# ID: svediakorp-per3327
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,946
# sentences: 450
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 11 Längs horisonten.
Tidevarvet N:r 11 Vår ledande artikel är A l l t -.
5 Arg.
1927 Il # " --- Armbindeln.
Låt mig få berätta en liten detalj ur dra- Englands nuvarande flottpro- mat i öster, som försv inn er bakom de sto- i gram upptar nybyggnad av 83 far- ra sensationerna men som hör till det slag Den 23 februari beslöt President Coolidge har i en not tyg under en tid av 8 år och till en av detal jer, som plötsligt gör det klart i storting med 92 röster mot 53 att inbjudit de stormakter, som år av 90 mill.
pund.
(1620 hur händelserna marscherat, och åt vilket Stortingets bibliotek.
har skrivit ratificera skiljedomstraktaterna 1921-1922 deltogo i d. s. k.
W as- mill.
kr.)
I Förenta staternas k on- håll de gå.
t i l l Tidevarvet om De nordiska med Sverige Danmark och Fin- hingtonkonferensen, till en ny av- gress föreligger ett förslag om 10 Denna lilla detalj är ingenting än skiljedomsavtalen.
Frågan berörs land, dessa radikala avtal, som in- rustningskonferens där det ofull- nya kryssare.
Frankrike ökar anta- den att tyska köpmän i Hankow, mitt i bl.
a. också i L ä n g s h o r i s o n- nefattar samtliga tvister utan un- arbetet skall fortsättas.
i brännpunkten alltså för oroligheterna, gå let undervattensbåtar och i den i ten.
omkring och sköta sitt arbete med en b in- dantag.
Washington undertecknades för 5 dagarna antagna lagen om Frankri- del om armen, som anger deras nationali- De v i n P artikel A r m b in.
I detta sammanhang vill vi sedan av Förenta staterna Eng- kes stridsberedskap ge följande ord tet.
Deras tyskhet är dem ett skydd!
Så uttryck åt fordringarna på franska långt har det kommit år 1927!
Märk det- d bilden e l n ar fullständigar och längs fördjupar artikel i Tidevarvet nr vad rom sker hori- inra ta och tänk på, att det icke är länge * - 49 av 1925 där fru Anna Wiclsell folket: » Varje fr ans k man och din de icke kunde och icke vågade sticka sonten.
skriver om Skiljedomstankens u t - kvinna skall i k r i g kunna uppbå- näsan utom sina gränser, därför att de ~.
A l l v a r, h ö g t i d o c h gläd- veckling.
Fru Wicksell påminner das till landets » skydd ».
E n bestäm- ro hatade, hunsade och motade på alla melse däri tillåter försöksmobilise- punkter och i alla företag.
Utan att kalla j e s t ä m n i n g är F r i d a Här- bl.
a. o m har Sverige vid förbunds- ners intryck av Centralförbun- ring i fredstid av alla industrier!
dets för nykterhetsundervisning församlingen väckt och fått anta- och Nedrustningsförslag.
Nordisk skiljedom.
jämt i v a l t i d e r.
kostnad annat bordade z liknings- och K r i n g k y r k a n o E h r el i. som finnes infört i Genèveprotokol- gionsproblemet av E.
Meningen med detta förslag England har antagit Coolidges inbjudan till konferensen.
Men Italien och Frankrike ställa sig av- visande.
Troligen kommer därför konferensen att inskränkas t i l l de tre makterna, England, Förenta staterna och Japan, vilket naturligt v i s minskar dess möjligheter.
Man- chester Guardian anser dock att » varje fritt utbyte av tankar kom- mer att betjäna freden, och den sammanträder.
minsta besparing i den förkrossan- kommer att följas av en artikel i var givetvis att så småningom nå nästa nummer.
fram till ett allmänt fördrag om Ka r i n Ham ma r visar i Ska- obligatorisk skiljedom.
Vid skapan- l e t o o h k ii r n a n på de möjlig- det av ett sådant fördrag måste de heter som rymmas i propositio- bestämmelser, som redan finnas in- nen om skolväsendet.
Tidevarvet tagna i de enskilda ländernas trak- återkommer t i l l denna sak.
tater, ha ett stort inflytande.
Där- för är varje genomgripande skilje- ningskommission domsavtal, som k om mer till stånd Men rustningarna till sjöss äro för- Dir. Paul Pagels, värde.
Genèveprotokollet hållandevis lättare att komma över- Kommendörsgatan 15.
Tel. Ö.
2298, 10-12, 2-4 r ?kliK i ~ r o p r l i o n i st # de skulic riiiimm.
bära all chikan ef ' rr rir ' d ' kri * '.
Att X S I I m och t-d=w.
silide pl deras sor.
Hur myck * ' ' P~lmwQd=m. ' - M.
hisi- r w svarsskrifter, m " ' 9nk1a~1 ' ~r.
statistik och h i i r b h l har inte P W L ~.
I ~ fram under och tillbakavisa anklagelser, De måste, ty det blev mer och mer klart, att det som är viktigt för ett folk i världen är reputation, ett På gott den rykte.
vägen kommo de inte en tum.
Däremot låg; själva nederlaget fröet till ett nytt rykte och grodde.
Tyskland blev som bekant i Versaillesfreden av med sina icke av intet, och det blev ens om och kunna behandlas för sig oberoende av övriga rustningar.
också de rättigheter, kolonier.
