# ID: svediakorp-per333
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,627
# sentences: 1,374
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G F O R SVENSKA K V I N N O R O R E L S E N UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF S T O C K H O L M 1908 AFTONBLADETS AKTIEBOLAGS TRYCKERI h
Biografier, minnesteckniugar, nekrologer.
Sid. Aberdeen, Ishbell, Lady.
Af Alexandra Skoglund .................................... 473 Augspurg, Anita, Jnr.
d: r. A£ A.
K.
401 Borg, 1 .. T. A£ Anna Kleman ......... 201 Carlsson, Albertina.
Af A. Arnback Christie-Linde .............................. 341 Carlsson, Tekla, f. StrtirnbBck.
A€ H. C.
431 Chapman Catt, Carrie, Mrs.
Af E. I&lt;-n 317 Chri~tensen, Dorothee.
In memoriam 158 Cronius, Hedda.
Af Clara.
Wahlstrom 310 Curie, Madame .............................. 129 Dahlgren, Lotten.
Af 1 ' 1,zre Johanson 17 Den onamnda.
Skisser frAn mina rost- rlttsresor.
A£ Ann MargretHolmgren, f. Tersmeden .............................. 530 Fitinghoff, Laura.
Af Ellen Kleman 430 Hansteen, Aasta.
Af Lotten Dahlgren 213 Hierta, Lars Johan.
Af Ma.ria Ceder- schiold ....................................... 137 Kjellen, Emelie, f. Wastfeldt.
Af Maria Rieck-Muller ............................. 232 Kramere, Martins.
Af A. I&lt; .. ........... 601 Lind af Hageby, Elsa t.
Af Ma.ria Cederschii~ld ............................. 33 Jhdstrom, Matilda t. A£ Elisif ThBel 554 Meijbooin, Margarethe.
Af Anna Kieman 582 Negri, Ada.
Af Elisa Albsno.
Ofvers.
af Tyra Kleen ........................... 353 Richert, J.
G., och den svenska kvinno- saken.
Af Lydia Wahlst.rtiru ......... G Roos, Mathilda t.
Af Lotten Dahlgren 365 Roussel, Nelly.
A£ Signe Garling-Palmer 525 Schirmacher, Kiithe, D: r.
Af A.
R.
413 Shaw, Anna H., Rev., Af Anna Kleman 377 Silow, Mathilda.
Af Sigrid Leijonhnfvud 637 Stael von Holstein, Mathilda ............ 56 Stritt,M.arie,Fru.
Af AlexandraSkoglnnd 513 Wallenberg, Anna, f. von Sydow ...... 425 Waugh Mc Cnlloch, Catherine, Mrs.
Af A.
K.
................................... 449 Politiska artililnr, konmq~iala Beslittande sf kamrerxrebefattningen vid Stockholms stads hslsovRrds- narnnd ..................................... 265 El t utlitsnde at!
Htig~t,a Domstolen 609 En praktisk folkundervisning.
AQ Elin Cederblom ................................. 564 Ett gif akt till Sveriges kvinnor.
Af Thorhild Malmberg ..................... 596 Kommunal rostratt for gift kvinna af- slagen a£ riksdagen ..................... 262 Konservativa och moderats kvinnor infor den nnvarande situatiolien.
Af Lydia Wahlstr6m ........................ 355 Kvinnan och det l~on~munala vetot.
Af Ins Rogberg ........................... 603 Kvinnliga polisassistenter i Stock- holm.
A€ Annn Lindhageu och Ada Xilsson ....................................... 38 Kvinnliga polisbitriiden i Stockholm 191 Kvinnorna och riksdagsmannavalen.
Af Signe Bergman ..................... 358 Kvinnorna och etadsfullmaktigevalen i Stockholm.
A f Anna Lidhagen 125 Sid.
Kvinnorna och vansterns valseger.
Af Lydia WahlstrBtn ........................ 501 Kvinnornas rattighet att ansluta sig till de politiska partierna.
Af Anna Lindhagen ................................. 286 Lararinnors r#tt att aflagga univer- sitetsexamen .............................. 396 Proportionellavd.
A£ Gulli Petrini.
463, 475 450 Reforlntankar i skolfrf~gor.
A€ Anna Jinder .................................. 587, 602 Tvenne kvinnofrfigor infar Stockholms stadsfullmlktige.
Af A. I&lt;.
......... 271 Utstrackt ordinarie anstiillning for kvinnor I Stockholms stads hiilso- v&amp;rdsn&amp;mnds stat ........................ 243 (,,, Den kvinnliga rostr %ttsfr&amp;gan fallen i rikudagens bBda kamrar ............... 232 De svenska kvinnornas r6atrattsrtirelse.
Af Anna Whitlock ........................ 1 Ilet kvinnliga rtistrtittsarbetet ......... 149 ~ D e lyser t frfin SmNand.
D Af A. W. 8.
484 Infor a.fgorandet ........................... 221 ' Kvinnornas ansvarskansla ............... 40 Kvinnornas rostratt.
Den statistiska utredningen fardig ..................... 112 Kvinn0rna.s rostrattsfriga ............... 24 Pengnr till rostrattsarbetet.
Af Hildur Oijer ........................................ 434 Redovisning for influtna penningbi- drag till det kvinnliga rostr2lttsar- betet .............................. 156, 169, 297 Reflektiouer efterht.
Af Elsa Alkman 209 Resolution antagen vid internat ionella ri) strBttsalliansens kongress i Am- sterdam .................................... 338 Riksdagen om kvinnor6striitten ......... 222 Rostratt At kvinnorna ..................... 40 Snabbkurserna for de kvinnliga rost- rattsou~bnden.
A£ Hilda Sachs ...... 25 Till svenska kvinnor.
A£ Anna Whit- lock, 8igne Bergmnn och Lydia Wahlstrtim ................................. 70 Tvenne msnliga synpunkter.
Af Lisa, ilkman .................................... 155 Sid .. Skyddslagstiftning for kiinnor.
A£ Alma Sundqvist ........................... 3: Skyddslagstiftning for kvinnor.
Af M. Anholm .................................... 126.
Sarskild skpddslagstiftning f6r kvinnor.
Af Anna Kleman ........................ 227 Sarskild skpddslagstiftning for kvinnor 421 Till frlgan om kvinnorna och nattar- betet.
Af Axianne Thorstensson ...
67 xktenskaps rattsverkningar: Enligt gallande dansk lag ............ 140.
Enligt giillande engelsk lag ............ 402- Enligt ggllande fransk lag ............ 414 Enligt gallande norsk lag ............ 93.
Barnmorskornas lonefrhga ............ 120 Behofs- och likstallighetsprincipen i afloningsfrAgor.
Af A.
K.
............ 189.
Behofvet a € kvinnlig prkesinspektion.
.
Af M. Anholm ........................... 367 De kommunalt anstiillda barnmorskor- nas lonefriga ............................. 215, De kvinnliga posttjanstemannens lone- reglering.
Af ' M.
S. v. H.
............ 230 En motion i stadslnllmaktige i Stock- ' holm .......................................... 597 En vadjan till riksdag och allmanhet.
A € Anna Haggbom ..................... 95 Gymnastiklararinnornas lonefrhga.
Af Ester Svalling .............................. 141 Huru bar arbete betalas?
Herr C.: G.
S ~ e d e n motion.
~ Af Anna Kleman 101 Kvinnan pA arbetsmarknaden: Kvinn- liga kontorister.
Af - n .. ............. 10 Kvinnornaoch kooperationen.
Af Naima Sahlbom .................................... 330 Lika arbete, lika lBn!
Af AnnaRylander 22 Riksdagens beslut i barnmorskornas liinefrhga .................................... 262 Skrifvelse i £r&amp;gan om kvinnlig yrkes- inspektion.:.
.............................. 590 Sm5skollararinnornas 16nefrhga.
Af Anna Hammardoh1 ..................... 84 SrnA.skollLrariunornas lonereglering ... 149 Social kvinnobilclning ..................... 479 Hrets valrorelse.
Sociala och filnutropiska fiiretag, Kvinnorna om riksdagsmannavalen.
Af Sjgne Bergtnnn ........................... 358 PA htigervalm8te i ViisterHcl.
A£ Aura 485 P&amp; htigervalmote i Sigtuna och Svartsjd.
A£ Anna Lindhagen.
: ................... 445 1 3 moderat valmtite i bsthammar.
df Anna Lindhagen ......................... 433 PA valm6te i Sorundn.
Af A.
K ....... 418 Rikadagsmannavalen.
Af M.
S. v. H.
481, 495 beslirifningar ofver bygg- nader och inriittningar, rese- Forbud mot kvinnors nattarbete ...... 194 Mannens mAlsmanskap.
Af Frigga Carlberg .................................... 19 Dm de fyra forsta Andra-kammar- motionerna 1908.
Af Karolina Wi- derstrom .................................... 67 Riksdagens beslut i nnttarbetsfrlgan.
Herr Lindhagens motion ............... 277, Aktiebolaget Hemtrefnad.
A£ Eea ... 44 Efter tio Ar.
Af Clara WnhlstriSm ... 613 En husmoderskola for flickor .......... 121 Fredrika BrernerfiSrbundet &amp; r 1907.
Af A.
G.
....................................... 283 FrHn Fredrika Bremerforbundets landt- hushMlningskola for utbildande af liirarinnor.
Af Gertrud Adelborg 109 ~FBdeltledagen.
D Et t led i kampen mot.
tuberkulosen.
Af Frigga Csrlberq 153 Ftireningen S.
B.
K.
........................ 505 Goteborgs Kontoristf6rening och ' dess nybyggnad.
Af Maria Holmstr6m 506 Hem for arbeterskor i Berlin ............ 441 Zusmoderskola f6r flickor, som slutat folkskolan.
Af Anna Rylander .. .... 100
Sid. Husn~oclerskola for Stockholms folk- skoleflickor ................................. 417 I.Iusmoderskolor., ...
........................ 428 Hvita Bandet, Ostermalmsf6reningen 453 Kooperationen.
Af Anna Brita Berg- strand .............................. 35, 49, S1 Kvinnliga kontoristforbundet i GMe- borg.
Af Frigga Carlberg ............ 549 Malmi) folkskollararinnef6rening.
Af - a-r ....................................... 645 MFtrbacka just nu.
Af Gerda Hellberg 679 Nbgra ogonblicksbilder uncler resan genom Holland till kongressen.
sAf Anna Kleman .. ............................ 309 ltimforsa 1andthushAllningsskola ...... 640 Santa Fina.s stad eller La citth delle belle torri.
A£ Miirta Leijonhufvnd 494 Skissboksblacl f r l n Dalmatien.
Af Tyra Iileen ................................ 171 Stockholms nya folkskolellrnrinnese- minarium.
A€ E. I&lt;-n ............... 461 Gtuaie- och rekreationshemmet vid Oresund.
A£ Nanny Palmkvist .. .... 606 Svenska FattigvArclsforbnndets Barnn- vbclsafdelningar ........................... 491 Svenska Fattigvtdsf6rbundets kurser.
A£ Ellen Afzelius ....................... 29 Svenska Hem ................................. 452 Svensk gymnastiki England.
Af E. K-n.
257 Sveriges Folkskoll %ra8rinnef6rbund.
Af Alma Wik ................................. 318 Tirna husmoderskola ..................... 505 Tiirna nya husmoderskola.
Af Maria Rieck-Miiller .............................. 346 Vaksamhets hem i Stockholm for ge- nomresande unga lrvinnor ............ 616 Vinterns kurs i samh#llsliira i Stock- holm ......................................... 264 West erbro.
Ett kooperativt pensionat.
- 4f Anna Kleman ........................ 638 Utllndska korrespondenssrtiklar, krinnoriil.clsen i ntlandet.
Amsterdamkongressen.
Af Anna Kle- nlan ......................................... 342 Allman r6striitt At Korges kvinor .. .... 428 Bref f r h Amerika.
At!
C. v. 11.
...... 393 Bref f r l n Danmark ....................... 161 Rref frhn London.
Af Tyrs Kleen 344 Ere£ frAn JIadnme Girardet-Vielle ... 116 Bref frln Rom.
Af Ann hlargret Holm-.
gren .......................................... 245 De amerikanska k. \ - innorna och rost- riittskampen.
Bret ' f r l n Amerlka .. Af C. Sahl von Koch .................. 661 n e danska hinnornas ko~mnunala rostrittt ...................................... 204 Den internationella ri) str~ttsa.lliansei~s kongress i Amsterdam.
Af Anna \ Vhitloclr ..................................... 190 Den kvinnliga rbstrLttsrtjrelsen i Hol- land .......................................... 272 De norvka kvirnorna och rostratten 492 De ryska kvinnorna och undervisnings-.
frAgan.
Bref frin Rysslalld.
Af Zenkide &amp; Iirowitch ........................ 606 De tyska k vinnorna och foreningsriitten 294 Engelskn rostritttskvinnors bidrag till en fond f6r agitation vid fyllnads- valen .......................................... 90 Englands ftirsta kvinnliga borgrnlstare 565 En internationell kvinooklubb i Paris 357 En kongress i Paris ........................ 221.
En ny priilcip genomford vid afloning af man och kvinnor i statstjlnst.
Af .. Hedrig Geblmrd.
..................... 5 En social skola for kvinnor ............ 404 Ett engelskt nationalforbund for sjuk- skoterskor stiftadt ........................ 144 Ett federationsm6te i Genkve.
A€ Clara Mrahlstrijm ......................... 514, 526 Ett forslag till 16sning a£ den kvinn- liga rostrattsfrhgan i England ...... 479 Sid. Flickskolereformen i Tysklmd ......... 653 FrAn de engelska kvinnornas rostriitts- kampnnj .................................... 253 F r h k~innokon~ressen i Rom.
Bref f r h Carla Celesia cli Vegliasco .. .... 252 Frhn rostriittskongressen.
A£ Anna Kleman .............................. 319, 331 Garden City.
A£ Tyra Kleen ......... 405 Ga.tnfrid for kainnor ..................... 143 Inbjudan till den nnclra internationella r6striittsnlliansens kongress och den fjarcle internationella rtistriittskon- ferensen .................................... 238 Internatio~ial Council of Women ' s kon- ferens i Genbve den 31 ang.-4: sept.
1908.
A£ Alesnndra Skogluncl 455, 466 Jitteclemonstrationen i ITyde Park ... 296 Kongressen i Amsterdam ............... 266 Kortare notiser friin ntlandet.
14, 517, 529, 541, 553, 565, .591, 605,617,628, 641, 651 Kvinnliga polisassistenter i Morge ... 428 Kvjnnokongressen i Milano.
A£ Carla Cecilia di Vegliasco ..................... 311 I&lt;vinnor i Finlancls landtdag.
AE H.
G.
374 Kvinnorna och det nuvarande politiska lgget i ltyssland.
Bref f r h Macla~ne %.
Mirowitcb, Moskws .. ................ 1.85 ICvinnornas rCistratt och 1andtda.gen i Finland.
Af Helena Westermarck.
614 Kvinnor som rliospital collectors^ ... 465 Kvinnor sDsom motionlrer och ut- skottslednmijter.
Af Beclvig Gebhnrci 130 KvinnorCirelsen i Kina ..................... 391 Kvinnortjrelsen i Tgsklancl ............... SG Kvinnortistriitten infor engelska uncler- huset ........................................ 133 Kvinnosakens framsteg i Frankrike.
Af J.
Mr.
................................... 206 Massmotet Albert Hall, London, den 13 juni 190s ........................ 288: 321 Program vid in ternationella rostriitts- a.lliansens kongress i Amsterclam ...
290 Revolution i harem ........................ 504 Sociala kvinnoorganisationer i Schweix.
Af Naima Sahlbom ..................... 177 Sociala k6parligan i Bern ............... 296 Statens yrkes- och arbetsskolor for kvinnor i Basel.
Af NairnaSah1bon-t 389 Studentsliorna och cle preussiskn uni- versi teten .. ................................ 437 - Utlanclska kvinnokongsesser ............ o;, Vagnkampan jen B Af Eea ............ 443 Verksamrnare skyclclslagstiltning i Tyskland for arbetande mbdrar ..... 157 7,000 pund p ?i en afton till den engelska kvinnliga rostratt srijrelsen ............ 1.86 - litteriira ihznen, essayer, konst, ~Apnetn Horns lefverne.~ Af Lyclia Wahlstr61n ................................. Cj 18 Arenclt, Henriette: Vilsegllngnn.
Af Clara Wahlstrtim ........................ 207 Hoeker till sociala stuclier.
Af Gerch Meyersson ................................. 300 Dag.
Festskrift utg. af Sundsvdls F. I&lt;.
P.
1L Af E.
..................... 630 Dahlgren, Lotten: Ur Ransaters lamil je- arkiv.
Af.Sigricl Leijonhufvucl ...... 84 Den ftirsta debuten.
Af E. K-n ... 573 Den gamh Eva.
Af Iclara .Tohaneon 169 Den italienska kvinnan .................. 261 Drommen.
En sallsnm historin.
Af T.
K .......................................... 653 Eilersgaard, Charlotte: Frtiken Regina.
Af F. E.
.................................... 288 Elkan, Sofie: FrQn astan och v %staa.
A£ F. E.
................................... 287 Engelke, Jenny: Fru Patronessan.
Af E.
