# ID: svediakorp-per3334
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,516
# sentences: 389
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


PESTAL0ZZI.
Människofostraren och samhällspedagogen.
delseförloppet började med en valborgs- mässoeld Husets lille skolpojke, 7 år gammal, ha- Av Emilia Fogelklou.
diga barndom.
De äro bäg- de talat flera dagar om tjärtunnan på herregården, som skulle avbrännas sista all gudarna pa den tiden ge rentav skolexempel på april.
Han hade upprepade gånger begärt de besökte människorna den moderna återupptäck- bekräftelse på löftet att få närvara, vil- ten av de första levnads- ket innebar detsamma som att få vara alltid gjorde så i förklädd årens omätliga betydelse för uppe till klockan tio.
Löftet var villkor.
gestalt, ty på det sättet kun- ligt givet: ja om du är snäll, Kanske låg de de pröva sina mottagare.
individen och för verket.
häri det första missgreppet.
Den från begynnelsen hem- Detsamma gäller ofta nog Men den stora dagen.
då han framför löse, varje modersinflytande allt skulle vara snäll, kom han inte hem om snillena.
I alldeles sär- berövade Rousseau bar för till middagen.
Man väntade.
man gick till skild grad gäller del om Jo- hela livet och i all sitt snil- bords, man dukade av a h väntade igen.
han Heinrich Pestalozzi.
Slutligen gick man skallgång efter synda- leverk fått en » blind fläck » ren Han var så väl maskerad och fann honom i en snickarbod att törhända inte ens vi, för familje- och föräldra- Där tillverkades ett hjul till en gödsel- som intill hungersdöd sväl- skapets betydelse.
Pestaloz- kärra och över detta hade han förgätit zi åter är bergtagen för li- tid och rum.
Han leddes hem, fick sin In efter ett pedagogiskt ge- vet av intrycken från det tallrik och lämnades ensam med den.
ni, skulle ha känt igen ho- Han förhörde sig i köket om min sinnes- barndomshem, som döden stämning och erhöll rådet att gå in till nom.
I hans egen samtid var bedrövat dess fader.
men där mig och be om förlåtelse, för att se om han till gengäld hade icke det kunde hjälpa upp hans sak.
Det var del några av de störste mindre än två präktiga ett nära till hans liggande råd men strängt Beethoven, Fichte och Her- omoraliskt.
Han beslöt s * för att mödrar en omständighet taget der - som jämte några följa det.
hundratal barn genomskå- som likaledes sätter sin Under tiden satt jag inne i mitt rum prägel för livet på hans a h sade till mig själv: nu f i r han inte dade förklädnaden och för- psykologiska, etiska och so- gå till herregården.
Han är en återfalls- nummo värmen och ljuset ciala grundskådning likaväl förbrytare ifråga om måltiderna.
Förma- av gudagnistan där bakom ningar hjälpa högst två dagar.
som på hans personlighet.
bärarens alla underliga be- Under detta kom han in och ställde sig Pestalozzi De båda snillena korrigera att tigga a h gnälla a h göra sig ömkans- teenden.
M e n om man frå- varandras erfarenheter här värd.
gade den aktade universi- Vad vill du?
tetsprofessorn von Haller o m ste - bar fram sin eldslåga i ett på ett sällsamt och för hela deras Pestalozzi: » En akademiskt ogra- formlöst människoler.
Ja, själva historiska inverkan betydelsefullt duerad person, » sade han, » med det bristfulla nödgade honom alltid sätt.
- han jag inte fa gå om jag sätter farliga tendenser mot religion att ge nytt bränsle åt den heliga När Pestalozzis fader, doktor Pe- pullovern under?
och auktoritet ».
Eller frågat elden, som hjälpte honom att se salozzi, låg på sin dödsbädd, kal- - Vart önskar du gå?
sade jag för att vinna tid.
skomakaren och byskolmästaren uppfostringsfrågan i dess världs- lade han till sig familjens tjänarin- Han visste icke att ett minne kommit Dysli, vars underlärare Pestalozzi djupa sammanhang så som ingen na: » När jag är död, kan min upp som talade för honom.
Det var min- hustru inte hålla hemmet samman net från en annan vårkväll, av en annan blev vid 52 års ålder: » Den, sade gjort det före honom.
han, » han kan inte slå in i dem vad Detta antingen-eller inför Pesta- åt sonen, om du inte är kvar », sade liten pojke, a h det minnet är så gammalt, som står i böckerna inte katekesen lozzi insåg just Beethoven: då han den döende.
» Jag blir hos frun att den lille pojken sedan dess hunnit bli gång. » Eller frågat poliserna hörde samtiden diskutera Pestalozzi tills jag dör ifall hon behöver mig », fullvuxen man med många öden och se som på olika hill burade in honom yttrar han sig så här: » Pestalozzis svarade den präktiga Babeli Hon som en misstänkt person för hans grundsatser behaga endast få, ty höll ord.
Och den uppfostran, som säng utan mat, var han så gammal som tarvliga kläders skull.
(Månne det han levde för mycket för mänsklig- den lille Johan Heinrich sålunda den här är nu.
Han låg i sin säng och skedde så den gången en fattig heten för att andra skulle ha lust fick under knappa omständigheter grät av hunger och av sorg över del fa- blind satt vid vägen och han tog att göra det efter.
Därför ondgör men i kretsen av sina syskon hos derliga misshaget.
Stora syster, tre år den är det i silverspännet av sin ena sko och de rig hellre över honom.
Det är Babeli och mor lade i den blindes hatt, medan han samma skillnad mellan honom och själva verket han sedan unnar åt över de vuxnas orimlighet.
Hon anade icke » Hela då att de vuxna icke mäta ut straff i för- skröplig segelgarnsända andra skolmän i vår tid som mel- varje litet växande väsen.
med en Pestalozzis tänkande behärskas », hållande t i l l förseelsen utan kallblodigt be- sökte binda ihop skon över vristen Ian Kristus och fariséerna. » det hjälpa upp deras hota- am han nu kunde knyta en Efter denna snabbskiss av de som Heubaum formulerar det, » av ordentlig knut, vilket jag inte alls samtidas intryck av Pestalozzi, sko- åskådningen all alla samfund till Det var precis detta jag ville göra nu, är säker på.)
la vi nu dröja vid några få sådana och med staten, endast kunna fylla en halv människoålder senare: straffa på En av hans egna lärjungar be- punkter av hans biografi, som äro sin uppgift genom all efterbilda fa- lång sikt.
en tungt vägande skriver honom på följande sätt: Fö- oundgängliga för belysningen av miljen » reställ er en utomordentligt f u l man hans insats i världshistorien, den- till vars innebörd vi återkomma.
bok.
