# ID: svediakorp-per334
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,138
# sentences: 1,037
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1: a &amp; rg.
Stockholm 1 9 Mars 1908 11.
Fir L ' renu~tierrtions~ris: Irr A. Finlll- 8 r Irr 9.
R n Prenlimeration sker skv&amp;l i laudsorten som i Stockholm &amp; n&amp;rmaste vnrtniictalt ellor hnlr-. " " " - .. " "
-- " " - * " - handel.
- - " - I Rednktiou: X ~ i i ~ t n r c n m ~ r n l ~ a u C.1 t n n on t r I ~ c d a k t 6 r o. !nsvarig utgifvare: - - - -, - ELLEN K -- LEMAN.
Telef oner: Allm.
6353.
Riks- 12285. utgifnin&amp;tid hvarje torsdng.
Expedition Annonspris: 15 ore per mm.
och Annonskontor,: Enkel spultbredd 50 mm.
- nrassersmuelsg - ...
atan 5l, en tr. hIar~inalannons under tcxten 15 g m: s hojd per gang 10: -.
Kabatt: 5 ggr 5 O / o, 10 ggr 10 O / o,.
~ ~ ~ ~ ~ s 2 ~ ~ $ post- och telegrarnadress: senast mhndag f.
m.
DA GRY, Stockholm.
, - 1 stockholm 1908, Aftonbladets h - y c k d.
I I Lars Johan Hierta.
fi$ amtidigt med att Fredrika Bremer i sina sbrifter kainpade for f&lt;ihet, mennisko- och medborgare- rattigheter At sitt Mn, ktiinpade f6r: att kvinnan skulle blifva myndig, f&amp; ratt att ijelf rkda ofver sin egen- dom och sin person, for henries.
rtitt till kunskaper, utiedding och val af irbete, fijrdes p&amp; de svenska riksdakarna en kamp f&amp; reformer inorn lagstiftnin- gen, hvarigenorn de namnda rattigbeterna skulle till- falla kvinnnn.
Och i frainsta ledet i denna strid gick Lars Jolzan Hie~ta.
Hicrta, som var fiidd 1801, ha; gjort- sig ett namn pa mhnga omriden af v&amp;r fosterlandska odlingshisto- ria sDsoln frisinnnd och reformviiulig riksdagsman, s&amp;om affiirsman och stor industriidkare, sAsom fram- sthende publicist och bolifiirliiggare.
Det vore omoj- ligt alt inom ramen af denua korta uppsats ens an- tydniugsvis angifva, hvad hall utrattat genom sin stor- artade och mhgsidiga verkskhet, hvilken, s~sbin en af ham inianesteclc~x~re yttrat, berijrt nastan alla sidor a£ sninhilllslifvet - och i alla riktuingar i reformato- risk anda - stateas, kyrkans, skolnns clch industriens omriide.
I-Iiir kan blott skildras en sida nf.
denna Hiertas re- formatoriska ~7erksainllet, den som berijr kviaaans ratt.
Och bBde s3som riksdagsman och publicist kainpade hau modigt och outtr6ttligt for denna ratt.
Det var en mycket underordnad och osjalfstandig stallning, kvinnan p % den tiden intog.
Som ogift var;
DAGNY hon c n d ~ ~~ndantngsvis t myndig.
Heuiles ar.fsrJtt var ijfver sin egendom, Inell m h t c for lo^.
: ^ dcnm rlitt., (15 Kt.rninstone inoin adel- ocll bondestAnd endast halften 11011 tradde i akteaskap.
Han inskg afven, huru for- ' mot broclerns, liksoin hustruns gif toratt enclast vnr half- iidinj~~lcancle en sildan lag var fiJr den gifta k~ r~ilnan, tell mot maimens.
Hiigst siillan ei: hijll hon gruuclli- sam t 11uru oft&amp; mai1nei1s oinskriinktn ~nRlsn~ansr~tt ocl-1 till.
01 yckliga fol jder gare undervisning eller utbildning, oclz henr~es verk- ledde till upprirraucle 1nissbr~1.k samhet var inskrankt till henzinet, heimes endn ntsikt for I ' amiljea, i syllilerllet dB mntmen vore slosak tig ocll .niog.
till f6rsOrjniug, i fall hou saknacle Rrfd fbnndgenhet, fallen f or skulclsiittniug och i ~ ~ i s s l ~ ~ ~ s h ~.
l I Med a~R#r: srnanilens klara blick uppfattade han, af 1~vill; en rar gifterrnhl, slog cletta fel, u18ste l ~ o n 8ta u~deb~iicl 1) ctydelse clct i clylikn fall kuaclc mra, om l~ustrun 110s narmare eller fjarmare slaktingar.
.
Med Oscar 1: s tronbestigning grydcle el; ny dag hide riltt ntt f6rordnn om sin enskilda fijimijgeul~et, fiir Sveriges dGttrar, och stillan hnr vill n&amp;pn tid varit hvillrell diirigenoin kunde kolnma icke blott henne ~ godo.
Oc11 d rik pS, reforiner inom lagstiftningen rorande kvin- sjalf, utan &amp; hen barnea ocli k a ~ u l e i till shsom stor industriidkare och arbetsgi Cvre visste fiiertn, 11an sorn de narinast f ijl jancle cleceanien~a .. Och i ntt lagen om manneas oiaskrfinkta m8lsmansriitt vnr cletta refornmrbete tog Hierta en framsthencle clel.
Vid riksdagen 1844 - 45 uudersttidde hail f6rslaget ssirskildt olycksbringnncle f&amp; h.ustrurun inom mbets- om lika arfsratt fiir syster son1 far bror, likn giftoriitt klassen, hvilka sjalfva f iirtjann sitt upliehiille, inen som fijr hustru sotn for mau, hvilket iifven blef giillancle.
lag ofta mdste se, hur miinnen till#gnn sig cleras, arbets- 1846.
Harigenom hade kviunan erhAll.it saininn ratt till fortj&amp;nst for att anvanda den pb krogen.
Hiertas fiirsta motion om den gifta kvinnans ilgan- egendoin som nmnnen, nasta steg blef att skaffa henne deriitt hafva vi redan on~n#mut.
~ f v e n den obetycllign satnina rhtt att afven: I? % rhcla i3fver sin egendom.
FrAgan om clen ogifta kvinunns inyndighet hade inskriinknii~g af manilens 111 blsmansriitt, som cliir begiix- nllt sedan lSlO, GI, k. in: t tillerkiindes rhtt ntt i nPtde- des och ju blott afsiig att genoln forord tillforsiiki~~ viig farklma heme inyndig, upprepade g h g e r varit hustruil forvaltningsrfitt ofver sin enskilda egendom, f ore infar riksdagarna, men sfstyrkmde utl %taacle hade a&amp;igs p&amp; den tideu ytterst djarf och oinstijrtande fijr nfgif vits af hligsta domstoleu och hofrtitterna.
De skiil, fainiljen och sainhiillet.
Detta hillclrnde clock ickc sotn ailf6ras i dessa; forefalln vAr .tid i llogsta grad I3iertn ntt hterko~nixta med sin ixotion forst 1862-63 gammalinocliga, firr att icke saga 16jeviickaude, och och sedan vid den sista stAndsriksdagen 1865-66 saint c.
1011s- clock Atesfinner man i den1 precis sninma tankegAng, vid fgrsta 1: iksdrtge-n under det nyn representqt ' son1 i vAra dagar fraintr&amp;der 110s inotsthndarna till skicket 1867. gjorcles mot Men dA fskn flera hRll invanduii~~ar kvimlans r6strat.t.
ahvaudande af iiktenskapsf6rorc1, hvilket st&amp;mpladcs Hiertn viickte eineller tid vid riksdagen 1860-51 cn motion, hvari fiireslogs, att ltvinnan mB, vid 26 fir so111 halfinesyr, beslat Hierta ntt sl&amp; in ph en annnn nga makt att sjalf forest5 sitt srf och att efter fyllda talrtik och lug1 ens sattn yxan till roten.
Fiirst vid 15 Ar sjalf rAda isfaer hvad ho11 forv&amp;rPvar, ilfvensoin riksdagen 1868 och secl.an vicl riksdagarna 1.870 och att det mb bero pS, helllie sjalf att vid iiktenskaps 71 viickte hail rnotiou i salnina fr&amp;ga, men i en an- iugiende slutn shdant farord, hvarigenom hon tild lag- m n, mer radikal form.
Ran hade till inotionen vid.
ligen aims sRsoin p&amp;lsman i afseendeu p&amp; den egen- sistniiinnda riksdag insainlat ett rikt material af upp- clom 11011 fore eller tunder iiktenskapet iirfver eller for- gifter om lagstiftningeq roraucle ilkta lmkars egeu- viirfvar '.
.I inotiveringen framhtill han det hhnf ullt clon~sforhhllancle i anclra] .tinder, siirskildt Forenta och gryint parodiska i att kvinnau shsoin gift eller st8aterna, dar i synnerliet de i staten New York gall- ogift icko iigde riitt att till eget basta forfogn Gfver Iaade lagarna tilltalade honom.
Med dessa s&amp;soin sin egendom, utan blott till andras basta, nainligen s&amp;sotn miSnster foreslog hail nu upphaf vmde af manilens '. '
testamentsgif verska till fijrrniln fijr deni, som iif ver- m&amp;lsmanskap oEver hustru~i.
Altermtiv t f ijreslog haa, lefde henne.
Fijrst 1855 gicli reformen delvis igenom, dk den ogif ta kviiinan efter fiiregBende aniniilan fick hlif va inyudig vid 25 &amp; rs Alder.
Hari inbegreps einellertid icke bestainmanderiitteu i afseende p&amp;, make.
Giftornanuaia- stitutionen kvarstod till 1872 (till 1882 for adlig mo) och &amp; h e n i kainpen for dess upph8fvnnde tog Hierta liflig del.
Betydligt svRrare blef arbete t far clen gifta kvin- nans eganderiitt, och far denna kampade Hierta anda till sin dad med en of6rskrackthet ocli en nthhllig- bet, som nastnll sakna inotstycke.
Med sin upplysta och humana syn pfi tingen shg Hierta, hvilken motsagelse det 1Ag i att &amp; nka eller till inyndig Alder kommen ogift kvinna fick fritt r&amp;da att riksdagen skulle ingB till k. m: t mad en skrifvelse lned begamn om utarbetande och framIaggande af ett lrtgf~rslag i li.mnet, hvarigeaorn ett af.
de mest bekla- gansvarda missf6rh8llanden inom det borgerliga och familjelifvet kunde afhjalpas~.
Detta sellare forslag antogs af riksdagen.
Sjdf fick icke Hierta upplefva nagon forandring i den lag, mot hvars ori %ttvisor hau s % lange och sK ofbrsksackt kampat, dB han aAed den 20 nov.
1872.
Men s5ikert var det i framsta rummet tack yare hans outtrattliga st ' rtifvanden, som 1874 Brs viktiga andringar i gifterinPtls- balken kommo till stAnd, hvarigenom gift kvinna fick ratt att sjalf rkda irfver den egendoin hon genom eget arbete forvarfvat, vidare ofver Iden egendom, so111 genom aktenskapsftirord undautagits rnannens forvalt- '
n.
ning, saizt den, s o l ~ genoin testalnente eller gkfm gif- de1m.n.
fruktan ligger icke sA litet pryderi och skryin- vits hustrun mecl villkor, att clen skulle tillhora heme teri frill lnannens sida., ty vi matte val va.ra ense diiroin, att dar ahgon fara finlies for lcvinnans sedlig- enskildt.
Arbetet for forbitttr.ande af clen.
gifta kvii~nai~s bet-, sb kommer den fr An mannen w.
- Vid delta tillfiille yrkade han afven pb befordrings- stfillning fortsattes efter Hiertas clod nf Foreningen for gift kvii~nas iiganderatt, so111 hall sj&amp;lf varit med ratt for kvinnau till tjanster och befattningar, hvartill om att stifta., oc11 i hvilkea tv8 af hams dottrar voro hon kunde priifvas lamplig och itga erforderliga kuu- skaper och skicklighet.
ni tiska ocll verksam~na ~nedlemn~ar.
Hierta var shlecles l h g t fore sin tic1 och talacle Ilierta arbetczde ocltsh f6r att, sksoiu ha11 sjalf sager i cn af sina nlotioaer,)) de kvinnor, som icke intrtidt i for reformer, soin Bnnu efter fyra decennier icke gbtt clet gifta stbndet, m&amp; kuana aga ett rum, en bestani- i verkstiillighet.
Mecl clen il18rdigl: net Hierta lade i clagen vid all % inelse och nRgra borgerliga rattigl~eter i sainl~iillet w, sins striifvanden kZlinpide hall for en annan reform, ocll pii detta omi: Ade vann hall flere fraingBngar.
SA var det tack vare Hierta, kvinnor fingo ratt att so111 afven afsA.g infijranclet af en humanare nnda inom anst all&amp; shsorn lararinnor i f olkskolor - en ratt, s o ~ n I~emnien: afskaffnndet af den s, k. husagan eller hus- iiumer &amp; refaller nastan som en datunlodviindighet.
boncles r#tt att sl&amp; sift tjitnstefolk.
Motionen Iilirom, Nitr Hierta pB femtiotalet inotionerade cliirom, ansSgs soin f6rsta g h g e n frainlades 1547, vackte stort upp- den emellertid a£ in&amp;nga soln en forflugen id&amp; Hierta seende pB riddarhuset, sager hau sjalf i sina sjiilf- betonade i sin motion i symerhet kvianornas storre biografiska anteckningar, och htskilliga ledainoter frhn laudsort en Icoinmo f orfaracle f ram till 11.0110rn och me- Iiiinplighet soul nppf ostr.ari~mor och y ttrade bl.
n.: wEtt i allmllnhet mildare siunelag, mer t&amp;lnmod, en nacle, a t t all orclning och slcick i Lndet skulle vara fiiiare kitnsla af grannlagenhet i forening mecl storre slut, om riittigheteii till llnsag4n borttogs.
Mierta iniiste ocksii upprepa sin motion vid alla suabbliet i uppf attning och aktgifvande, allt egenska- per, som lcviunan i nlliuiinhet ager i hogre grad an faljalzde riksdagar, tills deu slutligen 1556 antogs.
(dock mallnen, synas ock lzaf va iit Ixmle anvisa t r5ittigheten enclast af de tre ofriilse stRnden), och liusagan blef att blifvn anviiucl vid uugclomens uudervisning .lAngt afskaffacl.
