# ID: svediakorp-per3336
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,945
# sentences: 620
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi och våra tidningar.
Pressen nom o p i o n s - bildare.
såg fru Löfgren att allmänheten Kriminaljournalistikens vådor.
borde inrikta sina önskningar om en förbättrad press.
Det är mycket lärorikt att höra fack- män uttala sig det som tillhör deras Inte minst om del har med djur att över Det tredje stora önskemålet be- yrke.
Stockholmsavdelningen av Fri- sinnade Kvinnor hade onsdagen Den första punkten gäller utri- träffande pressen gäller k r i m i - eller m ä n n i s k o r.
fisk och en husmor t i l l exempel om mal.
d e n 4 m a j årsmöte i Grand hotells k e s p o l i t i s k a t i n g.
Liksom n a l j o u r n a l i s t i k e n matsal.
Senare delen av förhand- Elin Wägner i sin artikel ” Äga vi De proportioner, som brottmåls- Då f i r man veta något.
lingarna upptogos av en diskus- våra egna själar ” i n:r 18 av Tide- referaten och sensationsnyheterna Om mal har jag upptäckt något själv.
sion over ämnet ” Allmänheten och varvet underströk talaren kraftigt antagit i den moderna pressen bli Jag har upptäckt att de lärt sig äta siden.
pressen ”.
Inbjudan till denna dis- den stora faran av en ensidig opi- så småningom ödesdigra urbota husmor jag är, kussion hade hörsammats av ett nionsbildning i synnerhet i en for- att undergräva moralen hos s t o r a I min mors och mormors tid mycket stort antal personer, bland ut tillspetsad Situation.
Man har befolkningslager framför allt den åt mal icke siden.
Det var ändå en sak, dell.
osäkra liv.
De vilka befunno sig representanter otaliga exempel PA hur pressen ungdom av vilken man inte k a n ansågs säker i sig hederligt med ylle, man viss- for pressen, fångvården och hem- upphetsar och eggar istället för begära någon urskiljning.
En men, vidare jurister, nervläkare a t t lugna sinnena och därigenom människa med diffusa m o r a l i s k a var man hade dem.
Nu har tydligtvis och pedagoger.
inverkar oerhört skadligt PA ett anlag i n k bara kan få utan får I ett synnerligen intressant och lands fredliga utveckling.
Det är också bevisligen ofta sina första malen lärt anpassa sig.
I det sidene tide- anförande först inle- inte längre någon oomtvistlig san- impulser till en förbrytelse genom varrv, som nu är inne äter det nya malsläk- daren, fru Mia Leche-Löfgren ning, a t t det är furstar och mili- tidningarna.
Den mekaniska efter- tet siden.
Det betyder måhända övervin- fördom, av en gren några utgångspunkter för tärer, som skapa krig.
Man kan härmningsdriften är särskilt hos den följande diskussionen.
Tal.
ut- nu i demokratins tidevarv ifråga- ungdomen mycket stor och man en förändring I levnadsvanor, som männi- ser ofta exempelvis i London, hur skorna indirekt tvingat dem till.
gick ifrån att en stor del av allmän- sätta om inte detta styrelsesätt, heten börjat hysa mycket starka behärskat av en press, som har ett visst sätt a t t mörda, förfalska Även fiskarna i sjön a h svinen i stian sig.
betänkligheter mot vissa avarter ekonomisk vinning och sensations- eller stjäla uppträder rent epide- anpassa Jag känner en gammal fiskare som med inom den moderna pressen.
Och lystnad till drivfjäder är en lika miskt.
Som ett oerhört dekadenstecken trovärdig uppsyn försäkrat mig, att fis- karna am så begåvade att han ständigt detta i klart medvetande om stor fara för freden som ett sty- pressens stora betydelse och vär- relsesätt med ett fåtal maktlystna i detta hänseende betecknande ta- måste byta redskap för att överlista dem.
laren a t t m stor daglig stock- De gå ryy par år villigt på ett redskap av de som bildningskälla särskilt för stats- och finansmän i spetsen.
holmstidning icke ens dragit sig ny fason.
Men icke längre, ty sedan är den publik, som är hänvisad till Den andra punkten gäller våra kännedom om detta rackartyg spridd I a t t huvudsakligen söka kunskaper tidningars inrikespolitiska hela sjön.
- Det är en ganska liten sjö - och han får finna på något nytt.
En och upplysning genom tidningar- a v d e l n i n g.
Denna har på mån- na.
Att detta växande missnöje så ga håll förlorat sin karaktär av bä- grovt brott kommit i kontakt med undantag utgör lektiden, då gå fiskarna i rättvisan.
Det måste av en okritisk de mest urgamla fällor.
sällan kommer till uttryckt ligger rare för en fast åskådning under uppfattas som ett tid- Nu får jag anhålla att den läsare, som ju i sakens natur; kritiken mot dagspolitikens alla växlingar.
Den alltid hjälper andra kåsörer med att ställa pressen blir ju så sällan framförd övergår i stället alltmera till att bli ningens indirekta partitagande för den lämpliga frågan på del lämpligt stäl- brottslingen ifråga.
let, så att han kan komma ett stycke vi- just i pressen.
någon sorts insändaravdelning, där I regel gäller annars för tidnin- dare, att denne läsare ville fråga mig i De dagliga tidningarna arbeta starkt personlighetsfärgade skri- garna, att de äro men snara att vad mån svinen få anpassa sig efter nu- benter polemisera inbördes om si- fälla än att fria.
En person t. ex. tidsläget, ty jag vet det.
Det ha fått an- det na favoritidéer.
Lägger man här- som ännu icke blivit överbevisad passa sig efter den moderna silhuetten.
under eo gäller för oerhörd dem att pressning, komma först och samtidigt servera tidningsma- till a t t en tidnings moraliska och om brott kallas dock ogene- De ha fått lov att finna sig i att få sin matordning omlagd för att svara mot d- terialet ah att det med begärlighet intellektuella hållning i övrigt io- rat i rubrikerna för mördare och terfrågan på magert fläsk.
När icke män- anammas av största möjliga läse- ke överensstämmer med förkunnel- förskingrare.
I detta sammanhang niskan länge vill vara fet, måste svinet krets.
Denna febrila brådska kan serna på den inrikespolitiska av- kom även talaren in på det upp- vara slankt.
Kanske under djupt inre visserligen anses som en förmild- delningen, ökas naturligtvis viller- rörande i att de döda äro i full- motstånd, som slår ut i nevros, del vet ständig saknad av rättsskydd man icke, svin äro så inbundna, rande omständighet men den io- vallan ytterligare Man ska höra en genom den är, blev jag ung ett upplysningsarbete pågått från malgene- sakrikt @ " nandet av en måhända för att helt nyligen öppna sina spal- läsekrets är Människan talar mera, men man förstår ke tillräcklig för att försvara, a t t sådant som i privatlivet utdömes av den allmänna rättskänslan skall behöva tolereras bara för a t t det kommer ut på tryck.
P A t r e väsentliga punkter, an- Till Dig.
Tre dikter vill sjunga något vackert, ville ningslöst utlämnat till främling- behärskar den icke.
Hon gör sig frivil- ar och dissekerat in i minsta detalj ligt till slav under sina egna uppfinningar.
Hon förstår icke att anpassa sig efter det (Forts. å sid.
6.)
av Sara När jag ser Dig.
Tack.
Jag gentemot pressen.
Har en männi- henne egentligen inte bättre för det.
Hon ska tagits av daga PA ett eller an- är underbar.
Hon överlistar naturen och nat sätt, blir hela hennes liv sko- lockar ur den dess hemligheter, men hon Bohlin.
Illusion och verklighet.
När jag, &amp; dig, sjunga himlens vindar solskens-sång och knoppar brista ut på lönn och Dig.
lindar.
Jag ville stämma upp en visa om Jag andas åter, borta är allt tvång.
den solefröjd jag drack, varje gång Ditt ljus fått lysa över Och isen smälter kring mill hjärta nattens frostdok inför solens mig.
kyss, Försvunnen är den mörka smärta, Varje gång D u åt mig ser, som kvalde tungt mill inre nyss.
så där gott och soligt ler, Och etern skimrar blå.
Ur mullen hela r y m d e n fylles av Dill ljus spirar och i sällsam harmoni en vårängs glättigt friska däjlighet, ljuder livets symfoni o c h mjuka rankors grönska sirar min nyss så grå och trista enslighet.
av cumbulers klang och harpo- strängars brus.
Ja, blott j a g ser dig, allt av fägring glimmar.
