g fort- sätter i detta nummer sin artikel K y r k a o c h s t a I.
Den av- slutas i nästa nummer.
I detta sam- manhang vilja vi meddela att det föredrag fru Anna Lenah Elgström höll på Fogelstad om Sanna och falska kvinnoideal finnes infört i Soc.-Dem:s söndagsbilaga för den 12 juni.
A Margit Palmærs på Albert Bon- niers förlag nyligen utkomna bok.
Studentska, anmäles av R.
H. i ar- tikeln i ' å r t i d s s t u d e n t- s k o r.
Pressen omspänner numera hela folkets offentliga betraktar som allmänhetens önskan och dess stora tidigt bidrar den genom ständig påverkan att forma pressen och allmänheten kommit att lägga orimlig göra samhällets mörka sida.
- Ol ga El m da hl o de m a a a I i n Kungsgatan 53.
Tal.
108 51 S T O C K H O L Y.
M i Äppelviken, Smedslätten och Ål- sten vänd Eder med förtroende till Den upproriska 8:an.
Nöjet har varit dyrt, ty priset har blivit: Förhastade beskyllningar och Ogrundade misstankar, ofrånkomliga när snabbhet går före rätt.
Våldförande av sanningen genom för hårda domar eller orikt Kränkande av barmhärtigheten genom onödig grymhet mot n hetens pinande ljus.
Skadegörelse ofta långt utöver vad själva brottet eller olyckan åstadkommit.
För läsarna själva och särskilt för ungdomet.
medför denna journalistik en ensidig inriktning på skadliga och osunda ting, vilken ständigt fordrar ny näring för sensationstörsten.
mot Det fria ordet är förvisso ett folks säkraste skydd godtycke, våld och väld.
Pressens privile- gium är att såsom språkrör för den allmänna rättskänslan verkställa den offentliga brännmärkning som stundom är nödvändig.
Men sitt väckelsevärv bör pressen fullgöra med så mycket mera ansvarskänsla som vårt lands tryckfrihetslag lämnar tidningarna en frihet vilken i hög grad uppfordrar till varsamhet och ädelmod.
Detta uttalande är riktat till pressen såsom en vädjan om dess inflytelserika medverkan i det för alla gemensamma intresset att höja samhällsandan.
Det är likaledes riktat till alle.
som hysa samma uppfattning.
med en vädjan att icke stanna vid pas- sivt missnöje utan aktivt bidraga till offentlig och enskild opinionsbildning för en press, rom i sin egen- skap av spegelbild för vårt samhälle gör mera rättvisa åt det svenska folkets bästa intentioner.
Stockholm den i i juni 1927.
Pedagogiska sällskapet.
Abetarnas Bildningsförbundet Förbundet mellan Sveriges K. F. U.
M.
Föreningen för Folknykterhet utan Förbud Stiftelsen Metodist-Episkopal- kyrkans i Sverige Årskonferens Fredrika-Bremer-Förbundet Frisinnade Kvinnors Riksförbund Förbundet av Sveriges K.
F.
Läroverkslärarna Riksförbund Stockholms Kvinnliga Fackliga Samorganisation Socialråd Svenska Fattigvårds- och Barna- vårdförbundet Byggmästarnas Villabyrå Svenska Freds- och Skiljedoms- föreningen nella Kvinnoförbundet och Frihet för F r e d Sveriges Allmänna Folkskollärare- Sveriges Husmodersföreningars förening Riksförbund Sveriges Kvinnoförbund Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund Socialdemokratiska U.
K.
Svenska Föreningen Studenter o. Arbetare Stockholms Kyrkliga Vid köp av villa och privata liv.
Den har format sig efter vad den framgång synes bekräfta denna föreställning.
Sam- sin läsekrets.
Under d denna växelverkan ha b både de vikt vid de skandaler, brott och sorgespel som ut-.
5 Arg.
1927 Sanningsvilja och uppsåt att beivra brottet förbrytas alltför ofta i sensationslust.
När en brottmålsaffär seglar upp, anställa en del tidningar en sportmässig tävlan i behandling av stof- fria Allmänheten slukar frukterna de rikhaltiga och saftiga skildringarna av dådet, brottslingen, offret.
Centralkommitténs för Arbets- stugor för Barn Arbetsutskott Den lilla bild, som pryder för- sta sidan är hämtad ur Elisabeth Bergstrand-Poulsens bok, Värends- kvinnor.
Med den rom standar pre- dikar signaturen 8: a n uppror.
Nr 25 Underofficersförbundet Lärareförening I syftet instämma: förbund Sveriges Storlloge av I. O. G.
T. Diakoniråd Nationaltemplarorden L ä n g s h o r i s o n t e n Höglandstorgets hållplats.
Tel. Ålsten 555.
Osby Hushållsskola Undervisning i enklare och finare mat- lagning, bakning.
slöjd m. m. stod den sin plats åt mej: gör det, sade den, folk är så rädda för uppror just nu.
Då Vita Bandet Stockholms Stadsmis- sion och Stockholms Centrala Stockholms Kyrkliga Ungdoms- för- Lärarinneförbund hon såg ut i s i n nya klänning, köpt Sveriges Moderata Kvinnoförbund i staden, och jag slöt mig till hur jag Sällskapet Centralförbundet för Socialt Arbete som vanligtvis har ningen att världen farit sämre av alla in- ställda uppror Un av dem som blivit av.
Själv skulle jag gärna vilja bli en upp- rorsledare, jag skulle vilja anföra 8:ornas Svenska Folkhögskolans Lärare- uppror, om jag kunde.
Varje uppror kan förening hänföras t i l l ett bevingat ord.
som fallit ner i ett mottagligt hjärta.
t mitt hjärta Svenska Kvinnornas National- föll detta ord redan då jag välkomnade förbund mina gäster på vårt julkalas, men en sådd Svenska Riksförbundet för Sedlig skall ha tid att gro.