Han såg att jag icke var försonad.
med ’ stripigt hår, med koppärrigt, na insats, som vi ännu knappast Det för Pestalozzi självklara axio- Han stod kvar utan ett ord.
Nå ska du inte gå nu då?
met, att man utan tanke på lön ger rödfnasigt ansikte, ovårdat stub- börjat besinna oss på.
Nej, sade han, lilla gumma, jag stan- bigt skägg.
utan halsduk.
med slar- Pestalozzi föddes 1746 och levde sig ut för andra har han praktiskt d i g i stället och eldar en brasa vigt knäppta byxor.
som föllo ned alltså i upplysningens århundrade lärt av Babeli vars stilla mecenat- på strumporna, med vaggande med dess intresse för uppfostrings- skap verkade genom exemplets Det var alltså icke något nöje att be- markerad gång, med ögon, som i n frågor.
Han var 16 år den gången massiva dimensioner, ej genom g a g n a sig av tillåtelsen.
Han tyckte inte vidga sig och stråla som eld, In Rousseaus skrifter, bland dem i och pretentioner.
Därför har h a n att vandra till herregården tyngd av äro halvslutna i inre betraktelser, främsta rummet Emile högtidligen också från barnaåren fått klart medan symningen föll och njöto med anletsdrag, som än förråda brändes till aska på forget i del väl- för sig, att man kan lira djup sorgmodighet, I n stilla lycka, aktade Genève.
Men tankar uppstå religion endast genom liv och försoningens sötma och skymningspratets ur askan, de flyga som frön.
de att man når storhet endast genom ljuvhet.
med ett tal, som in ljuder lång- Om jag nu gjort min plikt och förbju- samt, än snabbt, än vekt och melo- falla i god jord och förnyas.
Pe- att tjäna.
Ett annat drag som hör stalozzis själ var en sådan fruktbar ihop med hemmet är hans tro på diskt och än dånar som åskan Han förkroppsligar i människorna en tro, som visser- Han hade gått till sängs i vredesmod me- då har ni en bild av vad vi kallade jordmån.
mycket samma grundtankar som ligen för honom personligen leder dan han nu utvecklade alla s h.
förförelse- fader Pestalozzi.
(Vulliemin.)
Det kan alltså vara så gott att Rousseau.
Men där är också en till mångfaldiga besvikelser, men konster för att återställa det goda förhål- först som sista fastslå, att Pesta- djup skillnad i livssynen, som för som å andra sidan lärde honom landet.
- Nå, säger kanske läsaren det visar (Forts. å sid. 4) sig ju att ni otvivelaktigt handlade rätt.
liksom flera bland de stör- båda hänger samman med deras ti- De gamle visste förtälja - - - Min ton var mycket allvarlig och som - en - dan dö.
Den gången då han kom en - äldre, satt vid hans säng, söndersliten av räkna att skall - - sats Ja, du får gå, sade jag.
Men jag - - åt en ouppklarad affär med sitt hjärtas dam.
bort - lozzi - - dit tillfälle hans nöje, då hade han icke - Nej.
svarar jag, det är mycket tvi- velaktigt, ty nästa dag kom han åter för
Vad är schäktning?
Kring en uppfost- Vad är meningen?
I det referat som föreligger over det s. k. kompromissförslaget i K. m:ts proposition om " lag an- skolutskottet har man förgräves och gående slakt av husdjur ” föranled- med bekymmer sökt e t t uttalande de diskussion särskilt beträffande om att den alternativa formen för schäktningen.
Denna, med andra Att i vida kretsar av vårt folk undervisningen bör omfatta hela grundskolan skall få användas ord den judiska slaktningsmeto- en på bättre kunskaper grundad den sexuella hygienen och a t t här- jämväl r i d de blivande statliga den.
har på grund av sin grymhet och mer ansvarsfylld uppfattning vid de etiska synpunkterna noga och kommunala läroverken för redan förut varit föremål för riks- än den allmänt gängse vore högst böra beaktas, ” Enbart saklig kun- flickor.
Detta gäller såväl de re- dagens behandling.
Hr Lithander önskvärd ligger i öppen d ~.
skap räcker ej ”, säges det, ” det m flickläroverken som samreal- från Göteborg väckte för några år skolorna.
sedan en motion mot detta barba- stora och ödesdigra missgrepp i jelivet får den påverkan som här dig utprövning av de båda botten- riska förfaringssätt, men utan på- stor utsträckning begås.
Man be- är nödvändig. ” skoleformerna 4- och 6-årig - följd, riksdagen hänvisade till en höver härvid endast tänka på den Förslaget innefattar dels en för- endast gossläroverk.
Detta är så kommande ny slaktlag.
Och när stora utbredningen a v smittosam- beredande undervisning i barn- mycket mera anmärkningsvärt m a könssjukdomar, på det stora domsskolorna, dels den egentliga som det alltid framhålles a t t den den nu väl kom, innefattades däri, antal barn som försummas av sina sexualundervisningen för ungdom pressande 4-åriga mellanskolan Vidare särskilt hårt drabbat flickornas a t t K. m:t skulle kunna ge dispens föräldrar eller åtminstone av sina i de senare skolstadierna från den annars stadgade bedöv- räder, på de sexuella våldsdåd och föreslås en för vuxna avsedd upp- ömtåligaste Alder.
incestförhållanden, vilka oupphör- lysningsverksamhet till vilken an- Är del meningen, att flickorna ningsskyldigheten vid slakt.
slutningen naturligtvis skulle bli alltid på något sätt skola bli sämre Vad är schäktning?
