# ID: svediakorp-per3339
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,094
# sentences: 781
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


H o N Tidevarvet N:r 23 LEVER.
har fått sin 2 juni bjöd kronprinsessan Louise täckelset falla från den gestalt, som Sigrid Fridman skapat.
På en stor vacker gräsplan utan rabatter och utan pingstnummer.
K.J:s vandrerskan gångar har den fått sin plats i nordvästra är orden, som fullständiga bilden.
nordvästra delen av Humlegården.
Fröken Ellen Kleman, ordförande Fredrika Bremers, äreminne står färdigt och har avtäckts i Humlegården Humlegården i Stockholm.
En bild av Sigrid Sigrid Fridmans konstverk pryder för första sidan av Tidevarvets pingstnummer.
Fredrika bundet och Vila Bandet.
Men världskriget med sin depressionstid ställde sig hindrande i vägen far arbetet och först 1 5 år senare har sdén kunnat förverkligas.
Fröken Kleman riktade därefter därefter ett tack främst till konstnären konstnären och sedan även till de många, som deltagit i insamlingen för statyn.
statyn.
Särskilt ville hon rikta detta lark till svensk-amerikanskor, som sänt bidrag från andra sidan Atlanten Atlanten och de Finlands-svenskor pa on.
andra sidan Bottenhavet som deltagit I arbetet.
Bremer staty.
Torsdagen den de i den statykommitté, på vilken Vår ledare ger en framställning arbetet och insamlingen för denna av den ödesdigra polisundersökningen staty främst har vilat, höll vid den polisundersökningen i London mot vars bakgrund högtidliga avtäckningen ett tal i vilket rnan även måste betrakta en del inhemska vilket hon sade sig önska all kunna inhemska företeelser.
Ty svallvågor ge nyckeln till Fredrika Bremers svallvågor från Arcos har nått väsen och verk.
Hon ville uttrycka också vårt land.
I högtidligheten ingick även tal av doktor Lydia Wahlström, varefter stadsfullmäktiges ordförande, herr Knut Tengdahl d Stockholms stads vägnar mottog statyn.
Efter sång, utförd av en kör av unga kvinnor, följde kransnedläggning av d e kvinnoorganisationer, som stått i spetsen för arbetet.
Även från Finlands kvinnor hade sänts en vacker varefter den tacksamhet och vördnad, som känna, en tacksamhet denna staty är ett våra hjärtan vilken i Eva Andén forsätter i artikeln tecken.
artikeln E n b l å a r e bok sin serie, Tankeställare inför äktenskapet.
Talaren erinrade om, hur tanken äktenskapet.
Bokanmälare äro denna gång Honorine Honorine Hermelin och E I s a Wilkens.
Det förra ger oss i artikeln, Vinden blåser vacker blomsterhyllning.
Ordagrant.
Ordagrant.
du ska inte tro att vårt hus ska bli som mor Fias stuga när du blir död för jag ska reparera det och sen ska mina barn reparera så det blir lika fint som nu.
Och du ska leva i tusen år och jag ska alltid vara din tröstegök så länge något finns, så länge Gud finns för din själ lever alltid, förstår du, för det har jag hört.
lever Vet du Reje och jag daggmask och vi grov upp höll upp den för en stor hönsen utanför fönstret på hönshuset och du kan tro att hönsen hackade alldeles vilt på rutan.
Det är skojlig att retas med hönsen.
De har en krokryggig tupp på herregården, den den har nästan de en puckel.
Var finss kamelerna som har puckel finns de i öknen?
Var finns då de andra kamelerna kamelerna som » nte har puckel?
Elefanterna är starkare än kamelerna, de kan riva ner Sigrid Fridman tyckes oss i brons ett hus med snakeln.
Hur lång tid tar det Bremer uppstod 1913 på initiativ av Föreningen för kvinnornas politiska rösträtt i Stockholm Till arbetet för statyns förverkligande anslöt sig sedermera även andra kvinnoorganisationer såsom Fredrika Bremerför- ha skapat samma Fredrika Bremergestalt fir en elefent att riva ner ett hus?
Hur Bremergestalt som K.J.
en gång tecknat i sin inspirerade skildring i boken lång tid tar del att skriva en bok?
Är Fredrika Bremers bild.
Intet synes Babels torn rivet?
Hade de folkens lyftkranar oss vid detta tillfjälle bättre än att citera VANDRERSKAN.
lyftkranar som byggde det?
Det är mycket möjligt att den kakan som du åt till teet vvart d e n vill, med utgångspunkt Bittida en blå majmorgon Hide hon hunnit globen runt.
så hade i kväll den hade jag själv tummat ut.
Vad utgångpunkt från Edauard Estauniés bok.
strövade Fredrika Bremer ut ur du ser glad och rolig ut på mun.
Var det Ansiketet en vacker pingstbetraktelse.
liten stad i Georgia, villig att följa men de måste söäga henne, vad de pingstbetraktelse.
Den senare för oss in i komiskt?
Det finns väl komiskare.
Varför Indiens landsvägen vart den bar hän.
» Jag voro, vad de gömde a v framtid Indiens poetiska skattkammare.
gick allena; allt var tyst och stilla, och evighet.
Slika spörsmål äro heter det komiskt?
Och varför heter det skattkammare.
re.
men milt hjärta sjöng.
Vad jag under viljeakter: de diktera svaret själva.
vägen spejade hon i naturens liv och egentligen knä?
Vet du var vi lekte på der hela min ungdom önskat och Det låg e n solkraft i denna stadiga, bilder såväl som i människornas liv herregården i dag vi lekte kå y ve.
Jag längtat till: rad jag ansett mig vara ljusa blick och dess spaningar mynnade och verk efter förebud, aningar, begynnelser, I den BY Svenska Skolornas Fredsförening mer än någon annan stängd ifrån, mynnade ut i resultatet: » jorden rill begynnelser, möjligheter.
Till denna var polis men Nisse tog sig ut för det var dunkla symbolskrift hade hon hål på vedbon.
Fast han hade inte en levande bekantskap med livets blomma. » Fredsförening utgivna kalendern, Eos, Ur natt och frost hade denna egen klav, ty hon ägde, så i n n e r l i g t något Kan hjärnan rinna ut om får man bevis fir.
att del trots allt vets mångfaldiga gestalter, det ha- i vår lid sträcks En brodershand hade nu blivit mig till del, blivit det i dårdristiga triumf kämpat sig upp, och omistligt som man äger slår en person p i hjässan, ell ji I brodershand över hav o e h ett ovanligt mått Vandrade jag icke och köld och mörker hade den att drömuppenbarelse, urbilden till äss a än.
Stavas det med h å ji?
Vad nu fri - fri såsom få äro der i besegra till det sista.
Fredrika Bremer förvirrade fragmenten: del f u l l k o m l i g a med äll ji?
Stavas ljuvlig med äll gräns.
den fria, stora, nya världen, fri att mer biktar på höjden av sin viss fu k l om g i l a samhället, Denna vision Lilla ljuvligheten min.
Om jag inte funnes, se och lära känna allt vad jag ville?
visshet och lycka: » Denom livets erfarenheter, åskådning var hennes livs Iiv, hen- singnaturen Röpeckas guvernant Var jag icke lätt och ledig som en erfaranhet, genom vårt eget hjärtas hennes religion.
Det var en inre erfaranhet, funnes, dete vore rysligt men om du inte funnes guvernant har skrivit veckans fågel?
Min själ hade vingar och he- beskaffenhet anslås vi på olika vis erfarnhet, som var dag förnyade och funnes det vore ännu rysligare.
Vet du hur Hur blir man en novell.
Den handlar om, hur en liten l a världen var min.
världsordningens - rättare som hon åter och åter måste förkunna.
en fjäderharv ser ut?
ten flicka föreställer rig den helige Detta var grundstämningen i alla världsordningens företeelser.
Gud kunna.
» det är du, himmelska syn, mamma?
Io del angår mig visst.
Varför hennes Vår och morgon och tillät mig att framför allt fattas av som tvingar mig, som, en gång skådad, ska jag ha tagit stodenten innan jag får Ande.
en ny värld hade äntligen - lidandet på jorden, de godas, de skådad, en gång fattad, gör det mig veta det?
Jag rill veta det nu.
Tror du fullt vaknat i henne själv, » en hem- djurens, av omöjligt att nöjas med det halva, att våra potater har kommit upp än?
Varför Hur en annan pingstnovell frös hem g i l glädje och ett hemligt hopp », av oklara och ofullkomliga. » till is berättar Eva Schmidt lyste i hennes hjärta, och ville hon mörkret över så mycket, av skapelsena I konstmuseerna trivdes inte den- för är det så kallt?
kom fram lilla sol, i ett litet kåseri.
i den kortaste formel sammanpressa skapelsens suckar överallt.
(Jag var och denna resande.
En konstnär dyrkade tag av dig din kjol, är det rim?
Varför heter sammanpres a detta överflöd, då utbrast hon: jag har förblivit i denna mening hon: den som målar berg och slätt heter dt rim?
Det finns tre stycken som och skog och hav med med himmelsdagrar.
heter Emma i vir by.
Emma som sköter buddist). » Från den framtidsrika, Den viljekraft, som i sena år lik- himmelsdagrar.
och en väntade hon: mänskligheten, gravarna och fru Svensson och pytt- till Jordan, den minnesrika, som med konstnärshand omformade mänskligheten, kallad att skapa motbilden Emma.
Varför står det datum på äggen av tankar, som rör sig i ett litet bar hon silt hopp, sin visshet och från prostgården?
Emma säger att om gossehuvud.
sina frågor.
Med en pilgrims andakt de hennes liv till full samklang med till detta gudaverk.
Hon väntade icke otåligt.
Hon skrämmer hönsen, så värper de mer andakt kysste hon daggen av de morgonfriska hennes andes krav, förnam hon själv som en mystisk makt att undrande trygg och överseende genom morgonfriska löven i en Floridas urskog undrande vörda och lyda.
Hon jämför världens dårhus och smutsnästen, än ett ägg om dan, ska man skrämma skog och badade hon sin panna i den ofta med kväkarnas » inre ljus ».
ty framför henne lyste tusenårshägringen, hönsen då?
Jag ska häva ner dig precis i den sägenhelgade österländska än ska flodens Mänskors råd och avråd, skall och tusenårshägringen, staden i molnen, civitas Dei.
det hålet på kyrkogården som du har Modemagasin flodens vatten.
Rom berättade henne T i l l allra sist var det bara den sagt till om.
Och jag ska gå dit var lördag Kungagatan 53.
Tel. 10851 i årtusendens teckenskrift evangeliet befall nådde icke mer den fria syner såg, och när världskunskap hon mått av satt brokiga vid dag du och dör?
blomma Tänk på så graven.
förfärligt När dumt tror att du vandrerskan, tyst samspråkande hon STOCKHOLM.
evangeliet om den uppstigande metamorfosen, med sin inre röst.
