# ID: svediakorp-per3337
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,860
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 21 Vi tvingas att önska avslag I skolreformens När delta läses är skolfrågans knytas till sexklassig folkskola den grund få mothåll i vissa kommuner, och samma tycks förhållandet vara kommuner, som ej vilja ha extra utgifer som v i tillät oss uttala vara med den föreslagna kommunala utgifer för flickorna.
Det hade varit uttala med anledning av det första flickskolan.
En utredning om en lyckligare, om flickornas skolfråga Del är mycker högtidligt att få sin första en orienterande översikt över ska e t prob em l e.
t re.
flickskolelinje med kombinerat 4. skolfråga kunnat lösas i samband med första skolmössa med blank skärm, sidenkul e skatteproblemet.
I en följande artikel referatet av kompromissen redan innan utskottsbetänkandet förelåg årigt gymnasium har visserligen hela organisationen.
Striden om sidenkulle och blågult foder.
Man blir plötsligt behandlas Kungl.
Maj:ts proposi- förelåg har tyvärr visat sip vara ifrågasatts men tydligen skall denna anknytningsformen har så upptagit plötsligt så förundransvärt hövlig.
Den ryker tion i ämnet.
alltför grundad Flickorna ha som denna utredning e j omfatta anknytningslinjer, upptag t i sinnen och tankar, att flickorna av ständigt och jämt för k i n k a h okända, okända, för prosten och för den minsta flickan I artikeln G o d o c h b i l l i g vanligt blivit sämre ställda.
anknytningslinjer, ett förhållande som flickorna kommit på sidan som vanligt, flickan i småskolan lika.
Men att gå i skolan läkarvård g o d o c h billig I den strid, som stått om såväl yttermera understryckes BY att det när det gäller skolfrågor, a h i synnerhet läsa läxor det är inte billig s j ä l a s p i s drar doktor Kungl.
Maj:ts förslag som utskottets av utskottet för i år föreslagna nåhot nöje.
Varför skall man läsa, när Ada NiIsson n en parallell mellan utskot ets har det varit svårt för en lekman flickläroverket är byggt enbart på Det är, när man kommer tilt he.
del sker så mycket märkvärdiga saker i mellan tidningsmännens utnyttjande lekman att skilja mellan den kritik typen: 6+4+3, d.
v.
s.
sexårig folk- hela denna i detalj bestämda plan om byn?
Man kunde med betydligt större utbyte sätte potatis, lava ved eller inhämta av sin yrkesskicklighet och läkarkårens.
och de krav som framgått ur stri- folkskola, fyraårig realskola, treårigt olika skoltyper på olika orter, som inhämta konsten att laga till rödfärg borta hos dens hetta och de som vila p &amp; verklig gymnasium, den mest ansträngande man börjar fullt förstå begäran handlaren, där målaren håller på läkarkårens.
om uppskov för närmare utredningar.
Läsningen måste j u ske, men den sker verklig erfarenhet.
Ett faktum är emellertid, ansträngande av alla typer.
Onsdagen och torsdagen fördes emellertid, att en mycket stark opinion Såsom den nybildade eller ombildade utredningar.
Det kan e j vara möjligt, att under tårar och under ett segt inre motstånd.
den stora skoldebatten i riksdagen.
även bland dem som önska att striden omb d l i ade kommunala flickskolan är utskottet kunnat fullt genomtränga motstånd.
Man låter de vuxnas tal gå sig förbi förbi a h bevarar i djupet av sitt hjärta en Utgången är ännu oviss, när detta striden skulle kunna biläggas och förslaget skisserad i utskottsförslaget skulle genomtränga alla dessa mångskiftande förhållande, nummer av Tidevarvet går i press.
förslaget gå f r a m till lösning i år det bli en femklassig flickskola på förhållande, hur samvetsgrant man rotfäst övertygelse, att denna läsning är både fånig och onödig.
- Tank så roligt, än sökt göra det.
Det plan som säger en vuxen, att kunna läsa i din bok Men V i t v i n g a s a t t ö n s k a känner sig osäker inför bärigheten sexklassig folkskola.
Arbetspressen avslag på hela frågan och av utskottets förslag i flera mycket Arbetspressen blir här givetvis mindre än i utarbetats är säkert en mycket god om barnen i Sörgården!
Men varför det, uppskov till ett annat år mycket väsentliga punkter.
Detta gäller fyraklassig realskola med samma stomme, som kan tjäna till led- när man själv upplever så mycket roligare saker än de där Greta a h Gustav a h gäller framför allt flickornas ställning.
anknytning.
Men hur ställer det ledning för en på ort och ställe gjord Lektor E m i l i a F o g e l k l o n ställning.
Utskottet liksom Kungl.
detaljgranskning.
Toges den kommunal Sven.
Och varför måste man skriva ä Ä. sig i det fallet med den nu godkända ärla i stället för att vakta på stararna för avslutar i detta nummer sin lika Maj:t går in för principen: lika kommunala flickskolan upp i samband att se om de hålla tillgodo med de nyuppsatta godkända normalskolekompetensen?
intressanta som aktuella skildring goda utbildningsmöjligheter under Kommer den att kunna upprätthållas med frågan om de olika skoltyperna nyuppsatta fågelholkarna?
av P e s t a l o z z i och hans uppfostringsplan.
lika ekonomiska villkor för flickor upprät hål as genom denna skoltyp?
Riskerar skoltyperna PA varje plats, så kanske man Men det är inte bara tråkigt utan också uppfostringsplan.
och pojkar.
Utskottet har här tagit Riskerar man ej, att denna avknappade även kunde h o p p a s att kravet onödigt.
PA att en även för pojkarna examensfri Jag ska bli snickare, och då behöver I s ä l l s k a p m e d Wells av tagit ett verkligt krafttag och föreslagit avknappade flickskoletyp skall återgå till examensfri skolform med normalskolekompetens behöver man inte kunna läsa.
E l s a W - n s är en recension av föreslagit 13 statsläroverk, utredning den sjuklssiga flickskolans lägre normalskolekompetens skulle kunna vinna Även om du inte ämnar göra något om kommunala flickskolor samt kompetens, vilken kommer att utesluta författarens senaste bok.
William annat än gödselkärror i hela dill Iiv, öppnandet av gossläroverkens både utesluta flickorna från en hel del av beaktande, måste du ändå kunna läsa i tidningen Clissolds värld.
de realskola och gymnasier för de yrken, som fordra normalskolekompetens?
Det är med ledsnad s i tvingas priset på virke och kunna skriva ut räkningar flickor på alla de platser som e j normalskolekompetens?