Den judiska ligt o m t a l a s i tidningarna Hur skall då en välbehövlig för- frivillig ställda än gossarna!
trosbekännelsen föreskriver, att ju- ändring i detta avseende kunna Förslaget har i sina väsentliga darna endast få äta kött efter djur åstadkommas?
delar tillstyrkta av skolöverstyrel- Det Här som alltid när det gäller att sen och andra institutioner, men sista åren synas vida kretsar av slaktade enligt schäktning, så.
a t t djuret bindes på påverka den allmänna uppfattnin- sex år ha gått, utan att för övrigt vårt folk ha kommit underfund tillgår sätt, visst varefter halsen skäres gen fallaer det av sig självt att man något gjorts för dess omsättning med a t t ett verkligt kunskapsbehov sätter sitt hopp till uppfostran och i praktiken.
Under tiden ha från PA detta område föreligger Popu- upp, pulsådrorna PA halsen öppnas upplysning, och mer och mer b r y - åtskilliga håll, särskilt från mån- lära föredrag i olika underavdel- och djuret får sedan förblöda.
Det ter sig den meningen fram att de ga kvinnoföreningar r i d olika till- ningar av den sexuella frågan ha anses stridande mot judarnas reli- unga i såväl skola som hem höra fällen skrivelser riktats till rege- på skilda ställen anordnats och en gion äta annat kött.
Av hänsyn få de en äro fostran som även ringen, vari komma påyrkats att ungdo- i ämnet ha på utgivits.
nu regeringen i sin att könsvarelser och beaktar ha an- men skulle i åtnjutande av del HI.
a. skrifter har såsom i svaret inter- härtill att hade ringsfraga.
I Allmänt bekanta sakförhållan- fordras att den moraliska känslan För så vitt vi vi kunnat - svar som sådana.
Från statens sida har värdet av en planmässig sexuell upplysning erkänts i samband med tillkom- sten av 1918 års lag angående åt- gärder mot utbredning av köns- sjukdomar, en jämkning blir nödvändig.
För I denna lag inrymdes nämligen a t t försvara undantagsbestämmel- en bestämmelse om a t t kunskaper serna föreslogs, a t t d j u e n konungens bart efter sedan halsen försorg spridas till allmänheten.
vit uppskuren skulle bedövas.
Men, som hr Israel Holmgren un- Kungl.
Proposition, som första kammaren följde, föreslagit vissa undantags- bestämmelser.
Andra kammaren däremot avslog regeringsproposi- tionen just på d n n a punkt, varför bli- om de smittsamma Kort därefter tillsatte också der debatten i första kammaren ut- ge med uppdrag a t t utarbeta ” för- tryckte sig, del ä r likväl en stor slag till åtgärder för spridande av skillnad emellan att först bli be- kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighet samt om dövad och sedan få halsen uppsku- de medel som stå till buds för att ren eller först få halsen uppskuren hindra smittas överförande. ” och sedan bli bedövad.
Man har Det år 1921 avlämnade förslaget svårt att förstå, att en religion kom emellertid att innehålla en un- måste kräva djurplågeri för a t t dervisningsplan av större omfång tillfredsställas.
Och är det nu så, än vad som angavs i uppdragets att det finns människor för vilka det är brottsligt att äta annat kött, så är det ju heller ingenting, som tvingar dem.
Det finns mycket an- nat att äta, de kunna bli vegeta- rianer.
Nu finns det somliga.
som döva sina samveten genom att säga att det är inte djurplågeri.
Och dessa kanske delvis få medhåll från dem - teoretiska vetenskapen veten- skapen är inte alltid e &amp; ömsint.
Men de, som varit vittne till schäktningen, uppfattning.
I sättet att ordalydelse.
De sakkunnige förklarade sig nämligen anse att det här gällde ” ej blott att lämna en mer eller mindre omfattande kunskap om dess sjukdomars natur och smitt- farlighet, utan vad här fordras och önskas har en betydligt större räckvidd: att genom en lämpligt ordnad undervisning giva i främ- sta rummet den upp växande ung- domen P * fast och sakligt grundad åskådning rörande de sexuella för- hållandena, en åskådning som kan bidraga att hos vårt folk stärka karaktären och att famkalla en ha en helt annan renare och mer upphöjd uppfatt- behandla djur och djurslakt kommer människsors rå- het ofta i dagen.
Man har i varje fall rätt att fordra, att ett lands lagar skall förekomma och ej läm- na rum för en sådan råhet.
Men alltför kanske är schäktningen överensstämmande med bruket i dennes upplysta tid för att kunna avskaffas, man dödar icke, man låter den man vill förgöra, lång- samt förblöda.
en planmässigt anordnad sexuell uppfostran.
BI.
a. ha dylika yrkan- den framställts med anledning av frågan o m lösdrivarlagens tillämp- ning på s. k. prostituerade kvinnor, För att någon klarhet skulle vin- nas angående frågans läge, fram- ställda för någon tid sedan fru Thü- ring i riksdagens andra kammare en interpellation till ecklesiastik- miniatern huruvida några åtgär- der vore att vänta i anslutning till de sakkunniges utredning angåen- pellationen påpekades, Centalför- bundet för Nykterhetsundervis- ning givit professor J. Almkvist i uppdrag att utarbeta ett par folk- skrifter angående de smittsamma könssjukdomarna.
Den ena av dessa skrifter, med förord av h r August Ljunggren benämnes ” Om sjukdomar genom sexuella förbin- delser ” den andra " Hur skall den enskilde skydda sig mot syfilis och gonorré?
I den förstnämnda av de båda skrifterna ges en visserli- de undervisning i sexualhygien.
gen kortfattad men tydlig och lätt- det viktiga spörsmålet är föremål för hans uppmärksamhet och att han har för avsikt att, dels i sam- band med förestående omläggning av vissa skolors undervisningspla- ner, dels på annat sätt söka be- främja tillkomsten av en för skil- da åldersstadier på lämpligt sätt avpassad sexualundervisning.