Tyska medborgare som de in berövades tress erade icke till intet, då det försvann.
Coolidge anser.
att ett gott förar- europeiska maktgrupperna tillskansat sig i O m det nordiska avtalets histo- bete på den linjen skulle underlätta Kina.
De ha ju som bekant vissa hamnar, rin i SWRP s k r i w p4 nnnal rliillr fiirlimdlinparnn om de betydligt dem t i l l en kompromissfri, sin egen polis, sina egna domstolar, och anskaffar sjuksköterskor och barnsköter- i tidningen en åhörare av debat- mera invecklade frågorna Om lant- » opraktisk », aktiv fredsvilja, som deras undersåtar äro ic ke ansvariga inför kinesiska myndigheter Allt detta har, som (Forts å sid. 4) rkiir.
V a l l ~: ~ l I#.
l x II.
~ ~ Sl&lt;wkliolm.
~ ~ ~ ~ I w i stortinget och h,flliir3~:,rcl.
vi veta, spelat en oerhörd roll för skapan- Tel. 861 ni.
N.
241 II.
det av den nuvarande spända situationen.
Kvartslampa, Diathermi, Elek.
Enpelbm S ~ ~ k f i ~ &amp; ~ y r ~ Det bästa småbrödet och kaffe- brödet köper man I Majas Hembageri Bergsgatan 36, Stockholm Tel. Kungsh.
54 68 Allvar, högtid och glädjestämning Tyskland blev alltså genom en katastrof befriad från sitt kolonialförflutna.
från delaktighet i och ansvar för den europei- ska orientpolitiken.
I hela denna uppgö- relse mellan kolonialmakter och orient, är det den besegrade ensam, som står fri.
Det är 20 år sedan en allmän k y r k a n angav den huvudtanke, reläsarna hade det lyckliga grep- upplysningskurs för nykterhetsun- som sedan som en W tråd gick pet att beledsaga sin framställning dervisning var förlagd till Stock- igenom det hela, då han talade o m med berättelser ur sin egen erfa- rädda liYIt, kuli,,.
tyskarn.
göra affärer i den Centralförbun- att kunskap ej iii nog utan att renhet.
Dem glömmer man e j l i k a skydd L&gt; stn armbindel, som m p r i * di t a 135:te!
A t t döma av anslut- hjärtat måste vara med i nykter- lätt som siffror och allmänna tale- den i n d n partrin I handrln.
att har i r rn K~ri " amru ' " n~ ' ' hie " " - fin nes överal lt ningen och det stora intresse, med hetsarbetet.
Många av föreläsarna sätt, och särskilt som lärare är l " ' " nn.mm n ' ' ni ' b ' i ' y ' ' ' " ' Sockerbageri-Aktiebolaget, Stockholm.
vilket kursens många o l i k a f ö r e lyckades # ripa sina åhörare e j nian tacksam för dem.
Man vet Im, Tyskarna ha alltså genom nederlaget läsningar följdes av deltagarna, blott genom sin vetenskapliga ka- hur en sådan framställning ur le- var det tydligen ett gott grepp av pasitet och sakliga framställning vande livet inför barn i synnerhet förbundets ledning a t t just nu för- utan också genom den personliga talar bättre än många och långa vilket hot och våld icke spelar någon roll.
m lägga kursen dit.
Det var c:a 1,200 underton av allvar och ansvar in- förmaningar.
Hurudan har taktiken mot Kina varit?
M o d e m a g a s i n för frågans sociala räckvidd.
Så t.
Tisdagens program var ägnat åt Skrämsel och hot.
hot och skrämsel, slut- deltagare anmälda.
Kungsgatan 53.
Tel. 108 51 Nykterhetsspörsmålet fick en i - ex. gjorde onsdagens föreläsningar frågan om nykterhetsundervisnin- ligen våld.
PI vad sätt påtvangs Kina S T O C K H O LM.
allsidig som sakkunnig behand- - a v professor Johan AImkvist om gen.
Förste inspektören r i d Stock- opiumhandeln, exterritorialrätten, som kränker dess suveränitet, och den ling, p å samma gång som anord- alkoholens inverkan på prostitu- holms folkskolor, doktor Karl,, ~rna förstått a t t l i t det hela ~e tionen och könssjukdomarnas ut- Nordlund, höll tre föreläsningar, en prägel av fest och stämning.
bredning och byråchefen Wijk- varefter diskussion följde.
Doktor under induilri.~i5mm.
lmIndoin i Eng- Lokalerna vackert blomsterprydda marks om brott och alkohol ett Nordlund berörde den förändring lhtd fnr lw år sen?
Genom våld.
och unison sång före varje före- outplånligt intryck.
De många i själva problemställningen, som Men det där går inte längre.
Kolonial- är förbi, läsning - sådant är ej utan bety- som ta lätt på frågan om de fina- ägt rum inom nykterhetsrörelsen skedet och utpressningsskedet nu inte hjälpas.
Det måste av- delse.
Men framför allt bereddes re alkoholvanorna och det glada i vårt land när det gäller nykter- det kan Grahamsbröd o. våfflor bröstkaramell 10 proc.
påbröd lämnas.
Hostol O l g a E l Men da h l ka - Vi ' ändra sorgklänningar på dagen!
Alltid det senaste.
Sorghattar och so res la jo^.