K -- n .................................... 28 En episocl frRn Freclrika Bremers ung- Sid. dorn.
Skilclracl af Sigricl Leijonhuf- vnd ............... 42, 59, 73, S7, 103, 117 En polsk adels~nitlls upplefvelser i Dan- mark Aren 1658-1659.
Af E. Weer.
382 En strid i rkvinnofrhgan i 1400-talets Frmkrike.
A£ Kerstin HArd a£ Se- gerstad ....................................... 305 1311 rtriptykr ur konstens bilderbok.
Af St. G.save .............................. 380 I3tt och annat om.Australiens krlnnor.
Af I. P-e ................................. 442 Fnrscliktning p t Siidra teatern i Stock- holn~.
A £ Eea ........................... 521 Folkskolans Barnticlnings olika julpn- blikationer.
Af A.
G.
.................. 630 FrZGn kvinnortirelsens forsta dagar.
Af ................................. 368, 3.78 - a-n Ftjregh~gerskan i yttersta &amp; tern.
Af Jane Gernandt-Claine ................. 52 Gei jers barnbarn beritttnr.
Af Maria EIolrnstrtim .................... .554, 566, 593 Gernanclt-Claine, Jane: N %r sjun gAr hog.
Af E. K-n ........................ 196 Gernandt-Clnine, Jane: Syner i natten och anclra noveller.
A£ Aivva Upp- striSm ....................................... 644 Hammar, Teckla: Antologie des pobtes lyriques franqais.
Af ICerstin HQrd 361 af Segerstad .............................. Hedberg, Frans: Vicl skrifborclet och 132 bakom ridQn.
Af E. K-n ............ Heidenstarn, Verner von: Svenskarna och cleras hofclingar.
Af Sigrid Leijonhnf vud .............................. 643 Huber, Therese.
Bf Klara Johanson 347, 358 Ruck Leber: Ligapojken Eros.
A£ Hillna Borelius ........................... 250 Insand lit teratur 122,150,314,532,546,608,645~ I~lsanda titlskrifter 1908 .................. 654 Intrgck f r h scenen.
Af Selma l; agerliS£: Hamlet.
Sonett ........................... 6 ' 74 Jenny Lind.
Sonetter .................. 582 Kankeleit, A: VBra an18 Blsklingas i skola och hem.
A£ S-d 91-11 ...... 663 Be?, Ellen: Rahel Varnhagen.
Af Sigrid Platen .............................. 147 Kleen, Tyrn: Form.
Af Aivvn Upp- stristn ........................................ 653 Iionstniirsparet Paczka.
A£ Tyra Kleen 281 ICvinnan i konsten.
Foreclrag af Carla Celesirt di Vegliasco ..................... 268 Kvinnogestnlter i Selmn LagerlBfs dikt- ning.
Af Hilnla Rorelius ............ 575 Koinnotidskrifter: I. '
English~voman ' s Review.
Af 1Dlen Kleman .......................... G489 11.
Kvinden og Samfundet.
Af hf.
* Anholm ................................. 537 111.
Nylzcnde.
Af E. K-n ............ 585 Lagerlof, Selma: Nils Holgersons un- clerbara resa genom Sverige.
B: d 3.
A£ Sigrid Lei jonhuf vucl ............... - 1.7 Landsort, l ' rida: Utanfor huirfveln.
........................... 532 Af S-d PI-n Lnrsson, Hans: Icleer och maliter.
Af G.
0.
Aclelborg .......................... 395 Le.
rF61ninismea a £ Madame Avril de Sainte-Croix .. ............................... 61 l i e, Rerndt: Mot ofvermakten.
Af F. E.
386 Lindberg-Dovlette, Elsa: Kvinnor f r l n minareternas stad.
bf F. E .......... 430 I,iixl, Karl 39.: Kvinnornas rostriitts- kraf.
Af Amenn ....................... 409 Lund, Kils Wilhelm: Enslingen jamte flera beriittelser.
Af I ?.
E ............. 287 Minnets efterskord.
Af St. Grave ... 183 Norlincl, E.: ' Uppgorelse.
Af F. E.
349 NAgot on1 den slaviska kvinnan.
A£ Ida RBckman ............................. 96 Nilgot on1 vAra konstniirinnor.
Af IGllen Lunclberg, f. Ngblom: I. Hanna Yauli, f. Hirsch ......... 113 11.
Anna Norsteclt ..................... 194 111.
Ottilia Adelborg .................. 218 IV.
Anna Boberg, f. Scholmder ...
298 -
Sid.
V.
Charlotte Wahlstrom ........... 480 VI.
Elsa Beskow ........................ 518 VII.
Fanny Brate ........................ 592 VIII.
Sigrid Blomberg .................. 626 IS.
Marta Amken, f.
Sparre ...... 649 Ossian.Nilsson, I&lt;.
G.
En modarn kvinna.
- Tigerhuden.
Af E.
K-n 132 Polska minnen.
Af E.
Weer ............ 236 Ribbing, Seved: V k a barns uppfost- ran och v h d .............................. 288 Rogberg.
Ina: Ftirbjuder bibeln kvin- nail det offentliga ordet?
At L.W-m 38 Roos, Anna Maria: Framtidens religion och franltidens k v ~ n n.
a Af Hilma Borelius .................................... 323 I %oos, Bnna Maria: PA sallsa~nma va- gar.
Af Aivva Uppstrtim ............ 607 Roos, Anna Xaria: I soliga lander.
A £ Elisabeth k \ .strom ..................... 644 Sandel.
Maria: Vid sv8ltgrihsen och mdra berattelser.
Af.
K-n ...... 557 Sandstrom, Anna: TJLebok.
Ratur- och arbetslif i svenska bygder.
I.
Gtitaland.
Af Jenny Velander 167 Selma Lagerlofs: fest.
A£ EIuckLeber 579 Lagerltif, Selma: En saga om en saga och m d r a sagor.
Af Sigrid Leijon- huf vud ....................................... 630 Skandinaviska boksa~nlingen uti S: te Genevibvebiblioteket i Paris.
A£ (;.
J-b-k ................................. 429 Sociala sporslnill i kristlig belysaing.
Af Maj Lagerheim-Bjork ............... 181 Studenter och arbetares skriftserie ... 288 Svanstron~, Gustava: Dri~mrnen om ...... 28 rnorgonstj8rnan.
Af.
1 - ' n Svanstrom, Gustava: Vild mark.
A£ E.
1 - ' n .................................... 544 Svensk: ~ Sallskapet ftir Nykterhet och Folkuppfostran.
Meddelmde frKn arbetsfaltet.
Maj 1906-Maj 1907.
Af E.
Cm .................................. 645 $venskhet.en i Selma Lagerlofs dikt- ning.
A£ Sigrid Leijonhufvud ...... 578 Till berget Atos.
Af Jane Gernandt- Claine ....................................... 542 Ugglas, Carl R., af, Himmelens folk.
Af F.
E ..................................... 384 Ullman, Gustaf: Ungdom.
Af F.
E.
384 Vacaresco, HelBne: Konungens gems1.
Af E.
K-a ................................ 220 Wahlenberg, Anna: Hvardagshistorier.
Af F.
E ..................................... 287 Wahlstrtim.
Lydia: Erik Gustaf Geijer.
Af Hilma Borelius ...................... 75 Wnhlstrom, Lydia: Nya nutidsfrhgor.
Af Hil~na Borelius ....................... 12 Vanu6rus.
Allen: l ' ultursystematik.
Af Hillna Borelius ........................... 373 Wester, Ellen: P~rncelsus i Stockholm.
Af S-d PI-n ........................... 220 Wetkerlund.
Fredrik: Tidiga nngdoms- Ar.
Af Hilina Borelius ............... 104 VAra dagars grekinna.
Af Jane Ger- nandt-Claine ............................. 234 ?Villiam.
James.
och aViljan till trom.
A£ Lydia \ Vnhlstrtim ..................... 631 Wagner.
Elin: Korrtullsligan.
Af E.
.
1 - ' n .......................................... 337. '
.
Ko~zsti~~dastri oeh Ilcinslfij d.
Foreningens for Svensk Hemslojd vAr- utstBllning i Stockholm.
Af Ellen Lundberg .................................... 248 Handarbetets VBnners vkfi~tstiillning i Stockholm.
Af Ellen Lundberg ... 145 ficium.
N4.gra ord om dess verkswm- het och dess vAz_.utstallning i Stock- holm ' 1908.
Af Ellen Lundlserg ... 274 Mora hemslojd.
Af Ellen Lundberg 418 Spetskonst och spetsar.
Af Ellen Lund- berg: I.
Froken Hilda Stark ............ 334 Sid.
I1.
Tosterups spetsskola och dess ledarinna.
froken Augustine Ehrensvard ..................... 370 111.
RTAgra ord om Vadstenaspet-.
sarna ............................. 407 VBxtfargning och hemslojdskurser.
A£ Stina Rodenstam ...................... 437 C.
S.
A: s representantmlite ............... 39 Det stora folkskolen~titet i Gefle.
Af A 1 ~n a \ Vik ................................. 343 Diskussioner om arbetslosheten ...... 628 Efter rtistrattskongressen.
Af Ellen Hagen ....................................... 20 Ekonomirika foreningen Dagny ......... 8 Ellen Keys forslag till en ny akten-.
skapslag.
A£ Anna Liadhagen ...... 84 Ett ftiredrag om Ritnforsa landthus- hAllningskola .............................. 608 Eredrika-Bremer-Forbundets tredje kretsmtite.
Af S ......................... 216 f i u Anna Palrne-htts forelibningar i Stockholm ..................... 171., 180, 197 Foredrag hilllet for riksdagens leda- mtiter af froken Anna Whitlock den 30 npril 1908 &amp; Grand Hotell.
Stock- holm ........................................ 235 Foredrag hAllet A politiskt mote i Borhs den 6 sept.
1908 af fru Jenny Ve- lander ....................................... 468 Foreningen for livianans Yolitiska Rostratt .................................... 89 Kvinnliga kontorist- och expeditftirenin- gen ........................................ 313 LandsfCireningens for ' Kvinnans Poli- tiska Rostratt rntite for riksdags- miinnen pA Grand Hobell i Stock- holm .......................................... 229 Nar begreppen klarna.
Af Signe Woll- ' ter ............................................ 619 Politiskt mote i Stockholtn den 16 sept.
1908 ................................. 477 Protestmote i anledning a£ k.
propo- sition rorande forbud for kvinnans anvanclande i nattarbete ............... 221 SkolkBkskongressen i Freiburg ......... 516 Stockholms F.
K.
P.
R: s Arsmtite och froken Annie Furuhjelm ............... I69 Sveriges kvinnliga fredsf orenings 10- Hrsf est ....................................... 41 Utdrag ur Mrs Cllapnzan Catts fore- drag i Amsterdam den 15 juni 1908 325 Val sf centralstyrelsemedlemmar i Stockholms F.
K.
P.
R.
Foreilrag a£ d: r Gulli Petrini ..................... 609 Yrkesskoh for husmtidrar ............... 620 Anna H.
Shaw contra Mrs Humphry Ward ....................................... 385 Barnbiblioteken i Amerika.
A£ 17al- frid Palmgren ..................... 225, 241 13ref till allm&amp;nheten.
A£ ' Viola Bjork 569 Den svenska kvinnororelsen infdr ut- landet ....................................... 100 Det forsta halfAret ........................ 322 Ellen Key och kvinnokongressen i Milano.
Af E-n H-n ............... 58 En interyiew.
.
Af A.
K .................. 432 En kinesisk kvinnotidning ............... 479 En varning.
A£ Anna.
Ekelof ......... 646 En Aterblick ................................. 9 Ett besok hos Mathilda Silow.
Af M.
L-d .......................................... 640 Ett dray a£ kvinnlig solidaritet.
Af Hilda Sachs .............................. 520 Ett rtea.partyn med Mrs Marion Coa- tes-Hansen och Mr .Hanse n.
Af Eea 76 Filosofien, litteraturen - och rbst- ratten.
Af A.
K ......................... 508 Florence Nightingale hedersborgare i London ....................................... 159 Sid.
Polkbildningsforbundets kvinnliga fore- lasare ....................................... 591 Hyllningar pA Selma Lagerltifs 50-5.r~-.
dag .......................................... 596 Jag har alla rattigheter jag behofver.
Af Frigga Carlberg ..................... 4 % Kan en sammanslutning at ' sjukskb-.
terskorna blifva till gagn ftir sjuk- r b d e n?
.............................. 179, 203 Kvinnan och teologien ..................... 98 Lite botanik. '
A£ S-d ' Pi-n ........... 551 ~ M e d f e t s t i l.
~ Af St Grave ............. 69 Nfigra intryck fr&amp;n ett lans£&amp;ngelse.
Af.
Signe Bratt .................................. 119 Om flickors pra ' ktiska uppfostran: I.
Af Gertrud Adelborg ......... 165 I1.
Af S.
- a ......................... 182 I11.
Af Hj.
Berwald ........; .... 192, 205 Selma Lagerlqf och k&amp;nx@rnas rost- rattsfrlga .................................... 581 Solidaritet.
Af Eva N ................... 627 Solidaritetskansla ........................... 334 Sveriges studerande ' ungdoms helnyk- terhetsforbund I.
A£ Stina Ortenblad ............... 269 11.
Af Jenny ' Wallerstedt ..: ...... 372 Tidigt uppe.
At?
Ina Rogberg ......... 392 Tidsandan.
Af Huck Leber ...., ....... 454 till tidsftirdrif !~ Af V.
B ............. 639 Upprop .................................. 170, 509 Aktenskapsfrekvensen.
A f A.
K.
.
.
.
51 Annu ett ord i S.
fi.
U.
H.-frAgan.
Af Jenny Wallerstedt ........................ 497 ~ n n u nAgra ord om barnbiblioteken i Amerika.
A£ Ina Itogberg ............ 295 '.
m a.
.
Btir icke ungdomen f&amp; roa sig i S.
S.
U.
H.?
I.
Af En moder ..................... 409 II.
Af L.
B ............................ 421 I11.
A£ A.
W.
S ...................... 421.
IV.
Af Eva Rose-Hansen .......... 444 V.
A£ E.
W ............................ 444 VI.
Af Inga ............................ 457 DDU gamla, du fria!, Af A.
W.
S .... 597 rDu gamla, du f r i a!
~ Af Fredrika ... 621 Gennlale till fru Maj Lagerheim.Bjork.
Af Anna M.
1300s ........................ 265 ~Grattex le russe -- n.
Af Hogersin- ' nad rostrattskvinna ..................... 498.
Af Van af klara ~Kvinnotidningar~ farger och rent spel ..................... 105 Lika arbete, likn ltin.
.
Af Varner Ry- den ........................................ 237 Nykterhetsftireningar eller nlijes ' fore- ningar.
Af David Mollerstr6~n ...... 457 8mHskolllirarinnornas ltinefrlga.
A£ A.
E ........................................... 397 S.
S.
U.
H.
Af David M6llerstrom ... 510 Svar till frtiken Anna M.
Roos.
Af M.
L.
B ..................................... 289 Svar till Viola BjtTrk.
A£ Tant Wendla GO9 Svar till Viola Bjtirk.
A£ Kvinnosaks- kvinna och husnloder .................. 633 Riksdagen.
Sid.
4.6, 62.
78.
106.
121.
134.
150.
198.
238.
254.
278.
Notiser.
Sid.
30.
46.
61.
77.
90.
106.
122.146.162.
174.
186.
198.
210.
222.
238.
266.
278.
290.
302.
314.
326.
333.
350.
362.
374.
386.
397.
410.
422.
434.
445.
458.
470.
485.
498.
510.
521.
533.
545.
557.
570.
598.
610.
621.
634.
Sid.
14.
30.
46.
61.
90.
121.
134.
150.174.
186.
198.
210.
254.
266.
278.
290.
302.
314.
533.
546.
570.
598.
62 ?.
629.
634.
N: r I.
' 1, 3 / 4 Pronumcmtionspris:, Rednktioa: hr ... kr.
4: Mill2 hr kr.
2: 50 Jrlistcrsn~nuclsgutan 51, c11 tr..
... 9: 5011 / r 1: a Arg.
Stockholm 1 6 Januari 1 9 0 8, ... ... 8 1: 25 L6snummer 10 Cire.
~re~lumeratioh sker s&amp;vU i ln~idsorten som i Stockholm &amp; niirmnstc postnnstalt eller bok- Ilandel.
Telefoaer: Allm.
6353.
Riks- 122S5.
Rcdnklor o. nnsvnrig utgifunrei, E L L E N KLEMAN.
i - Utgifuingstid hvarjc torsdag.
Stockholm 1908, Aftoubladets tlyckcrl.
Annonsprls: - 15 I Nottugningstid 1-3.
1-2.
Expedition och Annonskontor:!
ore per mm.
/ Miistersmnuelsgatan Enkel spaltbredd mm.
en tr.!
Margiualanuons under textcn i.
- 51, Post- och telegramndrcss: nn ' osr, S ~ O ~ L O ~ I I I.
.
-.
50 I!
15 mm: s h6jd per gBng 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 g g 10 ~ Ole, 20 ggr 20 Ole, 50 ggr .. 20 O / w ' Annons bSr vnrn inlumnncl Eenast m&amp;ndag f.
m.