Någon snar lösning av frågan synes sålunda e j vara att påräkna, och säkerligen komma ännu mån ga generationer av ungdom att trä- da ut i livet utan någon vägled- ning genom skolans försorg på det- ta område.
en eller annan skola har man visserligen efter vad det synes gri- pit sig an med ämnet PA eget ini- tiativ, men det ligger i sakens na- tur a t t någon lösning i stort av denna undervisnings- och upplys- e j kan åstadkommas ningsfråga annat än under statens överinse- andra ger författaren en synnerli- framställning av ett kapitel, vilket av de Sakkunnigas majoritet upptagits som en önsk- värd detalj av den för den vuxna allmänheten avsedda upplysnings- verksamheten, nämligen den per- sonliga profylaxen.
v i d interpel- lationens besvarande, blev denna del av sakkunnigeförslaget utsatt för ett skarpt klander av hr Pehrs- son, Göteborg, vilken höll före att om en upplysningsverksamhet som omfattar den personliga profylax- en blir statsunderstöd ” då ha vi kommit ned i botten av det sam- hälleliga läget ” vederhäftig kunskapssprid- ning angående den personliga pro- fylaxen utgör emellertid enligt de allra flesta syfilidologers åsikt ett synnerligen viktigt medel i kam- pen mot könssjukdomarna.
och det torde väl vara i insikt härom som Centralförbundet gått i författ- ende och ledning.
Angående den för vuxna avsed- ning om utgivandet av en skrift da upplysningsverksamheten råda av Säkert detta är slag.
denna upplysningsde- ju i viss mån andra förhållanden.
d e t e n d a eller e n s I gen utförlig En ning av könslivet och dess yttrin- ” att kampen mot smittsamma könssjukdomarna ej har utsikt till en lycklig utgång om e j ett nytt betraktelsesätt rö- rande de sexuella förhållandena lysningsarbete intresserade före- Alla de sexuella problemen behö- kan bibringas den stora allmänhe- ningar, särskilt som statsrådet va en saklig och ansvarsalstrande Almqvist i sitt svar framhöll av belysning i en för den stora all- går därför ut på att Centralförbundet för Nykterhets mänheten tillgänglig form.
undervisning.
De ovannämnda Och hur viktigt det än är a t t sakkunniga uttala som sin åsikt vuxna män och kvinnor få tillfäl- att även de för vuxna avsedda fö- le att skaffa sig behövliga kunska- redragen om möjligt höra anord- per i dessa ting, än viktigare sy- nas efter samma grunder som an- nes det vara, a t t de unga, i en AI.
givits för skolundervisningen i der då de ännu lätt kunna påver- ämnet d.
v.
s.
helst omfatta hela k a s, få de kunskaper och den mo- den sexuella frågan för att härige- raliska ledning som kunna sätta nom söka framkalla en riktig upp- dem i stånd att åtminstone i nå- fattning av hithörande problem gon man reducera del på sexuell Men även om denna plan icke a n s v a r s l ö s h e t och okunnighet be- jes borde man väl kunna nå goda roende eländet i världen Här är resultat av en för vuxna avsedd fara i dröjsmål!
upplysningsverksamhet.
Under de Alms Sundquist.
gar ”.
Och vidare Åtskilligt har ju på detta Förslaget om- talj ingalunda
Den förtrollade själen.
Närhelst Romain Rolland ger oss en bok, tecknar han för oss, en övermänniska Michel Angelo, Tolstoy, Gandhi och andra stora själar har han gett oss sin nyckel till.
Prototypen för en nutidsmän- niska har hen beskrivit för oss i Jean-Christophe.
också han en över- människa, som kämpar sin ensam- m a kamp för att hålla sin person- lighets linje ren och klar.
I sin för några år sedan påbörjade cy- föra dem tillsammans ännu en kel ” L ’ âme enchantée ” ger oss Rol- gång.
Och Annette lyckas verkli- land ett kvinnligt motstycke till Jean-Christophe i Annettes ge- att m e d f a r a f ö r schweizisk neutral mark.
SA inten- stalt.
L i k s o m hon Många människor uppge i för- t- av de nationella språken, Hit- lägga sin ande i bojor.
Men hennes tvivlan försöken a t t förstå vad som tills har språkfrågan i Kina varit kamp för friheten är svårare, ty landet mellan de två, att skilsmäs- Icke blott hon är kvinna och har kvinnans san från den unge tysken blir ett sker i Kina.
Det ser ut som o m mycket komplicerad.
hela Kina vore en jättelik arena, äro massor av dialekter i använd- begär att inordna sig, i ett sam- lidande.
Och hon blir varse att den där en hop militarister vid namn ning många av dem varandra så manhang, att tjäna, a t t älska och moderlighet hon berömt sig av Wong och Pu, Ping och Pong, olika som franska och italienska.
offra.
I de två första delarna få vi gentemot honom, dock var kärlek hur Annette gång på slåss med varandra.
sluts vapen- Ända fram till det sista årtiondet bevittna, den sista, brödraskap på måndagen med si- har all litteratur av någon bety- gång gripes av passionens makt Ensam och olycklig kommer na fiender från söndagen, för att denhet måst skrivas i klassisk stil och drives in mot andra öden.
Men hon åter till Paris och sin son.
på tisdag vara ovänner med dem som är ålderdomlig och strängt med en heroisk kraftansträngning Och där väntar henne belöningen.
igen.
Endast om man icke låter formell, sliter hon sig åter lös, icke på Marc har gått vilda vägar.
Hans förvilla sig av de tillfälliga bubb- Det tog många års studier för grund av någon egoistisk önskan oppositionslusta har drivit honom till anarkistlägret, men han har lorna PA ytan kan man möjligen a t t lära sig a t t behärska den klas- förstå de enkla och stora historis- siska stilen.
Därför kunde endast henne in i ett sammanhang icke kunnat stanna där, ty han är innerst en främling för arbetarna.
ka fakta, som avgöra 400 miljoner lärda män bruka det skrivna or- själars öde och ovillkorligen göra det.
Men under det senaste årtion- som hon kände vara osant eller Han mognar så småningom och djupa märken i den mänskliga ra- det ha bildade kineser brutit med fegt.
Hennes livs tragedi är att hans vakna kritik ser lumpenhe- sens historia.
denna tradition och börjat uttryc- vara en " independante ", en fri själ, ten fegheten hos de s. k. folkets Alla ideal ramla s e t t I grova drag är det andliga un- ka sig på pai hus, d. v. s. talsprå- som ändå icke kan uthärda att le- för honom, ingenstädes finner han derlaget för det nya Kinas födslo- ket.
Man går därför fram mot den va ensam.
Den nyligen utkomma tredje och stöd för sin tanke och sitt hjärta.
våndor följande.
dag, då Kina kommer att äga ett sista av L ’ âme enchan- Då kommer Annette hem.
