# ID: svediakorp-per3330
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,974
# sentences: 369
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lagen om beredande av otrevnad for utlänningar.
Det står en knippa sälg på mitt bord, små fröknar som i sina ekorrpälsar göm- Det föreligger en lag om skärp- Men en förnuftig strävan borde Såsom sådan har det sins ta bestämmelser för skapande av väl vara den att avveckla istället sekvenser och sin betydelse.
S A - ma sin gyllene blom.
Det är en marsdag otrevnad för utlänningar i riket.
för att utveckla bestämmelserna som sådan bör den bekämpas och med sol och så varmt, att vi gjort som- Det gäller passtvång, i vissa fell från världskriget i den mån och motas.
Lyckligtvis äro starka kraf- marmöblering på loggian och slå oss ner viseringstvång, anmälningsskyl- det tempo det kan gå.
I stället ter i rörelse för a t t dighet hos polismyndigheterna, kommer detta förslag om bestäm- denna reaktionära politik.
S o c i a l - tillåter.
ty det är ju inte brukligt arbetstillstånd, utvisningsrätt och melsernas upphöjande till lag, som demokraterna yrka i en u t f ö r l i g t leka sommar i mars månad.
så vidare.
Lagens förhistoria da- säger alla att Sverige bara hyser motiverad partimotion avslag - Straffet eller rättare påpekningen från terar sig till världskrigets utbrott, rädsla och misstro för sina gran och dock är det väl det parti som ovan kommer omedelbart.
Vinden vänder Då kröpo alla länder in i sina skal, nar - eller låt oss säga, att närmast borde ha intresse av att så där påtagligt, att man kan notera om- då var varje medlem av en främ- grannskapet upphör utanför Skan- skydda arbetsmarknaden.
Gene- tim- mande nation en fiende, innan han dinaviens gränser.
Följden kom- raldirektör Örne yrkar avslag i ' Så sitter jag inne och eldar I sällskap lyckats överbevisa om motsatsen, mer bara a t t bli den, att vi mötas en egen motion, som går på den med dessa vårens små förklädda förebud och även sedan han förebragt den- av samma misstro och samma be- linjen a t t den administrativa som barnen kalla kissungar.
Men jag kal- na bevisning.
måste han i vias stämmelser, och hur irriterande makt, som år 1914 lades i regerin- lar dem så, göra inte i " &amp; grad övervakas.
Och slå skapade de verka, det vet var och en, som gens hand ” mer än väl räcker till man en skyddsmur av förordnin- vistas i de länder där främlins- för att åstadkomma all nödvändig da mina tankar in på andra vägar.
Pat- gar hittills fullkomligt okända.
övervakning råder.
reglering under den tid som åter- merna plockas på palmelördag far att vilka för Sveriges del hunno bli Det är en lag, som går i linje står, tills det internationella lä- pryda i stugan till palmsöndag.
Det är fullt färdiga och utbildade först med den envar-är-sig-själv-när- pet och utvecklingstendenserna underligt tänker jag, med denna söndag bland alla söndagar, som för evigt ska när kriget var slut, d. v. s. 1918. mast-politik, vilken är en av de rö- blivit klarare än nu. ” Han under- vara märkt av en stor och jublande hand- Nu nar nära tio år gått, rill man relser som genomkorsa Europa.
stryker också vikten av det friare ling, en hyllning som blev svek, ett sken göra till lag dessa tillfälliga he- I Italien kan man se den i en gran- personutbytet mellan länderna och som bedrog.
Det kommer tillbaks en gam- stämmelser.
som gällde för krig dios förstoring.
Där har man dri- erinrar om de rörelser i tiden, som mal undran hur det kändes för Davids son och fara för krig, man rill upphöja vit isoleringspolitiken och kamp- gå ut på a t t utplåna eller mildra vid intåget i Jerusalem.
Var det så, att dessa bestämmelser i lagligt stånd.
ställningen mat Europa i övrigt besväret av gränserna mellan folk varmed menas att sådana skola för UPP till en tro, en religion och sö- som bo i Europa.
Som ett tecken drömde han en dröm om seger även i stun- framtiden våra umgängesformer ker därur sitt lands räddning o c h den enande rörelsen erinrar den och nuet, en dröm som blev en extra han om världskonferensen i Ge- börda på hans rygg den sista vägen fram?
vara.
Det är rädslan för utländsk storhet.
Fick han lida som människor lida, lite sär- arbetskraft, kanske för utländska Justitieministerns lagförslag är nève som öppnats den 4 maj.
idéer som på detta sätt tagit sig i och för sig icke så storslaget som Det är på den enande och ej PA skilt hans av liv det strax livets före gyckel, Golgata?
som smög in i ett uttryck.
Det kan alldeles sä- skiljande linjen det e j p å Nej, det var nog så, att han litet kert räknas u p p praktiska skäl tillhör den söndrande och s k i l j a n - a t t vandra.
Man kan inte låt sig bedragas som förbittras.
Han såg varför man behöver skydda sig de rörelsen.
det går emot enhets- PA på båda Justitieministern igenom stundens svekfulla ärlighet eller är- mot konkurrerande och misstänk- tanken, det är för sin del en li- kan inte, när han sitter i Stock- ta individer.
Det är ant om arbete, ten aktion mat Pan-Europa, mot holm fara på samma tåg till Lund och blev inte alls förvånad att återse vid korsets fot ansiktena från den stora hyll- och världen har ännu inte lagt sig den tanke som i sorg och nöd un- och Luleå ningen.
till ro efter världskrigets starka der hårda gisselslag tvingar sig Han tänkte inte: de där människorna stormar.
tillintetgöra utan ytterkläder.