» Blott av den får metamorfosen, och på Akropolisklippan, medan jag häreefter taga straft eller belöning », i sitt barndomshem och jag glömde be tant Anna att köpa en sak skuggspel följde över höstskyarnas den stilla bygden.
vandrande gärna i stan ha som en jag kokosnöt ... vill ha.
Jag Får ville jag lite hemskt vatten meddelas På förekommen att Herr folke Schönberg meddelas medan svävade solnedgångsskyars över Aténs dal, drömde hon belöning », förklarade hon, under del skuggor man i det fjärran fosterlandet gjorde vatten tack - Schönberg icke har anställning vid Tidevarvet sig Perikles ’ och Aspasias historia Tidevarvet och sålunda icke är berättigad som varsel om en kommande sitt bästa fir att recensera ihjäl Ingenting enklare och större återstår Långa djupa andetag.
henne.
återstår att säga om denna heliga vandrerska Han har somnat.
berättigad att utkvittera medel eller mänsklighet.
Vart ville hon då hän.
denna vandrerska än bennes eget jubelord: Devinez.
upptaga annonser för Tidevarvet Hon mötte livets alla gestalter en man äss - - resear.
eller ji?
av - svagas, mänskornas, djurens, Devinez har Ordagrant Mississippi, OLga Elmdahl Folke skred man syner att - - -
från Arcos.
Balansen.
Den franska folkopinionen tycks däremot gilla densamma.
fastän sannolikheten talar för, att Frankrike rike icke kommer att följa engelsmännens Av tidningarna all döma har det Västerlandet har under århundraden bevis för att en hemlig organisation, männens exempel.
Den enda stat, i riksdagens elfte timme hopats så århundraden sökt pressa sin stämpel på vars agenter sökte komma i besittning som hitintills brutit sill handelsavtal många stenar i regeringens väg att befara ett regeringsskifte Östern.
Så snart denna aktion att besittning av hemliga engelska statsdokument, handelsavtal med Ryssland och ställt sig på innan kan kamrarna skiljas för sommaren.
tvinga nya världens tänkesätt, dess statsdokument, arbetade för sovjetregeringens Englands sida är Kanada.
sommaren.
Tidningarna ha vimlat av dylika kultur, religion och statsformer på sovjetregeringens räkning och fick sina instruktioner Man har svårt att värja sig för lika rykten.
Med sitat från press- folken i öster mötts av opposition instruktioner genom bemedling BY den den misstanken, att polisrazzian grannar till höger och vänster har från dessa.
ha de västerländska ryska handelsdelegation i Lon- kom som en ganska välkommen anledning man sökt bevisa deras riktighet.
Svallvågor man Det är alldeles tydligt att regeringen som I » välgörarna » genast varit beredda London.
Då nyligen ell hemligt aktstycke anledning för engelska regeringen att att gripa till vapen.
Oppositionen aktstycke ånyo försvann, ansåg man, att bryta med Sovjet.
Ryssland har lösning, skolfrågan fick har måste slås ned till varje pris.
Det spåren tydligt ledde till Sovjet länge varit England besvärligt, men utan tvivel skapat en irriterad stämning går dock icke för sig att e~~ tu stämning i riksdagen.
Man torde därför förefaller som om denna århundradenas House, den byggnad, som inrymmer århundradenas kamp blivit överflyttad till mer bade den officiella ryska hand sd el e g o l a n i t en tre bryta förbindelserna.
Man måste inte säga för mycket om man förmenar, det menar, att faller regeringen, faller Västerlandet självt.
Men nu är del handelsdegationen och del stora ryska måste i varje fall ha folket med sig.
en enda stat, Ryssland, som anser handelsbolaget Arcos.
Setta blev Den panikstämning, som blev följden som den lyckats genomdriva.
sig vara » välgöraren » och som vill orsaken till den uppseendeväckande den av de upptäckter, som gjordes Irritationen har säkerligen bidragit påtvinga de övriga europeiska staterna polisrazzian.
Polisen inträngde I i Arcos ’ lokaler förvred situationen t i l l att bereda regeringen flera nederlag.
nederlag.
Sjukkasseförslaget föll.
staterna sin speciella åskådning.
Skill- handelsdelegationens lokaler, bröt och grumlade det lugnaste omdömmer.
Kommunalskatteföralaget likaså.
Skillnaden är bara den, att offren för upp kassaskåp och dokumentslådor omdöme.
Folkopinionen stämdes till re- Första kammaren biföll den kungliga denna agressiva politik har långt samt tillägande sig en del dokument.
regeringens förmån och den nådde kung i l ga propositionen, men andra kammaren större resurser att möta upp med än dokument.
Det försvunna papperet återfanns tack vare de uppseendeväckande kammaren fällde den med röster ifrån folken i Östern förr hade.
Stormakterna fanns icke men i stället en hel del metoderna ett resultat, som den under bondeförbundet och socialdemokraterna.
makterna avara snabbt och kraftigt.
dokument, korrespondens med ryska under lugnare förhållanden icke endast kraftigt.
England, som genom sina ryska kommunister i andra länder, endast kunnat undvika utan som till behandlats, men av alla tecken att döma världsomfattande intressen, varit kopior av viktiga engelska statspapper och med måste anses otänkbart.
torde striden bli skarp, om regeringen mest utsatt för ryssarnas propaganda, papper och militära och kommer Händelserna upprepa sig för övrigt gen skall lyckas genomdriva sitt propagada, har inte långr låtit sip nöja, siella dokument, vilket allt beslagtogs från 1924, då man arrangerade ett förslag.
förrän det i skarpa ordalag betackt togs såsom synnerligen kompromet erande väldigt jordskred tack vare det s. k. k a t sig f i r all inblandning i sina affärer.
metterande för Sovjet-Ryssland.
Sinovjevbrevet, om vars äkthet det tack vare ett samgående med högern.
affärer.
Är man själv » välgörare » och Hur djupt den ryska ambassaden alltsedan dess har tvistats utan resultat.
högern.
Men beslutet torde ingalunda ha minskat den klyfta.
som skapades möter opposition, griper man till varit engagerad i dessa stämplingar, sultat.
mellan borgerlig vänster och vapen, är man offer för välförenheten lyckades man inte konstatera, men Själva anledningen till Englands dea vä g l örheten vill man också gripa till vapen.
sovjetregeringens medansvarighet brytning med Ryssland skulle vara vid regeringens vapen.
ansågs tillfullo bevisad bl.
a. genom de ryska spioneriena inom England.
Socialdemokraterna ställa sig som visar hur den land.
Men felet skulle i så fall består trots skolfrågan lika skeptiska emot telegram, Det råder intet tvivel om, att de ett diplomatiska förbindelserna mellan bolsjevikiske agenten i Kina.
Borodin, bestå i att detta spionage skötts mycket regeringspolitiken som någonsin, Sovjet-Ryssland din, från vilken den ryska regeringen mycket klumpigt.
Så länge del inte uppdagas högerns förtroende har heller England och alltsedan den nuvarande konservativa gen tagit officiellt avstånd, dock dagas är del tydligen tillåtet, ty vilken herr Ekman.
Sakpolitik tycks vilken stat kan träda fram, slå sig för konservat v i a regeringens tillkomst i England dirigeras direkt från Moskva.
Det är inte så underligt om man 1924, varit mycket olustbetonade Efter polisrazzian följde händelserna sitt bröst och säga: Vi ha aldrig på flera håll börjar fråga rig hur l nsen.
för an inte saga kallsinniga.
Regeringen händelserna slag i slag.
Noter växlades försökt att forska i andra staters länge det skall lyrkas att hålla ba a socialdemokraterna.
Malmavtalet har visserligen, I årets arbetslöshetsdebatt hemförde socialdemokrater och inte balansen.
Regeringen har haft svårt f i r att till fullo mellan de båda staterna, Ryssland hemligheter.
fullo erkänna del handelsavtal, som tillbakavisade kategoriskt alla anklagelser Vad England egentligen kommer den föregånde regeringen år 1921 anklagelser om att del brutit mot 1921 att vinna på en brytning med Ryssland, Denna sinnesstämning tyrks för ingått med Ryssland.
Sovjet A sin års avtal och förklarade a l l de komp o r me t a r nde land, förefaller synnerligen ovisst, övrigt ha smittat BY sig i s m på vert sida har fullföljt sin propaganda komprometterande papperen voro falska.
Tvärtom kommer del steg, som eget land.
Skräcken tycks ha gripit och därigenom underminerat Englands ska.
Frågan d &amp; inför engelska England tagit att bliva en ytterligare gripit m stor del av d * press.
Eller lands ställning pa flera fronter t. parlamentet och föranledde en lång gare anledning för Ryssland att trakassera hur skall man annars förklara, att ex. i Kine och Egypten.
England debatt.
Arbetarparliet, understött av kassera engelsmännen i Östern.
Vad samma radikala åtärder som i har upprepade gånger påmint Ryssland liberalerna, ställde rig i opposition handelsförbindelserna beträffar har England inte bara befaras utan till land om de löften, som Ryssland mol regeringen och förordade en in- visserligen mr Baldwin försäkrat, och med förordas även hos oss.
Vidare genom avtalet givit att avstå från gående och opartisk undersökning, a l l de komma all fortgå obehindrat, dare har den andra ytterlighetsriktningens varje undermineringspropaganda innan förbindelserna med Ryssland men det ligger ju i öppen dag, att ningens utpost här i Sverige, en liten mot England och dess intressen.
avbrötos.
Regeringen däremot villa ryssarna bliva föga benägna att ten klick fascister, börjat röra på Ryssarnas svar har präglats av en omedelbart avbryta alla diplomatiska knyta handelsförbindelser med sig och alla tacken tyda på att man önskan att icke ställa saken på sin ska förbindelser med Sovjet.
Det England, om de kunna göra del lika även i Sverige försöker, om och på spets men den engelska regeringen konservativa yrkandet om bifall till bra eller bättre pa annat håll.
Vinsten mycket svaga grunder, upparbeta har icke låtit rig nöja.
Brandämnena regeringens beslut, segrade slutligen sten skulle således vara att den en panikstämning.
Det är utan tvivel Brandämnena har hopats, tills den dramatiska med 357 röster mot 111.
Följden ryska propagandan blivit bannlyst vel mot bakgrunden av vad som dramatiska upplösningen av situationen härav blev, att engelska-ryska hande s l avta e l t i England, men vem garanterar för sker ute i världen som man får be.
kom för någon vecka sedan genom handelsavtalet upphävdes, handelsdelegationen att inte denna propaganda kan lika döma de rykten, som på sista tiden polisrazzian i Arcos och de diplomatiska handelsdelegationen och ryska beskicknningen i effektivt organiseras från kontinenten?
smitts om ett rött uppror i Stockholm, matiska förbindelsernas avbrytande.