Leja-Magasinet Stockholm.
- ' - restaurantlivet, skulle haft gott av a t t höra professor Almkvists all- var inför problemet om dessa va- nors skuld till utbredning a r pros- titution och könssjukdomar.
Byrå- chefen Wijkmark liksom inspektö- en på Operan.
Det förefaller, då man efter vec- ren hos Stockholms nykterhets- kans slut låter tanken gå tillbaka nämnd, herr Sällqvist, som talade t i l l den givande kursen, som om om alkoholens inverkan på familj Ärkebiskopen r i d milt tal i Stor- och hemliv, och flera andra av fö- de nna festivitas genom de stor- högtidligheterna, öppnings- högtiden i Storkyrkan.
stadshus- festen, högtidsfesten på Konsert- huset och Peer Gynt-föreställning- slagna hetsfrågan i allmänhet och även sina armbindlar, som nykterhetsundervisningen.
Från och vandla i Hankow utan några att under den Wieselgrenska tiden extraordinära åtgärder 1 / 11 sitt skydd, de och lång t i d framåt vara en ha- liksom ge en antydan OR II vilket håll ut- vudsakligen lip ii ix och etisk frå- vecklingen bör gå.
Armbindeln varslar ga, kom en t i d v i d och efter se- mitt i det farliga nuet om en bättre fram- kelskiftet - då man allmänt anla- tid.
Devinez.
de medicinska synpunkter på pro- blemet.
Undervisningen i nykter- handla re I - (Forts. &amp; sid. 4) Glöm e j
Alltjämt i valtider vi slutade vår föregående ledare med en förklaring, a l t om Tidevar- Aldrig sak= Skalet och lighet.
kärnan.
Öppet brev till vet en gång skulle finna för gott ' D A är visserligen anmärknings- att starta en valrörelse, så skulle värt, att i det särskilda utskott, den ärade allmänheten ej behöva om blivit tillsatt för alt behandla sväva i okunnighet därom, ej hel- skolreformförslaget, invaldes som två av andra kamma- ler skulle vi då neka oss att sätta suppleanter rens kvinnliga ledamiiter.
Ännu upp våra kandidater allt efter den ordning vi ansåge skäligt.
Det ser anmärkningsvärdare är likväl, att från första kammaren fröken Hes- ut, som om det vore av nöden att selgren ej invaldes i detta utskott.
börja detta nummers ledare på Även om m a n icke längre bör för- samma sätt.
Ty alltjämt är det d. s. k.
” Tidevarvspolitiken ” som n- våna sig över vad som kan ske, ses ligga till grund för den vid kan man nästan förvåna sig Över detta.
Uppfostran hör ju till de stadsfullmäktige och elektorsvalen utsända kvinnolistan.
Vi hänvisa frågor, som nian med alldeles dir- skild patos hänvisar till kvinnor- til föregående nummer, hur där- med förhåller sig, det är enformigt na.
Och fröken Hesselgren är den att gång på gång upprepa saker enda av riksdagens kvinnliga le- som har särskild pedago- för att klarlägga motståndares damöter, gisk utbildning och därtill på ett medvetna missförstånd.
synnerligen framstående sätt ut- Den s. k. kvinnolistan har emel- övat undervisning.
När nu denna lertid rönt en oväntad uppmärk- för hela vårt folks framtid så vik- samhet och är huvudstadspressen undervisningsfråga skall av- all tack skyldig för den storartade göras, förbigås hon, eller snarare, klam, som därigenom kommit man avstår att begagna sig av densamma t i l l del.
detta må nu ha hennes stora förmåga och sakkun- skett i form av högstämd manlig skap.
Det är mer lin bedrövligt.
naturligtvis is först och främst alla indignation, 3:dje klassens ovett Men saklighet och duglighet är lärarekrafter böra bekanta sig med, eller t. o. m. uttyttjande av ett till- nu en gång icke gångbart mynt, men som i nästan lika h ii !^ grad iii fälligt tryckfel.
lämpad för hemmen.
H em men ha Dagens Nyheter - v i vilja icke varken inom riksdagens väggar hittintills rätt ofta a v skolan Ix- handlats som rätt efterblivna och yttra oss om dess idealitet, som vi de ha därför alla skäl att söka huvudsakligast känna genom bras- mera feministisk än kvinnolistans följa utvecklingen på området, i kande rubriker om mord och jätte- synnerhet som hemmen vanligt- s. k.
” feministiska ” program.
Ti- skandaler - har mistat sina illu- utgår nämligen från » krafsa kastanjerna ur el- när skolan varit nära att sioner och känner sig snopen.
Icke s devarvet a m h ä ll e t och anser att kvin- nog därmed, alla ädla män som ” troget och framgångsrikt kämpat tiga eller i vår tid.
all ä vändig, icke endast ur enbart fe- ministisk synpunkt.
Ja, SA radika- advokat Staël von Holstein.
Enligt referat i dag av Dagens Nyheter har Ni i Er » fräna kritik » av Kvinnolistans ovederhäftiga ak- hälle vi alla vilja tjäna bäst gagnas genom en skärpt klasskamp eller genom försök att avtrubba den- samma.
Men vi ha inte rätt att till- vita varandra smutsiga motiv.
Ehuru jag visserligen ej förstår vari » valmanövern » skulle bestå, då ju faktiskt elektorsvalen ske samtidigt och under samma parti- beteckningar som stadsfullmäktige valen, frågar jag Eder härmed, om.