Och Kina.
som skapat en av de stora förenklat och för alla gemensamt finner plötsligt i henne en civilisationernas i världen, levde skriftspråk, ehuru problemet att ” Mère et fils ” Moder och genom århundraden i den tron att skapa ett gemensamt talspråk än- ungdomsförbindelse med den man själ, som aldrig svek sig själv, I innerlig ömhet sluta de sig intill det icke fanns någon annan civi- nu icke är löst.
hon då trodde sig kunna leva varandra med bävan avvaktande Bland andra tecken på den in- lisation än den kinesiska.
Förbin- delsen mellan jordens olika delar tellektuella rörelsen som arbetar sammans med i ett äktenskap för &amp; den stund, då Marc skall kallas ut var ringa, och det var möjligt för under ytan, kan man nämna den vet.
I sista stunden drog hon sig i kriget.
Samvetet säger nej till ' denna kallelse.
Tillsammans stål- Rom och Kina i var sin ända av ofantliga snabbhet varmed den på sätta de sig, de två, för a t t trotsa samma väldiga kontinent a t t leva i populärt språk skrivna pressen den tron att de var för sig voro sprider sig.
Man hör rätt litet av fostrat sin son, Marc, en en värld.
Men de behöva det ej.
freden världskulturens centrum Under denna rörelse i Europa, ty missio- riktig liten fransman på ont och Vapenvilan inträder denna avskiljdhet och denna fal- närerna äro de enda som intres- gott, Krigets utbrott finner mor OCh och son ” är liksom “ Cle- ska föreställning bildade kineser- sera sig därför och förstå dess be- Den nya tankens tidvatten.
denne är en sin egen sä- sivt har hennes själ varit mellan- gen ge att leva för sig själv, utan för att tvinga ledare.
näst tée heter delen Marc till- tillbaka till friheten.
I ensamhet fött och na en stat, som i många - slutes avseenden tydelse.
Men l å n g t e f t e r det g e n e - son i e t t h y r e s h u s i P a r i s.
A n n e t - rambault ” historien om ett fritt sjunkit tillbaka i en glömska år, årsbarn med seklet.
Han en närligt sett står den nu utkomma var enastående ur är det kom en tid i historien då Men en annan civilisation, den väs- vilken endast e n tillfällighet dra- självständig och brådmogen kra- boken högre Cherambault gav de terländska vars fackelbärare voro git fram dem, kommer den kine- bat, slagfärdig och cynisk.
Innerst han sin m o r vita män, gav sig på marsch till siska intellektuella renässansen att ” Moder Den var som lika om- för studierna fjärran Östern.
välvande lika dynamisk den kinesiska var vilande, statisk Dess den till dess vardande själ.
get drivas de tillsammans igen s o m avståndet i tiden ger.
energi var lika oerhörd som dess Och nu till lärdomen ur det hela.
och finna efter skilsmässa och självförgudning.
Den såg sin upp- Det har ofta sagts och med san- åratals längtan att de ändå höra ska vande typer bilder.
från Ett krigsåren galleri drar av fran- för- gift i att västernisera världen, ning, att Kina behöver väster- tillsammans.
Genom tusentals skilda metoder, ländskt kapital för att tillgodogö- Deras olika själsutveckling sker ögat.
igen dem livslevande Genom An- somliga hedersamma, andra skam- ekonomiska bli utgångspunkten älskar men är för der krigets ruvande tankarna un- I och var sina vägar under alla krigs- lästa resonemang.
spektiv, civilisationens bålverk och bi Den, som sett dem i verk- ra sig sina ofantliga under krigets auspicier.
Marc tering med detta myller konfron- lycka- folken, nyfött bland de moderna bern, av krigets osunda återverk- niskor får också deras själsut- des kasta dem över ända.
Lä- de verksamhet och det kejserliga palatsets plundring trupper äro skrivna av europeiska på samma blad av historien.
I den dag som är betraktar väs- terlandet något förfärad resulta- ten av sin egen energi.
Det har i Kina inympat sin egen underbara rastlöshet.
I både konkret och ab- sirakt mening födes en n y nation.
Resultatet av ett tidigare experi- sådant det visar sig i J a p a n Det tillbaka och tänka framåt.
omedelbara resultatet av den väs- terländska civilisationens triumf i Kina är att kineserna upptäckt vad vi i Västerlandet kalla natio- nalism.
Men viktiga än av år 1927 och 1928 så kan det inte ment, hur följderna mäta sig i betydelse med ett annat resultat BY sammanstötningen mellan Öster och Väster.
Den fö- reteelse Pam kommer a t t betyda most, är den stora intellektuella pånyttfödelse som pågått under de senaste åren.
D e n nya t a n - kens t i d v a t t e n kalla kine- serna dennna rörelse, Den är av oerhörd betydelse emedan den kommer att bestämma vad slags nation det nya Kina skall bli.
Det är en fråga som blir viktig för våra barn och barnbarn.
har det huvudsak- Hittills lip.
kännetecknet på denna rörelse i Kina varit en osläcklig törst for västerländsk uppfostran och bild- ning.
Denna har i sin tur fram- bragt en märklig språklig rörelse som kan jämföras med vad som ägde rom has oss, när latinet ersat- ral.
att få andlig näring.
veckling en levande fläkt som Vilken livsvisdom skall västern Annette står länge motståndslös saknas hoe den inåtvände Cle- även hon.
En växande olust driver rambault.
Kina avgud?
att blint dyr- henne dock från Paris att söka ka Nationalismens en lärarpost i en liten landsorts- f ö r s i n s e n a s t e bok Skola vi lära Kina a t t kriget är stad.
Där åter är den andliga a t den högsta domstol, som fäller ut- mosfären dödande stilla, männi- Spinoza: ” Freden är icke frånva- slag mellan folken?
skorna utom räckhåll för proble- ron av krig, det är en dygd, som Vilka principer kommer det in- men.
Men småsinnet och hatet fin- kommer av själens styrka ”.
Elsa Wilkens.
dustrialiserade Kina av 1960 att nes där.
En dag slår det ut i låga ha tillägnat sig!
mot den första sändningen tyska Denna och många andra frågor sårade.
som tåget för dit.
Annette måste få sitt svar fortare än folk fö- befinner sig i närheten, när folk.
reställer sig.