A£ reu upptriidde Hierta f or oakta barns arfsrgtt iner tin clet sker i verkligheten.~ Den begarcla rattigheten gats geqoln en kungl.
f or- efter sin moder.
orclning af .1559.
Men fijr att nu titerv&amp;nd.a till Hiertas betydelse for T7id riksclagen IS66 motionerade Hierta om kvin- kvinnosaken, sA inskrankte sig icke denna till hails nors anstiillaude vid telegraf verket.
Det var afven direkta arbete pB riksdagen for reformernas realise- pk Hiertas iuitiativ den riksdagens skrifvelse till k. m: t raiide.
I sin inflytelserika tidning Aftonbladet forde l.SI ?S koin till s t h d, hvilkeii ledde till Hogre lararinne- ha11 kvii~nornas talan.
Han vnr ju dessutom en af ledarna for den tidens liberala rorelse och att dennas seminariets grundande 1861..
Han understodde dessutom ined talangfulla anfiS- ref ormstrilf vanden af veil omfattahe kvinnorna, var randen andra forslag pB riksdagarm om utvidgande uta.11 tvifvel frams ' t Iliertas fortjanst.
Han fick pA- nf kvinnaus inedborgerliga rattiglzeter.
S&amp; t. es.
de detta omrAde flera intresserade medarbetare och efter- motioner, som leclcle till kongl.
brefvet af den 3 juni foljare: mQnga f ramsthende li berala man.
i Sverige.
15 ' 70, IIvarigei~om kvjiima fick riitt att aflagga student- hafva sedan kampat for kvim~aus sak.
Och detta lat examea, idka inediciaska studier vid uaiversitet, af - en g %ng Camilla Colett gifva de svenska mannemdet vitsordet, ~ a t cle t iifven i det afseendet hafclat sitt rykte.
litgga ineclicinska examinn och utofvd lakareyrket.
Vi kunna icke afhhlla oss frRn att citera ett yttrande af soln nordens inest ridderliga in an^.
- MBtte afveu vAr tids frisinnade statsman sokn hafdn Hierta f r h deuna debatt, dB det Ltr karaktaristiskt for lians kvickhet och slag fardighet.
Vid detta till.£ iille detta rykte och fortsatta sitt partis traditioner fr&amp;n Lars hade Hierta fraxnhtlllit kvimornas lamplighet sfison.- Hiertas tid - han, som en gBng yttrade, att)) den liirarimor af ven i gosskolorim.
En af inotsth darna fornamsta mataren pli ett folks civilisstion iir den riitt, yttrade bettlnkligheter for att sedligheten darigenom man lamnat kvinnan i sa~nhiillet skulle kuilna rAka i fara.
Harp&amp; svarade Hierta iro- MO RIA CEDERSCHI~LD~ niskt:, Det torde ursiiktas rnig, om jag anser, att i)).
MEDARB.ETARE I DAGNY.
Bland de framsthende kvinnl iga pennor, som stiillt sig .till tidningens farfogande, mgrkas bl.
a.: Gertrud.
Adelbo~g) S i g ~ e Bergman, Hibna Boretius, Emilia Broom&amp;, Frigga Carlberg9 Lotten Dahlgren, Xllen Hagen, I [brsCln Hesselgren, Ann- Margret Holn2grm, Xerstiw Hdrd aJ Segerstad, Anna Hojer) Sigrid L e e - h ?&amp;d, Gzwi finder, Anna .hindhugen, Agda MonteZius9 Anna N. Xoos, Anna Rylandev, Hilda Sachs, .. - -.
.Hiln,n Xb ' c7erBey, E h a Tenozu, L@a Wah.lst~om, Ama WltitZock.
~ktenskaps rattsverkningar enligt gllllande dansk lag.
C e - bestamrnelser i hitlllirande limnen, sorn inne- fattas i Christian V: S Damke Lov af 1683, hafw .blifvit vaseutligen modifiernde genom seuare lagstift- ning; sitrskildt viktig ar en den 7 april 1899 utfar- dad Lov om Formue forholdet imellem Bgte fceller.
@ Hvad betraff ar makars personliga rattsforhZtllanden, sB iiger mannen bestiimmanderatt i frhga om hemvist och bostad.
Siirskildt enligt aldre lagstiftning torde hustruns stallning i aktenskapet haf va vmit under- ordnad inannens i flera afseenden, sb att en viss hust- runs lydnadsplikt k~ulnat forutsattas.
Men inAnnen har dock i fall af konflikt saknat rattsinedel for att genomfora sin vilja gent emot hustrun: till tv8ngs- eller straffhtgiirder har han icke agt hefogellbet.
Makarna ar6 omsesidigt skyldiga att sorja for hvar- andras underhhll, dock har m a n e n s plikt harutinnail nhgot vidare oinfhg an hustrurk.
I personligt afseende har gift kvinna tillerkants full rattskapacitet, men i frhga om hennes handlings- f orin&amp;ga i f~rirmogenhets~ltttsliga ting har f iirhhllaudet iillda till senaste tid varit ett annat.
Genom en lag a£ h.r ' 1880 fick emellertid gift kvinna ratt att utan mannens san~tycke r&amp;da ofver viss egendom, narnli- gen den, som hon f arvlirf vat genom sjalf staudig verk- samhet, hvilken icke grundades eller uppeholles vasent- ligen med rnahneus eller det geinen&amp;mma boets medel, s&amp; ock ofver hvad soln sattes i dglik egendoms sta.lle.
Sbdan egendom skulle ej svara for niannens skuld, med inindre hustrun lainnst sitt samtycke vid skuldens uppkomst.
Genom ofvan narnnda lag sf ' den 7 april 1899 har gift kvinnas s tallning i f orevarande h anseende vaseutligt ftjriindrats.
I frdga.
o m ogift kvinna, lik- sorn om man, galler att hon f r h fyllda 18 h kan, med samtycke af en god man, foretaga rattshandlingar, saint att hon vid 26 k blir fullmyndig, fk full juri- disk handlingsf orm hga.
Enligt 1899 krs lag har hust- rus niyndighet i f ormogenhetsf 6rhAllanden blifvit den- samma sorn ogift kviimas.
Dock kan geuom akten- skapsforord, cegtepagt - hvaroin vidare nedan - bestgm- mas, att hustru, ehuru f ullmyndig, allenast ined man- neus samtycke ager rAda ofver enskild egendom.
Ratts- handlingar, hvarigenom hustru iklader sig ansvar for mannens gald, blifva icke for henne f ilrbiodande, darest., de ej.
go,dkamas af vederborande administra- tiva myndjghet.
~ u s &amp; u n f h gehoA aktenskapet ma.nnens namu och blir delaktig af hans rang och sociala stallning. '
Betraffande makars.
egendomsf orhAllanden, sB har lagen darutinnan bestamt en visp anordniug, son1 blif- ser gdlande, darest icke annorlunda af talas.
.Men genom aktenskapsfiirord, ~gtepagt, kunna ma- k a n a ordna shin inbbrdes fSrlnbgenhetsfilrhlllanden pA annat satt, afvikande fr&amp;n de i allmknhat giillande lagbe~t~iimmelserna.
En stor frihet Br medgifven vid sadant aktenskapsforords upprattande.
Den lagbestarnda anordningen af makars inb6rdes formogenhetsf6rh&amp;Iland.en ar allman egendomsgemen- skap; tillghngarna i ma.karnas bo sammansmalta, i och med aktenskapets ingilende, till en for makarna samf alld f6rmdgenhetsmassa.
0fver den gemensamma egendomen ager mannen ensani att rhda.
Dock &amp; r hans fiirvaltningsratt under- kastad vissa inskrankningar.
S % kan hail ej utan hustruns samtycke disponera anghende fast eg&amp;dom, sorn af hustrun infijrts i det gemensammaboet, icke heller aoghende skuldebref, aktier, f ijrsakringsbref, sparkassebbcker eller andra shdana handlingar, sorn aro inforda i boet, lydande % hustruns namn.
Om mannen handlar i strid mot denna bestammelse, ager hustru6 inom viss tid daremot fora talan.
Mannen fbr icke heller utan hustruns samtycke bortgifra storre del, .a£ den sainfiillda egendomen an son1 svarar mot fem procent a£ gemensamma boets nettoform6gen-.
het vid nast firreghende Arets slut; gi) r han det dock, kan hustrun fordra ersiittning af mannens enskilda egendom eller, vid det gemensamma boets delning, af hans lott diiri.
Forpliktelser, sorn hustrun fore iiktenskapet Adra- git sig, Aligga darjamte i regel mannen personligen.
Rattsl.mndlingar, som af hustrun foretagas med man- nens vilja och vetskap eller fi) r makarnas gemensamma behof och nytta, aro forpliktande for mannen och kunna goras gallande gent emot det gemensamma boet.
Nar niannen ar forklarad omyndig, tillkommer det hustrun att, jgmte Inannens fiSrmyndare, rhda ofver den gemensamma egendomen. '
Vid den lagbestiimda anordningen a£ makars egen- domsfdrh %llanden kan dock, vid sidan a£ det gemen- samma godset, forelcomma nAgondera makens enskilda egendoin.
Dit hora sAdana.
personliga rattigheter sorn t. ex. fiirfattareratt, vidare sHdana f ~ r m ~ ~ e n h e t s r i i t t i ~ h e t e r, sorn icke kunna skiljas fr %n den berattigades person, sb t. ex. pension, lifriinta, naringsrattigheter, personliga privilegier.
De inkomster, sorn ulider besthende akten- Schering a Lindberg, Skylt-, Miibellackering Dekorations- utfores afven.
0.
Kostnadsforslag Rumsm&amp;lare.
p i begaran, Jakobsbergsgatan 43. a Allm.
tel. - 21709. o BS.!
Valgjordt arbete!
Moderata priser!
skap harflgta ur de nu namnda rattigheterna, ingb emellertid regelmassigt i det gemensamma boet.
Enskild egendoin blir ock hvad nhgondera maken forvarfvar genom arf - eller giifva med villkor att namnda egendom skall vara samma make enskildt.
forbehbllen.
Dessutom blifver enskild egendom hvad som enligt aktenskapsforord- shsom sbdan forklarats.
Hvad enskild egendom afkastar eller hvad som sattes j dess stalle blir ock enskild egendom.
Hvardera maken r&amp;der ofver sin edskilda egendom, dock kan, som ofvan namnts, genom aktenskaps- forord bestammas, att hustrun da.rviil skall ha.fva mannens samtycke.
Dilrest utgifterna till det gemensamma hushbllet samt barnens uppfostran och undervisning icke kunna bestridas af den gemensamma egendomen, ar hvar- dera inaken skyldig att bidraga dartill med sin enskilda egendom.
Kan ej uppgorelse.
harutinnan traffas, lig- ger bestamma.ndet hos vederboraude administrativa 1x1 yndighet.
For forpliktelser, som vid i-r.ktenskapets ingdende iiligga nagondera af kontrd~enterna, svarar dennes enskilda egendom, sb lAngt den racker.
Infrias sbdan forbindelse a.f det gemeasainma boet eller af andra makens enskilda egendom, har sjstnamnda make re- gressratt gent emot den forpliktades enskilda egeudom eller lott i gemensamheten, nar denna skiftas.
I frhga om gbfvor inakar emellan under akten- skapet giiller, att liff orsiikring, lifran ta eller liknande fiirslirjning kan af mannen fritt tillfors&amp;kras hustrun.
Vidare fhr .makarna skanka hvaran.dra foremAl till personligt bruk, hvilkas vards ej st8 i missfiSrhbllaude till gifvareus villkor.
Men andra gAfvor mellan makar mbste, for att vara giltiga, ske genom &amp; ktenskapsfilr.
ord.
Hustrun kan i vissa fall fordra egendomsgemen- samhetens upphorande.
Sb nar manuen i viisentlig grad bar forminsknt det gemensamma boet, utan att tvingande omstiindigheter forelegat.
Vidare nar man- nen gifvit grundad anledniag- att frukta, att hau skall missbruka sin ratt att rAda ofver.
boet.
Slutligen nar det gemensamma boet under mannens lifstid kommit i konkurs.
Hvardera maken har ratt att fordra &amp; 8ndomsge- menskapens upphafvande, nar den andra m ' aken olof- ligen afbryter det aktenskapliga samlifvet. '
' ' Den lagbestamda ordningen fiir akta makars inbor- des f ormogenhe tsf orhkllanden iir sbled~s den allmannn egendomsgememkapen.
Men genorn aktenskapsfiirord, ~gtepagt, kan en anaan ordning i forevarande afseen- den faststallas.
~ k t e n s k a ~ s f a r o r ska.11 d upprattas skrif tligen.
Ett aktenskapsforord, som upprattas fore a.ktenskapet, ar.
utan vidare bindaude for kontrahenterna sjalfva och deras arfvingar.
&amp; forordet daremot upprattadt un- der aktenskapet, blir det bindande forst genom kung-.
lig konfirmation.
Genom iiktenskapsforord kunna kontrahenterna, med vissa i lagen angifna begriinsningar, ordna det inbordes fi) rmogenBetsf6rhallandet efter godtfi~inande.
Likval kan, dar konfirmation erfordras, vederborande myndighet vagra konfirmation, nar shda;. '
iynes ej bora meddelas.
Forandringar i eller upphaf vande af ett besthende aktensbaps forord ske ock genom.
aktenskapsWrord.
Far att foroid skall ha giltigbet mot t-redje ' man, mAste det vara hos behorig myndighet upplast.
och inskrifvet - tkugl~~st.
Om forordet skall hafva verkau iifven i frhga om fast egendom, aro sarskilda bestam- melser att iakttaga.
Skuldebref, aktier, farsakrings- bref och clylika handlingar skola forses med phkrift om aktenskapsforordet.
SA 1auge detta.
icke skett; kan tredje mau, som a.r i god tro, fijrvarfva rattigheter till namnda handlingar, utan hansyn till aktenskaps- forordet.
0fver all?
inskrifua aktenskap~foror~ i riket skall i ICopenhamn fijras ett offentligt register, darur hvar och en &amp; ger att erhiilla upplysning.
. '
', ' Gymnastiklararinnornas.
nom den niirmaste tiden kommer kungl.
maj: t att for riksdagen frarnlagga proposition anglende stntsunder- stad At enskilda skolor for att reglera lonerna for i namndn skolor anstiillda liirare och liirarinnor.