Ni i verkligen menar att vi alla, som mer eller mindre gått in för kvin- nolistan, och alla i någon mån äro- medskyldiga i valuppropets miss- tag - genom att ej ha ob- serverat detsamma - att vi, säger jag, vars liv och verksamhet är Eder sedan decennier vill bekant, skulle lånat våra namn till något, som rättfärdigar Eder insinuation ?.
Stockholm den 9 mars 1927.
AN- na av vemod.
Nonsens!
Låt oss hålla oss till fakta.
Ty sedan kvi n- la äro vi, äro och förbliva.
Och vi mesta av det levande liv, den ener- förstå mycket väl, att all efter och gi och arbetslust, med vilka natu- norna velat göra allvar av sin ~ a l l a som, slungas ut mo!
” feminis- ren utrustat dem, och dessa goda medborgarrätt, ha de samvetsgrant men ” i kvinnolistan och som Tide- gåvor få rent av utvecklas vidare på alla punkter bekämpats.
varvet får kläda skott för, det gäl- under självständigt ösande ur vis- ” Med männen för samhället ” är ler i grund och botten Tidevarvets hetskällor och ostört smältande av de närande ämnena.
Det låter ju Dagens Nyheters ideal!
Tidevar- radikala hållning Ty Tidevarvet sagolika men det naturliga och sol- vet däremot menar varken med och d e t t a är Tidevarvspolitik klara har alltid v arit svårast att Bland alika nätt att misstänklig- eller mot männen utan försam- - anser det som ett svek mot sam- förverkliga.
Vi ha alltså alla öra K v i n n o l i s t a n och sv- skräcka väljare därifrån anteckna h ii I I e t. men icke valbeteckning- hällsutvecklingen, mot ungdomen, skäl a l l vara tacksamma för en ” samhället främst ” som täck- mot framtiden, att hela den bor- positionen, Kärnan kommer att vi- vi antagandet, att valledningen, då sa sig äga en vitalitet, som oskad- listan i a I I a k r e t a r upptar sam- mantel för borgerliga klassintres- falangen på grund av liggör skalets eventuella skavanker, m a namn, skulle ha tänkt sig en sen.
Det är visserligen en bra val- gerliga klassintressena sluter sig tillsam- och tvenne stora värden: initiativ sammanräkning av rösterna tvärs- fras alt säga, att kvinnolistan ge- man mot arbetarpartiet.
Vi vilja och solidaritet, vilka den gamla me- över alla kretsar.
Så är ju inga- Iunda fallet, och fastän prejudikat nom sin säraktion hellre vill hjäl- e j låna oss till detta svek.
Och ta- på listor med samma namn i oliks pa in en bolsjevik, än ” en dugande lar man om den kommunistiska fa- valkretsar ännu ej finna.
kan ing- liberal kvinnlig kandidat ” på den ran - vad kan mera än borgerlig en bevisa att metoden är ogiltig.
borgerliga listan.
Vi veta icke, hur samling stödja och underlätta bol- Vidare: Fröken Anna Åbergs- långt liberalernas storhetsdröm- sjevikernas framryckning.
son skulle e j vara valbar på grund mar sträcka sig, eller hur många Beträffande resultatet och hu- Här finns kandidater de tro sig kunna sätta ruvida kvinnolistans anhängare däremot prejudikat.
a t t person, liknande Märkligast ställning är dock b l att i v anteckna, i t vald.
in.
Kvinnolistans initiativtagare linka sig att lyckas eller inte.
vilja ha tydligen icke velat gå in på den vi endast tillägga, nit det är e j i n g e n k r i t i k riktats mot frågan vilka ” dugande kvinnor ” möjligheten till framgång eller man gör, när man rekommenderar d e n am n, som Kvinnolistan upp- som stå " i främsta ledet ” på libero icke framgång, som bör vara det emigrationen som botemedel.
t a r, blott mot dess utsiktslöshet att K a r i n H a m m a r. ly e k a s!
lernas listor.
avgörande, utan vad Rom är r ii t t.
På förekommen an- ledning.
- - pro- i. '
Vad däremot ” Tidevarvspoliti- För den skull kon Tidevarvet i e k e ken ” beträffar.
så är denna långt stödja borgerlig samling.
Hallands länsför- bund av att Dagbladet talat ståendet Frisinnade Kvinnors Riks- förbund med att påpeka.
att Svenska terna i Föreningen Kvinnolistan ».
har ord.
länsförbundsmöte i Pers- ska, Trädgården, V a r b e r g söndagen d.
13 mars kl. 3,30 em. att redogöra för Mötesförhandlingar.
Kl. 4: Diskus- ägde rum vid sammanträdet d.
25 fe- relse för sion efter inledningsanförande av bruari.
Fru Hot Adler.
KVINNORÖRELSEN JUST - om att därbakom stod en » anonym valledning ».
Advokat Eva Andén har i samma tidning bemött på- valet av Föreningen Sammansättningen ordinarie sty- Kvinnolistan, är följande: vilket Kata- logredaktör Beda Cederborg, ordf. Ad- Eva Andén, v. ordf. Övriga leda- möterna telegrafexpeditör Signe Andersson Emilia Bergstedt, fru Sigrid NU.
vokat T i l l diskussionen inbjudes kvinno fru organisationer och enskilda intres- serade kvinnor.
