# ID: svediakorp-per3329
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,044
# sentences: 359
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Från Shakespeares dagar.
Vildgässen.
När dessa rader äro tryckta, har kespeare började sin bana, och även Tudor, på mödernet här- Nu komma vildgässen sträckande fram Stockholm haft det enastående till- o m slutet av hans levnad inföll un- stammande från Lancasterska.
gre- över markerna.
I orubblig flygordning su- fället a t t höra fro Gerda Lunde- der Jakob I:s tid, var det under nen.
Och rosornas krig var förbi, sa de norrut, för vandraren på mars- quist tolka valda stycken ur Sha- Elisabeths glansdagar han fick si- Denne Henrik Tudor, konung un- vägarna ett susande tecken att våren mal- kespeares verk.
Vi återkomma na impulser, och hans rykte befäs- der namn av Henrik Vii, var far- kas.
Långt under dem gå kontinentaltå härtill i nästa nummer, denna tea.
Det har sagts, a t t man känner fader till drottning Elisabeth.
gen, där sitta turisterna som i förklarlig dom faller otålighet resa söderut, dit där körsbärs- gång stanna vi vid Shakespeares så föga om Shakespeare, men bätt- Hur än historiens träden a h lackbiolerna redan blomma tid och dess historiska omgivning.
re an utförliga, psykologiskt skick- över Englands medeltid, e t t sär- Man tan resa på många sätt.
Som Ordet Shakespeare framkallar l i g a biografier, tala hans verk.
skilt utmärkande drag har den.
det vildgässen med förargås, men då får man våra dagar närmast ett b e g r e p p har skrivit både sorgespel och är en tid full av dramatisk hand- hålla platsen i ledet och takten i ving- bestående av Hamlets monolog, lustspel, han har haft sinne för li- ling.
som skapade intresse för det slagen.
Man kan också ge sig ut på " ' I- lande stråt, fri och ansvarslös o~~ " " Romeo och Julias svärmeri o c h olika sidor, men hens egentli- dramatiska dramatisk kraft och komma hem råda.
lika Men klok då som riskerar man man for, en- att Falstaffs burleska figur.
Och patos ligger i hans sorgespel dramatisk konst, skapade William slumpen någon av teatrarna taga upp ett a v oändliga vemod, som väcker Shakespeare.
Och när Shakespea- dast mycket fattigare, Man kan också be- Shakespeares stycken, erinra vi förtvivlan, harm.
bitterhet, re skriver sina historiska dramer, reda sig grundligt och äta sig genom stä- a t t lia " hör till do klassiska för- känslolöshet eller vekhet, allt bero- går han delvlis tillbaka till gamla fattarna.
ende på de olika karaktärerna.
krönikor och historieskrivare, del- plan.
Det sceniska konsten har genom- Ämnen har Shakespeare funnit i vis måste han skriva så, a t t hans Är man född till förargås själv, då tar gått många skeden sedan Shake- historien, antikens och Englands stycken inte störa det regerande man sin väg och brukar sina handböcker speare började uppföra sina stye- mänskliga livets historia.
furstehuset, men det är händelser.
just till det de äro avsedda, kunskapsauto- kon PA Blackfriarteatern och där- Englands medeltid är fylid av nas dramatiska förlopp, som fängs- mater och stöd för minnet.
Men alla som på firade sina största triumfer s t r i d e r När Edvard III, av ätten lar honom,det är det, som gör hans som Globeteatern, vars tak pryddes Plantagenet, dog, hade hans äldste dramer till konstverk.
Han är into ha en vän, en amatörledare, som con med en Herkulesbild bärande jord- son, ” Svarte prinsen. ” kallad, re- historiker, inte författare av sorge- amore tar nykomlingen med sig för att klotet.
London ägde inte mindre än den förut avlidit, och sonsonen spel eller lustspel, inte lyrisk återuppleva sin egen första kärleks tid eller ge essensen av sin erfarenhet av en 19 teatrar rid den tidpunkten, ett Richard.
som ännu var ett barn skald, han är alltsammans fir- ganska stort antal för en folk- blev konung under namn av Hie- enat hos en enda människa - mängd PA 300,000.
Där fanns dels hard II.
En minderårig konung ett geni, ett snille, enligt det ger ut sin första resehandbok, Rom på 8 d. s. k. privata.
byggda efter råd- har alltid utgjort en frestelse för mänskliga språkets uttrycksmått.
dagar, äsr en sådan där romförälskad vän- hussalarnas typ, som voro täck- maktlystnaden.
Edvard III hade Heinrich Heine har i sin fina ka- ledare, som kommit på den idén att bok- ledes erbjuda sig som ledsagarinna åt dem, ta.
dels d. s. k. offentliga, där en- flera söner b l.
a. hertigarna av raktäristik över diktaren framhål- dast scenen var täckt och åskådar- Lancaster och York och många lit.
a t t man allt för ensidigt beto- ingen be- na sutto under bar himmel H ä r viljor tävlade am kronan.
nat Shakespeare som karaktärs- höver låta avskräcka sig av att själv pro- måste man alltid använda d a g s l j u - II själv, som vid 16 års skildrare och f ö r litet dragit fram grammet innebär en orimlighet.
Man kan set och började vanligen spela å l d e r ensam gick folkmassorna till hans andra konstnärliga sidor.
ha nytta av fru Rydelius även om man stannar i Rom i 80 dagar, en åtgärd som 3.
Teatrarna voro mycket enkla, mötes under ett uppror blev som Och denne Shakespeare, som själv hon på det högsta skulle gilla.
Hon är och kulisser användes först p å regent oduglig.
Det hjälpte hans aldrig tryckte sina dramer för att en ledsagare, som hela tiden i tankarna 1600-talet.
Bakgrunden utgjordes fiender a t t störta honom, och Hen- bevara dem At efterfärlden, har följer sina ledsagare på tänkta promena- av det hos där skådespelarna k l ä d - Bolingsbroke, son till hertigen levat och lever genom århundra- der genom Rom.