Och det ar att hoppas, att i denna proposition afven gymnastiklararin- nornas begLan till kungl.
maj: t om forbiittrade lonevil- kor blifvit valvilligt behandlnd.
Om denna gymnastikliirarinnornas nyssnamnda till kungl.
maj: t inlemnade anhSllan vill ja.g niimna nAgra ord.
Sedan folkskolelkarinnorna vid 1906 irs riksdag f&amp;tt sina loner forbiittrade, p&amp;bjod kungl.
maj: t att lonerna Lungsot.
Ran botas for liirarinnorna vid flick- och samskolorna i riket skulle regleras i forhAllande hartill.
For utredande a£ denna frilga tillsatte flick: och sam~koleforenin~en en kommitte, hvilken inliimnade sin utredning och ettloneregleringsforslag till kungl.
maj: tj hvilket forslag sederdera bearbetats af en kommittb tillsatt a£ kungl .. ofverstyrelsen for rikets - dlmama liiroverk och inlarnnats till kuhgl.
maj: t i nov.
1907.
1 ' bhda dessa kommitteers utlhtnnde finnes forslag - till stadgande a£ en viss kompetens for gymnnstiklararinnor - - namligen afgingsexamen fr&amp;n K. gymnostiska centralinsti- Fru Hedvig Lindholm-Eneroth, postadr., bostad och behandlingslokal: Birger Jarlsgat.
110, Stockhdlm, (A.
T.
11529, R.
T.
10219) emottager och behandlar ddrstades och pi % sitt sjukhem i HolmsjB (Blekiiige) l ~ n g s i k t ~ enligt i g ~ sin med hittills enastlende goda resultat profvade metod.
- Ndgra iutyg om de af mig vunna resultaten till Sept.
1906 finnas att 1asa i min bok Lungsot kan botas, hvilken ' sandes gratis mot porto.
- For de i landsorten boende patienterna ordnas.behendlingen si %, att jag ti !lsander dem mill medicin och ftirhbllniugsordin,ztioner.
,
CI.
DAGNY a som iir filreslaget for alnnesliirarinnor med Iagro tutet eller enskild gymnnstikanstalt, som af kungl.
1naj: t kompetens; for andamaet godkints.
Men i sina fiir-slag till okade att vid icke full tjiinstgtiring 3 lektioner af 33 och bestamda loner for larare och lararinnor namnes intet min.
l#.ngd eller dllrunder mL riiknas som 2 lek- -.
iin att)) .arvode for annat anglende gymnastiklararinnor, tioner af 40-50 min.
liingcl; undervisning i gymnastik bestiinimes genoni ofverenskom- ntt gylllllastikliirarinna mecl icke full tjiinstg6- - melse mellan skola och liirarinnas.
ring mAtte sflonas i likhet q e d tirnlararinna fbr PH, grund haraf tillsatte foreningen G.
C.
I., bestk undervisning i larotlmne nlecl 80 kr.
p r veclio- timum och liistr, sRvida vcckotimrnarn~s antd cncle ' af kvinnliga gymnnstikdirektorer, utexaininerade icke ofveratiger 10; for cliirefter faljande 5 timmar frHn I&lt;.
gymnastiska centralinstitutet,.
en komnzitte fijr att 70 kr., och for erentuellt Gfriga timmar 60 kr.
; utreda frtIgin .om gymnastikliirarinnornas loner.
For att att dfi vid ett liiroverk Brsklassernas antii.1 inom vinna upplysningar ut.siinde kommitth frhgeformuliir till 11A.gon gy mnast.iksfdelning of verstiger 3, lone11 rikets 103 statsunderetodda flick- och smskolor; Icon- pr veckotimme och liisflr mi % berliknas efter 100 mitten fick till sitt forfogande uppgifter fr&amp;n 99 skolor.
kr.
for sHdan afdelning; Af desea uppgifter .£ramgick, att under nu rAdaucle .att sbso !~~ garanti for att gy~~~nastikliirsrinllorllas 1611 icke, genom inskrankande af antal lektions- forhHllanden finnes ingen bestiimd norm for faststiillancle tinmar pr vecka, inHtte obefogaclt minskas, an-, zf gymnastiklararinnornats loner.
En del aflonas pr i r, t d e t lektioner fbr hvsrje afdelning blir bestnmclt andra pr termin, mlinnd eller lektion och efter de mest till.
minst 3, helst 6 pr vecka; vhlande grunder, hvarfiirntan afdrng ofta gores for lof- att gyinnaetikliirarinna, itfven lved icke full tjiinst- dagar, hvilket allt v&amp;llar stor osiikerhet i gymnastik-liirar- goring, nlA erh %lla 2 Qlderstilliigg efter resp. 5 innornas ekonorniska stiillning.
och 10 &amp; r; Liigsta lonen utgAende efter pr veckotirnme och l a s h al.t gymawstik1iLra1-inna mecl idie full tjlinstgoring, clock ej understigande 10 veckotimrnar pr G., 111A utgor 25 kr., den hiigstn 125 kr.
Af 99 skolor uppgB erh51la halften af det ortstilliigg, soru fir fore- eller.
ofverstiga endast 9 stycken SO kr.
pr timme och slizget ftir amnesl %rarinna med full tjitnstgijring, lash, hvilket af kommitten ansetts bora bli normallon.
salnt l %rarinna lned 15 veckotimmnr och c1ii.r- Vidare framhiller kommitten, att d$ gymnastikliirarin- ofver tre f jlircleclelar af niimncla ortstillligg; samt naris arbete iir fullt ut lika anstriingande som en amnes- att angfiende best2i.wmelserns for ofvergs ' lngsstn- diet Kungl.
~ B ~ e r s t ~ r e l s e forut n s hberopadc for- llrarinnas, b6r hon iifven likstiillas &amp; ed iimnesliirarinnn slag m.5tle till %mpas iifvel; pi3 gymnastiklii.ra.ri~~~~: ~.
betriiffande berlkningsgrunderna siviil for afloningen son2 Hiinvisande till uppgjorcla tabeller clels ofver gyinna- ocksP fsr beriikningen a£ timtal, dock med den skillnad, stikliirarinaans nuvarande ocll dels ofver deras af forenin- att dB gymnastikliirariiina ' har sltt leda afdelningar med fiem grsklasser B11 3, afloningen mhtte hojas i betmk- gen beggrda loner: aiiholl f6reningen att: Kungl.
maj: t i nhder tiicktes, ut6fver det belopp, son1 tande af de siirskilclt stom ansprBk, som stiillas p ' 1 " arnr- kungl.
111aj: t finner sliiiligt begiira af riksdagen for regle- innan, nar hoii t. ex. har att samtidigt lecla sdviil nybor- ring af vid flick- och sanzskolor anstallda lKrares och liirur-.
jaro som elever mecl 4 -- 7 firs ofniag.
innors lijner, till forbiittrahde af gymnastikliirarinnornns Detta skolornas tillviigng&amp;l~gssBtt ntt saulillallslA sK minga klasser soin mojligt till en gjrn~aastikafdelni~lg iir li-iner begiira ett belopp a£ kr 1S,756: 03.
Gymnastik .Mr ett Bmne, som styfmoderligt behnnd- naturligtvia hogst oliimpligt icke allenast ur peclagogisk lats i virt lancl.
' I.
' il.l Sverige,.
den Lingska gymliastikens synpunkt, CIA det ju Kr af niistan lilia etor vikt for gym- hemland, koluinn utliinningar for .att stuclera dess gyni- nastilrliirarinnan soin f ijr iimnesliirfirinnan, att f A elrota nnstik, och den vinner allt stijrre och storre terrfing i hvar sin Arslrlass fijr sig, utan Bfveii enieclnn.
detta iniss- forhA11ande utgor orsak till att det niistnn 5r oniojligt utlandet ..
Men inbrkviircligt nog intar gyninastiken inga- for gymnastikliirarinnan att komma upp i full tjBnst.go- lunda ndgon heclersplt~ts 115, vKra sk.ol.ors lasordningnr.
!piden fiir gymnastiken iir oftast s i knappt tilltagen och ring, hvilket naturligtvis vore det e,ncln riktign.
forlagcl till sB olknpliga tider, att resul.tatet trots lgrar- Efter kommittens utreclning ingick foreningen G.
C.
1 '.
ilmnns energislin arbete ej allticl blir sB godt.
DKrtill cl.
' 7 dec.
1907 meci en petition till 1; ungl .. mnj: t och koinmer ntt arbetet i ekonomiskt nfseende underskattaa.
idloll: Det 5r cliirfor att hoppas, att riksdagen inser vikten utnf, 1.
~ t gymnastiklC~~-arillns t 111et1 20, htigst 24 Iektio- ner pr veckn nf 40-80 mia.
Iiiingcl eller 26, hogst.
att den IiirarekKr, som har att svara for skolui~g~oniens 30 lektioner pr \ ?ecl&lt;a af 35 min.
liingd eller cltir- fgsisks uppfostran, icke soni hittills skall vara oskgligt iulder I,&amp; fitnjuta sarnma laneldrmf~ner, 8011-1 iiro uiiderbetald utan Ktnjuta en Ion, som Atminstone till- foreslagnn for i11meslLrarinnl~ ~necl full tjgast- n8rnielsevis inotsuarar det nedlagda arbetet och soni siit- goring enligt $ 4 moin.
2 af ICungl.
Ofverstyrel- ter den enskilcla 1.Brarinnan i st %nd att agna ali mycket sells ~Fdrslag till l.
) estli.mmelser ang5.enclo stats- tid och lrrafter soin mojligt kt sitt ansvnrsfulla ka.21.
~inclerstijd At eliskilcln skolors, sil.mt iltt hon 1 ~ 1 % ESTER SVALLINO.
niq~flyttns i Iicigre Iijaegr~~cler i likhet mecl hv: ~cl, CL
Giatufrid for kvinnor.
En motion a f Anska landtdags kvinnor om ga tu ' fr.i.d.
Blnncl cle motioner, son1 i Ar blifvit vaclrta sig ute p % offentlig trnfilsled sarnt forst och friimst det xf cle kvinnligzz landtdngsrepresentaaterna i kriinlrancle, fornedrancle i att jagas likt villebr&amp;l af miin, F ' inlancl och rorande hvillra vi hiinvisa till som anse clet sHsoni sin fulls medborgerliga riittighet och en eiirskild artilrel i f6regiencle n n n ~ n ~ e r, rnlirlres afven foljande, som torde erbjuda en sin oryggliga frihet cztt i osedligt syfte kunna hiinvanda ~niingd jiiniforelsepunkter nied vHra egna for- sig till hvarje kvinna de mota.
hiillaaclen.
Det ondn, eniot lwilket motionen Vi Bro beredda p5 att svhrigheten att bevisa och beifra soker Lot,, grasserar niimligan i ytterst hog grad Gf wrtriidelser af en even tuell lagbestiimmelse i dfvanniimdt iiEveil hos oss i Sverigc, specielt i Stockholm.
syfte skall vara stor, men kunnit icke underlita att pR- Slotionen Br for ofrigt agnad att visa, huru k~innornn, clH cle blifva i tillfBlle att sjiilfva peka, att reclan medvetaadet on1 att antastande af kvinna cleltaga i lagstift.i~ingsarbetet, cljsrft gr " l till 5, oflentlig plats iir en straffblzr handling mAste inslrranka: mgrepp mot rbdande miesforhAllnnden, iifven mannens foretngsnmhet hiirutinnaa och bidraga till att CIA.
dessn iiro aE den art, ntt de, sAsom clet i forskaffa kvinnorna den gatufrid de shsom hvarje med- motionen pfipekade, af miinnen nfflrdas mecl borgare hafva ratt att: if ett valordnndt samhiille fordra.
n; " lgra 18ttlropta lzvickheter, nAgra hAnfulla ord ell.er pR sin hojd ined en onlojlighetens asel- Vi kunns for ofrigt, hiinvisn till Englands exempel och till cle resultczt kvini~ans skydclancle i ifdgavarande af- ryckning.
Motionen Zr, a £ fol jancle lydelse: seencle genoui lagstif tningen dar medfort.
Enhvar, som 1 h: if de fijrst: i lngarna i norden tiil lwii~nornns slrydcl besokt Englaud och i synnerhet London, vet, a t t ensamma i7nr Birjer Jarls for snart sjnl~~zndre hr seclan utfarclade kvinnor A clenna viirlclsstads myllrande gator rora aig nied lug om kvinnof rid.
Xiistan s; j uhunclrn fir sentzre, rmcler full trygghet,, vicla trygg~zre an i Helsiagfors.
Denna ofver i, jiil.~lfijrelar: niecl form ticlers vilda och brutitla seder st°i hela v l l d e n kiincln personliga rlkerhet, som ensamma fri~rnskridm forll5llai1clei1, fir0 14rt lands lzvinnor Bnyo i kviimor i Englancl Atnjuta, har vunnits darigenoxn, att IAof: rf en lag om kvinnofrid, d. v. s. en lugstiftnings- den engelskrt lagen fijreskrifver straff for man, son1 i oseclligt syt ' te hanviinda, pig till kvinnor A offentliga platser.
Atgiird, soin berecler clem hvnd vi ville lrallti p&amp;fr.il " E: Enligt denna lag (61 &amp; 62 Vict.
c.
3.9 [Vtigrancy Act]) Vi Asyftn lldrniecl clet forhAllanclet, att kvinnor, hvilka s f k r morkrets inbrott ensalnma rijra sig ute p&amp; gator ksn niimligen hvarje man, son1 pi % offentlig plats i dylikt uch offentligu platser i vim storrc stader och silrskildt syf te nntastar ellei * I~esvarar kviauor, atan vidare af po- i ytterst hiig grad i IMsir~gfurs iiro utsatta for foroliim- liaen arresterus och behaidas siisorn losdrihare och vaga- p: .mde 11 kni,zilden nE obek: in tn 111811.
Ilyli ka riiirmunden bond.
DH de.nua lagbestiimmelse i England visat sig iiro naturligtvis oftn: frhrlknll: zcle aE okyilne och sjiilfsvHld, llafvlt Asyltitd gynsain verkaa, vRga vi t.ro ' .att st % ock iiren clc Hro iifven ofta ati en synnerligen kriinkmcle och skall vara .fnllet i vHrt laud.