De som titta slaget på sekunden, och inom ett par ' " ' ' " ' ' ' landsända.
Jag kallar dem palmer som al- när med red över palmer och mantelfli- som någon av Mussolinis ukaser,men det lika liga svek fram mot sitt mål.
Han genom- fram.
T i l l källorna!
för att köra bil kräves manfattning, ett synligt och för- har hon ställde till med intåget därför att de ge- nomskådat knepet att man kan skärpa offrets lidande genom att gyckla lite med det först.
Redan vi lite var lära oss att människorna äro goda i går, elaka i dag, ångerfulla i morgon a h i övermorgon rysligt indignerade när någon säger: du var ju med vid korsfästningen.
Hur myc- djupare bör då icke han ha trängt in många flera underbara körkort.
v a r j e grepp PA Shakespeares strängar PA sin båge.
En omiss- i en tidning vilken dramatiska framställning av livet kännelig humor!
Och en förmåga ket fått anställning som teaterkriti- i hela dess vidd.
livets konst och att lekande och varsamt med käns- människans hemlighet.
såg veta ker, anses ha rätt a t t bedöma parodierna på livet, livets tragik lighet och själens finhet tolka han såg, som gjorde, att han valde sin väg och icke vek av intill slutet för vår konst, teknik, uttal, plastik, pro- och grymhet.
dem storhet och stämningar och bilder.
grammet m. m., som en framstå- skönhet, Av de väl valda scenerna Slutligen.
sömngångarscenen ur skull.
ende konstnär fått insikt och in- ur Richard II, som bilda en följd Macbeth, en monumental presta- En enda gång var han lite bitter, när blick i efter åratals studier, arbete och en helhet, är tronavsägelsen tion och en värdig dramatisk av- och utveckling Det är som om den mäktigaste.
Där, liksom i slutning på denna storsilade dra- av dem stenen I mig?
Men det gick inte lång tid, så hann han fram till de orden, kritiken vore till, icke för att u p p Hamlets monolog, ger Shakespeare matiska afton.
lysa publiken utan konstnärerna, uttryck At sin livsfilosofi, kanske Gerda Lundequist hör till de få som få omsluta oss alla på våra boksluts och därtill som om publiken inte bitter.
fast resignerad, men ändå överlägsna och självständiga per- dag: fader förlåt dem det, de veta icke vad de göra.
hade rätt till a t t få en aning om fylld av rikedom.
Drottningens sonligheter, som outvecklingen be- Devinez.
den konstnärliga grund som ligger scen med hovdamerna, där sedan stått vår tid.
Konsten för konstens bakom och omkring varje fram- trädgårdsmästaren och lärlingen skull är omutligt hennes mål.
Hon en dramatiskt skapande konstnär trädande på scenen.
Publiken her uppträda är likväl så fin, att den fyller sin uppgift, och gör det med av Guds nåde som Gerda Lunde- blott att avgöra om den vill ehuru den rör sig på ett annat den sublima inspiration och full- quist.
Detta är det märkliga, som hämta sin uppfattning från några plan, i det närmaste kanske ta UPP ändade teknik, som är hennes egen, klart måste framhållas och ej un- tillfälliga personers tillfälliga in- tävlan med tronavsägelsen.
vare sig han möter ovastionsartade danskymmas av - de må vara be- tryck eller icke.
Sådan ör konstens Scenen ur Förväxlingar ger ett sympatiyttringar och praktfull römmande eller klandrande de- ställning i journalistikens tide- stilprov på Shakespeares karrika- blomsterhyllning eller sura an- taljskriverier.
Ty ständigt uppre- varv!
- men med journalistikens tyrer och burleska komik.
- De märkningar och oförståelse.
An- pas utvecklingens fråga: förstår vedertagna rätt nedskrivas dessa lyriska bitarna, varav några un- nars hade hon säkert aldrig tagit tiden de gudasände budbärarna derbart vackra strofer, visa hans upp Euripides och Shakespeare, de och det budskap de fått att bringa.
rader.
Den, som beundrar Shakespeare, kärlek till naturens sagovärld.
Des- dramatiska och klassikska framstäl- " Ad Fontes ”, (Till källorna) känner Gerda Lundequists Shake- sa båda sistnämnda nummer i larna av människolivet, tagit UPP stod präntat på den fonddekoration speareafton som en verklig upp- programmet torde äntligen ha dem i en tid, som har charleston, fru Lundequist använde i stil med levelse.
I detta programval, dess övertygat alla att även om fru bio och sensation till sina ideal.
dem som brukades på Shakespea- inramning och tolkning, har man Lundequist är vår största trage- Just i en sådan tid har den minst res tid.
Ad F o n t e s!
Tidens äntligen fått en åskådlig sam- dienne, (vilket ingen bestritt) så dramatiska av alla nationer fått bifall är tillfälligt.
Men de eviga källorna sins icke!
Den heliga el- den slocknar aldrig.
Och varje äkta skapelse i lis och gärning ör bestående.
Mortalis.
T. o. m. a t t inneha medarbetare Men i Vad han han sade till sina landsmän: många goda - ~~
Äntligen slut!
Blå boken i Amerika.
Det är märkligt att se hur likar- niskor, skulle bli gifta, som nu in- sina tan.
rekommenderade tade samhälleliga kriser i erfarna te kunna äktenskap Stockholm har förrättat elektors- endast Men listan man med manligt namn sinnen och förutsättningslösa hjär- som tråna tänka efter på varandra och men ofta och stadsfullmäktige- val.
Alla veta, att en valrörelse är på första plats, och kvinnorna vo- nor samtidigt utlösa likartade re- trassla in sig i hemliga förbindel- flexioner och likartade förslag till ser, Det skulle vara en trygghet ett oting.