Stora avgöranden hän- massan börjar sin attack mot de ga på arten av dessa svar.
Hur stackars sårade Det är som hon betydande den materiella utveck- väcktes till nytt liv.
Hon tränger lingen i Kina än är - handel, han- sig fram och ställer sig skyddande delsbalans och marknad - så är framför en tysk som vacklar un- det Kinas andliga hållning som der stenkastningen och ropar till kommer att betyda mest för värl- sina landsmän “ Fega uslingar!
Al- den.
Och denna hållning kommer la som lida äro våra bröder ”.
Fol- att bestämmas ur den intellektuel- ket ger vika.
Hon själv har genom pånyttfödelse som nu börjat, sin handling återfunnit sig själv.
en fordrar allvarlig uppmärk- Som moder s t i r hon där, ej blott samhet av alla tänkande männi- for sin son, men för vän och fiende, för fransman och tysk.
skor, Hennes modiga handling kland- ras av folket.
Hon mister till och med sin plats.
Men den har skaffat henne en vän.
En ung förnäm man ' i staden låter kalla henne till sig.
Han är dödligt sårad och har inte lång tid att leva.
M e n han har en hjärtevän, en ung tysk, som hen e j schwe z i s i k på tre år sedan kriget bröt ut.
Nu her han Annette om möjligt Skola vi lära la Som motto
Pestalozzi.
Bönen for Från Riksdagen.
försvaret.
(Forts. fr. sid. 1) att man utan förtroendeförhållande de alldelse icke kan fostra barn till människor.
Babeli har väl också framhjälpt den enhet med fattigt, olärt folk, som på ett så utpräglat sätt skiljer Pestalozzi från varje skymt av den övliga nedlåtenheten i ton eller sätt, när det gäller de förkomnas eller armodigas uppfostran.
Samma arbete — lägre lön!
I den översikt, som Tidevarvet För en vecka sedan gick genom årets början lämnade över de hela den svenska pressen ett mycket riksdagsmotioner, som speciellt vid mycket uppmärksammat meddelande kunna intressera dess läsare, om en anmälan till domkapitlet nämndes bl.
a. en motion, väckt mot en pacifistisk statskyrkopräst, av fröken Kerstin Hesselgren kyrkoherde Sam Thysell i Norrköping.
ende ut på att kvinna, som Norrköping.
Kyrkoherdens föresslse bestod förste uppsyningsmans befattning bestod i att han till trosbekännelsen å manlig avdelning på hospital fogat orden ” Låtom oss nu, i den skall vara berättigad att uppbära dylik befattning äga rätt till samma mån vi i sanning kunna samma lön, som tillfaller manlig innehavare uppfostran.
samma lön som sina manliga kolleger det, instämma i kyrkans av ålder av de på andra hospital?
Nej, enligt Må hans folkböcker handla om brukade bekännelse ” samt att han motionen begäres riksdagens mening skall lion ha av bönen för r i k e t s standerska r i d vid uppläsandet Gertrud eller Else men nog är lägre lön 882 kr.
mindre om året det Babeli, som givit grundtonen åt rikets styrelse och försvar utelämnat som alltsedan I att hon är kvinna.
sanning alla åligganden som tillkommer en — därför Till Frisinnade Kvinnors o l ka a l vde n l n i gar försvaret dessa Pestalozzis hjältinnor, mödrar, lokalavdelningar manlig förste uppsyningsman sanning uppmuntrande!
ha utsänts några av mödrar, fostrarinnor.
— I den skrivelse till domkapitlet skall retroaktivt från behörighetenslagens de viktigaste motioner, som behandlas Om hans egen skolgång kan jag vari kyrkoherde Thysell försvarar behörighetenslagens tillkomst få uppbära Ingen förhöjning för postens kvinnor.
behandlas vid innevarande års riksdag.
sig mot sina anklagare, anser han samma lön som en manlig be a f t n n i gshavare.
kvinnor.
riksdag.
Till Tidevarvet he från flera yttra mig kort, något djupare spår det vara en mycket rimlig begäran, befattningshavare.
Hon står nu 2 lönegrader Vid behörighetslagens ikraftträdande håll inkommit meddelande om att tycks den inte ha lämnat.
begäran, att präster, som intaga en pacifistisk lönegrader lägre än en sådan.
frågorna livligt diskuterats inom Motionen har nu slutbehandlats ikraftträdande skapades, såsom Tidevarvet lokalföreningarna.
Sålunda har Som yngling svärmar han i kapp pacifistisk ståndpunkt böra ha rätt upprepade gånger framhållit, i slippa bedja bönen för försvaret.
i riksdagen.
Den avslogs i bägge synnerhet inom postverket fullständigt E s k i l s t u n a lokalavdelning med andra unga » patrioter » för en att försvaret.
Lojaliteten mot kyrkans ritual kamrarna sedan först statsutskotetet lokalavdelning vid ett sammanträde den förhållanden bättre politik på mera filosofiak ritual får icke drivas så långt att s a t s t u s t ko e t t avstyrkt den.
Utskottet stöter fullständigt oefterrättliga I april beslutat att uttala sin fulla grundval, som det heter, Pestalozzi samvetet kränkes.
Ett stort antal sig förmodligen i sitt avstyrkande förhållanden på grund av den orättvisa n i p a l ce n ri gen fulla förståelse för den av hr B ä r g inplaceringen av en del kvinnliga är eld och lågor för dessa nya politiska k r i s t n a ha genom världskriget på ett yttrande från medicinalstyrelsen, befattningshavare på den gemensamma m. fl.
väckta motionen om höjning politiska ideal.
Med sin särskilda begåvning fått upp ögonen för den oförsonliga medicinalstyrelsen, vari styrelsen efter att gemensamma löneskolan.
Detta gäller BY åldersgränsen för rätt att bliva oförsonliga motsatsen mellan Jesu evangelium först ha förordat att vården av begåvning att råka illa ut ådrager han evangelium och kriget.
Och även kristna, sinnessjuka i regel anförtros åt framför allt de kvinnliga postexpeditörerna serverad eller tillhandla sig rusdrycker.
rusdrycker.