PA g r i d af det of van nnEijrdn hafvii vi tiran foreslA till och mecl hotfull 1; nrakti-k.
liuru allmailt clylikt an- att lnndtda.gen, efter det iirendet i enlighet rned 1: iudt- 1: lstancle af kviimor i synnel; het i Helsingforu Sr: och hvil- dagsordningen blifvit beredt, \ rille godkiinnn fBljancle for- ken motbjuclancle art det togit#, frnmghr iifven diirid, att niissnojet hiirlneci under senaste Hren begyn t i kliicla sig slag till tilliigg i 43 Kap. af Strafflagen.
Forslag till tillKgg i 4.3 Kap. af Strafflagen: form af fodringnr om Atgiirder fijr beredmcle nf gatufricl A t b v i ~ ~ n o r.
SKdana haf vu bl: u~cl a.iln: tt kolnlnit till offent-, Hual; SOW, ti ~ d l m ~ i vag, n p t a eller.
ligheten j kvinnossksticIskriEte~ ', dels lifven frnmkdlat upp- nnrrtet off-elztligt stSille i osedligt syfte niztnstcq.
r ~ p till allmiinheten i dngliga tichingar (t. ex. den etora kvimtr, strafres mecl bbtcr hogst tv81zzmdra ~lrnrli., l~elsingforskn ~~yl&lt;terhetsforcni~ ?ge~i D Jioit to fGr nAgot hr sedm).
Vi meclgifva \ - isserligcn villigt, att pA ifrh.gnvarnnclo OEvanstAende motion har inllimnats nl: fru %CecItig siitt ofredacle kvinl~or ickc oft: i vcclerfares nigot verkligt C; eblmd och j8mte h e m e uldertecknats a£ en kvinna ondt, om d i t oclrsi fiir m !ingen oerfaren lrvinna blir den f ra ' n hvarje i den finsks land tclagen representeradt po- fijrsta anledningen till frnnitic1: i olycka.
Det soln fornnleder Litiskt parti, froken Lucim Hagntna, fru H. Rirssinen, oss ntt hfirvid yrka p i skydcl fijr kvinnornns yersonlig: ~ friiken .Dayrrw RTeoliiun och fr6lren.
.H.
R~istinerz.
Motionen frihet i detta hanseencle iir Inern sjiilfw clet oeiikerhets- utgiir sii.ledes ett snnilaclt uttryck for en stark opinion liige, i hvilket dc bcfinnn sig, EL 811ill.t de enstimnxt ror: ~ bland kvinnornn. '
')) ' '
Ett engelskt nationalfmbund for sjuk- skoterskor stiftadt.
engelska tidskriften)) The British Journal of ' insing)), organ for sjukskijtersltor, meddelar i sitt den 8 febr.
innevarande Sir, att skilda, sjuk- sk~terskeflirenin~ar, sjukhus och sjukv&amp;rdsgrenar i stor-~ritannien och Irland slutit sig sarnrnan till ett ~Nationalf orbund af skolade sj ukskoterskor v, hvilket fijrbund sedermera skall upptagas i det i Amerika stif- tade och flera andra landers sjukskoterskeorganisatio- ner redan omfattande interna at ion el la SjukskiSterskefiSr- bundets.
DB det lntijligen kan vara a£ intresse for sjuksko- terskor och for andra af sjukvhrdsvilsendet i v&amp;rt land intresserade och for detsamina verkaade att se, huru sammanslutningens id6 fijrinktt genomtranga och ena en miingd olika grupper och foreningar af sjukskoter- skor i det stora f orenade konungadomet, dtergifves hilr i of versattning sival redaktionena af r the British Journal of Nursing)) anmalan af dell gladjande och viktiga tilldragelsen som redogorelsen for det nystiftilde NationalfiSrbundets ganslra komplicerade organisation och stadgar.
Stiftandet af Nationalforbundet a£ skolade sjukskii- terskor i Storbrittannien och Irland utmarker ett aytt och ytterst viktigt steg i fr&amp;ga om de engelska skoter-.
skornas organisatiou, ty I~iirigenom kuns a de komma i social och yrkesgenlenskap med sjukskoterskoi.
i andra .lander samt vinaa intrade i Sjukskoterskornas Inter- nation ella ' forbund.
En viktig forrattning af ett Nationa.lforbund ar rttt verka som en r&amp;dgifvande i~a~inncl, och de stndgar, som blifvit antagna af det brittiska forbundet., s p a s pB ett utinarkt satt betrygga detta Bndainhl.
De aro: 1.
Att befrarnja omsesidig forst %else och enighet mellan sjukskoterskor i dot fijrenade konungariket.
2.
Att genom att in@ son1 medlenlmar i Inter- nationella Sj uksltiiterskef6rbuudet erld~lla kiinsedom om sjukskoterskornas stallning i audra lander, frarnja en snlnhorighetsanda med skoterskor af andra natio- naliteter och underliitta inbordes gastfri het (nationerna emellan).
3.
Att befordra dot gagneliga, anseendet, ekono- miska och audra intressen inom sjukskoterskeyrket.
Dessa stadgar aro tillriickligt elastiska for att kunna omfatta mhnga sjukskaterskef6reningar med olika iidda- mhl.
En central rkdgif vande niimnds uppgift skulle vara, att uppmuntra kanaedomeu om och samarbete mellan sjukskoterskeforeningar, soin arbeta i olika grenar; den skulle diirfor icke bildas for att befordra nAgon ' sarskild riktning, utan skulle valkomna ' till upptagande alla sjiilfs tyrda skoterskeforeningar och uppmuntra enighet och samforstBnd mellan dem; hvar och en forelling likviil bevarande sin sjalfstyrelse och arbe- tande for befordran af de syften, for hvilka de sar- skildt aro intresserade.
Men den viktigaste uppgiften for ett Sj-ukskilter- skornas Nationalforbuad ar dess internationella arbete.
Genom dess formedling kunna skoterskor fr %n andra lander bli inottagna .i det forenade konungariket och det ar i detta hanseende af stor betydelse, icke endast for gasterna, utan ocksh far de egna medlemmarna, ty hvar och.
en, soin haft erfarenhet af internationella fbrbindelser, kan intyga, att under det man gifver, mottager F a n ocksii, under det mail Jar, vinner man ocksh Iardomar.
Dell sista paragrafen i stadgarna iir i sanning mycket ornfattande.
Sedan Internationella Sjukskijterskeforbunde-t stiftades, har en v&amp;g nf sam- horighet gKtt genoln sjukskijterskornas varld, d % det .har lagt i dagen, hur gemensamma deras intressen aro.
Parisermiitet - l~lirligt som det var - gaf endast en f6rkhnsla af hvacl.
som skall komina, nar sjuksko- terskor st&amp; son1 klass i stfillet for som enskilda och lned vid ofverblick bfver sitt arbete och dess mojlig- lie t er.
Om intet aunat arbete kan med s&amp;dant fog sagas, son1 om sjukskiSterskornas, att dess intressen aro de samha of ver hela varlden, eller att det fullstendigt jamliar ut alla skiljaktigheter i afseende ph sthnd, k h och trosbekiinnelse.
I interustionell sammauslutuing skall det darfiSr finna sin styrka och rikaste utveckling.
Det ar med denna uppfattuing, vi skola narma oss v h t Nationalforbund och den reaktionara, Btskiljande, afundsjuka andan och de enskildas egna intressen, soin ha gjort sh mycket for att hindm fram %tskridandet, bora tilhora det forflutaa.
Vi hoppas och tro, att i England framtidens organiserade sjuksk~terska skall koinma att st&amp; p&amp; ett rnycket hilgre plan af mhnsklig strafvan an den mera trdngsinta ordens-systern i v %r tid.
Den omstandighe ten, att Internationella S juksko- terskeforbundet amnar hhlla sitt femArsmote i Europa nasta hr, kommer att gifva v&amp;rt nationalfbrbund myc- ket af intresse att gora, .och vi hoppas, att de upp- tagna fijreningarna skola utse som delegerade frisin- nade och znodiga kvianor, som Bro oberordn af anfall, hvilka goras mot dem, som kanna sig kallade att ar- beta ph sitt kons hojande genom enighet och orga- nisation och som forsth, att, dB de vunnit hjiilp af kolleger frail alla ' delar af vklden, sjukskoterskornas kainp, praktislrt taget, ar vuanen.
- - H E ~ ~ ~ K ~ G A H N En S sardeles god ofverfettade Lanolin-Creme-Tval \ och behaglig to&amp;, som hindrar huden att.
:: spricka sonder, helar fort de strafheter, som uppsta ",::.
...
...
...
.
...
gov O C ~ huden mjuk O C ~ behaglig.
:::::
.
Handarbetets Vanners varutst allning.
ar icke allt for mhnga $r, sedan Handarbe- har forfarit p&amp; ett nytt satt.
De aro samtli,ga utf6rda i tets ranuers verksamliet var enastiiende i sitt slag.
den s&amp; kallade H. V.-tekniken (Haadarbetets VBnners Ideen vary dh den realiserades, ny och v&amp;ckande, 6ch teknik), hvartill nnviincles liggande vafstol, och mon- resultaten, i borjan ausprhkslijsa, ' vaxte med Bren, nyn stret ifylles fritt utan distinkta farggriinsei.
Resultatet krafter kolnnlo till, - och p&amp; det vida falt, s o u dtirmed blir, att fargerna fortona rnjukt i hvarandra, ocb ver- ijppnades for den iuhemska kvinnliga koustsl6jdenY .kan blir, oaktadt fortfarande striingt dekorativ, mera v&amp;te smhingom upp andra f6reta.g af salnma slag; 111 hlerisl~ I fargsannnanstallni~~g och kompositi~n gor denna alla med samma n181 - att rikta och utveckla de viix- lande ocli m8ngsidiga kvinuliga handaslojder, hvartill bonad intryck af en hagring a£ stora minnen 6fver ett dunkelt landskap lned djupbl&amp; luft.
vhrt folk ager s&amp; inAuga mirjligheter.
o f verst synes korset i guld, sandande sina strRlar I ' iandarbetets Vanner har, i viss meaing, brutit irfver de i gyllne och grona toner anbragta orden till sig ur de gainla forlnerna och vaxt ut i a y a; ' - grundprincipen i r dock alltjamt densamma, ocli resul- Luthers-psalmen: r Forfaras ej, du lilla hop!
a Diir under lyser i dunkelt fla~nniande rodt: rVRr taten, lbagt ifrhn att niattas at ', synas a11 i dag bara den friska och lihktiga pragel, som vittuar om kon- Gud ar oss en valdig berg!, Tre starkt stiliserade kro- nor forma som en stjarnbild mot den blQ fonden; en.
tiuuitet i energi ocli lzonstnarlig forrnhga.
P h Handarbetets Viinners vbrutstiillaing, anord- rad mirrka vasar och Nils Brahes och pagen Leubel- nad i Konstakademiens lolzal, filmas i Br 1n8nga tin9 fings vapen a£ sluta omamenteringen ned&amp;t ..
De dunkelt bl: i,violetta, roda ocli groim tonerna ocln gulclets inslag af sarskildt intresse.
I fbrsta sa.len fastes upp~narksamheten genast vid bilda en alldeles utomorden tlig h elverkan.
den midt p % lhngviiggen hiingancle haute-lisse-bonaden Huruvida detta nya vafs5itt.
&amp; f stranga fackman i silke och guld, som kronprinsparet erhallit i briillops- anses)) riktigt.s, darom ar jag okunnig.
Det viktigaste ghf va af S tockhollns stad.
1.ompositi.onen ar ut.f 6rd ar, synes mig, att resultatet blir det, som Hsyftats,,och af arkitekten FercZinancZ B o b e ~ g.
att siiv81 kompositionen som fargackordet iiro sttitnda Den utgtir motiv af lager, inyrtea och ' rosor mot shy att intrycket blir stort och fangslande.
Antipendiet till Lutzenkapellet ar Sinnu uncler r6d botten, midten prydes af riksvapnet mot turkos- b13 grund, omgifvet af Skdnes och Connaughtslz~vap- arbete, och man blef cl5irfiSr tyviirr icke i tillfiille att.
nen.
Den rocla fondeu fijrtjiinm att siirskilclt bemar- se det.
Diire~not f&amp;r man beundra den altarduksspets, kas.
Den k v&amp;d af en he1 skala olikskilnrande rijda sydd pS, finaste tyll och battist, som utfiirts a € froken silkestr&amp;.dar, hvilket forltiaar den ett sallsamt spelande HulcZc~ Rei ?~zel * s (dod 1 $lO7), u tsokt i sin stilkansla ocli lif, och - mot denna franitriider den halft.
stiliserade f slbuiost skicklig som soinnad, sarskildt hvacl de sm&amp; ornarnenteringen utomordentligt pB.
en g&amp;ng fylligt rniniatyrbilderna ur Kristi iif betraffar, allt utfordt och diskret.
Den stillsynt dyrbnra ocli konstafirliga hvitt mot hvitt .. Till Storkyrlrau har frtiken R I u ~ i a S j o s t ~ o?
n koni- viiggprydmden verkar i sin milda ' farrgrikedoni som ett stort smycke.
~ f v e n hvad utflirandet betraffar, ponerat antipeudium oc11 panelbekladnad i H. V.- kunna 13andarbetets Vanner ha allt skiil att vara teknik.
Den i hogsta grad kraftiga och om stark stil- stolta of ver sina skicklign gobelin-viif verskor, son1 lzul~aa kkusla vittnande kompositionen verkar, med sina nastan prestera ett SA stitligt prof p % hogt uppdrifven konst- orientaliskt stamda farger; i hijgsta grad klnngfull.
Det gyllne ltronta korset i inidten, ofverstrhlande bi- .fardighet.
I den inre snlen ar paramentiken forharskande.
belsprAk ur profeten Malachi ' s Messias-profetia, mot der.
Man har har utstdlt eR antal textila prydaadsforen~&amp;l, ' dunke1.t purpurvioletta botten med sitt striingt stjlise- rade motiv af str&amp;ckaucle f kglar, har alla betingelser afsedda fiSr olika kyrkor.
- Man drojer genast vid de boaader, som aro iim- att vii1 fyllx sin uppgift som textik dekorativ kyrko- nahe att nedhiiuga f r h orgelliiktaren i Gustaf-Adolh- prydnad.
Froken Maria Sj6strfirn bar iifven * komponernt kapellet vid Liitzea.
De tre bonaderi~a, livaraf den niidterstu ar nligot stijrre, aro komponerade a£ fro- .ett antipenclium till Skiirkiuds kyrka.
Det Br af en helt annan art, broderadt 118 purpursaniinet med guld.
ken Carin ' CT %ktbe ?y.
