# ID: svediakorp-per3335
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,712
# sentences: 537
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 1-2 V i r ledande skiftet.
N:r 1-2.
5 jan.
N:r 1-2.
5 årg.
1927 Den nya skolan och den gamla.
artikel ägnas Års- blir stora, som livet snävar till gränserna, indelar oss i klasser, sätter etiketter på oss Honorine Hermelin fort- sitter i detta nummer en studie över Den nya skolan och den Men det är säkert i l e k e n, man söker sir like!
Arbetet driver människor av olika slag tillsammans; det stör ingen.
Men när man söker sig ut till något annat än det dagliga ofta enahanda tvånget, dit där m i håg och lust drar, då vill man ha goda kumpaner likasinnade, likatänkande gamla Författaren Artur Möller skriver med anledning av en upp- märksammad dom Ett kraftigt - memento.
Jag Borgmästar L i n d h a - gens medryckande och idérika bok.
” På vikingastråt i Västerled ”, anmä- les i artikeln Från 1914 års idéer t i l l d e fjorton p u n k t e r n a av R.
H har en vän härnere i södern som har en underlig vurm Hon samlar ” för- eningar ”.
Överallt d % hon r c eller hör om en förening, noterar hon dess namn a h for in.
vad hon vet om den, i en stor bok.
Jag sitter nu och bläddrar i en diger lunta, ett underligt ” document humain ”.
I denna världstad där förut 12 nationer med sina olika rasegenskaper, språk och religioner samlats under en stat, där kriget och krigets följder kastat boll med män- niskors öden, där söker sig in mer de lika " barnen " tillsammans för att ” leka ” Orb Den kända signaturen Vaga- b o n d e har till jul utgivit en liten märklig bok, ” Vad en gift kvinna bör veta ", vilken anmäles av Ellen Michelsen.
det bildas tusentals föreningar.
- Här finns politiska a h nationella sammanslut- ningar, spelklubbar, dans- a h sportföre- I den danska tidningen Politiken har stått m redogörelse för det dan- ningar, litterära samkväm.
Men också andra mera rörande, vittnande om ensam- m i människors flykt från ensamheten - Härmed några utdrag ur hennes bok.
ska rättsförbundet, det unga parti som vid de sista valen i % ojäm- förligt mest ökade sitt röstetal.
Den- na redogörelse, V a d vill rätts- förbundet?
som är skriven av lektor Viggo B r e d s d o r f, iter- ' @ $ med några förkortningar.
Ecklesiastiministern har låtit veta, att en kungl.
proposition i skolfrågor Vi öppna under rubriken kommer att föreläggas årets riksdag; VAD SOM K A N HÄNDA överstyrelsens chef.
generaldirektör en spalt för bilder ur livet, händelser Bergqvist, har i radio yttrat sig om och iakttagelser Det må vara ett ob- servandum att något bör ändras eller skolans och hemmets uppfostran; en strid om kompetensen att handleda att någon är att glädjas åt.
Vi hoppas att vår läsekrets måtte särskilt gossar har med anledning av bidraga till spaltens mångsidighet.
en lönefråga blossat upp mellan den manliga och kvinnliga folkskolelärar- kåren; ” kvarsitteriet i folkskolan är sedan länge ett omtyckt ämne att dis- Tidevarvet Caféet ” Zum Auge Gottes ” i r propp- fullt Det är lördagskväll, men trots det har Reformrörelsen i Amerika har fö- caféet inte sin vanliga glada prägel av ti * - plan ”, om friluftsövningar eller ” rik- regåtts av en agitation i riktning emot lig konversation, höjda röster skratt och tiga skolämnen ” sång.
Alla människor viskar.
Vi frågar Därför kar vi blott hoppas, att att alla barn borde få del även av vad som´ är fatt?
Kyparn gör ett tecken skall besjälas av insikten, att det den högre skolan, e j blott av den inåt salen.
Ett stort sällskap uppfyller mer inte gäller att bland Skolsakkunniges verkligt för alla gemensamma botten- in halva caféet De tycks tala ivrigt med 40 olika tim- och kursplaner välja Agitationen har för allt flera varandra, men ej ett ljud hörs Blott hän- de slpöam.
bästa utan att det gäller ha mod att stryka dem alla och göra en skolform så vid och rörlig, så tillgänglig och öppen, att över densamma kan i a n d a och sanning skrivas de ord, som en- ligt Carlyle är innebörden i varje derna är i ständig rörelse.Över dem alla ordna ju sitt skol- väsen var för sig) mynnat ut i skol- dövstummas lördagssamkväm i catéet ” Zum pliktsålderns höjande från 14 till 16 Auge Gottes ” Det gör ett så egendomligt samband därmed ha de vanli- intryck Vi kommer oss inte heller for att gaste skolformerna blivit 6-årig bat- höja rösten utan börjar också att viska.
tenskola och därpå en 6-årig h ö g r e De dövstummas ögon glänser, de se sig be- stater (särstaterna) är I låtna omkring.
är I kväll är det de, som äro i kutera på lärarmöten ”, det är ” ett olöst problem ” enligt N.
D.
A. Stöde- striden h a r trots ecklesiastikminis- Då vi inför detta årsskifte söka terns ” förlikning ” börjat glimma igen sammanfatta vad Tidevarvet rill.
bli- Ja - nog är skolfrågan brännande!
va orden i stort sett desamma som Och ändå ha vi säkert aldrig sett i i dess första prenumerationsanmälan.
Tidevarvet är en politisk veckotid- ögonen hur brännande den är!
Att ning och redigeras av kvinnliga kraf- den verkligen och bokstavligen gäl- ler den det i viss uppväxande grad i släktets hur hög öden grad Att förutsättningslöst att r och a d i k från alt, grunden, taga upp samhällets frågor kan vi aldrig genomskåda, är avgö- och där de jämbördigt strida för ett rande för var och en av dessa upp- förverkligande av den uppfattning, växande människors sätt att bära och verklig revolution, den revolution, skola i två 3-årsavdelningar.
Även som ständigt behövs: ” Giv det red- den lägre av dessa har avslutande som ej höra hit.
Man förstår, vad det ger skap åt var och en, som han kan bru- kurser (motsvarar alltså ungefär vår dem lor m berusande känsla, att e n gång mellanskola).
Den högre för upp till i veckan lyftas upp ur sitt mörker och få ka. ” Och detta skulle gälla både lärare universitetet, vars första två år dock vara bland de närmast motsvaras av våra högsta När man ofta vill höra god musik, har gymnasieklasser.
Rörelsen för att man inte råd att sitta i bänk på tredje ra- dens översta hylla Det är lyx Det måste alla skola genomgå även den sista, bli ståplats, fjärde radens galleri Det högre skolan fortgår alltjämt.
Emellertid har denna rörelse, som finns också de, för vilka även priset för fortbildning aldrig tog slut va- daterar sig ungefär från sekelskiftet, re sig för lärare eller elever.
Och så ej givit endast frid och fröjd Det lerister ” har bildat en förening Det sägs en ” s k o l p e n n i n g ” åt varje barn var ju egentligen självklart, att den att ingenstans finns en sådan musikentu- eller människa, istället för avgiftsfria skulle föra med rig besvärligheter: siasm som i denna förening, ingenstans ter, att upprätta uthärda sitt liv, att rangordningen taga sina uppgif- bland skolor, en skolpenning att uttagas för kvarsitteri och kuggningar i oändlig- finner man en bättre och säkrare musik- plikt mot detta samhälle.
livsvärdena.
Och i samma omätliga vilken skola det var mi, ' ' Stats-.
het bland det ” ogallrade ” materialet Vilka områden vill Tidevarvet dra- grad är den ansvarig för hur släktet skola ” eller privatskola, och som Och ändock ett skri särskilt från uni- gjort sin lycka ga inom sin intressesfär?
Vi räkna skall lösa sina livsfrågor.
Vilken del fanns kvar att uttagas under en se- versiteten, över nivåns sjunkande!
Så icke upp dem ty v i eftersträva icke uppdelning i områden.
Strängt taget har vår fostran i vad det blir av Cor- narc.
vaknandets period i livet, om försöktes med skarpare åtstramning I närheten av ett av de stora furstliga finns det icke en från mannens skild reggios barn, barnen, som himmel- den fått ligga under en föregående i klass-skarvarna och vid avgångsexa- slotten ligger ett litet mycket enkelt cafée- haus.
Förut var det huvudsakligast besökt kvinnans värld, lika litet som en från Säkerligen vore det en vinst med men.
av kuskarna som väntade utanför slottet politikens och samhällets skild littera- riket hörer till ' långt mindre ” obligatorisk ” skolgång.
Förbittring från föräldrarnas rids I detta har ” Föredettingarnas klubb ” sitt turens konstens, dramatikens, religio- nens eller spekulationens värld.
Det Det är icke rimligt att 380 riks- De krafter, som ovillkorligen bådas över de odugliga lärarna, som blott säte Här träffas de till ett parti bridge finns blott en enda andens värld Och dagsmän skall lösa skolfrågan.
Det upp till tvekamp under dess tryck kunde kugga och sätta kvar, men e j och en kopp turkiskt kaffe ett par gånger i veckan De kalla sig själva med fin hu- det är där som striden står.