I samma motions syfte sig till och med misstanken för upproriskhet, kristna, som icke blivit pacifister, ha kvinnor, på det bestämdaste av postexpeditörerna och förste postexpeditörerna, beslöt även Frisinnade Kvinnor upproriskhet arresteras och förhöres.
dock i stor omfattning fått en n y styrker motionen.
emedan ett bifall postexpeditörerna som placerats i 11:e och Kvinnor i Lindome r i d möte den 20 12:e lönegraden, under det att deras inställning till kriget, som gör att bifall kunde sönderbryta hela löneskolan deras manliga kolleger med identiskt april och Frisinnade K v i n n o r i Intressant är denna yngligaperiod framförallt för de stora horisonter, det även för dem blir svårt att löneskolan och medföra, att den övriga samma arbete och samma kvalifikationer Västervik enhälligt att instämma.
varje söndag bedja Gud välsigna kvinnliga sjukvårdspersonalen vid kvalifikationer fått titeln postassistenter av statlig och social art, som vidga krigsmakten.
förordnande på manlig avdelning ländsförbund av F. sig till bakgrund för hans syn på Är det icke en skriande orimlighet, skulle begära samma lön som den respektive postexpeditörer och placerats placerats i 17:e och 15:e lönegraden.
K.
R. hade den 25 april årsmöte i uppfostringsproblemet.
orimlighet, att det i vår kyrkas ritual fin- manliga personalen.
Det har den Rättelse på dessa förhållanden Sävast, dit medlemmar från föreningarna finnes en bön för försvaret men ingen nämligen inte nu.
Som många samtida svärmar han ingen bön för fred mellan folken?
föreningarna i Luleå och Boden samlats.
I det anförande, varmed fröken samlats.
för lantbruk, och del är i den branschen En ändring på denna punkt lär Hesselgren försvarade sin motion föregående års riksdag beslöts att de branschen som han tinker vinna ett rikligt vara påtänkt men till dess bör det i första kammaren bemötte hon kvinnliga befattningshavarna skulle Till ordförande och centralstyrelsemedlem anses som en förbrytelse att medicinalstyrelsens centralstyrelsemedlem valdes fröken Märta icke invändningar skulle uppflyttas en lönegrad, alltså till rikligt levebröd åt sig och sin trolovade.
Bucht, Luleå Centralstyrelsemedlemmar trolovade.
Han arbetar på allvar som sätta punkt efter ordet styrelse.
på denna punkt genom att förklara, 12:e respektive 13:e lönegraden.
Insatt i sitt rätta sammanhang förklara, att det här icke är fråga om Centralstyrelsemedlemmar för övrigt blevo fröken Men det är — för att citrera fröken bönderna, och år 1770 bygger han blir denna kyrkostrid ett nytt bevis att flytta in en förutvarande Hanna Andersson, Boden, fru Sofri bo i Neuhof (Zürich) där han av bevis på, hur lamslagen och stelnad kvinnlig befattningshavare på den fröken Kerstin Hesselgren i sofia Jahansson, Sävast och fru Sigrid anförande i första kammaren, Sigrid Källof, Haparanda.
T i l l kassör krappodling och andra företag i kyrkan blir, sammankopplad som manliga löneskalan.
Det finns en frågan i år ånyo behandlades viss differentiering mellan manligt orimligt att begära, att människor kassör och sekreterare utsågs fröken samma stil väntar guld och gröna den är med staten.
Till denna anmälan mot kyrkoherde kvinnligt arbete inom sinnessjukvården, skola nöja sig med smulor, när de Hulda Lindgren Luleå.
Till styrelsemedlem skogar.
Jag behöver inte säga att kyrkoherde Thysell har en av Tidevarvets sjukvården, och därefter avpassade styrelsemedlem utsågs dessutom fröken guldet aldrig kom — han hade in- Tidevarvets läsare signaturen A — a kuntit de löneförhållanden, men det är en anse sig ha rätt till hela kakan, fröken Ellen Sundberg, Luleå.
Motionen har därför, som redan genting i sill väsen som attraherade tit några reflexioner, som här nedan sak, som inte hör hit.
Här är det nämnts, väckts vid årets riksdag Års- och revisionsberberättelserna fråga om en befattning, som ömsom av fröken Hesselgren i första kammaren godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
det.
Men del var någåt annat som dan återgivas.
kom.
Om inte precis de gröna skogarna, Jag förutsätter att Tidevarvets som skötes av man och kvinna kammaren och fröken Berta Welin i beviljades.
läsekrets i stort sett hyser ett le.
Bör då icke en kvinna, som till full andra kammaren.
I slutklämmen Därefter diskuterades följande skogarna, så var det i alla fall inte levande intresse för att förverkliga belåtenhet begäres, att postexpeditörerna och långt ifrån: en massa fattiga barn förverkliga kravet på fred och försoning förste postexpeditörerna uppflyttas från trakten.
Och som han var en nationerna emellan När man söker uppflyttas i 15:e respektive 16:e lönegruppen.
storfinansier, som hade väderkorn söker komma till tals med eljest lönegruppen.
för var den allra ringaste gnisra av präktiga och ansvarskännande måste utrotas.
I det utrotningskriget Motionen blev avslagen med bund? ” Meningsutbytet blev trots människovärde fanns att utvinna, människor i denna sak, märker utrotningskriget skulle kristendomems ö f rkunnare, h ä n v i n i n g till föregående års beslut.
den korta tiden synnerligen g v i ande givande nch intressant.
Härtill hi- så förstår man attraktionen.
Men man att de fortfarande ha kvar begreppet kunnare, om de ej avlönades av en beslut.
Man har dock anlednng att begreppet k r i g såsom något självklart krigsrustad stat, kunna deltaga hoppas, att frångan föll framåt, drog icke minst de värdefulla in- han måste svepa in sina planer i självklart berättigat.
Vinner den segrande Präster och historielärare borde detta delvis att döma av den ståndpunkt inlägg som gjordes av stadsstyrelsens skäl, dem världen kunde acceptera.
segrande nationen något bestående här ha en uppgift.
Är det inte begrep sförvir ing ståndpunkt som nuvarande postchefen, stadsstyrelsens i Boden ordförande, vilken in- Denna Örne.
intog till inbjudits till diskussionen.
Och därför slår han sig på att fostra gott genom offer av l i v och pengar?
begreppsförvirring då samme präst i generaldirektör frågan.