'.
De svenska kvinnornas rostriittsrorelse.
De svenska kviilnornas historia 11ar icke att upp- visa nA8gon rorelse, som i snabbhet och utbredning kan mMa sig med v8r kvin~liga rtistrattsr6relse.
Den bilrjadk 1902 som en liten porlande back och har sedan dess vuxit ut till en maktig, bred och djup flod med kraft att genombryta alla hinder p8 ' vikgen till &amp; tt m81.
I utlandet bar denna rbrelse v8ckt forvhning och be- undran, och det icke blott inom de kretsar af kiinnor, sorn i skilda lander - arbeta for samma mU som vi, utan afven hos den stora allmiinheten, hvilken genom icke s8lIan forekommande notiser och uppsatser i tid- ningar oc11 tidskrifter 1h; l.t kiinna den.
- F r h flera lander - exempelvis Island och Dan- ~ a r den svenska rtist- inark - ha ingiitt f ~ l r f r &amp; ~ n i n om riittsrorelsei~s organisation, hvilken uppskattas son1 syn- nerligen effektiv, pit en gang smidig och stark, ined utrymme.
for den enskilda riSstr&amp;ttsforeningeus frihet ocli initiativ, p8 samma ghng som den hastigt och kraftigt kan ' m a alla i geinensamt upptrlidande.
R.ijrelsens ~nabba ' utbrednin~ kan lattast ofverskhdas genom antalet nybildade foreningar filr hvarje k.
Vid 1904 Ars slut funnos 36 foreningar, vid 1905 hrs slut 47, vid 1906 Ars slut 73 och nu vid Arsskiftet 116.
Det.
finnes icke nhgot svenskt - l h utan en eller flera rbstrllttsforeningar.
Gijtaland har 55, Sved land 36 och Norrland 23.
Och dock has under de senaste Aren arbetet icke kunnat hufvudsakligen koncentreras kring nya filreniu- gars bildande, hur energiskt det kin af enskilda med- leiiimar - frhinst af fru A.
M. Holmgren - bedrif- vits, ty.
i och ined rorelsens utbredning ha l i p ar- betsfalt tillkommit.
Bearbetandet af opinionen inonl och utom riksdageu liar k r u t inya metoder och lagt beslag ph mycken arbetsenergi.
Men allt flera goda krafter bland kvinnorna ha st8llt sig i rijrelsens tjhnst, - beredda att uppoffra tidy inedel och egen be ' kvamnlig- het far sakens fiamghug.
Rorelsen har hunnit den utveckling, att den ej langre ar heroende llufvudsak- ligen d ett fhtal ledares energiska arbete.
Den ghr nu fram med nlgot af en natuimakts kraft, brj7ta.de sig nya viigar och viixande genom tillstr6mningen af nya anhangare och nya inedarbetare.
Den under 1906 anordnade kvinnliga masspetitionen, hvilken frambars till 1907 irs; iksdag, hade betydelse icke blott genoin det uppnkdda antalet underskrif ter, utai; fralnfar allt genoln dess starka p8verka.n bhde pii den alliniinnn meningen och pB rostrattsforeningarnas egna medlem- mar, hvilkm hiingifvenhet for saken viixte med derns frivilliga arbete.
Men af veil det direkta resultatet var gladjande stort.
142,128 kvinnor undertecknade petitio- nen, d. v. s. 8,13 proc.
af Sveriges kvinnor ofver 18 &amp; r. Sbom eh jtcmf6relse med denna siffra m8 anforas, att undertecknarnrt af 1898 Ars r6stk&amp;tspetition (dgraf ofver 63,000 voro kvinnor) utgjorde 12,n proc, af Sve- riges myndiga befolkning, - och att antalet rostberat- tigade k 8,2 proc.
af landets befolkning.
Fbrandringen i den allmama opinionen har, som naturligt ar, tydligast visat sig i de politiska partier-.
2 D A - G N Y nas stalluing till frhgan.
Till all lycka for kvinnornas genast fasta pB den kvinn- sak tog intet politiskt liga &amp; str&amp;tts- och valbarhetsfrhgan sorn sin speciella uppgift, men &amp; andra sidan har intet politiskt parti sorn sAdant stallt sig i opposition mot kvinnornas kraf.
FrBn bbrjan funnos anhangare och motstBndare inom alla politiska.
partier, hvilket naturligtvis fortfarande iir forhAllandet, om ock en betydande forskjutning pro- portionsvis agt.
rum.
Den stora f6r&amp;ndringen ligger dari, att under senaste tiden tvanne stora politiska partier - liberala och socialdemokrater - upptagit kvinnans rostratt och valbarhet pb sina program, ej endast sorn en allman programpunkt utan som.
fbre- mBl for omedelbar praktisk politik.
Den forsta stora seger kvinnorna vunnit inom riksdagen bestod i, attkonstitutionsutskottets majoritet Br 1906 tillstyrkte en skrifvelse till regeringen med beguan om utredning och aE densamma fbranledt for- slag angAende rbstrat t f or kviunor.
Konstitutions- utskottets farslag vann b&amp;da kamrarnas bif all.
Men 1907 Ars riksdag gick, utan att den af regeringen be- garda utredningeu framlades, enligt uppgift darfirr att tid f6r dess Sullbordande saknats.
Nu kan detta skal ej g&amp;ma mera anforas.
En pressnotis har ocks&amp; med- delat, att den vidlyftiga utredningen; uteslutande af - statistisk natur, beraknas vara flirdig till b6rjan af februari.
Kommer regeringen att lBta den Atfirljas af en kgl.
proposition om rbstratt (och valbarhet?)
for svenska kvinnor ph samma grunder, sorn i det nu hvilande rbstrattsforslaget aro antagna for man?
Kvin- norna vanta pA regeringens beslut i stbrsta spanning.
Och dB de tanka p&amp; alla de goda skal, sorn borde f6rluB regeringen till en slidan proposition, kuma de ej annat an hoppas.
De talrikt besokta opinionsmoten, sorn hallits 6fver hela landet, och vid hvilka man och kvinnor tillhlirande alla politiska liiger talat, ha en- stammigt begart, att kvinnornas rbstrattsfrBga skulle liisas vid 1908 k s riksdag. '
Regeringen kan bespara landet en ny rbstrattskamp med dess kraftf6rlust och bitterhet, den kan i denna frBga vanta stbd af liberaler och socialdemokrater.
inom riksdagen, den kan visa, att svenska miin ej tanka lagre om sitt lapds kvinnor an Finlands och Norges om sina, den kan for sig sjalf f6rviirfva &amp; ran att hafva tillsvidare lost hela den svenska rbstrtittsfrAgan.
Att kvinnorna kunna viinta.
massmotioner frin det liberala samlingspartiet och frBn socialdemokraterna iir helt naturligt, och pB det hela karma de, att deras kraf icke karc lange skjutas At sidan.
0fvertYgelsen diirom &amp; r sB stark, att kvinnorna blirjat att med allvar soka satta sig in i grunderna for samhallsbyggnaden liksom i politiska och sociala fr Bgor.
De foredrag, diskussioner och praktiska bfningar sociala och politiska amnen, hvilka fr&amp;n h6sten 1907 anordnats i hufvudstaden for de kvinnliga r6strBtts- f6reningarnas medlemmar, och sorn regelbundet fortgii t v i ghnger i veckan iinda in i maj, hafva omfattats med st6rsta intresse.
Kvinnor af alla hldrar, alla bildningsgracler och samhrillsklasser matas sorn kamrater, besjaade af samma hBg att inhamta specie11 medborgerlig kunskap, i viss- heten att de snprt skola dela ansvaret f a r kommu- nens och statens utveckling med mannen.
Denna ansvarsfyllda ifver att bereda sig for det fulla med- borgarskapet hterfinner man 6fver hela landet bland r6str&amp;ttsfirreninggmas medlemmar.
Om det blott vore mSjligt att anskaffa alla de fbrelasare sorn bestallas eller genast sands de rekvirerade nya sociala vandringsbiblio- teken!
Men d&amp; medel finnas att ordna fyra siidana, inl8pa bestallningar pA tjugu.
RBd om val af lamp- lig litteratur, ja, planer for studiecirklar eller sjalf- studier begaras.
MBngen gBng tar denna ifver att lara rent af rorande uttryck, sBsom dB en krets kvin- nor genomgB Nils Hojers ~Svensk SamhBlslara~ 1dxvi.s ' for att ff&amp; en ordentlig grund far fortsatta studier.
Ef- ter centralstyrelsembtet i Gafle 8-9 januari 1908 tankte man sig m6jligheten af, att nBgra af central- styrelsens medlemmar kunde vilja uppehhlla sig nbgra dagar i Stockholm for att genomgb en kurs pB 12- 14 timmar i ett fhtal kommunala och statspolitiska amnen.
Verkstdlande utskottet, sorn f breslagit kur- sen, anshg sig kunna ordna den f6r ett 10-tal delta- - gare.
D&amp; detta skrifves, ' har ej mindre an ett 40-tal centralstyrelsemedlemmar, d. v. s. representanter f6r 40 lokalforeningar, anmdt sig!
~ m n e n a vid denna snabbkurs Bro: svensk fattigvkd, historik och reform- linjer, 2-3 timmar (fru A. Montelius), svensk kom- malpolitik, historik och riktlinjkr, 2-3 timmar (fri- herre E. Palmstierna), sattet att leda offentliga fijr- handlingar (fru E. Broomd), fackfiireningar och so- cialdemokrati (friherre E: Palmstierna), proportionella val, teori och prnktik (fil.
dr fru G. Petrini), Sveri- ges politiska partier och deras program (fil.
dr V. Saderberg).
Den sista forelhningen blir &amp; fven till- ganglig f ijr rnedlemmar af S tockholms rdstrlttsf 6rening.
SB vidt jag kanner, bar ingen annansthdes i vtirl- den blif vande medb orgare drif vits af ansvarsk#nsln att pb fbrhand skaffa sig direkt medborgerliga kun- skaper och fi-irdigheter.
Det i-ir fijr ijfrigt icke blott i detta afseende de svenska kvinnorna under sin kamp fbr uppnhende af politiska rktigheter Adagalagt egenska- per, sorn vittna godt om deras kommande kommunala och politiska insatser.
De ha irfven visat samman- hAllning, disciplin, tolerans och vidsynthet, f6rmiiga af entusiastiskt, osj&amp;lfviskt och energiskt arbete och en stor initiativrikedom.
Hur kommer det sig, att det svenska rbstrattsarbetet Atminstone tillsvidare har en pragel af energi, m %ttfullhet och ansvarsk %nsla, som sttiller .det pii en hlig plats?
Ett uttbmmande svar .skulle krlifva en sarskild artikel, men for min del tror jag, att hufvudorsaken tir att Mvertygelsen om ar- betets ara tifven fbr kvinnorna under en ltingre tid genomtrengt hela nationen.
ANNA WHITLOCK. '
.
.
D A G N Y Skyddslagstiftning for kvinnor.
.
Allt ar ej va1 bestalldt inom ett samhalle, dh en storre eller mindre del af dess medlemmar Bro hiin- visade till ett arbete, som nodvandigt ln %ste medfiira allvarlig fara for halsa och lif.
Men vissa grenar af det industriella arbetet utforas fiir narvarande inom vhra moderna samhallen under s %dana forhbllanden, att dylika faror uppsth for deras utofvare.
Ohygie- niska arbetsmetoder och arbetslokaler, nattarbete, for litng arbetstid och en alltfor knapp afloning hbra till de ogynnsamma omstlindiglieter, som i all synnerhet, om flere af dem samverka, gora att mhnga industri- arbetare bli nedbrutna i fortid, f % sin motsthndskraft mot sjukdomar minskad, sitt lif forkortadt.
Och dessa mlInniskors ilde far en alldeles sgrskildt tragisk prrigel, d B man betiinker allt arbetes egentliga natur och an- damhl, namligen att skapa valsthnd, hbgre kultur och okade lyckomojligheter.
De kroppsarbetande lagren strgfva ju, med samman- slutningen som sitt fornamsta medel, att forminska dessa industrialismens f aror, soln kunna berijf va dem deras e~ida egendom, arbetskraftey, men af ven inom ofriga samh6illslager inser man ju numera ilfverallt, att dessa for hela samhallets skull m %ste bekampas.
Skyddslagstif tllillg med tillhorande yrkesinspektion iir ctt nf medlen hiirtill, ett medel, son1 redan gjort inyc- ket stor nyttn.
Och ehuru svbrigheterna for en verkligt cffektiv skyddslagstiftning iiro mhnga och stora, d&amp; ju h5ir en mailgd olika omstandigheteter spela in, ex. tekniska svtigheter, kostnader, ovilja fr8n en del arbetsgifvare o. s. v., torda man viil dock med sakerhet kunna vhnta, att lagstiftningen i framtiden kommer att till axbetar- nas fromma ingripa i hithilrande forhAllanden i lhngt stijrre utstrackning an nu ar fallet.
I v l t la.nd ftjreligger for nbvarande ett forslag till utstrackt skyddslagstiftnilig, utarbetadt af en kunglig kommitt6 pk grundvalen af en internationell ilfverens- kolnrnelse, fattad i Bern 1906.
Enligt detta fijrslag skulle i lag stndgas, att livinnn som anvtindes till arbete i industriellt foretag, som drif- ves i den ornfattning, att dar sysselsattas flere an tio arbetare, skall httujuta oafbruten ledighet frkn arbetet under minst elfva tilnmar hvarje dygn.
I denna le- dighet skall tiden mellan klockan tio p&amp; aftonen och klockan fem p % inorgonen ing %.
Forslaget riktas shledes mot nattarbete, men skulle icke galla alla industriarbetare, utan endast kvinnorna.
Forslagets verkan blefve naturligtvis af ekonomiska skal den, att kvinnorna blefve helt och hhllet utestangda frBn sbdana industriella yrken, d k nattarbete utfores, liksom de redan fiirut genom lag aro utestangda frhn arbete under jord i grufva eller stenbrott.
KvinnEins kroppskonstruktion ar i genomsnitt sva- gare an mannens, och industriarbeterskorna ha of ta utom sitt farvarfsarbete ett ganska anstrangande hus- ligt shdant.
Dh man vidare betanker vikten for det kolnmande slaktet dels af att moderns hdsa ej allt for mycket aventyras, dels a~f att modern har tid och krafter att v k d a och fostra sina barn, kan det ju tyckas, som om intet annat an godt kunde vara att saga om lagbestam- melser, som helt enkelt h.indra kvinnorna frhn att ut- shttas f 6r Atmiustone n Agra af industrialismens far or.
Men vid k r m a r e eftertanke finner man, att saken ej 5ir s&amp; enkel.
Genom en skskild skyddslag for kvinnorna kom- ma dessa namligen under nuvarande forhhllanden att s % att saga klammas mellan tvh motsatta principer.
ena sidan forutsattes, att kvinnorna egentligen icke behofva och icke bora saka sig annat arbete an det husliga, hvilket de i regel under hela sitt lif bar&amp; utfbra som medlemmar i en familj, flir hvars direkta penningbehof nhgon annan, sarjer.
Men H, andra sidan kunna kvinnor sh v d s o u man ha skyldighet, att icke endast forsorja sig sjsllfvn utan iifven anhbriga.
Och detta griller icke endast de ogifta kvinnorna och ankorna .utan afven mhnga gifta, om t. ex., mamen ar sjuk, arbetslils eller oor- dentlig eller helt enkelt har for knapp afloniug fiir familjens behof.
Och dh det husliga arbetet nu- mera icke ph lkngt nar racker till fijr kvimornas for- ' iarfsbehof, mkste mBnga af deln med eller mot sin vilja soka sin utkomst inom industrien.
n te Men kvinnans s tiillning p&amp; arbetsmarkuadkn ~ r ds ovillkorligen forsamras genom att en del yrken geaom lag stangas for heme.
Trangseln inom de QterstBende blir storre, och med okad trtingsel f oljer sarnre arbets- villkor, i all synnerhet lagre lisner, och med allt ftir lhga loner fblja nodviindigtvis lefnadsforhAllanden, soin m&amp;ste undergrafva halsa och kraf ter.
Undernaring, tr %ngboddh.et, snusk, aro saker som icke kunna und- vikas a: f allt for illa aflonade manniskor.
Dgrtill komlna i synnerhet for unga kvinnor alleh.aada morn- liska faror.
En minskning af kvinnornas f orvarf smbjligheter uto~nl~us ' mkste naturligtvis t. ex. oka den redan forut stora kvinuoskara, som sysslar med s. k. hemclrbete, d. v. s. sbmaad, trikiistickning m. m., som i hemmen utforns for butiker.
Och den i Stockholm nyligen anordnade hemarbetsutstallningen bar vibtnesbord om de allt annat.
an tillfredsstallande forhlillanden, hvarunder en stor del af dylikt arbete utfores.
Orimligt l %nga, ofta l&amp;ngt in pL natten utstrackta arbetstider, d&amp;liga ar- betslokaler och laga loner aro vanliga foreteelser inom hemarbetet.
Darernot skulle det nu foreliggande lagforslaget angaende nattarbete utestanga kvinnan fr&amp;n t. ex. typografyrket, ett yrke, dar nattarbete motvages af andra gynnsamma f orhiillanden, sarskildt de relativt hbga 16- nerna, som satta den kvinnliga typografen i stand att fora ett p$ det hela taget mera hygieniskt tillfreds- strillande lif an m b g a kvinnor i yrken, dar ~ s k y d d s ej kan ifrhgakomma.