London hemskickades och engelska ten?
Stockholm, om fascisternas vapenövningar de.
beskickningen hemkallades från Dessa och liknande synpunkter ha gar vid Nacka etc.
Det är svallvågor Sedan flera månader tillbaka har Moskva.
från flera håll framförts i den engelska drån Arcos, ram nått oss.
Vore det Detta steg har naturligtvis fått engelska pressen bl.
a. i Manchester inte bättre, att alla goda krafter sattes den engelska polisen varit i full verksamhet för att samla fällande sina oundvikliga verkningar för Guardian.
Dessa strävanden att se tea in på att lugna sinnena, om så den övriga världen.
Den tyska pressen saken mera objektivt tjäna också behövdes, i stället för att som nu använda sen är mycket försiktig i sina uttalanden som en välbehövlig motvikt mot vända dessa mer eller mindre til förlitliga uttalanden men ställer sig dock skeptisk den uppjagade sinnesstämningen tillförlitliga uppgifter för att blåsa upp skeptisk gentemot England, åtgärder.
ute i landet.
en strom, som man sedan inte kan stilla.
När jag skulle skriva - Han också - pingstnovell.
En brodersband över hav och gräns.
således?
Länge i kriget?
Hon såg upp med ett litet småleende.
- Överlägset: O, du menar ärren!
Nej, kära du.
det gavs nog inga sabelhugg I Svart på vitt.
tyska kriget, det var ju han är tysk student - Den vänliga redaktionen sade: Ni skall skriva en pingstnovell Två spalter.
i Bonn.
Färdig måndag.
Bonn Minst sextio millioner.
Den övertygelsen börjar allt mera göra I en obestämd idéassociation sig gällande, att det är nödvändigt att I Ja.
sade jag, del är kallt och ingen som- minns jag att jag läst någonstädes nyligen någon mån rätta ett lands folkmängd ef- mar över rabatterna.
Men en pingstnovell en intervju med tyske exkronprinsens ter de materiella resurserna för dess un- kan man väl försöka skriva.
Fir resten äldste son, som studerade » jura » i Bonn.
derhåll, Mussolini, som i allt går sin egen Eos behandlar dels de rörelser är jag trött på vårutställningar.
Så jag Samt hade » ett lätt sabelärr över pannan ».
genstörtiga väg, har en annan uppfattning.
händer a h h i n d e r oavbru- tet saker, som drar förbi våra för fred och försoning som redan skriver så gärna den där novellen.
- Ha- Således sabelhuggsärren, de större och de Som bekant har han påbjudit skatt på vånade.
intresserade eller likgiltiga äro ett faktum.
Dels påpekas de de jag tid och råd, skulle jag resa ned till mindre eller förekommande i serier, de äro ungkarlar för att uppmuntra till ingående verklighe- uppgifter, som vila på uppfostran, min barndoms prästgård på l a n d e t Men numera bortlagda i krig - skyttegravarne av äktenskap.
Nu har han också bebådat ögon i ett ändlöst tåg.
I undervisning m. m. för att grund- min läspräst är gammal och vägarne tro- förhindra dem - Men de blomstra I prakt skatt på barnlösa familjer.
Det är inte ten är det alls inte så lätt som att lägga den fredliga uppfattningen ligen mycket leriga på slätten - - Ja, vid det stora tyska universitetet i Bonn fråga om hur mycket jord eller råvaror jag kommer i alla fall på måndag.
För ögonblicket tänker jag egentligen det italienska folket har till sitt förfogan- bara sitta och se en regelbunden och stärka dess utveckling.
Det - för- - - de.
Vad det gäller är att oavbrutet öka Mycket intressant är att läsa om På hemvägen råkade jag köra ned fing- inte på den högreste mannen som gick.
försoningsarbetet i Tyskland O c h ret i ett av de sju facken i min gamla Han såg kraftig ut, jag förmodar att han folkmängden, för att kunna göra sig gäl- Frankrike Med de grundmurade handväska, där låg ett manuskript, det ha- har rest sig rid ett restaurantbord och lande gentemot de millioner, som egels- känslor för Tysklands ära och vär- de legat där rart och stills i fem dar - rutit till mot någon bråkmakare vid an- mån, tyskar fransmän och slaver räkna.
dighet och den förmåga att filoso- inte för inte är jag det olyckliga barnbar.
dra väggen, och saken har varit klar, » Italien måste, om det överhuvud skall fiskt underkasta r i p en brutal verk- net till Sveriges mest distraita professor Men jag tänker förbryllad på henne i vara en faktor att räkna med, stiga över lighet, som framträder i den tyska Och den redaktionen, som skulle haft det gråverkspälsen bredvid mig I hennes tom fröskeln till seklets sista hälft med en karaktären.
är det ännu en lång väg manuskriptet för fem dar sen, låg långt l i g en grandios och distinguerad särskild folkmängd av minst sextio millioner. » den nya tankens genombrott i ute i en annan stadsdel jag sprang på stolthet: - Varför skall man genast tänka Med dessa folkmassor trängande ut över Italiens trånga gränser vill Mussolini Tyskland Så mycket märkligare a l l en färja.
Det skulle jag aldrig ha gjort på ett simpelt krigskvarter - leriga skyt- man ändå faktiskt gripit rig an med den färjans fem minuter jag tror det - tegravar Kära, han är ja student i tilltvinga sig arbetsmöjligheter, råvaror gods och guld från andra länder.
Folk- ke t i l l dem för ögonblicket.
Vi rik- att bana d e n v ä g I Frankrike, sä- de förstörde för mig första hälvten av min Bonn!
ta våra blickar åt e l l eller ell par ger monsieur Georges Sautreau bl.
ljusa pingstnovell, och innan jag hann Detta var om morgonen och det var mängden skall verka som en oemotstånd- hem denna dag, så var den andra halvan onsdag.
och en gång vid middagstiden så lig naturkraft, hotande och betvingade h å l l och äro nöjda, om vi någotså- a., är närmandets politik, alls icke den nationalistiska och imperialis- sotsvart bränd.
nådde jag Stureplan.
Kön som blickade stater som i materiellt hänseende äro Ita- när kunna fasthålla händelsernas tiska politiken, ett uttryck för fran- På färjan satt en av mina forna skol- mot tidningskontorets löpsedlar flöt ut lien överlägsna.
inbördes samband där.
Resten för- folkets verkliga känslor och kamrater, men nu har hon gråverkspäls, över spårvagnsspåret och fortsatte långt Mussolini bortser fullkomligt från de le- svinner för vårt intresse, då vi inte Det är icke några undan- och vi råkas ganska sällan.
Vi nickade bortom.
Jag kom från sidan och hann vande människorna inom denna natur- ha något sammanhang att passa in tagsfransmän utan miljoner som flyktigt åt varann, och jag sjönk ned på få in ett hastigt genomsnitt av de blå kraft.
Det finns tydligen ingen gräns för de enstaka bilderna i. tänka och känna så.
en tomplats, som befanns mill emot henne.
bokstäverna: England bryter handelsöver- förmåga att betrkta världen som Eftersom det förhåller sig så, sin leksak.
sällskap, de talade enskommelsen med Sovjetunionen, han- händer det ibland att vi plöts- En liten sak, som framhåller de Hon hade en herre i ligt utan att ha märkt hur det stora linjerna i problemet, ar be- om Tyskland, Frankrike och Schweiz så delsdelegationen hemkallas - - Då jag Vackert.
skett finna oss leva i en förändrad skrivningen om sjömannen och hemvant som vi andra referera Kungsga- intagit min plats i kön, hör jag Den stora Två framför omgivning.
Alla de enstaka små fredsarbetet av sjömansmissionär D. tan eller Djurgårdsslätten, jag tänkte plöts- ångesten tala i nästa led sjömannen behålla de ligt - i a´vundens svärta antar jag O, mig, tydligen systrar, i sammet och skunk: De övningar och uppvisningar, som Storm.
För händelserna.
som syntes en efter en Hemkallat!
har den ena snappat upp, ungdomsavdelningar senaste för att sedan försvinna bland allt olika nationerna sina särdrag men Annie i gråverkspälsen.
så trassligt som du det som inte angår oss ha så små- han har lärt sig se världen i stort.
hade med franskan i sjunde !Men intelligens vad är det de ska hemkalla handels- söndagen anordnat i Stockholm givet en ningom åstadkommit en omform- Utan stora later och gester har han kan väl andras med åren antar jag.
- legationen - ar det deras ministrar det?
huvudstadstidning anledning till bl.
a. föl- Sa tror Annie, UP blir det krig, det blir alltid krig när jande entusiastiska utrop: Vackert par att ning av någon del av världen där v i kommit därhän, att han förmår Min nästa tanke var: sträcka en brodershand tvärs över att jag ser på gråverkspälsen av wiener- dom hemkallar sina ministrar.
Ryssland, skåda ungdomarna i terrängen med gevär leva.
haven och gränserna.
Han ser män- snittet - p i denna färja måste man ju England.
Då är Sverige precis mitt emel- och handgranater ...
Så måste det vara för att ta ett niskan tvärs igenom den tunna na- blicka rakt fram - nej.
jag ser på ledsa- lan - då lär vi inte få en smul utom- Synen måste vara förvänd på männi- konkret och smått exempel för tionella skorpan.
Det borde lära oss garen.
Aldrig för skönhets skull, fast en lands ifrån.
Då gäller det att gå hem och skor, för att man skall kunna säga något den som på avstånd mekaniskt i vad det betyder att vara världsmed- reslig och ståtlig man var han och ännu köpa kaffe!
- Ja, vet du.
jag tror jag sådant.
tidningen läst och läst am vad sam borgare.
ung, icke över trettio.
-- Men man kom- går i denna dag.
Alltid stiger det i alla skall hända v i d Slussen i Stockholm För ett ögonblick ser man ovill- mer inte genast till att få blicken bort från fall.
Tio kilo t i l l exempel det dar man ju » Inga juridiska förpliktelser. » och så slutligen kommer d i t själv korligen som från en höjd ut över hans ansikte.
SA som olyckan stundom inte av om man har hemma Ja vet du följd av händelser passera en och en.
Det finns hundrade olika om- råden som ropa på vårt intresse el- ler åtminstone borde göra det.
Och från alla dessa områden tränga sig händelserna fram blandade om var- andra överröstande och undertryc- kanske varandra Vi kunna inte föl- ja dom alla även om vi lägga mär- - till - - -- ska folk hans - - - Landstormens - - - och ser, hur de lösryckta detaljun- de murar, bakom vilka man är van fascinerar oss.
man Tre ärr bröt ut ansiktet samman till en helt förändrad bild a l l tänka sig leva.
Vi är bara allt vinklar, så kunde - i jag går!
Hon såg grym ut- Sam om Redan ett par gånger förut har Tidevar- att tycka, att var rorna tiders övervållande orättvisor stigit vet tagit upp Rörstrandsarbetarnas sak.
var.