Det föll från min systers läppar.
Hon tittade pö mej, på Kultur min nya klänning som jag köpt i staden Svenska Sällskapet för Nykterhet och min man betalt dyra pengar för.
Så och folkuppfostran sade hon: god jul!
Jag är glad, att du blivit lika vanställd som jag.
Sveriges Flick- och Samskolors mina ögon.
Jag såg, hur Teosofiska Samfundet i Sverige Kommunala Mellanskolornas Då den signatur själv måtte se ut, ty v i äro ju båda två präktiga medelålders fruar i Småland.
Jag såg hela vår hjälplöshet, vår skam och vår nesa, såg att jag berövats min ålders och värdighets behag genom att klädas på av en mera dum än elak för- säljare efter ett främmande ideal lika skiljt från min verklighet som öster är från väster.
Och jag förstod, att om jag av natu- rens hand och årens medverkan blivit en II.
så skulle jag frankt vara en 8 och inte leka 1.
Men klänningen måste användas, ty den var julklapp av min man, alla mim medåttor i trakten prisade den och där- med sig själva.
De levde i illusioner som ingen spegel tycktes kunna la död på, de visste i c k e hur de sågo ut i sina raka, Dyrbar jämvikt Statsunderstöd Lämpligaste tiden och för friplatser konservering.
till mind- Den lyckats behärskade ton, i som land bibehålla sina Ryss- svar re bemedlade.
Kursen börjar den 18 juli och pågår på Engl an ds noter un der tiden som 3 1 / 2 mån.
föregick d en definitiva brytning en, Prospekt Rektor fritt E. p BROLIN, i begäran.
Osby.
Thufvessons Blomsterhandel GÖTGATAN 16 Förstklassiga STOCKHOLM.
blomsterarbeten Telefoner Söder 336 69, 3489 och aptitgivande är IDOZAN.
E Erkänt bästa järnmedicinen.
Förordas av läkare.
Fås 4 alla apotek.
IDOZAN A IDOZAN B ej avförande.
Kina-IDOZAN har alldeles givit vika inför de hän- som följt efter denna.
Som bekant blev i förra veckan den ryske gesanten i Polen, Woi- delser, tiskt sinnad ryss.
Jämförd med de våldsdåd mått, som värl- den vant av sig större att skåda kan denna händelse tyckas obetydlig.
Den har emellertid framkallat en häftig för- bittring inom Sovjet, som här ser ett ytterligare tecken p i den tillta- gande reaktionen gentemot Ryss- lands nya ordning.
De tidigare in- träffade händelser, rom sårat or- (Forts. å sid. 4) särskilt stärkande.
Äro Edra inkomster för stora?
varom inte.
nedbringa ra butiker KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM av naturens hand.
Jag har ett ordentligt sömmat midjeliv, vars " tycken vidga ut sig till skört.
Jag har en vid rynkad kjortel och jag har en kjortelsäck!
Bara det är värt mycket.
till pingst p jaf den först på den (Forts. å sid. 4)
På rätt stråt.
Vänlighetens anda.
a. Sverige gästas i dagarna av en det av skolväsendet, Med esperantorörelsen I ett tal, som socialministern höll penningfrågan skjutes åt sidan skulle missionär för Bahairörelsen och rörelsen är den intimt förbunden, i Skåre förra sommaren, kort tid le ett ingripande underlättas mot esperantiospråkets spridning i världen, enär dess ledare imsett den mäktiga mäktiga faktor för samförstånd mellan sedan han tillträtt sin befattning såväl män som kvinnor vilka locka folken, som ligger i ett genomsamt som statsråd, uttalade han sitt g a l i nde till otukt.
men inför den förra torde många språk.
Slutigen framhåller petitionärerna av oss stå ganska främmande och lande av det av herr von Koch utarbetade Efter dessa torra fakta om rörelsen arbetade förslaget till ny lösdrivarlag, petitionärerna att en n y utredning av frågan okunninga.
Bahairörelsen är i några sen lämna v i ordet åt en esperantist, e s p e ran s ti t, som sammanträffade med miss få ord uttryckt, en religiös rörel s e, ra lag, som då nyss blivit framlagt.
skulle fördröja dess avgörande på rörelse, vars mål är att arbeta för Root under hennes besök i Stockholm Socialminsterns mening var även ett olämpligt och skadligt sätt.
Stockholm och som bättre kan ge oss något och universell fred av i sann världen.
religion att på grundval av detta förslag I detta sammanhang torde böra grundläggandet got av den goda anda, som omger framlägga proposition inför årets påpekas att Verkställande Utskottet Den grundades i Persien i mitten Bahairörelsen och dess missionär.
riksdag.
i Frisinnade Kvinnors Riksförbund av 1800-talet av den persiske filosofen Torsdag afton den 2 juni fick en skara Emellertid möttes förslaget av en i slutet av december 1926 till soc a i m l n i s i tern sofen Baha- o-llah och har sedan esperantister tillfälle att möta en vittberest tämligen omfattande kritik från olika ministern inlämnade en skrivelse dess nått en nästan underbart hastig rest representant för - man kan gott säga i både Östern och säga vänlighetens anda.
olika hill och på olika punkter.
Som med begäran att Kung.
Maj:t måtte tig spridning miss Martha Root.Den senarevärlden, Västern.
Dess grundläggare stötte bekant tillkännagav socialministern vidtaga förnyad utredning av prostitutionsfrågan därför i början av februari detta år stitutionsfrågan men att i väntan på medanerna och måste i fyrtio år sin avsukt att uppskjuta frågans denna utrednings resultat måtte leva i landsflykt.
Genom hans el- framläggande för riksdagen till ett omedelbart föreläggas riksdagen terlämnade skrifter och genom hans lärjungar främst bland dem annat år.