Det måste vara så, ro ju även där representerade ” i lösning.
Om man inte visste detta, både för dem och samhället, i det skulle man ha kunnat taga på b å d e förhållande skulle komma in säger man.
Det b l i r så, borde främsta ledet ” på tredje plats.
Det återstår nu för Tidevarvet ed a t t den världsbekanta skaparen samhällets kontroll.
Deras man därför att människorna av Amerikas ungdomsdomstolar, liv skulle få jämvikt, de skulle bli säga, Äro partierna nöjda?
Den bor- gerliga samlingen har åtminstone nöjet a t t alltjämt gruva sip över den bolsjevistiska faran, eftersom kommunisterna ryckt fram.
Libe- raler och frisinnade känna den li- berala och frisinnade stoltheten över att ha räddat ett m a n d a t åt hö- endast att ytterligare nämna någ- ra ord med anledning BY valet.
M o r a l e n s revolt i februari- Vi ha varken tid, rum eller lin- häftet av T h e red book m a g a - tresse för att ta upp allt ovett, som zine efter inspiration av advokat kommit kvinnolistan till del, Men Andéns artikelserie i Tidevarvet för i fjor: Tankeställare inför äk- vi anse oss skyldiga a t t fritaga frö- tenskapet.
ken Berta Wellin för varje delak- Hans erfarenhet är att vi ha att tighet i kvinnolistan, detta på räkna med en ständigt växande re- den officiella sexuella grund av a t t hon, i sanning oför- volt mol skylt, blivit utsatt för smädelser i en artikel framkallad av d. s. k. sations historia.
Den har gripit de feminismen, en artikel som för öv- unga, den har gripit även de äl- rigt faller på sin egen orimlighet.
dre.
Den är förklarlig.
Man må Till de kvinnor, som, ehuru själva tycka vad man vill om den.
förne- av olika uppfattning, kunna och ka den, i alla fall finns den.
” Vad Mindre seger- rikt för det borgerliga blocket är måhända att i en valkrets, där anta- let platser minskat, just högern förlorade detta mandat, Huruvida vilja förstå verkliga och ärliga be- v e k e l s e g r u n a -- vi hänvisa ex- empelvis till fru Mia Leche-Löf- grens artikel i Stockholms Dag- blad - förklara vi, att Tidevarvet vilja så h a det.
Och huvudstaden, som skall representera det mest framstående i landet är också i valrörelser främst att föra larm och oväsen.
Nu är det över för denna gång, och snart har det sista skallet tystnat.
gern på Östermalm.
moralen, en revolt sådan som al- man frågar sig, om så ej skulle skett i fail borgerlig samling ute- blivit.
vilja vi ha grannlagenheten att e j inlåta oss på.
Och de partitrogna kvinnorna alltid hållit och kommer att hålla på kvinnornas lika medborgarrätt, men att uttryckssätt sådana som ” könstidning ” Och ” könsgränser ” må stå för deras räkning, som bru- ka dem.
Det är icke vår paroll.
Vi som skulle ha så stor fördel av vilja gå efter principer och sam- a t t följa partierna, vad ha de skör- dat av vinst och ära.
Deras antal hällsintressen Och dit hör kvin- är ytterligare reducerat.
Högern nornas likställighetskrav, UT sam- har påtagligen givit silkessnöret hällets synpunkt först och främst att de kunna hejda en sådan pro- Han tror nit detta kamratäken- cess genom att predika, genom att skap skulle nedbringa till ett mini- hojta och ta avstånd, genom att mum de lösa förbinderlserna, Detta förneka självklara fakta, eller el- tror han emedan han i den nuva- bibelspråk för att dölja sin rande moralen och de nuvarande feghet eller oförmåga att ser en orsak till den sexu- Var- ella laglöshet som existerar, ka? ” Han anför två fall som ska vi återvända till en tidiga- pel på ungdomens svårigheter.
Det är fråga om ungdomar, som av varandra och önska den lycka återhållsamhet och den hälsa i det ett samliv erbjuder, men som s e x u e l l a uppförandet som den av- äro redo för hembildning och fa- sist må också anföras vad miljebildning.
Då de pröva på a t t säger om sexualitetens vikt gifta sig och leva som herre och f r u med vad det innebär av sociala och betydelse i det moderna sam- förpliktelser bli de olyckliga och hället.
Vi äro besatta BY sexualite- egen formerna exem- re för moralstandard, som hopplöst hålla såg?
Kvinnolistans initiativtagare ön- deras liv går isär.
De veta inte vad gott mod och god fortsätt- de ska ta sig till.
En hemlig för- mera vittomfattan- bindelse medför samhällelig van- nes obrottsliga lojalitet.
Det är en de och samhällsomstörtande pla- annan typ av ” högerns kvinnor, ” ner.
Arbetet har säkert icke varit själv är rent.
som nu aka fram, fur att först pri- förgäves!
Ben Lindsey har alltså på pric- sas för sin l a g l i g och sedan förhå- Slutligen rikta vi ett förbindligt ken samma uppfattning som advo- nab ' därför a t t de ingenting själv- tack till alla dem.
press och enskil- kat E m Andén och kommer fram ständigt gjort, - Och liberaler och da, namngivna och anonyma, kin- till samma förslag om hjälpmedel.
Samhället borde ha kunnat er- frisinnade.
dessa kvinnornas svur- da och okända.
för de storartade n e riddersmän som hade de mest hedersbetygelser och den oförtjän- bjuda dessa unga en särskild art framstående kvinnorna på sine ta ära, som kommit oss till del för valsedlar, hur många mandat läm- kvinnolistans skull.
Vår blygsam- passade för deras villkor och deras nade de A t dessa kvinnor?