är en skriande orimlighet (liksom s i och mottryck, Inn användas i bättre hjälpa fram!
Det kan betraktas som Amerikas mar ” Mumienklubben ” De är egentligen En ny roman av Elin Wägner kom- mycket annat som lagts på deras ax- tjänst.
döda, deras liv har för länge sedan upp- mer att under 1927 som följetong in- lar, där må finnas aldrig så mycket Ej för att belysa denna sista sats, medborgerliga myndighetsinsegel, si- hört Excellenser, fältmarskalkar, höga föras i Tidevavet sakkunskap och föregående utrednin- men för att belysa skolfrågan i dess ger lektor O, att den tanken aldrig hovmän Damer med snörd midja och gar) att därifrån skall bestämmas hur helhet - låt oss gå till lektor Oscar ens diskuterades, inte av skolorna, inte h o g hårvalkar.
Det hela har en fläkt Då postverket icke befordrar det nya regime.
årets tidningsförsändelser före nyår, många kristendomstimmar i veckan Olssons bok om Demokratiens skol- av universiteten, inte av de politiska av franska revolutionens ancien Titlarna kunde årets Tidevarvet N:o 1 ej ut- ett barn skall ha för att bli en kristen väsen.
Den ger först en ytterst in- partierna, att man borde nöja sig med Man leker en förgången tid.
sändas i förra veckan Redaktionen människa.
Ty det är ju ändå målet!
Det liten historik för Amerikas en kortare skoltid för d e n är en orimlighet aft de skall bestäm- vidkommande över den rörelse som stora massan av barn, åt- ett par tusen kronor.
- Men ack, det är (Forts. å sid. 6) bara lek.
När man går ut igen i den kalla och ma om inträdesfodringar och ” tim- kallat den nya skolan.
belnummer, kärlekslösa världen, räcker ej ens de Id- består till ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna tusen kronorna till en spårvagn Och den!
o m som &gt;in magiska förr öppnade kraft alla portar har för- För livsmedel är valet lätt.
I våra 172 butiker gäller principen titel.
börjar med detta nummer femte årgång.
sin d. ter.
v. s. vill vara söka utvalda - denna ståplats betyder försakande gal- som erkänner var människans lika lika kritik Den konstnär, som funnit nåd för av har därför funnit bäst att i denna vec- Husmoder ns arbete smeker, kortspelet rör sig om höga sum-.
; icke högsta kvalitè till lägsta pris.
Konsumtionsföreningen Stockholm m. O. Wien Dec.
1926 Elsa Björkman Goldschmidt
tar) s i är dock denna kamp mot kvin- norna ytterst och innerst en kamp om Å r s a k I t te t. penningen.
Oförställt trädde det fram - d i drätselkammaren i Hälsingborg av sparsamhetsskäl föreslog en in- dragning av dyrtidstilläggen till lä- rarinnorna i de förberedande klasser- na i stadens privata flickläroverk.
Det skulle inte medföra större inbespa- ring än 11,000 kr.
eller 2 öre pr bevill- ningskorna.
Men för vederbörande vore detta en minskning från en lön av 2,400 kr.
till 1,500 kr.
pr år.
Detta anfall k a n från socialdemokraterna, som i de enskilda flickläroverken se, ej privatskolor, utan överklasskolor.
men det är i alla fall hänsynslöst och föga följdriktigt att låta hämnden gå Detsamma kan nog sägas om ut över respektive löntagare, därtill de ket som helhet.
Det är gott med lägst avlönade.
Malmö siad har ock- helgstämning, den är nödvändigt för så givit sitt bidrag till kampanjen, på att värma upp och lyra, men så kam- ett sätt som senare kommer att refe- mer den gråkalla vardagen igen, rom reras i Tidevarvet.
Här gäller det obarmhärtigt låter verkligheten fram- gift kvinna5 ställning.
Det är inte en- bart i ' Sverige ett sådant förhållande &amp;, sidan den är.
Aret 1926 är intet märkesår i svensk rider.
I Köpenhamn har anordnats historia eller svensk dagspolitik.
Dess utbildningskurser i skatteteknik m. m. bättre ha inga större olyckor inträf- för skatteväsendets befattningshavare, fat.
men inte heller har man n i g a och dessa kurser skola sedan ligga till framsteg att påvisa.
Det har före- grund f ö r befordran.
Men de anord- kommit regerinsskifte.
Men det hör nar endast för män.
I sanning en till dagordningen i all länder.
Det mycket enkel väg!
Ja, det är penningen det gäller!
Och har varit landstingsval!
Men val är icke något, som befordrar framsteg.
1926 har ytterligare skärpt striden om även om den s. k. majoriteten därur penningen.
Ett land i skuld!
Och hämtar s. k. framgångar.
Att im- dess medborgare i skuld.
Och i kamp portsiffran för varje år överstiger ex- om penningen.
Är det d i pengar vi portsiffran talar inte om ett land i främst av allt ska önska for år 1927?
välstånd.
En hög budget och stora Knappast!
Väl en good bärgning och skatter äro ingen borgen för, att det goda hem åt alla.
Dock vad vi först finns något att taga av.
Icke heller och främst önska, det är moraliskt överflödet och lyxen, lysande fester mod och ritts- och ansvarskänsla.
Kan vårt land hoppar detta av oss?
och storslagna byggnader, som dölja I annat fall måste det säga till oss vad mycken, nöd och elände.
som i föregående nummers leda- U r kvinnosynpunkt har året två segrar att anteckna, den ena är verk- re citerades ur Carlyle ' s Morrisons piller såsom svar på frågan: " Vad är lig och betydelsefull fröken Hes- selgrens återval till första kammaren att göra? ” - ” Av Er, f ö r närvarande - den ardra är betecknande för tids- nästan ingenting ”.
läget och i annan bemärkning bety- kvinnorna och pensioneringen.
delsefull - det var, att motionen an- Vid 1926 års riksdag framfördes i gående undersökning om inskränkning av gift kvinnas tillträde till statstjänst bida kamrarna av riksdagens kvinn- lipa ledamöter motioner, syftande till i andra kammaren föll på ett par rös- en lika fördelning mellan äkta makar ter.
Ett par röster, ja, så ligger det av dem på den gemensamma inkoms- till, si nära hatade faran och kan så- tens grund påförda pensionsavgifter ledes lätt komma igen.
Ty reaktionen samt infarande av samma beräknings- drar i härnad särskilt mot kvinnorna grunder för mäns och kvinnors av- giftspensioner.
och denna reaktion finns inom alla Motionerna föllo.
Samtliga kvin- partier.
Men även om man alltemel- noföreningar gjorde med anledning lanåt läser föråldrade inlägg, s a n för- härav uttalande i motionernas rikt- fäkta, att kvinnor e; ska delta i sam- ning - Fririnnadc Kvinnors Riks- hällsarbetet (exempelvis då G: H.
T. förbund p i extra centralstyrelsemöte predikade m a kvinnliga domare i hös- På Fredrika-Bremerförbundets ini- tiativ tillsattes ett arbetsutskott med representanter för samtliga kvinno- föreningar, rom sedan insamlat utta- landen, till antalet 179, vilka nu in- till Kungl.
Maj: t r e d hem- ställan att proposition i frågan måtte föreläggas årets riksdag.
- Vid det sista sammanträdet på året inom styrelser och nämnder, stämmor och fullmäktige är det brukligt, att alla tacka varandra lör det gamla aret.
Man prisar det goda samarbetet, det utmärkta resultatet a h de lyck- liga förhållandena.
När man sedan återvänder till ensamheten.
kan det hända, att man tänker efter och inte finner allt så väl beställt.
Det kan- ske t. o. m. varit ett år av idel miss- räkningar och besvikelser, och man tycker det hela ser rätt så bedrövligt " - b. "
' - 16 maj extra lämnats, Hyperboréernas hymn till Solen.
För Tidevarvet av JEANNA OTERDAHL.
Helios.
strålande gud, som fordom dagligdags körde fram över himmelens valv, när den rosenfingrade Eos öppnat gryningens porr, och silvervingade stjärnor lyckat sin luftiga färd, och månen bleknat däruppe.
Helios, människors vän.
livgivande, mäktige ande, .- du vars väsen av eld, är skapande snille och dödkraft, d u som förbarmande ser till minsta kryp.
som i undran ömkligen krälar framåt, och ger av din ande åt alla.
Helios.
vart har d u styrt den ljusomflammade vagnen?
Färdas den f j ä r r a n från oss i nyn himmelens ängder, aldrig befarna förut av det frustande, vin god^ spannet?
Sjönk den att evigt bli kvar i Okeanos skummande flöden, eller, vad troligast är.
står den kvar i sitt präktiga lider borta i österns värld, där spannet i stallarna stampar, ivrigt längtande ut till d e blå, de älskade fälten, medan du själv i v r e d e har dolt din strålande panna?
.
Phoibos, vad vällar din harm, vad ha väl vi arma förbrutit, att du platt hor förglömt hur vårt liv med ditt hänger samman?
Lyft din panna och se mot det töckniga yttersta Thule!
SE hur det land som oss gavs av Gaia, den mäktiga modern.
liknar ett Hades, w skugggor bebott, där dimmorna aldrig skingras av ljus, förrn de tätna igen i det nattliga mörkret.