Allt doftar tjusande som blå syren.
Från nuets glans få öde da ’ r och timmar en ljus reflex som värn mol saknads säga Dig ell tack för allt gott, som jag fått röna utav en jubelmättad som I men.
Var du ell verk allen av mina dröm- mor?
läge hon själv skapat.
Ja, nu kommer jag på denna lilla omväg över malen, abor- ren och svinet, fram till det nya flott- förslaget.
Alldeles säkert tror riksdagen att den anpassar sig, när den röstar ige- nom det borgerliga flottförslaget.
Den sä- ger med Stockholms Dagblad att: a r b e - tet för freden måste ta t i l l verkligheten.
Den väter på fingret och känner att del blåser rustningsvindar i världen.
Del gör det också naturligtvis.
Därför att männi- skan tror att hon måste duktigt för- bereda sig p i den stora människoförin- telsen, när hon listat ut knepet hur det En tankens lek uti min ensamhet?
h ä n s y n Min längtan blott, som alltjämt sömmar i bågen in dill väsens däjlighet?
Vad mer?
Om skapad blolt av drömmar, går till.
kan du mill liv ge färg och rytm bygga Nu ska en kryssare vi ju till för våra 16 kusters millioner, försvar och och glans, det försäkras att del är inte dyrt ty en fer tomma verkligheters trista töm- sådan kan hålla i 30 år.
Den skulle så- mar, lunda inte kosta mer i n en halv million jag väljer drömmens ljusomspunna om året.
Flottkommittén är förmodligen nöjd där- krans.
med och tycker att vi visat oss förstå försvarets krav.
Menige man tycker att en halv miljon, del må vara hänt för att få skydd för hus och hem.
Men hur ser dol ut om femton Ar in- nan hälften av dess livstid förlupit?
Antingen ha vi väl kommit fram till ett rättstillstånd, som gör dessa kryssare överflödiga.
Eller också ha vi helt andra mera grandiosa stidsmedel.
Eller ha vi redan nästa stora krig bakom oss och ha uppnått samma behagliga freds- ha
Sjukkassorna.
Allteftersom ständigt större ka- tegorier av människor kommit att leva lösgjorda från och förmena- de jordens stöd, för att i stället för sitt uppehälle vara hänvisade ute- slutande till den egna arbetskraf- ten, har osäkerheten inom för- värvslivet förnummits alltmera ödesdiger.
Likaväl som den oskada- de och fullt i anspråk tagna ar- betskraften är en pålitlig grund- val att bygga ett liv på, lika visst är, att den är utsatt för de meat oberäkneliga och svårbesegrade angrepp, Sjukdom och olycksfall kunna ödelägga varje möjlighet till självuppehållande arbete, me- dan en stängd arbetsmarknad allt- för ofta lämnar även prima ar- betskraft utan tillfälle att fylla sin uppgift i samhället.
Som ett skydd mot denna skräm- mande osäkerhet ha vi i stor ut- sträckning tagit vår tillflykt till försäkringar av olika slag, sjuk- försäkring, olycksfalls-, ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.
Det skick i vilket vAr socialför- säkring befinner sig, är emeller- tid långt ifrån tillfredsställande.
Uppbyggda utan gemensam plan arbeta dess olika grenar var för sig, medan gränserna för de olika ofta äro allt annat kategorierna ä n lätta att fastställa.
Verklig försäkring och statlig försörjning äro dessutom inom den obligato- riska försäkringen ofta samman- blandade på ett sätt, som är på samma gång betungande för sta- ten, som det är olämpligt ur den enskilda självverksamhetens syn- punkt.
Invaliditet, d.
v.
s. permanent sjukdom, var som bekant föremå- let för den första obligatoriska för- ringen i vårt land, nämligen AI- derdoms- och invaliditetsförsäk- ringen av 1913, den s. k. pensions- försäkringen.
Denna försäkring hänger emel- lertid i viss mån i luften, då vi hittills ej halt något organ, som kunnat PA tillfredsställande sätt samarbeta med pensionsförsäkrin- gen genom ett förebyggande av invaliditet Våra nuvarande sjukkassor med sin i allmänhet mycket korta sjuk- hjälpstid (vanligen 90 dagar) och brist på anordningar for sjukhjälp ha i regel nämligen e j kunnat fyl- la denna lucka i försäkringssyste- met.
Därtill har också i hög m a d bidragit den mycket stora splitt- ringen inom sjukkassorna.
Det nu framlagda förslaget, som om nå- gon vecka kommer att behandlas i riksdagen, avser att med bibehållan- Sjöslaget vid Hel- geandsholmen.
slaget bygger på besparings- kommitténs och 1926 års proposi- tion om enhetskassor, men har PA Årets stora försvarsfråga, d. v. s. grund av riksdagens föregående militärfråga, är avgjord Det stora slaget är utkämpat, och regerin- år lämnade direktiv sökt a t t nå dot hembar segern.
I yttre måtto önskade resultatet på e t t för sjuk- den icke dyrköpt, stödd av hö- kassorna mindre rigoröst sätt.
gern och en föregående socialde- Propositionen föreslår sjukkas- sornas begränsning till vissa loka- la områden.
A varje ort bör en- dast en central kassa, distrikts- sjukkassa, få finnas och skall kun- dunkel, klagar över svårigheten att na bestå av en sammanslutning av ortens förutvarande mindre sjuk- ker grund att bygga på, men båtar kassor, i förslaget kallade primär- kan man bygga utan grund, del he- la flyter Hrr Lindman och Tryg- sjukkassor.
Sålunda söker man åstadkomma ger voro nöjda och ansågo, att detta förstå innebörden av det nu fatta- en större koncentration byggnadsföretag skulle förflyta un- av sjuk- kasseverksamheten utan a t t direkt framtiden är oviss, Vad vi för vår del utläsa UP del gå in för enhetskassesystemet Ökad koncentration vinnes ge- hela, är icke någon större eller min- nom att varje sjukkassemedlem dre till l a n d s eller v a t t e n förpliktigas a t t ingå uti distrikts- u t a n e t t kompromissförslag 1925 kassan, vilken påvilar de olika års s.
k.
lösning av försvarsfrågan uppgifter som ha med samarbetet var.
Hade det Brantingska förslaget att pura.
Distriktskassan skall så- segrat 1924 hade den anda av verk- lunda ha hand om den nu obliga- lig fredsvilja, som där likväl fanns, toriskt påbjudna sjukvårdande verksamheten, vilken innebär lä- att kompromissförslag även kar- och sjukhusvård.
Den skall vittna o m en viss fredsvilja, men ef- även utbetala sjukpenning under ter något mindre linjer.
1925 års k. lösning var ett försök till den förlängda sjukhjälpstiden d. v. s. från den hundrade dagen intill två år.
Enligt de sakkunnigas för- det nu antagna flottförslaget åter- slag skulle även moderskapsförsäk- står att se.
Vi rösta med fröken Hesselgren, ringen omhänderhas av distrikts- kassan.
Kungl.
Maj:t har visserlig- hr Israel Holmgren och flertalet gen lagt tillbaka denna försäkring PA primärsjukkassan, men det vore geringspropkositionen var: » vi mena- önskvärt a t t riksdagen ginge in på de allvar med den avveckling av som inleddes de sakkunnigas förslag på denna militärbördorna, punkt.
Det råder intet tvivel om, 1925 ».
trygghet komma att allt framgent göra s. minskning av militärutgifterna.
Hu- socialdemokrater.
Ty vad de me- a t t distriktssjukkassan med sin större bärighet lättare kan tänkas fråga nom låtit vänta på sig i 25 ordna den vård, nom barnsängs- A, kvinnorna under denna tid behöva Sjukkassorna tänkas i sin sålun- fullt ut lika mycket som en pen- da seglerade form kunna använ- ningshjälp.
das även som organ för olycksfalls- Förslaget upptar möjligheten a t t och ålderdomsförsäkring.
direkt ingå i distriktssjukkassa Utan tvivel måste en försäk- för erhållande av sjukvård och ringsverksamhet, som på ett sätt, barnsängsvård.
Det är mycket tro- vilket framgår av ovan gjorda kor- ligt a t t denna form av sjukhjälp ta redogörelse, tar hand om sjuk- kommer a t t särskilt användas av domsfallen på e t t tidigt stadium gifta kvinnor och måste sålunda och på ett effektivt sätt, ha till distriktssjukkassorna under alla resultat a t t en stor del av det all- förhållanden ha hand o m moder- männas u t g f t e r för fattigvård, skapsförsäkring.