Inte ett het hade icke tilltrott oss om a t t förhållanden D e b o r d e ha enda.
Ty den lista, som upptog kunna åstadkomma e t t sådant ra- fulla kamratskap, som ett sådant kvinnligt namn på första plats balder.
Men tyvärr har vår hög- förhållande gjorde möjligt.
Kon- blev i sista stund bortglömd och aktning fur do borgerliga former- traktet skulle innehålla att de toge utelämnad.
Ändå hade denna kvinn- ne icke ökats.
Och vi h a ytterliga- på sig ansvaret för barn, om såda- liga kandidat fullgjort alla skyl- re blivit styrkta i vår uppfattning na komme.
Men så länge som de digheter och på befallning offent- om det olyckliga i borgerlig sam- ligt tagit avstånd från kvinnolis- l i.
de ömsesidigt önskade det, Skils- väl ock- aka vi så fröken Berta Wellin trots hen- ning med ännu äktenskapsform som är ekono- miskt omöjlig för dem.
- " Den fria förbindelsen är farlig, emedan den icke har någon kon- troll över uppfordrar sig och i till den moderation, intet finns, en går det åt alla välmenande männi- stabilitet och självtukt.
åt fro Thörnell.
Hon var för själv- ständig.
Detsamma hände bättre. ” Domaren Lindsey säger rent ut att han förutsätter att kamratskapet skulle skjuta fram tillkomsten av barn tills de ekono- miska förutsättningarna funnes.
” Det skulle bli räddning för tusen- den av ungdomar, dessa som nu h a att välja mellan å ena sidan en återhållsamhet, som är emot natu- ten, säger han, emedan den möter så mycket förbud och svårigheter, alldeles som Amerikas folk är be- ära, kastar en skugga, en skam- satt a v tanken p å s p r i t, s e d a n d e n väl i huru hög grad den sexuella kraften kan omvandlas sublime- ras i arbete, sport och så vidare, samhället faktum, hindrar icke att nya former inom vilka den kraft får lava som icke kan ut- rotas.
ju alldeles tydligt att do- djärvt déns var det.
Det skall som hennes mot bakgrunden av vad vi nu m: sexuell oredlighet, prostitution, olycka och förspillda liv.
att finna av legalt äktenskap - jämför ad- Det är fått lov inte hade några barn varade de- mässa skulle uppnås endast genom anmälan till en särskild laglig Uppfostran och internationellt samarbete Den fjärde internationella kongressen I Locarno kommer att hållas den 3-15 au- gusti 1927 Kongressen, som anordnas av Internationella föreningen för uppfostran, (Bureau internationel d ’ education) har till syfte att behandla frågan om ungdomens uppfostran för uppnående av samförstånd mellan folken.
Förenings anser att olika skolor i Europas länder a h i Amerika ha tillräckligt att lära av varandra, lor BLI ett samarbete härvidlag skall kunna bli fruktbärande, Bland de ledande krafterna vid mötet märkas dr Alfred Adler, förf.
till bl.
a.
Individuell psykologi, professor P. Bovet, föreståndare för Rousseau-institutet i Ge- nève m. fl.
Av de ämnen som komma att diskuteras må nämnas samuppfostran av gossar och flickor; svårigheter att över- vinna has barnen själva såsom fruktan.
benägenhet att ljuga och stjäla intelli- gensprov.
Anmälan t i l l deltagande sker till Bureau Internationel d ’ éducation, adr.
W. C.
I. Tavistock Square 11, London.
myndighet. ” ” Vad skulle hända om vi hade en sådan lag? ” fortsätter Ben Lindsey ” Jo, tusentals unga män- Lindseys förslag är ett ses
Där världen enas.
lnför Beethovens minne.
I Wien Sociala studier i England land och Amerika.
- musikena huvudstad yttre former, hans okuvliga stolthet stolthet och hans benägenhet att fullkomligt I många domstolar i U.S.A.
och musikalisk fest, till vilken representanter fullkomligt i onödan stöta sig med sina Canada sitta kvinnliga domare representanter från all världens musikaliska sina medmänniskor.
Det var i detta Dot har varit intressant att höra intstitutioner inbjudits: högtidlighållandet fall Goethe med vilken Beethoven de manliga kollegernas omdöme högtidlighål andet av Ludwig van beethovens sammanträffade i Teplitz år 1812. o m dem: " De ha både hjärta och Det har utan undertag Beethovens hundraåriga dödsdag.
All så De kommo icke väl överens Beet- hjärna ”.
rått lugn, ordning och stillhet i sker i den stad där Beethoven själv Beethoven berättar härom: de domsalar, där kvinnor suttit levat och verkat är helt naturligt, ” Kungarna och furstarna kunna Men i hela den övriga världen, i visserligen skapa professorer och som domare.
I alla domstoler, där varje vrå där några musikälskande geheimeråd; de kunna överhopa kvinnor skola dömas, finns alltid de miinnirkor äro församlade, spelas dem med titlar och ordnar; men en kvinnlig försvarsadvokat till hands.
De prostituerade kvinnorna spelas hans musik och bringas hens de kunna icke skapa stora människor, namn i åminnelse.
Detta likväl är skor.
andar, som höja sig över i Morals Court bli ej förhörda of.
något fullständigt enastående, och världens träsk; och när två sådana offentligt - det anses e j lämpligt, ger ett överväldigande bevis på sådana män som Goethe och jag äro det blir lätt så mycket prat, skriverier genialiteten och universaliteten i t i l l sammans, skola dessa herrar skriverier i tidningarna m. m. Herrsätra Skola, hans musikaliska skapande.
erkänna vår stolhet.
- I går mötte Först och främst har jag i Amerika antal elever på flickskolans alla stadier.