Tung som Sisyphos sten blir vår dagliga gärning, ork fåfängt som Dannaidernas verk blir vårt verk, dör vi treva i töcknet.
- Minns, o vredgande gud, hur de gåvor oss bragtes i vaggan voro en mjältsjuk tyngd och en vefull oro, men därtill, skygg, bevingad och klor, en granlös längtan till ljuset, ofta icke förstådd, ej anad ens utav många.
Hör ur mörkret vår bon.
förgät din vrede och visa klart din himmelska makt i himmelsk barmhärtighet!
lngen gud är större än den som är stor i slösande mildhet?
Giv åt horernas f l o c befallning att föra ur stallet.
gnäggande fålarna ut, bestig den skimrande vagnen, smidd av Hefaistos en gäng.
och fatta de smidiga rämnor, fatta din pikstav och kör i mäktig, svindlande stigning tipp över himmelens valv som vidgas och blånar omkring dig.
.
Ack, då hinner också till oss i Boreas ’ fjärran kuliga nejder ditt ljus, och dimmorna lätta och lyfta.
Värmande strålar nå ner, det spirar ur mullen, och stela, ga lemmar f å kraft att rätas, och pannorna klarna, ögonen glänsa på nytt, och livet sjuder och stiger högt som en mäktig kaskad ur dolda källor i djupet.
Allt i oss som av släkt med himmelen andas befriat, tyngden förgätes, och oron förgår, och vår eviga längtan spänner sin vinge till flykt, och lyfter oss med sig i flykten.
Runt o m oss lever sitt darrande liv den nordiska våren, spröd, förgänglig och ljus, med bud om en starkare sommar.
- K o m dö.
o Helios, kom, livgivande, mäktige ande, du vars väsen är sid och skapande snille och dådkraft, kom och väck dina barn ur dödens dvala till livet!
-.
.
“ Hustrun följe mannens att en kreaturshandlare blev dömd till två års och en månads straffarbe- te för a l t han spritt venerisk smitta.
Under en del av den tidsperiod, som han plägat sexuellt umgänge hade han stått under observation och haft goda skäl att anse sig behäftad med syfilis.
Under den följande hade han genom sin läkare haft full visshet att så var fallet.
Utslaget väckte i vida kretsar en häpnad.
som nog på sina håll gränsa- de till bestörtning.
Över två års ka en handling sådana som en stöld ligt med ilet samhällsförhållandet att barnfamiljer de kunnat erhålla bätt- eller ett underslev helt enkelt ligger kvinnorna få I lägre lön för Iika te yrkesutbildning än om de utom det tänkbaras sfär.
Men en Ii- arbete?
Så länge hustrurna.
delvis ten oförsiktighet gentemot en varel- eller helt.
grunda sin ekonomi på att den reducerar hemsysslorna Den se som omisstänksamt skänker eller männens villkor och stånd ej säljer sin kropp - den är ju så helt på eget arbete kunna m i n - uppmuntrar till yrkesarbete ge- säktlig särskilt i senare fallet!
Så nen givetvis åberopa detta sakförhål- nom stegring av kvinnolönerna ha andra handlat i århundraden före lande som stöd för högre lön för den framtvingar genom jung- dem, utan att därför ha behövt av- samma arbete De kvinnor, som hylla frulönerna stegring privathushållets stå från anspråket på att anses som rubrikens princip, äro alltså farliga försvinnande (såvida hustrurna ej fiender till principer lika Iön för lika vilja åtaga sig hemmets goda Bestjäla medborgare en medmänniska ja gentlemän!
för att arbete.
Olika lön för lika arbete Privathushållets försvinnande m ö j - i praktiken var naturligtvis detta en lag trodde man som i Stort sett en- skulle tillämpas gentemot stituerade kvinnor och deras veder- likar.
Män och kvinnor, som råkat illa ut efter ett snedsprång anmodas av lä- karen att uppge namn och adress el- ler i brist härpå signalement och an.
dra omständigheter som kunde leda till den skyldigas identifiering och be- väl förenas med ostrafflig vandel och stamma från flerbarnsfamiljer.
- - Och daktionen Jag hoppas att Tidevarvet inte lå- varken överdirektör Bergqvist ' ' ' (radioföredrag) eller doktor Iwan Bratt bli Utan svar i resp. frågor alltid om att den måste tänka på medborgarutbildningen som mal.
Men den glömmer, att den otta sitt sätt att sköta denna ut- grovsysslor).
stilla pro dast ur- - Ej utan svar En av Tidevarvets läsare fil.
kand fru Karin Hammar skriver till re- sin törst och hunger - det gör harmonierar däremot utmärkt medborgerligt förtroende!
Det är denna uppfattning.
i vilken den omtalade domen bör ha satt in en Den står för mig murbräcka.
som kan mål.
liggör yrkesarbetet ning genom e g e t arbete åt döttrar der sig Och f. ö. lever t. ex. som Vilken hamoni, när då anmäler bankdirektör - Nog måste en (i sig själv ej rik) bankdirektörsfru ha det fästman med goda ekonomiska utsikter, vilkens villkor och stånd dot- så Om hon blott utför ett hembiträ- tern f å r åtfölja - Liksom den mot- des arbetsfunktioner (gör hon nu ens na?
Sig en det?)
såvida hon ej vill bruka kärle- en av de mest glädjande och upp- svarande principen " mannen följe ken som inkomstkälla D. v. s. om byggliga tilldragelserna i vårt land, hustruns villkor och stånd utmärkt under det förflutna året inte där- harmonierar med psyket hos män, hon besitter en smula självaktning for att jag tior kreaturshandlaren Som behändigt över- och Barnantalsminskningen rättskänsla vara en större brottsling än tusentals flytta andras kapital i egna fickor, kommer andra ambulerande don Juaner av Kunna vi ej alltså komma överens dock olika att ekonomin.
på flera Dels vägar topphugger motverka den psyket straffning Uppgifter rom naturligt- halvherretyp.
som just i Sin hänsyns- vis mir än villigt lämnas, i den m i n löshet och ha ett oerfarna av de bästa kvinnosjälar!
vapnen mot Att enkla det är möjligt Det spordes också snart att de nya följderna av hans bedrifter sträckt åtgärderna visat sig effektiva, sig över hel värmlandssocken kan- syfilis var på retur i Sverige Der- ske inte ens kan betraktas som en matologernas uppoffrande arbete på försvårande anständighet.
Snarare att såga av den gren på vilken de nödgas man till äventyrs därav dra den suttit bar goda frukter utan att man slutsatsen att det sedliga tillståndet kunde förevita dem några taktlöshe- Ute i bygderna inte är så mycket bätt- ter mot deras klientel.
re huvudstaden, ehuru bruket av försiktighetsmått ännu Till aIlmänhetens kännedom kan- hygieniska mo enklast enstaka fall.
då privatper- äro mera okända soner blivit dömda för spridandet Nej det glädjande ligger i, att ett venerisk smitta.
Med så mycket me- exempel omsider statueras Ett ra obeveklig stränghet tycktes det judikat har tillkommit ägnat att in- att man förfor gentemot de skärpa.
att en sådan vårdlöshet är ga kvinnorna som ju måste anses som likställd med ett grovt brott.
Det är de egentliga smitthärdarna, och där inte bara kreaturshandlaren rom un- inga hänsyn till samhällsställning och der ett par års vistelse inom fängel- andra förmildrande omständigheter semurarna får god tid att tänka lite närmare över de sexuella problemen, behövde komma i fråga Men så föll alltså i november sedda i sitt oundvikliga samband med 1926 den hårda domen över den lätt- de sociala.
En sådan dom har en sinnige kreaturshandlaren och all- märklig färmåga att väcka en viss ef- tertanke även hor personer.
som slå mänhetens ögon öppnades.
Det kunde säkerligen vara gan- dövörat till för de mest upplysande ska givande att analysera de histori- föredrag och de varmaste prediknin- ska och psykologiska förutsättningar gar.
Den kan komma att inbespara en na för den överraskning som denna dom framkallade minst hos hel del salvarsan.
Och än mer bety- delikventen själv (&amp; " dröjde ej der det kanske, att rättskipningen om- heller att överklaga den!).
Mer ut- sider gett eftertryck åt en på samma rymmet medger blott en antydan gång humanare och mera strängt Det finns den dag i dag är i vårt opartisk uppfattning i hithörande en rätt än i pre- av offentli- - - inte kära fosterland tusental män.
Ut- ting.
gångna ur goda hem.
med aktade!
Artur ket mera besvär än om de hade fått gå framåt efter sina egna möjligheter ter och i sin egen takt under skolans välvillige i stället för oviiliga ledning Det s k.
“ sluttande planet " beträ- fande disciplinen i hemmet.
som hr.
Bergqvist talar om, betyder nog i själva verket ett stigande plan då det bygger på något mycket var- aktigare och ärligare än der gamla individens auktoritetsuppfostran Självdisciplin.
nämligen Att resul- på Om.
att rubrikens Princip visserligen de höga inkomsterna genom den av tatet av denna slags disciplin kanske hällsförhållanden präktigt harmonierar me " med med indra d å iga lönestegringen orsakade rcduc: ingen icke visar sig så fort som den med yttre tvång åstadkomma betyder icke och h e k I a g I i g a sådana - unge- av jord- Och kapitalräntorna Dels fär Som arbetslösheten och prostitu- tionen göra?