Froken Wiistberg har, sarakildt i) Ever den mid- Men 115ir ' 5terfinnes clet lrrontc ?l ' .korset, orngifvet a£ en tersta, Iyclrats: £&amp; en stamuing af nigot hogtidligt och stiliserad krans af rosor i rbdviolett ocli guld.
Stir- stort, som Br ganska egendomlig.
Hela bonaden fore- skildt fdrtjenar at.t bemiirkas behandlingen a£ gplclet, det faller snarare inAlad 811 vafd, frigjord frhz de strangt i midtkorset.
Genom det viixlaiiile s ~ t t hvarpB - lned silke i olika riicla toner, - hsr Astad- aedsytts accen tuerade fiirgdf verghagar, son] i den vnaliga llau te- lisse-vafnaden aro oundvikliga.
Man har namligen kominits en verkau af punsadt gulclarbete, so111 ar af 7-et @. '
1 Andelsbevis i FirSreningen Dagny erhiillas ii tidningens expedition fr. o. m. den 27 februari mot.
iterstallande .af interimskvitto.
.
. '
en utmarkt effekt och son1 ger ilAgot strgngt moiiumei~ talt - fiirgsamrnansiitthingen af starkt orientaliskt tycke, At det hela.
- v i r mycket tilltalande.
En kudde, komponerad, Andm viifnader i H.-V.-teknik f6rekornma ph flera &amp; fven den, af froken ~j&amp;trorn, guldfargad, broderad stiillen FA utst5llldingen.
lned gr6nt, eldgult och gult silke, tilldrog sig sfirskilclt Bland annat Aterfinnes dct soln tyg pli en m6bel i min uppm#rksamhet.
Den verkade i sin fylliga gulcl-.
.
ljus bjork, am&amp;d till filiansclepartelnentet; tyget &amp; r ton som clet smidigaste inetallarbete.
Men en dylilik kon~poneradt af friiken A p e s S7cogntun.
Det verkar praktfull pjes fordrar onekligen sin allcleles sa.rskildn hemtrefligt och solidt med en viss siiregcn cache shviil omgifikg far att komlnn till sin ratt., och for att icke i farg soin monster.
nllcloles, slB ih$il)) cle ofriga fiirem81, soin den kommer En mnau flossamattn i dunkla,: Eijrnrima farger, vio- i beroring mecl.
lett, groat, blbtt oclz rijdt, afsecld for ett privnt biblio- Af frolien Colmn S-son Hallbeck f k u s en rnycket teksrum, iir komponeracl af froken J9aria Adelboly.
originell duk pB oblokt gks~gonsdriill, pryclcl med smalo Den verkar pB cn g h g dprbar ocl: ~.
cliskret och.
iir et.t l~.~~.lsomnsbz " l.rder och broderad i miirka fiirger, bl.&lt;itt, af de prriktigaste ffremLlen p&amp; utstiilluingcn.
rodviolett, gront,.
morkgult, i samina anda soin de ofrip, I3land iniaclre ocl: ~ liittare tiug sltsom dukar, stores, reclan niimnda.
Det originella ined dema duk var, liuclclar, miirker inan en vfistntlig omvandling i orua- att broderiet var utfordt i tuaat yllegarn for att erhh1.h inenteringea.
Man Imr a11t IIXX ljefsiat sig ~ A L I clct ratta fii,rgst-rimningen; i~ %got soin oftn fijrekommer ph blomsterraseri, - forst af naturalistiskn, senare af stili- sy clryska oclz orientaliska l~roderier.
serade blolnn~or, - som en tid lxkdt 11iir llotacle cztt Froken Miwin A r M b o q har en serdeles ' vacker gul.
ofversviimma alla broderade arbeten.
Man har b ~ r j a t kudde, alltjfimt i sarnma slags stjelkstygnsbroderi, pd trottaa plfi de, inecl fasta kouturer oclz af ett annat hvilkeu botten, glest sydd mecl orangefargadt silltc, material, nppliceracle blomstermotiven eller de tatt sydda yS, ett sfirclelos lyckligt sgtt illustrerar den nya tek- scliatt6rmonstren, shorn varande for h R r h och.
tung: i i~ikcu.
Fr6lren 2 1 / h ic6 AniIe ' ~ 3092 llar liomponernt en.
a y k e t och.
pockancle p A en d l t for stor uppm5i.rksamhct.
Mecl bibehSllaude czf blo~ustei: fonnensas grundeleinent vttcker matta, och ctt mbheltyg i 13.-V.-teknik, 11Sllct iuorclnnr inan d e n nu undcr rent ornanzentala liuje- i riicln oc11 bruua nyanser, varmt i fiirg ocll behtlgligt ~ ~ ~ B n s t som c r, of tnst utfaras, glest sydda i stjelkstyp, i ko~nposition.
115,.
tuimare eller tiitarc ' tyg, lemnauclc tygbotten.
att Froken Dicwia ' M / idcbec7~ I-jar utfijrt ett m ycket I~eui-i- frt~nllriicla inellan clet sydcla, Ilvilket gcr miinstret ett cl.~: ai~svtirdt czrbcte i sin kom.position af, Giitcborgs nations: t ' c ?.nn.
Bottcn nr l.~vi t t siclen, och niiillstret iir vackert 1e: f vaucle fiiicgspel,!
.
Geuom cleana ny n tclilili ristt1d1t0111 nlcs onckligen: iuf&amp;l.ldt i. tyget, som seclnn bortklippts, sS att no ti vet cli sfiirrc ocl: .~ meru eul~etlig ~orliall.
Tyget st&amp;r e,j 1.Ilmitriiilcr liltadant pii b&amp;cla.
siclor om fttllduke~l, fast- 1iiiigi: c svln ell jsolcracl oinranluing lxing o n ~ i ~ n tct ~ c n broclcraclt med cn tiilt syclcl kant Af silke, likt bly- uti~u iug&amp;r nled sill .tltil-g och.
sin.
mcir ollor ~n.i~icl.rc i~.lPatt.niagcil Itring en glns~nAluing.
ICtt prd~tfollt stniidar, utfb; rdt fijr ~kyttcl ' b~c~li~rgen sl~~rl&lt;: i glinis son1 cn ~ldclvii.nilig clcd.
11.ii.1~11.
Ocll clct ocl t konll) oncraJ t a i tirkitekten Agi Linclegren - bro- syiltlt~ ll.~onstrct inoldliar sig: i sin tiw L I L ~ stdtct.
C ~ ' \ ' A.rn iigo~1 Ld~of \: i~ i d c liitigre triitt: ~ aE illt for ileicnclt pti Llhtt.,.
1; ronl) ryd t siclcn.
- fortjiiuar at1; 1 ' kit1.l SC: nlinlu: ~.
P; lstiL k0~ltlIl.N ' 0cI.L Ii0 l l lp~lit: L: I ~ ~ l. '
~ l l l i l.
~; ~ 11 0 1.811 ~ ~ c ' lc t~ Mc~i t let skull e w r i ~ V I I i.ij,jl.igl;, alt u p p ~ k dJa oc1.t ~ l j u t a I~cll~c !tcli, uta11 ntt Lcl~iil ' \ - a 1~0ky111ra sig 0111 origiuclla, ftirgglacla och tilltalauile fore~nAl, som motte 11 ii.gon cle tnlj e~.
: lcl I-l (W: I, NBnga, v: ~cIi,ra prof 1) r " l shlili~ urii111t 1c11.t ili fit^^^^^^ 1.G rht ogw pd clon rikhttltiga vcl~ vackcrt; u * mngcracle utstall- iiii~gcu i kuustukade~~.~ims lokal.
H ' ai.~dnrbete ts V i i ~ ~ w r.
13tt 81: \ .isst, utt man ~ n e d gliidje kuusti.~terar det fak- Friikcn JAwic6 S~iis / / Gul 1 ~ ~ 1 1 kontponerat ' c11 ~nycket; l.i.8ull ocli vacker sturc.
pi guldgult rfisilkc, med genonl- turn, att diir riidler ell stark vitalitet oclr id61: ikedom 110s de c son1 Kgua sig i t dcnua pi?
en g&amp;ug 1~rutm.1 I ~ o t t i i 0 ~ ~ 1 1.
ett ~nidteln~otiv i stjelkstygn i t ~ e g b f ~ x d kvinuor, mSrkt orange, violett ocll viuroclt silke.
&amp; ken en cluk forniiln: ~ od.1 stnl: lhlilleliga gren u f koustincl ustri,.
ocl-I.
EL encrgi ocli.
p B benfiirgadt schang-tung, luecl elt hlekrodt blomster- rltt cless uiu~: icle, tack vare C ~ ~ S S kvinnors ~llotiv i ' ctt ornmzent af livitt silkc, - dc blekriiclt~ ko~istfijrstbnd, irlltj&amp;mt vidgas o c l ~ riktas, d c u ~ sjdfva k l o ~ i m o n ~ onclast s elcmcntiirt g i h, - ~erkacle ~.uyckct till t i l l ti~.il oclr oss till glailjc ocll g~g1.7.
Eori~rim och fin, ucll en annan, enklare cluk 1) A ' blAftir- gad loksmdsdriill ~llccl clunkla in6uster i stjelkstygn, Dagnp erh8ller.
m i d desto mer berngndigande kan den fara den evenaka kvln norbrelsena talnn ocb f o r densamma k r W a gehbr.
Prenumerera darfar sjalf pa.
Lhgny o c t verka IOr spridningen af den i Eder omgifning.
DAGNY 147 EZZen K e y: Rahel Varnhagen.
Stockholn~, .sin egen stora organisationsform %ga oaskade sig ett am- bete, dar hon kunde satta in detta sitt doda kap,ital!
Albert Bonniers forlng.
Den born till slut, boken om ~) Tysklancls n~iirlrligczste EIur skulle icke Rahel, den stiidse for alla nya frdgor kvinnaw, skiinkt Qt vRr litteratur a£ Sveriges i utlanclet vnkna, ha insett hvilken styrks, son1 i vilr tid ligger just kanske inest k h d a forfattarinna.
Och hvarje viin af i samling a£ alla de sn~A spridda krafter, hvilka eljes Rnhel Varnhagen, son1.
med spiind forvant.an en~otsett skulle ofruktbart splittrw!
Hur skulle hon icke, just i.
.
denim biografi, har med en viss ifver viindt blacl efter vetskapen om hvacl det kostar att wrda en s&amp; stor sjul l a a.
Ty enhvar, son1 grundligare fordjilpat sig som hon sjalf, i djupaste moderlighet ha bojt aig necl till i clenna foregiingskvinnas lif och dRrvid har liirt sig att de en15 och fattigaste sjalarna for att hjalpa dem, istallet iilska och hogt skattr~ henne, bevarar h e m e i sitt hjartns for att krossa clenl med sitt forakt!
Rahel son1 en gang minne son1 en lrlenocl, hvilken icke fbr ovarsamt beroras.
ulbrister: w gif mig blott en ewln punlct nziir~~liskn i man- Men hvarje manniska ser ju genorn .shn ogon, och son1 niskan, och jag lyfter henne mecl den bekanta.hafstHngen clessa iiro olilrfiirgade hos alla, blir ocksR hvarje bild upp till alla vlirldar !o Det finns intet miinskligt 0111- rAcle, d %r icke 11011 med sin verkligen upplyftande for- oli kar tad!
.Hur ser Ellen Hey Rahel Varnl~agen?
Vicl ett for- clomsf rihet skulk form Att frandeta clet godn och viisent- sol&lt; att genom bilder ge sitk intryck nf henne, sB har: liga och fornrbeta detta At sig och andra, liksom biet w R.ahel har for mig samma djupvioletta, nastan svarta cliznar den Ijufvaste honung af de inest olikartade blomster.
Att af deima fijrdomsfrihet, son1 gjorde henne sH ' fiirg sonl Eleonora Duse - den doft, son1 kommer h e m e 2 esplosiv D clraga slutsateer, som leda till hela teorier, gAr nHrn~ast, iir ' den gula tazettens - och den n~usik, som fullnst uttrycker henne, fir Beethovens Appassionatm.
lfftt nog.
Merl frtigan Sr, bor cletta gorns?
Hur ofta ha, JEn poetisk uppftzttning, hvaraf i anmiilarens tanke den icke heanes vliuner ineett, att Rallel mecl den ~sprucl- sista bilden ar den, som biist lriii-metecknar Rahels vasen.
lancle spontanitet)), sorn gjorde)) blixten till hennes nlecl- Dc miilrtiga, suclrande ackordea och de, som friska kill-.
clelelseform w, icke alltid finge eller kunde tagas w bokstcifligt D. sprAng i outtondig rikeclom piirlande tonknslinclernn!
Otiinkbart Mr val icke, att iifven en Rahel i ogonblickets I stort sed t kan man siiga att Ellen Key dltigenom ser hetta utslungnde icke blott tiiiidancle eld och evigt fijr- lhhel med klrlelrens djupt forstilencle bliclr sanlt att hon bliEvande lava, utnn 1G.gon gAng - aslca!
Hon var clock ur w I jusdunklet D med mKstelJig hand llte ' r henries bild en ~rzic.mi.slcn och s5sorn.
sSc1an sjiilf hundra gSnger s m k t - samt ineclveten om.
sin begransi~ing.
tons fram, rjom ett skont liembrancls portratt.
0111 hon i sin ofversvallande ~nedk %nsla for en olyck- Dctta hinclrar icke, ntt clet films sidor, diir 11011 i egen person wgRr in i~ Ibhel i J l t for pRtaglig gmcl.
Men lig sjiilfrniirdare och smittad nf sin tick ~ e r t h e r c ~ ~ r k a n, eidigt Rnhels triiffancle oinclome gir ju - &gt;dell likhet, talar n5gra heta orcl om sjiiilf~norclets beriittigancle, films som finnes a.lla nliinnislror emellan, endast till vSsenclets clet intet i hennes eget lif: son1 tyder ph, att 11011 under griiuser.
) &gt; (kurs.
af an1n.).
Ma11 kan saga, att den skildrande: .~11a olnstiindigheter hyllacle en siclan; " lsilrts.
Hur sliulle kviman och den slcildmde tangera Bvarandra.
De be- 11011 knnntit clet m.ecl sin religiosa t ~ p p f ~ ~ t t n i af n g lif vets r6ringspunkter cle onekligen ha, ligga ph periferiea, oclz helgcl, cletta lit ' som, enligt llennes forestiillaing, Llifvit clet gAr alclrig att draga lilrhetsstreck dem emellnn.