När Beethoven den 26 mars 1827, möt e vi på hemvägen hela den kejserliga Amerika varit förvånad över det ö f rtroende, Normalkompetens.
Individuell undervisning ännu ej sextioårig, slutade sina dagar, kejserliga familjen.
V i fingo syn på förtroende, som överallt visats de io- undervisning inom ramen av skolans kursplan.
I arbete i uppfostrande syfte.
ANNA AUNDIN, Tel, Södertälje 532. dagar, var det efter ett liv fyllt av den på långt håll.
Goethe släppte internerade i moderna och tidsenliga sorg och olycka.
som skänkt min arm för att ställa sig i position tidsenliga fängelser jag sett och över sina medmänniskor en sådan slösande position vid sidan av vägen.
Hur det humana behandlingssätt, som gen rädda dem unden Landskrona slösande mängd av glädje, lycka, mycket jag an försökte, kunde jag kommit fångarna till del.
T. ex. galler för fönstren, inga som asyl för de djupast sjunkna konstnärlig vederkvickelse och ej förmå honom att taga ett steg inga stängsel eller murar, inga låsta sjunkna kan det få duga - låt aldrig glömska från vardagens gråhet, vidare.
Jag tryckte då ned min dörrar.
I anstalter och fängelser aldrig en ung människa hamna här skulle alltså själv leva sitt liv i hatt på huvudet, knäppte till roe- för kvinnor äro kvinnliga läkare Det är så hemskt att höra de unga, djupaste olycka.
Emellertid är den rocken och störtade mig, med armarna och tandläkare översllt ja, även nom komma hit säga: ” Nu är icke sällan framträdande uppfattningen armarna på ryggen, mitt in i den tätaste kvinnliga direktörer och präster!
för sent, nu är hela mitt liv uppfat ningen felaktig, att Beethoven under hopen.
Furstar och hovmän bildade Föredrag och särskilt sång och musik stört. ” Jag har ingenting att der sin livstid ej blev uppskattad.
bildade käck; hertig Rudolf tog av musik spelar en stor roll inom anstalter svara härpå, ty jag tycker det själv.
Tvärtom firade han oerhörda triumfer sig hatten för mig, kejsarinnan Skolan, Andra säga: “ Efter att ha varit triumfer både som pianist i yngre år hälsade på mig.
D e höga känna anstalter och fängelser i Amerika.
Skolan, yrkesutbildningen, gymnastiken här känna vi oss bortkomna bland och främst naturligtvis som kompositör.
mig.
Till min förlustelse såg jag ken samt rekreation och allt arbete hyggliga, arbetsamma och ordenliga kompositör.
Det torde likaså knappast processionen draga förbi Goethe.
är synnerligen väl avvägt.
Tiden ordenliga människor, v i passa inte bland vara riktigt att säga, att Beethoven Han stod kvar r i d vägkanten, den är i regel obestämd.
Ofta äro dem längre, vi höra bara ihop med Beethoven kunde skriva så djupt inspire- djupt böjd, med hatten i handen. ” de dömda till t. ex. 6 månaders bestämd varandra, v i som kommit hit. ” inspirerade verk därför, att han var Beethovens brev, som finnas utgivna bestämd tid och därefter 2 års obestämd.
Åter andra säga: " Vi ha väl olycklig, såsom man stundom sagt.
utgivna även på svenska, lämna en obestämd.
Farmerna intresserade mig e l l arbete, vi ha ju vårt yrke, Man skulle måhända med fog kunna intressant inblick i mästarens levnad alldeles särskilt.
I U.S.A.
och Canada som v i tjäna på och några skall kunna säga, att han tvärtom var så levnad och karaktärsegenskaper.
Man Canada menar mången, det är lättare ju ha det och vi äro väl också olycklig därför att ban kunde skapa får där också ett starkt intryck lättare att göra en brottsling till en samhällsnyttiga åtminstone inge på sådan musik.
Ett snille av sådana av, att även denna splittrade och inge männen oss den uppfattningen. ” god människa, om hon får leva sitt sådana mått kan icke tänkas in i olyckliga ande kunde samlas till liv på ett naturligt och människo en. "
Sorgliga och hemska svar båda vårt borgerliga samhälle!
En liten stunden av den mest fullständiga värdigt sätt, som andra människor, båda två.
liten episod, som Beethoven själv lycka.
Det är dessa ögonblick av kin som isolerad och avskild och en- Så låt oss så söka komma med med märkbar förtjusning berättar, lugn och skaparglädje som stärka endast med tanke på, att hon är fånge något p o s i t i v t.
Vad skola v i göra!
ger en klar bild av hans förakt för hans andliga kraft och för honom fånge - och för min del gillar jag göra!
T y PA detta sätt kan det ej fram till nya dåd.
Till sist bröt ock den synen och tankegången.
mycket längre få fortgå: från gatan dock sjukdomen även denne mans De arbeta på vägar, i skog och på gatan kastas de in i Landskronn viljestyrka.
mannen tvångsarbetsanstalt därifrån mark, på åker och äng Beethovens nio symfonier representera ofta med byggnadsarbeten eller kastas de åter ut på gatan Eller representera inom orkesterlitteraturen med olika slag av arbeten ute i är måhända nu en början till något en storartad utveckling, hans kammarmu k si, fria marknaden på dagen och å e t rkommande got bättre startad?
Den, som arbetar med och för kammarmusik, exempelvis stråkkvartetterna, återkommande till farmen till natten stråkkvartetterna, skänker den mest sublima Endast ett exempel skall här upptagas: detta klientel, tror jag ser på dessa ma konstnärliga njutning som upptagas: I Ontario.