Hon har suveränt upp- de o m sig eller där framför e n Lancaster, blev hans efterträ- denna, ibland mera.
ibland mindre delat staden från turisternas synpunkt i skärm föreställande vägg.
Över dare.
Men Richards fall gav upp- uppskattad, beroende på olika ti- dörrarna, som ledde från scenen hov till nya inbördes fejder, ” ro- ders djup och uppfattning, han le- liv med nödiga pauser försett.
Samman- bokstäver angivet d e n sornas ” krig Själv efterlämnade ver alltjämt, därför a t t han älskad- hanget i de upplysningar hon ger om Rom i varifrån de uppträdan- Richard inga avkomlingar, men de allt i livet och naturen.
Hen blir alltså icke någon annan In turistens de förmenades komma eller gå.
striden kom a t t at6 mellan släkter- hade fått gudagåvan a t t ge form egen slingrande väg.
Men hon har till När ett sorgespel uppfördes, voro rig. "
och York, av vilka och lira A t allt vad han hörde, såg väggarna överdragna med förra bar en röd, den förnamn, Själv har han också och mening åt madonnabilden i hörnet.
inskriptionen pi väggen eller de brutna blått o m det var ett lustspel.
vit ros i sköldemärket.
B a n a l t sagt: kolonnerna på Forum.
Hon kan locka den dast i avseende på skådespelarnas uttryckt behandlades engelska k r o - hela världen dräkter utvecklades i allmänhet nan i enlighet med kronors forna E n skådebana är, och alla män- bort från de stora turistiska slag- någon prakt.
som det privata föromålet för!
skor, hur hon nu bär sig åt, när edra krafter män som kvinnor spela PA den- äro slut, så befinner ni er alltid utanför Shakespeare - han som var skå- ett modernt arvskifte fast man någon av de trattorior, som ha gott rykte depelare, men ännu större som vände blodiga vapen a t t förfäkta samma.
författare av skådespel - föddes sin sak Kronan rycktes från Var har sin stund a t t komma och bland kännare, och där hon kan tyda och sammanställa rätterna PA matsedeln.
1564 och dog 1616.
Det var under den ena till den andra.
Slutligen a t t gå.
Vill man inte hålla författarinnan i Mortalis.
hand hela tiden, kan man genom registret drottning Elisabeths r e g e r i n g Sha- sig Elisabeth av York med när oss - der och skönhetsvärden efter resehand- historien, inte äro det kunna behöva äro de ~ stad, ett landskap, ett folk, ett sekel.
Fru som icke hava någon herde.
dagar och ger för varje dag ett program stod st r i d en kom at t svart, En- öde, senare an- hands på vägen det faktum, den anekdot, resande den ena til hitta hennes uppgifter i alla fall.
Vad är hemligheten med nordbons eviga dragning till Rom?
Vad är hemligheten med att alla ge sig fångna var och en un- der det Rom han oupptäckt och upplevt?
Avståndet och motsättningen ger oss väl särskild känslighet för sol, färger, för den allt detta rikedom ges på många som ger andra sorglöshet.
håll.
Kan- Men en naturens
Löftet och gärningen.
gärningen.
medicinskt håll har redan länge påfordrads en omläggning av undervisningsväsendet, undervisningsväsendet, som medför en bättre fördelning av de fysiska Skolkommissionen och skolsakkunniga.
sträckning som gossarnas, dock och intellektuella uppfostringsmedlen skolsakkunniga.
utan att nödvändigtvis omskapa uppfostringsmedlen med mera fysisk fostran Skolfrågan har nu nått fram till flickskolan efter gossskolans mönster.
och i samband därmed bättre karaktärsdaning, den första riksdagsbehandlingen.
mönster.
Inte borde heller en omsorganisation karaktärsdaning, mindre bokstavsvetande, omorganisation av flickornas utbildning bokstavsvetande, mera fysisk och psykisk Nyårsaftonen1918 utgick ett glatt Som bekant tillsattes år 1918 en budskap til Sveriges kvinnliga yttrandena över förslaget ungdom.
Den nytillsatta skolkommissionen Skolkommissionen hade komma r i d de unvarande privatskolorna.
inkommit tillsattes år 1924 de s. k. skolsakkunnige att med ledning efter i huvudsak två skolorna.
skolkommissionen fick sig förelagt, att som en andra grundprincip för direktiv.
Som en första grundläggande Skolkommissionen avgav den 28 av vad som framkommit ytterligare Skolfrågans aktuella lage.
skolkommission för för att utarbeta en omintetgöra den pedagogiska föresöksverksamheten, kultur.
skolväsendet.
den anbefallda revisionen av vårt grundläggande princip upställdes, att skolväsende - den första grundprincipen skolväsendet borde utgöra hela en april 1 9 2 2 ett b e t ä n k a n d e för en ytterligare bearbeta förslaget.
grundprincipen var var folkskol flickornas an som bottenskol utb d l i n n i a g se enhet att byggd på folkskolan gäller att til se unde s rv n i n i gen skulle meddelas i vilken begåvningarna en ataten tar vilket samhällslager de är allmän utbildning i sig an samma från tillvaratagas lika utsträckning komma.
Utan kraftiga statsåtgärder Denna princip statsåtgärder i detta syfte, är det fara för gossarnas.
förverkligas, heter det, genom att en av landets värdefullaste till privatskolornas regelmässiga gångar förlorad.
Den skall andra gå grundprincipen för ombildning till stats- eller kommunala skolkommissionens arbete var att staten borde ta sig flickornas kommunala skolor.
En sådan omorganisation flickornas flickornas uppfostran an i samma ut omorganisation behövde givetvis ej avse att ensidigt omskapa flickskolan efter efter mönster av gosskolan.