P I skild från den snett andra, upp i henne igen.
Och nu för skall Det finns ett område där det sä- för djupt invanda i den gamla mot- det rödstreck skiljegränsen från tvära örat alla försvarskanter i tid sig hon och vässa sitt Vi följa den till slut genom att med- kerligen händer nya saker oavbru- satsbetonade föreställningen.
våra läsare den underrättelse, som Det är här inte alls meningen att fram mot näsan, ett rakt emot detta över - Således kaffet.
Man kan ta té också tet, men det fältet är så stort att det utförligt gå i n på Eos mångsidiga kinden, ett UPP i pannan.
Jag tänkte: man kan ta kryddor.
Tio kilo det dör dröjer innan vi med öppnade ögon innehåll.
Boken är så överskådlig Tyskland.
Krigets år.
Står ärr alltid kvar man ju inte av.
- Snarl skall hennes lilla - kan skåda resultatet.
Det är freds- kan lättillgänglig, ha att - att vem som helst så där skriande röda?
jag befallde fredliga kaffepåse i en vrå hemma hos tid bestå sig en liten ori- mina ögon att gå bort, gå bort, och jag henne ha smittat andra.
Snart går jag delserna därinom äro så pass tysta entering i denna sida av den nyaste började iakttaga strängt borderna av också och köper upp något.
Det är ju en världshistorien.
De sakliga uppgif- virvlande måsar över fjärden, tills färjan bagatell, kanske finns det just nu mycket ter som boken erbjuder äro talan- stötte mot kajen.
kaffe inne i svenska landet, Månne lan- belysningen av det fasta och på oli- de bevis för att det inte är någon Jag såg Annie skiljas från sin ledsagare det också har det stora förrådet av ingre- ka omständigheter grundade mot- sida.
uppe på kajen, han gick högrest och rak dienserna till svenskt gasvapen, som de stånd fredsarbetet har att över- oväsentlig V i tycka ofta del är svårt att ur- bort utmed stranden.
När jag hunnit ett rösta för i Gävle vinna blir dessa händelser långt fredens framsteg bland allt par steg uppåt gatan, ropade Annie på När jag hunnit fram till plakatet bakom ifrån obetydliga.
Men betraktade skilja som världsomskapande makter tyc- som sker.
Det är därför tacknäm- mig.
Vi hade samma vag.
vi talade litet glasfönstret, hade ett nytt telegram hun- ligt att ha fått dem samlade fram.
om vårkölden a h om stackars folks lands- nil in, de blåa bokstäverna hade djupröda kas de oss ännu små.
I en liten bok kallad Eos, som lagda för oss.
Sedan man tagit del flyttningar.
Sedan sade Annie: - Kände streck under.
Röda ärrstreck så som jag har sett dem nyss på en mans kind, Ibland Svenska Skolornas Fredsförening av vad som hittills skett b l i r det Bit- du inte honom som var med mig?
- Nej, sade jag, inte det jag vet.
En är de där ärrstrecken frivilliga - - givit ut.
(Oskar Eklunds bokförlag.
följa t i l l person- vidare tysk?
- Men om jag nu också lagrar Nej, han gick här i skolan.
han var upp tio kilo kaffe och tio famnar ved, så pris 1:75,) får man genom uppsat- ligt arbete för den ofantliga uppgif- ser från skilda länder en samlad ten.
klasskamrat med min bror och med din fryser jag ändå för mycket för att kunna b i l d av det vitt utgrenade fredsar- var expediera ut den där ljusa pingstnovellen.
bete som pågår över så gott som he- Och innan vi veta hur det gått till, bror också, trodde jag - Modern Men Snälla redaktionen - Nästa år - i dessa dagar.
då man kanske fredstanken växt t i l l en av svenska, och de bodde här länge.
Eva Schmidt.
genom krigsrykten återigen mot de stora företeelser.
som icke låta fadern är tysk.
och jämförda med allt det som larmar som - - tare att i - la världen.
strävigt tvingas in på gamla välkän- da krigstankegångar, är det en god motvikt att läsa om allt vad som göres för att jämna väg en för sam- förstånd i stället.
- - - bortskymmas utan mäktig skänker sin prägel åt vad som ske mellan länderna såväl ifråga om politiska som ekonomiska och kul turella förhållanden.
sig C.
H. dela nyss gått genom pressen, att bolaget av- Ett stort antal de äldre arbetarna vid av den gamla fabriken har icke lyckats er- hålla något arbete och har därför begärt, att de mest nödlidande av dem skulle få ett penningbelopp.
Denna hemställan be- handlades på stämman, men aktieägarna ansågo inte att det förelåg några som helst » juridiska förpliktelser » för bolaget att hjälpa sina forna arbetare, varför del blev avslag med några väl valda ord om det behjärtansvärda i saken på slutet.
Ur Indiens poetiska skattkammare.
partementet med att e n ungdoms- vän från Limoges kommer upp i ett ärende: sprickan i Herr Baslèv- i v lotus förhärliga den!
res själ går upp för hemlängtan, O gåves det en trolldom,; om strömmar in, och med den som dränkte all vår nakna verklig- Och träden.
som lummiga stå, sig väve tillsamman het.
hela ödet.
Trettioåriga vanor kastas i t sidan, och därur länkas händel- så djupt i drömbildsvärldens ocean, mot glödande flamman ser i snabb följd, omärkliga, obe- att ingen brygga nådde från vår jord av sommarens sol i det blå!
och du hör dess sus, men du vet ögon och hans tunna läppar tydde tydliga visserligen.
Men efter sju till diktens evigt sommargröna ö - När Sakuntalâ kommer inför ko- inte varifrån den kommer och vart på slughet och skarpsinne.
lian timmars förlopp ha de fört Herr Dessa Atterboms längtansfyllda gick nästan alltid i bonjour.
Då Baslèvre fram till ansiktet, soin ord kommo tillbaka vid läsningen nungen, har trolldom förhytt hans den far; så är det med var och en man mötte honom erfor man al- sinne och lian känner ej igen henne.
skymtar förbi, den stora kärlekrii, soin är född av Anden.
iv de indiska dramer, vilka på nytt drig vare sig någon önskan eller vandlingen, soin bitit sig fast, utgivits i Bonniers serie: Världslit- En dunkel aning om saniiingeii når Det har berättats mig om Albert nyfikenhet att få veta var eller hur som skall borra sig väg genom stän- teraturen.
Av de tre dramerna är honom dock:, Schweitzer, dåvarande professor lian levde.
digt upprepad död och uppståndel- Sakuntalâ det mest berömda och O, när plötsligt mitt i glädjens lugna Vad man hade tillfälle att iakt- i teologi och en av den vetenska- taga av hans liv var lika slätstruket se - tills exepeditionschefen Herr det soin, då det blev känt i Europa lopp pens främste i världen, att en som hans person.
Han var punktlig Baslèvre, som återtagit sina vanor, i slutet a v 1700-talet, blev en iii- mänskans öga av det skönas stråle pingstmorgon, i e n liten stad uppe och sträng i tjänsten och låtsade en kan se tillbaka på sin underbara spirationskälla för romantikens rusas himmelsfärd och viska: Min älska- i Vogeserna, hände honom följan- konsekvent okunnighet om alla de skalder.
Som Indiens dyrbaraste eller örat utav rika toner tjusas de, vad har du gjort a v den man jag pärla skattas Sakuntalâ än i dag i se, då värkas släckta minnen åter de.
Fönstret stod öppet och iii familjetilldragelser, som mer eller var och som jag inte längre känner opp.
strömmnde klangen från pingstmor- mindre störande kunde ingripa i igen '!
Och den döda viskar sitt sitt hemland och det blir därför en kär plikt för västerlänningen att Dunkelt anande, men innerligt lik- deras liv, som voro underställda gonens klockor.
väl hans höga ledning.
Det föreföll svar: Av dig har jag skapat en själ.
försöka tillägna sig denna dikt, så Fröken Fouille är också ett a v gott lian det förmår.
Med klangen kom smygande, som människorna för honom icke minnes hennes inre då de ljuva författare, skalden » liksom en tiger,, som högg sina vore något annat än tjänstemän.
» alla de okända dramer i livet, som Sakuntalâs banden passera revy på en trottoar i Pa- tänder i hans nacke, den vissheten: När tjänsten var slut lämnade lian ris ».
- » Hon var inte bara korrekt och dramatikern Iialidasa, levde på av ett tidigare liv i jordelanden, denna Kristus-Ande skall du tjäna.
sitt, ämbetsrum - och syntes bok- utan intetsägande, fullkomligt in- 400-talet e.
Kr.
och liar blivit kal- och en helig längtan fyller hennes lad Indiens Shakespere.
l analogi själ.
Länge visste lian inte hur.
Blott stavligen försvinna i Paris som i tetsägande ».
Hon och Herr Baslèv- härmed skulle man kunna säga att världsrymden.
Vart gick han?
Till vissheten, märket efter tigerns bett, någon a v sina månatligen återkom- re ho i samma hus.
Men de råkas Sakuntalâ är hans Midsommarnatts- försmådd åter- Sakuntalâ måste inte heller för att de- dröm, dock med den skillnaden, att fanns kvar.
Till sist framgick, att mande middagar, till en kamrat- inte därför vända till eremitlunden och föder han skulle göra ett nytt yrke till sitt, fest till klubben och under alla för- ras öden på det närmaste och far- här Atterboms fromma önskan gått där en son åt kungen.
Flera år för- ligaste äro inflätade med varandra.
arens, och ägna sig åt något så hållanden till sist till sin vindskupa.
De råkas några korta och fristående i uppfyllelse.
Till den indiska dik- flyta, men omsider brytes förban- ran liggande som de svartes Där kunde de, som bodde vid Pla- gånger, då de osynliga revolutioner- tens evigt sommargröna ö når in- nelsen och kungen kommer att gen brygga från vår jord.
I para- hämta sin maka och sin son.
ce de Vosges, vid alla tider på året Afrika.
na i varderas liv liar gjort dem sym- Till världshistoriens oförgätliga och hurdant vädret än var, morgon patiska mot varje » öde » i deras när- disisk oskuld och avskildhet går Det andra skådespel av Kalidasa, Sakuntalâ den himmelska nymf, afton se honom i fönstret med bildgalleri i forntid och nutid hör ju het.
Och de råkas en sista gång, som blivit eremitens fosterdotter, som urvalet ger oss, heter » Urvasi många sådana historier.
Händelsen armbågarna på fönsterkarmen. » och hennes hjälte,.
Dess handling Det förefaller, som om detta drö- utan sympati.
för att deras iiden omkring i Iiinden och vattnar sina tilldrar sig även i den romantiskt på Damaskusvägen är inte den för- skall gå i fullbordan, till död eller kära träd och blommor, vilka an- s t a - lika litet som den sista, soin jande morgon och afton i vindsku- heroiska sagovärlden och rymmer liv.