Canada, har PA 3 sa människor och förhållandena överhuvud taget står att vinna här år 641 fångar arbetat på detta sätt på ett helt annat sätt än de, som i livet, piano- och violinsonaterna i fria marknadem; de ha arbetat stå utanför.
Och jag menar att ai- violinsonaterna och icke minst konserterna med 35,000 dagar och tjänat 90,000 dollars, alla, som ej dagligen vistas här orkester för dessa instrument visa dollars, som delvis gått till familjens der en längre tid, at &amp; utanför.
En samma oförlikneliga genialitet och uppehälle.
PA tre år hade ingen sak är att arbeta med och för dem innanför murarna, en annan att ha äro sällsynt fria från tom konstskicklighet: rymt från farmen!
konstskicklighet: det är städse den Ehuru så många bele och förkättra med dem att göra ute i friheten.
förkättra.
unga och A t t få vara med om att söka förhindra Amerika.
detta konstnärliga logiken och den ideella ideella bakgrunden till verket som moderna land, som ej har några förhindra att de någonsin hamna träder en till mötes i Beethovens traditioner att uppvisa, är det inom murar måste vara ett värdefullare musik.
Lika litet som han krusade min bestämda övertygelse, att vi värdefullare arbete.
Då finns större världens herrar, lika litet friade ha mycket att lära av detta ” alla hopp om bättring och flera mö g i l j heter han efter publikens bifall.
Och möjligheters land ", av detta rika möjligheter att rädda, vad som räddas därför är det han vunnit just den- och fria land.
som ha alla medel kan.
och möjligheter till sitt förfogande, denna publiks djupa vördnad och hänförda det ännu för tidigt a t t även hänförda beundran.
Sällan har med förfogande, som vågar experimentera, vara vi i vårt land söka komma fram större fog en hel världs enhälliga vara optimistiskt, originellt och sig på den vägen!
Är det vår kultur opinion samlat sig kring hyllandet självt!
Låt oss då lära av det förebyggande och vår tradition, som skall avhålla förebyggande och eftervårdande arbetet av en stor mans minne.
och hindra oss?
Låt oss våga arbetet i Amerika låt oss bli mera importera något av det nya på dessa mera rädda och aktsamma om våra områden - det, som verkligen unga, än v i äro!
V i måste verkligen är värdefullt, gott och bra!
Ingrid W i s é n.
Med anledning ab artikeln - firm i dessa dagar en stor musikalisk HELPENSIONEN Carlberga, Södertälje, mottager ett Den men - också - att - - " " - Är - En sdcialfilosofs erfarenheter i nr 11 av Tidevarvet söker man nu att få till stånd en adresskalender lender för människor, vilka hysa sympatier för Herbert Speneers a h Henry Georges socialfilosofi.
De bland Tidevarvets läsare, som hysa sådana sympatier, anmodas därför att insända namn och adress till fru Bett Lundström, Svithiodsvägen 4, Djursholm.
avhål a sa
Vem var Paulus?
Vad som kan hända.
Varför lära våra barn så mycket Tidevarvet vill inte undanhålla och kunna så litet?
sina läsare följande utdrag ur Hasse Z:s krönika i s i i n d a g fi- " Vi lära inte för livet.
utan för n i s s e.
Redaktionen fick läsa om examen ", så tillämpas nu de gamla det två gånger den trodde sig ha romarnas princip för uppfostran lä t fel.
så hä är står det i alla utom kanske hos nutidens roma- re, engelsmännen.
" Förövrigt ha Kvinnolistans da- Examen ä r visserligen efter ett mer mina sympatier.
De sade ifrån par år bara ett papper medan a t t man skall någon gång göra det som ä r rätt och inte bara det som ut att vara klokt.
Den syn- sista examenslösa människan blir punkten är tilltalande.
Men tyvärr avrättad ”, t y papperen äro vapen är den så originell i denna tid att ' i striden om utkomsten.
Det ä r ju den har svårt att slå igenom.
känt - och naturligt - att man Damernas tidning heter id^- - minns sådant, som väckt ens in-^,^,.,,^ och av den kom ii^^^ da- Kvinnaparti eller icke?
tresse, och att man snart glömmer gen ett ex. i min hand.
Det var en för.
Man måste tyvärr sätta sig det, som inte intresserar en.
Skåneförbundets årsmöte I högst egendomlig kvinnotidning.
i möjligheten av ett kvinno- Det förefaller inte, som om sko- Där fanns inte ett ord om vårmo- hölls i Malmö söndagen den T i l l ordf. valdes fru Elsa parti som ett rent nödvärn.
- I lan skulle lyckats väl i sin s t r ä - Nordlund.
mars.
Kristianstad.
övriga den följande diskussionen berör- van att väcka barnens intre sse inte en rad om prinsessan Ast- Borgmästare Lindhagen liar i många år Ingrid Ingeborg Louise och för döva och leda öron talat om den fjär- styrelsemedlemmar blevo e. o. hov- des även senaste valet i Stockholm Det göres numera så mycket mer där stod inga ängsliga frågor om ran österns problem och dessa folks rätt rättsnotarie Elisabeth ilssoii, med speciell krinnolista samt än förr, för att undervisningen för små bröst, för tjocka vader, Malmö, fil.
kand. Hulda Lundh, framhöllos vissa önskemål, såsom skall bli rolig, och dock förefaller glanslösa pupiller och skrovliga t i l l frihet.
Hon har sagt att det bryggde hop t i l l en katastrof och nu är den här.
Ystad, fru Marie di^^^^^^, möjlighet till personlighetsval och det, som om kunskaperna för- knän.
Där stod bara högst allvar- Det är inte underligt att han även i år vill Hälsingborg och fröken Anna en stark uppslutning kring verk- svunne ur barnens minne liga artiklar om livets viktigaste Kristianstad, suppl.