Vad innebär det att gilla rubrikens ningen är möjlig bland arbetarklassen nen icke få göra.
Doktor Bratts synpunkter äro allt- princip Det innebär gillande av Dels verkar den löneutjämnande mel- att hustrun delvis eller helt låter lan könen emedan döttrarna då kun- igenom " manliga ".
Spinoza säger att kärlek är glädje (lust).
Man skulle sig försörjas och alltså göres beroende kesutbildning na ernå en med sönernas jämngod yr- kunna säga “ glädje över en annans Vidare skall tydli- av annans understöd a t t kärleken, gen segern för principen lika lön för personlighet När få kvinnorna i fungerar som inkomstkälla, att ar- lika arbete i många fall avlägsna allmänhet denna glädje annat än i de betets ära kränkes när bästa ekonomi fall, då mannen verkligen anser sig kan nås med föga eller intet av obe- böra vara något annnat är bara yrkes- a t t hälften av der Vuxna kvinnliga rättigad ekonomisk vinst för någon- man (" ägna sig åt sin livsuppgift ” befolkningen lever efter en ekonomisk kontrahenter kränkes ej, om för- enl. d:r Bratt?)
norm som ej ifrågasätter begreppet äldrarna vid olika ekonomi lämna oli- När mannen verkligen är en rättvisa samt a t t ett system bebehål- ka stora bidrag till utgifterna för lighet då är nog icke faran för kvin- les, som direkt uppmuntrar till eko- nans " frigiditet ” så Stor.
Och då han nomiska beräkningar vid val av köns- barnen Men de böra ej ärva var- kontrahent (förryckning av könsur- för valet).
mera vädjar till modem hor hälften av utförd barnskötsel - Hur finna en Väg bort från för halva den yrkesarbetstid hon för- kvinnan än till makan, verkar detta dessa förhållanden lorar genom barnsäng och barnsköt- också på hennes fysiska instinkter Finnes någon annan väg än: y r - sel Gottgörelse för hälften av ha- Detta borde männen oftare betänka kesarbete f ö r h u s t r u r n a Med utmärkt högaktning m e d fuII sjäIförsöj- Och födslosvårigheterna Karin Hammar.
liga stegrar den - - arbete Grundsatsen undvikande dera person andra-arv går till barnen.
genom den hjälplöshet, är ge- samt ning och strängt åtskild vandeskaps- kan beredas genom en rekreationsresa Utgör ej kvinnosakens mål: en på m e d privathushållets slo- pande Och utgör ej huvudsak- liga medlet härför: barnantals- trygg ekonomi " kvinnorna?
Står ej minskning (i förening med in- detta mål i diametral motSats mot hustrun följe mannens vandringsrestriktioner U.
S.
A:s principen villkor och stånd?
Bör e j därför mönster)?
Barnantalsminskningen möjlig- denna princips bekämpande vara en hustrurnas yrkesarbete dirige- BY kvinnorörelsens förnämsta grund- satser?
Magnus Lithner.
” Av livets morgondrömmar han byggde en vimplad slup att segla i glitterströmmar ut över de vida d j u p i krigsländerna oerhörda De fringo ock rycka in i männens arbete, i den deklamerar borgmästar Lindhagen ef- ter Viktor Rydberg inledningska- kingastråt i Västerled ”.
Det var till 28-30 april 1915.
(Samtidigt bilda- Amerika, som borgmästar Lindhagen des även den så kallade Centralorga- för ett år sedan styrde sin vimplade vid interparlamentariska unionens kongress i Washington 1925, en kon- nisationen för en varaktig fred med förening kallad Anti-Oorlog Raad).
frågan omedelbart mest trängande göra slut på kriget Någon annan ut- översikt över de problem, som ligga hjärtat, en utläggning av hans starkt ideellt betonade sociala och politiska program.
Boken inledes med en femtio sidor lång uppsats om fredar- betets utveckling och insats, huvud- sakligen under och efter världskriget, detta en bakgrund till som det arbete för och att de giva meningsbrytningar, förekommo på kongressen i Washing- ton.
väg kunde ej uppfinnas i o medling från de neutralas sida, kvinnorna fordrade därför ständig medling ” perpetual mediation ”, En konferens av neutrala stater borde taga saken.
Kongressen själv u samma ändamål delegerade, Schwimmer, Crystal an, Emilie Blach, Coralie Ramondt- Hirschmann, Jane Addams, Alletta Jacobs och Rosa Genoni.
Dessa besökte därefter en del pre miär- och utrikesministrar i både krigförande och neutrala länder i Eu- ropa och dessutom presidenten i För- Även Sverige fick be- enta Staterna.a31erna.
gjorde vad man kunde, sök.
men kanonerna överröstade fredsrös- Rosika Man Man har aldrig tråkigt I borgmäs- tar Lindhagens sällskap.
Antingen han resonerar världsspråk och Natio- nernas Förbund beskriver de fina terna, banketter.
varmed amerikanarna mot- Härefter följer en redogörelse för togo honom och de övriga kongress- den allmänna svenska fredskongres- ledamöterna eller biktar sin pinogyll- sen i Varberg 1915, under vilken d a överfart till U.
S.
A. har man kongress med entusiasm antogs flera gång på gång anledning att fröjda sig resolutioner, vilka tillställdes samtliga åt hans fina humor och vassa ironi.
staters regeringar och parlament.
En Borgmästar Lindhagen har ett eget nordisk fredskongress i september sätt att skriva och tala om torra och 1915 i Köpenhamn anslöt sig i väsent- invecklade saker.
så att de bli till- liga delar till Varbergsresolutionen.
I samma månad utfärdades ett ma- gängliga för lite var.
Del märker man kanske bäst på hans riksdagsmo- nifest mot kriget av en socialistisk tioner, som väl läses mer än de fles- konferens samlad i Schweiz.
Det var ta andras, fastän våra riksdagsmän undertecknat av representanter för I I tyvärr ännu inte lärt sig uppskatta nationer.
Bland namnen förekom ock- den praktiska betydelsen av hans i så N. Lenin, Den ständiga medlingen och dessa många f a l l framsynta och riktiga för- en varaktig fred kunna slag.
" Pi vikingastråt i Västerled ” är rit 1915 års idéer sålunda som en helhet en rolig bok.
fortsatte den holländ- och det är ingalunda ett åsidosättan- nen sin verksamhet och d e av bokens övriga delar, om vi i a.
Företrädesvis var denna artikel si gott som uteslutande ordexpeditionen igrån uppehålla oss vid den ovannämnda Nordamerika och den därur fram- översikten over fredsrörelsen såsom gångna neutrala konferensen i Stock- den för oss intressantaste.
Vi låta i holm.
vilka sökte hålla fredstankarna sammanträngd form borgmästar vid liv och på ett verkningsfullare Lindhagen själv tala med bokens ord.
sätt organisera den.
Det var Ame- Det otroliga inträffade under rikas själ och penningar i föreningar den svarta veckan i augusti 1914.
Fy- som genom enskild företagsamhet rarna släcktes överallt och mänsklig- gjorde ett vikingatåg mot Europas heten låg plötsligt i mörker.
Del fövillelser.
Amerika uppstod ett stort behov greps på alla händer till vapen, och sanningen fick förbud an visa sig hos en mängd människor att efter Detta gällde främst de krigförande, förmåga söka göra ett slut på kri- men även över de neutrala länderna get.
En ung canadensiska miss Julia - lägrade Med världskriget sig dimmorna.
började materiens diktatur sin skörd.
Dess målsmän försökte till och med att se något stort och vackert uti det, som inträf- fat.
På detta s i t t uppstodo " 1914 års idéer ”.
Under krigets framfart tystnade de gamla fredsrösterna.
Interparlamen- tariska unionen, fredsföreningarnas organisation och den socialdemokra- tiska internationalen bragtes UT funk tion och läto icke höra av sig.
Emellertid tog naturen ut sin rätt, Efter den första häpenheten började det åter spira lite!
smått i sinnena.
Trotsiga tankar hollo h e m l i g sam- rop, Grace vilket Wales väckte skrev uppseende ett besjälat upp- Vid sidan av dessa impulser ver- kade ungerskan Rosika Schwimmer med sina flammande egenskaper.
Hon begav sig till Amerika såsom den sista utvägen.
Där lyckades hon vin- na besjälade mäns och kvinnors in- tresse.
Bilkungen Ford lovade sin medverkan till a pilgrimsfärd till Europa Den 3 december 1915 löpte ut ur New Yorks hamn, besatt med idealister under led- ning av Ford Rosika Schwimmer Ju- lia Grace och generalsekrete- raren för expeditionen Louis Loch- ner samt följt av den övre världens mankomster och en smula förnuft ovilja och folkets jubel.
smugglades Ut här och var över grän- I Norge fick expeditionen ett min- serna Till och med skyttegravarnas dre gynnsamt mottagande En bryd- folk kunde räcka varandra broders- sam situation uppstod också därav, hinder.
när det officiellas represen- att Ford själv av ej fullt klara anled- tanter icke märkte det.
ningar i hemlighet återvände från Dessa vaknande krafter måste ska- Kristiania.
Han hade emellertid gi- pa nya former för närmanden.