Frbn kvinnorna sjalfva ha ocksh m h g a ghnger n A
4 D A G N Y bAde i ~ A r t land och i andra lander protester hbjts mot en lagstiftning, sorn b e r ~ f v ~ den r vuxna kvinuan hennes ratt att sjalf bestamma ofver sin arbetskraft och anvanda den sA ' som hon i det speciella fallet an- ser fordelaktigast.
Sarskildt har Fredrika Bremerfor- bundet uttalat sig i denna riktning, och pA den Br 1907 i Stockholm IlAllna sociddemokratiska kvinno- konf erensen f attades en resolution mot sarskild skydds- lagstiftning for kvinnor, hvarjamte den typografiska kvinnoklubben opponerat sig sarskildt mot nattarbets- forbud.
Det ar sdedes kvinnor, sorn mhste anses be- sitta en grundlig kannedom om hithorande forhalan- den, sorn yttrat sig.
Och s %dana roster borde ej lam- nas obeaktade af vederborande.
Gladjande nog synes ocksc den kommitt6, som i enlighet med gifvet upp- drag utarbetat f orslaget om f orbud f or nattarbete, sjalf hysa starka tvifvel om nyttan och behofvet af At- minstone.
denna form af skyddslag for kvinnor, enligt hvad sorn framgbr af den skrifvelse till konungen, hvarmed forslaget ofverlamnas.
I denna kommitt6 representeras den hygieniska sakkunskapen af firrste stadslakaren i Stockholm doktor Ivar Andersson.
Mot denna kommitths st&amp;ndpunkt har en medlem, kom- merserhdet Pihlgren, reserverat sig.
I sin reservation framhAller hr Pihlgren hufvudsakligen de olagenheter for familjelifvet och barnens vkrd, sorn skulle fillja daraf, att en gift kvinna icke vore tillforsakrad den i f orslaget anbefdlda hvilotiden.
Men detta skal kan ju forst och framst ej tillampas pB ogifta kvinnor och gifts kvinnor med vuxna barn.
Gifta kvinnor med smA barn torde val ej annat $in sorn n6dfallsutvtig tillgripa s Adant arbete.
Och * en n6dfallsutvagar bora st&amp; oppna.
E t t hogt betaldt nattarbete kan f. 6. satta en mor i stlnd att betala palitlig hjijtlp i hem- met och darfbr vara att foredraga framfilr t. ex. illa betaldt hemarbete, sorn dessutom ocksA ofta mAste ut- strackas till natten.
Herr .Pihlgren anfor vidare i sin reservation, att statistiken frAn ' de lander dar forbud for nattarbete bland kvinnor sedan nAgon liingre tid finnes till, skulle visa ett gynnsamt inflytande af detta forbud.
Att ph grund a.f nninskrtde dolllighets tal harvidlsg draga nAgm sakra slutsatser torde emellertid vara gan- ska vanskligt, d$ ju en he1 del andra fbrhhllanden sB- sorn fiSrbattrade arbetsmetoder och hiSgre loner kunna spela in.
En statistisk uppgift;, sorn pekar i inotsatt riktning, Bterfinnes i sista h5iftet - n: o 4 k 1907 - af Sv.
Nationalfareningens mot tuberkulos kvartals- skrift, hvaraf framgAr, att de kvinnliga typograferna iiro relativt mindre angripna af lungsot $in sina man- -- liga kolleger.
Och lungsoten ar ju en sjukdom, hvars utbredning i det stora hela .fir temligen proportionel mot hygieniska inissf~rhAllauc1en.
Och ehmu natt- arbete naturligtvis mhste anses som anstrangande och ohygieniskt for bkde man och kvinuor, kan man ej sA utan vidare antaga, att det mAste verka s&amp; speciellt skadligt f6r kvinnorna, dh man besinnar, att nattarbete i mycket stor utstrackning utfares af kvinnor pA andra hAll an inom industrien.
Inom det af Alder sorn sardeles kvinnligt ansedda sjukskoterskeyrket kan nattarbete helt enkelt ej wid- - vikas, likasB ej inom barnmorskeyrket, ehuru det har f orekommer mer oregelbundet.
iifven uppasserskor, sommerskor och modister under asbong,, skurgummor p % restauranter och vissa arbets- lokaler utfora nattarbete.
Dessa skulle ej heroras af lagen, ej heller kvinnor anstiillda i verkstader med mindre an tio arbetare.
Lagen skulle dtirfor knappast Astadkomma a m a t an att hindra kvinnorna frAn det bast aflonade nattarbetet.
Det illa lonade blefve kvar.
Ingen b6r emellertid tro, att de, sorn opponera sig mot skskild skyddslagstiftning for kvilinor, skulle anse det onskvardt eller ens lampligt att kvinnor i allmiin- het egaa sig At sh tungt arbete sorn mojligt eller ntt de igdustriarbetande kviqnorna.~ stallning e j beho fver f orbattras.
Forbattring ar for visso af noden, men vagen dit mhste sokas pA annat hU1.
Ett inedel hartill iir utan tvifvel ijkade tillf&amp;lleiz till yrkesutbildning for o bemedlade uuga kvinnor.
Nod- vandig ar ocksd en omfattande skyddslagstiftning, sorn hindrar ilfveranstrangning af minderhiga och sorn i mojligaste mAn niinskar yrkesfarorua for b ' CL d e iniiu och kvinnor.
Lika.
nodvandig ar en lagstadgad maximiarbets- dag for man och kvinnor, mer och mer narmande sig den af arbetarpartiet uppsatta 8-timmarsdageu, hvm- j a k e h6jda loner for b&amp;de man och kvinnor natur- ligtvis hor till det viktigaste i f allt for arbetarefamil- jens vdbefinnande.
Fullt tillfredsstallande lefnadsvilkor torde val de arbetande kvinnorna koinina att nB forst i silnbancl med.
en geaomgripaade omdaning af nu ritdande far- hhllanden af den art, att den kroppsarbetande klassens sttillning i sin helhet hojes.
Endast darigenom kunna vi koliilna darhaa, att vi till den galnla satsen w arbete bef ordrar lialsa och v&amp;l- s t h d ~ ocksB k u m a tillfoga orden: for dem soxn arbeta!
AL~A SUNDQUIST.
.
.
- -- - - - folkskolliirarenas lonefriiga narvaron a£ kvinnliga represen- tanter i landtdagen faktiskt i hog grad gjorde sig kannbar.
Flera af dem, i synnerhet kvinnosakens bBda kanda huf- vudledare i vBrt land, froknarna Alexandra Gripenberg och Lucina Hagman, kampnde varrnt och ihardigt for priicipen rlika l6n for lika arbeter, oberoende a£ forsorj- ningssynpunkten, och fingo harvid starkt understod af mAnga man.
Striden mellan dem och D behofsprincipens 2 anhangare var stundom ' t. o. m. rat€ hetsig, och darjamte i frilga om kvinnors deltagande i det parlamentarisba lifvet, mycket intressant.
Utrymmet torde dock forbjuda mig att niirmare ingA.
d#rp %.
Helsingfors, den 1 dec.
1907. anblicken s p a s, sorn om dessa kombinatiner voro n~ycket invecklade.
S % klnrt sorn principen emellertid ar uttalad, bor tillampningen icke vacka nAgra sv %righeter, iin mindre d i det diirjiimte, for undvikande af alltfor m h g a and- ringar hit och dit, beslutits, att den, sorn en g %ng till- lagts forhojd grundlon, f8r behhlla denna under sin Bter- sthende tjhstetid.
* - Nu kan ja.g forst&amp;, att flera lasare frftga sig: Hvar Br d&amp; principen slika lon for lika arbetes?
I finska landtdagen sitta ju kvinnor.
Battre an di ha de sAledes icke lyckats genomfora en af kvinnororelsens grund- principer l Nej det var den praktiskt-socinln synpunkten, som segrade.
Jag bor emellertid tillagga, att vid behandlingen a£, ' HEDVIG GEBHAXD.
J.
G.
- Richert och den svenska kvinnosaken.
.
Folk, son1 val slagit i sig sin sstora Odhner)), erinra sig kanske, att ofvansthende namn star i samband med det forsta forslag till representntionsreform, sorn framlades.
vid nAgon af 1800-talets riksdagar, namligen den af 1830.
Forslaget, sorn gick ut pA enkammarsystem efter norskt mon- vald af och inom en annan, fram- ster, cl.
v. s. en)) nanind~, lndcs a£ dMidens S.
A. Hedin, namligen grefve Carl Henrik Anckarsvard - cien nutida partihofdingen lik i spirituel1 och sarkastisk valtalighet men honom .underkgsen i ide- alitet.
Dess egentlige upphofsman kunde icke sjKlf f &amp; frsmlagga det, enar hail sSlsom zrofralse stBndsperson p % lmdet B inte rymdes i den dAtida stiPndsforfattniagens Prokrustessang och alltsh inte kunde f A n %gon plats i riksdagen.
Det hade sig nog i nllmanhet inte s&amp; latt att f B in Johan Gabriel Richert i ndgot a£ de trBnga fack niecl ydklistrade etiketter, dHr partityranniet, dB som nu, iilskar att stoppa undan cle sjiilfst8ndiga och varmhjar- tade naturerna, som sB latt falla dagspolitiken besvarlign ined eina obergkneligheter.
lEtt exeinpel harp$ frBn v %r egen t id erbjuder Richerts dot terson, Harald Hjarne, i lisikter rnerendels morfaderns dinmetrala motsats, skep- tisk och kritisk, diir den gamle var naiv och stroeadie)), men faktislrt bade i frdga om ltbnsla och rakryggad ori- ginalitet haas rattmiitiga afkomling.
J. Richert, liberalismens osynlige partichef och dess stmkaste jurist i lS00-talets Sverige, hade i sjalfva ver- ket kunnat bli bade justitieborgn~astcue i Goteborg, juris professor i Lund, justitieombudsman, justitieriid och ju- stitie statsminister -- det sista mer Hn en gang - men foredrog inte ~ l t a n sin slang af akta sveask)) fornamitets, att varn den forste i by11 framfor att bli sden andre i Rolns.
D. v. s., med undantag af de 24 Ar, sammai~satta af skilda repriser, d6.
han ' slsom ledamot af clen IS10 tillscztta lagkolnmitthen mhste vistas i Stockholm for att revidern och omarbeta 1734 Ars lag, forblef hsn hela sitt lif)) hsradshofdingen p, " t Truf ves, en vastgotalagman ' i den ganila goda stilen, odelacit aktacl och alskad af den.
.
.
__ .. --.
-.
-.
.
landsanda, dar han och hela hans slakt haft till uppgift att uppratthalla frid och ratt.
Det berattas, att Richert aldrig vid ens det, obetydligaste ting upptradde annat an i full uniform med nordstjkuan pA brostet.
- ett drag af sjlfaktning och aktning for iirnbetet, s&amp;n &amp; beteck- nancle for hans i egentligaste inening ridderliga natur.
Denna ridderlighet yttrar sig inte minst i hans upy- tradande sorn lagstiftare.
Han fraintrader diirvidlag son1 en slags personifikation af den 16: de paragrafen i v %r re- geringsform, dennn den svenska frihetens Magna Chartn, dar orddagen i den medeltida landslagens kungaed: 9 ko- nungen bor ratt och sanning styrka och befordra, vriing- visa och oratt hindra och forbjuda, ingen fordarfva eller fordarfva liita.9 etc. smalt tillsammans rned upplymings- tidens toleransidker:)) ingens samvete tvinga eller tvinga, lhttn, utan skydda hvar och en vid en fri utofning zf sin religion, shvidt han darigenom icke storer samhiillets lugn eller allman forargel~e Astadkommer)).
Det Br helt enkelt revolutionens humanitetstankar Sam-.
inansmiilta ined de urganlla germanslca r %tt.sid8erna, Eon1 bilda grunddragen i den liberalism, hvilken i Geijer och Richert har sina adlaste represeutanter.
, Det iir deras fortjanst, att den svenska medelklassliberalismen fick ' en nationell och religios pragel i st. for en fransk och ate- istisk, och att den darigenom ofver hufvud kunde traaga igenom i vArt land.
Richert har harvid for v %r uppfatt- ning nf allman lag gjort ungefiir detsamma sorn Geijer fijr v6.r uppfattning af statsrHtt och grundlag.
Det skulle emel- lertid fora oss for 1Hngt att har narmare ingfi 11 % detta, och jag tar mig darfor friheten att hiinvisa till I&lt;.
War- burgs lefn ' adsteckning ofver J, G. Rkhert (1905) och niin egen ofver Geijer (1907).
J.
G. Richert kan i sjiilfva verlret sagas ha vr~rit sjiilen i det arbete, sorn under 1800-talet p %gAtt for att bringa v&amp;rt urgamla rattsvbende i iiAgon samklang inecl nioderna humanitetsidker; och vHr 1 SG4 utf&amp;rd: tde nya strafflag kan till mycket stor del stigas vara hans verk. '
- - -- ---- -.
.
- - -.
-. -- .. - - - .. -.
- - - .- sy mboliserar clen svenska kvinnororelsens m %l: Dag-ny eller Ny dag for den svenska kvinnun: hdls meclborgerliga riittigheter och f illll lnedbolpcrl; ~r+ si .. ey r.
a D A G N Y Det ar icke heller bans £el om vi tills dato sakna en fullstandig ny civillag.
Skulden faller darvid p % de trhngsinta byrAkrater, egempelvis justitiestatsministern Matthias Rosenblad, hvilka gjorde sitt basta att.forhindra allt nytt och darfor sokte sll ihjal partiella reformer rned krafvet p&amp; hela dylika och hela reformer rned krafvet pA partiella.
DEB ist eine alte Geschichte und wird doch immer neu D Lyckligtvis kunde man dock inte alldeles sl&amp; ihjiil alla reformforslag, och till de f %, dar Richerts mening om- sider segrade, hora de bekanta lagarna om den lika arfs- ratten och giftoratten for man och kvinna 1844 och lagen om ogift kvinna~ rny&amp;ighet a£ 1858.
Oskar 1: s andel i dessa lagar har man lange kant och uppskattat, men att Richert ar deros egentlige upphofsman och att han afven shorn kunungens forutvarande larare i, juridik harvid direkt inverkat p l dennes ELskAdning -.
det hor till de glomda bladen i den svenska kvinnosakens historia.
An- tagligen har glomskan berott darps, att juristens arbete, sAsom det for den stora allmiinheten mindre Jattbegrip- liga, oftare forbises an statsmannens, hvars verksamhet ar synligare, men oftast grundar sig p l det juridiska, un- gefar; om arkivarien hvilken upptacker.
de gamla pap- peren, oftast blir glomd for historieskrifvaren, sorn bear- betar dem.
NAgra drag af de ~kvinnliga~ lagfragornas historia torde har vara p % sin plats.
Lagkommitten, sorn borjade sitt arbete 1811, och dar Richert trots sin ungdom alltifrAn 1813 utgjort sjiilen, hade sitt forslag fardigt 1826.
Hvad betrWar den del dkaf, sorn galler den lika arfsratten, sA be- handlades detta b %de vid riksdagarna 1828-30 och I834 - 35, men foll dB rned tv8, stlnd mot tvl - naturligt nog, eftersom det egentligen giillde endast adeln och bonderna.
Prasterskapet hade redan den lika arfsratten enligt Johan 111: s privilegier 1569 och borgarsthndet enligt stadslagen af 1350.
Motstftndet hvilade i ' allmiinhet p l samma skal, hvarpA olikheten frAn borjan grundat sig, namligen fruk- tan for att jordegendomen genom dottrarnas giftermA1 skulle g % ur slakten och jorden styckas till den grad, att smilotterna inte skulle kunna foda en familj, s. k. robe- sutenhetw.
Det v.ar detta sista sk81, hvarpA Geijer, sorn 1829 befann sig p i hojdpunkten af sin kon~ervativa pe- riod, hade grundadt sitt afslagsyrkande, dar han bl.
a. om den gamla arfslagen fallde de betecknande orden:.
~ d e s s orattvisa,.
om den finnes, kannes ej r.
Det ar tydligen inte miinnen, sorn skon klammer, nar det galler kvinno- frkgor l - 1840 gick reformen igenom i de ofrase st&amp;n- den, men vann ej konungens bifall, naturligt nog pA grund af Rosenblads sega motstAnd.
Hans Asikter i fr5gan aro alltEor betecknande, for att vi inte har skulle citera en bit ur ett hans tal i Vetenskapsakademien, 1840: &gt;Man alskar den jordtorfva, dlir man ar fodd och uppfodd: Fr %n denna kansla har karleken till fadernes- landet ' sin upprinnelse.
Sonen, alltsom Alder och krafter tilltaga, bitrader fadern vid jordens bruk, vid de darvid ofta forefallande tunga arbeten, i kold och hetta, under det dottern sitter i den varma stugan, sysselsatt rned latta goromhl.
Sonen utgAr i den Aldrige faderns stiille till fosterlandets forsvar, dA dottern lefver i lugnet.
Fadern ofverlhter pA Alderdomen sin jord till sin son, mera saker.