Man får ej veta något mer om förtrotts i hennes skydd.
Konung kanske händer i detta ögonblick.
pans fönster inför en utsikt över en iiven det skatter av den vackraste dessa öden.
Herr Baslèvre ’ s kan Var och hur?
Kanske äro de histo- öppen plats, som engång hade bun- tyckas avslutat, men säkert är blott Dushyanta är ute på jakt och får kärlekspoesi.
se henne, där han förskräckt flyr dit honom vid detta samma rum, rierna Historien själv.
A v helt annan art är det tredje begynnelsen gjord, som lämnat alla undan ett hi.
dramat » Den lilla lervagnen ».
Det Vi tappa så lätt bort vad dessa trettio år innan berättelsen börjar portar och möligheter öppna.
är nämligen en borgerlig komedi historier egentligen handla om.
Att - därför att den gav illusionen av Kring fröken Fouille, vars svarta, Din tjusande blick från 300-talet e.
Kr., vilken behand- tir för ett ögonblick fastställa det den landsortsstad, som han då nyss oberörda hår blivit vitt på några i växlande skick att detta är ett varsel om högsta värde, som gives i denna lämnat lar hetären Vasantasenas kärlek till månader, vilka » svunnit hän i ti- värld av större eller mindre sum- a t t det finns en spricka i Herr dens enahanda och oemotståndliga du s t y r mot förföljande hi.
den ädle köpmannen Charudatta, mor.
Det värde, till vilket alla sum- Baslèvre ’ s själ, genom vilken » Ödet » lopp » trevar ännu ödet.
Anden, ef- som svärmar omkring vilken a v lutter givmildhet blivit ut- m o r måste föras ned, om de ej sko- kan tära sig in.
Ty » hur anspråks- ter den spricka, där den skall rusa i kretsande ring fattig.
Vi befinna oss i detta drama och nalkas och surrar förbi.
l: ~ upplösas till intet: den klara löst och obemärkt en niiiiiniskas liv i n för att skana av henne en själ.
i det verkliga Indien och e j längre droppe äkthet, som av Anden kan än tycks förflyta, står dock alltid Så lär du i dag i något drömlandskap.
I livliga Honorine Hermelin.
ödet på lur.
Förr eller senare kom- pressas ur en iniiiiniskosjäl.
de tusen behag drag, där de realistiska detaljerna En fransk romanförfattare liar mer det som e n tjuv om natten och överflöda, skildras folklivet på vä- av ögonens smäktande lek skrivit en bok, en kärlekshistoria, tvingar iiiiiiiniskan att känna sig garns, inbrottet om natten i Charu- fast, ljuvliga, du soin låter oss omsusas av den makt, själv. » - Det är den sats boken rör är fredad ännu dattas trädgård, besöket i den rika sig om.
Den uttryckes även så: som gör världshistorien.
Och sam- bajadärens praktfulla palats med från kärlekens hemliga svek.
tidigt lär den oss fatta, att vad det » Försynen når alltid sitt mål med dess åtta förgårdar, Vasantasenas rör sig om är ingenting mer och in- enkla medel. » Kungens uppflammande kärlek ' besök hos sin älskade under det vil- genting mindre än herr Baslèvre, Dock väsentligarr än dessa tyd- besvaras inom kort a v Sakuntalâ daste österländska oväder.
S i s t expeditionschef i handelsdeparte- liga satser är närvaron på varje si- och i glödande strofer bekänna de nämnda scen överflödar på målan- mentet, och fröken Fouille, soin le- d: ~ i boken av det vindens sus, som sina känslor.
Hon blir hans brud de naturlyrik: ver på sitt rum och ger privatlek- vi kalla ödet.
Försynen, Anden, och kungen uppmanar henne att tioner.
Makterna.
Den stora kärleken är inom kort komma efter till hovet Som lotusrötterna i den svarta Boken är skriven av Edouard här dess bärare; dess innebörd är och intaga sin plats såsom drott- gyttjan Estaunié och heter Herr Baslèvre ’ s en förvandling, som undandrar sig ning.
Djupt rörd tar Sakuntalâ av- så bana dropparna sig en väg i mol- varje iakttagelse även från den det himmelsfärd (l ’ Ascensionde M Bas- sked av den heliga Iiinden.
Eremi- net lèvre).
Den kom ifjol ut på svenska vederbör.
Förvandlingen blottar sig ten talar till träden: och falla tungt hit ned: det är him- under den väl funna, mera an- steg för steg i. en tvingande nödvän- lens tårar språkslösa titeln Ansiktet, liar fått dighet att välja det svåra, det kost- Iion, er vän, vars läppars törst av sorg för månens skull, som nu en god press och är säkert mycket samma, det som bara kan nämnas aldrig svalkats, förrän först är svunnen.
läst.
Denna anmälan är alltså en med gamla slitna och kanske osym- ömt hon bringat er den kalla dryc- stenkomling.
Många ord skall heller patiska ord: » uppoffring », att inte ken, Rymden gäspar: bågens armar ej sägas för att anbefalla den åt söka sitt, utan den älskades bästa.
han, så öm för var och en sträcker den åt båda sidor, dem, som ännu e j kommit fram Nödvändigheten att välja den vägen att hon aldrig bröt en gren, gapar upp med molnens käftar,.
uppstår vid var särskild situation till den.
fastän älskare av skogens smycken.
visar blixtens röda tunga.
Iion, vars följdedag det var Herr Baslèvre hade under en 32- där Herr Baslèvre väntat sig något Jämnt och taktfast, som en lutas helt annat, ur en allt större känslig- när som en av eder har strängar röras vid ett kväde årig ämbetsmannabana stigit till vårens första ljuva blom åt henne - falla regnets strida droppar expeditionschef i sitt departement.
het för vad som måste bli outhärd- Ack, i dag hon drager hän dovt mot rankan, hårt mot stenen, Följaktligen kunde lian inte stiga ligt i den värld, som kärleken ska- till sin makes hem, I trän!
högre, eftersom lian var ämbets- pat, outhärdligt på grund av sin ljudligt plaskande i vattnet, Därför er välsignelse hon känne!
man och inte politiker.
Han var ren trummande mot palmens blad.
Röster i luften svara: undersätsig man, med en aning till högsta möjliga.
» Den lilla lervagnen » ger emel- En lyckosam färd för vår vän!
.
mage och ett gråsprängt skägg.
Vad allt går fort, sedan något lertid mer än glimtar ur Indialand Hans ansiktsiittryck präglades av börjar att hända - torsdagen den Må växlande sjöar och dess folkliv.
Där finnes tecknade en viss anspråkslös viktighet, lians 7 maj 1909.
Det börjar uppe på de- med grönskande öar indierns livsuppfattning och hans Vinden blåser vart den vill, — och — första månaderna a v föräldrarnas äktenskap.
Mannens medelålder vid ingående av äktenskap har hållits sig om- kring29 — 30 år och kvinnans me- Den blå boken, som gav namn åt En helfigursspegel i siffrornas nyk- delålder omkring 26 — 27 år under det sista halvseklet.
den sista artikeln Tankeställare om tra och obarmhärtiga dagsljus.
äktenskapet i Tidevarvet för den 30 Vi ska här ge några närbilder: Under perioden 1916-20 var den okt.-13 nov.
1926, n:o 44-46, Årligen Giftermål ‰ Levan.
födda ‰ Därav utom % äktenskap kompletteras av en annan blå bok, 1751 — 60 ........ 16,743 8,99 66,421 35,67 1,577 2,37 som av svenska folket annammas 1801-10.
.
.
.
.
.
19.839 8,27 74.083 30,86 4,541 6,14 utan protest varje år och som sam-.
.
.
.
.
.
27,714 7,61 119,419 32,79 10,801 9,05 18.51-60 ma folk till och med icke allenast 1891-00.
.
.
.
.
.
.
.
99.276 5,94 133,873 27,14 14,551 10.87 bekostar utan även består materia- ........ 1901-10 31,846 6,00 136,841 25,77 17,404 12,72 let till.
Den sida upp och sida ned 1911-20 ...
.
.
.
.
.
35,761 6,26 126,294 22,11 18,961 15,01 omskrivna Iiiiviidpersonen är näm-.
.
.
.
.
.
37,715 6,29 114,476 19,10 16,616 14,51 ligen svensken och svenskan i helg 1921-25 1920 ............ 42,918 7,30 138,753 23,61 21,807 15,72 o I i söcken, handel och vandel, och EVA ANDEN.
En blåare bok.
45-80 år.
Motsvarande ålder för En sammanställning ger vid han- kvinnan är 30 — 35, sedan 35-40, ' den dels att svenska folkets lust att därefter 25 — 30, sedan 40-45 och ingå äktenskap tydligen mer och 45 — 50.
mer avtager dels att det blir mer och mer vanskligt att upplösa äktenskap Äktenskapsskillnader årligen.
genom skilsmässa.
I tioårsperioden abs.
antal På 1,000 På 100,000 1751 — 60 var antalet ingångna äk- gifterm.
invånare tenskap årligen i förhållande till 1841-50 107,5 4,5 3,3 1 0 0 0 av medelfolkmängden 8,99 1861 — 70 3,2 130,1 4,9 hundra år senare 7,61 och 1921 — 25 1881 — 90 234,4 8,0 5,0 6,16.
Under perioden 1841 — 50 före- 1901 — 10 473.5 14,9 8,9 kom det årligen endast 107,5 skils.
1911 — 15 732.8 22,2 13,0 mässor i medeltal d.v.s. per tusen 1916 — 20 1,088,4 28.3 18,7 giftermål 4,5 och per 100000 invån.
1921 — 25 1,566 3,3.
Femårsperioden 1916-20 äro vi 192.3 1,748 uppe i medeltal 1088,4 äktenskaps- För 1925 var därjämte antalet skillnader per år eller 28,3 per tusen hemskillnader 1,854 st. giftermål och 18,7 per 10000 in- 1925.
.
.
37,231 6,16 105,989 17,53 15,529 14,65 Vad blir nu alla dessa siffrors och vånare.
A r 1925 var äktenskaps- För Stockholms vidkommande är motsvarande siffror: och tals facit, vad ge de för betyg skillnadernas absoluta antal 1748 1921 — 25.
.
3,925 9,1 5,749 13,4 1.594 27,7 åt vår nuvarande äktenskapsform och hemskillnadernas 18.54.
Alltså 1925.
.
3,974 9,0 5,484 12,4 och dess möjligheter att tillgodose en år från år mindre benägenhet Vi anteckna även, a t t av de inom riskablaste skilsmässoåldern för samhällets och den enskildes intres- att ingå äktenskap, d.v.s. att un- äktenskap födda barnen årligen c:a män 30 — 40 år, den därnäst riskab- sen, som genom äktenskapsformen derkasta sig samhällets sanktion a v 13,000 st. äro födda inom de åtta laste 30 — 35 år, sedan 40 — 45 och skulle skyddas?
den sexuella förbindelsen med där- ...