Det synes då pensionstillägg och allmän sjuk- vara riktigare, att hela denna gren vård kunna undvikas.
Bjuder för- kommer a t t påvila distriktssjuk- slaget därtill en utväg a t t undgå kassorna och torde man i dem då den obligatoriska försäkringens också kunna räkna på lämpliga tungrodda och dyrbara apparat organ för eventuellt moder- med dess undertryckande av en- skapsunderstöd Kanske är detta skild ansvarskänsla och drift till enda möjligheten a t t uåånå en självverksamhet måste det betrak- lösning på denna oerhört viktiga tas som ett steg i rätt riktning.
ett I skapsunderstöd.
Gandhi talar till folket.
att icke mera hysa ovänliga tankar mol någon som betraktar sig själv som ens fiende.
Den som bekänner folk följt Gandhi de bygatorna.
Överallt som sig till Gandhis lära, får icke stå emot orätt eller hysa önskan att under olika skeden av hans väntade på Gandhi.
En man satt på skada någon fiende ej heller använ- befrielsekamp.
Här en skild- ett tak och höll ut ett sjukt ben.
da våld för att skydda deras ära ring.
given av ett ögonvittne w m om han trodde att han skulle som äro i hans vård.
Som Mahat- som i år sett Gandhi i hans bli frisk genom en välsignelse från man sade till oss: jag måste börja steg Gandhi upp på bordet och sade: arbete bland folket.
Detta Mahatman, när han f o r förbi Vi med mig själv.
Om jag är högfär- jag ber er vara tysta.
Hans röst var ögonvittne, G r a c e H u t- kommo in på en gård och stego av dig eller ohövlig, så är det våld.
oväntat djup och fulltonig för att c h i n s är en av de mera vid den Asram eller boning, där I grunden har Gandhis rörelse komma från en så liten gestalt.
Det kända medlemmarna av Inter- Gandhi uppehöll sig.
alltid varit mera religiös in poli- blev tyst, och han talade, stilla utan Nareissdagen.
nationella föreningsförbundet Ell litet rum med marken till golv och medarbetare i The World och den vanliga upphöjningen av To-Morrow, varifrån skild- sten till att sova och sitta på.
Gand- ringen är hämtad.
his hustru stod vid ingången.
Hon hade en hög panna, fjärrblickande På en öppen plats utanför den ögon och den orientaliska ro i håll- lilla indiska byn Bettiah i provinsen ningen som kommer en bråkig ame- Bihar sutto mor än tio tusen män i rikan att blygas.
Vi skulle önskat en vid cirkel och väntade på Gand- att få ett samtal även med henne, hi.
Alla hade vita dräkter och buro men hon följer hinduisk sed och fö- den vita turbanen, som är tecknet redrar att hålla sig i bakgrunden.
på Gandhis efterföljare Man såg I Afrika gick även han frivilligt i en och annan oxkärra parkerad un- fängelse för att protestera mot la- der träden, men de flesta åhörarna garnas orättvisa mot de indiska hade kommit till fots, många från emigranterna.
fjärran byar.
Som de enda två Vi drogo av våra skor vid trös- kvinnorna i hela denna folkmassa, keln och satte oss på stenplattfor- blevo vi hedrade med platser nära men.
Strax därpå kom Gandhi.
den lilla plattformen.
Han hade badat efter vägarnas En timme gick.
Två elefanter damm och hetta och var nu klädd blevo synliga i bakgrunden, på var i vit hemmavävd mantel.
Intet por- och en fyra, fem män, sålun- trätt gör rättvisa åt honom.
Det da hade läktarplatser till mötet.
kan inte återge hans stora stilla Ständigt vidgades cirkeln ut av fle- och strålande leende.
Tag hänsyn till barnen!
vävnad är avsett att befria lndien het måste tvättas bort.
ra åhörare.
Men mahatman var Han talade också om söndringen Pastor Hagbard Isberg i Malmö, känd Gandhi äter icke efter solnedgån- icke bara från dess fattigdom men försenad.
Han hade fyra gen, därför intog han sitt kvällsmål också från industrialismens olycka.
mellan hinduer och muhammeda- för sin insats i barnavårdsarbetet har i byar den dagen och talat i var och medan vi talade.
Varm mjölk i en Hemslöjden tar större fart för var- ner.
En helig man, en hindu, hade dagarna i en till barnavårdsförbundet en av dem.
Nu var han i bil på väg skål, några russin och I r e apelsiner.
je år.
Nästan alla provinser ha or- i slutet på förra året mördats i Del- ställd redogörelse gått skarpt tillrätta med till Bettiah.
På detta vis har han nu Han satt på en vit fill.
den enda mö- ganiserat produktionen inom sill hi av en muhammedan.
Hinduerna en del missförhållanden, som han anser i fyra månader farit omkring i In- beln i rummet.
område.
Hemspunnen ull och bom- måste förlåta och glömma denna f. I).
vidlåda barnavårdsarbetet och sär- dien.
Han har nyligen bevistat den v i talade om Ahimsa, den vapen- ull föres till centraler, där den kö- handling.
Enighet måste uppstå i s k i l l beträffande vanartade barn.
De lndiska Nationalförsamlingen i Gau- lösa kampens princip.
Gandhi har pes för att sedan säljas.
Gandhi och Indien.
skyddsuppfostrande åtgärder som vidtagas hati norr om Calcutta, o m samla- funnit den både i den kristna läran hans medarbetare hålla nu på att När talet var slut rörde sig fol- mol dessa barn äro alltför litet präglade des under lösenordet: frihet är dyr- och de hinduiska urkunderna.
V i samla en fond för att hjälpa dessa ket framåt mot mahatman som ha- av hänsyn t i l l barnets själsliv.
barare än livet.
Men där hade han berättade honom att amerikanska centraler.
Engelska regeringen kan vet vid flodtid.
Gandhis lärljungar Även en jämförelsevis obetydlig förse- vägrat att avge någon politisk de- fabriksarbetare som använt meto- icke lägga sig emot denna organi höjde bambustavarna för att hejda else blir mången gång föremål för en gan- klaration.
Hans program för den den döpt den till den hinduiska sation.
trots det att del hemvävda skarorna men massans vågor slog ska betydande apparat.
Har några små- närmaste framtiden är opolitiskt.
kampen.
Han sade genast: men del tyget svårt konkurrerar särskilt mol plattformen.
Var a h en ville pojkar lagt ner några bleckbitar I en au- Han utför nu det långa förberedan- är ju att framhäva min religion med det engelska fabriksvävda ty- komma nära mahatman.
Gandhi tomat a h lyckats få fram några choklad- räckte oss handen för att hjälpa oss bitar sättes hela maskineriet genast i de arbete, som skall göra lndien framför alla andm.
Principen är get.
universell.
Mitt folk har ännu icke Gandhi talade den kvällen om upp på plattformen.
N i är säkrare gång: anmainn till polisen, polisförhör moget för frihet.
Det finns olika uppfattning om bevisat att de kunna föra en vapen- hemslöjden och om parias orenhet.
här.
sade han med sitt vackra Ieen- med syndarna, en mångsidig rapport sal- vad som menas med lndiens frihet.
lös kamp, men kanske är det mera Då han kom till de väntande skaror- d e Men,!
s snart som jag nu går, tes upp och tillställes barnavårdsnämnden undersökaren börjar arbeta, besöker hem- Somliga anse att därmed endast kan färdigt därför in folket i något an- na hade solen gått ner och lyktor- går också folket.
Han försvann a h folket föIjde men, gör anteckningar, skriver rapporter menas fullkomlig frigörelse från del nat land.
Vi segrade genom den na tändes.
Från landsvägarna kom- a h utlåtanden, nämnden har sammanträ- engelska imperiet.
Men Gandhi sä- vapenlösa kampen i Afrika och vi mo nya skaror som pressade på honom.
Dagen därpå, en måndag, var de.
barn och föräldrar tillkallas, nya skri- ger: låt innehållet i begreppet frihet skola segra genom den i Indien.
omkring hans vagn för att få se och växa med del nationella medvetan- För Gandhi och hans följeslaga- höra.
Han kom fram till den lilla hans tysta veckodag.
Han tillbrin- verier a h samhället har gjort sin plikt.
del och de nationella framtidsmå- re betyder principen mera än att plattformen och satte sig på bordet.
gar den med läsning, begrundan Att barnasjälen blivit märkt är inte sam- hällets sak.
len.
Man har frihet även under avstå från våldsamma handlingar.
Ingen hörde välkomsthälsningarna, och bön.