Lediga platser w - .-.
-., om ett .omt bemotande af den, sorn ban gifvit tillvarelse, som han sjalf uppfostrat och handledt, an a£ den, sorn icke stAr rned honom i annan forbindelse, an att han aktat hans dotter.
Denna lag har for sig seklers hafd.
Icke onskar svenska folket rubbning diiruti.
Den skulle tillintetgora det hopp, ja, det rattmatiga ansprAk, soner nu aga, att bibehAllas vid de rattigheter, lagen dem nu tillagger och forfader i sekler agts.
- - - 1844 gick frAgan afven igenom i de tre ofralse stln- den, trots Reuterdahls forsok att fora prastestandet till fornuft~.
Inom adeln forespAdde man dkemot sAsom re- sultat af den lika arfsratten en demokrati, sorn skulle leda till - republik och ett sjunkande af folkets intel- lektuella tillstbnd!
Och ridderskapet anholl, att K.
M: t inte m %tte fasta afseende vid de ofralses yrkande, enar friilsemannens arfs- och giftoratt vore en fdrmQn .och en rdttighet for demr &amp; en inom regeringen voro me- ningarna mycket delade.
Foredraganden, Stael von Hol- stein, ansAg icke niigon egentlig fara vara for handen, men afstyrkte sanktion for narvarande, dA forslaget icke gh % ?de ndgola materiel1 fiirdel fir det all~nlinna, uta72 endast gallde erkdlmandet a f.
ett rattsbegrepp rlirande vissa nredbor- gares enskilda forl~bllanden, men en del af dm, hvilka lagen angivzge och hvilka skulle fd densanma iillgodolijuta., fisrklarat sig ej dstunda lagdndri~zgen.
Jag har kursiverat desea ord, sorn sB slAende pAminna om Dostojevskis uttryck: ~ d e t ar forunderligt, rned hvilket thlamod man bar andras olyckor l w Hade vlil adelns och bondernas hustrur och dottrar nAgonsin blifvit tillfriigade, om de Astundade lagandringen 3 Oskar I gjorde emellertid slag i saken, och Richert skrifver i sin gladje dkofver: ~ H a n rattfardigade sina viinners forhoppningar och Adagalade ett politiskt mod, sorn hans ovanner ej vantat men sakert skola frukta, niir forsta raseriet gAtt ofver; ty for narvarande iir det sA stort, ntt de hvarken tanka eller styra sigw.
I sjalfva verket v-ar detta, sorn Warburg sager, den fo ' rsta stora, reella segem for lagkommittkens.
idher.
En annan seger var genoI&amp;+ifvandet af ogift kvinnas myndighet, fast denna fick en annu langre historia an den lika arfsriitten.
Man hade 1814 forsiktigt nog fore- slagit 30 i r som myndighet.s %lder, men i 1526 Ars forslag pattes denna till 25 Ar, rned foljande motivering:, Om det icke kan nekas, att kvinnan genom den upp- fostran hon Atnjuter inom en trAngare huslig krets, mAste langre iin mannen sakna den ' erfarenhet, sorn fordras for att skota yttre angelagenheter, foljer daraf likval icke att denna erfarenhet ' alltid skall brista heme.
- Visser- ligen kan det anmarkas, att kvinnan fodes till ett slags beroende af mannen och att det bor racka hela hennes lefnad igenom, men man f %r ej forgata, att detta beroende, om det ej skall forlorn sitt syftemal, m h t e vara sjalf- valdt hos kvinnan, ifrAn den Alder, dA hennes bildning blifvit fullandad.
?
Och den sAlunda foreslagaa myndigheten skulle inte om- fatta endast forfogandet ofver forrnogenheten utan ocksh ofver hjarta och ' hand, d. v. s. myndig kvinna skulle icke behofva st % under giftoman.
Domstolarna afstyrkte, som bekant, sAval det ena sorn det andra, myndigheten, bland annat rned den nog inte sA nlldeles vansinniga motive- inom alla omrAden af for kvinnor lampligt arbete annonseras fordelaktigast i Dagny, hvilken, som tidning for svenska kvinnororelsen, torde &amp; rhAl !a 8 .- ... 7 den mest vidstrackta spridning landet rundt.
.
.
D A G N Y C ringen, att kvinnan efter nu rAdmde ordning utan forsakelse Fredrika Bremer pH 1850-talet bedref genom ~ e r t h a ' tradde ur beroendet af foraldrarna in under mannens m h - godt kuide behofvas .. Som vi veta, genomdrefs ilndtligen mansskap, men att hon icke garna skulle tolerera detta, om ogift kvinnns myndighet vid 25; Hr 1858, dock med villkor hon forut varit sjalfrhdande samt att konsekvenserna af a£ anmalan infor domstol: 1863 bortfoll villkoret, men kvinnans myndighet vore hennes tilltrade till ambeten forst 1872 befriades hon frbn giftomannaratten (adlig och politiaka rattigheter.
Och hvad befrielsen £ran gifto- kvinna forst 1882 1) och den nu gallande myndighetslagen ar mannaratten angbr, sH forklarade hogsta domstolen den af sH sent datum som 1884.
Detta fast ~ i c h e r t redan obefogad, enBr serfarenheten Hdagalagt, att i nllmiinhet 1847 hade ansett sig kunnat pisth, att kvinnans bildning kvinnan, ehuru i andra amnen franlkomnlen till stadga gjort sii betydliga framsteg, Datt; hon numera i ' sundt vett och urskiljning, likviil saknar den varldskannedorn, som och klok berakning torde kunna ' i allmKnhet mata sig erfordras for beslut af den .vikt, att det afgor hennes vB1- rned den stora miingden: af andra k ' onet!
s:.
~ f v e n i andra till kvinnointressena horande- frdgor fiird for lifstiden)).
Den lagberedning, som p&amp; 1840-talet eftertradde den var Ri.chert fore ein tid; I lagkommitt6fiirslaget .af 1826 gamla lagkommittken, intog en mindre liberal stdndpunkt sbkte m a n underliitta srnhnde a£ ' skillsmilssa mellan an denna i frhga om myndigheten, i det att den endast makar, som mot hvarandra hyste vedervilja, emedan man, ville fijrklara ogift kvinna berattigad att rbda ofver sin bl.
a. just for ' barnens skull, icke borde ~ g e n a m yttre 6rliga inkomst, hvarvid dock formyndaren borde tillse, att tvHng sammanhhlla en ' forening som till sitt egentliga vdsende ej sii mycket af denna inkomst tillgrepe~, att kvinnan redan i sjalfva verket var upphafd~ ..
Man bor observers detta kunde komma att sakna hvad for hennes framtida barg- fullt moderna betonande af karleken s %som det konstitu- ning tarfvades.
Richert reserverade sig naturligtvis mot erande for aktenskapet!
.
- Lika mycket fore.
sin tid var detta ajugga forslag, under pHpekande af, ntt de,t kunde den af Richert phverkade komnlitteen oclisH i. sitt yrkande varn godt nog att trBsta rikn kvinnor ofver forodrnjttkelsen pA.
samma straff for aktenskapsbrott af man .och kvinna, att anses oskickliga att forvalta sin egendom, men att det ndgot sorn forefoll en samtida schartauansk.
juristebero pii icke oppnade nagon utviig for den mindre bemedlade en &gt;) abstraktionernas inkriiktning p&amp; det suncla mannisko- kvinnan att bereda sig en sjalfstandig bargning genom vettet!))
Afven oiikta barns arfsratt efter moder ar det nedlaggande af sin ringare formogenhet i nyttiga foretag Richerts fortjanst att ha infort i ' svensk lagstiftning .. efter eget val.
Elan foreslog darfor siisonl ofvergbngstad- Som vi se, ar detta en meritlista som gor, att Sveriges gande det i Norge praktiserade sattet: att myndig kvinna kvinnor godt lcunnn rakna Johan Gabriel Richert bland vicl sitt gods forvaltning bitrades af god man, som hade de man, som mest arbetat p % att ha.gna deras ratt och att tillse, att hon ej forslosade sin egendom.
Detta var frid.
Och vi forst&amp; godt de ord, som efter hans dod 1847. falldes om den gamle ~haradshofdingen p % Trufves - Som vi finna, hade myndighetsforslaget sA pass mycket namligen att ~i den atmosfiir, som omgaf honom, trifdes fordom att bekiimpa, .att den kraftiga agitation, som intet lhgt och orent~.
LYDIA Wbln; Wl ' I$0~.
I I Det ar ej nog med atf en veckotidtling sidan som Dagny nu existerar och kan fora kvinnornas tdan - rnakt bakom.
ordet, se dSr, hvad som behofs, och denna makt vinnes endast, om Dagny blir ett sprikror for tiotusen och i ter tiotusen prenumeranter bland Sveriges kvhnor.
- ' I I Ekonomiska foreningen Dagny.
I PH ett mote i Landtbruksakademiens horsd den 20 deceinber konstituerades Foreningen Dngny med andarnti1 att utgifva en ~eckoticlwilrg fir cten suenska kvinnor&amp;-else,$.
Till den nya foreningens ekonomidirektor utshgs froken Stina Quint.
Ofriga ledamoter i styrelsen blefvo frok- narna Sta6l voa Holstein, H. Sidner och S. Bjorklund nled fru L. Hellstronl och froken S. Leijonhufvud son1.
suppleanter.
Till representanter for Fredrika Bremer-forbundet hade a£ dess styrelse f@ut valts fru .A.
Moritelius och doktor L. Wahlstrom rned froken A. Thorsterison som suppleant.
Till tidningens redaktor utsHgs froken ' Ellen Klenlan.
.
Listor for andelsteckning iiro annu utelopande 0-11 uppmanas for tidningen idtresserade personex- att snarast mojligt - teckna andelar.
Andel lyder A ett belopp af kr.
20: Listor finnas tillgiingliga 9, tidniiigens expe- dition, 54 Drottninggatan.
Tecknad andel bor inbetalas inom den 15 febr.
1908.
-.
D A G N Y.
.
Det ar med ett rop pB samling, pA en fast och stark sammanslutning af svenska kvinnor, som Dagny ha; framligger sitt progra&amp;.
Kvinnor6relsen vlixer sig for snart sagdt h ?arje dag starkare, nya tmkar och nya ma1 stdlas upp un- der den gradvis skeende utvecklingens g h g.
Storre likstdligliet med maanen, nya arbetsom- rhden, kominunal rostratt och valbarhet, om iin med vissa inskrankningar, beteckna landvinningar for kvin- nan.
Men allt detta Br b d % endast en bit af viigen.
Andra viktiga frBgor vlinta annu sin losning.
Den storsta och betydelsefullaste af dem, den, som i sj&amp;lfva - verket i sig bar 16sningen af alla de andra, fr8gan om politiska rattigheter for svensk kvima p % ' samma gr~mdval och i samma utstrackning s o n for svensk man, stAr fremst ph dagordningeh.
Hsad det nya bret i denim viktiga snk kommer att b r i n e oss, veta vi ' icke.
Men vi ' vets, att det &amp; r geiiom en fast och euig sai.l~rnanslu.tuing i riistr8ttsnrbetet soin kvinnorna lyckats giira sig hiirda ocl: l b r i n e frhgnn i det fram- skjutna hge, dar den nu befinuer sig.
Med blicken klar f6.r ntt endast i liknande enig samuianslutning ligger mojligheten att nii fram till foresatta m&amp;l, framtrader Dagny med ordet samlhg framst pA, sitt program.
Hojd ofver parti- och klassintresseu vill Dngny.
verka for kvinnornas hojande i socialt, politiskt och etiskt, s8val som i rtittsligt och ekonomiskt hanseende, upptaga till behandling och utredning fiir kvinnorna viktiga och aktuella frAgor, objektivt phpeka missfor: l.~: &amp; llandeiz, och, der sB Br nodigt, k8mga mot for- clomar och orattvisor.
Vid sidan af pri-nciputtalandeu Niir.
z; achticiwi~~ge~a D q n y no utsiinder sitt f orsha nulllmer, saka tankarm llelt nahwligt tillbsksl till.
den IAnga f oljd af hr, under hvilken tirZs7~1 " iften Dagny f6rt kvinnornas talan.
G&amp; vi dB tillbaka till dess forsta utgifningsh, 1886, finna vi dock, att begynnelsetriiden icke dar har sitt feste.
Dagny tog det Bret upp arfvet cfter Tidskrift for hemmet, som Br 1859 utsiiade sin forsta h g h g under fru S. Adlersparres ledning.
Det iir mod en kiinsla, lika mycket af beundran som in- tresse; s o n man nu, nara feintio Br efter %t, knn liisa clessa uttalanden ocll illlibgg i kvilmofrAgogor.
Att de synpunkter och ouskemlil, som dQ fordes frarn, nog syntes den.
tidens fader och lagstiftare fullt s&amp; revolu- tionerande so111 n&amp;gonsin frhgm o h politislr rest- rtitt for kvinnor iimu forefaller ~hkngen, det visar sig nogsaint i de uttalanden, som Esselcle, fru Adler- sparre, bade att bemata i Tidskrift for hemmet.
Det iir ocksli med ett inre litet 16je iuan Aterfianer sthnd- punkter ooh argumeuter 1.10s den tidons motsti,ndiir,e mot - kvin~or6relsen~ soin t. O. in.
.
- i.
- formuleringeu -.
- - - - --.
- - - - -.
-.
- -.
- - - -.
- - - -.
.
- -.
- -, ' - - -.
.
.
Ju storre spri.
._ ...
.
i diverse kvinnofrhg~r och splirsdil for dagen kom.
mer tidningen att lamna politiska bfversikter, kortare historiska uppsatser, minnesteckningar, biografier och nekrologer, litterara Gfversikter,, ' litteraturanm&amp;lningar och kritiker, khserier ' i dagsfrhgor och utlandska kor- respondensartiklar.
Genom benagen medverkan af flera framstBende kvinnliga pennor ser sig tidningen i stBnd att utlofva sakliga utredningar, betydelsefulla inlagg samt intressanla och roande uppsatser i olika amnen.
Bland de personer, som lofvat stalla sina pennor till tidningens f or£ ogande markas.
: Gertrud Adelborg, Sigrae ~ e r ~ m u H &amp; i h a Borelius, Emilia B r oomd, Frigga Curl- berg, Lotten .~alzl$ren, Ellen huge^, Kendin Hesselgren, - Ann-Ma~gret Hobngrm, liersti9z H&amp;rd a j Segerstad, Hbjer, Anna I (leiinz; SigkicZ ~ e ~ j &amp; l ~ @ &amp; Gwli d, LincZer, A&amp; Li~zcZhcbp, Agrla Monteliw, h k i -.
M ~ Boos, i- h t - 72~71~1~d~, HildU S C ~ ~ - @ i1ilr, S, K6 ~ &amp; k.
; ' i h &amp; $, " 2 ' Llt0 ' l&lt; b - .h~&amp;cb ~VaVahlsO.,.om,: hnwb Wlaitloek.
.
;:.
-.
.
i - ett.
i~afte $t Dagny utkoi,~mei.
hvarje.
_ tqsdng.
___, .+.
12,?, 16 sidor. "
Tidni&amp;&amp; p i s, pgstkvojie ...
.
' &amp; berii.knaclt, I I ~ fiir helt &amp; r kr: 4: 50, l d f t dr kr.
2: 50, ett kvartal kr.
.
.
1: 25.
~ ~ s n u ~ 1 ' 0 d e ore; r Prehumeratio ' n - sker iE ukririastb, postahstalt eller.
.
bokhandel. '
: - d .. ',,.
r l Master Samuelsgatan, Stockholm.
- I alla redaktionella angeliigenheter torde man ' han- vilucla sjg till.
redakttjren, froken Ellen ~ l e m a n under, eii~editioaens adress.
Redcc7ctionen.
-.
, .. niistn~~.
sam~hi~~~faJ1a inecl v&amp;ra nuticla nntagouisters, antiugen .det .. nu gallde sh pass enlda saker,, .sonf nth kviunokn skulle f B 1iiril.a.
sig att stafva 0~11 skrifm svenska sprbket felfritt, eller niigot af en skhelt annan iaaeb6rd som giftoinannar&amp;tten.
Men hvad det nu Ba vax, sorn upptogs till debatt, nied vidsynt .och kliw Hick och med en penna, lika fin, son1 diir det behof- des - udclig - forde.
fru Acllersparre den s ~ e n s k a kvinnans talan.
UndervisningsfrBgor, gktenskapslagar, kvinnms sociala stiillnilig -- clet tir hela den ovenska kvinnor6relsens borjan och forsta utveckling h&amp;r.
.
.
-.
.
.
kunna fijlja.
Ar 1886 hppgick Tidskrift far hemmet i det1uy- bildade.
Fredrika: Bremer-filrbundets tidskrift,, Daguy, de forsta h e n annu:.
under fru Adlersparrcs ledning, cl&amp;refter undcr tv8 $1.
mecl: fru Amanda .. Kerfsted-t s l som rednktris.
.
Scdan .&amp;r 18Q1 ilr.
det fr6keniLott.m Dalzlgren, som recligerat tiduingeil.
Med sakrikhet och aldrig svikapde intresse liar Di~guy under heta dcnna tid - f 6.l j t kvinnoro~~elscns utveckling 0611 gj or t uttaliruderl -.