Men när man kommer till verklig som skulle genom Ett löfte var sakkunniges sakkunn g i es arbete erinrades först om av att undvika en förlängning av studietiden, att undersöka möjligheterna av folkskolans skolans användning som bottenskola skola samt att underlätta övergången övergången från realskolans lägre klasser till praktiska skolor för att korthet följande innehåll.
undervisningen nödvändigheten sexårig, folkskola, på sedan v i l l k o r undervisningen med skulle lika villkor byggas.
for Denna gossar högre och utbildning flickor nine skulle meddelas i realskolor, gymnasier och lyceer, samtliga av motverka en för stark anhopning avsedda för såväl gossar som flickor.
på den lärda banan.
Vidare erinrade flickor.
Dessutom skulle upprättas erinrade om vikten av att flickundervisningen ett mindre antal särskilda flickskolor flickundervisningen understöddes av staten, flickskolor av tre slag, nämligen en vilket också kunde taga form av sexårig ansluten till den sexåriga understöd åt på enskilt initiativ folkskolan (A-typ), en treårig ansluten driven lärosanstalt.
sluten till realskolans tredje klass I sin utredning åsyfta de sakkunnige h ä r m e d givet från verkligheten, annat.
Likställigheten då kommer något - heter helt annat.
det (B-typ) påbyggnad til samt realskolans en ettårig fjärde påbyggnad klass sakkunnige de många huvudsakligen olika organisationsformer, att belysa lång tid tillbaka framkomma kraven först - medborgare emellan i (C-typ).
Samtliga former av särsk d l i a mer, som framkommit under behandlingen av kommissionens förslag.
kraven PA möjlighet till samma start samhälleligt inflytande och samhälleligt särskilda flickskolor skulle vara utan handligen för man och kvinna äntligen samhälleligt ansvar, som den allmänna avgångsexamen.
förslag.
De sakkunnige ha därför utarbetat äntligen skulle tillgodoses.
Men hur allmänna rösträtten skänker måste komma s k u l l e till till ett stort antal har löftet hållits?
komma till bestämt uttryck även vid särskild inträdespröving och Skolkommissionen tvekade ej de blivande medborgarnes undervisning skulle denna skolla även avslutas Kungl.
Propositionen.
att följa de givna direktiven, ehuru undervisning och uppfostran.
Alla skola av en prövning, realexamen.
Vidare Eeklesiastikministern bar nu ehuru skilda meningar snart yppades skola hava lika stora möjligheter att Vidare krävdes för inträde i såväl framlagt kunglig proposition i inom kommissionen, hur de mål med hänsyn uteslutande till förefintliga gymnasium som lyceum en prövning frågan byggd på ovannämnda utredningar.
utredningar.
och båda dessa skolor tänktes redningar.
Ecklesiatikministern som uppsttes för flickskoleundervisningen förefintliga anlag och utrustning tänktes avslutade av en kontrollerad framhåller som sin åsikt att möjlighet c i fl ksko e l underv s i n n i gen bäst skulle nås.
kunna vinna utbildning för tänktes avslutade av en studentexamen.
möjlighet skall beredas den ungdom, En rättvis Det treåriga gymnasiet anslutes som genomgått obligatorisk folkskola, Målet angavs vara ” att meddela framtida livsuppgift.
allmänt medborgerlig bildning fördelning måste &amp; av de förefintliga direkt till realskolan och tänktes folkskola, att omedelbart efter och skänka kvalifikationer för vissa.
förefintliga möjligheterna till utbildning.
uppdelat i tre linjer, latin-, real- denna fortsätta sina studier.
Det och nyspråklig linje.
är emellertid inte ecklesiatikminsterns sa levnadsställningar. ” Dessutom utbildning, Den får ej hero på föräldrarnas Lyceet skulle däremot byggas ecklesiastministerns avsikt att föreslå en fall- skulle “ undervisningen särskilt in- föräldrarnas sociala och ekonomiska omedelbart på den sexåriga folk- fullständig omläggning av läroverksorganisationen inriktas på utbildningen för hem- ställning men väl på barnets skolan och omfatta sju år.
läroverksorganisationen utan endast en par- För skolans inre arbete föreslogs partiell sådan.
De privata skolorna hemmets uppgifter och krav. ” Och s t a l mmans kön tyckes det - ty, säger propositionen, möjlighet kunna bibehållas.
koncentration i arbetet samt alltsammans borde ske med “ vederbörligt propositionen, om det allmänna åtar sig Vad angår de framförda an- möjlighet till fritt ämnesval på gymnasiestadiet.
“ vederbörligt hänsynstagande till den ansvaret för flickundervisningen gymnasiestadiet.
anmärkningarna mot folkskolan som kvinnliga ungdomens egenart i måste det medföra betydande ekonomiska Sedan betänkandet framlagts bottenskola vill ecklesiastikministern andligt och kroppsligt avseende. ” ekonomiska uppoffringar, varför man blev det föremål för en omfattande ecklesiastikministern göra gällande, att denna nått an f a d f e och grundling remissbehandling.
en sådan ståndpunkt, att man inte Skolkommissionens förslag öppnade måste gå fram med största varsamhet.
om Ett stort antal myndigheter och kan taga dess bristfälliga utveckling öppnade samma möjlighet i ekonomiskat samhet.
korporationer avgåvo yttranden utveck n i l g som skäl mot att den göres avseende för gosse och flicka att Det stolta löftet infrias på ett över förslaget.
till grundskola.
Därför vill eck e l s a i s k ti m n i s i tern skaffa sig erforderliga kunskaper, snöpligt sätt.