Om och då samhällsåtgärder äro av nö- främmande herravälde, om man Att avge löftet om Ahimsa betyder ty folket rörde rig och talade.
Då Grace Hutchins.
vanartad ungdom, ifrågasätter bara har förmåga att visa en själv- pastor Isberg, om del icke vore lämpliga- ständig vilja.
Endast Indien själv, r e att någon annan in polismän toge inga kongresser, kan besluta vad hand om f6rh6r och utredning redan ifrån slags frihet del vill äga.
Den verk- början.
Min behöver bara erinra om de liga betydelsen av ordet frihet kan ömtåliga fall.
då det är fråga om barn icke fastslås genom kongressresolu- under tolv år och kvinnlig ungdom över tioner utan genom våra handlingar, huvud taget, vilka gjort sig skyldiga till och de medel vi använda för att sexuella förvillelser Men bara del att barn uppnå vårt mål.
Om v i kunde sam- och ungdom i a h för förhör föres till en In oss till handlingen skulle frihe- polisstation och få vistas i en lokal, där ten sköta sig själv.
kanske samtidigt en eller flera äldre för- vi sutto och tänkte över denne komna stackare uppehålla sig, finner pas- man som samlar tio, tjugo tusen a- storn vara i hög grad förkastligt.
.
hörare i varje by där han talar, då Pastor Isberg säger vidare, del nn en medlem av lokalkommittén bad i hög grad av nöden, att barn under 12-14 oss följa honom.
Mahatman önskar år samt all krrnnlig ungdom över huvud träffa er nu, sade han.
Han har taget i fortsättningen omhändertagas av kommit fram till Bettiah, men det särskilt kvalificerade polissystrar, att barn dröjer ännu en timme, innan mötet och ungdom inte sammanföras med äldre börjar.
förbrytare samt att inga åtgärder vidtagas En muhammedansk advokat kör- bakom föräldrarnas rygg.
de o s i ~ sin bil genom de fullpacka-.
- ~ - Tidevarvet har Svart på vitt.
som besökt den mot
sen når oss.
Detta därför, att av hela hennes omfattande produktion föreligga, så vitt jag vet på väst- europeiskt tungomål icke mer än tre böcker.
- Vid en av dessa är det nedanstående rader en smula ville stanna: den i fjol till svenska översatta Kvinnans ställning i den lertid så finns det sådana ockspå nu, men på ett håll, dit vi av vana al- drig vända våra blickar: i revolu- tionsländerna.
Alexandra Kollontay är en av dem.
Måhända är hon den mest fascinerande avdem alla,åtmin- stone är hon den mest omskrivna.
Vill man komma henne närmre in på livet skall man rid sidan av aren av rikedomen är arbetet, Kvinnoarbetet hade, som en be- den här refererade boken också lä- sa hennes två andra Den nya mora- kapitalet, det vill med andra ståndsdel av prodktionskrafterna, Arbets- len och Arbetsbiens kärlek.
Vad ingått i folkhushållningen.
plikt är införd.
Lyxkvinnans lid är den senare angår, tror jag nog, att ute.
Arbetsplikten gör kvinnan kommer man till den utan någon till en erkänd arbetsenhet, den gör förkunskap alls om del nya Ryss- henne ekonmiskt fri.
Inrättandet land.
kan den knappast ge en myc- kommunhem och barnkrubbor ket.
Stor konst är den icke; som lösgör henne från vaggan och kö- tidsskildring är den ovärderlig Id- ket.
Revolutionen har fört kvin- vet har med livsnödvändighetens man ut ur familjens krävande at- tunga hammare smidit en kvinna mosfär till samhällslivets frihet.
därborta med andra själsanlag i n Grundvalarna för hennes sekellån- den gamla.
Ell par kloka och med- ga rättslöshet har ryckts upp med kännande ögon har iakttagit henne, rötterna.
- Med familjen har Sov- och det är henne vi möta i Arbets- jets politik överhuvudtaget aldrig biens båda huvudfigurer Jenia och sysslat.
Förändringen inom familje- Vasja, de båda trägna arbeterskor- och äktenskapsförhållandena i na i Sovjets stora samhällshus.
Alexandra Kollontays yttre son Ryssland kan därför närmast liknas är en annan än vid ett jordskred.
Moder och barn inre apparition har däremot från början varit före- de äldre ryska kvinnliga revolu- mål för rådsstatens särskilda om- tionärernas: Zasulitj, Figner och Perovskaja.
De voro alla slutna, re- sorg.
Den ryska revolutionen, så slutar na och stränga.
Medeltida helgon- Alexandra Kollontay, har för de ar- gestalter, vid vars liv inte häftade en betande kvinnorna i vidaste mån fläck.
Alexandra Kollontay är re- öppnat möjligheten av kvinnans nässans.
Den strama prerafaelitiska frigörelse.
Privategendomens dikta- liljan är icke hennes.
Hon är mörk tur har under århundraden hållit och mjuk.
Den eldröda blomman henne i slaveri.
De arbetandes dik- är hennes symbol.
Likväl är hon av samma slag som de.
Hon liknar tatur skall befria henne.
Turgenjevs Elena, urtypen för den Utrymmet har icke tillåtit mig all ryska kvinna, som med hjärta och närmare gå in på innehållet i den- själ deltog i frihetsrörelserna, stred na märkliga bok.
Man må nu för massorna, härdade ut med Sibi- tänka om kommunismen vad man riens snö, och om det behövdes dog vill.
Som den kvinnosakens för- på schavotten.
Som hon är, är hon kämpe hon i många år varit har ä k t a Man måste älska henne.
Alexandra Kollontay, synes del mig.
Så som man innerst ändå alltid ill- r i l l att bli hörd.
Hennes bok är skar livet .... Om icke för annat.
en handske, kastad mot hela den så för den skull, an människor av borgerliga kvinnorörelsen.
Vem tar hennes släkte f i n n a s m i t t ibland upp den?
oss.
För något år sedan har Elin Wäg- - ekonomiska samhällsutvecklingen.
sälja (Frams förlag 3: 50 henne, tortera henne, föreläsningar för de studentskor, domlig auktoritet kvinnans förberedde rig för sin verksam- kastelse under den starkares rätt.
kvinnoavdelningarna ».
Det Kvinnan var enligt kyrkofädernas föreläsningar, fjorton till mening » djävulens käril ».
Ju kun- boken innehåller.
Den fal- nigare hon var, desto säkrare var der i tvänne avdelningar: det, att prästerna i henne såg en dels en historik över kvinnans till.
varo genom tiderna, dels en redogö- relse för hennes ställning i det nya nässansens lysande period.
som kommunistiska Ryssland Ut från sin marxistiska stånd- framvisar så många lärda och själv- punkt ser Alexandra Kollontay ständiga kvinnonamn gjorde på del kvinnans historia i den materialisti- hela taget kvin ska historieuppfattningens ljus.
Ba- past bättre.
kom de historiska företeelserna lig- rioden utgör i fa de ekonomiska faktorerna.
Av ria ett dystert dem har kvinnan liksom mänsk- kumulering når så sin fullbordan.
ligheten i sin helhet, varit beroende.
Mänskligheten inträder i den stor- I den mån de förändras.
förändras kapitalistiska produktionsepoken.
hon.
Kvinnans öde förenas med arbetar- Djärvt drar Alexandra Kollontay klassens.
Kvinnorörelsens och arbe- upp den långa linjen, som börjar tarrörelsens lid är inne.
längst borta i urkommunismens fria Det är nu av stort intresse a l l skogar och slutar vid maskinerna iaktta Kollontays ställning till i storkapitalismens jättefabriker.
kvinnorörelsen.
Denna har, säger Endast antydningsvis kan jag stan- hon, alltifrån sitt första framträ- na rid etapperna.
dande delat upp sig i två skarpt Urkommunismen var lika utveck- skilda riktningar.
Den ena under ling och lika rättigheter.
Där den den borgerliga kvinnorörelsens fa- övergick till jordbruk utvecklade sig na, den andra som en del av arbe- martiarkatet.
Kvinnans roll var vid rarrörelsen.
Författarinnans hjärta denna lid huvudproducentens, och är hos pro inom kollektiven intog hon den le- icke den danade platsen.
M e n eftersom hus- terna » h hållningssystemet komplicerades, korn.
De privategendomen och de separata kvinnans rättigheter från klassfär- enfamiljshushållen uppstodo, bands hållandenas stabila grundval t i l l kvinnan rid hemmets väggar.
Hon området för kampen mellan könen.
» som - EMILIA FOGELKOLU.
PESTALOZZI.
Människofostraren och samhällspedagogen.