Af h e m e Alagclt: zE wen hogre ancle D, sHsonl varancle henne)) gngneligt.
)), enzedan 11011 cllirunder ht~de cztt gh frBn in- det encla., stora skimilet., att ingea la11 likna Rallel!
&amp; kt till nllt l~iigre insikt.
Snarnrc skulle hon ha, hyllat Den brist pA objektivitet, sorn Ellen Key arligt sjiilf he- kiinner, skulle man v&amp;l lilisom 11017 sjalf lrunna rii1rn: l sig till den I~,edniske fiirfatlare, sorn f i l l t cletta tiinkvlrda hennes skildring till fortjanst, likval med bestRmd reserva- yttrnnde: &gt;Om fliltherren stiiller mig p: " L en post, sR tion iijr Atskilljgh sidor, foretradesvis i lrapitlet om person- mHste jag Levaka den och hellre tusea giingcr d6 511 ligheten, men iifven annorst8des.
~ l l t f o r tydligt ser man .liirnna den i sticket.
Om diiremot en gucl anvisat mig har Ellen Keys egen gestalt slrymta fram bakoiiz Hnhels.
eii plats och en kallelse, skulle jag dA ha riitt att lamne~ Exen~pelvis i cle .bittra utfnllen mot kvii~ilosaksk \ 7ii1nor den1 i sticket ?~ foreningsrorelsen oc11 vidgacle arbetsomrdclen for l &lt; ~ i ~ m o r Hsllels i sann inening froinma tro pti en peraoalig 111.
n~., iir tungon1Blet Ellen Keys, iclre liahels.
Det 5ir Gud och Fader, en tro soin, trots ' den mer eller mindre visserligen mojligt, att Rahel skulle ha upprorts ofver medvetet i hvarje manniska nedlagda panteistiska kanslan, vissa ofverdrifna former af dessa nuticlsforeteelser.
Men foljde h e m e till hennes lifs afton, har icke forbisetts af med alldeles samnisl berattigancle kunde man vlga om- Ellen Key Men 11011 betonar, kanske for eftertryckligt, att sluifva czlla dessa utrop 115 foljande eatt: Hur skulle iclre 1.tahel horde till de)) i djupaste mening religiosa natu- den for allt framiltskriclande i viirlden ligande Rahel ha rernn, dessa, fiir hvilka allt blh, religion, men som - innerligt frojclats ofver sitt kijns hojande genom tillfiillen enligt Schillerorclet - a£ religion bekiinnn sig till ingen till oknde stuclier och insilrter till en verklig kulturmakt!
religion w.
Det positiva y tt.ra.ndet, att R.ahel, ehuru dopt e Hur skulle hon iclre ha sett en oskattbar vinst for Sam- till kristen, icke omfnttacle denim liira .mecl sin tro, ti1 l~iillet i kvinnornas nlodiga framtddande pA fiir dem clock vicl ittt stallas breclvicl det cljupa Kahelordet:)) sjllen liimpliga arbetsomrAclen, hon sonl i glad forvkning ofver Br af naturen kristen)).
O c h att hon i Jcristus sig.
mer - -.
-- -.
.
-.
-.
- p - -.
- - - -.
.
--.
-.
.
.
.
-.
-.
- - - - - lNan.net Dagn - I - - - -.
- - - -.
- sym boliserar den avenska kv i nnoriireleens mbl: Dag-ny ellcr Ny dag for den svensks avirioafi: fuUa med bhgerliga riittigheter oeh fullt medborgexligt anevar.
iin en broder, diirom vittnar den af henne med forkiirlek 18sta och understrukna versen 110s hennes alsklingsfor- fattare Angelus Silesius: ~Wircl Christus tausendma.1 in Betlehem geboren Und nicht in dir; du bleibst doch enriglich verloren.
nas Kreug zu Golgaths k ~ n n dich nicht von dem Bssen, \ Vo es nicht auch i n dir wird aufgericht ', er16sen.
' Ich srrg, es hilft dir nicht, dass Christiis auFgestanden W o du noch liegen bleibst in Siind ' und Todesbanden.
B I Men fritt, fritt so111 Kristus sjiilf tanlrte i helighet och majestiiit, har hon, som alla.
arliga andar, tankt ofver lifvets djupaste frdgor och danat silt gudsEorh~llande i enlighet med sin individuella st %ndpunkt.
Kommer s&amp; det BmtAliga, ernedan ssS ytterst latt mise- forsttidda, beriirandet sf Ruhels stallning till iiktenskaps- och sedlighetsfr8gorna.
Det var ju att viinta, att forf.
siirskildt h9r skulle se Rahel i sin egen fiirg, just eme- dan Rahels uppfattning aF den giingae nioralen stocl i snmrua strid mot hennes egen tids, sorn Ellen Keys mot vAr tids.
Sjiilfklart ar att Rahel, wren och allvarlig son1 en flarnmnw, tBnkte sjiilfstiindiga., rena och stranga tnnkar i ' dessa ErBgor.
~ F r i h e t for kzrleken - sorn iir sedligheten -- men knmp mot otukten - son1 iir lrons- forh811ancle utnn lrarlek - Br, sager Ellen Key, Rahels iyrundtanlre.
w For visso, men jamnsides mcd den kommer iifven denna: B !Troheten faller af sig sjalf.
Den ar ett villkor for kgrleken.
Utan ett trofast sinne lcnn man alls icke Blska - icke lefva, skulle jag vilja siiga, ty hvad ' vet man on1 sig sjiilf, n5r man icke liiinner sig trogen?))
Yt9stHeadet, att, det mest afgorande vittnesbordet om Rnhels stlillning till lriirlekens frihetw vore att finna i hcnncs vlinskap ined Pauline Wiesel, blir dKrfor frub-.
tansvardt vilseledande For dem, son1 icke i grund kHnna Rahels vasen.
Detta iir ett af de stiillen, diir man m %ste mot- ~ a g a henne sjiilf.
SB gjorde hennes make Varnhngen, med skiil dirad, dA hon fann en underlig lust att jiim- fora sjg, hon den sjfi.lsfiaa, med den obildade Pauline.
Aldrig skulle hennee, som en adelsten at ' renaste vatten, strhlande vBsen ha saintyclrt att lefva samma slags fjarila- lif son1 vaninnan.
Hiir giiller ett annat ord a£ Rahel: wDet gifves ett fiirgspel i vHrt brost, son1 &amp; r sB fint att det, sR snart vi soka utslign det, blir till logn.
.
.
w Det iir iclre efter den negativa synpunkten, hennes vBnners ~nornlisi&lt;n halt, Rnhel skall bedomas, ty det var hon, eon1 nled sin bldta nKrhet forbrrinde nllt dhligt inom dem, 133, mmma sBtt sorn hon wdodade allt pedanteri ph trettio nlils omkretsw.
R,zhel, son1 satte)) sjtilflukt)) sB hogt, och sorn a %gonstiides siiger: w kiirleken iir icke sA naturljg, sorn man utskriker den; forst kanner jag, att jag Icaz iilsba, sfi, att jag vill alsko., cbch sedan att jag nzlists Klsknw - har vii1 rned sjudande harm detraktat sin tids ln&amp;nga osaqnn och frivoln aktenskap 6ch darvid i den trfingre ~linkretsen gjort uttalanden,.for hvilkn hennks tid var likn litet rnogen sorn vAr.
I annat samrnanhang fr: unhhller Ellen Iiey dock htt)) Rahel, medgaf riitten att tisidosatta den gHngse moralen, nicn endast nBr detta skeddc icke af karalr.Kirsloshet, utan af karirktiir!
w Och detta kan nldrig nog kraftigt under-, strykas.
Ty forst nar alla de krassa eller flacka, omogna och ansvarslosa smsS ejalarna hojt sig till hennes egen sedligt hoga nivd, kunde sbdana fria Asikter, istallet for att verka samhallsupplo~ande, varda till en hogre lifs- ordning.
Rahel ins&amp;g till fullo detta och bragte dem nldrig till nc5.gon storre offentlighet.
Det iir hufvudsakligen ofva.nniimndu kapitel, sorn fram- liallat dessa och IsSngt flera randanmiirkningar.
Men A andra sidan, hur mHnga Rahdska tankeblixtczr Kterfin- ner man icke sbval hiir sorn i boken i dess helhet, tan- knr, son1 ha en sallsynt formAga att vidgn och gla.d,ja hjartat!
I kapitlet om samkanslaa, hvarur bl.
a. fram- giir, att Rahel trots sin aristokratiskt individuella lagg- ning har ett djupt medkannande hjarta for de bredare lagren, vore det frestande att citern ganska mycket, t. ex. detta: wR.ahe1 betonar, att det just borde vara Icvinno~nas uppgif t att verka som sins manliga viinners samvete och egga den1 att handla for miinniskornas basta.
Annars aro kvinnorna, menar Rahel, endast en tung barlast inom samhlllet B. Oandligt mycket sjiilfullare, adlare, battre, hjalprikarea, sager Rahel, r borde hvarje kvinna vara an den man, hon tillhiirw - - - wKvinnorna borde stadse vara neutrals, for att opartiskt kunna lindra allas nod2)) --- Helt visst insAg Rahel ocksi, att den wsamhdllsmoclcr- liylzetu, At hvilken hon ville bereda plats, icke kunde briagas till stind utan sainarbete och kainnans offer- villiga framtriidande i samhiillets tjiiast, lika val sorn hon insag.
faran i den nivellerande w kollektiva utvecklingen w.
Besjalad af en stor onskan att g6ra varlden wRahel- reifw, formtir Ellen Key sin alltid i hog grad bojliga penna att tecknn ' Rahels lifsbild sH lefvande och varmande some hon sjiilf sett och ser den efter mhnga Ars, man kan giirna saga, sammanlefnad med henne.
Vid temat sall- skapslif vet komtner forf.
med mtinga djupa tankvardheter, och h8r Br det ocksa sorn hon vackert sammanfattar Rahels stora betydelse i foljande ord: wRahels mest omfattande betydelse var att oka sam- tidens produktivitet, humanitet och bildning genom att sjalf ofverallt soka och lara andra soka sanningen; genom att ofverallt uppmuntra dem att sjalfva producera sin bildning; genom att bibringa andra sitt d jupa betraktelse- s5tt af religionen, m %nniskoraa, litterrtturen, konsten; genom att bedoma s l l t efter dess innehbllsrikedom, ej efter dess brister; genom att iifverallt forst&amp; darfor att hon iilskade, och lifgifva, darfor att hon trodde pB friheten.))
Detta iir i koncentrrrad form hela Rahel.
Och slut- sumrnan af Rahelboken inuehslles i de omedelbart diirpii fol jande mdernn: men detta, sorn Rahel i stor stil formiidde inom sin ticls sallskaps- och samhiillslif, kunde hvarje kvinna i nilgon mAn friimja hvar inom sin krets, ifall hon larde sig forsti hvad sorn var hemligheten af Ral~els makt, cletta $om ' tiden omedvetet eller medvetet torstar efter, sorn konstens lika viil sorn lifvets hiilsa icke kan ' um- b5dra: en full utveckling och ett modigt meddelande persoldighe ten.
w ' SIGRID PLATEN.
Det kvinnliga rostrattsarbetet. '
R r s b e r a t t e l s e for landsfdreningen och loknlfdrenin- + garna for kvinuans politiska rostratt 1907 har n u utkommit frAn trycket.
Af den redogorelse for de skilda for eningurnes arbete, soin h a r lamaas, framghr med hvilken kraft och lifaktighet detta arbete bedrif vi t,q, hvilken stark och ornfattande orgnuisation det heln utgdr.
43 a y a foreningar hafva bildats under clet till- andalupna Kret och det socialpolitiskn upplysniagsar- betet.
b a r bedrifvits i allt stdrre utstr&amp;ckning.
De af Polkbildaingsf6rbu~det pii Verkstallande Utskottets ini- tiativ upprhttade vaadringsbiblioteken anlitas flitigt.
Redan i december hade 24 F. I&lt;.
P.
R. anmalt sig till lAn nf dylika bibliotek, hvilka dock fdrst i Pebruari detta Ar blefvo fardiga att utskickas.
Intresset bar visat sig vara stoort i alla kretsar.
Centralstyrelsen slutar sin Krsberattelse med fijl- jande ord:)) Blicken far ined st01 thet iJf ver de milstolpar, soin inarkern 1.907 hrs viig.
Sverige blef visserligeu icke, hvad sH i n h g a liade hoppats, det m d r p landet i Europa., medborgnrskarornas led som i d e p01itiskt~fullin~~1dig.a upptog afven sina dbttrar, men att Sveriges lrvinnor iclce Iange skola blifva Finlands och Norges efter, daroin vittna den goda farten och den starka sainmau- h.Kllningen.
s SmBskolelararinnornas lonereglering.
Sammansatta stats- och lagutskottets forslag att be- gy~ !nelselijnen fi5r smAslrollararepersonden skulle s8ttas t i 1 500 kr.
med, tre illderstillagg, hvartdera A 60 kr., att lBnen for examinerad lararinna, som antagits fore 1 januari 1.908, skulle bestiirnmm till 500 lrr., att statsbi- draget skulle utgd med tvA tredjedelar a£ lonen, aflo- Lingen till sjukvikarie.
med 450 kr.
och Blderdomsunder- stod frdn fgllda 45 1efmdsAr for lararinna (50 for llirare) och ' 25 tjanstekr utgli med ett belopp af 205-415 la-.
har a£ Forsta kammaren bifallits utan debatt.
I Andra kammaren debatterades frd-gan men bifolls utskottets forslag med 132 riister mot 58.
Minoriteten rostnde for den ltungliga propositionen.
PRENUMERATIONSPRIS.
D A G N Y utkommer hvarje torsdag i ett hafte pA 12 B 16 sidor.
Tiduingens pris, postarvode inberaknadt, &amp; r for helt Br kr.
4: 50, halft Br kr.
2: 50, ett kvartal kr.
1: 25.
Losnummer 10 are.
Prenumeration sker B nHrmaste postanstalt eller bokhandel.
Annonser mottagas &amp; tidningens expedition, 51 Master Samuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angeliigenheter torde man hiinviiida sig till redaktoren, froken ~ l l e n Kleman, under expeditionens adress.
De ungcrska kvinnoran begiircz riistriitt.