I stället förebådades k l i t a a l ndet förslag till provisorisk ändring av kallandet av sakkunniga för förnyad den gamla lagen med inpassande förnyad behandling av frågan, vid vilken av vissa av herr von Koch föreslagna hans läror och grundsatser spritts man även ämnade taga hänsyn till föreslagna åtgärder, om vilkas lämplighet vidare ut över världen.
hans dotterson, Shoghi Effendi, Bahairörelsen verkar främst för de synpunkter, som gjort sig gällande alla voro eniga.
Denna skrivelse lande i över förslaget uttalad kritik.
föranledde emellertid inte någon världsfred efter Kristi sinne och arbetar för förbrödring mellan folken.
Sedan dess har frågan vilat ända regeringens åtgärd.
en.
Men pa sitt program har den tills för några dagar sedan, då en Nästa händelse i lösdrivarlagens även andra uppgifter såsom höjan- petition inlämnades till socialminstern historia kom i förra torsdagens konselj socialminstern.
Petitionen som var undertecknad konselj då Kungl.
Maj:t bemyndigade undertecknad med 230 namn, de flera kända socialministern att tillkalla hi1191 Detta krav är i själva verket icke inom socialt arbete av olika slag, i n fyra sakkunniga att biträda med något nytt.
I den stora utredning, innehöll en hemställan om, att Kungl.
överarbetning a v herr von Kochs som verkställdes av 1902 års reglementeringskommit é, Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att förslag till lag om vissa samhäl svådliga reglementeringskommitté, uttalade sig den.nuvarnde föräldrade och o r f e l i t dss ä t a l nde vådliga och arbetsovilliga.
reservanterna, professor J.
E. Johansson fredsställande lösdrivarlagen snarast Socialminsterns har med anledning Johansson samt direktör Westerberg, dess ande n l n i g av detta bemyndigande tillkallat med skärpa emot en kriminalisering ing i kallat landshövdingen i Kronobergs ring av såväl halv- som he y l rkespros tu i o ti n. huvudsak byggd på det av herr von län, A. Beskow, hovrättsrådet i Svea prostitution.
Koch år 1926 framlagda förslaget.
Hovrätt, Viktor Petrén samt dr Frisinnade Kvinnors Riksförbund I motiveringen framhålles bl.a. Anna-Clara Romanus-Alfvén.
visar även i en redogörelse för sin att en anledning t i l l att frågan ännu Redan tidigare ha de tillkallade ställning till förslaget om ny lösdrivarlag nu inte blivit avgjord, ligger i den sakkunniga givit uttryck åt mycket lösdrivarlag att den kritik, som från för kritik.
som från vissa håll gjort rig olika synpunkter på del ovannämnda bundet och många av dess enskilda gällande mol förslaget ifråga.
Krititken då lagförslaget.
I det yttrande över medlemmar riktats mot von Kochska Kritiken har särskilt riktats mol behandlingen förslaget som länsstyrelsen i Kronobergs ska förslaget på denna punkt, gått handlingen av prostitutionsproblemet.
Kronobergs län avgav i höstas, framkommo ut på nödvändigheten av prostitutionens prostitutionsproblemet.
Man har härvidlag istället för framkommo sålunda det anmärkningar prostitutionens särskiljande från behandlingen direkt ingripande mot de prostitueeade mol vissa punkter, särskilt rad det gen av lösdrivare.
prostituerede förordat indirekta åtgärder så gäller kostnaderna.
Förslagets principer Den tredje av de tillkallade sakkunniga, som upplysningsverksamhet, förbättrade principer gillas dock i stort sett av länsstyrelsen, kunniga, doktor Anna Clara Romanus-Alfvén, bättrade bostadsförhållanden, för styrelsen, ehuru man avstyrker ett Romanus-Alfvén, har gjort sig känd som ändringar inom nöjeslivet, kvinnornas omedelbart antagande av lagen.
en varm anhängare av det von kvinnornas avlöningsförhållanden m. m.
Över de föreslagna åtgärderna mot Kochska lagförslaget.
Undertecknarna av petitionen an- de prostituerade förekommer intet Då sakkunniga inte erhållit några se e j sådana åtgärder tillräckliga.
särskilt yttrande.
uttryckliga direktiv av regeringen En planmässig verksamhet för de Hovrättsrådet Petrén har o c k s å man vänta, att det blev ken.
I en la Det var en något gråhårig, synnerligen behaglig amerikansk dam, miss Martha Root, som lät oss få den stora glädjen att höra henne på sitt klara, stilla sätt berätta r i t ~ om ~ upplevelser ute i vida världen.
I Beskowska skolans bönsal var det som miss Root talade till esperantister av mycket skiftande ålder, men sannolikt alla mottagliga för den vänlighetens an da.
som i förening med rika, djupt upp levda erfarenheter omsvepte vår långväga gäst.
Bland dem som vid föredragets slut pa korrekl Esperanto uttryckte sitt tack la för sig ajälva.
Av ännu mycket större betydelse är dock naturligtvis själva det faktum, att rumt en människa far jorden med ett fredsevangelium, grundat på den universella sella religionen Bahaismen a h det genomsamma mensamma språket Esperanto.
För en om Esperantos vårdsuppgift övertygad människa var det i sanning uppbyggligt att höra miss Root tala om hur hon i sin egenskap av esperantist kan fara från land till land a h besöka folk av olika raser och på olika kulturnivå nivå a h överallt känna sig som hemma, buren av samma anda, som är ett särmärke särmärke för den store människovännen Zamenhofs Zamenhofs skapelse Esperanto.
Sannerligen man tycker, att alla goda krafter, alla som sträva efter en fast grundad fred mellan jordens folk, skalle fylka rig kring den mäktiga bärare av förståelsens och vänlighetens anda, som ett redan fallnas förbättring, för samhällets r a d beträffar förslagets allmänna landshövding Beskow som fick fälla hällets skydd och t i l l hjälp för de brister framhållit de stora ekonomiska la utslaget mellan de båda motsatta unga, som ännu inte dragits in i miska betänkligheter med vilka för- åskådningarna.