Han anslöt sig nämligen uttalade sin glädje över kvinnornas fostra och samtidigt yrkesutbilda en pengar?
Kommer det tusenåriga riket början principiellt till motionärernas begäran kvinnornas arbete och manade till fortsatt militär seger?
V i ska inte tala mångd barn där i trakten tänk tala om hur det ställer sip för fortsatt kamp ej för maktens utan för begäran och vidhöll generalpoststyrelsens så lönande del blir när de blivit ut- besegrade.
S i länge vi tolerera talet generalpoststyrelsens förut uttalade mening, att rätterns idé.
det Mötet var för övrigt präglat av lärda till medhjälpare i hans krappodling!
talet om nästa k I. i a ha vi intet land söker skydd hos sin nationalgud, detta vore den enda rationella lösningen.
krappodling!
att hoppas varken av krigsberedskap nationalgud, sin krigsgud?
Eller menar man lösningen.
Även utskottets ordförande den bästa stämning.
Hedern härför k g ri sberedskap eller fredsdrömmar.
att en och samme Gud skall i tur ordförande sade sig hysa sympati för de härför tillkommer i främsta rummet Det började 1774 i ladan i Neuhof.
Sävast lilla energiska förening, Begreppet krig nästa krig och ordning beskydda och hjälpa framställda kraven men ansåg att Neuhof.
Han bodde samman med dessa de olika nationernas krigsberedskap?
m a n av statsfinansiella skäl icke som trevligt och gästfritt sörjt för dessa skaror BY barn.
Ja, han tiggde kr g i sberedskap?
Det kommer ibland till synes kunde gå med på den begärda förhöjningen.
vårt välbefinnande.
förhöjningen.
All anledning finnes att trots sig till att få ta hand om några av leva i slö träldom under brödfödan, synes i pressen vad den präst och svårigheterna tro, att de frisinnade lärare riskerar, som vågar visa sin de mest vanlottade.
Och hans dan, utan a l l som fria människor övertygelse i den frågan.
frisinnade idéerna genom vår lilla sam hustru satte in hela sitt lilla kapital just gentemot alla våra givna omständigheter.
manslutning skola nå fram till allt Fredsidén kan nog ej arbeta sig i detta storligen människoekonomiska omständigheter.
Pestalozzi såg mycket fram på annan väg än den, att flera kvinnor i vårt vidsträckta m k n o e s m ä ka s ni i företag.
(Jag behöver ju inte klart att det alltid gällde en fostran allt fler och fler bli förvissade am I år som andra år blev första maj en län.
H. L — n.
dag, då de viktigaste och största frågorna säga att många föräldrar togo igen inte i allmänhet utan just utifrån de sina barn, när de voro arbetsdugliga.)
individuella omständigheternas läge, som medel att slita tvister folken i dagspolitikens mångfald ställdes fram att beskådas och begrundas.
Överallt i arbetsdug g i l a).
läge, e j bort därifrån till trånad mot emellan.
V i erkänna ju inte längre Mötesplatsen.
innehavare — — — utelämnat Norrbottens — har man sökt vinna motionsvägen hennes — och.
— — ” Frid på jorden ” och senare ber Gud beskydda försvaret?
Är inte med – i att det laglöshetens tillstånd som ~ Pestalozzi lyckades en liten lid annat, utan till frihet och hemmastaddhet längre mord och mordbrand som berättigade få något understöd av allmänheten.
hemmastaddhet inom just de egna l i v s Han hade insett betydelsen av folk- villkoren och arbetsmöjligheterna.
för de gamla nordiska släktfejderna berättigade stridsmetoder,då det uppfostran i stort just samman med del blivande yrket.
Skolgången får ej vara något isolerat från livet.
Utan intellektuell a h etisk bildning bör meddelas tillsammans med det praktiska arbetet.
Arbetet själv bör ej blott vara en blivande födkrok utan självändamål, e l l riktigt uppfostringsmedel, uppfostringsmedel, där kraftutveckling, oberoende, självhjälp och samfundsnyttighet samfundsnyttighet faller till.
Läsning, skrivning och räkning skulle också ge verktyg till självhjälp och självbildning.
självbildning.
Den ringaste blir på samma samma gång inriktad på nåhot att leva av och något att leva för.
— Det sista är mycket nödvändigt för människovärdet, om vi inte skola Hans första rapport till understödsgivarna släktfejderna med vår tids rättsväsen.
Har understödsgivarna är ett intressant barnpsykologiskt inte där våldet fått vika för en barnpsykologiskt dokument.
Del visar hur humanare uppfattning?
ingående han redan nu studerade.
För att omskapa begreppen, när (forts.) Första maj.
landet samlades människor om kraven på ändring i de missförhållanden, som de anse anse mest kännbart ingripa i det dagliga livet eller hota idéerna.
I Stockholm visade visade omkring 10,000 personer, genom att deltaga i demonstrationerna, sin vilja att stödja de allvarliga krav, åt vilka inskriptionerna inskriptionerna på de vita dukarna gåvo uttryck.
» Res generalstrejk mot kriget ».
» Hindra tillverkningen av krigsmateriel », lästes på ett standar och på andra » Mot ökade flottrustningar ».
» Stöd kommunisternas kamp mot det hotande världskriget ».
Utom kriget var arbetslöaheten den fara om Födelsedagen som amn framför allt vände sig emot.
Födelsedagen i fredssakens tjänst.
» Bort med övertidsarbete och dubbelanställningar ».
Skulle inte Tidevarvets läsarinnor dubbelanställningar ».
» Bort med A. K. ».
» Slå vakt läsarinnor (även läsare) självmant om åttatimmarsdagen! ».
Och vidare krav vanden fordras upplysning.
För att sprida upplysning behövs pengar.
pengar.
Alldeles som när det gäller att föra krig.
Vore det inte värt att föra idén PA sin födelsedag kunna insända medel till fredssaken?
Medlen borde handhavas av dem som skapat Tidevarvets och Medborgarskolans uttrycktes solidariteten med andra länders Medborgarskolans anda.
Hur vore det betryckta, liksom uppmaningen Ej krig att använda dem till att hålla men förbrödring med Sovjetunionens arbetare Medborgarskolans elever I jour arbetare och bönder ville visa sambörighetskänslan med fredsarbetets utveckling?
sambörighetskänslan med andra folk.
självmant