Flickorna tvingas då fram till den ställningen att önska räkningar till dina kunder.
Jag ska ha en motor a h göra allting få flickläroverk.
Detta är utan att gå realskolevägen även d ä r de avslag avslag PA det föreliggande förslaget tvivel ett steg i rätt riktning men annars skulle föredraga flickskolan.
förslaget och uppskov med frågan till ling elektriskt, heter det då.
Det är ännu inte uppfunnet en motor man går med tystnad förbi det k i l hetskrav, flickskolan.
ett annat år .Vi hade önskat att motor som kan läsa a h skriva If dig.
som består i att bevilja Medan realskolorna omedelbart frågan om den yttre organisationen Och så fortsätta vi med ä Ä. ärla en likhetskrav, läroanstalter samma skola öppnas, saknas utredning om organisationen fått sin lösning i år för att stund till.
flickornas rätt till det kombinerade anknytn n i gssystemet den kommunala flickskolan man sedan med ännu större kraft Ja här sitter du nu med tårar på anknytningssystemet som pojkarnas.
Al- skall förekomma.
Dessa komma på skulle kunna ägna sig åt det inre kinden a h hjärtat ute hos stararna, In.
tänker jag, och ändå vet d u ingenting om Alla flickläroverk skola tydligen an- så sätt i efterhand och tarde på reformarbetet.
skugga.
I anledning av kommunalskattefrågans öde avgjort.
kommunalskattefrågans snara avgörande i riksdagen Den fruktan, riksdagen giver veekans ledare, Skatt, - - - - - - - var - skugga och att dill öde - och även mill avöres för de närmaste tio åren just i det här draget av folk som bryr sig ganska litet om vårt öde, kära du.
De tårar vi nu fälla över lärdomens första mödor, torde inte bli de sista.
att du lever i skolrefomens - Men när läxan är läsa, är sorgen lika fort borta.
Stararna ha flyttat in i holkarna, holkarna, bästa vännen Lennart har uppmärksammat uppmärksammat mössan, och gullvivorna ha trotsat kylan och stuckit upp på släntan Allmänheten har visat ett omisskänligt nomförda specisaliseringen betydligt vara icke plan utan något buktig.
ner mot sjön.
När vi ströva ner för denna slänta, som omisskänligt intresse för en själslig dietreform.
list uppdrivit yrkesskickligheten.
Den måste återgiva verkligheten reform.
Den dagliga kost, som särskilt Vad allmänheten finner sensationellt i förryckta proportioner.
T y det så vackert börjer sin linje ner mot vattnet, särskilt huvudstadens tidningar bjuda sensationel t sammanhänger helt enkelt är det avvikande, det abnorma, vattnet, fäller skolpojken ett yttrande, om villket vilket han icke anat att del ska föra honom b u j da p å har stämplats som allt för med en framstående yrkesskicklighet.
som uppväcker det största intreset, in på kapitlet om läsningen igen kryddad och rafflande, för smaken yrkessk c i k g i l het.
Felet är sålunda beroende set, större än det vanliga.
I., nu ser jag verkligen, säger han motbjudande och för folkhälsan på en förtjänst och förtjänar be.
Men vart tar då pressens op n i o i ns d b l a i nde, i en Ion av behärskat intresse, att jorden skadlig.
åsiktsdanande u p p är rund.
beröm istället för klander.
Yrkessk c i k g i l heten opinionsbildande, Hemställan göres till pressen om Yrkesskickligheten bör med ett ord vara gift vägen?
Skulle väl den allmänna Han är ofte misstrogen mot de uppgifter l al änna opinionen, demokratiens yttersta han erhåller, men rätt ska vara rill.
Har ändring i de påtalade förhållandena, vara det normgivande vid bedömandet m man konstaterat att jorden mot förmodan yttersta värn, kunna finna sig uti att förhållandena, och allmänheten uppmanas att det av journalistens verksamhet.
är rund, må man erkänna det oberättigade undandraga den alltför sensations Dessutom drages det från yrkes o j urna s i l t s i k den fria pressen sjunker ned till oberät igade i sin föregånde skepticism.
sensat o i ns y l stna pressen sitt ekonomiska yrkesjournalistisk håll i starkt tvivelsmål att vara en buktig spegel?
När du nu själv ser att jorden är stöd.
Det är icke endast Frisinnade tvivelsmål om pressens innehåll PA det Hänvisningen till den starka rund, säger jag, så kanske du kan komma de Kvinnor i Stockholm som behandlat hela taget påverkar normala människors specialiseringen som framkallande ihåg något annat där jag haft rätt mot dig?
behandlat frågan.
Diskussionen pågår människors - framför allt ungdomens orsak till de påtalade missförhållandena Ja, om blåsten, säger han årligt.
Jag l ndena för osökt tanken över till på håll och andarna - själsliv i moralisk eller omoralisk m s i sförhå a - - pågår många en annan diskussion, som f.n. också äro i verksamhet.
Men det är den läsande omora s i l k riktning.
läsande allmänhetens representanter, Går man in för att pressen ingen också pågår, kanske blott med större som reagerat Pressens egna medlemmar sådan verkan hava kan är all d s i kuss o i n lidelse och intensitet.
Denna die medlemmar synas - naturligtvis med diskussion överflödig.
Pressen skulk diskussion gäller icke allmänhetens undantag - intaga en annan hållning.
då endast vara en spegel, som i behov av andlig eller lekamlig föda föda utan hur, god och billig läkarvård hållning.
D e framhålla, att den i en koncentrat återgav dagens händelser.
läkarvård på bästa sätt skall erhållas, större daglig tidning strängt ge- händelser.
Visserligen skulk spegeln va- (Forts. å sid. 4) - för att träden vajade, men du sa att träden vajade för att det blåsta.
Det trodde jag inte men då var sa, att det blåste jag d liten.
- Men när d u nu ser, att jag hade rätt om jorden a h blåsten, tror du inte att du kommer att ge mig rätt Om läsningen när du blir lite större till?
Då kanske du säger: ja d e l var nödvändigt att lära sig läsa.
Fast inte när jag ska bli snickare, - säger han.
Devinez.
Jag själv, icke staten, skall avgöra det.
Glädjande!
hänskjutas till efterkrigsföreteel- Socialismen, som tror att sta- ten allena kan skaffa de enskilda Vi som tillhöra de s. k.
civilise- rätt, anser givetvis att många om- rade folken, födas under tvånget kostnader bör bestrida genom det det samhälles lagar, där ödet männa Konservatismen likaså velat skänka oss livet.