: f r u ligt frisinnade och radikala idéer.
snabbare än förr.
Hur ä r det möj- frågor.
Där fanns inte ens en or- dra fram en fråga vars väldighet och be- tydelse alla nu förstå av Ekenstam, Lund, fru Kl. 2 höll rektor H o n o r i n e ligt?
dentlig matsedel för veckan och i n. Fogelstad ett före- Det måste väl vara så, att under- heller inga meddelanden om och Men så som interpellationen var formu- Jönsson, Fridhill, rektor H e r m e l lerad var det egentligen otänkbart att han Annie Weibull, Landskrona och drag å K. F. U.
M:s stora högtids- visningen fortfarande ofta är Johansson ger fröken Florida Holm, Trälleborg.
sal, med titeln ” D e t g ii l l e r blonmässig.
Den går in genom det I Och en sådan skulle få ett positivt svar.
Det är hårda villkor att begära att utrikesministern ska fru Nord- f r a m t i d e n s s k o la ” inför en rna örat och ut genom det andra.
tidning vågar man ge ut och tror Centralstyrelsemedl.
: lund, e. o. hovrättsnotarie E. Nils- mycket talrik publik.
Sydsvenska Det blir ju lätt så med de stora a t t den skall kunna säljas.
Vad via nationernas förbund lösa situationen i son, och fil.
kand. Hulda Lundh; Dagbladet slutar sitt referat med klasser man numera liar.
tror och tänker man om den sven- Kina.
Borgmästaren fällde själv i sitt svar ett betecknande ord.
Det gäller all bereda suppl.
: fru Elsa Alkman, Tecko- att ” såväl diskussionsinläggens an- Men framför allt är det för myc- Hasse kvinnans Z. är intressen? ” Sveriges mest origi- återtågsvägar för makterna så alt deras re- matorp, rektor Weibull, Landskrona- tal som auditoriets talrikhet vitt- ket kunskaper som öses över de ska na, fröken Anna Jönsson, Kristi- nade om det intensiva intresse, små.
Man vill hälla ett ämbar vat- nelle publicist.
Han bryr sig hel- trätt icke sker genom utkastning utan ge- nom överenskommelse.
Det är måhända antastad, fru Stina Persson, Malmö, varmed skolfrågan för närvarande ten genom halsen pli en liten flas- rikligt alt problemet ligger så just nu.
Tills fröken Lisa Ljunggren, Trälle- följes i vida kretsar.
ka, och det mesta spilles ut.
Bar- ler inte om det som är klokt.
vidare hålles Nationernas Förbund utanför Rektor Hermelins föredrag kom- nen orka inte med allt.
De bli borg, fröken Agnes Stenberg Häl- singborg.
Revisorer: fru S t i n a mer att inflyta i Tidevarvet.
trötta och slöa.
De reagera mot nen gå igenom stora kurser för att detta krig mellan förbundskamrater.
Men Persson, Malmö, fröken Anna överansträngningen.
minnas nästan ingenting?
L å t va- vad kan Sverge göra åt det?
I de högre skolorna får man Sverge kan blott i sina egna förhållan- Lundberg, Lund; suppl.
fröken Södermanlands läns förbund fler ämnen och större kurser år när att, m a n glömt har bildningen kvar, den.
i de situationer som ge sig, göra sin H Hildur Persson Kristianstad man sina kunskaper!
plikt som tjänare av rättens idé.
Redogörelse centralstyrelse- av F. K.
R. höll söndagen den 27 från Ar.
Kurserna växa snabbt, Men en så fullständig glömska möte i Stockholm d.
28 nov.
läm- mars årsmöte i Flen under fröken men barnens förmåga a t t glömma kunde man vinna med mindre mö- Vi kunna till exempel rota ut vår egen nades, liksom för vidtagna åtgärd- E l i s a b e t h T a m m s ordföran- dem tycks växa snabbare.
Under- da än den, som nu tynger de år, militarism så länge.
Samma plenum där der för ” stipendie-insamlingen ” deskap.
Några dagar före årsmö- risningen där lägges nu vanligen då barnen borde ha rät t att vara östern, esperanto och förbundspakten dis- Ordf. redogjorde för de cirkulär tet hade länsförbundet gjort en så ” brett och fylligt ”, att den bor- fria och glada.
Ger skolan på¨ det- kuterades visade ju tydligt hur oklart v i som inom den närmaste tiden skul- förlust.
En av dess mest de väcka barnens aptit.
Men den ta vis verkligen barnen den väg- stå till våra egna problem.
Kunglig Maje- medlemmar fröken övermätte känner leda vid mat.
stät vill ha anslag t i l l det frivilliga skytte- le av Skåneförbundet utsändas till ledning i samhällets kultur de be- väsende pi^ 470,000 kr.
vilket betyder en samtliga pastorsämbeten i S k å n e Selma Ekström, Eskilstuna, hade Det hände mig en gång, a t t jag för inhämtandet av i siffror ang. kallats av döden.
Ordföranden ut- under en historielektion upptäck- höva, som som en framstående medlemmar skolman i samhället, ny- nedprutning av 30,000 kronor.
Denna ned- fall av ” hustrumisshandel ” under talade i sitt hälsningstal allas vår te, att en femton års gosse inte igen sade skolans uppgift vara?
prutning motiverades med a l t, understöd år 1927.
Genom fröken Anna T. saknad efter den trofasta medarbe- visste vem Paulus var.
Under 12 — 13 år ha överkvalifi- icke längre skall utgå t i l l skyltar i 12 — 15- årsåldern.