.
.
.
.
- -.
.
- --.
-.
-.
- --- Dsgny erhAller, med clesto mer beiuyncligai~ile kan den fiira den svenska liviulloriirelsolls tala11 och for clensnmlun liriifva gelltir.
Prenumerera.
.
tl %rCtir sjiill: 1,di U a g ~ l y V C ~ I \ .el-kn.
for tq ?t: icI~~il~ge: l xf den i Eder o~ugifnilig.
~
och inl&amp;gg i frhgor pB dagordningen.
Vid sidan d k a f har frakeri Dahlgrens starkt litterba intressen tagit sig uttryck i en fyllig och v&amp;l redigerad litteraturafdelning.
Det fi) rh&amp;llande, att Dagny sedan tv&amp;&amp; tillbaka upp- burit ett statsanslag af 1,000 h. Brligen, visar, hvilken erk&amp;nd stwning Dagny under denna tid vunnit.
.
Det &amp; r: under en tidsperiod af n&amp;ra femtio &amp; r, sorn.
Tidskrift far hemmet och Dagny fart de svenska kvin- nornas talan.
Stora och genomgripande hafva de far- mdringar varit, sorn denna tidrymd innesluter.
V&amp;ga vi hoppas, att utvecklingen inom en ej alItfOr afliigsen framtid skall bringa till mognad den skard, som spirar ur det farflutnas siidd?
Kvinnan pa arbetsmarknaden.
.
Kvinnliga kontorister.
F ' redrika Bremer uttalade for femtio %r sedan i sin roman Herta den tanken: rAr det ej underligt, att man alltid fr %grcr gossar, hvad de vilja blifva, hvad de hafva h %g och fdlenhet for, och ger dem sedan tillfalle att lara eller utvec$la sig efter dessa bojelser, men att man aldrig gor s % med flickor.
De fh icke sjiililfva tanka eller valja yrke och lef nadsvag B.
De D of verspanda emmcipations- idher,, so ' m togo eig uttryck i Hertha mottes med det starkaste 6gillande och en hapnande undran, om ~ n a t u - rens bok var for forfattarinnan en tillsluten skrift~, om hon verkligen kunde mena, att kvinnor nskulle studera medecin och iifriga vetenskaperr.
(Herman Bjursten i Svenska.- posten).
Ingen nutidsmiinniska torde forundra sig of ver, att Fredrika Bremers kvinnosakskraf blif vi t uppfyllda.
I sjtilfva verket finnas i v8ra dagars samhlille kvinnor mart sagt p % alla omrhden.
Men vid en flyktig tanke forefaller det mAhanda egendomligt, att inom en tidrymd af blott 50 %r dessa idber vunnit en s % vidstriickt praktisk tilliimpning, att hela det moderna lifvet prag- lats diirafk Sakert iir det inforandet och den slltjamt stegrade ayi ' vandningen a£ maskinkraft i stiillet for hand- kraf t, sorn @ ed naturnodviindighet ledt en ' &amp; dan oerhordt stor kvan6tet af kvinnlig arbetskraft in p&amp; nya banor.
Det lonar '; ig icke liingre att for hand inom hernmen till- verka produkter, som genom industriens utveckling kunna erhiillas battre och billigare pA annat satt.
Genom detta aakforhhllande har pA jamforelsevis kort tid en kvinnor- nas massinvasion agt rum p % den arbetsmarknad, sorn forut innehafts af mannen ensamma.
Om den allmanna ekonomiska utvecklingen icke i s % hog grad befordrat omdaning&amp;, hade saerligen endast ett mindretal kvin- nor med utpriiglad h %g och kdlelse banat sig vag till s. k. manliga arbetsomrhden.
Emellertid torde den alla samhallslager omfattande forandringen i kvinnans stall- ning, sedd i sitt orsakssammanhang, hafva en alltfor afgjord karakktir i f niigot oundvikligt, for att beklaganden h&amp;- vidlag skulle kunna tjana nAgot till.
Det ar haller icke liingre nilan, sorn fornekar den ogifta kvinnans vare sig riitt eller ikyldighet att sjiilf fortjiina sitt uppehiille.
Ett karaktaristiiekt utslag a£ de forandrade forhiEllandena ar, att mbnga.
pensionskassor, sorn forut beviljat delagarnes ogifta dottrar pension anda till doddagar, andrat sina bestii.mmelser darhan, att pensionen upphor vid uppnhdd myndighetsillder.
h e n en betydande del af de gifta kvinnorna arbeta utom hemmet, och infor forhdllandenas t v h g mHste inviindningarne forstummas.
En nangd arbeteomriden aro oppna for kvinnorna, men dlaraed hm icke frAgan om kvinnans stallning pB arbetsmarknaden n %tt sin slutgiltiga losning.
Stora kategorier af kvinnor motas i sin verksamhet a£ godtyckligt satta griinser fiir sina utvecklingsmojligheter, systematiskt tillbakasattande och en bestamd tendens att utnyttja deras arbetskraf t p&amp; de mest underordnade platserna och att hhlh ner deras loner till det minsta mojliga.
Sarskildt tor&amp; detta vara fallet med p % kontor arbetande kvinnor, beroenade daraf, att tillgflngen p l kvinnlig arbetskraft p l detta omrade Hr niistan obegransad, emedan sarskild utbildning for erh3.I- lande af plats pA kontor merandels icke fordrae.
I allmanhet hafva de kvinnor, sorn iiro anstiillda hos enskilda affarsmlin, sarnre afloning och lingrc arbetstitl an de, som arbeta i banker, forsakringsbolag och andrst stora af farsf oretag.
Ela fordel i de forstniimndas fijrhdll- landen torde dock forefinnas, den, att den individue !-1 % dugligheten har mer mojlighet att gora eig giillacdc cck.
rona erkannande A de mindre kontoren iin B de stori-e, diir en talrik personal foranledt antagandet af ett best5mcdt system for arbetets fordelning och betalniug.
H hrad miio de ofta d %liga arbetsvilkor, sorn bjudas kvinnorm i de enskilda af fksmannens tjanst bora skrif vas p&amp; deras egen- skap af kvinnor eller bero af forhAllanden, soin Bfren- ledes drabba deras manliga kamrater, torde vara hart niir omojligt at % faststalla.
Anskaffande a£ nodigt material for en undersokning af &amp; it frigan skulle i alla hiindclse:.
vara mycket svlrt och ytterst arbetsamt.
De principer daremot, sorn ligga till grund for arbetsforhillandena inom de stora bolagen, aro daremot mycket latta att lromma ph det klara med.
Fastan gifvetvis hvarje affiir har sitt system, kan man tryggt p %st&amp;, att det finnes gemensmu- ma drag for dem alla, ehuru olika starkt prcnoncerade.
Hvilka iiro dessa typiska drag?
Personalen indelas efter kon i tv8 stora, kategoricr.
For mannen en hogre, for kvinnorna en lagre liineskrzla, eller, om inga faststallda loneskalor finnas, dock er, konsa- kvent fullfoljd princip, att arbete verkstlldt af krinna alltid betalas betydligt liigre, an om samma arbete xt- forts af man.
Det Napoleonska yttrandet om marsknlk-
D A G N Y stafven i hvarje soldatrensel kan rned en omskrifning till- lampas pA samtliga de manliga tjanstemannen, ja, i mhnga fall af ven ph springpoj karna.
Kvinnornas mojlighet till avancement are daremot mycket kringskurna.
Ofta ar det blott inom kassorfacket, sorn hon kan uppnA en meEa framskjuten post.
Naturligtvis phverkas arbetsfordelnin- gen hogst vasentligt a£ afloningssystemet.
I mhnga fall gifves icke At en kvinna den plats, hon ar nar- mast berattigad till, emedan man ' icke kan och vill skapa den abnorma situationen, att en lagre aflonad person in- tar en ofverordnad stallning gent emot en, sorn Atnjuter hogre loneformhner.
Hartill kommer, att den unge man- nen ofta mottager alla mojliga impulser till att satta sig in i och forkofra sig i amnen, sorn tillhora hans yrke - ja, ofta pekuniart understod harfor, medan hans kvinn- liga kamrat, shsom forutbestamd att icke nA ofver de nedre trappstegen, saknar all uppmuntran till utveckling.
Det ar under shdana forhhllanden icke rattvist att, sorn ofta sker, jamfora de kvinnliga och manliga arbetspresta- tionerna for att bevisa kvinnornas underlagsenhet.
En- dast om utvecklingsmiijligheterila iiro desamma, kan jam- forelse rattvisligen Bga rum.
Det iir mAh8nda ej nog uppmarksammadt, detta, att kvinnornas lagre afloning ar nler.
an en blott penningfriiga.
Minskningen i den ma- teriella valutan betyder for affarslifvets kvinnor ocksH minskning i den ideella valutan - i utvecklingsmojlig- heter, i stiillning och anseende och i den arbetstrefnad, sorn sammanhanger nied ett godt kamratskap.
Taget i sin fulla bemarkelse innebar begreppet kamratskap rned hiidviindighet solidaritetskansla, soin Hterigen forutsatter intressegemenskap.
SA lange .man och kvinnor arbeta under vidt skilda villkor kau icke nigot verkligt kam- ratskap dem emelIan forekomma rned allt erkiinnande a£ mojligheten af vanskap och sympati i enskilda fall.
Be- lj~sancle for dennit frAga ar, att enligt samstammigt vitt- nesborcl fr&amp;n olika medlemniar (zf folkskolelararekbren, den fiirut ridande goda ksmratandan mellan man och kvinnor inom denna ' kir marlrbart forsamrats, sedan gelloin den Ar 1906 beslutade loneregleringen principeii lika 16n for liku arbete upphiifts for deras vidkommnnde.
Ile manliga och kvinnliga folkskoleliirarna kanna sig icke llingre som medintressenter utan soul konkurrenter.
Att den inforda skillnaden rnellan miinnens och kvinnornas loner p i detta omrade ar jamforelsevis ytterst ringa for- hindrar icke den niidv8ndigili foljden: solidaritetskiinslans forsvinnancle.
Ocll dock finnes pA detta omrbde sA m h g a sammanbindande ideella intressen, sorn icke existera for affarslifvets miin och kvinnor.
Det 5r nog ocksH inom detta senare gebit, soru konkurrensen tager sig de mest o ~ k o a a uttrycken.
Kvinnorna betraktas, i korthet uttryckt, som &amp; Brs- lifvets ~ k i n e s e r ~ sorn ~ i i t a ut)) miinnen.
Det beror ju pB den kvinnliga partens individuella liiggning, huru pass mycket trefnad och arbetsgladje, hon ltan kanna under eamarbetet ined sina sH ' resonerande manliga konkurren- ter, och huru pass stort fordrag hon har ined man&amp;, soin iiro priiglade af denna, uppfattning.
Antingen nu intrHdesloneii for kvii-mor inom de stora afflirsbolagen iir omkring 600, 000 eller 1,000 kronor och hogsta lone- griden ett uncler nnvnrtiade lefnadskostnader obetydligt ' b, belopp eller den sfor Btt fruntimmer~ lysande lonen a£ 3,000 kronor eller ndgot darutofver, hvilken lon dock sallan uppnh, forr an en god del af ett manniskolif till- bragts inom samma afar, sH giiller dock ah godt som ofverallt, att kvinnorna 7uarken ekonomiskt eller i andra a f - seenden aro likstallda rned mannen.
Det ar ju ' mojligt, att ett framtida samhille ' kommer att forverkliga idher, enligt hvilka de mindre arbetsdug- liga anses likaberattigade rned de mer ' a arbetsdugliga!
Men annu aA lange bekanna vi oss till den teorien, att det ar rattvist, att hvar och en bor f % gora sig gallande efter personlig fortjanst.
Inom det omrhde, som har be- rorts, betyder emellertid intet streck i bildning eller kun- skaper sA mycket som konsstrecket.
IfrAga om kvinnliga kontorister wpphafves merandels den Asikten, att.
en in- divid bor f A giilla hvad den kan.
Hvem kan forebrA dem, att de p % tal om sitt arbete ofta utbrista: .sHvad - tusen, tjiinar det till att gora sitt basta, nar variationer, I!
; sakrna tema, att de anse sig orattvist be- handlade.
Skola kvinnorna resignera, forsona sig rned den stall- ning de intaga inom affarslifvet?
Nej rnakten af de Askiidningar, soin Bnnu beharska minga 40-Ariga kvinnors tankegbng, ar ringa hos 20-Aringarna; Flera och flera unga flickor s k d a sig ra.tt till den hvita mossan, sorn samma~for sina b&amp;are s; f biigge kenen till ett gemen- samt plan.
Och Uven utan studentexamen omojliggores den d k fjarrsynen p % det andra konet, hvarigenom pro- portionerna forryckas, och som i det forflutna ha kom- rnit kvinnorna att anse riittvist och naturligt, att en annail mhttstock i alla afseenden.
lagges pH mannen an - pA kvinnan.
Mindre och mindre kommer hon att finna sig vid tillbakasattande pA grund a£ sitt kon.
Men, sager man banske, kvinnans fortjanst ligger just i hennes egen- skap att vara billig; hon kommer att uttrangas frAn detta arbetsomride, ifall hon fordrar lika hog 1on sorn mannen.
b r, detta sannt, att hennes enda fortjiiust Br att arbeta for lAg l a, sA; ore det utan tvifvel Gnskviirdt, att miin- nen eilsanlma skotte affarsverksamheten inom samhallet.
Men d&amp; torde nog vara mAqga herrar principaler, so111 vid en profiling skulle kommq till samma resultat, sorn en nuruern afliclen chef for en officiell institution.
Hnn llmnnde samtidigt ut samma arbete till ett visst antal manliga och kvinnliga bitriided - utan att omtala sin afsikt att anstiilla ett prof mellan manligt och kvinnligt arbete .. Niir de kvinnliga bitradana afslutat sitt arbete till full behtenhet,, befanns de manliga bitriidenas vara - halffardigt.
Kvinnans prisbillighet ' ar sakert icke hen- nes enda fortjiinst; och hon kommer nog icke att for- sviniia ur affarslifvet.
Forhiillandet mellan den manliga och kvinnliga formAgan i alln78nhet taget mb for ofrigt vara huru sorn halst.
Afven den langst ghende begar naturligtvis blott, att individen md fd g&amp;a 7tvncl deu kaw, oberoende af kon.
Huru skoln, dA forhiillandena utveckla sig?
Mi- hiinda skall ett standigt viixande antal a£ de mera be- gAfvade kvinnorna trots alla ' svhrigheter sknffa.
sig de utvecklingen~ojligheter, den erfarenhet och kompetens samt de ' forlagskapital, son1 de sb sorgligt saknit, for att sjalfva grundn affiirsforetag.
Redan hafva stiimmbr libjts,.
.
.
... '
.
-
9 D A G N Y 12 for att kvinnorna genom sammanslutning skulle bilda 1Anekassor for att diirigeaom sknffa sig medel till sjalf- stilndig affiirsverksamhet.
Det vore onekligen egendom- ligt, om den nu befintliga konkurrensen mellan man och kvinnor - sorn icke innebar fri tiifian mellan de bagge parterna utan protektionism till mannens formhn - skulle flyttas ofver p % ett annat plan genom grundande af ett storre antal kvinnliga affiirsforetag af n %gon betydenhet.
En annan utvecklingslinie Br den, att kvinnorna ge- ncm sammnnslutning f % ratten till likstallighet med sina nlanliga kamrater erlrKnd och att betrgffande loner strec- ' ket kommer, att uppstallas mellan fijrsorjare och icke forsorjare, icke mellan man och kvinnor.
Den finska folkskolel~rarek %rens lonefr %ga.
.liar, sorn bekant, lost$ pll detta satt.
~ f v e n om i sarskilda fall orattvisor tinkas folja af ett s %dant system, ar .det i alla fall rattfardigare an det nuvarande, som gifver .den kvinnliga familjeforsorjaren en samre ekonomisk stallning an en ensamsthende man, om hon an presternr samma arbete.
Ett iir sakert.
iifven den kvinnliga kontoristens stallning kommer att pdverkas och hojas genom de segrar, som kvinnorna p i andrn omraden veta att tillkampa sig.
Lydia W ' al~lstriim: Nys Nstidsfrhgor.
Stockl~olm, Timoteusbrefvet uttryckligen namnt, ej blott litit lasaren H u g o Gebers forlag.
a£ sammanhanget sluta till, att det af Atskilliga moderna Friska vindar blHsa genonl denna bob.
Uppryckande, exegeter forliigges till andra Brhundradet.
Vore uppsatsen enbart historisk, refererande forhdllan- viirmande, starlrande Br det totalintryck, den gor.
Inne- hill och form verka i samma riktning.
Man ar i v&amp;r tid dena under kristendomens uldsta Arhundraden och slutande van att.
lam antingen ett virdslost., ryggradslost kherande darmed, hade man ingen anledning vanta sig nagon re- slangsprhk eller en s konstprosa), framkrystad under ett flexion angaende ' nunnevasendets kyrkliga betydelse.
Som nervost jaktande .efter ovanliga uttryck och ett ideligt det ar, gor lasaren for sig sjalf den anmarkningen, att slingrande knrragomma med den tanke, sorn skulle ut- det ar underligt, rttt forf.
alls icke synes ha tankt pA, tryckas.