Hjälplösa anser staten som ett helt för för vilket de enskilda skola Gör man en jämförelse mellan komma vi in i tillvaron, hjälplösa kräva givetvis också den fredsvilja, som kommer till ut- förbliva vi inom de murar, som dryga skatter.
Skillnaden är den tryck i vår svenska riksdag och den som kännetecknar folkrepre- samhällsformer, såvida vi ej att socialismen lägger sina utgif- sentationen i vårt södra grannland för att öva inflytande eller finna ter på omkostnader avsedda a t t Danmark blir intrycket mcyket några likasinnade tillsamman med trygga de minst bemedlade i sam- nedslående, Här hemma debatteras man 1,500 skall kronor anse sig hället, konservatismen åter inrik- i ha timmar, råd att om offra på k u n n a avkasta oket tar sig på att bygga en så fast stat fredspropagandan under det a t t en oss - tyvärr - tillhöra den stora som möjligt, H i t hör då även en motion om vårt lands avrustning i massan, som följer med strömmen stark vapenmakt Liberalismen anslutning till det avrustade Tysk- däremot är den, som borde behö- land betraktas som ett mer eller och därför också måste underkasta va lägsta skattebeloppet för statens mindre vanvettigt påhitt och av- oss det bestående.
I utan Danmarks ett ord.
riksdag däremot omkostnader; liberalismen, som slås Skatt.
ser).
Den 26 maj sammanträder i Genève den 10:de internationella arbetarskyddskonferensen Till en av vår regerings tvenne del ?- gerade vid denna konferens har för första gången utsetts en kvin- na, nämligen fröken Kerstin Hes- selgren.
Man har visserligen vid ett par föregående konferenser av samma slag tillsett, att fröken Hes- selgrens stora sakkunskap och rika erfarenhet tillvaratagits genom a t t utse henne till expert, men det är icke desto mindre mycket tillfreds- ställande att kunna få konstatera, a t t Sverige i år kommer att repre- senteras av en kvinna, liksom det redan i flera år varit fallet med åtskilliga andra av de i konferen- sen deltagande staterna.
De fördelar ett ordnat samhälle går ut på a t t staten endast skall har nyligen ett helt parti de ra- Detta är så mycket mera d u d - binder!
är att man för en viss pro- åtaga sig den verksamhet.
som dikale venstre, framlagt ett för- jande som e f t flertal s~ de frågor, cent av sina ägodelar köper vissa den bättre kan utföra än de slag till lag o m folkomröstning gå- vilka komma att behandlas på konferensen, äro av den allra stör- fördelar, som ordnas genom det enskilda, d. v. s. mer ekonomisk ende ut på en omläggning av så- sta betydelse för hemmen och väl hären som flottan.
Denna skall allmänna.
Det allmänna är, vad vi och mer ändamålsenlig.
endast för framtiden utgöra en kvinnorna och alldeles särskilt fal- bruka kalla stat, landstingsområ- la under vår kvinnliga delegera- Hur dessa skatter, större eller skyddsvakt för tillvaratagande av de eller kommun.
Del är givet, att mindre skall uttagas blir nästa Danmarks neutralitets- och folkför- des arbets- och intressesfär, H i t det ligger både en privatekono- fråga.
Två uppfattningar ha där bunds plikter.
Förslaget kan när- hör frågan om obligatorisk sjuk- om mi- misk nationalekonomisk gjort sig gällande, skatt efter in- mast jämföras med det förslag som försäkring liksom frågan hemarbe- och förra året framlades av den d&amp;,. &amp; nimilönlagstiftning inom vinst i att man slår sig tillsam- tresse och skatt efter förmåga rande socialdemokratiska regerin- tet och frågan om föreningsrätten.
Del heter uttryckligen i denna mans om skolväsende, sjukvård, Skatt efter intresse är enklare.
del gen och som syftade mot avskaf- post, järnvägar m. m. dylikt, Där- blir en viss ränteberäkning, skatt fande av Danmarks krigsberedskap organisations statuter, a t t ” när frå- gor, som speciellt angå kvinnor, igenom kan också beredas större efter förmåga kräver värdering av och införande av militär polis.
skola behandlas på konferensen, trygghet för enskilda, som ha min- de skattskyldigas inbördes ekono- I detta lagförslag ingår natur- måste minst en av de delegerade dre tillgångar.
Och därför beta- miska ställning och därav följande ligtvis som ett led den allmänna vara en kvinna ”.
Denna la vi s k a t t.
möjligheter att erlägga skatt.
Den Men frågan är inte därmed av- allmänna uppfattningen har likväl motion väckts ännu en, vilken just na kringgås, åtminstone har detta varit fallet i Norge, varifrån ut- färdad.
Genom den allmiinns röst- övergått till det senare alternativet tagit sikte på den obligatoriska rätten ha vi visserligen alla ome- som det riktigaste.
Det finns också värnpliktens upphävande.
Denna delbar eller medelbar bestäm- olika former av skatt, Där finns in- senare motion, som väckts av denna konferens tidigare år och nedlagt ett mycket gott och intres- manderätt över skatterna, men komst och förmögenhetsskatt fa- praktiskt taget blir det än- stighetsskatt och skatt på lös el- nat sammanhang omnämnts i Ti- serat arbete därvid har i år ute- slutits.
Detta har väckt mycken då så, att ett fåtal bestämmer, ler kontant egendom.
Allt detta är devarvet, men vi kunna dock icke indignation bland norska kvinnor vad flertalet skall betala, ett för att hänföra till de direkta skatter- underlåta att återgiva det viktiga- framkallat en skarp protest av den motivering, varmed Norska Kvinnors National- hållande som något kan ändra sig, na.
Sedan ha vi de indirekta skat- ste råd.
när vi bättre hunnit sätta oss in i, terna, den skatt, som erlägges då vad rösträtten innebär, men som man köper en viss vara.
I n d i r k t a et.
Det råder nämligen en så stor troligen ändå alltid i ganska hög skatter motarbetas åtminstone i principiell skillnad mellan de båda get är principiellt sett detsamma grad kommer att kvarstå.
T ex. Sverige av socialdemokratins an- lagförslagen, att rättsförbundets och hela tankegången är analog inom en kommunalnämnd på lan- hängare.
De mena, att härigenom representanter, icke ansågo sig med den entusiasm över nykter- det, där blir det ordföranden, som fördyras levnadskostnaderna.