Efter vad det lösdriveri och prostitution, är ofrånkomlig.
slaget är förknippat.
Han har vidare förljudes har emellertid Socialminstern komlig.
I petitionen påyrkas något bestämt uttalat som sin uppfattning socialministern tillkännagivit sitt gillande av ändrad formulering BY ett per ställen, att en skiljd behandling av prostitution synpunkter som företrädas av len, så att begreppet beredande av prostitution och lösdriveri är ett villkor hovrättsrådet Petrén.
Låt oss alltså inkomst genom skörlevnad e j måtte för att nå fram till det e f t e r s t r ä v a d e att dessa synpunkter måtte l e bli det avgörande för inskridande målet, prostitutionens utrotande i måtte bli de avgörande!
de från samhällets sida.
Genom att möjligaste mån.
till talarinnan märktes en elev vid Beskowska ska skolan, vilken genom endast ett par veckors studier av Esperanto uppnått denna färdighet.
Bland åhörarna funnos också ett par unga arbetare, som efter några månaders synnerligen okoncentrerat okoncentrerat esperantostudium.
kunde tillgodogöra göra sig föredraget.
Sådana exempel tala gemensamt språk måste vara.
Henny Widström.
Massage, Sjukgymnastik Fru Regeringsgatan 59, II.
N 9667.
Vå r t i d s stud e n t s k o r.
ten för att du.
En gammal snäll professor - det finns nämligen räddar henne dock också sådana och efter den betan har Magda nyk- trat till.
De blå drömmarna äro borta, hon blir en plugghäst, som ordentligt tar sin examen.
Så små- ningom lär sig Magda att inse, att det finns mycket vackert och vär- Det var för några dagar sedan man väntar sig.
Studierna bli torrt som jag träffade en socialdemokra- massplugg, om man håller sig inom tisk kvinna vaken och intresserad den gjorda ramen, rekreationen som sioner, som upplösas och försvinna.
ellt kratiska kvinnorörelsen.
Hon hade blir ett nöjesjäkt för att tressen, den andliga atmosfär som omger sig a l l ungdom - slå ihjäl Svart på vitt.
- Också en epilog.
några uttalanden av bemärkta kvinnor Det är nu vid din lid på året, då det som stod att läsa i Svenska Dagbladet är ens plikt att skriva om riksdagens av- Alla sakunniga svänga nämligen inte ni^ slutning.
Men del är ett mycket svårt upp- drag, i all synnerhet som träden långt bor- ta på Långholmen skönjas granna u h gröna och solen gnistar på Riddarholms- fjärden och på båtarnas vita segel.
Den strömmar in över redaktionsbordet, leker let över konstverket.
Emilia Fogelklou gör följande reflexio- ner: Om jag aldrig förnummit, bor den åld- rande Fredrika Bremer i all stillhet växte Boken är egentligen inte originell till en samfundstänkare, som gick tiden något sätt.
Man måste kanske i bläckhornets prismor a h för tankarna långt i förväg då hade jag säkert före- den som lite osäker och naiv till allt möjligt annat än t i l l politik, lagar dragit en teckning ur vardagslivet framför - studerande, år- dem.
betande och konstnärlig.
» Ty vad Det var ett rätt nedslående in vi behöva », säger vår unga, pioniär, tryck jag fick av den unga gene- » det är kontakt m e d en ungdom, rationen och i all synnerhet den un- som har andra strävanden än vi ga kvinnliga generationen i Uppsala, och ser livet från en annan synvin- det måste jag bekänna.
Inte endast kel, en ungdom, som ser lika kri- så tillvida att den saknar radikala tiskt för att inte säga fientligt på ledare och att den ungdom, som går oss som vi på dem ».
ut från vår nordliga universitetsstad Klubben kom så småningom till är så ojämförligt mycket mer kon- stånd och skulle ha sitt första ram- servativ t betonad än vad fallet är manträde.
Man ämnade diskutera med deras kamrater nere i Lund » Studenten och vår tid » och en stor detta är j u ett förhållande.
som skara ungdom hade inbjudits.
Men egentligen inte kan läggas ungdo- ack, det hela blev fiasko!
Det ur- men t i l l last.
Men vad som slår en artade till ett regelrätt gräl, där den med häpnad, när man får höra det, ene försökte övertyga den andre är all det till och med i vår tid inte om sin egen kategoris förträfflighet.
anses rikligt f i n t och lämpligt för Arbetarna förklarade, att studenter- i all synnerhet de kvinnliga studen- na voro för efterblivna och karak- några sociala eller po- teriserades av intelligenshögfärd, sen eller överhuvud ta- fåfänga och andlig lättja, de kunde tressen alls över de se- inte längre Och har man tilläven- gen.
Akad när mun kommer dit, drevs till sin de.
Det är depraveran- som påstod de för ens sociala ande att ligga i tidernas morgon skapad att härska Uppsala, om jag så får uttrycka och om handen visade lust att bli mig.
härskare, var detta bara ett tecken Ser man på förhållandet mellan på att hjärnan började bli svag och studenter och arbetare, så märker uttjänt.
Den behövde sålunda » ba- man snart, att de ha mycket litet ra » stärkas för att kunna återta sin gemensamt och därtill en mycket naturliga funktion.
svag vilja eller ingen vilja alls till Men nu har jag så länge uppe- att få i gång något samarbete.
Och hållit mig viii detta lilla avsnitt av detta är väl i främsta rummet stu- Margit Palmærs bok, all det kan denternas fel, eftersom de borde ta- vara på tiden, att läsaren får en ga initiativet, Det skulle nog inte uppfattning om Inken i sin helhet.
fordras så mycket för att få en än- Den följer en ung flicka, Magda dring till stånd.