Desto mer angeniimt ar det, nar man sorn hvilken betydelse just klostervasendet kunde ha och afven 11Zr finner ett kiirnfullt innehdll i en originell, pregnant, hade s %som erbjudande kvinnor en sjalfstandig, af men p % samma gang flardlos form.
I h f t, sundhet, glad kyrkan erkand stallning.
Den myndiga abbedissan med stridbarhet, segerviss tro pB kvinnan, pll Sverige, pa den krumstaf och ofriga insignier, ar hon icke ur denna syn- kristnn lifs&amp;sk %dningens makt, tala f r h hvarje blnd i punkt ojamforligt mera betydande an den a d r e tidens diakonissor 3 Lydia Wahlstroms Nya nutidsfrbgor.
- TvB a£ uppsatseia aro af h u f ~ u d s a k l i ~ e historiskt n Och vidare - det in % vara historiskt riktigt, att inrieh %ll: den om kvinnan i den iildsta krivtna kyrkan munkvasendet var en af orsakerna till det urkristna och den .om kvinnorostratten i England.
Likval hora de diakonissambetets upphafvande, emedan, s %som det heter s % val sorn bokens ofriga uppsatser under rubriken s. 95, sen jungfru kunde ju icke garna tjana i .for.sam- s nutidsfrilgor s, ty bBdas innehiill stllr i samband med lingen, dll hon stod ofver dennas.
Men hur har Lydia frhgor pi5 dagordningen.
Wahlstrom lrunnat - &amp; isom det ser ut - forbise den I den forstnamnda uppsatsen redogores for resultaten principiella betydelsen just ur s kvinnosaks s - synpunkt af - maaerna tyska kyrkohistorikers forskningar angilende i f katolicismens D asketiska Y, lifsideal 3 Oof verensstam- kvinnans st~llning i kristna kyrkan under dennas iildsta, .melsen mellan teori och praktik, osedligheten i klostren 5anu icke hierarkiska period och under medeltidens under medeltidens senare, mera fordiirfvade Brhundraden tidignrc Hd~mdraden.
Hiir forltlaras ursprungliga inne- tir hiir vid lag en biomstandighet-.
Det betydelsefulla Cr, borden a£ sprKlret akvinnnn tige i forsamlingen s, s 5 oftn a t t munkviisendet principiellt faststiillde sanmn lefnads- tiderna igenom anviinclt i det manliga ofverrnodets tjiinst, ideal for kvinna sorn for man, i stallet for att s&amp;som men af sjalfve kyrkofadern Tertullianus, trots hans niistan all a m a n etik, bAde kyrklig och okyrklig, behiir- lrvinnoforczlrt for ofrigt, uttryckligen tolkadt sllsom afseende skas af den synpunkten p % kvinnan, att hon framforallt ~torande frfigor frAn kvinnornas sida under gudstjansten, # r konsvarelse .och till for mannens skull.
sprotestan- icke undervisancle tal eller)) profeterande o, hvaremot Paulus tismena har sannerligen behoft lhng tid fijr att i detta icke gjort n5.gon invandning.
Om det ofvan anfordn fall komma ett fjat vidare.
Om vi vid ordet sprotes- budet alltrjh ur~prungligen icke forestiillde hvad man tantisms tiinka pH 15- och 1600-talen, mHste det erkannas, senare litit det forestalla, sA ar det likval ofrHnkomligt, att proteatantismen star efter, icke fore katolicismen, i att att hos Paulus sj8lf tvA - motsatta H~kidaingar angRende inom kyrkan lamnn rum for kvinnan.
kvinnan, den ena hiirrorande.
frHn judendornen, den nndrn PA tal om nyare tider saknar man ett omnamnande en, ny och kristen, i grunden diirmed oforenlig, etridde nf, huru det i vAr tid synes bli genom hednami.ssionev, med hvarandra.
och vid olikn tillfallen gAfvo sig uttryck.
som kvinnau sminingorn, utan storre skrack bland de Oljckligtvis hnr den officiella kyrkan, siirskildt i sin kyrkligt konservativa elem.enten, f %r tilltrade till det and- iiktenskapsu ppfattning, fast sig mest vid den gammal- liga iimbetet.
judiska Bskidningen.
Den kvinnliga rostriittsfr5gans historia i England a r e A£.
stort iutresse &amp; ro de.
inblickar, sorn gifvas i dell pd en ghng uppmuntrande och neclslAeade, i alla hiin- iildsta lrristna kyrkans lif och cle fakta, son1 meddelas delser liirorik.
Neclsliende sii till.
vida, son1 man iakt- frdn den utvecklingsging, hvarigenom ~folklryrkan blef pH tager, huru 40 %rs segt och ofortrottadt arbete - af senhna gdng en priistkyrka och en n~ankyrlras.
Likv5.1 kvinnorna genom masspetitioner, organisationer och agi- esisterade lange nog lagre kyrkliga lrvinaokin~beten.
For tation, af deras rnanliga forkqrnpar i parlamentet genom ~lekmannens~) skull borde kanske forf.
pil tal om 1 upprepade n~otioner -.
strandat pA partihiinsyn och - -.
- -.
.
.
.
- - - - - ---- .-.
.- -.
.- -.
- -.
-.
- - -.
-.
.
.- - - .. - - .- -- Born inser vikten af att vi kvinnor just nu erhhlls ett kraftigt sprhk- r6r far 16sningen rtf den just nu brannande frlgan, vAr polifiska r a s f r a f f, b6r sjalf prenumerera pb Dagny och sOka farm&amp; minst en bland sina bekanta atd ~tirrt detsamma.
- -.
Xiar och en,.
-.
.
.
-.
,
smisinnade intriger af den .art, sorn man i den gamla goda tiden pA a ~ d m omrAden kallade)) kvinnlig~.
Upp- inuntrande, emedan man dock lran skonjn en smAningom skeende spridning af rorelsen till allt vidare kretsar och emedan tidsutdrakten ocksA medfort kraftut ' veckling.
Liirorili slutligen, emedan man ser, hur fhitskt det iir ntt lita p % politiska partier och pi % loftet: - vid- refor- mer af miinnens rostriitt -- ~ i c k e nu men nasta gHng~.
Nutida svenska forhAllanden behandlas i artiklarne: ~Akademiskt bildade kvinnor och deras moj ' ligheter~ och, Reektion och renassans i den svenska kvinnororelsen B, den forra berorande en specialfrhga, den senare, af stor synvidd och rikhaltigt innehHll; ' agnad At bely~ning af rostrattskrafvet sAson.1 kvinnofrbgans nuvarande briinnpunkt.
Har uppgores kontot med b %de vanner och fiender.
For mhngtt bor det kannas sorn en befrielse att se den grumliga logik och ' de grumliga instinkter, ur hvilka r-eaktionen mot kvinnans frigorelse franlghr, belysta sAsom har, rned nAgra skarpa blixtdagrar.
De trohjartade bland dem, som rned afseende p % kvinnofrAgan onska flydda tider tillbaka, ha nog ej synnerligen lteng tid igen: De komma forr eller senare att bli - medvetna framstegsvanner eller medvetna anhiingare af grumligheten.
Men annn aro de mtinga, som behofva fA ogonen oppna for, hur egennytta och njutningslystnad aro intresserade i fragan, hur stora skal de ha att onska %den gamla goda t i d e n ~ tillbakn och att varna for ~konsekvenslinierna~ af kvinnans redan vunna frihet.
Etiketten .narrar oupphorligt naivt folk till att fora snmman det, sorn inte hor ihop, och att skilja det, som hor ihop.
Fii aro de, sorn se, att den gammalkonservativa, ~samhallsbevarande reaktionen i kvinnofrtigan och den moderna, dekadent estetiska st % pA alldeles samma grund i sin l&amp;innopsykologi, De manniskor, som verkligen ha en forestallning om &gt;) hvad det Br sorn sker i det sorn sker}), %PO nlltid, tyckes det, forsvinnande f %.
T. o. m. reformtankarnes egna forkampnr se dem ofta for amhtt och fastna vid detaljer.
Emedan sanihalls- utvecklingens g %ng s % hnstigt framskjutit den.
ekonomiska sidan a£ kvinnofrtigan, har dess mest vasentliga, etiska - sida blif vit undanskymd.
Den .D oskuldsfulla s uppfattning, rned hvilken Lydia Wahlstrom skiimtar, sorn menar, att Dvore alla kvinnor gifta = ' forsorjda ', sA existerade ingen kvinnofrAga~, ar kanske iinnu flertdets .. Lydia Wahlstrom forlorar sig icke i 1iingi.e psykolo- giska betraktelser.
Reflexionernn aro alltid p % det nar- rnaste knutna till fakta.
Det.ta ar, forefaller det mig, hennes styrka sorn forkampe for ~kvinnosaken~.
Hon ar 8 % att saga svhrare att komma undan, an hon rned en mera abstrakt resonnerande eller psykologiserande fram- stiillning skulle vara.
Och i de anforda fakta reder hon sA - ut trAdarne sB klnrt, ntt, den opartiske Iiisarenz, skall ha sv %rt att finna den hvita svart och den svarta hvit.
Hvern skulle ha trott, att ~rostrattskvinnor~ skulle gB i spetsen for en rorelse till hojande af kvinnornas husmoderliga duglighet?
Det ser i Sverige morkt ut ined utsikterna att i ~huslighetenw finna en skydds- gud mot ' kvinnorostratten, dA man ser en af dennas verksammaste forkampar ocksh verka for i d h om praktiska landtbrhksskolor for emaandtbrukares hustrur och dottrar.
Och dh man hor en annan vid detta Ars centralstyrelsemote framkasta tanken p % ett slags obli- ' gatoriskt varnpliktshr for kvinnor, afsedt for en metodisk utbildning just p % det praktiska omrhdet, diir traditionerna af huslig duglighet dels aro afbrutna, dels forgdrade och obrukbara under nuvarande forh ' %llanden.
Sjalfva tanken p % ett dylikt.
D kvinnohrs omfattar Lydia Wahlstrom rned stort intresse och sympati, men framh %ller ph samma ghng, att kvinnans rostratt i alla handelser bor komma Erst, om .det verkligen skall bli n %got dugligt och varde- f ullt a£ D kvinnoiret D Icke son1 en anmarkning mot detaljerna men mot den totd %sk %dning, sorn synes ligga bakom dem, mBste ' '.
P 1 a t s s 6, k a n d e jag gora den iakttagelsen, att det finnes flera fiender till den ~ k v i n n o s a k ~ Lydia, Wahlstrom kampar for, iin de Eon vanligen gor front emot.
Hon talar sjiilf on1 de out- talade ska !ens mot kvinnan ' s riistrgtt, hvilka som Bojgen i.
Peer Gynt Iro ett.
" krokigt och slemmigt " n %got, sorn nllt.id viker undan, nar man vill ta i det, men son1 Kndi alltid rullar for fotterna ' och gor sig bannbart.
Men bade p&amp; det citerade stallet och oftast eljest synes hon glomma, att de shlunda betecknade hindren gora sjg giillande hos kvinnorna ~jalfva, icke mindre an hos mannen.
Delvis troligen emedan hon finner det mera praktiskt att ta sikte p % dem, sorn makten hafva, delvis troligen af en lycklig brist pH nkmare bekantsknp rned de .reaktioniirt Bter11; PLllande kvinnliga ele.menten, lhtsar hon sallan och foga om dessa senares tillvaro.
Vore flertalet ' kvinnor sAdana sorn de, h hvilkas vagnar Lydia Wahlstrom talar, sh vore kvinnofrilgans inre ' sida redan lost.
Men ' olyck- ligtvis har vanekonservntismen en beharskande makt ofver skaror och %ter skaror af kvinnor, bAde battre lottade, sorn trifvas fortraffligt rned att vara salongsprydnader och leksaker, och samre lottade, som.slott underkasta sig ett af inga kavaljersfraser och kavaljerslater forskonadt manligt herravalde.
.
- M ~ r a polemisk an i de artiklar; sorn rora bvinnofrb- gan, iir Lydia Wahlstrom i frkga om kyrkliga forhAllan- den.
Har generaliserar hon betydligt mera, och- d % allt generaliserande ar vanskligt, ntfaller omdomet icke sallan alltfor tillspetsadt, och darmed orattvist.
Exempelvis karakteristiken a£ svenska prasterskapqt vid.midten nf forra irhundradet.
Om det Br ' sant, att prasterskapets nykterhet dA annu lamnade mycket ofrigt att oneka, sA hade det kanske varit skid att ocksA minnas, att de kraf- tiga.
nykterhetsstrafvanden, som.
dA f ramtradde, utgingo just frAn en prgst, Peter Wieselgren.
Och ha ' de vid sammn tid)) lojhetei~.
bland yngre prKster varit s % rAdande ' som forf.
antyder sA hade val ej en konservativ gamma1 biskop sorn A. Kullberg 1843 behoft beklagcz sig oft~er de nyblifnn priisternas politiska och teologiska liberalism och Afton- bladsAsikter, sorn han gor i ett bref, dar det bl.
a. heter: %Den gamla prBststammens valsprjk, Deo Regi et Gregi, har den yngre, sig till godo, forandrat till voxpo~uli vox D e i ~.
Nog funnos iifven d % vakna, nitiska sannt frisinnade, praster, sorn ifrade for folkupplpsning m. m.
Man kan ' p % 1840 ' talet triiffa p % inlagg fr %n prasterligt hiill for en fijr den tiden sg ' radikal nyhet sorn kvinnans rostratt, in- lagg, sorn beteckna just det inre orsaksforhillande mellan kristendomen och kvinnans frigorelse, som i Lydia Wahl- stroms egen Askhdning ar en s %dan centralpunkt '.
Med afseende ' p % de nuvarande kyrkliga forhhllandena Getonar forf.
kraftigt vikten af, att de .kristna af olika riktningar hdlln snmman och e j forse sig pi % den teoretiska rattrogenheten.
Hon kommer ocks % rned kyrkoorganisa- toriska reformforslag: upphiifvande af stif tsbandet, afskaf- f a d e a£ komministraturerna, ' sammanslhende a£ mindre pastorat - till prastbristens afhjalpande - och en i analogi rned forelasningsverksamheten ordnad predi kofor- medling rned resepredikanter, afven lekmiin - for att satta Detta lif ' i gudstjansten och draga folk till kyrkan.
sista forslag ar i ' och for sig tilltalande och exemplen frdn Dnnmnrk upplysande.
Men nog kan det s.tallas i tvif- velsmiil, om steologisk kunskapz, ar s % umbarlig for pre-.
dikandet, sorn forf.
i detta sammanhang anser, medan hon i annat sammanhang ar s % intellektualistisk, att hon raknar Harnacks, Sabatiers och Boussets arbeten till, re- ligios litteratur~ I Bokens forstn ' uppsats, en lifligt fikrifven politisk hter- blick p % 1800-talet, utgor likasom en prolog, sorn mot- svaras af en kort epilog p % bokens sista sidor, en blick p % den nuvarande situationen.
En sund kritik och en varm svenskhet klinga har harmoniskt tillsammans.
- - - - f&amp; sina annonser inforda i Dagny for halfva vanlipa priset eller Yij2 are pr mm.
enkel spait- bredd.
Foreningsmeddelnnden.
Kvinnororelsen i skilda lander.
Centralstyrelse~is i Landsfijreningen fiir kvinnans politiska riistriitt 5: te lrsrniito ager rum i Gafle den 8-9 januari, shledes samtidigt som Dagnys forsta num- mer ghr i press.
Programmet upptager bl.
a. via enskildt mote kl. 10 f. m. den 8 januari: Val af 6 delegerade och 6 suppleanter till den I ' nter- nationella rostriittskongreglsen i Amsterdam den 15-20 juni 1908.
Val af 5 representanter i C.
S.
A.
Vid halfenskildt mBte kl. 7 e. m. den 8 januari, till hvilket medlemmar a£ F. K.
P.
R. aga tilltrade som hhorare: Startandet af ett nytt tidningsorgan for den svenska kvinnororelsen.
~ m n e t s uppstlulare:: V. U.
Inledare: Fil.
d: r froken L. Wahlstrom.
Erfarenheter och onskemhl anghende det socialpoli- tiska upplysningsarbetet.
Amnets uppstiillare: V. U.
Inledare: froken A. Whitlock.
K1.
6 e. m. den 9 januari: Offehtligt opinionsmlite.
Talare: Riksdagsmannen redaktor K.
M. Linah och lektor R. Starback samt.rfru A.
M. Holmgren, fil.
ckr froken L. IVnhlstrom och fru G. Hellberg.
K1.
9 e. m. Afskedsfest ii Stradhotellet pb inbjudan af G&amp;fe Ili, Ali.
P.
R.
E ' rh Sclnveiz meddelas, att froken Cacilie Butticaz frAn Genbve har med utmiirkta betyg utexaminerats sh- som elektrisk ingenior.
Froken Butticaz, som endast a r 23 hr gammal, erholl genast anstallning i kommunal tjtinst.
I danska ' riksdagen har en forsta kvinnlig stenograf fAtt fast anstallning.
Tysklqnd.
Marinbudgeten for det kommande Aret anslir ' medel for anptallande a£ en bildad kvinnlig assi- stent, S O I) ~ har till uppgift att inspektera och agna sina omsorger At de vid .orlogsvarfvet i Kiel sysselsatta ar- betarnas familjer.