(Forts. ft?
föreg.
nr.)
skaper kan man inte rätt förstå.
Uppfostran måste vila på en ingå- Han sätter alltså igång den väldiga ende kunkskap om människan, Det arbetsuppgift, som alltjämt och i gives.
ingen annan uppfostran än allt större skala åligger oss.
Han individuell.
Och del är på ett fa- var den förste, som såg den i ell dersförhållanden till vart och ell av enda sammanhang, just så som det dessa barn (som till sin egen son) är nödvändigt att re den för att upp- han grundar sin undervisning med fostran och undervisning verkligen förvånade resultat både i mora- skall innebära utveckling och för lisk utveckling och kunskapshun- ädling av de inneboende anlagen ger från lärjungarnas sida.
Han är och e j blott ett minnesytans över- så lycklig att han intet bättre be.
ströende med ordkunskap eller ett gär i n få fortsätta.
När varje införpassande av nya individer i understöd upphör måste han efter gamla eller nya organisationers rut- fem år lägga ner hela försöket.
n i l oavsett om de äro goda eller ej.
Del kändes då som hade själva hans För Pestalozzis syn måste med livsnerv skurits av säger han: » Jag nödvändighet arbetsfostran vara in- anser delta verks fullbordan vara nerligt och organiskt sammanvuxen vad världen behöver.
Jag begår in- med människofostran, del var inte ga pengar.
Jag begär bara all plats » fagmennesker » utan människor fritt upplåtes åt mig.
Jag kunde i det gällde att fostra, det insåg han.
åratal leva på vatten, bröd och po- Och här kommer han med nödvän- tatis Jag är viss att sådant upp- dighet in på idéerna om hemmet fostringsverk i folket behövs. » Och som det djupast avgörande infly- det problem, som från denna tid- tandet för hela varelsens framtida punkt sysselsatte hans dagar och beskaffenhet både ifråga om dug- nätter var detta hur skola männi- lighet och karaktär.
skorna lira sig leva lyckligt och I sin folklivsskildring Lienhard Gertrud.
får han med enkla skola människorna bäst till människor?
medel fram en socialetisk belysning De följande åren ägnar Pesta- olika hem och individer.
Boken lozzi i brist på andra möjligheter ’ är ett stycke framåt även som ro- år skriftställarskap - ett skriftstäl- man fängslande och lättläst, och larskap, som söker utforska intet första delen gjorde stor lycka.
Den mindre än del mänskligas väsen är modern i den mening (som hos från både biologiska psykologiska oss särskilt Ludvig Nordström är och sociala synpunkter.
Han för- vaken för) att den i vida ringar av- står att utan sådana människokun- speglar de inbördes växelverknin- -!
hur uppfostras av av - - - garna mellan individen, familjen, lycka.
Med ett enda kvinnligt hi.
samhället, staten.
Jag skall inte här träde skötte han själv alla dessa få närmare in på den stora mäng- kroppsligen och andligen tvättade den av Pestalozzis folkliga eller me- och förband deras sårnader, ploc- ra lärda skrifter de representera kade bort deras ohyra, vakade över i själva verket en pedagogiskt uni- dem när de voro sjuka, undervisa- visum, och inte alltid ett så väl- de den, lekte och sjöng med dem.
ordnat universum rik och out- Det var ej av oförstånd han gjorde tömlig som innebörden var i de nya så.
Nej han ville undersöka varje lanker om uppfostran som brusto barns väsen innan han kunde fin- fram inom honom under dessa skri- na medlet an bäst fostra och under vandets år, då ingen behövde ho- visa just delta väsen.
Han ville nom.
Då han i tankar vandrade mil åstadkomma ell själsligt fader- på mil, levde han i en enda gräns- skapsförhållande till varenda ett av lös längtan efter all få experimen- dessa 80 barn, genom silt förtroen- tera, att få lyssna ut och studera de till dem hjälpa dem bort ifrån levande barn för att finna en så na- lögnaktighet och snatteri, genom turlig väg till undervisning och fost- sitt eget outsinliga intresse för att ran att han skulle kunna hjälpa de denna verktyg åt dem för livet, giva allra enklaste människor att fostra dem håg för all lära sig arbeta, läsa och undervisa sina barn denna skriva och räkna något vari han den mest brännande, den djupast för övrigt på ett häpnadsväckande ingripande av alla frågor, som han sätt lyckades De kunde hålla p i kunde tänka sig för folk och stater hela dagen och ändå be honom yt- och individer.
termerna komma och hjälpa dem Vid 52 år fick han äntligen sin sedan de lagt sig.
Så roligt.
var det möjlighet.
I samband med revolu- att läsa far fader Pestalozzi.
Han tionskrigen hade en massa hemlösa kom inte till dem med allmänna och vanvårdade barn samlats i regler.
Han gick alltid ut från deras Stanz söder om Vierwaldsättersjön.
särskilda fall.
Han skapade den at- Man visste inte vad man skulle ta mosfer av innerlig tillit och kärlek sig till med dem och så anförtrod- där inneboende möjligheter kunde des de åt Pestalozzi.
Del var det till slå ut i blom.
Han kysste dem med synes sämsta människomaterial.
varma och borstiga k y s s a och han som kan tänkas både kroppsligt bankade på dem utifrån samma kär- och själsligt.
Somliga riktiga små lek.
Hon grät med dem och före- benrangel.
andra betäckta med brådde dem.
han skrek och skrat- smuts,ohyra,utslag och sårnader; en tade och talade sig hes.
Han kunde del små fega hålla på timmar i skräck utan att förbrytarämnen, eller fräcka eller misstänksmma, alltid märka ifall några barn sprang andra klent utrustade på ho- ifrån honom eller om han själv blev vudets vägnar eller rent av sinner alldeles förbi.
Han ville börja med slöa.
Bland dessa 70-80 barn lev- att lära känna barnen och på så de Pestalozzi under fem månader vis vinna åt undervisningen en inre dag och natt i den renaste skapar- levande ryggrad i stället för del ytt- - - - - re hudskelett som kallas fast orga- nisation och som man efter uppru- tade mått brukar stjälpa över ell så- dant här myller av ovårdat männi- skomaterial.
(Sen man väl fått en hall över hela högens oroliga l i v känner man del lugnt).
Men Pesta- lozzi ville åt individen, ville före- bygga oförmåga, lättja, brottslig- het.
Ville vinna ett stycke od- lingsbar jordmån ur varenda li- ten stackars själ Gripande är det att läsa om vad som på denna Lar- la lid vanns.
Barnen tedde s @ ef- ler bara ett par månader full- ständigt annorlunda Denna en- da mans prestation är vad » Uffe » kallar » en hjältedikt i uppfostrans historia. » Man skall inte förring episoden för dess korthets skull.
Har inte århundrade efter århun- drade i Västerlandet oupphörligt sökt sig tillbaka till de 3 ½ åren i Galileen?
Och även här gällde det att skapa nya människor.
Men tillfälliga besökare, som inte förstodo meningen med del hela tyckte nu framförallt att där inte såg ordentligt ut på golvet - och det gjorde del sannerligen inte hel- ler andra kände inte igen s i n egen sorts skoldisciplin, vilket hel- ler icke var att undra på.
Och vad de nu tyckte eller inte tyckte så togs efter 5 månader lokalen till fältlasa- rett.
Pestalozzi var i själva ~ = T - ket ’ alldeles utarbetad.
Men han.
hade inte alls råkat observera delta faktum.
förrän man tog arbetet från honom.
Dessa fem månader i Stanz voro del stora lyckoslutet i Pestalozzis liv Han hade fått leva i silt eget element.
Han hade fått studera människorna i många olika levan- - - -
Inför avgörandet.
A v Eva Schmidt.
Flickan lyfte de hopvirvlade silkena till I och hennes röst var alldeles munter, utan broderiet upp emot dagern och sade försiktigt: I misstro.
försiktigt: Farmor, varför har Märta gråtit?
Märya blev litet röd a h såg hastigt ned.
gråtit?
Ty hon var ännu ung med smala kinder Famor lade korsstygnsbroderiet ned och såg inte illa ut.
fast det låg ett litet knät och såg upp tvärs över sybordet buttert drag kring munnen: Funderat ett litet skälmaktigt leende: Ja, vad är kan man ju ha gjort, sade hon.
det kan hind.
som ungt folk får rödkantade Flickan såg upp med en stor förvåning: rödkan a t de ögon för ibland!
Nej men - Märta!
Ah.
Farmor, Märta!
Märta satt vid spiselluckan och lyfte stod och krusade smörbakelser i ibland hast och såg inte upp.