Un- vit order om, aft expeditionen skulle der året 1915 började de taga gestalt fullfölja sitt mål.
Med denna full- mångenstädes Mellan dem uppstod makt och i en trist sinnesstämning in.
samtidigt en skiljaktighet.
träffade expeditionen i Stockholm på De så kallade minimi- och maximi- själva julaftonen.
programmen trädde nämligen åter På den svenska mottagningskom- fram emot varandra såsom ett U P P mittén (i vilken borgmästar Lindha- flammande av gamla motsägelser.
gen var den ledande kraften) vilade Minimiprogrammer, slogo sig till ro att popularisera den idé för vilken med skumplöjning och former samt amerikanarna dragit i Detta uppburos som förut av den övre värl- lyckades fullständigt Mötena voro den och de befordrade, Maximipro- fullsatta av en entusiastisk publik och grammen voro ett uttryck för folk- något av framgång började sväva själens längtan efter befrielse, efter över företaget.
en statskonst, som ville gå till grun- Sedan isen sålunda brutits, rönte den med tingen.
företaget även framgång i Danmark Kriget skapade en särskild kvin- och Holland, vilket sistnämnda land nornas fredsorganisationer Deras li- utsetts till slutstation.
På denna se- danden såsom hustrur och mödrar var nare del av färden åtföljdes ameri- vikingaskeppet Wales bestämd härnad.
Jag har suttit böjd över en liten jag rör ödleäggen kanske du vill va- bok hela dagen och läst o m och om- ra snäll och slå eld och flå glyptodo- berättelserna som den nen.
- Det gör jag icke, säger Karls- n ger sig ut för att va- son, göra upp eld och flå villebråd denna bok, en lustig- är kvinnofolksgöra Men jag älskar t omslag har den en dig.
- Apropos älska, säger frun, så in, som okynnigt sik- påstår stenåldersmannen i villan bred- tar mot måltavlan svarta prick, men vid, att han också älskar mig.
Jag inom omslaget, I land illustrationer- undrar, vem av er som älskar mig na till texten har den en bild av en mest?
- Det ska du snart bli varse, kista med en liten gosse i, död av ropar Karlsson, flyger ut genom dör- svält.
Den har också en av en änka ren svängande sin flintkniv och med med en flock på sju hängande efter höga rop utmanande grannen.
Sedan sig i kjolarna Framför änkan denne dödats och nedstoppats i my- står stadens borgmästarinna och visar ren återvänder Karlsson med avhug- upp en av sin mans avlagda skjortor, gen näsa och blödande ur flera sår.
Vet d u nu vem som älskar dig om icke änkan i stället Detta slagsmål h a r bara be- för pengar skulle vllja ta den som be- mest?
talning för sitt arbete, - Boken bär visat, att du älskar slagsmål, säger Det visste jag förut.
titeln Vad e n gift kvinna fru Karlsson bör veta.
Och den som skrivit Men hade d u tänt vår eld och hjälpt mig med den sega glyptodonen, så ha- den kallar sig Vagabonde.
Det är mest om t [? "
sortens varel- de jag kanske trott på din kärlek Nu ser, som det icke räknas med i berät- är det som det är, Adjö på en stund går fru Karlsson över spången Och hennes gång var telsen som denna om bespisningen bok handlar ay Visst de 5,000 rör mot skogen.
ty hon gick att möta sin det sig också om män, naturligtvis.
Om professor Wieth-Knudsen och älskling Chrysostomos guldmun, om gentle- Eller berättelsen som heter Dygd ' ' Eulalia arbetade natt och dag I Stockholm nattetid.
och med sömnad, försörjde sig och bar- andra ryktbara personer av det net och kunde lägga undan en slant.
ön, som själv kallar sig för det för- (Se svenska folkskollärar- En dag kom barnets fader och sade: regeringen nyligen avlåtna Jag har hört talas om din flit och om din sparade slant, vore det icke bäst skrivelse!)
Vagabonde har om de båda könen att jag, mot skälig ersättning, toge många tänkvärda ord att säga.
Om hand om ditt arma barn och satte kvinnfolk.
som offrar sig, och karl- henne i min systers familj?
De ha skyller från sig, får man s$ många barn och kunde behöva en förfärliga historier och i liten hjälp i huset, Din dotter kom- historier ”, i historier Om me på så sätt bort från en för ett ns förvildning ”, om " fula oskyldigt barn olämplig omgivning h vackra karlar ” och i och du skulle få mera tid till för- värvsarbete - Vore det ej bättre, att många andra historier av ett nöjsamt du gifte dig med mig?
säger Eulalia och förträffligt slag.
Mycket oskyldiga se de ut, de små Jag är, som du säger, icke längre bar- Hon frågar, kanarna av en del delegerade från Norge, Sverige och Danmark Fordexpeditionen upplöstes sålunda i Haag, men ur denna framgick fredskonferensen i Stockholm samma år, till vilken inströmmade skrivelser från hela Europa med sympati och böner.
Man siktade till intet mindre än en stor medlingskongress mellan de krigförande staterna, men arbetet - - sa - dansande - männen kön, råkade in i ett dödvatten, i all syn- nämsta sig fullt tillbaka från sitt verk i Eu- ropa.
Fordexpeditionen hade gjort vad den kunnat, slutar hr Lindhagen den- na del av sin redogörelse Dess av- somnande skedde naturligt och i rät- tan t i d Ford hade säkerligen ej nå- gon klar insikt om, att expeditionen i alla fall under det mörkaste året kom med ett ljus ifrån den nya värl- den, som lyste värmde och gav för- hoppningar för oräkneliga människor Den bidrog i sin mån till att så fre- dens sådd i sinnena.
Detta var sagan om vad man skulle kunna kalla 1916 års idéer.
Emellertid, längtan efter förnuft kunde aldrig bringas till ro.
Med året 1917 upptogs försökte att upp- väcka internationalen från de döda I Stockholm konstituerades en hol- socialdemokra- tisk kommitté med uppgift att sam- mankalla dit e " internationell socia- listkonferens, som skulle göra slut på kriget.
ländsk-skandinavisk All fredsvilaj i världen riktade nu sina blickar mot den tillämnade so- istkongressen Icke heller detta mäktade dock uträtta na- got.
De allierade vilja att hålla ut bemödande komma till Kongressen kunde med dessa Nord- plötsligt stir små be innersida lia, det finns skrapad.
- Då något sade som mannen: en hederlig Eula- man har rätt att fordra av sin hustru, av sina blivande barns moder; detta något är dygd.
Hur uppfyller du denna enkla fordran?
Är du limp- lig att bliva en god mans hustru?
Unga kvinna.
säger Vagabonde i slu- tet av denna historia lev så, att du i dygd må vara din blivande makes - skulle clown verklig gråt.
jämlike!
Jag har tagt i högen b vill man alla berättelserna äro lika så det är svårt att ge företräde Detta är ju att n.
Kvinno- vad därmed illa åt männen säger någon - Ja, också har i det är det.
Men det är ner.
Läs t. ex. icke för att man i r a män utan där- om stenåldersmannen Karl Karlsson för att Vagabonde icke kan tåla själv- (Kärleksbeviset), som går in i sitt godhet och dryghet hos någon levande n av Vaga- att t nötskal särskild - icke för att äl- varelse - inte hus skar och dig.
riper All till sin right, hustru: svarar Jag hon, voslitet har hon, Männens tror tilltagande jag, medkänsla ner- stånd Samtidigt med dessa socialdemo- Samtidigt historietterna, rin.
Man drar liksom p: omslagets mun, och amo- ma " socialdemo- - jag är snart färdig med maten.
Mens för.
Det är nog inte sa rolig, säger hon, när makten glider en ur händer- na.
.
.
Att Tuttan och Putte äro med i De fjorton punkterna voro emeller- galleriet faller av sig själv.
Finns tid representativa för 1918 års idéer.
det någon här i landet, som gjort me- Ingen kan gö.a det omöjliga, och över ra förtjusande iakttagelser över barn förmågan må ingen tvingas i n modern till dessa båda lyckliga un- Här slutar den egentlga redogörel- gar, det frågas?
Tuttan och Putte sen för fredsarbetets segrar och ne- äro lika bedårande i denna bok som derlag under krigets svarta år.
Men alltid annars, och den är full av de författaren åten kommer naturligtvis finaste drömmar om deras framtid, gång på gång till samma ämne i sam- drömda av deras mor.
De skola bli hand med kongressen i Washington.
unga hjältar sans peur et sans re- Kongressen som sådan blev som förut proche, läkare för de spetälske på öde nämnts en stor missräkning för borg- öar, konstnärer av Guds nåde, u p p mästar Lindhagen.
Man gick som finnare av tuberkolosseum och av katten kring het gröt och vågade inte något som omöjliggör krig.
av fruktan för aft misshälligheter Hur mycket Vagabonde än har att skulle uppstå gripa sig an med rea- säga männen, så är hennes ideal när liteterna i fredsfrågan.
Författarens allt kommer omkring likväl en man.
egna motioner - d e viktigaste gällde Han är filmskådespelare borta i .U.
folkförbundsaktens revidering, Ame- och heter Charles Chaplin, Det rikas inträde i N. F. och en undersök- finns en liten berättelse om honom ning om ett världsspråk - stoppades också och de raderna ha ett särskilt innan de nått fram till kongressen av deltagande och förståelse M e n hr Lindhagen personligen gick Hon förstår denne lille fattige tras- inte aft lika lätt mota.