Högern viii ha kvar det högre Nilsson, Malmö överlämnades 25 S e d a n styrelsen redogjort för en - hel Men bok vi om har Paulus!
j u förra liret läst cerade och övernitiska lärare stop- kr.
till bestridande av tryck är d om lik- anslaget, socialdemokraterna yrka avslag förra årets arbete och erhållit an- på hela anslaget.
I Första kammaren är Har vi det?
Jaså, var det den at barnen fulla med l portokostnader.
Vid planläggandet av förbundets svarsfrihet, företogs styrelseval.
där röda boken med en gubbe på som Barnen kapuner ha arbetat med mat.
tolv, tretton majoritet för den halva millionen, i andra arbete för 1927 uttalades en all- Förra styrelsen med fröken Tamm år för att tillägna sig dessa kun- kammaren för rent avslag.
Det blir nu den män önskan att dr. Ada Nilsson som ordförande erhöll förtroendet var alls inte dum, tvärt- skaper, skoIan har helt tagit deras gemensamma voteringen som skall visa skulle ombedjas hålla föredrag in- a t t även under nästa arbetsår stå v i vilja eller ej bereda breda återtågs- Mö- det förnuftigt att låta bar- tid och kraft i anspråk.
De ha sti- om ämnet i spetsen för länsförbundet.
om Skåneförbundet i g i t upp halv 7 och arbetat till tio, vägen för militarismen ut ur vårt eget tet ansåg, a t t en s å livaktig för- land.
” K V i n II o h y g i e n ”.
elva, tolv på natten.
De ha, under De närvarande uttalade som ön- ening som Malmköpings, borde lin Kollekt til stipendiefonden upp- den tid då deras kropp behövt ut- skemål, att blivande centralstyrel- en representant i styrelsen, varför togs vid offentliga mötet och in- bildas och stärkas genom rörelse, I semöte event.
landsmöte måtte te frii Ruth Malm invaldes.
Vid mötet i Kisa hade styrelsen bringade den 50 kr.
Flera vackra suttit stilla över boken, de ha ofta förläggas till Röstånga eller Kris- fått i uppdrag att kalla fröken Eb- musiknummer utfördes å piano av genom försummelse och slarv måst tianstad.
Fru Nordlund berörde d ä r e f t e r Holgerson till en föredragstur- fru B e d a H u m b l e, Flen.
Näs- stjäla sig till ungdomens naturli- med några ord pressens ockrande né inom länsförbundet.
Detta upp- sta årsmöte hålles i mars 1928 i ga frihet.
Många plikttrogna barn ha för långa Ar tagit skada till sin på sensationslystnaden och fram- drag kunde emellertid av särskilda Nyköping.
H.
J. iiiilsa - i stället för att de under det olämpliga i att Dagens skäl icke fullgöras, men styrelsen höll Nyheter låtit en på svenska sta- bemyndigades att i stället ordna Föreningen Frisinnade kvinnor ungdomsåren skulle samlat hälsa i Lindome har haft årsmöte hos och kraft.
tens bekostnad såsom fånge hem- denna turné under nästa år.
förd person skriva sensationella Av allmänt intresse från mötet fru Ingrid Andersson, Kniperad, Och allt detta för så förbluffan- reseskildringar i flera nummer i är kanske ork, a t t man beslöt dela Lindome.
Till styrelse omvaldes de klent resultat!
Det ä r orimligt.
följd.
En stunds diskussion följde stipendiet, som anslagits till vår- frii Ada Ohlsson ordf., frii Olga Våra skolformer äro dock e j giv- och de närvarande instämde enigt kursen \ id Kvinnliga Medborgar- Hellgren kassör, frii Rut Adler na ar Gud!
De kunna ändras - samt nyvaldes om det också behövs mycken ener- den av fru Nordlund uttalade skolan pi Fogelstad, ifall ingen be- korresp.
medlem i mot Dagens Nyheters hövande sökande anmälde sig, i frii Elsa Reuterberg sekr. och fru gi för att ändra något i konunga- protesten två stipendier à 50 kr.
till Med- Ingrid Andersson.
E f t e r f ö r riket Sverige.
taktik.
Det gäller våra barns hälsa och Frågan ” K v i n n o p a r t i borgarskolans höstkurs.
handlingarna höll fröken Gertrud E t t ståtligt nummer pi program- Grube ett föredrag om Fredrika kraft för livet.
det gäller att rusta l e r i c k e? ” diskuterades efter in- av fru E l s a met var doktor A d R N i i s s o n A Bremer, som hon avslutade med dem för livet.
V i mödrar få inte ledningsanförande A l k m a n.
Först och främst föredrag i godtemplarsalongen, där att läsa Selma Lagerlövs ” mamsell bara sitta hemma och klaga över, hon försvarade ” G i f t k v i n n n s Fredrika ”.
Såväl föredrag och att våra barns utbildning blir tonades, att den frågan icke kan r ä t t t i l l ö r v ä r v s a r b e t e ”.
uppläsning som efterföljande missriktad besvaras en gång för alla, utan Vi måste söka göra vår röst det är en lämplighetsfråga, bero- - ” Det var så mycket i det före- hjärtliga samkväm skänkte delta- ende på orts- och tidsförhållanden.
draget, som man aldrig tänkt på garna i mötet en god behållning hörd.
Inl.
kastade en återblick på de förut ”, hörde man efteråt.
a v detsamma.
Ragnhild Modin Ringström gångna 6 — 7 årens arbete.
Männen lin visat sig angelägna att få kvin- norna med i partierna, men när det fall - Men kunskaperna dunstat bort.
Men vi — — Mötesplatsen.
Från Riksdagen.
der, ännu, scha- sin grosshandlare ra, för smärtsam intresserade så och — — Pojken om.
,.
el be- - f.