.. alla möjliga livets förhållanden icke minst dem som i allmänhet behand- las i romaner, och boken eller ro- manen är Statistisk årsbok, som i ett vackert och oskyldigt blått hand varje år gör sig skyldig till detta det mest hänsynslösa avslöjande.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
...
.
.
.
...
.
ideal.
Ödet leker med människors barn » som vattendroppar, stänkta Röpeckas ankbonde.
på ett lotusblad », När slaven söker bevisa Charudattas oskuld men ej blir trodd säger den senare: Du gjort ditt yttersta att rädda mig Det finns en liten liten stad, som ge- be t i l l dig och bara t i l l dig för jämnan », undan döden.
nomflytes av en liten liten älv a h bad Röpecka och sökte av alla krafter få Men ödet gynnade dig ej, di är allt älven rinner ut i ñ stor stor sjö bönesucken ur ett tillitsfullt hjärta.
.
förgäves ömse sidor om älvkanterna har Nej, men salmen o m den Helige Ande.
sedan urrminnes tider varit uppförd en tänk att hon försummat den!
Så dumt!
kaj och på kajen stå stenstolpar samman- Måtte det bara inte vara för sent a h med bundna med grova järnkättingar, bildande klar röst uppstämde hon: O, Helge And värderade men förbjudna gungor för sta- gör själen from, förnöjd och oförfärad. » dens barn.
» Är du blankt stollig, Röpecka, begriper Röpecka hade placerat sig i en sådan du ink att du kan trilla i åa! » och tog fart för att komma a) nära den » Asch.
Hultman står i vattenporten a &amp; vanliga locksång: Lankera, lankera l-a-n- la Röpecka », sade hon.
» Dina ankor stå motsatta sidan som möjligt.
allt emellan- han håvar bums upp mig om jag skulle k-e-r-a mina små.
på bakgården a h vill in i sitt skjul. » Hen- åt stannade hon gungan, såg spejande ur.
Titta bakom bron, o m Storm Gravitetisk klev flocken i land.
Rö- nes röst var mild och stilla som då man nedåt älvmynningen t i l l och lockade: Lan- Dig,.
tillkännagav Röpecka och pecka räknade.
Nej, ingen fattades och talar till en svårt sjuk.
Röpecka vände kera, lankera la-n-k-e-r-a mina små!
satte I med fördubblad kraft.
ingen, ingen men vad var det som mekaniskt om och skötte sin plikt.
Därpå Farten i den riskabla gungan avsåg att Storm beklädde den ansvarsfulla posten skymtade vid vassen?
Simmade ej något kröp hon in i en brädstapel a h grät, hejd.
komma i rätt läge för ett hopp ur kätting.
stadens polis och därtill stadens därute som hörde henne till.
Lankera, löst, tröstlöst a h övergivet så som endast en direkt ned i Najaden, som låg bunden da.
Han klev närmare och när Röpecka lankera, lankera.
försökte hon sjunga, men ett stackars sönderkrossat barnahjärta k i n rid sin stolpe mitt emot.
Lyckades detta hade största baksvingen grep han resolut någonting i halsen dunkade så att hon gråta.
vågstycke borde hon kunna vara säker, att fast i skörten på hennes lilla jacka.
varken fick ord till rösten eller röst till Röpeckas mor förstod att varje försök Gud, som kunde utföra rena omöjligheter » Du ska åtminstone låta bli ad länge jag orden, » Där är han min ankbonde att trösta endast skulle förvärra.
» O, Cud., skulle uppväcka hennes ankbonde från de står här utan båtshake, din vilsna vett- kommer, nej, o tack, tack!
O, do milde bad hon därför, » förbarma dig över min döda och låta honom komma simmande j villing », sade han och lyfte henne ur del gode ängla Helige Ande jublade hon och lilla flicka a h låt henne döva hur ljuv- kväll med ankflocken.
De böner härom riskabla läget.
strödde brödsmulor i vattnet för att locka ligt du mildrar vinden för da klippta få- hon uppsänt t i l l honom alla dessa fem da- Röpecka satte sig på en sten a h såg ankbonden i land.
Fågel slukade dem ren! » gar som gått, sedan den begråtna blivit mörkt på honom.
begärligt.
Nej att han var hungrig, det En halvvuxen pojke närmade sig om slaktad, slikl a h uppäten bara far att Storm, sade hon slutligen dröjande, var ju alldeles som i bibeln, » och de gåvo en stund del hål i brädstapeln, där Rö- det kom oväntat främmande, hade varit så » tror han, att Gud kan uppväcka alla dö- honom att äta ».
Röpecka var i extas.
Ett pecka byggt sig ett bo.
Det var Lennart, bevekande, så innerligt bönfallande da — inte bara dött folk? » sådant under!
Ell sådant under över alla utskickad av Rödpeckas mor.
den m e medlidsam och rättvis.
blott ett längtande litet barnahjärta kan » Dä ä en sak jag inte tror ett d o g om.
under!
Hennes ankbonde livslevande igen!
Länge, länge lick han tala för döva Iron.
» Dem, som äro skuld till den godes utforma dem.
Dä lägger jag mej inte i.
Dä får prästen Hon lyfte honom i sinaa armar och flög » Jädrar anacka », tänkte han » att jag skul- ofärd, giv dem rackarnamn ».
Vissa Ron hade inte bett på långt när så iv- ha reda på.
D i har han ta mej dalern snarare än sprang hem.
le tillbju mej att vrida nacken av ankbon- likheter förefinnas ju ock mellan rigt den gången hon påkallat hans hjälp lid te. » » Mor, mor », ropade hon fllämtande.
den hennes.
Men frua var rådlös och allri Vasantasena och bibelns Magdale- för att hennes kaninhona skulle få ungar.
DA Röpeckas ögon alltjämt vetgirigt sågo » Den Helige Ande har väckt upp min ank- kunne jag tro, att flecka skulle bli så till nagestalt.
Fars lärpojke Lennart, som var hennes in i hans, fann han sig uppfordrad att bonde från de döda.
Jag har honom här.
sej. » Charudatta är dock ingen asket bäste vän, hade sagt, att om den saken ytterligare markera del obefogade i all Han har kommit direkt från himlen.
Han Långt om länge stack Röpecka fram hu- utan en borgare med god smak för behövde hon inte be, för del var något rikta ett dylikt spörsmål till honom.
är riktigt levande han har skinn mellan vudet.
» Lennart », sade hon.
jag bryr mej denna världens goda.
I bifigurerna som Iedigt gick för sig ändå.
Men det hon Jag har gärning nog med milt och kan tårna han är våt om näbbet a h han har aldrig o m Cud mer a h inte om de två framkommer den indiska förkärle- nu bell och bad om det var ett verkligt jag blott på torgdagarna få bönnera ur krusiga fjädrar r i d vingspegeln.
Den He- andra heller.
Han är stygg och elak och ken för asketims.
Styckets bov, ko- stort under, lika stort och underbart som stan, innan di blitt stupfulla och bråkiga lige Ande har inte glömt någonting Ah jag skall aldrig mer bli snäll och det kom- nungens svåger, framställs som en dom på planscherna ur Jesu liv.
Ingen och se efter elden här då del blåser nor- mor, åh mor, jag har en fågel som varit mer aldrig på frågan att jag tänker lova, visste, att det undret skulle ske, inte ens dan så ... » frossare: uppe has Gud i himlen.
Är del inte un- Iyda och tjäna honom. » » Nänämensan, det är klart », nickade Jag kommer hemifrån, där jag nu Lennart.
» Ja, a h ha ett öga pa Olle Dön, a) att derbart!
Jag skall aldrig, n e j aldrig bli En mystisk instinkt leder männi- skorna.
Oupphörligt säger nägon: * Drl rycker i min högra arm » eller » Mitt vänstra ögonlock darrar ».
Det är goda eller onda förebud.
I Charudattas gestalt- är det in- diska levnadsidealet förkroppsligat.
Givmildhet, barmhärtighet, passivi- tet inför orättvis förföljelse äro de mest framträdande dragen i hans karaktär.
Genom sina dygder vin- ner han hetären Vasantasenas kär- lek, ehuru han är utfattig, och får henne upptagen i de ärbara hustrur- nas stånd.
Skildringen av den fal- ska anklagelsen mol Charudatta att ha mördat Vasantasena och hans lidandes väg mot en hotande död, erinra slående om bibliska sce- ner.
» Ädla kvinnor luta rig ur fönstren och tårar strömma lika- som vattubäckar ».
inför anklagel- På halka inte tror som — en- — som — Ah.
Gud måtte väl höra henne!
Han han inte hinner sticka träbena mellan stygg mer. » — Röpeckas ögon tindrade Lennart.
» Och du ska hjälpa mej att göra ont måtte väl dell Cud och Jesus ja, hon kärrhjulen, då Storm drar honom till och hon kysste fågelns lena nacke.
hade bett t i l l båda i samma ödmjukt bön, finkan », ifyllde Röpecka det uppdragna Röpeckas mor betraktade häpen först åt honom?
» Dä va en given ut dä », förklarade han Ja.
jag har skaffat mig en ordentlig fallande ordalag, ängslig att stöta sig med schemat.
» Förresten är Olle Dön i stan sin lilla flicka och sedan ankbonden.
beredvilligt.
midday någon av dem genom att stödja mer på och redigt på snorken är han också », fort- Skulle väl Lennart slaktat en annans ank- » Du ska svära, alldeles förfärligt, kan med del och risgrynsgröt med kanel den ena.
Hon måste vara slug, del gällde for hon.
Han satt i Krögarsmutten och bonde, tinkle hon förskräckt.
SA synd om snörde av sig lösbenen för att kasta dem dem som saknat a h kanske gjort sig myc- du det? » och rocker.
j u hennes älskade ankbonde.
» Så gruvligt a h rysligt del står llll .. ken möda att finna den förlorade.
Vi bli också erinrade o m hur in.
I fyra aftnar hade hon nu setat här med på pojkarna. » dierns etik är oupplösligen förbun- klappande hjärta a h bultande pulsar i Storm for iväg med den hastighet hans Röpeckas hänryckning växte minut för » Men högt, jag vill höra hur det låter », den med hans estetik.
En väster- avvaktan på undret.
I kväll måste del namn angav a h Röpecka drog en lättna- minut och ban överhopade sin återvunna sade Röpecka hämndlystet.
» Necken bespike A beklistre mej », drog ländsk domare skulle ej gilla der komma och för att få saken fortare range- dens suck.
Äntligen fick hon ro att bedja skatt med de ömmaste ord allt under det indiska kollega som bedömer Cha- rad hade hon nu beslutat att vända sig a h hon måste ju skynda sig för att ge den tacksägelser a h löften till alla tre Gu- han till.