En lrvinno- deputation har infunnit sig i ungerska deputeradekani- maren for att hos inrikesministern och kammarens pre- d jurviinlighet, sparsamhet, hygien in.
m., med borgaranda och fosterlandskiirlek, moraliskt efterblifnes vHrd, mora- lisk - pHverkan genonl skolnns a l h grader, fr5n Kinder- sident beglira a t t vid en kommande r6strlittsreform iifven garten och till universitetet m. m. kvinnorna rnHtte f % ' rostratt.
Presidenten uttalnde sig sympatiskt for den kvinnligs rostratten.
Inrikesministern forklarade ntt han nnsig det for tidigt att ge kvinnorna rostriitt, dB de Knnu ej hade de nodvKndiga forutsKtt- ningarna harfor.
Rlinisterpresidenten beklagade att han icke kunde motta deputationen.
del af dessa fr %gor komma i forvag talrikn frfigeformular att utsandas till sakkunnige.
NSgra nionsterlektioner i moralundervisning komrna ntt anordnas p3, olika sprhk.
TvA praktiska forslag skola jiimval cliskuteras, niimligen om grundla.ggnndet a£ en: ' internationell tidning och ett int ernationellt dentralforbund for m.oralpedagogi k. KO&amp; gresseas president blir lord Avebury; dess generalsekre- terare iir Gustav Spiller, 6 York Buildings, Adelphi, Lon- don, son1 besvnrar alla forfrHgningar.
Bland vice presi- denterna 5.r professor Hoffding i Kopenhnmn som repre- sentant for Skandinavien.
I genertllkommitth miirkas professorerna I&lt;.
R. Geijer och Hjalrnar Ohrvall i Upp- sala samt docenten d: r Axel Herrlin i Goteborg.
En i~iter~intioiicll kongress i ~nornlpedczgogik oppnrrs den 23 september i host i London och pHgBr till och med den 2.6.
Det Br den fijrsta i sitt slag.
For att tjiina som grundval for diskussion och lamna en ofversikt ofver den moraliska uppfostrans problem, komma lrorta f.oredrag att hAllas ofver skiftnnde iimnen, sAsom skola 9ch.
hem, skolorganisation, skolhygien, elevantal, disci- plia, uppfostrings- och undervisningsplaner, ungdomslitte- ratur, det relativa vardet af direkt och indirekt moral- undervisning, moralundervisning om renhet, mAttlighet, For a t t forbereda en Notiser.
Dell giftn k v i ~ i n a a s stiillning.
Vid flera tillfdlen har frAgan om upphaf vande a£ lagens kvarsthende stnd-.
gailde om mannens.
iuAJsinanskap varit foremA1 for ut- talanden inom riksdagen.
F ' orra Kret framstalldes i Andra knmmaren 611 interpellation till justitien~inistern, huruvida ett lagfiirslag, son; med borttagande af detta mtllsmnn- skap uttryclrligen tillerkiinner giEt kvinna ~nyncligliet likn viil.
som den ogifta, vore att emotse till denna riksdag.
PK fiirfrhgan hos justitiedepartementet har meddelats cltt nRgon Ir.
proposition i clet nngifna syftet icke kom- iner att aflktas till nu phgdende riksdag.
Orsaken hartill 5r endast att s o h dgri, att l~zgbyrbn vnrit och iir s5 ofverhopad med lagarbeten, att tided och bristande arbetsltrafter ej medgilvit att agna friigaa, den utredning, sorn erfordras- och som rnhste bli synnerligen vidtomfattande och goras varsan~t, on1 syftemdlet nied den ifrtlgavarande lagandringen sltall kunna vinnae.
Ke- geringen har alltjiimt sin uppmiirkssmhet fast pA frAgan, och man anser densamma iiga den betydelse, att den bor afgorss sii fort de fiir handen varande fiirhAllandena gorn det m6jligt.
Flera kvin~lor vid stntsbanornn.
I den nu fast- stillda arf vodesstqten for statens jarnviigar har forordnats, att vid uppkolnmande ledighet inom demanliga kontors- slrrifvarbefattningnrna H kontrollkontoret dessa skola, clhr sh profvns liimpligt, bealttas med 1; vinnliga kontorsskrif- vare.
Foreningsmeddelanden.
.
Giifleafdcl1iingci1 a£ Foreningen for kvinnnns politiskn riistrltt kommer att i slutet af denna miinad starta en kurs i san~hMllsl %ra med uppgift tttt siitta kvinnorna in i allrn %naa frtlgor.
FiirelBsare bli h8radshofding G. Sand- strom; d: r R. von Post, rhcln~an C. Rosenberg, redaktijr I&lt;.
M. Lindh, pastor Hed berg, frolren Anna Whitlock, fru E. Broome samt eventuellt d: r Mauritz Sterner, lektor 0.
Ottelin och fil.
d: r fru Gul.li Petrini.
E ' iireningc~i fir kviil~~nlls politiskn riistriitt i Strang- nag hnr hilllit sitt Arsmole.
Ordforanden, fru E. i;.
Enge- stom, oppnade motet med ett anforanden, diiri hon redo- Praktiska Tradggrds skolan for kvinnor i Agdatorp gjorde for frkgans liige i och ntom riksdsgen samt fram- holl det ansvarsEulla uti, att under den tid vi vanta pA vhr rattfiirdiga saks seger, vardigt kiimpa for densamma snmt @ ra oss redo for biide liar och lrvnrfar vi vilja vinns.
den.
Ars- och revisionsberiittelsen upplastes och clecharge bevi1jade.s.
A£ den forra framgick; att under 4ret l~illlits 4 styrelsemoten och 3 foreningsmoten, d de senare har ett varit s. k. oppinionsmote med en tillslutning af 250 personer.
Studiecirklar hafva ordnnts, narn~ast for stu- diet af amnen berornnde det komn~unala lifvet, sAsom: w Iivilzuan oclt fntligvbrde~z w.
ICornmunnln nlinzszde~-s ~ (1 1 1 2 - mansatt~zivg oclt nrbetssdtt u m. m. Foreningens medlemsantal utgor 45 personer och synes intresset for densamma var3 i afgjordt stigande.))
Riksdagen.
Moderskapsfors21Ir~ing.
Andrs knm~nmen har i enligl~cl ~necl sitt tillfiLllign utskott n: r 2 i snleclning af motion aF 111.
E. Wnvrinsky tillstyrkt en skrifvelse till k. maj: t nngtende utreclning af frPignn om ~noderskapsftirs~krillg under stntens medverkan.
Insand litteratur.
Albert Bonniers forlag, Stockhol~n: Rahel Warnhagen, n f .jrdllcn .7&lt;ey.
Kr.
3: 50.
- Herta Marks id&amp; at: Cmqn19wdl1.
lir.
3: -.
- Tigerhuden, s f II: G.
0suicc.n-A7iZsson, Skficle- spel i fem aktcr.
Iir.
2: -.
- En modarn kvinna, ocli nndrn dramatiska ting, nf K.
G. Ossian-hTilsson.
Rr.
2: -.
- Vid skrifbordet och.
bakom ridhn, af Fwns .Bed- beq.
Kr.
3; 26.
- Richard Feverells Eldprof, R F Geo~ge &amp; fercditlt.
Ofvers.
fr8n engclskan af N: Sel (tilnde~ .. K r.
3: -.
- Bonniers mhnadshaf.ten, 1 ~ c 2. h ~ktiebolnget Sandbergs Rokha.ncle1, Stocld~olm: Solidar 111: Hetnmens lonereglering.
I. Bitriidet.
Kr.
1: -.
- 11.
Barnet.
Kr.
1: --.
- 111.
Husmodern.
Kr.
1: -., af I~lsa Yiilwe.
- Det nya huset, pj#s i fyrn akter,; I.£ .T12ol.
(: .HZcnclze.
Kr.
1: 50.
C. l3.
Fritzes Bokfdrlr~gs-A1; tiebol: t.g: Faderneslandets historia for folksl; olan, nf A. RyclJbm.
Kr.
0: 76.
Hugo Gebers f~irlag: Manniskans odiidlighet, nf lVilliam Jmces.
Beinyndigacl ofversiittning f r h tredje upplagan.
21i: Elin SiZh Kr.
0:, i6.
P.
A.
Norsteclt ck 8oners forlag: Natur och arbetsliv i svenska.
bygder.
I. Gtitaland sf 8 n m Sandstrom.
Kr.
2: -.
- Skamtbilden, nf Cad 8.
Lawin.
Haft.
3.
ICr.
0: 75. '
' Litteratur i r o s t r &amp; t t s f r ~ g a n.
Skrifter, utgifns a,f Centralstyrelseu i N: o 4, Lydia Wahlstrbm: Principerna fbr kvinnans rostrittt ........................ Landsfijreningen f a r lrvinnnns politiska rijst- N: o 5, Anna Whitlock: Hur bdr den svenska tMtt: kvinnan bereda sig fdr den politiska -: 10 btirjar 9: e sommarkursen d.
1 apri N: o I, Till Regeringen frln svenska kvinnor rbstratten ?.
................................ -.
05 ingifna skri f velser i RBstrlttsfrAgan Kurser i lnatlagning och koaservt r 6, Lydia WahlstrBm: LZtrdomar a£ den 1905-06 .................................... -: 50 ring aro fdrenade med tradghrd!
kvinnliga rOstrtlttsr&amp;&amp;en .. ................ -: 10 s 11, Gustaf A. Alden: Hvilka svenska kursen.
Staten har anslagit medc kvinnor aga kommunal rtlstrlltt?
7, Nhgra manliga inlilgg i den kvinnliga till en frielevplats.
Prospekt ' oc ' (pr 1,000 ex.) .............................. 6: - ' r6strLttsfrllgan .......................... -: 16 vidare upplysningar meddelas 9 frbken I. SCHMIDT, Karlshamr!
n 111, Msthilcla Stnel von Holstein: MAls- Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans ~nnnskapet ocll kvinnans sttillning inom tiktenskapet enligt gallrtnde riittsliga stallning ............... (-: 75) -: 60 svensk rFtt ............................... -: 50 Gusta£ A. Alden: Svenska kvinnans kom- Ann Margret Holmgren: Strtidda intryck frlln munala rgttigheter och ekyldigheter -: 1.0 PrBfva - den internationella kvinnorbstratts Lydia Wahlstr6m: Den svenska kvinnorbrel- Jcongressen i Kbpenham ............... -: 10 sen .. ......................................... -: 45 FGrenillgens f6r kvinnans politiska rest- Frida Stbenhoff.
Hvarfbr skola kvinnorna for 1 9 0 B som innehhller ett ratt i Stockliolrn flygblad: vilnta?
....................................... -: 10 S. Dahlbkck: Allmiin rbstrtltt fbr man och 70-tal af de basta mest roande N: o 1, Natanael Beskow: Till frhgan om kvin- kvinnor enligt hr Lindhagens fbrslag -: 10 och lattspelta Musikalier oc11 nans politiska rdstrlltt ................ -: 05 Sigfiid Wieselgren: Om kvinnans politiska ' iir en intressant Musiktidning.
2, Anna Whitlock: Btir den sveuska -- - r6strtltt ........................................ kvinnan erhMla politisk rbstrlltt?
... -: 10 Pris pr ' 1, k kr.
6: 50, ' 16 %r Ragnhild Modin: Brollopet pll Ensillre ......... -: 25 3, Hilrna Borelius: Hvarftir ar motsth- kr.
4: 30, ' 1, &amp; r kr.
2: 25. dst mot kvinnans politiska rljstrgtt Hilda Sachs: Kvinnornas rtistratt.
Svnr till Prenumeration llhvarje p0StfIUStalt oberattigadt?
.............................. -: 10 herr Adolf Hsllgren ..................... -: 26 och bokhandel samt fr&amp;n Red.
Kungs- kunna rekvireras frlln Pikeningens fiir kvirtnans politiska rost~att expedition Ofvanetllende ekrifter gatan 13, Stockholm.
.
Liletmakaregatan 6, Stockholm, som hlllles bppen kl. 3-5 e. m. hvarje dag, samt dessutom onsdagar kl. 7- ' /, 9 e. m., I i Damernas Musikblad,
DAGNY 151 Nu ntkornu-ret: Social 1 idskrifts andra hafte.
Innehkll: FrPn en af oniilnnct gifvare stif- !olkskolebarns prkesarbete I Stockholm ~f tad slipendiefond utdelm under Ar I; ' 1ms u. Scltdelc.
FRAGOR o m SVAR.
1908 ett resestipemlium A 1,500 Yloder~kydd nf 1 7.1c~zdl: ll.
kr.
fiir 1.1 t.imi1; e~ sf ~~ (liercltn 1.1nde1~ !ackfareningarna Iro juridiska personer ett half t AY.
nP Xlis Bjw,stctlt.
Hvar kan man prenumerera pl Dagny?
.
Beriittigatl atat siiki~ stil&gt;enc.liet itr le mlnderariga och kapsiiyarna.
kvinnn, som nflngt 111edicine licen.
I landets nlla postnnstelter och boklidor knn mail bostiillrr ioc~aipolltik vld 1908 ars riksdag.
I.
A f: t.intesnmen.
huru mknga ex. som lielst.
%r ' l.itl~ioJ SiiiBevBmyA.
Ans~kninpnr, i " ttl ' iil,jdi~ nf kornpe- in beaktanswiird folkundervisnlngsmotion Lensintyg, studieplan snmt plsiist,- Skall man alltid prenumerera H dessa stailen?
n f A; rd .7 %1: 1wl~.
oc11 Iiiknrel~etyg skoln innnn .l: i.
Jn, ifall Inan tinskar eildast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall ~ n n n legelbunden semester fiir fabriksarbetare c l p i l inkomma, till ' alltul gtirrt det.
af C4cy.d~ 17i (iywao~z.
Fredrikn-Bremer-Farhundefs iitteratur: Carl I,nrsson, 13y och sfipendieniimnd Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och bokliidor?
boncle cch Leon Ltwsson, Traltln clikter nf C '.
11.
A ~ Y X L S.
Dagnys postprenumerations- och boklAdspris Mr kr.
4: 50 I.
' rescott F.
Hall, T~~~migrntion and ', 5s for I !,, 2: 50 far ' 1, och 1: 2.5 for 1 its elfccts upon the United Hvilka villkor erhllla prenumerantsamlare A Dagny?
States.
Gerard van Rulsen, Vagnlmntlen.
Den, son.]
samlar ininst 5 prenumeranter, erhhller en \ ~iirlclcliu frnmsteg, en internn- provision af kr.