Märta svarade stilla: Ja, Och det blev sedan tyst och tankfullt framme r i d borde.
Men efter några minuter hade Märta Märta funnit att historien glidit in i moralen för lätt.
Utan avigsida.
Och hon sköt varsamt fram den.
- Men fröken ska tro, det är inte så lätt för den som nätt och jämnt äger Ja, hon som andra.
Han är inte för I mörbakelserna med knivblandet: - Tror livets nödtorvt, att avsäga sig något sådant.
gammal att inte ge sig i leken.
röken det inte?
sade hon.
s å d a n t.
lid och livstid - förmögenhet - Men varför gråter han?
- Jo då visst, visst kan jag tro det.
och välstånd!
- sån ’ t som nog inte bjuds För hon vill inte ha friaren sin.
Men tindrande intresse gick hon vidare: mer än en gång.
Vill hon inte?
Nå, men ...
Flickan förstod det.
Vänligt a h med d i l samt Vem är det Märta.
Vem är det?
Historien är myctet enkel, sade lilla Märta var litet sårad i sin stolthet och lidsamt insåg hennes eftertanke detta farmor.
Det är en murare, som har en berättade utan avdrag.
Flickan fick veta att för den som var som Märta och fick gård intill hennes fars garveri han vill allting, från färgen på tapeterna i m.
,.
arbeta och tjäna andra år efter år skulle ha Märta, och pappan och mamman vill rummet i hans hus till andtalet på hans det ligga frestande nära att få la * den fördet, som livet ville bjuda.
Det sköt men Märta vill inte.
syskon.
Ja, men så kan hon väl sloppa d å.
.
.
Men när Märta tystnade igen och fortsatte fram ett ord emot henne: Livets nödtorvt.
Ja, gärna för mig, jag är glad om fortsatte vid småbrödskavlingen, hade allt det Det var inte ett ord att kasta boll med.
jag får behålla home.
hon är så duktig leende och v ’ nliga intresset glidit ut ur Framför det låg dagligt släp intill åldern och samvetsgrann och intresserad av mal- flickans ansikte, och hennes min var mera kom och fattigdom hos andra kanske sedan.
matlagning, och hon har det då.
(utomordentligt allvarlig än gamla farmors när hon funnit sedan.
Det kunde komma a l l l a sig för Märta, som det tett sig för andra.
- Men utomordentligt bra som hon har det här.
Men funnit en förseelse.
nu.
medan hon ännu var ung, stod där det lär vara rn förmögen och hygglig Mäeta!
sade hon och såg rakt på skrivet framför henne som på en röd och karl.
henne, Marta håller inte ett dugg av honom.
Men man kan då inte gifta sig med honom.
För då hade Märta talat först om vit skylt: Förmögenhet a h Vålstånd.
Det kunde inte vara så lätt för henne att gå en människa, bara för det att det är en honom själv och hur han ser ut.
Före förbi skylten - flickan förstod del.
Då förmögen och hygglig karl!
huset a h trädgården.
fick hennes sjuttonåriga ansikte en ansvarets Huset ser kanske bättre ut än ägaren, Lilla farmor såg upp över bordet och såg en liten skyndande rodnad stryka över ägaren, sade Märta litet osäkert.
är yngre den skära flickinden på andra sidan bar- också.
punkt i livet.
det - Nej.
jag vet ju, att det finna Ja, så tar M I N honom för huset.
- Nej, jag vet ju det, Märta, sade hon och annan som ej anser det!
sade hon.
Men Märta hade övertaget, och orden jag förstår ju det - när man ser sig Flickan tänkte sedan någon gång sköto fram litet skarpa i triumf: Nej, kunna få sitt egen så bra och så gå emellanåt på Märta.
En dag kunde hon jag gör nog inte det.
Jag tar honom inte ifrån det för, ((bara.
(här hålla på¨ motstå frestelsen att lyfta litet alls.
och arbeta för andra.
Men Märta skall på frågan och borrade sig sedan listigt Då fick flickan sin egen röst i-, den tänka, att det är det rätta - mot honom ned igenom den.
Det var den gången d å var blyg a h lillgammal och vänlig.
och mot Märta själv.
hon kommit upp för att erbjuda farmor Det gör Märta så rätt i!
sade hon.
Om Då vändes det smala ljusa ansiktet emot sina tjänster före stora släktmiddagen, a h ' Märta inte håller av honom.
För det är henne och blicken var mörknade som mot det var då, när hon stod bredvid då så förfärligt orätt att gifta sig med en ett fast löfte: - Nej, fröken, jag ska ute i köket och lop ut smördegsrundlar människa, som man inte håller av.
Bara inte sälja mig för gods eller guld.
till efterrätten, som hon kom att Det var sedan pa en släktmiddag några för att få pengar och få det bra.
- Hon berömma bakningen och talade om att smörbakelser voro de bästa som erhållas kunde i hela släkten.
Bäst att Märta aldrig gifta sig!
sade hon, för om farmor ginge omkring i stan a h ropade i en liten lur, kunde hon aldrig få nåhon som bakar - - i med - - - - - - me - - - - - - - - - - en emellanåt veckor därefter hos farmor som Märta att få komma på kaffebjudning: - I den a h hennes framtid sköt in i flickans min.
allra första veckan, som Märta är gift minne igen - Farmor sade till mamma när Med sju sorters kakor, säg, Märta!
Och de frucko kaffet efter middagen i salong.
våfflor.
våfflor, Märta!
Och Märta lovade salongen: - Har du sett kaffeservisen, som lovade det säkert, alldeles säkert.
Märta har fårr I födelsedagspresent av sin Men när de släppt hennes armar lösa tillbedjare?
och hon kommit fri ut i i rummet, såg hon De kommo in från salen och upp ur upp emot dörren och väntade d a m n från länstolsvråarna allesammans, Kaj a h Herman tröskeln, där flickan hade stått.
- Men Herman och lilla syster Gun: - ahnej, Märta hon var gången.
Hon hade sett det skärrosiga la.
Har hon en tillbedjare?
Ska hon skärrosiga porslinet och téskedsetuiet där det gifta sig?
- Vem är det?
glänste öppnat Hon var gången.
Ty hon Farmor berättade historien Om igen för hade förstått att det finns frestelser i livet, dem alla.
Flickan, som hört den förut, som man icke kan begära att en människa stod tyst, allvarlig och utan att någon männ sk i a skall föras fram över utan att falla.
gång IC.
Hon tyckte inte om, att farmor berättade detta så för barnen a h för vem som helst.
Ty detta det var det bor inom en annan och är dolt och stilla, det som icke får tagas ovarligt i eller givas ut till många.
Ensamt är det en annans egendom och skall hållas i helgd för den - år det så Märta eller någon annan.
- Men hon vsste också, att den - - som ansvarets blick som hos en som skall föra som De har levat så länge - - - inte - - varsamt - - Märta berömma Märtas - som farmor har tågade i flock ut i köket.
Löjtnant Kej högg.
Märta mitt i äggvitevispningen, som fick sjunka bäst den gills.
de drop av med henne in i hennes lilla rum bred- vid köket.
- Servisen stod där ordnad a h fyllde ett helt litet bord med en stor och skinande nysilverbricka uppställd till fond bakom.
Det var inte mindre i o tjugufyra tjugufyra koppar, tolv större och tolv min- d=.
kannor och sockerskål.
Skärrosigt, funnt porslin Å. vad den är söt!
sade lilla syster Gun, vad den är förskräckligt söt, Märta Men löjtnant Kej fann téskedsetuiet bakom kaffepannan a h öppnade det i allas - bakar som Märta Märta skrattade tillfredsställd, ty det var riktigt att hon var intresserad matlagning och stolt över sin bakning.
Nej, jag f i r väl låta bli d e då, sade av matlagning - hon.
Ja, sade flickan, det kunde nog ingen annan göra farmor till lags.
sa det är då väl, att Märta aldrig har funderat på att överge smörbakelserna för att gå åstad och gifta sig, sade hon lillgammalt.
För Märta har väl inte funderat?
Hon log, - de exemplar.
Han hade fått skapa rarna, kanske främst moderna, som inte väsensenheten.
För Pestalozzi Men en sådan betydenhet kan en gen griper in i själen kan tjäna del människor.
Så att nu visste han har den hemliga nyckeln till barnet är hemlivet själva förebilden av a h varelse .ha endast för kärlekens till näring och växt.
» Icke utbildning vad man skulle kunna göra avc u p p barnets egenheter eller anlag.