Ett fåtal gymnasier Striden om skolkommissionens ecklesiastikministern å varje läroverksort även om tvivel framkom att den och realskolor för flickor upprättas.
betänkande gällde i främsta rummet läroverksort åvägabringa möjlighet till en anvisade huvudvägen sam-real-skolor upprättas.
rummet folkskolan som bottenskola.
direkt övergång från den sex- skolor innehölle ett vederbörligt Realskolor och gymnasier skola Motståndarna framhöllo särskilt, åriga bottenskolan till realskolan.
dels att studietiden måste bli förlängd, A orter där parellellavdelningar vederbö g r i l t hänsynstagande till den i mera vidsträckt grad öppnas för längd, dels att folkskolan inte vore finnas skall i regel anknytning anordnas kvinnliga ungdomens egenart, eller flickor - men hur går det med vore i ett sådant skick att den lämpade anordnas till såväl folkskolans sjätte eller med andra ord att set foreerade “ hänsynstagandet till den kvinnliga lämpade sig som underlag för undervisningen som tredje klass, där realskolan sålunda blir sexårig.
de arbetet i realskolan var föga kvinnliga ungdomens egenart ”?
Är ö f rde n l n i gen undervisningen i sin helhet.
Vad angår förslagets bestämmelse Vidare föreslås ett mindre antal lämpligt mitt under pubertetstiden.
fördelningen av de tillgängliga blidningstil fäl ena pubertetstiden.
Men till den rena flickskolelinjen bildningstillfällena verkligen rättvis, sexåriga lyceer med direkt anslutning flickskolelinjen kunde ju alltid hänvisas de när brorslotten av tillgängliga medel Läkarsällskapet med Inträdesprövningarna till realskolan som mindre lämpade sig för examensläsning.
del först tas i anspråk för den det alltför långt examensläsning.
manliga ungdomens räkning?
Som examensväsendet, som snarare ökats än Alla myndigheter och enskilda, vanligt avspisas kvinnorna med minskats.
Även mot förslagets till- som yttrat sig över skolkommissionens att staten ” kan e j göra så stora sko k l ommss o i nens förslag, he icke haft något ekonomiska uppoffringar. ” Var anmärkningar.
Visserligen från prövning i någont ämne.
för är allt som görs för kvinnor till de krav, som att invända mot jämlikhetsprincipen Motioner.
äm j kh i n p s et l c i n r de båda könen emellan.
Ej en ” uppoffring? ” Mötes icke även fostrans målsmän heller skolsakkunniga.
E j heller där ” individens välgrundade anspråk halv veekodags ledighet för idkande Med anledning av den avgivna herr statsrådet o. chefen för ecklesiastikdepartementet- språk och samhällets välförståndda de av friluftsliv, men utan att en propositionen har ett trettiotal motsvarande minskaning i det teoretiska motioner väckts i riksdagens båda ecklesiastikdepartementet - i prinecip.
intresse? ” d e a v arbetet medgives.
Från (Forts. å sid. 4) i livet Däremot - - ser om inträdes- godoseende av den realskolan, arbetat förslag
strävande lilla näsan och den kraftiga munnen.
Men på sista tiden hade man inte fått Var gång barnet hörde faderns ord, som Aina att sjunga Det hade inträffat något, naturligtvis voro ett skämt och sades i vänlig ton, gick det som ett knivstygn som slagit i spillror hennes inre värld genom hennes hjärta.
Hon led av att inte Det gick till så här: vara vacker som bröderna.
hon led av Aina hade varit på bjudning hos en att inte vara musikalisk som de, och mest kamrat och kom hem en halvtimma förr, led hon, då fadern lovade henne tio öre, än man hade väntat därhemma.
Raskt kiln- om hon ville s) ' " ~ » På blomsterklädd de hon upp för trapporna och ringde Men kulle satt Hjalmar och kvad » Flickan intet ljud hördes inifrån våningen.
Ännu hade en brinnande önskan att kunna sjun- en ringning.
samma tystnad, Hjärtat bör- regeringen vid årsskiftet åt en sär- ga rent och gång pi gång trodde hon, att jade bulta, en skräck hade gripit henne, skild kommitté a t t behandla den ett under skulle inträffa, och att hon skul- en isande känsla av emsamhet, alldeles .b- första delen av arbetsfredspro- le kunna sjunga alldeles r i t t - och var dan hon känt den und., sina hemskaste de frågor, som under 1927 grammet.
nämligen rättstvisters gång hon lät sig frestas att försöka vredo drömmar, då hon tyckte sig gå ensam på en stor, mörk hed.
Det ekade hemskt i hittills höjt sig över de alldagliga avgörande genom skiljedom.
Den- sig bröderna i skratt.
intressena och särskilt framträtt, na del bröts sålunda ut ur under- den svarta trappan, hon tyckte sig höra sitt hjärtas snabba slag och sjönk allde- har frågan om lagstiftning sökningen i sin helhet.
för arbetsfred varit en.
För Utredningen kom alltså att vila äro formulerade till den förras les förbi ned på översta trappsteget, Sam hon satt där i spänt ögonblicket har saken nu fått sin i händerna på a v regeringen ut- föredel.
avslutning i och med socialminis- sedda konnitterade.
Arbetarre- Arbetarna kunna i allmänhet kom en tröstande tanke till henne.
Hon terns meddelande i förra veckans presentanterna inom den ur- anses som den svagare parten.
hade j u Gud, den Gud till vilken hon alltid och konselj, att någon proposition i sprungliga arbetsfredsdelegationen Detta beror dels därpå, att en ar- brukade gå med sina bekymmer rent personligt bekymmer del hade hon haft så länge h o d ämnet inte kommer att framläggas ansågo att hela saken därigenom betsinställelse för årets riksdag.
snedvridits och anmälde sitt utträ- drabbar den enskilde a r b e t a r e n minnas tillbaka Det var Han, som dels på svårigheteb hårdare, tröstade henne, då kamraterna retade hen- Spänningen inför regeringens de ur delegationen arbetarsidan att komma t i l l r ä t t a för hennes omoderna kläder.
Han, som på denna är ur punkt princip- har Emellertid avlämnade den sär- med den juridiska formuleringen hörde hennes böner om att lyckas på de varit handlingssätt stor.