Nya medlemmar vinna inträde.
Länsförbundsordf.
Johansson, Ingeborg Walin och vaktföreståndarinnan Henny Wifstrand.
Kring kyrkan och det religiösa problemet I. källare, medan tiggaren, som hon Vår tid är i många avseenden så vänligt bespisar, och som för- den pietetsfullt bevarande.
Upprörd bannar kyrkan, inom sig kan äga Hilda Sachs över föregående generations tank- frön till religiös blomning.
Tänka fyller 70 år den 13 mars.
och hon kom.
lösa insättande av nya, ofta halt- v i vidare på de från kyrkligt håll mer säkerligen att från när och fjärran lösa vanor och skapelser, med upp- så ofta hörda förebråelserna att hyllas och tackas för sin rika gärning som skriftställarinna och talarinna.
offrande a v gamla värden, har den » kyrkorna avfolkas och folket av- Och med tillfredsställelse kan hon säga gjort till sin uppgift att återskänka kristnas », så må vi fråga oss, huru sig själv, att åtminstone några av de ön- dessa värden deras berättigade många, som i forna tider besökte skemål för vilka hon under åratal kim.
plats.
kyrkan, verkligen drevos di1 av in.
pat blivit förverkligade.
V i som voro med under rösträttsstri- På det kyrkliga området har den- re drift, och huru många som år minnas, hur Hilda Sachs stod i na uppsökande och återställande gingo di1 av gammal god vana.
la ledet bland dem som togo det ini- riktning kanske haft sitt vidsträck- Och kan det e j betraktas ett ii.
vilket ledde t i l l bildandet av K.P.R.
och vi minnas även hur hon taste fält.
Det är e j endast de gam- utslag av radikal ärlighet, att.
då la målningarna, som knackats fram den personliga friheten i hemmen sedan i tal och skrift och som mångårig styrelseledamot a v Stockholmsföreningen under århundradens vitlimning, el.
blev större, de.
som e j kände sig outtröttligt deltog i arbetet för rösträtten, ler de gamla snidande bilderna.
som ha någon uppbyggelse av sina kyr- tills målet omsider nåddes.
återställts på sina platser.
Även kobesök, upphörde därmed.
Och Redan tidigt hade Hilda Sachs okuv- gamla hymner och kyrkobruk ha slutligen, för att vidröra det mest liga rättskänsla 1-11 in hennes intresse åter inflätats i gudstjänsten.
Allt tragiska, kan det inte även ha gått även på en annan samhällsfråga, upp- hävandet av prostitutionens reglemente- detta ger åt kyrka och gudstjänst att just många av de djupast ring.
något fylligt och traditionsbetonat.
ösa andarna i nutiden ej mera Många och bittra voro de strider som Men det är också just inom kyrkan.
känna kyrkan som sitt andliga slutet av förra och början av detta &amp; r- som vi få det starkaste intrycket hem.
Att allt di4 forna, som pie- hundrade fördes om reglementeringens vara eller icke vara Dess motståndares att av det begränsade i denna tids- tetsfullt bevaras inom kyrkan, lik- börja med ganska fåtaliga skara blev ofta strömning.
Det gäller här likvisst visst trycker dem, att för dem utsatt för ett mycket skarpt klander, ej något yttre.
- Det gäller, om v i många former inte gå att fylla med minst från framstående representanter för skola nöja oss med detta gamla.
levande religiöst liv.
Om så är.
den medicinska vetenskapen.
Oförskräkt, kläda det i de vackraste former skulle som kyrkobesökare I våra logisk, varmhjärtad, uppträdde Hilda Sachs gång på gång mot reglementerings- och så gott vi kunna söka gjuta dagar främst återstå: ur de religi- systemet och t i l l den förändring i den all- nytt liv däri.
Eller om v i med upp- ösas led de mer osjälvständigt re- männa uppfattningen av denna fråga som offrande av den pietet.
varmed vi ligiösa stämningsmänniskorna, för så småningom uppstod och som slutligen helst önskade omge den fäderne- vilka barndomsminnen och reli- ledde till reglementeringens upphörande, ha hennes inlägg säkert i hög grad bi- ärvda religionens åskådningssätt, dragit Ej minst torde detta ha varit fal- ställa på oss själva och på let med hennes år 1912 utgivna bok » Den andra den skoningslösa frågan: Ha svarta domen », där hon klart och över- tygande uppvisar reglementeringens ovär- vi några religiösa behov och hur diga och omänskliga innebörd.
Mycket skola vi tillfredsställa dem?
av vad som säges i denna bok kan f. ö.
De religiösa anlagen.
de uppträ- med stor behållning läsas just nu i sam- da som andra själsanlag, ärvas som en del kanske också till självgodhet band med frågan om lösdrivarlagens fort- de.
slumra över släktled som de.
och självförhävelse gent emot icke satta tilämpning på s.k. prostituerade kvinnor.
blomstra härligt hos de religiösa kyrkobesökare.
Hilda Sachs avlade i sin ungdom lära- snillena och nyskaparna.
eller tun- Träda vi så inom kyrkans murar rinneeexamen och intresserar sig allt- nas ut till stilla sammanknäppande och lyssnar till dess förkunnelse, jämt för pedagogiska frågor.