Alla andra invigninga till samhällslivet i stort.
ögon.
För Pestalozzi som för Leo- utbildning av nigra specialkunskaper PI- l kens eller speciella färdigheter utan utlösning uppfostran om man bara hade insikt i dra se på barnet bara från en sida, Målet för uppfostran är att göra Leonardo da Vinci är kunskapen kär e under en tid eller i ett visst sammanhang.
människan lycklig på sin plats och lekens dotter.
Och därför betyder utlösning av själva människonaturens individens väsen.
Han fick vida längre fram i silt sammanhang.
Så är del också i all- nyttig i sin krets.
Redan under de den sortens ögon allt för att i t den krafter är det som utgör uppfostrans l i v en mycket förnämare skola i mänhet i skolorna: varje lärare har första levnadesåren grundlägges den- allra armodigaste a h ringaste mäkta uppfostrans väsen i alla stånd, från de ri- d e r omvänt för ta förläna den människobildning rikaste till de fattigaste. » Yverdun, m skola med fina barn så att säga en specialvy p &amp; barnet denna möjlighet och stor lärarkår, en skola som blev men ingen kan se det runt omkring störes därvidlag möjligheten för och del människovärde som för Peata o l zzi Pestalzzi är långt före sin tid i förevisningsobjekt för alla nationers a h i hela dess vardande i den grad livet.
Man stärker barnets förmåga Peatalozzi är uppfostran.
» Också det att fatta själslivets djupa enhet skolintresserade, till och med för som föräldrarna.
Det är därför det av uppmärksamhet, skärper dess svagaste, fattigaste, ringaste barn man var ju eljest så van att se det furstar a h kungar.
Men hur mycket är så framförallt annat viktigt att omdömesförmåga och riktar hjärtat skall komma därhän att del kin- upprutal i olika sorters förmögenheter, f rmögenheter, som skulle tillgodoses på var mycket han än fick sätta in där, så föräldrarna verkligen bli uppfostrare, hjärtat mot ädel strävan.
För den skull känner sig som ett högre väsen, som ett ö gick den skolan I hans egen tanke re.
dessa som sitta inne med mö g i l h j eterna måste man tidigt anförtro barnet stycke evighet, som ett barn i t sitt speciella sätt Åter och åter aldrig upp mol det som han fått vara möjligheterna som aldrig någon annan, små bestämda uppgifter a h förpliktelser Gud », säger han.
framhåller han detta: Man tror vara med om i Stanz.
Ty hur många inte ens maken eller maken.
Detta förpliktelser gentemot familjen.
(Den När barnet hos oss kommer i jag söker utbildning av människonaturen organisation är del ju i i regel så att kurserna, människonaturen genom ensidig huvudutbildning, barn han än haft hand om där, förstod Pestalozzi i en grad som är ju likaväl som staten hade dock det hela varit mer likt först den moderna psykologien rätt sation vars medlemmar bero av varandra.)
kurserna, läroplanen, de för alla lika bildnig, genom ensidig räkne- a b den allsidiga och omedelbara kontakten förstår att värdesätta.
» Aldrig mera varandra.)
Men familjen själv är en del gällande kraven bli huvudändamålet matematikundrvisning.
Nej.
nej, takten i ett hem, och därför bättre upplever men en så djupt ingripande BY ett större hell; därför skall också huvudändamålet medan barnet själv träder i bakgrunden jag söker inte blidning till matematik t k i at jag söker bildning till mänsklighet svarat mot hans syften, både de de beröring med andra människor också familjens levnadsanspråk vara bakgrunden och så att säga är till m- m e a m som i barndomshemmet, Föräldrarna så ordnade an de stå i i samklang in- endast i relation till sin prestationsförmåga mänsklighet och den springer endast fram etiska och de sociala.
Det är därför också i sammanhang Föräldrarna betyda det kommande släktets inte bara med familjens möjligheter prestationsförmåga i varje särskilt ämne.
Vad genom kärlek.
det är för Pestalozzi kärlek sammanhang med Stanz, jag vill sätta öde ..., » Jag viil verka i folket », utan också med andra medmänniskors.
Pestalozzi påpekar är att man också i skolan skall utgå från barnet såväl son för den insiktsfulle moderne in Pestalozzis pedagogiska idéer, säger Pestalozzi, » utan anstalter ge- medmänn s i kors.
själv, dess anlag och möjligheter.
Men för sådana socialistiska s y n p u n k t e r m o d e r n e pedagogen m minst lika real icke alltid med den terminologi han nom förståndiga husfäder a h hur- l zzi Del är viktigare att läraren har kraft som luft och ljus och vatten.
själv använde utan stundom i mera mördrar ».
Därför går Pestalozzis synpunkter på familjelivet förgäter Pesta o kunskap om barnet I n om något Pestalozzi ingalunda de far endast den Han talar därom fullkomligt enkelt mera modern översättning.
(Här kan samhällsuppfostran i den gran ut på jag inte heller skilja ut idéskiftningarna att bilda fäder och mödrar för lilt enskilde individen belydelsefulla.
annat.
Barnet skall utvecklas inte och sakligt utan sentimentalitet idéskiftningarna under hans olika livsperioder kall att han till och med BY läraren Han har haft rikt tillfälle att se fullstoppas.
Man måste också i skolan så realt är det elementet i hans syn livsperioder utan bara ta fram nigra humd- krlver et1 individuellt fad -- elk * verkan av mindervärdighetskänsla.
skolan befatta sig med hela varelsen.
på tillvaron.
Icke desto mindre modersförhållande till vart barn för » Människorna äro svaga », säger Det är inte nog med ordvetande nedlägger Pestalozzi ett oerhört arbete saker.)
Bara därhemma i familjen är det att över huvud taget en uppfostran han.
» och bli av svaghet dåliga, som lämnar själen oberörd.
Det arbete på att finna de allra enklaste som man kan se ett barn ifrån alla skall kunna äga rum.
En skolundervisning kriminella.
Han vet därför vad det måste vara ny erfarenhet som till- praktiska medlen för att överbringa l ndervisning som inte är byggd över vill säga för ett litet väsen, ett kryp tillförs, saker icke ord.
Barnet son till lärjungarna de självbilningsverktyd sidor på en gång, se det som ensamt sko u j v l bi n l ingsverktyd som ligger i läsa, skriva, och som medlem av en krets, i arbete hemlivet för blott till en konstlad bland alla jordens millioner, att på själv behöver bli uppfattat allround s ä bete och i lek.
i hälsa och i sjukdom, förkrympning av ungdomen.
Dol ett enda ställe, i en enda liten krets skall också ha ett samgrepp kring räkna.
(Forts. och slut i nästa nr).
sjukdom, från år till år.
Det är föräld- kan utveckla specialanlagen men h a fått betyda ett omätligt värde tingen.
ty endast det som verkligen - - I - en - -
ket tveksam mot försöken att Vi och våra tidningar.
genom lagar och dekret begränsa (Forts. fr. sid. 1) pressens frihet.
Ingrepp mot det Lika liten hänsyn tas för övrigt fria ordet är ur principiell syn- till de levande.
De oskyldiga få punkt aldrig tilltalande Av be- skylta tillsammans med de skyldi- tydligt större värde vore, om all.
g a hemmet, familjen och barnen mänheten på annat sätt kunde utsättas obarmhärtigt för offent- skaffa sig respekt för sina önsk- likhetens pinande ljus och ställas ningar.
Men så länge allmänheten r i d skampålen.
Ärekränkande be- finner sig i en sådan journalistik, skyllningar återtagas icke och vår som bedrives i vissa stockholms- tryckfrihetslagstiftning är sådan tidningar, ad länge skall den också a t t en förolämpning som skulle be- existera Den dag en saklig, an- straffas inom det enskilda livets svarsmedveten, vederhäftig och trängre cirkel i nio fall av tio för- sanningskär press visar sig vara blir ostraffad om den genom pres- ett lönande företag skola vi icke sen sprids över hela landet!
behöva ropa på den förgäves.
På de frågor talaren personligen ställt till journalister, varför detta En psykologisk studie.
sensationsskriveri får och måste Den punkt, kring vilken den ef- fortfara, hade hon bl.
a. av en terföljande diskussionen huvudsak- aktad landsortsredaktör fått det ligen kom att röra sig, var krimi- svaret a t t allmänheten vill så ha naljournalistiken.