Frågan förhandlingar Men då den skilda kommittén i januari i år ett r i d och protokoll, svåra rättskrivningarna Han som hjälpte synpunkt betydande.
så småningom åter måste komma utkast till lag o m k o l l e k t i v - som följer av att det vanligen är henne att ibland glömma, att hon inte var på dagordningen, vilja vi för ögon- a r t I I samt om upprättande av jurister som först leda förhandlin- vacker och musikalisk som bröderna och blicket inskränkta oss till en kort en c e n t r a I och tills vidare fyra garna och vilka sedan utgöra dam- hon inte som de andra flickorna i sk arbetsdomstolar.
stolen.
E t t lyckligt genomförande hade en mor att gå till.
Till Honom sammanfattnng av dess historia.
lokala Händelseförloppet har som be- Over detta förslag infordrade re- av förlikning måste vila på själv- geringen utlåtanden från e t t stort ansvar och god omdömesförmåga I ... Arbetsfreden Bland lyssnande - för att lan bad nu barnet innerligt att fadern eller kant varit följande.
År 1921 och 1926 hemställde riks- dagens borgerliga majoritet om genomförande av ett arbetsfreds- program, som skulle uppta två de- lar: Dels avgörande genom skilje- antal statliga myndigheter samt hos båda partierna och kan inte sitta ensam i den förfärliga trappan.
arbetsgivar- och arbetarorganisa- uppnås genom ingripande av lag- Knappt hade hon slutat sin bön förrän tioner.
stiftande myndigheter.
ljufry av muntra röster hördes långt ned- Kritiken mat förslaget har sär- Efter den principiella k r i t i k e n porten.
Det fanns inte en skugga av skilt från arbetarhåll varit skarp.
följer e n den tvivel hos barnet Det kunde inte vara de anmärkningar, som annan än fadern och bröderna, och S o m e t t s a m l a t u t t r y c k f ö r a r b e - flera av det var Cud.
som hade sänt dem som ett s å d a n a tvister yttrande framställts från såväl ämbetsver- svar P I hennes bön.
Strålande rusande hon de tolkningen av gällande kan Landssekretariatets För att kun- äro dem t i l l mötes rakt i famnen på store avtal; dels hindrande av arbets- anses vara.
Däri framhålles bl.
a. ken som olika organisationer att en bestämd delinition av Vi- be- värda övervägas inställelser inom statens och greppet kollektivavtal saknas.
ta att hänsyn till dessa krav på bror.
som generat värjde sig för » tös- kommunens verksamhet väl var inkommen, kunde bar- (s. k. allmänfarliga arbetsinställel- dare påpekas att av samtliga ar- 1 9 1 3 - förslaget, är det emellertid nöd- net inte låta bli att berätta om det " n- obligatorisk nings- som Intressetvis- orsakad av tolkningstvist, dels e t t ter.
det frivilliga skiljedoms- uteslutet att frågan skall kunna allt hade gått till, hur rädd hon varit, hur Den förutvarande socialdemo- förfarandet, som vilar på upp- hinna att föreläggas årets riksdag.
hon bett och fått svar.
fattningen par- S har visat om sig likaberättigade verka framgångs- Socialministern kommer inom den bror Rudolf, som var gymnasial och kratiska regeringen uppdrog åt en ter s. k. arbetsfredsdelegation att ut- rikt.
Under nuvarande förhållan- närmaste tiden att regeringen skeptiker, hörde hur Lillan berättade sin ramlägga förslag till fortsatt ar- upplevelse för fadern Rudolf var vacker reda hela frågan.
domstol av detaljanmärkningar.
mellan na hetsinställelser tiden skiljedom cipiell innebörd eller äro av prin- fasonen ».
i vändigt att omarbeta de de framlag- derliga som hänt henne.
Med lysande för den ligger det i båda parternas lö- bete med utredningen Den nuvarande r e g e r i n g e n hade re riksdagens början tillkännagav sa tvister, som uppstå u n d e r av- den sin avsikt att framlägga pro- position om lagstiftning för ar- betsfred under årets riksdag.
Då arbetsfredsdelegationen arbete ännu inte var avslutat, uppdrog INGRID WISEN.
t a l s t i d e n.
De kunna antingen amvända sig av överenskommelser eller hänskjuta tvisten till skilje- nämnd.
Vid obligatorisk skiljedom däremot kommer den part, vars krav inte gå igenom, a t t helt en- kelt låta underhandlingarna stran- da och instämma motparten inför domstol.
Dennas dom måste e- dan åtlydas.
Det följer härav att formuleringen av kollektivavtalen måste vara ytterst klar och precis för att inte föranleda missbruk vid skiljedomen.
Den faran föreligger också, a t t den stärkare parten kan påtvinga den svagare avtal som och musikalisk och han sade: » Nå.
men tror inte Aina att vi hade kommit även om hon inte råkat sitta i trappan och be? » Mer sade han inte, och mer behöv inte heller.
Det förfärliga hade h Hugget hade träffat.
Hennes ögon h öppnats hastigt och grymt.
Hennes värld föll i spillror, hennes Gud föll, livet blev med ens trist, grått och förfärligt ensamt.
Hon hade ingen att fly t i sin längtan efter förståelse nes Gud ll. &amp; varit en (ne, och det fanns ingen, so henne.
att han trots allt fanns kvar, Han levde inom henne, var en del av I ne själv; för och därför började kampen att att allt tidigt för ett barnahjärta Stella Rydholm i prostitution är a t t begå en na indräda, är en ny syn PA denna hinner falla - förebygga fallet -- ungdomsdomstolar, kvinno- och moralisk och soceial förbrytelse, fråga - ja en fördjupad syn på men har den fallit skall den hjäl- seddlighetsdomstolar.
Probation är Men nu var det ju mina erfaren- hela libdproblemet - en ny smak, pas på¨ fötter igen.
Hur skall det nu I S år gammal i England och därutifrån som jag skulle få a4 att vi få avsmak för a l l t som är ske?
Genom nya intressen i livet, 50 år i Amerika.
Är det då inte på lågt, smutsigt och tvetydigt.