Han lyckades som ” sy i generaldebatten få ordet och fram- trick u n d e r tiden lurar lade då sina synpunkter.
predikan om alla evangeliets dygder ”.
Mot Wilsons fjorton punkter sät- Om jag icke misstager mig räknar terna.
ter borgmästar lindhagen upp sina Charles Chaplin och Vagabonde släkt No s l o p framemot årsskiftet kri- egna fjorton punkter, som han ” utan på mycket nära hill.
Från den rykt- bare filmhjälten i Kalifornien går en osynlig linje till Dagens Nyheters kå- sör i Stockholm.
Hon som han tål icke översitteri och måste alltid för- de hjälplösa.
Ogifta mödrar, barn och änkor bli hennes kliental Det är deras sorglustiga livsäventyr hon berättar, Vi l e åt historierna, Men löjet liksom vi le åt Chaplin nära R.
H. Ellen Michelsen.
amerika kastade sig in i kriget och i öster stormade en ny makt fram med ett maximiprogram i vapenskölden och en ny värld i kikaren.
Allt detta virrvarr, var samman- fattningen av 1917 års idéer, I detta skick mötte världen krigs- året 1918.
Nordamerika hade moti- verat silt deltagande i kriget med idé- ella bevekelsegrunder.
Det var upp- rört över det tyska undervattensbåt- kriget och man såg ingen annan utväg att bringa Europa till besinning och göra slut p i det kaos, som hotade hela världens trevnad och intressen, Av många naturliga skäl förklarades dock icke krig mot båda de kämpande grupperna.
Samtidigt förklarades, att vid fredsslutet skulle Förenta Sta- terna intaga en opartisk ställning och uteslutande ägna sig åt att lägga grund till en varaktig fred.
Till fullföljd av dessa grundsatser framlade president Wilson i sitt bud- skap till den amerikanska kongressen den 8 jan.
1918 ett ” program t i l l värl- dens fred ".
Detta program samman- fattades i de berömda fjorton punk- S.
A. tonfall hank och svara I är tårar tokigaste
Vad vill det danska rättsförbundet?
I det jag här skall försöka klar- avgjort har satt egendomsrättens göra Rättsförbundets program, vill okränkbarhet som sitt måtto som det den rå- Nu komma många av denna tid- nings läsare att förundrade fråga: Är det verkligen nödvändigt att bilda ett nytt parti för dessa idéer, som ju just hävdas av radikala vänstern.
Fri- handel och jordvärdeavgift, är det in- te just huvudpunkterna i detta partis program?
konservativa folkpartiet gjort, ändå ständigt uppträder som en mekanisk docka; när man trycker den på ma- Den stora skillnaden består kanske gen, piper den: Tull, tull, tull det däri att rättsförbundets anhängare, gör detsamma, vad man än säger åt alla och envar, uppfatta dessa krav den.
inte som politiska opportunitetskrav För det andra kräver en genomförd utan som djupt liggande rättfärdig- tillämpning av rätten, att det mono- hetskrav.
Om de inte respekteras het.
pal, som är storfinansens fasta borg, fullt och helt, måste detta hålla vårt Häri överensstämmer ju Rättsför- från vilken denna maktfaktor i själ- kulturliv i en osund atmosfär av bundet t i l l syncs med det konservati- va verket leker med oss alla, nämli- otrygghet och splittring.
va folkpartiet men en djupare un- gen jordmonopolet, upphäves Men också rent praktiskt sett är det dersökning av vad detta krav inne- genom en verkligt konsekvent lag- en skillnad, som enligt vår uppfatt- bär, kommer att uppenbara olikheter- stiftning om jordvärdeavgift Jord- ning gör en politisk nydaning nödvän- frågans rättfärdighet är si klar, så na.
dig.
För att säkra egendomsrättens upplysande, när mail bara får fatt på Jordavgiften är ett uttryck för sam- otänkbarhet är det absolut nödvän- den i dess renhet hällets rättmätiga inkomster.
Men Det skall därför från början beto- då måste staten som ett uttryck digt att veta vad en människa med rätta äger Överflyttad på det eko- nas, att jordvärdeavgift inte betyder samhällets gemensamma intresse nomiska livets lagar kan definitionen skatt på jorden i likhet med andra finna sig i samma villkor som den på rättmätig egendom formuleras så- skatter, ty i så fall vore den iu rätt skilde medborgaren nämligen att lunda: E n människas rätt- och slätt ett övergrepp.
(Därför är rätta munnen efter matsäcken mätiga egendom är d e det inte nog att man kallar en lag för trafik, som nu i en lång följd av år värden som människan jordvärdelag, den blir det först i det drivits av stat och kommuner, att frambringar genom s i t t ögonblick som den för med sig att man först har fastställt sina höga arbete.
hela beloppet av den inkomna jord- krav och därefter, dels genom En rättsstat blir då ett samhälle, värdeavgiften användes till att avlö- ständigt stigande skattebörda, dels där skyddandet av denna egendoms- s a andra skatter).
Grund- nom em ofantlig skuldsättning har rätt har blivit grundpelaren den me- åskådningen för jordavgiften är den, försökt att åstadkomma medel att till- delpunkt, omkring vilken all social att den som har fått brukningsrätten fredsställa kraven, är i hela sin me- organisation r % rig.
Själva defini- till ett stycke jord därmed har fått tod si farlig, så förödande för a l l ' tionen förefaller säkert många så en särförmån, som inte är - sund hushållning, att det säkerligen självklar, att de ha svårt för att tän- och inte kan vara uttryck för är ett naturligt sammanhang mellan ka sig, att man kommer något revo- hans arbetsskapade värden Men denna förvaltningsmetod och den sti- lutionerande åstad genom att draga varje särskild fördel måste utjämnas, gande osäkerheten vad beträffar mitt dessa konsekvenser.
Men ser man och det är detta som sker genom jord- och ditt, som bankkrascher, försking- Johan Castberg avled på julaftons vandet av dem åstadkom Castberg en närmare efter upptäcker man som värdeavgiften, vilken praktiskt taget ringar och bedrägerier vittna om.
morgon i Oslo.
I Sverige Var han en framsteg i ordnandet av den första konsekvensen att varje betyder den avgift (på det nakna Om man undantar det socialdemo- gång framförallt kind som en ivrig samhällets och de enskildas förhål- monopol, som i k r a f t jordvärdet), som gör det omöjligt att kratiska partiet, är det visserligen motståndare till unionen.
Men han lande till barnen Lagarna, som om- sin särställning är i spekulera med jorden men som sam- enighet om, att en inskränkning inte bara en stridsman.
Han fatta såväl utomäktenskapliga som stånd a t t beskära tidigt inte gör intrång i de värden, statens och kommunerna en vidsynt och varmhjärtad inom äktenskapet födda barn, föränd- vidernas a r b e t s f ö r t j ä n s t, som frambragts genom jordbrukarens ningsområden är nödvändig.
Men man ska, som av medkänsla med de be-!
ringar i arvslager och skilsmässolagen antingen genom en konstlad fördyring arbete byggnader och andra står med blotta önskan utan någon tryckta arbetade för deras bästa Han samt omhändertagande av barn, be- av varor eller genom rena övergrepp, ringar.
ledande idé och så länge denna fat- frisinnad i ordets bästa bemär- teckna i många avseenden införandet är en kränkning av rätten Att det är en tydlig skillnad mellan tas, kommer man inte att kunna fö- kelse och ägnade sina kraften åt vad av en ny uppfattning i dessa frågor.
Följande för samhället fördärvliga arbetsskapade värden och värden, retaga sig något allvarligt Här sät- han ansåg vara det rätta.
Grunden för lagen om utomäkten- monopol må alltså oskadliggöras så- som skapets genom samhället, blir ter Rättsförbundet in med en alldeles Castberg har gjort sig bemärkt på skapliga barn är principen om bar- som stridande mot den enkla rättfär- snart klart för de flesta Men det naturlig konsekvens av själva grund- flera områden och på många olika nets lika rätt gentemot båda föräld- dighetens krav: dröjer innan man förstår, att jord- idéerna Samhällets rättmätiga in- håll har hans verksamhet lämnat he- rarna.
Den tar sig uttryck i att bar- För det första statens och kom- värdeavgiften just är i stånd att i komst kan användas endast till såda- stående resultat har rätt även till faderns namn, munnens skattemonopol.
praktiken draga denna gräns Man na ändamål, som alla äro lika intres- Som politiker var Castberg en av samt ärver fader och fädernefränder När man i det nuvarande samhäl- hör alltför ofta, att det är orättfär- serade av att få tillgodosedda Men Norges mest framstående Han var såväl som moder och mödernefrän- let har f n n i t sig i en ständigt ökad digt att jordbrukarna skola betala all det är klart att den nuvarande stats- den drivande kraften i bildandet av der.
Lagen går sålunda ängre än skattepress, beror det dels p i bristan- skatt Det må då fastslås, att jord- verksamheten, som ingriper regleran- den radikala vänstern åren efter uni- den svenska Castberg följde med de klarsyn, dels pa att man har ett värdeavgiften inte är någon skatt (d. de i det ekonomiska livet, och inte onsupplösningen.