Hon har av händer hos tysta stämningsmän- måste vi säga oss att den är en för- varmt ivrat för att även flickornas under- niskor.
Men hos en stor del män- kunnelse för de djupt religiösa.
visning i samma utsträckning som gos- niskor finnas de ej alls, och denna Den är ej endast uppfylld av Kri sarnas skulle bekostas av staten, och även frånvaro av religiösa anlag innebär sti aktiva gudsrikes- och kärleks- härutinnan har nutida uppfattning givit henne rätt.
på intet sätt något mindervärdigt.
lära, även tonerna från siande och Men hennes tid a h krafter ha r ä k t till Hur många starkt etiska personlig- ittnande gudsmän fram till Pau- för ännu mycket annat.
I oliks tidningar heter, varmhjärtade människor och lus, bilda tillsammans en mäktig har hon under årens lopp strött kring sig goda medborgare finnas e j i deras kör av religiositet.
Hur är det då, en mängd arliklar I allehanda kulturella ämnen, ej minst på det estetiska områ- led.
Och omvänt, hur ofta ha ej att så många religiösa människor det Skådespelarkonsten ligger särskilt människor med religiösa anlag före e j finna sig till rätta inom Kyr- hennes hjärta nära, men även modets sin » omvändelse » levat ett antiso- kan?
Ack.
alla de heligs skrifter.
växlingar ha i henne funnit en sakkunnig cialt, ju ofta v i l l lir.
Den religiösa na med sin storslagna legendariska skildrare, och hennes vänner veta att hon litteraturen överflödar av sådana världstillblivelse, sina syner och också har en stor förmåga att med konst- förfarna fingrar själv förverkliga mode- skildringar.
Det är alltså en art- under, allt sitt skälvande patos.
ha tecknarnas anvisningar.
skilnad, mer än en värdeskilnad, i så många århundraden behand- För ett antal utmärkta översättningar, åtminstone så länge det gäller det lats, utlagts, omsatts i system och särskilt från franskan a h italienskan h i stora flertalet.
Ty de största män- dogmer,: alf man har en lång väg niskor man möter i livet eller böc- att gå tillbaka för att nå deras har hon givit livfulla skildringar av ak- kerna, de äro dock religiösa eller verkliga hem.
Och främst av allt, tuella livsproblem I nutidsmiljö.
religiöst betonnde.
De bli alltjämt prästerna ha vant sig vid att allt- Denna lista på Hilda Sachs intresse- de nyskapande.
de utlösande, de för alldagligt och i överflöd använ- och verksamhetsfält är ingalunda full- upplevande.
De icke religösa bli da de höga orden för de höga be- ständig, men den är ju imponerande nog!
Det mest imponerande är emellertid att alltjämt de andligt improduktiva.
greppen.
Nåd, kärlek.
omvändelse, HiIda Sachs ännu vid 70 år är samma de mer jordiskt levande.
Och dock.
bekännelse, förlåtelse, är det inte rakryggade a h varmhjärtade förkämpe hur mottagliga äro icke de flesta .av begrepp inför vilka en religiös för ideela värden, lika brinnande intres- dem för det direkta inflytandet av människa måste tiga eller sänka serad av framtidens gestaltning som i unga år.
Hon hör e j till dem som slå en verkligt religiös personlighet.
rösten.
Kan hon, utan att reagera.
sig till ro när en seger är vunnen, hon vet Skulle man emellertid från ovan- höra dem gång på gång, som så och känner att det alltjämt finnes myc- stående utgångspunkt företa en ofta sker, under en gudstjänst ut- ket att kämpa mot a h att kämpa för klyvning av ett folk, ett samhälle, talas, som de mest alldagliga före- I Sv.
Kvinnors medborgarförbund är hon en församling, skulle man säkert teelser.
Går hon då ej hellre själv för närarande en verksam och hög skattad styrelseledamot.
och allt emellan kommo till det mest oväntade re- till de heliga skrifterna, uppsöker åt synas fortfarande artiklar av hennes sultat.
E n sositetsdam kan ha de stora religiösa personligheterna h i n d i pressen.
Och från de många vänner större religiösa anlag i n en ärke- och jämför deras upplevelser med som under årens lopp samlats kring Hilda biskop, en staffånge veta mer om sina egna.
Ty själv vill hon, om Sachs stimulerande och vänfasta person själens brottning mellan ljus och ock i största ödmjukhet, även vara lighet ledsagas födelsedagslyckönskning- arna av en varm förhoppning att hon mörker än fängelsepredikanten.
skapare, e j endast lyssnare och ef ännu e j på länge må förtröttas i striden Den lilla prästfrun, som så troget tersägare.
för rättfärdighetens och skönhetens her- ravälde på jorden.
Hell HiIda!
följer sin man till kyrkan.
är kan- E.L.
Alma Sundqvist.
ske i själen mest hemma i kök och (Forts.) som - skola - Med anledning av - Aldrig har i en tidning de brännande kommit en så inpå livet som Tidevarvet »!
Aldrig ha problemen i en lättillgängliga form belysts så friskt och strålande rakt på sak.
så bju- dande, så allvarligt, så ofrånkomligt!