Det talas ibland om Blom från Trävalla, från den dag.
att slå en bro över klyftan, som då hon berusad av livsglädje sätter skiljer de bägge lägren, men inte den vita mössan på sitt huvud tills ens det skulle ju behövas.
Det ford- hon sitter som välbeställd biblio- ras j e bara a l l man får upp ögo- nen för att alla står på samma sida.
så är bron överflödig.
M e n det är det man tydligen inte begriper.
Av en tillfällighet föll ungefär vid samma tidpunkt i minn händer en nyligen utkommen roman från vår tids Uppsala.
Studentska a v Mar- git Palmær, vilken är långt ifrån en tendensroman i den ovan un- tydda stilen, men rom ändock gav mig belägg för a l l min sagesman ten känslig själ, som har svårt att talat rikligt.
i boken finns det bland stå emot i kylan och när hon får annat en ung studentska.
som tyc- sin litteraturhistoriska uppsats un- ker, att den andliga atmosfären är derkänd samtidigt som hennes äl- oerhört litet livgivande och befruk- skade glider ut ur hennes liv, blir tande.
ringen kan väl förneka, att det för mycket för henne, hon läg- studentlivet här är allt utom vad ger sig ned i en driva ute på slät- - K y r k a o c h s t a t Av Alf Ahlberg.
lära upplyser honom om att den- Om nu staten är det högsta vär- na kyrka ä r osynlig.
Och det tror (Forts. fr. förg.
nr.)
- det, så betyder detta logiskt en han gärna t~ den är sanner- omkastning av rangordningen, ligen svår att få syn på.
Däremot som på sin höjd (it Gudsrikestanken kan man se många splittrade kyr- ser andra rummel.
Om medeltids- kor, frikyrkor och statskyrkor.
Vill man se ett konkret exempel kyrkan var benägen ge den världs- liga makten en frihet inom vissa gränser, nämligen just så långt den icke trädde kyrkans intressen för när, så ha v i i i de protestantiska varit benägna att ge sina respek- tive kyrkor en viss frihet, men blott så långt de icke skadat stats- intressena.
” Sveriges majestät och Guds kyrka.
som därutinnan vi- lar ” märk rangordningen.
På ah sätt löste hos oss Gustav Vasa problemet att.
som han uttrycker lig.
förena ” de tu herrskaper ”, stat och kyrka med varandra.
Och så överallt i de protestantiska kyrkor- na.
I stället rör den åtminstone i princip enhetligs k a t o I s k a d. v. s. allmännerliga kyrkan liks mån- statskyrkor - märk ordningen i ordsammanställningen - RO^ stater.
Den som går i kyrkan kan varje söndag få höra trosbekännel- sen om ” en helig allmännerlig kyrka ", ehuru en mera esoterisk - ga på omkastningen av rangordnin- gen må man tänka på den egen- domliga al lian^ mellan militär och prästerskap, som av gammalt funnits i da protestantiska stats- kyrkorna.
Det är riktigt, att i viss mening en sådan allians även fanns i medeltidskyrkan.
Men Kristi stridsmän voro dock princi- piellt sett kämpar för Guds rike och icke för staten.
För detta rike drogo de svärdet för det drogo de ut till den heliga graven under fältropet ” Gud vill det " och det finna mer än ett exempel på att kyrkan i stridsvimlet l y f t e sin häroldsstav och bjöd frid över värl- den.
I de protestantiska statskyr- korna har det i allmänhet varit så, att Gud har velat något blott så länge det varit med statens intres- se förenligt.
Eller för att tala med Napoleon, vars rena språk på den- na punkt man beundrat och t. o. försökt att jämföra bronsbilden med den Fredrika Bremer, som var och en själv Nordingråtragedin.
Och så har man För någon tid sedan hände det i Nor- nickat liksom igenkännande.
Det har vi dingrå socken i Ångermanland, att ett skapat a h bär inom sig.
En bekväm och elegant sko, gjort och många med oss.
litet barn, som utackorderats i en familj Man blir först lite förbluffad, det är smittade ner hela familjen med syfilis.
Det är nog mest for att man är Barnet hade tidigare legat under läkarbe- van vid de konventionella a h gräsliga handling för sjukdomen och det borde sant.
som genom sin ovanligt goda passform vunnit stort er- kännande från våra kunder, är » Syster Elsa skon av svart chevreau med sleif bronsmänniskorna på andra torg och vara tydligt a h uppenbart för dem som Men man förstår snart, vad konst- hade ansvaret för barnet - det hade ut- nären vill ha sagt.
Bilden är på något ackorderats av socknens fattigvårdsstyrel- sätt bekant for ens inre öga.
Är det inte se - att det led av sjukdomen.
Inga upp- mycket nog, om man t i o, @ om ett lysningar hade dock lämnats fosterför- konstverk, att det kristalliserar ut inom äldrarna och eftersom de voro okunniga en de vackraste tankarna om och det bästa om faran, vidtogos inga försiktighetsmått minnet från den människa, som verket från deras sida.
vill ära?
Betyder det inte sedan bra litet, Man tycker nu att det i ett så allvarligt om håret är för mycket stiliserad a h kjo- fall som detta borde vara allmänna åkla- lens linje för lite svängd?
garens sak att utreda, på vem ansvaret För att inb våra läsare skola Il den vilar.
men åtminstone hitintills har inget uppfattningen, att vi envetet hålla fast vid sådant ingripande skett.
I stället har fos- att Fredrika-Bremerstatyn uppsatt och i terföräldrarna tagit saken i egna händer färdigt skick U vacker, därför att vi en och gjort vid man tycker ligger rätt nära gång sagt, att skissen a h gipsmodellen t i l l hands, åtalat fattigvårdsstyrelsen.
För voro tilltalande, så vilja vi till slut citera några dagar sedan föll domen i målet och platser.
a h gummiklack Kr.