Faran av de det och varje läsekrets har den långa brottmålsreferaten under- press den förtjänar, Detta skäl ströks särskilt av överdirektören ansåg talaren emellertid vara fö- i fångvårdsstyrelsen, V. Alm- ga övertygande, ty det kunde med qvist, som synnerligen skarpt samma fog åberopas även för bibe- angrep tidningarna på denna punkt.
ehuru han ingalunda ville bestrida, att också allmänheten är det vara om pressen kunde visa på sensationslysten.
Direktör Alm- qvist lämnade i sitt anförande en s o m skickligt gjord psykologisk studie den breda publikens sämre sidor.
över hur ett brottmålsreferat i en Men detta är ingalunda fallet, sna- tidning kan inverka på en männi- rare tvärtom och för övrigt frodas ska, som måhända står inför eko- den värsta sensationsjournalistiken nomisk ruin och inte ser sig nå- visst inte alltid i de tidningar, som gon utväg.
Först reagerar han stå inför ekonomisk ruin starkt vid läsningen av någon för- I senare delen av sitt anförande s k i n g r i s a f f ä r: Det här är ju övergick fru Löfgren till en jäm- hemskt!
Hur kan människan!
An- förelse mellan vårt land och an- dra gången tänker han: Den där dra länder vad beträffar det som var bra dum!
Hur kunde han tro, gjorts eller göres för att inskrän- a t t det skulle lyckas!
Tredje gån- ka på denna skadliga journalistik.
gen: Så skulle inte jag gjort.
Jag I England t. ex. har man över- skulle gjort ad och ad.
- Och så svämmats av kriminalhistorier och borrar sig tanken allt djupare in ända tills på sista tiden av skan- i sinnet och planen til brottet klar- dalösa skilsmässoreferat.
Sedan december 1926 äro dessa emellertid nar Därjämte am @ direktör A h - förbjudna i en lag, tillkommen på qvist, att tidningarna a bätt- initiativ av sir Evelyn Cecil.
Det re än hittills bemöda sig om att Det kontrollera sina uppgifter.
minst m e d d e n n a händer alltför ofta, att läsaren får rade möjligheten a v a t t inskränka konstatera, att en tidningsuppgift på de rafflande brottmålsreferaten är vilseledande och oriktig, om han men avstod för att inte hindra den är kapabel att kontrollera den.
partiella reformens genomförande.
I Tyskland har likaså reform- Går det på laglig v i r?
stävandena inriktats mera PA det Advokaten Ruth Stjernstedt sedlighetssårande än på den rena s t e d t tog upp inledarens tanke kriminaljournalistiken.
Ett tyskt om att på lagstiftningens väg må- lagförslag gående ut på att skydda hända något skulls kunna göras ungdomen mot dåliga böcker och för att råda bot på de rådande tidningsartiklar (Das Schund und missförhållandena.
Hon ifrågasat- Smutzgesetz har genomgått en te, huruvida det icke skulle vara halvårslång behandling i riksda- möjligt att få till stånd en utvidg- gens utskott för ” Bildungswesen ”, ning av de lagparagrafer, som vars arbetsresultat framlades i ju- stadga om rättegång inför lyckta Vad tidningsmännen själva säga.
ta nu är av glädjande art eller av ” Smällas upp ” som det heter på tidningsmannaspråk.
När man ni 1926.
Förslaget väntar no på dörrar.
Detta förekommer som be- Den objektivitet, som måste fin- tragisk natur.
riksdagens behandling för att av- kant i åtskilliga slag av familje- nas han en referent, fordrar ovill- Mot direktör Almqvists psykolo- som överdirektör Almqvist påstod rättsmål men om det även kunde korligen att även den andra par- giska studie invände redaktör Ol- ett inte för landet viktiga beslut slås eller antagas.
I vårt eget lend har också gjorts komma att omfatta handläggning tens synpunkter få komma fram.
son, att den brast PA en punkt.
i riksdagen o. dyl. få lika feta ru- en hel del i detta avseende.
Ännu av brottmål, skulle materialet till Pressens egen talan fördes på den.
Det kunde väl ändå tyckas att vid briker som mordhistorier, så gör för ett par år sedan voro även vi brottmålsreferaten och d e otaliga na diskussion av redaktör E. W. läsningen av att den ene brotts- man sip skyldig till överdrifter, redaktör 0tto Hellkvist lingen efter den andre blivit fast, ansåg pressens representanter.
Det fullkomligt översvämmade av oh- sensationshistorierna minskas och Olson.
in- H e l l k v i s t och fru Elin Brandell den tanken borde uppstå att är bara den skillnaden, att många scena publikationer.
I augusti 1924 den skadliga journalistiken sådant där skall man akta sig för läsare, även de bildade, halka för- igångsattes emellertid en kraftig skränkas.
B r a n d ell.
Kraftigast av dessa opponerade Mot doktor Tamm återigen repli- bi dylika artiklar, men fastna vid, aktion för att utrota smutspressen sig r e d a k t ö r Olson.
Tidning- kerade samme talare, a t t t i d n i n g läsa och minnas mordartikeln.
Ur uppfostrarens synpunkt.
och vid slutet av samma år beslöt tidningskolportörernas organisa- Doktor Alfhild Tamm, spe- arna äro dock icke uttryck för nå- arna icke kunna redigeras med E n a v de sista talarna var fro nervsjukdomar, re- gon diabolism, som gör det onda för hänsyn till varken sjuka eller fris- E l i n B r a n d e I I, som helt kort tion a t t icke längre försälja ett cialist på flertal av dessa s. k. boulevardtid- dogjorde för flera fall ur det ondas egen skull.
Vad särskilt ka barn utan för fullvuxna norma- deklarerade som sin åsikt, a t t pres- där man he- kriminaljournalistiken beträffar la människor.
sen är lira som den är.
E t t bris- ningar.
Av en eller annan anled- sin praktik, tande intresse för mordaffärer och ning uteslöts emellertid, man ken stämt kunde peka på att barn.
fris- kan den ibland i en eller annan sensationshistorier behöver inga- nästan säga don värsta av dem al- ka likaväl som sjuka, tagit stor detalj röja mindre gott omdöme Tidningsteknikens fordringar.
Från tidningsmannahåll!
fram- l u n d a vara bevis för en högtstå- lesammans (Fäderneslandet.
Ref. skada till sina nerver genom a t t och god smak men man överdriver anm.) m e n förra hösten började en läsa sensationella tidningsartiklar.
alldeles bestämt dess moraliska vå- fördes även en del tidningsteknis- ende etisk nivå och kriminaljour- modig kvinna (signaturen Vaga- Människor i allmänhet men i all dor.
Folk bli brottsliga av helt an- ka skäl, som äro fördolda för den nalistikens vådor for ungdom och bonde i Dagens Nyheter) en kam- s y n n r h e t vi svenskar ha en ut- dra skäl än a t t de läsa tidningar stora allmänheten eller som den barn överdrivas utan tvivel omått- panj mot denna tidning, Hon präglad negativ kritik, ansåg frö- och man kan för övrigt med täm- oftast into reflekterar över.
ligt ifrån föräldrarnas sida.
Den lyckades få hela den övriga pres- ken Matilda Widegren MA- ligen stor visshet påstå att de gro- Våra svenska tidningar öro e n d a a n m ä r k n i n g han för sin del sen på sin aide och resultatet blev, hända kan man i denna vår oför- va brottslingarna i allmänhet inte sitt omfång betydligt större än ville rikta mot brottmålsreferaten att tidningen ifråga är praktiskt många att se förtjänster och uttryc- äro några särskilt flitiga tidnings- andra länders och detta gör, att och den journalistiska utformning- ka detta i ord se en av orsakerna läsare.
Att brottmålshistorier upp- det överhuvud taget skrivs för en av sensationshistorierna var, att taget död.
Denna aktion ansåg talaren be- till vissa avarter inom pressen.
tagas till behandling är en full- mycket o m ofta obetydliga saker.
dessa bliva alltför tråkiga för att teckna en lycklig och efterföljans- Det gäller därför a t t redan lära komligt naturlig sak; det är icke Vidare kunna de feta rubrikerna kunna läsas med något nöje.
Detta värd samverkan mellan pres- barnen att se och uppskatta för- vardagens normala händelser som ibland bero på tekniska skäl, En uppkallade slutligen ett par talare, sen och allmänheten.
Person- tjänster hos varandra, inte b a r s intressera tidningsläsarna utan sida måste byggas upp efter vissa a t t i sin egenskap av mödrar kraf- hon sig myc- kritisera och anmärka.
ligen ställde just deb avvikande.
Yare sin det- regler och en eller annan artikel tigt protestera.
R.
H. hållande av forna tiders barbaris gjorde ekonomiskt nödläge, alltmer.
inte intressanta