I den vänsterrege- stort intresse den diskussion om bi- dragsfond för utomäktenskapliga något slitet samvete, i det den stän- v. s. maktövergrepp) men m skuld, blott i syfte att skydda arbetet mot ring som bildades 1908 blev d i g stigande arbetslösheten talar sitt en avgift för m särskild förmån Om övergrepp, blir ett beskyddande av justitieminister och 1913-1914 var b am, som i höstas fördes i Sverige.
en viss grupps intressen, men fördär- han social- och handelsminister i den tydliga språk om att samhället i c k e inte är någon särförmån att bru- Castberg fick uppleva att hans la- är byggt på någon särdeles fast ka jorden så är det heller ingenting vande andras Dessa reglerande in- dåvarande ministären.
gar blevo antagna efter mycken strid.
grund och så länge man inte kan att betala men själva efterfrågan på grepp äro nödvändiga så länge man Castberg ägnade mycket intresse åt Och vad mera var.
han fick även upp- Efter resor i Tysk- leva resultat av den rundfråga, som skönja hur en sådan skall kunna läg- jord, t. o. m. i dessa tider, då arbetet upprätthåller en ordning där den fria arbetarrörelsen gas, bär man de oundgängliga följ- är så hårt belastat av skatter och av- konkurrensen inte kan utvecklas, ef- land, England och Schweiz, som sär- i höstas skickades ut till myndigheter- derna av osäkerheten.
Men envar gifter i alla former, visar tydligt, vad terstom kapitalmakter genom mono- skilt avsågo studier av arbetsförhål- na landet runt, en rundfråga, som pol tillförsäkrats en särställning.
måste kunna se, att vårt samhälle denna särförmån är värd landen och sociala frågor i övrigt, äg- gällde barnlagarnas tillämpning.
Sva- Men Rättsförbundets politiska nade ban mycken kraft åt arbetarlag- ret blev ett enhälligt lovordar,de av rent socialt tynges av den tilltagande Det skrivande missförhållande, som praktiken.
Det faktum att produktionshämningen Denna har tydligare i n något annat visar vårt uppfattning är den.
att vad det nu stiftningen i Norge Även i fråga lagarna i två huvudorsaker, som i själva verket samhälles osundhet att det på en rör sig om, är att på allvar genom- om skatte- och tullfrågor åstadkom Castbergs namn är bundet till dessa kunna föras tillbaka till ett och det gång råder en stigande arbetslöshet föra den samlingspolitik, som den ra- Castberg under samverkan med soci- lagar måste vara det bästa äreminnet samma nämligen skattebördan.
Den- (alltså överskott p i arbetskraft) och dikala vänstern givit uttryck åt.
Den aldemokraterna flera reformer.
över honom Det verk, som framförallt gjort na medför en konstlat förhöjd arbets- en ständig bostadsbrist (d. v. s. över- nuvarande kriser är enligt vår upp- lön för alla, som deltaga i produktio- skott på arbetstillfällen) skulle ut- fattning inte ett tillfälligt fenomen, Castbergs namn känt, är de norska men, och samtidigt förringar dem köp- jämnas i samma grad.
som man ge- utan ett utslag av att samhället i grun- barnalagarna, av 1915, de s. k.
” Cast I och med genomdri- kraften inte b a a hos de arbetslösa nom införande av jordvärdeavgift den är så sjukt, att den enda möjlig- bergslovene ”.
- men så att säga för alla landets med- avstod från att värna spekulations- heten till ett tillfrisknande är en ge- nomgripande operation Så länge i det ekonomiska samlivet, som nu bå- borgare.
Ännu en åtdragning av krafterna i samhället och i stället statsmakten så våldsamt kan gripa in de genom skattepolitik, tullpolitik och skatteskruven, och flera företag mås- skyddade arbetet hela lagstiftningsarbetet, är det gan- te stoppa nya arbetslösa kräva un- ska naturligt att politik måste bli en derhåll nya skatter måste skrivas ut kamp om makten och lika naturligt men en sådan trafik kan samhäl- att de som ha gemensamma intressen let inte bära i längden söka sig tillsammans.
Men det är inte bara d e direkta Därför måste väl räddningen för skatten som är ett övergrepp Den vårt land komma därigenom att fle- indirekt skatten som verkställes Re- ra och flera inom de olika partierna nom tullar, antingen nu detta sker f $ upp ögonen för splittringen mel- med den ena eller andra motiverin- iac samtidigt åskådliggör hide samklang och den disonans, som der mellan detta program och andra politiska partiers.
Man kunde helt kort säga: Rätts- förbundet vill, att det skall göras fullt bruk av grundlagens § 80, som säkrar egendomsrättens otänkbar- - ka: för för en- Den en ge- - E n lagstiftare i Norge.
märkligt av av var indi- ' förbätt- förvalt- var var männi- i net Castberg det - -
Den nya skolan och den gamla.
så närmast sägas stråla ut D John Dewey och från seminariet i San K a m p e n för nykterhet.
Francisco.
Det var en av Burk ’ s lä- rarinnor där.
Mary A. Ward, som 1911 började exprerimentera med i n - (Forts. fr. sid.
1.)
Riksdagens nykterhetsgrupp, riksdagens d i v i d u e I I undrrvisning i räkning minstone f ö r d e m i n d r e socialdemokratiska nykterhetsgrupp samt i en av skolans övningsklasser.
Dessa b e g åva d e.
Att en person var min- förbudsvännernas landsförbud h i i två experiment gjorde klart för Burk.
i dre begåvad var väl ingen anledning gemensamma skrivelser till Kungl.
Maj:t v i l k e n g r a d - förut oanad!
- att sluta skolan förr.
Ty ä r t o m gjort en del förslag, avsedda att under- barn arbeta i o I i k a t a k t.
Vilken hade han tydligen större behov av lätta arbetet för folknykterhet.
grymhet det därför är att Illa dem hjälp och ledning i sitt bildningsar- När det gäller utskänkning av rusdryc- arbeta i ” marschkolonn ”, i klassy bete än de högt begåvade ker samt tillverkning a h försäljning av stem, där de fortfärdiga måste slöa Lösningen fanns på en annan väg maltdrycker har ännu d a privata vinst- än genom gallring och spärr.
Lös- och tråka, och d i långsamma jagas intresset fria händer.
Ett bevis p å mot- under en evig känsla av misslyckande.
ningen har kommit med den nya sko.
stånd mot nykterhetsarbetet, som d a pri- med kvarsitteri som enda lättnad.
El- lan.
Och kanske har den haft en så- vata restaurantrörelsen erbjuder, anse för- I Tidevarvet första nummer av år l e r de lär att fuska sig fram på osäk- dan makt att tränga sig fram därför ra fötter.
kanske ända upp i examen lagsställarna l i g ~ i den offentliga dansen.
i927 vilja vi införa en förteckning att den kom som svar på en fråga: Restauratörernas vinstintresse är anlednin- över de medarbetare, som under är 1926 - och så livet igenom!
medverkat i tidningen, samtidigt Hur skall vi få fram skolan för Burk mh hans lärjungar har sam- gen till dansen på restauranterna.
Men som vi till dem alla rikta ett varmt a l I a?
Demokratiens skola?
lat och offentliggjort ett stort statis- dansen föranleder i sin tur en hel del tack för det gångna året mh ett väl- Så här lydde svaret: ungdom.
som annars inte skulle besöka tiskt material, ur vilket lektor O. ger kommen låter för det kommande Vi ” Skolornas sak är att anpassa sig oerhört intressanta utdrag.
Detta restauranterna, att å dessa lägga sig till göra detta i fullt medvetande om att efter lärljungarna.
Att skolans sak mad alkoholvanor I skrivelsen förordas det är på våra läsares och på våra material har tvingat Burk att avvisa medarbetares ökade intresse för Tide- skulle vara att såga, hyvla och kläm- även sådana förslag som detta: K a n utredning av den privata restaurantrörel- varvet, som tidningens öde beror ma in Iärjungarne i fastställda det ej duga med en uppdelning av sens avveckling.
s k o l f o r m e r ä r det oförsynta kra- Vidare förordas en utredning av det pri- klasserna på tre avdelningar, de Det talas mycket om de d y n läkemedlen vatekonomiska intressets ställning i bryg- Fru Rut Adler.
vet från ett gammalt a h orimligt pe- mycket begåvades, ' de medelbegåva- och vissa apoteks, grova inkomster.
Vid gerihanteringen, samt att 1925 års trust- Doktor Alf Ahlberg.
danteri!
T i l l dess d e t t a des och de underbegåvades?
Burk lagstiftning vinner tillämpning på bryggeri- förra riksdagen förekom även en motion Doktw Adreo A&amp;e-.yMng, pedanteri är uppryckt svarar, stödd på sin och sina lärares industrien.
om nedsättandet av läkemedlens priser.
Advokat Eva Andén, m e d r ä t t e r n a.
måste erfarenhet: en sådan uppdelning rå- I den andra skrivelsen hemställes om ut- Den avslogs visserligen, men Medisinalsty- s k ol o r n a m i s s l y c k a s! ” der inte bot pi det onda, ty ett och redning av möjligheten att befria bolag Amanuens Ebon An id^^,,^, relsen har nu förklarat, att taxan skall (kurs.
av undert.)