22:50 Lagersons Kungsgatan 4 9 Drottninggat.
m. anfört till statskyrkans f ö r t a r e n och musikern, ja vad skoma- preusserkungen slog näven i bor- svar: ” Religion är bra att styra karen och skräddaren också gjor- det, när den gamle Kant började ett folk med, man måste välja mel- de: var i sin stad tjänade de Guds att publicera sin beska av en djup lan att styra det med religion eller rike som det högsta värdet.
etisk religiositet genomandade kri- att s t y r ~ det med kanoner. "
N a r i den protestantiska statskyrkan tik mot machiavellismen: " Mad Gustav Adolf drog svärdet i tret- däremot har religionen varit en Kants skadliga skrifter måste det tioåriga kriget en åtgärd, som c i I I a c i v i t a t i II, en statens äntligen upphöra “.
sannolikt ingen opartisk historie- tjiinarinna underordnad daten Givetvis har allt i historien Iii- skrivare skall ha skäl a t t klandra som det högsta värdet.
Såframt na naturliga och nödvändiga or- - utfärdade han en förordning, man inte är,?, inbiten hegelian, saker.
A t t den katolska kyrkan som tillhöll prästerskapet att sär- för vilken staten med stort S. är nådde bristningsgränsen hade .i- skilt predika över gammeltesta- Guds representant på jorden, kan na nödvändiga orsaker, ty den re- mentliga texter.
på det att.
man väl knappast undgå att be- presenterade en livsform, som det heter " folkets sinne må bli trakta detta som radikalt felak- Överlevat sig själv och ingen ut- i~ upptänt till kria ".
Och rangskala.
Man behöver visst veckling sker genom återgång och svensk statskyrkopräst, som något inte ansluta sia till en statsfient- konstgjord andning.
Julianus Av- av de första krigsåren studerat!
lin anarkism, man kan se staten i fällingen och den katolska reaktio- själavården vid den tyska olika nödvändig, iii båda var på sitt sätt exempel i väster sammanfattade resultatet god och nyttig institution.
Men därpå.
Att protestantismen kom av sina undersökningar i den mo- den har världsliga och timliga var dock en nödvändighet och gi- numentala satsen att " de tyska mål medan bortom Gudsrikestan- vetvis likaså, att de nybildade pro- prästerna i hög grad bidragit att, k e n stora och högra evighets- testantiska kyrkorna ställde sig öka arméns kampduglighet ”.
perspektivet blånar.
under statens beskydd.
Men hi- För övrigt kanske man inte allt- storien visar också mer än ett er- Under medeltidskyrkans hägn var vetenskapen en a n c i i i a för mycket skall orda om medel- empel på att det som från början f i d e i en trons tjänarinna som tidskyrkans tvång och andli a varit beskydd snart nog blir för- hade underkasta sia trons lyd- ofrihet, jämförd med förhållande- tryck.
Och att detta abnorma no.
Tanken är visserligen oss na i de protestantiska länderna statskyrkoförhållande, en proviso- främmande och man behöver j u under nyare tiden.
I ena fallet är risk åtgärd, sabiliserades till nå- inte spilla ett ord på att den står det kyrkan.
i det andra staten.
som got normalt förefaller dock finnas i strid med a l l vetenskaps livsprin- tvånget kommer Iran.
I regel ha anledning att beklaga.
Skydds- cip.
Men skall man underordna staterna inte haft intresse av att lingen blev ett medel för beskyd- sig något, så kommer dock allt an blanda nia för mycket i religiösa daren till ökad makt och fick gå v a d man underordnar sia.
frågor och därför har tros- och hans ärenden.
på Det faller icke inom ramen för dat är När vetenskapen underordnade sia lärofriheten varit större tron gjorde den vad alla andra sant.
Men om statsintresset trätta detta föredrag att här ge en historisk kulturmakter, vad konstnären förnär - då har staten sagt sitt skiss av den protestantiska statskyr- som smyckade katedralerna.
dik- veto.
Man minns kanske Jag får naja mig med att - an såsom me- fronten former som en nen det - att -
Till min bror Georg det blev en dom som väckt den största på annat ställe i dagens nummer om- förvåning p i många håll.
Makarnas talan nämnda petitionen till socialministern, ogillades, enär ansvaret inte kan sägas alltså ett förordande av det von Kochska Av John Keats.
åvila fattigvårdsstyrelsen och istället ålades lagförslaget med vissa ändringar.
Docktor (Övers.
av E r i k Blomberg).
de att betala 300 kr.
i rättegångskostna- Karolina widerström betonade särskilt der.
Det ligger visserligen ett mycket vikten av att skapa en högre könssedlig mänskligt och naturligt intresse för foster uppfattning bland såväl m i n som kvinnor, Så många under jag i dag har sett: äldrarna att få klarhet om vem somm bär och följde de linjer som uttryckas i hen- skulden till denna tragedi, men i främsta nes reservation i höstas mot Fredrika Först solen då hon kysste morgon- gråt rummet bör det vara ett allmänt intresse Bremerförbundets uttalande över det von att få klarhet i saken.
Detta är inte min- Kochska förslaget, I den efterföljande dis- ur nattens öga: - kvällens gyllne ståt, dre viktigt, därför att det här är fråga kussionen yttrade sig representanter för om ett särfall, det styrker bara behovet såväl den ena som den andra riktningen.
som l i s åt lagerkrönta skuggor gett; - av upplysning på detta område.
Belysande siffror.
Fredrika Bremerförbundets års- möte.
Fredrika Bremerförbundets årsmöte den 14 1 5 juni under ord- förandeskap av fru Lizinka Dyrssen.
Ett tjugutal av förbundets kretsar voro re- pre senterade.
Första diskussionen rid mö- tet gällde » Åtgärder mot arbetsovilliga och samhällsvåldliga kvinnor » med inlednings- hölls i Ystad föredrag av fröken Gertrud af Klintberg samt doktor Karolina Widerström.