Vi inskränka greve ha gör upp staten till kommande år ha tullväsendet, en sådan skatt in- avrustningsförslag.
a t t for framtiden skulle alla hans och framlägger den vid ett sam- går också exempelvis i automobil- Den allmiinns värnpliktens av- tjänare bliva absolutister.
Detta manträde för de övriga ledamöter- skatten, som delvis utgår i tilläggs- skaffande är en rättsfråga av det är absolut inte orimligare an att na.
Dessa komma från bygdens avgift å automobilringar.
Man mest principiella slag.
icke en del finns kvinnor, som äro ban- olika kanter, kunna ej så noga skulle s "., kunna säga att nöjes- lämplighetsfråga utan en samvets- förda och ivriga anhängare av d ~.
män värnplikt - för män.
ganska siffrorna och - godtaga skatt är en form av indirekt s k a t t Det första direkta steget till kri- dam.
Det största ansvaret vilar Vårt land har för närvarande uppfattning av den enskildes rätt gens avskaffande är, säger doktor således på den.
som gör upp sta- en mycket stor statsskuld och dry- att själv bestämma över sin frihet Dam vidare, då han kommer in på ten.
Och på samma sätt när det ga skatter.
Det är ont om pengar, och sitt liv måste komma oss a t t lagförslagets betydelse för freds- gäller större områden ända fram heter det.
Det säges också, a t t det- på det bestämdaste protestera, sä- saken, a t t vi låta bli a t t tvinga till rikets budget, som skall fram- ta beror på, att vi inte äro spar- ger Dam, mot disponerar att staten någon a t t mot sin vilja gå ut i utan doktor vårt samtycke krig.
Så skulle åtminstone slags- läggas för riksdagen.
samma.
Det må vara sant.
Men över vårt liv.
Ty det är klart, a t t målet begränsas till dem, som från V i l k a o m k o s t n a d e r skall varför äro vi inte sparsamma?
om statsmakten - och del vill i båda hållen önska slåss och själ- bestridas av det allmänna från de Därför att vår tids ekonomiska syn ett demokratiskt land säga flerta- va kunna välja på vilken sida de enskilda, och hur skall dessa skat- på tingen alltifrån statsmakterna, let av väljarna - tillägnar sig rät- önska kämpa.
Detta fick som be.
ten att råda över mitt liv, så fin- kant sönderjyderna icke lov till penningförvaltande ter uttagas?
Det är de två huvud- våra verk nes överhuvud taget ingen respekt på grund av den heliga, obligato- spörsmål skattelagstiftningen fram- med bankerna i spetsen och t. o. för den personliga självbestäm- riska värnplikten, ställer!
Den första frågan besva- m. ockrarna, som fällas av lagen, manderätten eller någon gräns för PA en skolgård hände det en ras olika av olika riktningar.
(Vi lära oss att inte spara.
Vad hjäl- hur långt staten kan gå i sins över- gång att två små bytingar som en måste hålla oss till riktningar, ej per det, om regering och riksdag grepp mot den enskilde medborga- äldre kamrat ville hindra ifrån att ryka ihop och slåss i det allra bä- predika rens person eller egendom.
partier, ty sedan partipolitiken at- och alla partiprogram Huruvida eo sak är för mig så sta samförstånd sprungo till lära vecklat sig i den grad, som nu sparsamhet, när hela vår samhälls- stor oll), så helig, att jag vill " &amp; och beklagade si.
aver.
att de inte fingo slåss " i fred ” som de skett med s.
k.
valteknik och kom- ordning göres sådan, a t t den prak- livet för den, kan ingen annan än promisser kan man ej längre göra tiskt taget inbjuder oss a t t slösa.
jag själv avgöra.
Det hjälper icke kallade det.
Hur mycket det än är dem till företrädare för grundrikt- Ve och åter ve över lånesystemet!
här att åberopa sig PA fosterlands- fredsrörelsens mål att avskaffa .I- ningar, de få i närvarande stund Samhället har icke rätt att säga kärleken som grund för den obli- la krig så är det dock mer än en ~ " som sig, för kallas vilka vi oss bestäm- värnpliktens avskaffande, men det- rättsförbundets folketingsman, doktor Dam beledsagade sitt lag- kunna setts två manliga delegerade.
Fru och sig till att endast hetssaken, som en lär gi- fråga, som varje människa måste ren något om de enskildas slöseri, ab gatoriska värnplikten.
all Foster- gradskillnad mellan att tvinga folk länge samhället icke endast tillå- kärlek endast vara frivillig.
Det ter utan även inbjuder oss a t t in- måste vara en tydlig brist på lo- teckna, låna, skuldsätta oss upp gik how den patriot som säger: över öronen.
Där är den sjuka min fosterlandskärlek är så stark, att du måste låta dig lemlästas punkten.
Och skatterna bli dryga eller dödas när den kräver det, ja a t t bära.
vad ännu värre är, låta dig kom- menderas ut för att döda andra.
Med den egendomliga halvhet, som alltid kommer till uttryck, när det gäller principfrågor, tro sig de praktiska politikerna hava funnit en kompromiss i den s. k. civila värnplikten.
Men detta är ingen lösning av spörsmålet, tvån- önska det ” slåss i Ired " - för a t t tala med dessa småpojkar, Att värnpliktens avskaffande, tillägger doktor Dam till slut, även kommer att minska både utsikten till krig och omfånget av de här- massor och det människomaterial, varmed krigen bliva förda, är väl uppenbart till och med för dem, vars rättskänsla är så förslöad el- ler a6 förblindad av andra starka lidelser, att de icke kunna inse det orättmätiga i en sådan tvångsin- rättning.
man sig tarvligt slappt oss un- derklassigt och säger: Jag har gud- skelov sinne för humor.
— Varför skall man bli utskrattad för att man tar sig själv på allvar?
För- siggår det inom människosläktet en kapplöpning mellan gudar, så att du och jag kunna få smita?
Vem skall uträtta något, om inte vi göra det?
— Hur svaga vi äro, äro de andra svagare. ” — Med denna appell att ej slå sig till ro, att ej släppa taget, slutar storia ingen historia.
Lika finns litet den första delen av William Clis- med tider, barn och lärare.
skall är litteraturhistorien solds värld.
Den direkta uppma- Det är underligt att finna hur i några exakta uppgifter om H.
G. ningen hade ej behövts.
satt i samhället.