Och man önskar att man hade sitt hjärta på sin fattiga tunga, så att man kunde ropa ut över världen sitt ve och sin vilja sitt ve över eget och andras sovande » Bojgen » - taktiken, » ude- nom » ack i 4 sällan » tvers sigjennem och sin vilja att förena sina händer med de andras.
i den länk av människor jorden runt.
som kan säga: » vi vilja » och: I vilja i c k e ».
vi vilja en ny under- visning för våra barn, i en fredligare anda och efter en friare metod, vi vilja icke en skolform, men många.
anpassande sig efter livets krav.
vi vilja icke kris.
ej heller förberedelse till krig - både för den Tör- nekrönte österländingens skull.
vars lära vi skrytsamt kalla vår, och för vårt sunda värdsliga förnufts skull, vilja vi det icke.
vi vilja icke betala skatt I mått av vår arbetsprestation.
utan I mått av vad vi för vår personliga del använda av ailas ge- mensamma egendom.
vi vilja icke a t t sla- en genom tullar och monopol ger åt den ene vad den rövat från den andre.
vi vilja ha rätt att utbilda oss t i l l att söka, och att efter kompetens a h duglighet er- hålla vad arbete som helst, oberoende av kön och giftermål.
Vi vilja ha frihet från att tvångsvaccinera våra barn ni.
v i upp- fylla samhällets rimliga fordringar på smit- toskydd.
vi vilja h i bort hyckleriet kring verklighetsfrågorna, vi vilja h i föräldraan- svaret insatt på föräldramöjlig- hetens tidigaste stadium så långt en etisk a h hygienisk-ekonomisk vägledning kan göra det vi vilja så långt vi förmå det göra rätt för oss uppfylla våra skyl- digheter, betala vår existens med vår in- sats: allt på den plats u h i det arbete som ingen kan bestämma för den andre, men i vilket var a h en i ödmjukhet måste » ana » sig till Vår Herres mening.
Mor Elna.
frågorna Vaccinationstvång eller icke.
Doktor Ada Nilssons uppsats i n:r 5 av Tidevarvet angående vaccinationen gladde mig och säkert många flera obeskrivligt, objektiv och utredande som den var.
Det är att hoppas, att den skall giva uppslag till ett stort antal sympatiuttalanden o c h yrkanden om vaccinationstvångets avskaf- fande.
Min egen erfarenhet min lilla flicka har efter vaccination vid ett års ålder framlevat sin barndom i sjukdom a h Ii- dande och först efter 7 -- 8 års vatten och dietbehandling blivit frisk - har gjort mig djupt upprörd över vaccinationstvång- och jag anser att det bör borttagas.
Så har ju också för länge sedan skett i England.
med dess längre erfarenhet av vaccinationens följder.
Mosstorp, Nyköping.
Mimmi Lindström.
Vad som kan hända en shinglad sjuksköterska I Tidevarvet stod för en l i d sedan en liten historia om en ung flicka, som inte blev antagen vid Röda Korsets utbild- ningsanstalt för sjuksköterskor av den anledningen att hon hade kortklippt hår.
Mot den stränghet ifråga om sjuksköter- skornas både hår och klädedräkt som ovanstående händelse är ett exempel på har protester rests från fler håll.
I Stockholmstidningen av den 3 mars uttala sig fyra läkare, Professor Israel Holmgren, doktorerna Andrea Andreen- Svedberg, Alma Sundqvist och Karl-Otto Larsson för det berättigade i kraven på större frihet ifråga hår och kläder, som framförts från de yngre sköterskorna En sjuksköterska bör h i rätt att själv välja om hon vill ha kort eller långt hår Ur sjukvårdssynpunkt är det i alla h i n - delser lämpligare med kart hår, som är lätt att hålla rent och bekvämt att ordna För en anställning vid Serafimern säger professor Holmgren - spelar hårets längd ingen roll, medan d:r Larsson framhåller att en god fackutbildning är det viktigaste om -
De nordiska skilj edomsavtalen.
Så- Vid Birgit Nissen.
Av D e t var verkligen spänning in- för debatten om de nordiska skil- jedomstraktaterna i Norges stor- ting i förra veckan.
Man v i s s t e att stortingets avgörande skulle fällas till traktaternas fördel, och tid Vi leva i. dock fanns där kvar en liten ängs Det är en och storslagen lan, som sade: Kan det ännu lyc- I vissa avse att alla föregående tider blekna inför den.
kas en liten oförnuftig och ener- gisk fraktion a l l stjälpa saken!
I andra avseenden så arm och fattig.
Då den sista konventionen mel- denna tid begav det sig att en man alldeles av en händelse kom in på ett visst lan Norge och Sverige angående slag är studier.
Det gällde att utfylla den fredligt avgörande av alla tvister En socialfilosofs er- farenheter.
, blev undertecknad den 25 novem- överflödiga tiden på en liten nykterhets- föreningens möten, och detta ledde till sru- ber dium av lets 1925, möttes överenskommel- vissa tänkares läror om samhäl- sen med varm sympati i Norge.
och den enskildes liv.
Intresset gällde Den betraktades som ett fullstän- George, Herbert Spencer, John digande av den norsk-svenska skil.
Stuart Mill, Platon Kant och några andra.
Det visade sig snart att detta studium Ty därigenom ställ- de han sig helt utanför den övriga mänsk- ligheten och blev en eremit.
Det är det egendomliga med dessa tän- kare, att de ställa en mängd frågor till folk, som de icke vilja eller kunna besva- skov.
Till traktaten med Sverige kom tanken på liknande avtal med Fin- land och Danmark.