Lösa genom nya värden, genom allt, tiden att också vi starta detta ar- Det är endast provokation till könsförbindelser äro resultatet av som kan leda bort tankarna från bete - eller måhända har det re- otukt.
som straffas i England och en impuls, Born släppts lob.
Det det sexuella livet som sjävända- dan twit sin början?
Ibland f i r Amerika och i England endast om gäller att hämma och kontrollera mål.
- Bannor och straff hjälpen probation officer sitt klientel ge- den åtföljes av störande och oan- denna impuls, så fungerar den nor- icke, låt oss i stället försöka den genom privata initiativ, ibland ge- ständiga former, såsom oljud m. malt.
Låt oss uppskatta det nor- metoden: visa att vi trots allt vå- nom kvinnlig polis, stundom w- m.
I Amerika är man betydligt m a l a Könsproblemet är ju pro- ga tro på de unga oss kunna möta nom en s. k.
” referee ” (förunder- strängare och där får man det io- blemet om något nobelt, ty kön - deras misströstan om framtiden sökare), oftast genom ungdoms- trycket.
a t t båda könen redan äro biologiskt - är ju synonymt med med hopp, förtroende och kärlek domstolarna.
Det var mycket in- jämnställda inför lagen.
Mora liv, Och låt oss så upplysta arbe- - med mindre går det ändå inte tressant att få närvara och åhöra liskt fordrar man mera av ynglin- ta för bättre förståelse a h en för- Låt oss söka förebygga att de huru noga domare och probation Ken och mannen i England och djupad syn PA dessa ting.
Det är bli antisociala, bittra och förhär- officers konfererade med varandra, Amerika än hos oss, ja själva naturen, som leder till könsförbin- dade.
P A denna väg har man, en- innan den anklagade kom inför grundsynen är en annan än i Sve- delse, men del är samhället.
ligt mitt förmenande, nått långt, domstolen - hur noggrannt ge- att rige.
Här är det på sina håll ännu som framkallar prostitutionen.
isynnerhet i U.
S.
A .. och det är nomgicks e j fallet i förväg naturligt.
att den unge " skall rasa Låt samhället förstå sin plikt här tyngdpunkten ligger.
Både pröva och söka förebygga är ju ut ” - annorlunda där.
Och det - och låt varje enskild individ i i England och Amerika har man ock det väsentligaste av allt arbe- kommer säkert e j a t t dröja länge.
samhället taga på s i r s i t t ansvar.
probationwork (prövningstidsarbe- te.
Allt det man kan spara staten förrän man i dessa länder helt och Vad skola vi så göra med våra te).
I London finns ett 50-tal pro- att t a m hand om på ett senare sta- lagenligt kommer ifrån ” dubbel- prostituerade?
Låt oss vara förstå- bation officers a h i New York 200. dium, genom anstalter och fäng- moralen ” - den är också säkert ende gent emot dem.
Låt oss e j se Från början var probation lagd på elser, är ja sparande av människo- e n av källorna till prostitutionen.
ner på dem som en klass och en en frivillig basis, men blev senare material, av arbetskraft, av lid och Vad vi alla behöva och måste nå typ för sig.
Men först och f ä m s t en kommunal institution i nära pengar At staten.
Trots alla Pri- fram till om en bättring skall t a n - m * vi laga så, a t t ungdomen ej samband med domstolarna, särskilt vata institutioner och Hem.
anser taga Sociala studier i Eng- heter land och Amerika.
l.
Såväl i England som Amerika är prostitutionsfrågan uppe på dagordningen ja den har helt an- kelt blivit en livsfråga.
Trots fram- steg i den allmänna ’ opinionen un- der de senaste årtiondena, finns det dock ett stort antal män och en del kvinnor, som betrakta prosti- tutionen som e n normal social före- teelse (nödvändighet) - men är det ink just detts betraktelse- sätt vi måste komma ifrån.
Skall mänskligheten verkligen alltid slä- pa på detta gissel - skola vi a !.
drig mogna för en annan syn?
Borde det inte vara en uppgift för alla och en var att få människorna av b å d a könen a t t komma där- hän, a t t de ansåge a t t d e t a t t del- -
Mötesplatsen.
Vi h a mottagit följande: Det är underliga ting, Hallands länsförbund av Fris.
som uppenbaras för en resande Kvinnors Riksförbund hade sön- landsortsbo, som genom studium rill dagen den 13 dennes ordinarie års- av huvudstadens tidningar skaffa sic en inblick i " de lokala möte i Varberg.
forhold ”.
Man gör sina reflexioner.
I styrelsen omvaldes fru Rut Adler, Var man inte tämligen nyss enig Lindome.
ordf.: fröken Lissi Almer, Var- om att avliva det pornografiska berg, sekr. och kassör; fröken Anna Ma ” Fäderneslandet Var det blott en ria Nilsson, Halmstad a h fröken Conny förevändning för att utan dess Christenson, Varberg samt nyvaldes efter konkurrens kunna ägna en spalt doktorinnan Krikortz, Falkenberg, som då och då åt pikanta kåserier i avsagt sig, fru Backman, Halmstad.
Sty- dess anda?
Man kan nästan inte relsesuppleanter blevo fröken Julin, Var- låta bli, att undra hur det skulle berg, och fröken Hammarkvist, Varberg.
vara, om Fäderneslandet finge ut- Efter förhandlingarna hölls av göra enda slaskröret för sådana länsförbundsordf., fru Rot Adler, litterära utsvävningar, som t. ex. ett anförande om ” Kvinnorörelsen förekommit i Pi.
I).
A. och D.
N. just nu ”, ur vilket vi hämta föl- mod anledning av ett så allvarligt hon har förutsättningar och kom- ochj ansvarsbetonat föredrag som petens och vilket står henne till jande sammandrag: Där ens egenskap av kvinna re- advokat Andéns ” Tankeställare in- buds.
ser stängsel omkring en som män- för äktenskapet ”.
av Frisinnade Skåneförbundet niska, där vädjar man helt natur- Kvinnors Riksförbund avhåller Där ligt till sitt köns solidaritet.
denna solidaritet förefinnes strä- ytterligare inskränkning, är något söndagen d.