Men ett ödesdigert misstag vidlåter ännu detta arbete Yverdun, där Pestalozzi sedan hade Wells ’ levnadshistoria i den före- När man reser igenom tankens Pestalozzi skulle varit den förste sitt internationellt berömda upp.
liggande s. k. självbiografiska ro- historiens och folklynnenas att varsna det Det går nämligen fostringsinstitut för betalande elever manen William Clissolds värld, av i sällskap med Wells, då vakna tankarna, om än aldrig så insom- inte att sätta in en sådan trappa för (med många medarbetare och världs- nade.
I den världen har man var- » full maskins.
Det måste gå till på berömda åhörare och besökare Wells skall följe sitt minnes trå- ken tid eller lust att sova.
Men hans längtan oupphörligt sträckte dar tillbaka till barndomen, blir väl att arbeta.
ett annat sätt, mera organiskt och stil med det hans tankevärlds historia han E. W – ns.
mera psykologiskt Ingen organisa- ig efter ett fattigbarnshem i I sällskap med arbete och åter och åter finner de enkla grepp som nya kunskaper och nya tekniska möjligheter bereda väg för.
Svårigheten med Penis- lozzimetoden är att den alltför lätt H.
G. Wells: William Clissolds förvandlas i en rutin, som skymmer värld.
I. Bonniers Kr.
6:50 för de stora grundsynpunkterna.
När Wells satte ihop sin världs- Man får alltid börja om med me- historia visserligen med fack- toder: man kan lika litet praktisera mäns tillhjälp rynkade histo- en gång för alla som bad och rikerna på näsan.
Och med full tandborstning.
De vilja förnyas rätt, ty en subjektivt uppfattad hi.
Wells PESTA LOZZI I.
Av EMILIA FOGELKLOU.
(Forts. f r.
föreg.
nr.
Pestalozzi leddes så småningom att inse hur den nya arbetsproduk- tion, som industrien innebar allt- mera tog bort hemmets karaktär av verkstad och arbetsgemenskap; — vars 3 delar den första nu förelig- och mer måste man därför flytta upfostringsplatsen till skolan, som därigenom ökar i betydelse och tion i världen kan ersätta brist på Stanz och hur det var från denna nödvändighet.
Dess mer bjudande kunskap om den enskilda männi- önskans uppfyllande han fick den nödvändigt bIir då ett samarbete skan.
Rent intelektuellt kan man enda glimt av äkta lycka.
som han rikligt njöt under dessa sin beröm- mellan föräldrar och lärjungar, om naturligtvis åstadkomma en hel del; eljest verkligen en uppfostran skall men det som för Pestalozzi var un- melses år.
Den sista perioden av hans liv är komma till stånd, såsom den endast dervisningens hjärtpunkt, bildniii- kan det på en basis av ömsesidigt gen till att varda människa — dess egentligen ett ytterligt vemodigt ka- förtroende och ömsesidig u p p r i k t i g - kräver inre kvalifika- pitel, som jag inte här skall närma- het.
Dess nödvändighet blir också tioner på vilka vi för närvarande re gå in på.
Det handlar något om skolans karaktär av arbetshem där lida stor och måhända medveten Pestalozzis brister men än mera om mer minnes.
Och Wells är eftersom Nordström hans profet!
så för- undrar det oss inte att en skild- ring av studentårens naturveten- skapliga studier blir till en utred- ning om den moderna ståndpunk- ten ifråga om tidens och rummets väsen.
På samma sätt blir yng- lingens sociala funderingar till en kritik av Marx och kommunismen, de religiösa till kyrka.
en livfull mot teologi och Utan polemik egent- — rädda, händer bli företagsamma brist.
Dessa kvalifikationer lösa hur anhängarna förstöra mästarens lig anledning få vi även till livs verk och förhäva sig över honom människans utveckling från apsta- händer, sovande intellekt vakna och nämligen icke ut sig annat än in- reseupplevelser i Sovjetrepu- blinda, dumma och tröga hjärtan divider emellan, endast i smågrup- själv Där är scener mellan Pesta- diet, bliken karaktäristik av ameri- bli utvecklade, modiga klarseende per där den personliga kontakten i lozzi och vissa hans » pestalozzian- kansk psyke och det världens pa- för mänskligheten omkring dem.
omedelbarhet finner kvar.
Vi ha lagt ska » medhjälpare som kallar i tan- rasitsläkte, som lever vid Rivieran.
Både hem- och skoluppfostran allt på massverkan.
I tingens värld ken Franciskus lidande under fran- Ej underligt om man tappar trå- står för Pestalozzi inställd i ett väl- är detta en ekonomiskt sett ypper- ciskanismen eller — en jämförelse den emellanåt i denna ” självbio- grafi ”, Wells kläder sitt jag i en socialt och universellt sam- ligt fungerande metod, det är det många pestalozziälskare gjort digt manhang Tidigt och ofta har han vi försett oss p å Men i människor- det ännu större själsdramat om lär- sysslat med förbrytelsens psykolo- nas värld betyder den förödelse och jungen som förrådde sin mästare.
nomiska resonemang som ändock gi ej blott i sina diktade gestalter tillspillogivande Det är inte för ro Pestalozzi, som stod ödmjukt ska- utgöra huvudparten av boken.
Af- utan också i sådana utredningar skull som socialpsykologerna bor.
pande inför barn och ungdom står färsmannen William Clissold och hans bror, den entusiastiske an- som den om lagstiftning och barna- jat upptäcka skillnaden i kvalitativ hjälplöst prisgiven inför de högklo- nonsören, som specialiserat s % på massuggestion, uppleva kriget och mod Hela hans åskådning härvid- psykisk utväxling mellan den lilla ka, rutinerade, organiserande.
pekar hän mot förebyggande gruppens intimaste liv och massam- Ett rop av biller förtvivlan bryter deltaga i den s. k. Rekonstruktio- lag fram ur Pestalozzi ett par veckor nen efter 1918.
Hur ömkligt miss- åtgärder i barndomen och ungdo- manslutningens.
gruppens kvalita- före hans död.
då en förrädiskt av.
lyckades ej denna!
Om Ryssland Skall den lilla men som bättre tillgodose samhäl- sitt nöd försök ropar blev högt, till en äro tigga- lets väl än straffande lagar när det tivt högre stående fostringsförmåga fattad smädeskrift smutskastade efter re vars de — affärsmans yttre, antagligen för en gång är för sent För Pestalozzi komma till heders igen då ställas den åldrige.
» Dö är ingenting, » sä- staterna att likna vid en är det utifrån statens egen synpunkt vi ovillkorligen inför problemet om ger han.
» Jag dör gärna Men turist, som glömt matsäck men i övriga ett slöseri med varje spillra av ett hemmets renässans som uppfost- att ha levat, ha offrat allt och intet tysthet tar in på ett hotell och — delta som var den ha uppnått, bara alllid ha lidit och människovärde, en kraftmöjlighet, ringsställe ett hjärtelag som går förlorat.