* Innan vAr tidning nh?
allmiinheten, gr shledes motet redan afslutadt.
Vi anhAlla att till verkstiillande utskottet shviil som till amnets inledare, fil.
d: r L. Wahlstrom, f H framfora vAr tacksamhet ofver att ett omn8mnande nf Red.
Dagny fBtt plats ph motets program.
Den iutemationella kviwzliga r~strattsko~tpresse,t i AN- sterdam den 15-20 juni 1908.
Intresset for kongressen har redan visat sig mycket stort och nnmalningnr om deltagande i densammct inkomma redan dagligen.
Till- fiille finnes for icke delegerade att deltaga mot anmaIan af namn och adress samt inslindande af en summa a£ 5 Holl.
Floriner i postanvisning stalld till Mejufrouzu Johanna W. A. Naber, 5 v@.n Eeghenstraab, Amsterdam.
An-, miilning bor ske snarast mojligt, emedan en forteckning ijfver deltagarna kommer ntt inom kort utgifvas.
Prog~qm for socialpolitiska forelasningar och ofningar for Centralstyrelsens i Landsf oreningen for kvinnans politiska rostratt medlemmar och suppleanter i Stockholm 11-13 januari 1908. '
Lordag 11 januari kl. 11-12,30.
De svenska st %- dernas kommunalpolitik: a) historik, b) kommunalpoliti- kens nya riktlinjer, c) frlgor.
Friherre E. Palmstierna.
Siittet att leda forhandlingar.
Fru E. Kl. 6-8.
Broom&amp; SiSndag 12 januari kl. 1 ~ 0.
Fackforeningsrorelsen och dess stalining till socialdemokratien i Sverige.
Friherre E. Palmstierna.
K1.
7.
Sverigea politiska partier och deras program.
Fil.
d: r V. Soderberg.
Till denna f6rel %sniig ha med- lemrnar af alla F. K.
P.
R. tilltrade.
Mojligen kommer samkv5ni och tesupk efter forelasningen s t t anordnas.
Mddng 13 jnnuari kl. 10-12~0.
Den svenska fnt- tigvhrdsfrtigan: a) nuvarande forhillanden, b) reformlinjer, c) frAgor.
Fru A. Montelius.
K1.
6-8.
Proportionella val: a) foredrag, b) prnktiska ofningar.
Fil.
d: r fru G. Petrini.
Kursen iir afgiftsfri for cek.ralstyrelsemedlemfmr och suppleanter.
Ofriga medlemmar af F. k.
P.
R. betaln 3 kr.
I J O ~ Hvita ~: Bandet.
10 I&lt;ungstradg&amp;rdsgatan. '
Litteratur.
i rOstrtittsfr8gan.
Skriftev utgifM of Centmls@~ebe~ i ~.amlsfd~e&amp;n~en for leuinnan8 politiska r8strlitt: N: o 5, Anna Whitlock: Hur b ~ den r svenskn N: o 1, Till Regeringen frin svenska kvinnor ingifna skrifvelser i RUstrtlttsfrigan kvinnan bereda sig for den politiska 1905-06.
.......................... (-: 50) -: 25 rbstriitten?
................................ -: 11, Gustaf A. Alden: Hvilka svenska n 6, Lydia Wahlstrom: Lkdomar a£ den kvinnliga rostriittsr6relsen .. ................ -: kvinnor Iga kommunal rrbtriitt?
(pr 1,000 ex.) .............................. 6: - B 7, Nhgra manliga inlllgg i den kvinnliga Ann Margret Holmgren: Str6dda intryck fr&amp;n r6strtlttsfrhgan ........................... -: den internationella kvinnorUstrtltts -.
10 Georg Stjernstedt: Den svenska kvinnans kongressen i Kopenham ................ rtlttsliga sttillning ............... (-:.
75) -: FGreningens fGr kvinnans politiska rast- Gustat A. Ald6n: Svenska kvinnans kom- munala riittigheter och skyldigheter ratt i Stockholm flygblad: Lydia Wahlstrom: Den svenska kvinnor6rel- N: o 1, Natanael Beskow: Till frlgan om kvin- sen ................................ (-: 45) nans politiska rustrtltt ................. -: 05 Frida St6enhoff.
Hvarf6r skola kvinnorna 2, Anna Whitlock: B6r den svenska viinta?
....................................... kvinnan erhhlla politisk rUstrtltt?
... -: 10 P. Dahlbtlck: Allmiin r6str8tt f6r mtln och B 3, Hilma Borelius: Hvarf6r tlr motstiln- kvinnor enligt hr Lindhagens forslag dst mot kvinnans politiska r6striitt oberattigadt?
.. ........................... -: 10 Sigfrid Wieselgren: Om kvinnans politiska N: o 4, Lydia Wahlstr6m: Principerna f6r r6strtltt ....................................... kvinnans r6strtltt ........................ -: 10 Ragnhild Modin: Br6Uopet p l Ensillre (-: 25) Ofvansthnde skrifter kunna rekvireras frin Foreningem for kvinnans politiska rostratt expedil Liistmakaregatan 6, Stockholm, som hllllee 6ppen kl. 3-5 am.
hvarje dag, samt dessutom onsdagar kl. 7- ' /, 9 e. m.
05 10 15 60.
De ungas tidning Jo, APTONB / ADETS HALFVECKOUPPLAGA .. Frisinnad folktidoing med 150,000 penzmwalzter.
Pris endaet kr.
1: 80 for helt &amp; r, inberakn, postafg.
Bland det vardefulla, omv&amp;lande innehillet xnkkas: poli tiska artik !ar, rikhaltig pyhetaafdelning, portratt och bilder, yecko- khserier, popultlrv~tenskapliga uppsatser, spOrsm~lsafclelning, nmddelanden ang. qykterhets- o. BkytterUrelserna, folkvigor etc. SBsom f6Uetonger idflyta under 1908 bl.
a. en ny, spklnande his- torisk roman, nNos~aditnzcsundwgorarenr, en svenik originalromnn af.
iP4 jakt efter sig ajlilfs, framtidsromanen astiiden om &amp; ?twaj~ns.
Radscha och, Den hnlighetsfulla on) af Jules Verne.
Gratis och extvix erhilla ~renumerrtnterna far 1908: de.n v 8 r b fulla bilagan L A N D T M A N N A-B L ADET, som under 1903 utkonluer.
en ging i veckan och hvars prenumerationspris annars ar kr.
1: 50 pr Br; tredjedelenaf det utmtlrkta, af fra~nljtfiende fackrniin ekrifnh ' bok- arbetet) O m s j u k d o m a r o c h s j u k d o r n s b e h a n d l i n g ~.
; fort- sattning 128 boksidor - af Sveriges rikes lag qed n (ldiga.
for- klaringar; samt ett innehillsrikt, 84=sidigt, kolororndt jtlln~llll~llor.
g. Deesutom kunna prenumeranterna pB Aftonbladets Halfveckoupp- 0 ' laga ' till ett ytterstFgt pria erhblla den nyaillustrerade veckotidnitigen f.
T. "
B R O K I Q A BLAXB, 1 Sveriges fiirsta .kolorerade veckotidning.
~Brokiga Bladr indehaler uteslutande god o&amp; underhillande forstrd- elselasning: berlttelser, reseskildringar, populZlrvetensknpliga uppat- ser, foljetonger, allvarliga och skiinltsnmma smihistorier, ekiimtlilder o. a. v. I fCIrsta numret piborjas en for tidningen skrifven ypperlig roman a£ Olof Hogberg.
Vidare rneddelar rBrokiga B !dr helsidesbikder till dagskronikan, rctforda i vatkert furgtryck.
Prenumerstionsprisefi p i ~Brokiga Blad~ llr kr.
3s pr &amp; r, - men prenumeranterna p i Aftonbladete Halfvecko- upplaga erhLlla ~Brokiga RIad * till endust kr.
1: 60 pr Ar; ailunda koeta.
Aftonbladets Half.veckoupplaga och ~Brokiga Bladw tillaammans endaet - " kr.
3: 40 for helt 4r.
Nyo prenumeranter erhilla gratis det under 1907 iqforda.
c: a 900 boksidor af de vid firsskiftet pBgBende spllnnande.
fbljetongerna, bgggnadsplanachen s ~um8ka-b&amp;de- 6. arbetarehc-HZ D samt de 128 fcirsta sidorna af Svwiges rikes hag.
Desslutom,: -!
\ - 9 - lllustrerad ~ e t k o t i d n i n far- ~ barn.
9: de Brg.
1908.
32: a Big.
1908.
Sveriges nzest spridda, n ' kast illu- strerade och i forhillande till in- BARNENS VAN redigeras af nehHll och utstyrsel billr; gaste S. St. rned bidra af flere barna- ungd0mstidning.
vinner, shorn af kyrkoh.
Ham- 24 n: r, 344 sidor fbr de ungas marsten, prof. Kolmodin, missions-, uppfostran med omkr. 250 goda institutets forestindare L ineren, pastorerna Monlelius, Lagerfeell illustrationer Brligen.
och Sahlin samt skolforestindaren Tidningens inneltdlk: Betraktel- Abee m. fl.
P i forsta sidan in- ser.
Berattelser.
Lifsbilder.
Stri- tagee en plansch, som hiinsyftar der och segrqr pH rnissionsfalten.
p i siindagens text i sbndagsskolan.
Skildrin ar ur historien och natu- Utkommei hvarje vecka rned ett ren.
~ i f t e r.
Frin de ungas virld.
dttasiet nummer p i godt pap-.
Meddelande f d n De Ungas For- p,er med vackee tryck; bund och dess lokalforeningar.
inuehAller, forutom forenamnda Frigor och svar m. m. betraktelser, god&amp;ocli kristliga be- Bidrag a f e f t sfiirre antal fiirfat- rattelser, kangre bch brtare skil- tare och konstniirer.
dringar frin naturen och historien, Redaktion: Pastor E raim Rang frin barnavarlden och missions- och direktor I (.
f. A Ibwg.
faiten samt hvad eljest kan vara Utgifvare: Evang; Fo.sterlands- nyttigt och intressant for de mi; Stiftelsens Forlags-9pedition.
illustreras riuigen rned omkr. Pris i posten kr.
: 1.80. ire kt 200 vackra och Ilrori ka planscher, frin forlaget: nar minst 5 ex. ta- fotogra f ier oc h teckningar; kostar fbr Br vid direk bestall- gas, kr.
1.50, nar h i n s t 10 ex. tagas, kr.
1.25; tagas 25 ex. och ning hos Fosterlands-Stiftelsens darutofver, endast Kr.
1.15 for ir, Fbrlags-Exp., Stockholm, d i 3 till postportot inberaknadt, dessutom 9 ex. tagas, 1 kr.
pr ex.; d i 10 hvart 1l: te.
ex. grates.
Alltsi!
22 till 24 ex. tagas, 75 6re pr ex. ex. far 26 kr., 33 ex. fbr 34,50.
For 25 ex. och ', dimtofver endast 60 bre for helt ir, postpodut in- Prenurnerera pH farsijk H beraknadt.
Pd posten ar priset kr.
1.25 pr ex.
De ungas $dning Alltsii 26 ex. f6r 15 kr.
och I I r kanna den!
R ' - 1 1 Till ~ a h e r n a!
Ewang.
Fosterlands-Stifielsens Forlags- Expedition.
.
Stockholm 8.
- B.
W i m a n s Juridiska Byril, Fastighets-, U thyrnings- och F o r s W n g s b y r a (Inneh.
Bertha Wiman) Kassorskor, kontorister, bu- tiksbitraden, sommerskor, mo- dister, fris6rskor1 hushiller- skor, kokerskor o. s. v. som onska plats, eller principaler och husmodrar som onska anstalla kvinnliga bitraden och tjanare, kunna icke finna ett battre medel an att annonsera i Dagens Nyhetem speciella spalter under rubrikerna ~Kvinnliga platssokande~ och ~Lediga platser D.
Ni kan vara slker p i att Er annons blir uppiirksammad af den allmanhet, for hvilken den iir afsedd, d&amp; Ni begag- nar D.
N: s annonsspalter.
Stockholm, Regeringsgatan 46.
Kontoretid 10-4.
Allm.
Tel. 217 63.
Allma,nna K- fbrsakrings bolaget - Vasagatan 10, Stockholm -.
.
8r Sveriges Hldsta samt ett af Sveriges ' stBrsta Bmsesidiga lifforsHkringsbolag.
Lif f llrd-summa: ' iifver Utb.
vinst ti11 de farsllkrade: 54,000,000 kr.
vid pass 800,000 kr.
of ver ~ond&amp;: kr.
DAGNY 16.
(K~innornas rostrattsdrke) fiis '; i,brdns, ......... pr st '.
0: 4~ (Nqr starre antal rekvi~erag pk en g %n&amp; ar det endast 50 soln 1rostp 40 tirt stscket, d e.
ofriga 35 ore: Forsilfradt ..,.: ...........
pr.
st. 0: 4E Forgyldt .......... 1.: ..... ' ... r.
0: 7C.
r.
rned emaljbpd r ' 1: 6C ~ k t a silffer -.
., ......... * D., 0: 9C Guld; 8 carat .... ....::.
;,: 6: OC .........., 12: OC?
14 Rekvirerag under &amp; I.ress '::.
.I.
Fru Johanne Pedersen-Din, .G+i ff cpf eidtspde 39, ' IZipedaamiz Smarre partier i ' brons o. silfver kqnna reki~ireras Fareningens fur kvinnans politiska rostratt excedi.
tion Lastmakare~at.
6. '
Stockholm siirskildt fruntimmer, har - det lange varit clt .. For kapitalister, 6n~kningsnGl att kunna ofverlamna vlrden af sina vardepapper- och ' skotseln af sina affarer Ht nHgon person eller institution, son1 rned absolgt sakerhet fiirenade punktlighet och nog- grannhet ' i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sldan institution ar.
.
.
.
.
.
I " IZZ XtWCtZdra Svem$e yuncl *!
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning.
(LilltJ.
Nygat an 2 7, expeditionsfid lo+, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig vlrd och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
On1 en person hos Notariatafdelningen deppnerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen yid forfallotiderna kuponger och tillhandahlller de ' ponenten influtna inedel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos ~otariatafdelnin~e~l, underrattar Notariatafdelningen galdetiaren darom att rantorna 3 in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soin inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att intecknirigarna.
blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom ' uiiderliten fornyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkominen skacia.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for l r per 1,000 kronor af depositio- nens varde, dock ej under tvH kronor.
, I ?0t ?ks7i * o~am~ Bciiuzt$ddmg ' utg&amp;r 1908; ' sin sjut e ni likvlil dnnuej f&amp; " kt den ' f61 tonde 61.gdwg.
~ ~ a n s k ha era barn?
Giir de / dd under.
delta fir,.
och ni s k a fd se Irztru roligt era barn fd.
af siiz tid~ing kela dret, oeh hec.
.
lmilket initresse de slcola llisa den.
.
.
A f innelrdllet 1908 jncl ~ (lrsleildt nanznas: @ Getonget ~ j i i t e n bland i@&amp;Ztar eller Charles ~ o r d o ' &amp; I$; s &amp; h- stord84 skildrade $ JfARIE-I; 0 U I.
S E.
GAGNER rned ornkri,ig f p t d o 6zlzckr.
' af ' Edv.
~ e b ~ g r e n 7 % konstulcc~ttrr ~ 6 i \ mttiona~m~~se.um a f CAR], G: L A U R I N samt B,tograjier af svens7cn fii9-f. a, - M A R I E - 5 0 UISE GAGNER, dd Wrjait g&amp;es?
?red Sehm. '
' ' - ~ a ~ i w ~ w.
Desfitonz - en mdnyd sagor och berdttelser a f vdra pi omrbdet basta ' fo ' rf., allt rikt illustreraat.
Folkskolnns Barntidwitzg ' erkames enstanznzigt sonz D SVW&amp;, yes o&amp;est) * 4dt fga&amp;msta, flnaste och bl&amp;st red6 gorade b ~ ~ ~ f i t ~ c l r m.
d n g Z ' oZkskoZan.~ Barmtidning utkornmer en gdng I " HEMTREFNAD " I I I I I PRAKTISK TIDNING FOR KVINNAN.
lOtde drgdngen.
Utkommer hvarje .vecka - under sommarmfina- Lerna hvarannan vecka - med 40 nurnmer om iiret.
Tidningen ' vill fortfarande till billigt pris forse de svenska hemmen med en nyttig och roande lss- ning och kommer att innehhlla korta religiCisa upp- satser, berattelser, lefnadsteckningar, verser, prak- tiska rAd.
och uppsatser samt foljetongsafdelning.
All prenumeration sker Q posten.
- Pris per Br 1: 86, inbeiiknadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADU genom prenumeration!
veckan med 36 nummer om dret.
Erhdlles d alla postalz stnlter oclz kostar endast I: 65 fir helt oclc 90 @ r e fa '; I I I I Stha Quint.
0 Annonsfiirmedlare pilitliga och valrekommenderade, onskas for Dagny d v a l i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmalan d,.
.
.
.
.. ' DAGN YS EXPEDITION, Mbsfersamuelsg.5~ Stockholm C.