Frö- ken af Klintberg framförde i huvudsak samma synpunkter, som innehållas i den Den upproriska 8.an.
- vikten?
Misstro.
Det finns ännu en punkt i Eu- ropa, där en för vanliga ögon mini- brett, lnom kommerskollegium har nyligen med skepp och klippor, planer och mal händelse åstadkommit en a l l - verkställts och slutförts en utredning rö- varlig konflikt mellan två länder.
försåt rande den svenska arbetskraften vid in.
och sällsamt mummel, som man ger Det gäller Jugoslavi vien och Albani- dustrin under år 1925, därvid även kvin- en, som avbrutit de diplomatiska sig åt nornas och de mindreårigas förekomst i arubbel över allt förbindelserna med varandra när- sker och inom industrin ingående behandlats.
Det mast av följande anledning.
En dra- skett.
är ett mycket intressant och belysande goman, d.
v. s. tolk vid den jugo- material, som denna utredning lämnar.
slav viska beskickningen i Albaniens Man märker först och främst hur hela Och, kära Georg, medan pennan huvudstad Tirana beskylldes för arbetarstammen inom industrin vuxit un- spioneri för Jugoslaviens räkning gått, der de senaste åren.
1923 sysselsattes har Cynthia lyft på silkesgrå gar- och häktades av albanesiska myn- som arbetare, år 1924 var siffran a h 1925 hade den ytterligare sti- git till 391,692.
Kvinnornas förekomst inom industrien har icke ökats i samma pro- 358,083 diner, i smya som hade hennes bröllop stått i denna natt, som så förrädiskt tvärtom minskats.
Den största kvinnliga arbetarstammen hade vi under Men tidsperioden 1901-1910, då den procen- skiner.
bror om du e j fanns att tänka på, trängre familjekretsen, som består av tio tuella siffran för hela rikets vidkomman- vad vore skyns och havets under personer.
de utgjorde 27,3 proc.
Denna siffra har då?
Min man rig riktigt Iycklig ut, jag för- redan reducerats år från år och var år stod först nu vad han lidit under modets 1924 25,5 proc.
och år I925 25,3 proc.
eller tyranni den arme.
Mina döttrar sade in- 98,978 kvinnor och mindreåriga.
- I den- te vad de tyckte, de räddade sig med or- na siffra är även medräknat manliga min- den: ” jag tror mor har skaffat sig en deråriga, av vilken anledning är oss obe- stilklänning ”, vilket ju var en djup osan- kant.
ning.
Utredningen har också omfattat en för- Men min äldste son såg mycket över- delning på de olika länen i riket av den raskad ut a h sade: Mor har en riktigt stilig figuf.
Och så rodnade han.
För det har jag.
8:a n. Rysslands rids.
Det blir sålunda ett slags balans, betingad av det ömse- sidiga trycket.
Men det är en ba- lans på eldfängd grund.
De sena- ste händelserna visa att man inte ostraffat handskas vårdlöst med vågen.
Ty vem åtager sig att åter ställa den en gång förlorade jäm- och havet, blågrönt, svallande och portion, (Forst.
fr. sid.
1.)
Längs horisonten.
(Forts fr. sid. I) digheter.
Jugoslaviens regeringen protestera- de mot häktningen och framhöll, hurusom en beskicknings tolk är i besittning av exterritorialrätt, d. v. stode under Albaniens rätt.
Man v ätande sig snar förlikning, men istället blev tonen i underhand- lingarna allt skapare.
Det är lätt kvinnliga arbetarstammen inom industri en.
Härav framgår, att denna är störst i Älvsborgs län.
där den utgör 39,7 proc.
av den totala arbetskraftern.
Stocholms stad kommer i andra rummet med 35,7 proc.
hela arbetarantalet eller 14,293 kvin- nor.
Lägsta siffran finner man naturenligt i Norrbotten, där den totala arbetarstyrkan är 7,587 personer, av vilka 663 äro kvin- av mot Albanien i dagen.
Albanien i sin tur har anmält sa- nor och mindreåriga eller endast 8,7 proc.
av hela arbetarstammen.
Mycket intressant är också att studera siffrorna för de bägge könens förekomst inom olika grenar av industrien.
Inom lndustrier dominerar fullständigt den kvinnliga arbetskraften.
t. ex. inom rho- kladindustrin (83,1 proc) inom tobaksin- dustrin (81,6 proc.)
och inom textil- och beklädnadsindustrin (72,2 proc.).
Inom trä- ken för Nationernas Förbund.
Emellertid äro tydligen övriga mak- ter överens om att söka undvika kvin l metall- och stenindustrin m, fl.
yrkesgrenar förekomma kvinnorna däre- mot mycket sporadiskt.
Inom träindustrin siffran exempelvis endast 1,2 proc.
industrin, Tirana.
Italiens lungna hållning er kännes med tacksamhet av pressen i de olika länderna.
Det är slutligen på detta lugn som den lyckliga lös- ningen beror.
är hänvisa till Hjärnes nyssnämnda ver ändring, så är det visserligen giöst indifferenta ju problemet tiska statskyrkorna.
Icke desto koncentrerade, tankedigra men ock- det bekvämaste att anförtro denna mellan k y r k a och stat inte kan mindre skulle j u historien bli ett så något tunga framställning.
Hjär- ändring åt " de nya släktenas k r a f - vara särledes brännande.
De se i evigt på stället marsch o m det hi- ne betonar hur spänningen mellan ter ”, men det var ju a l l t i d efter-oss- regel på det hela med en förnäm storiska såsom sådant skulle sank- stat och k y r k a långt i f r å n att ut- syndafloden-politikens ödesdigra axelryckning.
Om de försvara tionernas som gudomligt.
Och jag jämnas ständigt varit i tillväxt i grepp, som gärna draperar sig i en statskyrkan, vilket väl i regel är förmodar, att åtminstone de av de protestantiska länderna.