Alla springande punkten i hela Pestaloz- så se allt förött och gå med sitt verk de svagsinta, obegåvade, sinnesslöa, ziz uppfostringssyn.
Moderligheten i graven det är förfärligt. » som fötts in i denna värld måste och faderlighelen förefalla närmast Men verket har inte gravlagts; vara två begrepp på avskrivning — dess hägrar alltjämt fram där de finnas likaväl som alla an- dra tillvaratagas för att få utveck- om man nämligen räknar med dem för o m till självdom och nytt initia- gagna samhället.
Det åskådligaste uttrycket för Pe- stalozzis sociala syn på bildning.
frågan är hans ord i det bekanta samtalet om samhället som ett orät- tens hus, där bara övervåningens men inte källarvåningens folk ha möjlighet att få syn på solnedgån- gens härlighet.
I detta » orättens hus » ville nu Pestalozzi foga in en » bildningen trappa » som han killar del alla skola för- hjälpas att stiga upp i ljuset o c h öppna ögon, väggar och fönster för de stora härligheter i livet som kunde bjudas alla.
Det för var och en alldeles klart att vi i våra dagar få uppleva hur full maskin arbetar för att bygga denna bildningens trappa, Pestalozzi krävde in- underbara — synes man med som — vår värld efter kriget, kaotisk och svår- tydd.
fylld a v fasa över del för- gångna och ångest inför framti- innebörd den.
Men Wells ’ livssyn är icke pessimistens Hans levande sinne för världens och människornas tiv.
I detta nu höjes det ett nöd- föränderlighet och ständiga förny- rop nära nog efter Pestalozzis anda else ger honom hopp och tro.
Han — så trängtar del efter de männi- avskyr grinet, som dödar initiati- ven.
Dickon Clissold säger på sitt skor, som kunna förverkliga män- kärva sätt: ” Man skulle kunna be- te sig anständigt och förefalla ii- niskoskolan.
Den skolan är oss för hög tet högtsträvande I stället beter att bära, den förkrossar oss med sitt höga krav.
Men den gör oss till sina längtare för alltid sedan vi en gång fått syn på henne där långt framför oss.
— la sina små möjligheter, i förtroen- i den mänskliga sfär, där de betyda kall och ej blott naturgivenhet Vad dets livsluft i stället för att förfalla till kriminalitet.
Han tar också upp de inte kunna betyda i ett den nu så aktuella frågan om sexu- hemliv av ny jämbördighet och öm- ell undervisning vilken han anser sesidighet!
att hemmet helst borde ge.
Han Om Pestalozzis specialmetoder kritiserar anstaltsfostran och an- har jag yttrat mig kort.
Om också staltsvård mest utifrån massbe- dessa metoder föråldrats och karri- handlingens synpunkt.
Uppfostran kerats så står dock kvar hänvis- måste enligt Pestalozzi på @ Und av ning på den anda av uppfinnarhåg natur försiggå indivi- och skaparlust, som alltid måste ut- veckla sig, där det finns en levan- de undervisare.
som är glad i sitt te värvet för all inre ordna för dessa tre kravs tillgodoseende: 1.
Människo- värdig tillvaro för den ringaste.
2.
Rätt t i l l uppfostran i och för själv- hjälp och självförsörjning.
3.
Rätt till utbildning av de individuella an- lag, genom vilka individen bäst kan betalar med lånade pengar.
ännu Slut.
värld
God OCh Fallna förslag.
billig själaspis.
(Forts. fr. sid. 1) Skillnaden i de båda diskussio- Ingen ändring ifråga om pilsner- drickat.
nerna framträder mest däri a t t Bland de betydelsefulla frågor, denna sista tillsvidare förts enbart som under den senaste tiden av- mellan yrkesmännen, d. v. s. läkar- gjorts i riksdagen, vilja vi särskilt na, fast på offentlig arena och in.
anteckna två nykterhetsfrågor, vilka bägge föranledde långa och för allmänhetens öron.
God och billig läkarvård.
Har intressanta debatter utan att dock tyvärr leda till något positivt re- icke läkarvården, den allmänna som den enskilda, förbättrats år ena av dessa frågor gäller K.
M:t från år.
Har icke det stora ut- pilsnerdricksförordningen.
ökandet av vårt vetande ökat lä- har föreslagit vissa förändringar karnas möjlighet att bekämpa i förordningen angående försälj- sjukdom och död?
Har icke yrkes- ning av pilsnerdricka, en del mo- tioner i samma ämne ha väckts och skickligheten framför allt hos de bevillningsutskottet har slutligen s. k. specialisterna nått en oanad vid behandlingen av de olika för- höjd i våra dagar?
Gäller del icke slagen i sin tur föreslagit vissa än- blott att låta sådan specialistvård dringar i nämnda förordning.
Des- sultat.
komma SA många som möjligt till läkarnas synpunkt ” har aktualise- deI, om så behövs genom det all- rat stridsfrågan i vårt land.
männas försorg.
Specialistavdel- Även professor Forssner ser i det en ningar med dyrbar utrustning in.
tilltagande specialistväsendet fara för en sund utveckling av rättas j u också på våra sjukhus läkarvården, därför a t t de olika landet runt.
specialiteterna icke vilja erkänna När man PA 1600-talet sökte få den allmänna medicinens överhög- fram en god läkarvård skedde det het, utan anta karaktär av ” rov- genom en stark monopolisering av riddare ".
Han finner en sjukvår- läkaryrket jämte krav på vissa be dens renässans nödvändig och rill den stämda kvalifikationer – examina framför allt sammanknyta öppna sjukvården med sjukhusens o. d. för yrkets utövande.
Ända verksamhet.
upp i våra dagar föres ju med rätt Det vore synd a t t säga, att den eller orätt också striden mot de av Forssner kastade stridshand- okvalificerade yrkesutövarna, de s. sken icke uptagits.
Protester hag- la från läkarföreningar och enskil- k. kvacksalvarna.
Läkarnas egna fackföreningar anskri tyder dock på, att ha - nom sina specialistbestäm- en öm punkt blivit träffad.
Den melser fortsatt på samma väg.
En- väg Forssner anvisar till förbätt- dast den läkare som har en viss så rad sjukvård synes mig visserligen och så bekaffad utbildning ut- mer än tvivelaktig, men i detta över sina statsexamina får an- nonsera sig som specialist.
cialistväsendet ingalunda är en Kan man då icke anse att ut- enastående företeelse, fast formen vecklingen går i rätt riktning?
här och där blivit mindre lyckad.