27 mars årsmöte i Mal- mycket betänkligt ej endast ur mö.
Utom mötesförhandlingarna var den lika naturligt a t t ge sip utan rent mänsk- kommer programmet bI.
a. att upp- tillkänna utår som en organiserad kvinnosynpunkt ligt sett.
Män och kvinnor leva taga diskussion över ämnet Kvin- rörelse med möjlighet att prak- tisktiskt l a upp kampen, men inte inte i skilda världar.
Begränsning noparti eller av icke med in- fru Elsa en kamp mot miin.
utan mot den av det ena könets rätt medför ej ledningsföredrag Utan Alkman, Teckomatorp.
r e a k t i o n ä r a t e n d e n s e n i idel båtnad för det andra.
frihet intet ansvar.
Endast aut- I samband med årsmötet anord- tiden, den må nu förefinnas hos kvinnor eller miin.
Att kvinnlig vecklade folk och individer kunna nas offentligt föredrag å K. F. U. medborgarrätt fortfarande är in- trivas under ofria förhållanden: M:s högtidssal, varvid rektor skränkt genom en del särbestäm- Beroende och ofrihet utlösa H o n o r i n e H e r m e l i n, Fo- Vill gelstad, talar över ämnet ” Det melser för kvinnor och hotas av goda medborgaregenskaper.
man bevara det slöseri med kraf- gäller f r a m t i d e n s s k o l a ”.
ter, den fara och det stillastånd, (Utgångspunkt i skolpropositio- som ligger i att kvarhålla kvin- nen.)
Föredraget kommer att föl- att faran för överansträngning i det fyraåriga vore mindre.
Motio- norna i en undantagsställning, jas av diskussion.
med dess större möjligheter till nären förordar även det sjuåriga lyceet som föreslagits i skolkom- försoffning, ytlighet föreningsmöte 18 missionens förslag.
Herr Bergman hemställer arbetet?
Eller vill man jämlikhe- nes präglades av en optimistisk i sin motion om nytt förslag till ten med dess helt annorlunda ka- syn på läget och enhällig vilja att ouppfyll- nästa riksdag om upprättande av raktärsdanande inställning till li- framhärda och i för opinion mot rättskrav i kampen en femårig realskola, som bygger vet.
dess krav på vars och ens red- da tagit den utprövade form, som nu- på folkskolans fjärde klass (i stäl- insats till det helas båtnad i varande flickskolor utgöra.
let för fyraårig realskola efter mått av vars och ens speciella art, enskilda under valrörelsen, fram- (Forts. a sid. 2) Fröken Hesselgren föreslår a t t folkskolans sjätte klass.)
Vidare förmåga Vi stå och vid kraft.
ett vägskäl.
Ska vi hölls från flera håll, att man kan kamrar.
Såsom varande av mera högre läroverk för flickor i första föreslår motionären att ett fyra- några när få.
som den med - den över härrör allmän innebörd kunna nämnas hand må omfatta en högre flick- årigt gymnasium anknutet till re- överlämna sitt åt skinn det aldrig gäller ta tydligen från ro ilskan att sig de spara fem.
nämligen motioner av fröken skola, så nära som möjligt över- kolans sista klass må vara nor- Hesselgren, hrr Lindskog Berg- ensstämmande med de nuvarande för gymnasiet i ett för- framsteg och rätt att föra kampen dugande namn kvinnolistan före- för oss.
Det är sannerligen intet träder icke kunnat uppmobiliseras man och Holmdahl samt so- flickskolorna, och därmed nyat förslag.
förbundet gymnasium samt där- H e r r Holmdahl yrkar avslag ädelmod att avstå från sin med- i klasskampens tecken.
Grämelsen cialdemokratiska partimotionen.
Fröken Hesselgrens mo- jämte, där skäl därtill före- på förslaget om den högre skolans borgarrätt därför att man för sin över do stackars ” bortkastade ” del reder sig ändå.
Men kvinnorösterna kunde ju inte vara tion avser flickornas undervis- samrealskolor, Att vid direkta anknytande till folsko- privata vilkas upp- lens sjätte klass och vill i stället det är bekvämt och mycket fres- så svår om man beräknat dem mot- ning.
(En motion av i stort sett samma innebörd har i andra kam- rättande förutsätter medläggandet h prövat en femårig realskola tande för den.
som skon inte kläm- bästa stäm- maren väckts av herr Almqvist.)
av en högre flickskola, må från på folkskolans fjärde klass.
mer.
Fröken Hesselgren påpekar eckle- lämplig klass anordnas en särskild Vad angår den socialdemo- Talarinnan slutade med a t t ma- ning och med stärkt vilja till sam- siastikministerns uttalande i pro- linje för flickor samt a t t det före- m a n h å l l n i n g.
frestad att positionen, att det allmänna icke anslaget båda komma en splittring mellan kvin- med tanke på För.
Kvinnolistans kan undgå att principiellt erkänna skolans sjätte klass, må utgår för ett avgjort krav på 6-årig folksko- nor och män, utan för a t t kvinnor mycket omstridda ” säraktion ” ci- a som bottenskola, mad möjlighet sin plikt a t t under lika villkor till- godose både den manliga och den linje såväl flickskole- som real- för begåvade barn att snabbare och män när några år ha gått, tera ett högerblad som (enligt D. kvinnliga ungdomen vad undervis- skoletyp.
En fyraårig bottenskola genomgå folkskolan.
Vidare krä- från samma plattform av samhäl- N:s ” Hos pressgrannar ”) på tal Denna princip föreslås som paralellform.
ves möjlighet på varje läroverksort lelig rätt skall kunna arbeta bred- om hr Wåhlins (h.)
i första kam- ningen beträffar.
människor.
maren utdömande av partipropor- har dock i det framlagda förslaget Motionen innehåller dessutom för flickor att erhålla realskole- el- vid varandra som tionalismens skyttegravskrig säger icke fullföljts i den grad man kun- en del krav på bättre tillgodose- ler studentkompetens, statens över- Följande resolution fattades Angående den gifta kvinnans följande ord: - nat hoppas.