- " Det samma barn har olika takt i olika äm- för försäljning av rusdrycker från in- Doktor Gunhild Bergh.
nen, under olika terminer, olika må- revideras, men ibland Ids Medicinalsty- komstskatt till kommunen, samt att denna Förf.
Ingeborg Björklund.
finns misslyckade skolor, skolböcker relsens ingripande till motsatts effekt.
och studiemetodder, pedanters misslyc- nader.
Det gir e j med mindre än att fråga måtte föreläggas riksdagen i sam- Fru Elsa Björkman-Goldschmidt.
övergå till den verkligt individualise- band med kommunalskattefrågan.
Det är Sålunda tilldrog det sig att ett visst kade dogmer och traditioner.
Det rade undervisningen, där var och en Förf Anna Björkman - tydligt att kommunernas intresse av för- franskt medel av låt oss säga tarmupp- finns misslyckde hem, misslyckade får f ö l j a s i n t a k t, får lämna ett säljnigsbolagens inkomster såsom skatte- Fru Jenny Bergqvist-Hansson.
fostrande karaktär, som tillvunnit sig flera sysselsättningar och förströelser.
Det område då det är g e n o m a r b e tat, källa, inte underlättar arbetet för en be- Lektor Abel Bergsten läkares gillande, på läkarnes föranstaltan- Fröken Greta Cardell.
finns alla möjliga misslyckade plagg men ej förr!
Kva s i m i n ^ i form av gränsning av rusdrycksförbrukningen de importerades genom m drogfirma d.
Slutligen göras en del erinringar med Fröken Karin Cardell att hänga p i barnen, men det lig- a t t b ö r j a o m i g e n kommer ej i frå- ga, men man håller på tills man är v. s.
" grosshandelsaffär " i apoteksvaror, ger i sakens natur att det inte kan färdig, längre eller kortare än den anledning av kontrollstyrelsens förslag till Lektor Anna Christensson.
ändring av förordningen angående försälj- som sedan distribuerade preparatet i fråga Fil.
lic. Emy Ek.
vara barnen som ära misslyckade. ” " ordinarie " tiden.
ning av pilsnerdricka Med påpekande av, till apoteken.
Men priser var litet högt.
Två äro Burk ’ s grundläggande Lektor Elisabeth Eurén att pilsnerdricka är amvändbart som berus- Dessa satser ha formulerats av Något över eller under 5 kr.
En välvillig Frederic Burk, rektor för San Fran- fordringar.
a h med dessa har den ningsmedel, förordas skärpt försäljnings- Förf.
Anna Lenah Elgströ nya skolan i alla dess olika skiftnin- kontroll.
Här inbegripes a t t den av kon- Lektor Emilia Fogelklou.
apotekare erbjöd sig då införskriva med- ciscos statsseminarium, död 1923, un- gar gått fram i Amerika: I. Klass- trollstyrelsen föreslagna.
rätten att avlämna let direkt, vilket är varje apoteksinnehava- Förf.
Else Feldman.
der de korta åren sedan 1911 banbry- systemets sönderbrytande.
2.
Bann- varan även vid station för regelbunden res rättighet att göra och kunde försälja Fru Märta Tamm-Götlind.
tande i arbetet att göra den nya sko- lysning av de dagliga läxorna (i all- automobiltrafik inte måtte genomföras medlet ifråga för 3 kr.
och ändå ha en Kerstin Hed.
Ian till v e r k l i g h e t.
Hans med- mänhet av a l l t o b l i g a t o r i s k t L. F. K. Yrkesinspektrisen Kerstin respektabel vinst av minst 1:25 pr ask hjälpare ha varit legio med i ögo- hemarbete).
Klassystemet börjar med denna Hesselgren.
Så långt var allt gott och väl.
Men de nen fallande starkt kvinnligt inslag.
orimliga fordran: " Sitt nu raka, stilla Förf.
Maj Hirdman.
andra apoteken, som fortfarande begag- Bakom eller inuti denna praktiska och tysta!
Se på mig, allesamman!
Fru Marie Hjelmer (I d av Dan- nade mdlaohrnda-drogaffären kunde ej rörelse står Dewey, sedan 1904 Tänk bara på den enda sak jag åläg- Våra medarbetare.
Vad som kan hända.
- - Kurs i skridskoåk- John professor i filosofi vid Columbiauni- versitetet i New York.
Hans filosofi har blivit ” pedagogik ”, under spa- nande efter ” morgondagens skola ", rmn skall ge utvecklingsmöjligheter åt ett nytt si,ikn.
Den skola, som inte 61 kunskaper till snobberi, men som är d s r n d m och samhället i minia- tyr och därför fostrar till den d e m e k m i, nm, v i änmr aldrip sctt.
D l n slmls, sm im, att d m blott skall gererkryg,menattallt h ä n p p i sigmr turaradc iömIga att absor- bera 0d1 tolka intryck m h e r h m h e - ter.
d. v. L. an s j ä l v r e a g e r a!
Och detta ända från barndomen och intill livets sista dag Det finns väl ej en skola i Ame- rika, som ej nåtts av Deweys tankar Och de ha gått l ångt utanför hans världsdels gränser.
Under två år har han i Kina föreläst för lärare.
Den nya skolan i Amerika kan allt- ger er att tänka på och precis på mitt sätt.
Och håll på att tänka på den så länge som skolans schema säger att ni skall tänka på den Sen skall jag se efter på schemat och tala om, vad n: d i skall tänka på ” Resultatet av detta blir naturligtvis att de ” ouppmärksamma ” försjunker i sin egen värld, a h de " uppmärk- samma " förbrukar 80 -- 89 % av sin kraft för att hålla fast sin uppmärk- samhet.
Dagsläxorna förlägger dels huvud- arbetet till den orimliga tiden e f t e r skolarbetet.
dels bli de en själsfrätan- de mara och de skapa en ödesdiger moral: så mycket, men aldrig mer!
Tillämpningarna av Deweys tankar och Burk ' s system äro mycket skif- tande, roligt nog.
I Amerika har de mest nått bottenskolan i städer och pålandet men håller på att genom- tränga även den högre skolan.
Därom vidare i följande artikel.
Hono r i n e H e r m e I i n.
(Forts. i nästa n:r) - - ning för damer.
Det vackra jul- och nyårsvädret har rik- tigt gjort en begiven på sport utomhus Det är inte så lockande att sluta upp med de uppfriskande skridsko- a h skidturerna när helgerna äro över.
I Stockholm kom- mer ett ovanligt tillfälle att beredas sport- intresserade damer att fortsätta frilufts- livet även efter julferiernas slut Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kul- tur har anordnat en kurr i skridskoåkning, särskilt konståkning, avsedd för damer.
Kurser skall förläggas till Matteus folk- skolas skridskobana i Stockholm.
Den tar sin början den 14 jan.
a h pågår sedan tis- dagar a h fredagar mellan kl. 4 och 6 c m För 10 gånger beräknas ett pris av 10 kr.
Kursens ledare blir gymnastikdirektören fru Ragnvi Torslow-Lundgren.
Säkert komma många att med nöje deltaga i denna kurs, som är den första i sitt slag Skrid- skoåkning tycks för närvarande vara en ganska förbisedd konst.
Men för alla som äro roade av denna, blir det säkert ett välkommen tillfälle att under så högt kvalificerad ledning få använda och för- kovra sina kunskaper i den fina och nyt- tiga sporten marks riksdag) Professoskan Signe Henschen Förf.
Nanny Johansson.
Fru Elisabeth Krey-Lange.
Doktor Gerda Kjellberg.
Fil mag. Karin Koch.
Fru Anna Levertin.
Fru Bett Lundström.
Advokat Hugo Lindberg Fröken Ellen Michelsen.
Fru Ragnhild Modin-Ringström.
Doktor Ada Nilsson Advokat Elisabeth Nilsson.
Förf.
Jeanna Oterdahl Fröken Anno Pallin Förf.
Marika Stjernstedt Advokat Math Staël von Holstein Fru Eva Schmidt gå under 4,85 varför deras kunder knor- rade.
Den beskedlig.
apotekaren som ville väl, fick arga påringningar från sina med- bröder, som trots hans fullt lagliga tilltag sig med denna respektabla han- delsvinst beskylle honom för illojal kon- Botemedlet var lätt att finna att nöja kurrens.
Medicinalstyrelsen ifråga i uppförde preparatet Medicinaltaxan varav följer att priset m å s t c beräknas efter det pris drog- affärerna sätta så nu är apotekaren lag- ligen tvungen att begära 4:85 vare sig han importerar det själv eller inte Så går det till när man har monopol, a h den trösten att monopolet hindrar den enskilde inne- havaren att trissa upp prisen över hövan, i, ringa, ty som alla väl veta ledas de le- gitimerade läkarne och apotekarne i sitt Doktor Naima Sahlbom handlande aldrig av ekonomiska motiv Fröken Elisabeth Tamm.
Det ha de för länge sen överlåtit åt kvack- Fil kand. Elsa Wilkens salvarne.
X – Ray.
Trafikiinspektör Anna Westergaard.
Fru Clara Wigfors Förf.
Eva Årads