Professor Hans Muck i Hamburg Tvivlare finnas runt om i världen.
Låt oss bortse från att allmän- g å r till och med så långt att han för- heten trots all populär medicinsk klarar att vår ” kulturbankrutts ” upplysning i stor utsträckning li- förnämsta grund ligger däri att tar till oexaminerade yrkesutöva- specialistväsendet likställes med - re, framhärdande i sin konstiga i stället för att övervakas av i c k s- tro, att det för dem viktigaste ä r vad han kallar ” ö v e r b l a t t bliva av med sina sjukdoms- vetandet ”.
symptom, det må sen ske på e t t al- Det sjuka organet måste sättas drig så ovetenskapligt sätt.
Vik- in i sitt sammanhang.
Sjukdoms- tigare ä r att läkarna själva över- anledningen ligger kanske på ett aIlt ute i världen dragit i tvivels- helt annat område.
Den sjuka måI om de ” med vetenskapens och människan måste ses i sitt ofrån- teknikens nyaste hjälpmedel ’ ’ ar- komliga sammanhang med famil- Vi be- betande läkarna verkligen i alla ja- och yrkesinflytanden.
avseenden äro inne på rätt väg.
höva en mycket mer socialt inrik- Har icke allt detta ve t a n de min- tad läkarvård och förståelse från skat läkarnas förmåga a t t utöva läkarnas sida av de stora sociala sin k o n s t - enligt Hippocrates problemställningarna Vi behöva den förnämligaste av alla läke- icke endast en kunskapsrik utan även en etiskt högtstående läkar- konsten.
Det stora antalet nya behand- kår.
lingsmedel och metoder leda till Huruvida läkarvården skall so- överdriven behandling av symp- cialiseras och läkarna bliva en tomen med förbiseende av den sju- sorts tjänstemän hos sjukkassor el- ka människan och hennes omgiv- Ier institutioner eller läkarvården ning, som lider av och genom den fortfarande till stor del även bedri- enskildes sjukdom.
En nyligen av professor Hjal- mar Forssner utgiven broschyr av nande frågor - men större eller starkt polemisk karaktär ” God och mindre socialisering löser ej pro- billig läkarvård ur samhällets och blemet om sjukvårdens inre renäs- bland annat, att den som på Iandsbygden forslar pili- nerdricka skall medföra kvittens- bok, upptagande för varje köpare det kvantum dricka han rekvire- rat.
Boken skall på anfordran upp- visas för allmän åklagare samt för en särskild person, som utsetts av nykterhetsnämnden.
Pilsner- dricka får heller icke säljas till den som icke fyllt 18 år (nu 16 år) kontrollstyrelsen finner anled- ning t i l l anmärkning mot tillver- kares fösäljning av pilsnerdric- ka, äger den avfordra förklaring, erinring och slutligen hos giva myndigheter påkalla erforderliga åtgärder.
Vid debatten i kamrarna fram- lades många och flera tungt vä- gande skäl både för och emot den förändringen, ehuru föreslagna man knappast kunde värja sig för en känsla av ” den obotfärdiges för- hinder " inför motståndarnas argu- ment.
lngen kunde bestrida, att missbruk förekommer på detta om- sa innebära - Detta - - - sans.
Då har professor Patrik Hag- Om I.
S.
S. hemställt till studenter Nöden bland franska har i övriga länder att de måtte åstad- komma en insamling av 10,000 dol- studenter.
lars Av denna summa ha de nor- ' - " - Student Servi- diska länderna åtagit rig att skaffa 4.000 kronor.
Del är närmast till respektive kristliga studentförbund såsom lokalavdelningar av The World Christian Student Federa- tion, som denna appell riktats.
I Sverige har denna insamling ord- nats så att i våra högskolestäder de kristliga studentförbundens stående I S.
S. kommittéer bildat särskilda samarbetskommittéer med repre- sentanter från övriga studentorga- råde, nisationer.
I Lund har denna sam- även skulle kunna drabbas av de före- verksamhetsfält.
Denna utan organisa- Härtill tion, som har arbetat någon arbetskommitté representanter från slagna svarades, restriktionerna.
att förslaget icke skulle åtskillnad på ras eller nation, poli- samtliga allmänna studentförenin- komma att vålla lojala säljare och eller religiös bekännelse och gar.
Denna hjälpaktion för de fran- vilken lidande och hjälpbehö- medmänniskor varit del en- ska studenterna är främst en stu- motivet för en aktion, har för- denternas egen sak, men det ligger da på ett område, där nu en mängd missförhållanden råda, organisera samarbete mellan i sakens natur, att vi måste vädja majoritet lät emellertid icke över- hårt spända motsatser: mellan fär- till en vidare allmänhet.
tyga sig.
I första kammaren av- gade och vita, mellan kristna och Bidrag till denna franska student- slogs utskottets förslag med 50 rö- ateister.
protestanter och katoliker hjälp kan sändas till de kristliga ster mot 45 medan andra kamma- och för att taga ett speciellt men " - studentförbundens I.
S.
S.
kommit- ren biföll förslaget.
Frågan har mellan judar och téer i respektive högskolestäder.
alltså fallit.
För tillfället gäller hjälparbetet de För Lunds räkning även under Ingen höjning av motboksåldern.
franska studenterna speciellt i Paris.
adress Samma öde har ett annat re- Frankrikes intellektuella ungdom Signe Nilsson, Östra Vallgatan 37. men The lnternational ce (I.
S.
S.).
den första organiserade studenthjälpen efter kriget, starta- des år 1921 av dåvarande resesekre- teraren i The World Christian Stu- dent Federation, miss Ruth Rouse.
Det gällde då närmast nöden bland studenterna i Wien.
men det var ell företag, som växte lika snabbt som efterkrigsnöden spred sig till allt flera länder.
Och nu har I.
S.
S. praktiskt taget hela världen till sitt Riksdagens håller på att duka under.
De fran- ska studenterna ha ofta varit mera förtegna om sina lidanden än vad deras kamrater i andra länder har varit.
De ha länge fört en tyst och tapper kamp mot den nöd, som nu har blivit dem övermäktig.
Många få hell och hållet avbryta studierna icke fyllt 25 år.
Bevillningsutskottet, som haft och söka sitt uppehälle var de kun- att yttra sig över ärendet hade na.