Vidare påvisar fr. ende av lärarinnornas ställning, tagande av de kommunala mellan- Hesselgren det oegentliga uti att till vilket vi i annat och deras ombildande till rätt t i l l innehav av anställning i samrealskolor: avskaffande av stu- samhällstjänst, hävdar mötet den inrotade boskapen, ängslig att fria man i statens flickskolor e j upp- återkomma.
Herr L i n d s k o a yrkar i sin dentexamen, friare studiearbete i uppfattningen, att behörighetsla- människor skola bryta sig in i fål- motion bl.
a.
PA a t t det föreslagna gymnasierna.
samt successiv av- gens princip om kompetens och lorna och ställa till oreda.
Folket sålunda e j kön eller har intet annat att göra, än att än- skicklighet treåriga gymnasiet måtte ersättas veckling av terminsavgifterna.
av ett fyraårigt sådant.
Han an- Som synes är det ett rikhaltigt civilstånd - är riktig såsom an- nu tydligare visa sig eberört a v " r- at ' um fram partibeteck- för som skäl härför a t t det fyra- urval av förslag, som skolutskottet ställnings- och befordringsgrund.
åriga gymnasiet erbjuder större får a t t behandla.
Tidevarvet kom- Varje kvinna, gift eller ogift, bör ningar till valurnorna ”.
möjligheter till fördjupade studier mer att i fortsättningen följa frå- sålunda hava den mänskliga rät- ten att antaga det arbete for vilket och arbetsro än det treåriga, samt utveckling.
R.
A. avsvarslöshet den den- skilda klasskampspolitiken.
Angående Skolfrågan.
ett den alskolans de de Man skildes i den byggd slagna ' " till prvatläroverk: ska partimotionen na till en uppslutning i kvinnorö- - ” M sammanhang - derna man i både England och Amerika, I England och U.S.A.
har man sta kvinnliga poliskår, vilken var behjälpliga vid rensande av bar- a t t barnets eget hem är den ends allmänt kommit till d e n uppfatt- med i världskriget och där PA ett deller, förhör med.
e k.
" mammor " rätta platsen för barnet - i syn- ningen, a t t inga korrektionsinrätt- synnerligen förtjänstfullt sätt ut- och miin.
som voro inblandade i nerhet om modern älskar det.
Och ningar kunna uträtta det, som pro- förde kvinnligt polisarbete.
De dylika förhållanden.
Det roligaste här är det också som probation of- bation work förmår.
Probation är räddade bl.
a. månget barn och var a t t höra hur den manliga po- ficer har sitt största arbetsfält: att en revolution i samhället av myc- många unga människor och solda- lisen uppskattade dem, sägande: samarbeta med hemmet och med ker mera betydelse än någon an- ter ur prostitutionens nästen.
Se- ” Det är så många ömtåliga fall.
skolan.
Probation officer har i re- nan föregående förändring av me- dan dess ha de utbildat hundratals som de kunna tap.
hand om myc- gel ett upptagningshem (deten- toder för behandling av sedligt a h poliser över hela landet, men nu ha ket bättre än vi låt en kvinna tionhome) till sitt förfogande, dit moraliskt förkomma och förbryta- de inte längre någon makt att tala sköta det, som är hennes jobb! ” de kunna taga de yngsta, som äro re.
En probation officer skall va- om i England, Nu har man alltså Även ingår i tjänsten patrullering PA villovägar och behöva räddas ra det levande bandet mellan dom- i stället den officiella kvinnliga av gator och parker, inspektion av undan storstadens alla frestelser.
stolen och barnen eller den unga polisen.
tillsatt av polischefen danslokaler, restauranter, j a m - Cadbury home i Birmingham r och alla dessa, som arbeta med el- och stående under Home Offico.
vägsstationer.
m. m.
För övrigt det bästa jag sett i den vägen, men ler emot henne.
Probation officer Dessa kvinnliga poliser likna me.
skall hon själv förstå sin plikt och jag har ock nett förtjusande såda- skall också stå i kontakt med so- ra våra polissystrar.
sin uppgift.
Hon skall förebygga, na i Scotland, i Amerika och Ca- ciala förmedlingar, med gatuliv I Scotland ha de i regel hjälpa, beskydda a h samarbeta nada.
Probation blir i regel det och rekreation, ja med hela ” luf e j uniform, men däremot makt med andra organisationer, för att som probation officer gör det till.
ten i omgivningen ” och höja hela att arrestera och tilllhöra den på bästa sätt ordna för den, som De ha ock större eller mindre kon- grannskapets standard.
sade en do- detektiva polisen.
I Birming- är på väg a t t falla, som känner sig torslokaler (offices) och de unga, mare till mig.
ham uträtta de sitt arbe- ensam och utan vänner - först i som äro under prövning, skola in- Kvinnlig polis ter sig mycket ta utan denna makt.
Polischefen sista hand skall hon begagna sig finna sig där PA bestämda tider och olika i olika stater (- det vore in- där sade: ” Jag skulle inte av sin makt som polis, men den är tala om allt för sin manliga eller tressant att ingående få tala här- kunna vara utan dem, de uträtta god att ha och ofta nödvändig i kvi vinnliga vän, ty den känslan av om en annan gång -) och inte e t t utmärkt gott arbete bland kvin- detta slag av arbete.
vänskap måste den unga ha, an- minst olika i själva London.
Miss nor och barn och i alla slag av (forts.) nars blir ej mycket vunnet eller Dawson.
och Kommendant fall på det könsliga området ”.
De uträttat.
M a r y A l l e n s t a t a d e Englands för- voro också sina manliga kolleger - - tänkvärda i den