1: - for hvarje liellrs-, 50 lire ftir hvarje tionell revy.
h a l f t s - och 20 ore ftir l-rvarje kvmtalsprenurnerant.
Socinla, knlendrnr.
Ticlskrifts6frersikt.
Huru skall man ' f6rfara for denna provisions er-, Rewy.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga s~nBbriiltaren Larsson-lfilian.
Hagra jordreformfrajor vid 1108 ars riks- upplysningar genom Afdelningen fiir jordreform.
BiMsrna och jordreformstrlfwandet fie dag.
I.
Af borgla %stare li ' q-ithioj Sode9hrglt.
Litteratu~: i \ ' Ii %rkligt norsl; t lagforslng af doktor S. Bvisnmz.
Den amerkanska single-tax-konferensen n f J o l ~ a n Hamson.
Hotlser.
Fredrika- Bremer-For- bundets byri, 54 Drottninggatan, STOCKHOLM.
Kemisk TvUt.
A,-B.
tlyu BIB Hnnd, - Stockholm.
- ~bnsgbden.
Allt hvncl s o ~ n behtifs f6r 116ns- gkrden, Litttratur, Kyckllngfoder, Hiinsfoder, Aggk1.-maskiner och andra Redskap fdrsiiljes nf Rosehill Fabrik, Norrkoping.
Sveriges Honstidning 1,50 pr hr, porto 26 lire.
Undervisning i engelska sprikets alla branscher.
35 Rrs praktik i utlandet.
Fvnzt, C.
0.
17.
N09~cZe9zccdlev, Drottningholmsvagen 12, 11 /, tr. Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill orhiillas alltid billigast frhn GUSTAV HRKANSSON Stockholm.
Box 173.
Mas fersamuelsgatan 54.
Rodenstamska Nytt i bokhandeln!
hdl~ande - -? '
Sednn man samlnt wtinst 5 prenumeranter, g h man tillvaga pLS, ett sf ftiljnnde satt: 1) Antilyen: Genom insandnndet a£ prenumerationsafgiften med afdsag nf provisionen bestiiller lnan det behofliga antalet ex. (hur tndnga som helst, men alltid m i a t 5) direkt frSn Dagnys exp., Stockholm, som under samla-ens adress i ett och sammrt paket sih ' dler alla bestallda.ex .. Samlaren har dR att 01nbes6rj: t utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ella.
: ' M i n prenumererar A narmaste postkontor (ej an- norstndes) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beg %r postens kvitto A simtligs er- lagda afgifter, tillstitller oss detta kvitto, dB vi omglende pr postanvisning sander samlrtren den stadgade provisionen.
, Hvar, och fill hvilkef nris kan man nummervis Iosa infor heliga slakttaflor.
Betrak- Dagny te1se.r fl-amst2illda, till vittnesbii~.cl - -?
och uppbyggelsc: LE 1mlt1-nktspro- I. stg~dernns ticlningsltoiitor och cigsrraffarer samt hos Dag- sten. %r7 / .. Th. 1;.
1fsBrink.
Hiift.
1 Priq 10 lire pr nummer.
nys k o m ~ r ~ i s s i o n ~ i e landsorten.
r I&lt;l .., 1i~l.t.
1: 25.
Pauli andra bref till Timoteus.
Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras: Korl: ~ bibelstudier at R.
C.
G.
Jlozdc, biskop a f Dul: ha~n.
Bern.
DAGNYS EXPEDITION,.
lifaers.
aF G.
S. Eorce ?daicl~n och Joh.
STOCKHOLM.
Ri ?znzan.
Htifb.
1: 76, k ~ r t.
2 kr., klqtb.
2: 50.
Aktenskap och gifterrnil.
Af .E.
C!
l f ~ i z l.
~ ~ t ~ - Bern.
B ~ ~ d of i \ - em ~.
f~-.
engelslian nf H.
.Z~Iyywc.
I-Iiift.
2: 26: l~art.
2: 50, k l ~ t b.
8 1; s.
Slagen och dock segrah.
En b e r5ltelse f r h Konstanx och B b h m e ~ ~ af .I).
Alcoclc, forf.
till 313e spanska b~.oclerna.~ m. II.
Ber.
Bem.
6hess.
rrfin engelskm nf A-i-e.
Porsta inoni alls omrtiden a£ for kvianor delen Mft.
3: 50, kart.
1: 75, klotb, liimpligt nrbete annonseras fordelakti- 2 kr.
Bndra delen haft.
2: 26, kart.
2: 76, klotb.
3 lir.
gnst i Dngay, hvillren, som tidning for Bibliotek for de unga: U q d o n w svei~slrn Irvinnororelsen, torde erhAlln s w i m S: o VI.
Katri.
Ber3tt.
a f 1ZiG1~u.
HLLPt.
40 6. den west vidstrkckta spridning lanclet Skall jag taga vara p i min broder?
rundt.
Sj~mansrnissions£oredra.g hsllet i febrnari 1880 i Blasieholnlskgrknn nf P.
B.
7 %.9 ?2h, dad 1881.
Sju- mailspastor i Li \ wpool 1870-81.
Psis 10 6re.
Lediga plat ser SIBjd- O E ~ H ~ ~ h i l l ~ ~ k ~ l i m, Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
Landtbruksskola for Kvinnor, teoretisk och praktisk, oppnas 1 Maj vid Hristinehamns Praktiska Skola.
Kursan 6 mkn.
Beg (Lr $08pe !d.
Carl Pe rson PLYMER, BOOR Solyadrar o. Aigretter nederlag af M a r i a q o h l 6 n s Travaro r, Laggkarl,.
Trappstegar m. m. SyateIj6 T u ristsangar 43 Thulegafan 43.
Reko~umenderar sigf6r utfbrnnde af J l t hvad till linnebranschen h6rer.
Specialit6: Starkskjort or.
- f r h 10 h 12 kr.
pr st. Dobeinsgatan 73.
- Allm.
telefon 66 12.
- - - biist hos - StocRholms Plgmfabrih Hilda Ahnfelt S m l l a n d s g a f a n 30.
Rikstel.
101 37.
Allm.
tel. 50 1
DAGNY.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. -.
-.
.... sarskildt fruntimmer, har det.
lange.
v a d.
ett.
j onskningsmil att kunna: ofverlariina v!
@ en af vid.
Skelderviken; ina vardepapper och skotseln af sina affarer fit nigon person eller (l3nrl; Bkra station, TTZistIrustbnn~n) nstitution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- for ben- och korteltuberkulos, p-annhet i utforandet af det anfortrodda up.pdraget .afvensom ' pris- rachitis och allm.
svaghet, mot- ~illighet.
En sidan institution ar tager barn och vusna, dagafgift Stockholms Enskilda Banks ~ o t a r i a t a f d e l n i n ~ (LWa N y g a f a n 2 7, expeditionstid 10-4), 4-6,50 kr.
tippet firet om, central uppviirmning, hiirligt liige i bnri-; om under garanti af ~tockholms Enskilda Bank ltager.
sig vlrd och skop vicl hnf vet.
Likare: Dl: Ernst ' orvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
.
Linclnhl vid Kronpr.
Victorias Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar Iiustsanatorium, BarkAkra.
~bligationer, inkasserar Notariatafdelningen-vid forfallotiderna kuponger ~ c h tillhandahlller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No-: ariatafdelningen utlottningar af obligationer.
och underrattar deponenten god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- Fijrening for bekilmpande nf den lar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
-, Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, hvita sla.fli~nc~eln, ~nderrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att.
' rantorna - 2 in- Stockholm, Goteborg, Tunnelgatan 26, Sten Sturegatm 10,: eckningarna skola till afdelningen inbetalas, livarefter ' de medel,: som meddelar rBcl och varningar 5t nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, ung?
kvinnor, sorn resa till ut- ~ t t.
inteckningarna blifva i vederborlig tid forriyade.
Om en hos af- landet ssint anskaffrtr kostlzaclsf !.itt ielningen deponerad inteckning genom underliten fornyelse .skulle tillforlitliga npplysningnr om dar- ' orfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkomrnen; kada.
stades erbj~zdna platser.
~llrvarikgsafgift: 50 6re far i r per 1,000 kronor af d&amp;ositio- OBS.
I Ej platsanskaffning.
lens varde, dock ej under tvi kronor.
Vejbystrands S j u k h e m ?fir kapitalister (Platssoknnde .f6 sina aimonser !nJorda i Dagizy fiir halfua priset ellel ' 7 ' I?
ore pr m m.)
-.
DELALDERS bildad darn af M C g o d familj rned utpriigladt ordningssinne och godt lynne, soln i minga i r forestitt vslordnadt hem, soker till viren plats sHsom viirdinna, i hem, dar husmor sak- nas.
~r arbetsam samt kunnig j sbval matlagning som somnad.
Dfi nlgon f6rmogenhet finnes, fiistes mest afseende ' pfi ett beha.gligt hem.
Svsr till DHusfru~, under ndress 8.
Gumslii Annonsbyri, Stockholm, f. v. b. BARNSK;) TERSKB.
B&amp;ttre 26- Brig flicla soker .plats i fin f n milj soin skoterska At barn i Alder 2-6 ir, ' har genomgitt ejukvhrd fbt hemmet.
Goda rekommendat.
frin fiireghende platser.
Svar till DI Mars X. Z.D A11m.
Tidningslr.
Gnst.
Ad.
torg. '
ARDINNEPLATS sakes sf bil- dad, dnglig fliclia, eynipntisk, enkel, frisk och glad, lued ming- irig vann 0ch~va.lrek.
formlgn att skota battre hem.
Frn Holm, Sv.
Dagbladets kontor, Stockholm.
V ~ ~ - A R I mnsikalisk G Iakaredotter soker plats som hjalp och slillskap.
Kunnig i linne- o. kl8d- soin.
Norra Inn&amp;.-ByrLn, Malm- Riks 8666. skilnadsgatan 27.
Allm.
11187. '
' ENGLAND.
Pension for nngo darner i gam- malt komfortabelt landthem, niira storre stad.
Grundlig utbildning i engelska sprlket.
Fortsiittnings- Imrser i vetenskapliga faclr, mnsik, mUning, om sL onskas rifven i hus- hhllsgoromil, angeniim t familjelif, frisk, bergig, &amp; f ven om vintera dimfri omgifning.
Stor park och tradgkd.
Tennis, hockey, ridning.
Tyska och engeldra referenaer, I ?rospekt jiimte fotogr.
frlin Miss Groschel, Barton, Elall, l3arton, R.
8.
O., Porkshire, England.
/.
L EDIGA PLA TSER.
For mindre hushill samt KVINNLIGT Y R K E S R E G l S T E R for 1908 innehlller: Prkesregister, Foreniagsmedclelanden, Pris- taflan, artikeln ~ H v a d krinnorna vunnit genom 1907 hrs Riksdagn af fi.okeri iWag.in Cecle9.schiokcl samt, i siirtryck, broschyren, Om tuberkulosen 01211 dess bekampande i vdrt land, af doktor B. Bzc7tre.
Annons5iirmedlare.
pilitliga och valrekommenderade, onskas for Dagny sival i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmalan i D A G N YS EXPEDITION, enskilda a t t beakta: iisjo Elementarlaroverk fgr hemlagad mat till afhamtning.
fllckor hlir till nasta liishr plate D La Finesse,.
Biblioteksgatan 9. ledig for liirarinna nied undervis Rikst.
70 23.
9.
T.
69 83 ning sskyldighet i matenlatik och fysik ph hogre stadiet samt i nigot af Brnnena svenskn, historia eller geografi ph mellnnst~diet.
Lon 1,500 eller 1,600 kronor, beroende pL kompet ens.
Pensionsbidrag.
An.
sokningar insandns fore den 20 mars till skolans foresthndxrinnor.
VIDJ 0.
V. Lofgren, v ID flicks1; ola i storre landsorts- stnd niira Stockholm iir vikariat i tyska och engelska ledigt nu genast.
Sokande torde anrnaln sig A Flick-S~mskolefBreningens byrfi, Lutternsgatan 3, Stockholm.
Snickerifa brik, 86 Skanegatan 86.
Husreparntioner, I ' ontors- och Butiksinredningar verkvtitllas omsorgsfullt till modernta priser.
L FRtjKEN onskas inst.
1 OBS.
!
Prtrkettgolf lagas och bonas.
april d egendorn i VBstmanland for tvenne gossar i resp. tre Kr och tre n~bnader.
Vitsord om godt lynne, pPljtlighet och vana vid spada barns vArd fordras.
Srdr med folografi och iippgift p i lone.
prct.
sandes till N.
I (., Sv.
Dag- bladets exp., f. v. b.
B " R ' For resande till - - Rivieran det skaadinayislia Pensionat i Rom, rekominenderns pensionatet Villa Elsie i San lEeino Miis f e r s a m u e l s g.
5 1, S t o c k h o l m C. Rikstel.
27 62.
Ftirbundets byrL 8ppen .11-4;. ' Allm.
: tel. 48 16.
Fredrik=- Brem b- ~ 6 ~ 6 u n d e ~juksk8tersketyra " ~ ts ~uhel~at 2 an 5.
Rikstel.
68 98. '
Allm.
tel. 82 11.
- .Dagens nummer innehiller: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
Lars Johan.
Hierta.
- Af Maria ~eder ' s~hiiiid.
- ' .. '.
kktenskaps rlttsverkningar enligt ' gallande ' dansk .lag.
Gymnastiklirarinnoyas lonefrlga.
Af: Ester Svalli~zg.
Gatufrid for kvinnor;:.
Ett engelskt natiolialfiirbund for ijukskbterskor stiftadt.
Handarbetets ~ i n n e r s virutstll.lning; Af Ellen.
Luwdberg; I:.
.
.
- '.
. '
' ' 1VyBlonz.
Ellen Key: Rahel Varnhagen.
Af Sigrid Platen.
Det kvinnli.ga .yostrlttsarbetet.
.
.
.
Srniskolelararinnornas lbnereglering.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
Zanetti, Via Fontnnella di Borghese (Norditalien).
Pensionstet flirestBs Yotiser.
-.
42.
Centralt] age.
Billiga priser.
af en dansk dam.
20 ruin och Foreningsmeddelanden.
.
- -.
.
.
Prospekt h S.
G u m ~ l i i Annons- trlidghd ined utsikt ofver Medel- Riksdagen.
.
.
byrh, Stockholm.
hafvet: Moderats priser.
.
.
- Prenumeration Dagny sker narmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I