Frankrike behöver dock sin in- föreslagit höjning från den nuva- ungdom, där råder långt rande åldern 21 år till 25 år av läg- ifrån den överproduktion på stu- sta åldern för erhållande av rätt denter, som är ett så svårt problem till spritinköp medan åldern för hos oss.
De som trots allt fortsätta avhämtare av sprit vid inköp A sina studier få kämpa en uppsli- utminuteringsställe sattes till 21 det tande kamp mot den dagliga nöden; är triviala, lätt förbisedda ling år.
Efter en lång debatt, som bjöd när man har dem - som det här PA de vid en nykterhetsfrågas av- gäller: otillräcklig mat och bristan- görande ungefär vanliga synpunk- de hygieniska förhållanden, trasiga terna biföll andra kammaren ut- kläder, oeldade rum eller ingen bo- skottets förslag.
I första kamma- stad alls.
Det blir alltmera endast ren utvisade voteringen 43 röster » les nouveaux riches » som få råd mot och 43 för, varför frågan av- att sända sina barn till universite- gjordes med lottning.
Ödet ville ten.
emellertid, att enligt vår mening I.
S.
S. arbetar i Paris som annor- lott utföll Första kammaren städes efter den grundprincip för gick mot utskottet och förslaget dess verksamhet, som heter: att hjälpa till självhjälp.
Mer än an- her sålunda jordats.
föbud mat nars har detta varit av nöden bland Slaktlagsfrågan har definitivt franska studenterna, vilka sakna gott som alla egna organisatio- strandat för i år, sedan andra kam- ner som de kunna falla tillbaka på.
maren i lördags beslutat a t t icke I.
S. närmaste program är att i återremittera frågan till utskottet Paris upprätta en studentrestau- för sammanjämkning.
Som det rang, där största möjliga antal stu- framgick av Tidevarvets ledare i denter kunna få tillräcklig och nä- formförslag på nykterhetslagstift- rönt, nämligen ningens område den av h r Bärg m. fl.
väckta mo- tionen om, att sådan ändring i den nu gällande rusdrycksförordning- en måtte vidtagas a t t rusdrycker icke må utminuteras till den som tellektuella fel S. rande mat till ett pris som vida skall understiga övriga matställens.
Se- han i sitt bidrag till denna diskus- Maj:ts förslag till dan denna restaurang kommit till sion Om specialisering i läke- rande bl.
a. att husdjur skola be- stånd skall I.
S.
S. hålla den i gång konsten och läkarutbildningen dövas före slakt men med rätt för några månader framåt, sedan hop- framhåller vikten och betydelsen K.
M:t att lämna dispens härifrån pas man att de franska studenter- av en omläggning av läkarutbild- i vissa fall.
Andra kammaren där- na skola kunna driva den som sitt ningen med tillbörligt hänsynsta- emot hade strukit de nna dispens- eget företag.
I.
S.
S. vill framför allt gande till etiska och sociala syn- rätt, det vill med andra ord säga ge initiativet och möjligheterna till punkter i utbildningen.
Om den av professor Forssner s. k. schäktningsparagrafen.
kunna realisera detta pro- anförda satsen ” Det finns ingenting Någon sammanjämkning blev som jekt inom den allra närmaste tiden så farligt för samhället som en sagt icke möjlig och förbud mot hungrig läkare ’ ’ är sann, så ökas schäktning föll tillsammans med fentlig art, må kunna inordnas un- den hungrige läkarens farlighet hela den övriga lagen.
genom att han är väl utrustad med Kontroll över vissa nöjestillställ- teknisk kunskap och färdighe- ningar.
talets korta mening, är att söka ter men i avsaknad av social Till ovanstående fallna förslag förhindra uppförandet av förbjud- svarskänsla och oförmögen all på kunna vi foga ett åtminstone till na filmer anordnandet av likale- silt görande och låtande a n l ä g g a Den i både för- des i lag förbjudna offentliga box- den medicinska etikens speciella sta och andra kammaren väckta ningsmatcher m. m.
Detta har synpunkter.
motionen om större kontroll av vis- nämligen med nu gällande bestäm- Säkerligen har även journalisti- sa nöjestillställningar har behand- melser gått mycket bra för sig ken sin etik.
En aldrig så lats i första kammaren och anta- blott genom att bilda en förening tidningsskribent, renodlat fri från gits av denna.
Utskottet hade för och låta publiken betala eo högst sociala och etiska synpunkter, kan sin del enhälligt och kraftigt till- obetydlig medlemsavgift.
Det vill aldrig på ett i längden tillfreds- styrkt motionen och hemställt om alltså synas som om motiven för ställande sätt sköta sin uppgift.
utredning och lagförslag rörande en lagändring vore mycket väl- Den långt drivna specialiseringen de åtgärder, som utan att kränka grundade och man därför med detta område de legitima föreningarnas rätt.
tillfredsställelse kan konstatera även här ett kunna vidtagas för att sådana nö- att första kammaren biföll e, som hål- jestillställningar som anordnas av tets förslag.
Nu återstår endast att den allt för enskilda klubbar eller föreningar hoppas att andra kammaren gör men som i verkligheten äro av of- detsamma lund säkerligen träffat prick.
d &amp; Första kammaren - - starten.
an- Vinskördefesten.
Turister, som I år bege sig till utlandet, ha många festligheter att välja på, däribland Wiener Festwochen 5 - 19 juni, festspelen i Bayreuth, München och Salzburg samt Vinskördefesten i Ve- vey, som kanske kommer att tilldra sig allra största intresse.
Denna fest äger rum vart tionde år och kostar staden och sta- ten över en och en halv miljon schw.
frcs En billigt och bekvämt sätt att övervara dessa festligheter.
är att deltaga i de av resebyrån Alpina i samband med dessa festligheter arrangerade resor bl.
a. till Wien m. fl.
platser 4-17 juni, tin Bay- reuth, München, Salzburg, Schweiz, Vene- diu 1 7 juli --- 7 aug.
samt till Vinskördefes- ten, Venedig, Budapest, Wien m. fl.
den 2 " juli-13 aug.
eller 21 aug.
För våra husmödrar.
På Ernst Wess- mans bokförlag har nyligen utkommit Ka- lander far Sveriges Husmödrar.
Den in- nehåller en del mycket läsvärda uppsatser ifrån husmoderns eget speciella gebit, så- som hemmets ekonomi och hygien, hem- mets uppvärmning, m. m. men den ger också glimtar ifrån världen därute.
Bland annat ger Iektor Elisabeth Eurén en in- tressant skildring ifrån Oberammergau i vardagsdräkt - Pris kr.
1:55.