» Passar det för dej? » Vänd!
rudattas fall med följande ord: t i l l den Helige Ande.
lngen bad j u sär- Helige Ande någon tid till att utföra undret.
dompersonerna strömmade över hennes Hans ädelt tecknade profil och hans skilt fill henne, fast alla visste att hon Färgarns ankflock kom redan simmande läppar.
fanns.
En direkt vädjan skulle kanske snart skulle hon få se vågmästarns, bunt- öppna öga » Min tin lilla flicka, det här kan al- de visa tydligen, att han ej är skuld- kännas uppmuntrande för den som eljest makarns, mamsellerna Samuelssons och drig a l l rätt till », menade Röpeckas mor.
belastad var så undanstängd och bara för del kan- när dessa simmat förbi kunde hon vilken » Jag är rädd.
. » Hos mIn såväl som elefanter och ske hon ville visa r a d hon dugde f i l l.
minut som helst få se sina egna » Mor, tinker du bll ogudaktig », avbröt kor och hästar, Blott hon visste litet mer om den Helige Röpecka bad a h sjöng, så svetten pär- Röpecka strängt.
» Har do glömt att God d e n yttre skönheten betecknar ett Ande, a) hon kunde få de riktiga orden lade.
Allt emellanåt höjde hon blicken väckte upp Lasarus ah flickan och gossen till henne.
Röpecka drog pannan i rynkor mot skyn, för kanske blev det för bråttom och säkert många till fast det inte står i inre värde.
Överhuvud taget är » Den lilla och funderade skarpt.
Den Helige Ande att få honom i vattnet och då måste den boken.
Är det värre kanske alla göra e n lervagnen » en sannskyldig guldgru- var ju själv en fågel en duva a h del Helige Ande fara ned med honom.
ankbonde levande igen? » va för den som rill studera indisk var därför Röpecka sade ›hon » a h ank- Buntmakarns flock sam snattrande för- » Nej, men » ... försökte Röpeckas mor.
psyke och ell av de lättillgängliga- bonden var j u också en fågel.
Kanske att bi henne.
Hon kastade till dem några De hade nått ankhuset och Röpecka skul- l e just dra ifrån haspen på dörren, då ste dokument däröver, som vi äga del kunde gå litet lättare för det En gång brödsmulor.
på svenskt språk.
Man märker väl, för länge sedan hade hon också talat till Nej, men se —!
Hon blev het i huvud ankbonden det sig lös ah flög — flög att dess lärde översättare till skill- den Helige Ande a h del till och med på det, torr i halsen a h kall utefter ryggen. — över trädgården, flög nedåt vägen, flög nad från t.ex. våra Tagore-över- Iatin.
Röpeckas mod växte.
Kunde hon Dir kom ju Samuelssons flock efter dem.
rakt fram till en port på ett spjältaket, sättare gått direkt till hinduernas nu bara minnas hur farmors vallpiga sta- — Tänk, om hennes nu var i e f t e r dem.
han dag ned och kröp in.
Röpecka hade sprungit efter honom ett eget språk, och ger oss deras egen- vat det ur mlmbokanl Hon gned pannan Hennes spänning var oerhörd.
Nu, nu, nu art i oförfalskad och oförminskad mot de kalla kättinglänkarna.
Io.
a) verk- skulle del visa sig.
Hon knäppte händerna stycke.
Hennes ansikte var färglöst och ligen hjälpte det inte!
Väne Sancte Spritus.
hårt mol bröstet, ur stånd att forma R ö p e c k a att Hela den lilla gestalten tyck- gestalt.
med ens falla ihop.
Vissna som ett E.W-ns.
Hon kunde rita varenda bokstav om så tanke, i o mindre ett ord.
Den stora behövdes.
ankan tom i teten.
åh, Gud!
Ah, dyre, förtorkat gräs.
Världslitteraturen.
Det indiska dramat.
Hon hade stått så orörlig en lång stund, » Väne Sancte Spritus, låt mig få tillbaka podc ängla Helige Ande jublade hon med Bonniers kr.
6,50. min ankbonde levande i kväll ah jag ska klappande hjärta medan hon sjöng sin då hennes mor kom fram till henne.
» Lil- har smort mig med surstek, fisk och soppa och — gröna ärter.
.
— — — en till hörande följder, och en år från år ökad benägenhet att med s k i l - mässa upplösa äktenskapet, d. V. S. ett underkännande av den ur- sprungliga uppfattningen av äkten- skapet såsom en för livet ingången förbindelse.
Vi kanske i detta sammanhang icke böra glömma att anteckna, att år 1920, från vilket de sista uppgif- terna finnas, fördelades svenska folket i avseende å äktenskap på följande sätt: mer än en halo million ogifta män Del kanske här invändes, all året talet 10,87 %, nästa tioårsperiod c h den halva millionen ogifta gif- mer än en halv million ogifta 1920 företer en del extraordinära 12,72 och 1911 — 20 15,01 %.
tasvuxna kvinnor, tala visserligen kvinnor, som uppnått äktenskaps- förhållanden.
Delta är sant.
Men Perioden 1921 — 25 14,65 % (år 1920 detta avseende endast genom sina va och senare år är lika med 1920.
År 1925 stiftades 15,529 utomäktenskapliga föräldraskap och ingingos 37,231 äktenskap.
Antalet inom äktenskap födda barn var samma å.r 90,460 med samma re- servation som här ovan beträffande de c:a 13,000 barn, som voro fruk- ten av en utomäktenskaplig förbin- delse men som genom föräldrarnas blev att betrakta som Barn under 15 år: Vuxna ogifta: gifta: Änklingar, änkor Totalsumma.
äktenskap frånskilda: barn i äktenskap.
Män 882,112 908,166 986,286 121,692 2,898,256 Jämförelsetalen för de utom äk- Kvinnor 847,141 920,702 992,934 245,456 3,006,233 tenskap födda barnen under olika .....
åldern, frånsett alla änkor, änkling- tendensen De ogiftas antal är omkring för att icke säga mer än hälften av de giftas antal, Samma år 1920 stiftades det här i Sverige 21,807 utomätenskapliga föräldrarskap d. V. S. då föddes del samma antal barn utom äktenskap.
Antalet ingångna äktenskap.
samma år var endast dubbelt så stort eller gar och frånskilda 15,72 %) och år 1925 14,65 %.
Vart arn i det statistiska materialet men sjunde barn, som föds i Sverige är man behöver inte vara varken lä- barn utom äktenskap.
Gör man are eller advokat för att kunna jämförelsen endast för Stockholm kommer man till resultatet, att mer än vart fjärde born, som föds i Stockholm är barn utom äktenskap.
Utomäktenskapliga sexuella för- bindelser torde endast i rena undan- tagsfall vara ingångna med tanke på ett föräldraskap som följd.
I all- mänhet torde väl kontrahenterna söka undvika sådant.
När nu de utomäktenskapliga föräldrarskapen 5,904,489 tidsperioder giva icke anledning till äro så ofantlig många — 1 / 6 av de I rubriken » vuxna ogifta » ingår 42,918 st.
Antalet i n o m äktenskap förhoppning, att dessas för- inomätenskapliga och i allmän- även åldersklasserna 15 — 18 år för födda barn var samma år 116,946. äldrar skulle inse äktenskapets be- het icke avsedda utan i de flesta kvinnor och 15 — 21 år för män, allt- Av dessa sistnämnda barn.
för man tydelse På 1750-talet utgorde des- fall i största görliga mån undvikna, så en del årsklasser som icke upnått beräkna, all omkring 13,000 voro sa barn allenast 2,37 % B Y samtliga så måste man draga den slutsatsen, lnom ålders- födda inom de åtta första månader- levande födda I början av 1800-ta- att utomäktenskapliga sexuella för- äktenskapsåldern.
klassen 15 — 20 år fanns 1920 in- na av föräldrarnas äktenskap, som let hade siffran sprungit upp till bindelser utan föräldrarskap måste alles 557,327 personer.
Med led- alltså antagligen tilkommit fLir att 6,14 % och i mitten BY tillfinnandes i vårt samhälle i ning härav torde man kunna våga legitimera del väntade barnet som till 9,05 %.
På 1900-talet sker en en ofantlig utsträckning Den halva påståendet all här i Sverige finns barn i äktenskap.
avsevärd stegring.
1891 — 1900 e n ofantlig ogifta, min — 1800-talet giftasvuxna raga dennna slutsats.
De torra tabellerna i den blå års- oken avspegla svenska folkets in- ställning till den nuvarande äkten- skapsformen den lagliga klädsel, om samhället vill ge åt de sexuella förbindelserna.
Från att h a varit en — hel klädnad, höghalsad, långärmad c h nära på litet släpande och helst kompletterad med en liten parasoll för att kunna slippa se så fula saker om oäktingar, prostitution och an- nat lättsinne som inte gick i stil med ett så stadigt material, avsett att hålla livet ut och litet till och tåla åtskilliga påfrestningar vad har det blivit?
Ja, se i spegeln, svenska folk1) en blå boken blir väl blåare nä- — to år
Taggtrådsstängslet.
i huvudsak regeringen förslag Man kan mycket väl leva i bästa med de av utskottet gjorda i n - frid och samförstånd med sina dringarna Dessvärre kunde detta grannar utan att låta grannens ung- inte rädda förslaget, som avslogs i ar gå och påta i ens ägandes pata- andra kammaren och därmed defi- nitivt har fallit.
Tidevarvet har re- dan påpekat (se nr.
m) hur det nu fallna förslaget erbjudit en utväg att lösa sjukförsäkringens problem utan att binda sig vid obligatorisk om beredande av otrevnad ut- försäkring Förslagets erkännande länningar.
Det går således också a r den frivilliga verksamhetens väg mycket väl för sig att hålla den får inte förboses Genom att försmå statliga grannsämjan god, menade denna lösning av frågan, tvingas såvida det verkligen är me- talaren, även om en stat bygger upp ningen att söka genomföra en re- skyddsmurar omkring sig och nå- formering a %- socialförsäkringen - got kontrollerar de utlänningar, som all ta den obligatoriska sjukförsäk- gå ut och in i riket Det är möjligt att sämjan kloka ringen trots dess dyrbarhet.
Varje försök till en sådan socialförsäk- grannar emellan icke behöver för- svinna även om grannens ungar ringens reformering stupar nämli- äro lite klåfingriga men vad som gen ofelbart på bristen på lokala däremot torde vara alldeles visst är, bottenorgan i form av sjukkassor.
Under debatten i första kamma- att den känsla av förtroende och tevnad, som tilläventyrs finns, må- ren framhöll fröken Hesselgren ste fly om man tager till så dra- särskilt förslagets betydelse for mo- derskapsunderstödets genomföran- koniska åtgärder som att bygga upp taggtrådsstängsel omkring sin pota- de.
Genom beviljat anslag har den tisåker.