Han förnäm världsvishets vemodiga le- fallet, så sker det dels därför att de statskyrkans egna präster, hos vil- säger utan omsvep att det nuva- ende över allts fåfänglighet.
Om i allmänhet äro att finna i de s. k. ka det finnes anda och salt - kan- rande läget (1912) är ohållbart.
v i måste försöka en reform, så är samhällsbevarande kretsarna, dels ske äro de fler än man är benägen nningen " heter det (a.
183) har det icke därför a t t v i tro oss visare av en slags lam och ljum esteti- att tro betacka sig för äran att t ytterligare skärpt därige- än föregående släkten eller därför cism.
Vanligen inskränker sig vara - museiföremål.
Del är näs- nom, att statsmaktens verksam- att v i tro allt vara hjälpt därmed nämligen deras erfarenhet av den.
tan genant att få stöd just från ett hetssfär blivit överallt så starkt eller därför att vi inte inse, hur re- na kyrkas religiösa sida t i l l en jul- håll, där man är så komplett l i k - utvidgad, för övrigt oberoende av lativt och bristfälligt allt sådant otta i Dalarna med slädar och fack- g i l t i g för kyrkans djupaste livsin- statsförfattningens art, men så, reformarbete är.
Utan det är där- lor eller ett eller annat bröllop i tressen.
Det liknar betänkligt det att staten mer och mer lagt beslag för, att v i tro oss vara här, inte för en vacker landskyrka högtidigt där estetsnobbande intresset för på sådana kulturområden, som att lägga armarna i kors och låta klädd och förhöjd helst ett antal folket.
som ter sig uttryck i Folk- förut tillhört k y r k a n eller åtmin- historien sköta sig själv utan för vackra uniformers därvaro.
För dansklubbar på Skansen, m e n som stone stått öppna f ö r kyrkan.
.
.
att - låt vara i fåvitsko göra dem är statskyrkan ett vackert är alldeles för f i n t för att dra trä- Dessutom har spänningen ökats vårt bästa.
museiföremål, bör bevaras.
skostövlarna på och sätta hand t i l l genom nationalkänslans förstärk- För att nu få ett något så när re- Det måste erkännas, att det argu- plogen, vilket däremot behövs, om ning under det senaste århundra- digt om ock förenklat¨ grepp på mentet snarare stämmer en m o t man verkligen rill verka för det. ” - ” Onekligen ”, fortsätter det invecklade problemet om sta- än f ö r densamma.
Väl är det en folkets sak.
Hjärne, ” har tidsläget under det se- ters skiljande från kyrkan, så skul- sund känsla av kontinuitet med Säga vad man vill om de frireli- naste århundradet blivit allt bryd- le jag vilja föreslå att man ser den kulturarvet och gångna släkten.
giösa, det är dock, tror jag, något sammare, och vi synas stå inför ur t r e synpunkter ett gammalt som bjuder oss att hålla kärt det befriande i att man hos dem slip- brytningar, som skola fresta de gott schartauanskt dispositions- som är gammalt och fornt.
Och det per denna förnäma esteticism.
Jag nya släktenas krafter t i l l det ytter- knep.
Människor i vår k u l t u r m i l j ö är därtill en känsla, som bjuder sta, liksom de för eftervärldens hi- torde nämligen med hänsyn till de- oss varsamhet vid reformering.
vill ge mera för en av dessa, som t. ex. trotsande sin egen klass och storieskrivning skola b l i lika in- ras ställning t i l l kristendomen Förvisso behövdes mera historiskt sin egen omgivnings förvisso om tressanta som trots någon av de kunna inledas i tre kategorier.
sinne och historisk bildning t. ex. hög bildning vittnande fina löje el- stora omvälvningarna i det för- 1) De religiöst indifferenta.
i våra demokratiska rörelser, sär- ler öppna hån för att t. ex. i fräls- flutna. ” Harald Hjärne varken ger 2) De m o t kristendomen p i s i t i v t skilt i deras ytterlighetsformer: eller gör anspråk på att vilja ge fientliga, vare sig nu att de v i l j a varje även den flyktigaste blick i ningsarmén verka för de fattigas, de fysiskt och moraliskt vanlotta- någon lösning av problemet.
Han ersätta den med en högre och för- ett sådant blad kan övertyga en des och avsigkomnas sak än för skisserar dess historia på ett oöver- nämligare religion eller med därom.
Världen var icke tills nu de nio och nittio kultursnobbar, för träffligt sätt.
M e n då han såsom ingenting.
ett dårhus eller en kriminalanstalt god konservativ ändå t i l l slut an- 3 De som betrakta kristendo- - det levde som bekant tappra vilka allt detta på sin höjd kan ge mid- ser sig skyldig antyda, att lösning- men som den farm. vari västerlan- män redan före Agamemnon - och andledning till ett sprituellt en för ingen del kan ligga i en dets etiska och religiösa krafter den har inte heller nu helt plötsligt dagskåseri eller några halvt be- halvt medlidsamma skillsmässa mellan kyrkan och sta- kunna få s i t t bästa uttryck, vare blivit fylld av en hop visa män undrande, ten, blir han sä dunkel och orakel- sig i dess nuvarande utgestaltning som på pricken veta hur ett ideal- axel ryckningar.
mässig, att åtminstone j a g för m i n eller genom en evolution, som dock samhälle skall se u t Vad Vitalis (Forts. o. slut i nästa nr I del måste avstå från försöket att icke avbryter kontinuiteten.
Norströms alldeles r i k t i g t säger o m förstå honom.
I I Jag skall icke länge uppehål- de kristna dogmerna, att det inte O m man accepterar Hjärnes ord la mig vid den första kategorien står rövare och banditer bakom om det brydsamma läget, som krä- redan av det skäl, a t t för de reli- dem, gäller också o m de protestan- av.
som -