Lika visst är att den in- avbrutna utredningen om moder- beretts möjlighet vandringslag, som nu slutbehand- skapsunderstöd lats i bägge kamrarna och blivit att fortsätta.
Ell förnyat förslag riksdagens definitiva beslut icke skull framläggas.
På grund a v den kommer att höja tilliten och sam- ytterst ringa anslutningen bland förståndet mellan oss och våra kvinnor till sjukkassorna i allmän- grannar.
I stället för att hjälpa till het, saknas själva grunden att byg- att upphäva den avspärrningspoli- ga upp förslaget till moderskapsun- tik, som satts i högsätet efter kriget derstöd på.
Med det nu fällda för- f ö r moder- och bana väg för en ny paneuro- slagets anordningar peisk uppfattning, vältra vi vår sten skapsförsäkring hade man hoppats att få med kvinnorna Början vore i vägen.
Lagen innebär som bekant up- gjord med försäkring, man hade pehållstillstånd för utlänning om fått vidgade möjligheter att ordna han vill vistas här i riket, passivise- moderskapsvården och lämpliga or- ring, om han vill vistas här längre gan.
lid.
arbetstillstånd, om han vill la- NU har detta arbete återigen be- tisland, yttrade bland annat en ta- lare för några dagar sedan under debatten i riksdagen.
om den nya främlingslagen eller som Tidevarvet har tillåtit sig att kalla den lagen för man - stannade, hade fö- dryga kostnader, dels ingripa hin- reslagit den ändringen att lagen drande i den frivilliga sjukkasserö- skulle gälla provisoriskt till den 31 relsens verksamhet.
Nu återstår att december 1932. se hur frågan kommer att lösas.
I bägge kamrarna blev det långa Framtvingas en obligatorisk försäk- och hetsiga debatter.
Socialdemo- ring tyckas båda dessa farhågor ha kraterna, för vilka man tycker, att anledning att mångdubblas.
det borde ligga närmast till hands att vilja skydda den svenska ar- Avslag på en röst.
betsmarknaden för utländsk kon För ell par veckor sedan uttryck- lade en betydligt vidare kurrens syn på frågan.
De gingo i elden mot te vi en förhoppning om.
att motio- regeringsförslaget och till förmån nen om större kontroll över av en- för en motion, som på ett mycket skilda klubbar anordnade nöjestill- smidigare sätt även ville uppnå ett ställningar måtte bifallas även av visst skydd mot en arbetarinvasion.
andra kammaren, enär det onekligen Det finns nämligen ingen rimlig an- finns välgrundade motiv för en lag- ledning, ansåg man, att ställa 10,000 stiftning i denna riktning ler a h bohag i ögonblickets stämning och S I mycket oförnuftigare är det att till- utlänningar under poliskontroll, har emellertid visat sig sinnesförfattning.
Tämligen villkorligt byg- verka sådana möbler, som ju ändå äro därför att högst 2,000 av dem kom- dra kammaren har behandlat frågan våningar.
ger han sålunda UPP ramen fur h e l a sitt övergångsföreteelser a h snart måste för- och med en rösts majoritet fällt för- mit hit för att söka arbete.
kommande liv, för arbete a h död.
Så har svinna, så starka och värdefulla att de ti- Det är en fara att bli så förtjust i sina det alltid gått till.
Men det är bara en bara komma att stå en kommande gene- Sjukkassorna.
iga ägodelar att man i stället för att vara de- fördom att tro att det är nöd ration i vägen.
Man kan ju rent av få Frågan om sjukkasseväsendets ra, ras obekymrade herre blir en under deras Det som omger oss är aldrig hyra en stor våning bara för att få plats omorganisation är nu avgjord i re- stora värde tyngd och orolig tjänare.
Fa- för evigheten.
Våra ansikte med sina möbler Det är en grundlös fö- riksdagen.
Första kammaren biföll reställning att t. ex. dörrarna till kläd- ran ligger så nära till hands.
Hur många fort.
En färg kan i vår tid människor klamra sig inte fast vid sitt för en säsong, en klänning räcker inte skåpet skola vara praktföremål medan slag riksdagen Hoppet Provisoriska (Forts. fr. rid.
5.)
nickade.
Men, fortfor hon tvek- samt, » jag undrar om v i inte får låta bli Röpecka Hon kom kanske inte åt att hjälpa mig.
Jag tror att jag vill hålla på att be till henne, så blir hon kanske glad. » Lennart var precis av samma mening och så följdes de åt in i verkstaden där Mötesplatsen bohag som till sin sista vän.
kan man inte gräma sig över smycke eller ven sönderslagen är rätt hemskt att så låta sig Och hur mycket längre.
Endast genom de föremål dörrarna som vi själva gå ut och io genom ett tappat som stå omkring oss måste vi påminnas om äro enkla vitstrukna bräder.
vas.
Det att vi bli gamla Och inte nog med det.
Ge- Den moderna människan borde göra alla behärskas nom sin blotta tillvaro bidraga dessa före- dessa tyvärr nödvändiga artiklar i sin om- Vid föreningen Frisinnade Kvin- och utstå oro och sorg för det som från nors i Lindome sammanträde den början var meningen att vara t i l l lättnad 16 maj diskuterades frågan om all- och uppmuntran i vardagligheten.
Inte l a - mänheten och pressen, och beslöts gades ädelstenar samman till ett smycke för enhälligt att tillställa Riksförbun- att vålla sin ägare bekymmer.
Och inte det följande uttalande för do At- var det meningen att leran som formades gärder, som dess styrelse finner till en vas skulle bli orsak fill tårar och Röpecka provade penslarna i penselbyttan.
lämpliga.
Men hon var trött a h Lennart lyfte upp Väl medvetna om den stora och henne i en täckvagn som skulle målas.
En betydelsefulla kutturinsats, som lång stund var det alldeles tyst därinne gjorts och göres av den svenska och Lennart trodde att hon somnat bort pressen och inseende densammas från sin bedrövelse, då han ropade honom oumbärlighet beklaga vi.
a t t det till sig.
man innefattar i ordet sensations- givning så opersonliga och förgängliga som möjligt, så att hon inte måste sätta all sin kärlek till dem.
Och inom sigg i högsta möjliga mån opersonliga hus kom- mer hon att skaffa sig den tillfälliga inred- ning som just för den tiden tilltalar henne.
Det är inte skåp och byråar som ge rum- grämelse.
I alla fall äro vi ofta benägna Möbler och husgeråd få inte ha något dess personliga prägel utan det är att låta det bli så.
evighetsvärde.
Vi äro ju ofta tvungna att va- färger och tygsorter och ljus, med ett ord Det finns ett annat sätt att se på saken.
Den isolerade husmodern på landet, som inte har så mycken omväxling att glädja sig åt, talar med förtjusning om att nu äro så många av hennes kaffekoppar sönder- » Lennart », viskade han värdigt - » al- journalistik kommit a t t tillvälla slagna att hon måste skaffa sig nya.
» ag drig, nej aldrig i livet du, förlåter jag Gud, sig allt större plats och allt fetare är så glad att få se ett nytt mönster, skall att han lurade på mig mamsellerna Sa- rubriker i våra dagliga tidningar.
jag säga. » Det är en lättare åskådning som muelssons ankbonde. » Övertygande om denna tendens ’ också kommer till uttryck i en glad och Röpeckas guvernant.
skadliga inverkan isynnerhet PA förståndig humoders ord: » Jag köper hit- ungdomen vädja vi härmed i vår ligt porslin för att slippa få en chock när egenskap av mödrar och ungdo- det går sönder. » mens vänner, till den svenska pres- Denna tankegång finnes närmare ut- sen, att den må inskränka ovan- vecklad i en i Wien utgiven tidskrift där nämnda negativa verksamhet till den bekante möbelarkitekten dr. Josef förmån för en sundare och mera positiv inriktning.
Vi vädja även till alla ansvars- kännande medborgare a t t vid lös- nummerköp och prenumeration fö- redraga de pressorgan, som i sin nyhetsförmedling ej ockra på en sensationslysten allmänhet.
För föreningen Frisinnade Kvin- nor i Lindome Styrelsen mål att beröva människor möjligheten att börja ett nytt liv i en ny omgivning.
Tänk på hur härligt det vore, att då och då i t i - vet kunna skaffa sig en ny omgivning efter sin förändrade sinnesart, sina vidgade erfa- renheter och utvecklade åskådning och låta uppfriska sig därav.
Frank skrivit en uppsats om möblering och heminredning.
Han kommer med nya Det ra pietetslösa och göra oss av med de fäder- det förgängliga.
nevärda sakerna vilkas materialvärde är Låt oss ta ett exempel.
Det finns många mycket större än deras nytta, ty den gamla tryckta tyger som alla fylla samma ända- tiden trodde sig få lov att arbeta för evig- mål, nämligen att dämpa ljuset.
Det ena heten.
De gamla kläderna P i sönder, de kostar tio gånger så mycket som det an- gamla husen äro förstörda men de oan- Det dyra är förstås starkare.
Men vändbara möblerna finnas kvar.
mycket roligare att kunna byta om I vår tid är det ett ofattligt högmod att tio gånger Det finns så många saker vilja skapa något som skall ha värde för som v i tycker bra om.
men som vi är lång lid utom det som har konstens evig- rädda för att skaffa oss, ty om några år hetsvärde.
Detta är heller inte nödvändigt kommer vi inte att tåla dem längre.
Då eller eftersträvansvärt och kan inte lyc- man ju kasta bort dam.
då äro de kas, ty det var en förgången tids mål men också utslitna vilket gör det lätt för oss att inte vårt.
skilja oss från dem.
Det finns en viss grad av hållbarhet som är alltid levande och för en tort far möbler, tyger och andra sådana alltid vackert.
är nog för att de skola räcka just därför våra våningar vara ett pro- hur Modet saker så Låt förslag som vilja hjälpa människor ur de- länge som deras form.
deras användbarhet visorium.
Det är en sorglig tanke att hela ras bundenhet.
och praktiskhet fullt motsvara våra ford- liv samla på saker som ha värde en- Den som för första gången inrättar ett ringar.
Större hållbarhet behövs inte.
för sin ägare och samtidigt veta, att hem åt sig, vilket far övrigt också ofta är Visserligen finns det vissa möbler som ens efterkommande en gång till varje pris sista gången, säger han, kan inte ha nå- äro för dyrbara att anskaffa mer än en försöka bli av med dem på auk- gon erfarenhet av vad det egentligen rör gång, stora skåp a h andra omständliga tionskammaren Det bekymret kan vi be- sig om.
Det återstår honom intet annat än saker.
Men de äro I själva verket föråld- oss om vi skaffar oss en rörlig och att på måfå, efter att ha genomsökt de rade och passa inte längre in i våra vå- omgivning som lever med oss, passande affärerna träffa sitt val om möb- ningar.
åldras och dör med oss.
dast ens spara förgänglig