Norge ville ge- nom dessa nordiska traktater stäl- la sig klart och säkert in i den in- skrifter.
Men ternationella fredspolitik, som Na- kom till och tionernas Förbund slog e t t slag för fick erfarenhet av.
Han gick från den ene till den andre av sina bekanta och ville tala med dem om det han läst i de visas vilken av vännerna han än vilken tänkare han än bragte på tal, blev genom Genève-protokollet och,. "
.,, m axelryckning och ogillande leende.
Det skulle dock bli än- då värre.
En gång kom han till en av vännerna for Henry George och hans jordvärdere- gest åt pannan formulära.
Vännen och gjorde sade en blott betydelsefull två ord: Allvar och högtid.
IF^.^^.
fr. sid. ii skiljedoms- var mark.
Mötesplatsen.
arbetat Lo- ~ Traktater.
med andra län- der skulle så följa efter.
Uppskovet med behandlingen av saken i det norska slortinget hade och bekynte tala med honom om John väl egentligen sin grund i bestäm- Stuart Mill och dennes läror om friheten melsen om, att de tre nordiska om kvinnans underordnade ställning och skiljedomsavtalen förenade något mera.
Resultatet blev.
att vännen skulle föreläggas stortinget.
Alla gick sin väg i vredesmod, mumlande nå- eller intet!
E n bekräftelse på got om dumma personer, som tro sig den goda, länge följda nordiska vara bättre i n annat folk.
fredspolitiken i dat hela.
Alla nyk- En annan gång ville han bryta en lans tra fredsvänner måste bli nöjda svaret detsamma:.
~ Henry var ett stort misstag.
Ny modell.
stoppad wh kladd och mun vårt lands goda traditioner i skil- med g d l l stjirnrar gick ut ifrån att t r a k t e r n a skul- jedomsfrågan.
le bli ratificerade, även om det Resultatet av omröstningen blev skulle komma in något av ett miss- ju som väntat rar en ganska stark ljud med anledning av traktaten majoritet för traktaterna.
Men det oRS.l REKoRDPR ' S utesluter inte, att debatten både i med Danmark just nu.
Missljudet kom.
Och dat kunde pressen och annars har givit an- man vänta sig, efter den ganska ledning till en del skarpa uttalan- starka agitation som sattes igång den mot Danmark både från folk.
inte minst bland bondeungdomen som tar Grönlandssaken mycket innan Grönlandsavtalet kom till aIIvarligt, och från andra kretsar, stånd för 2 år sedan.
Och där res- som mera tanklöst sätter en sak tes från olika håll protester mot som skiljedomsavtal i förbindelse ratificerandet av ett med vårt mellanhavande med Dan- avtal med Danmark n II.
Det märkvärdigt noa inte egentligen Emellertid är saken klar.
Och partipolitik i saken.
Johan Cast- alla parter äro väl egentligen gan- bergs efterträdare i Det radikale ska tillfredställda.
V i har fått Eskilstuna lokalavdelning av folkeparti, Moe, Kirk ifrån sin t r a k t e r n a, och glädjen över det- Frisinnad?
kvinnor höll årsmöte gamle ledares ståndpunkt och ta- ta är stark och varm i vida kretsar.
tisdagen den 22 febr.
1927., lade emot traktaterna, då saken Inslaget a v Grönlandsstämnin- nu äntligen kom upp i stortinget.
gen verkar, när vi nu tänker till- Till ordf. omvaldes fru H.
Hult.
Övriga styrelsemedlemmar blevo: fru I.
D Högerns representant och ledare i baka på det, som ett ganska friskt Oslo, stortingspresidenten Hambro, intermezzo i sakens behandling.
fröknarna H. Nordlund, S. Ekström Fernström, E. Gabner samt fru H.
La nu senast den norska regeringens Det gick för övrigt som det måste son.
Till suppleanter valdes fröknar delegeade i Folkförbundsförsam- gå, och som det norska folket ville L. Guthe och M. Werleman (nyvald) samt lingen, her länge ansett det som att det skulle gå.
Traktaterna be- till revisorer fröknarna R.
Ring och H. en uppgift att arbeta emot en trak- tyda en ny hälsning, e n ny trygg Leijen med fröknarna S.
Frank och M. tat med Danmark.
Mellby, bonde- förklaring, händer ånyo utsträck- partiets ledare intog samma stånd- ta till en förnuftig överenskom- Öberg (nyvald) till suppleanter.
Efter förhandlingarna höll fil.
punkt.
Desto ihärdigare har Nor- melse.
Alltid rätt och fred, alltid dens man Johan Ludvig Mo- rättslig, fredlig uppgörelse i de kand. fru H. Sommarström e t t winckel för att traktater- tvistemål, som kunna uppstå mel- synnerligen intressant föredrag na skulle framläggas samlade och lan oss, Nordens gamla frändefolk.
om “ Kina just nu ”.
för att saken skulle bli populär Och v i sträcker ut våra händer nu, Därpå vidtog diskussion med an- inte för att vi känner det nödvän- bland folket.
ara få dagar innan saken be- digt just på denna tidpunkt vi ha- ledning av hrr Lindbergs och öh- handlades i stortinget talade folk- de våra överenskommelser, v i viss- mans motioner i Andra kammaren.
högskoleledaren Lars Eskeland r i d te att det inte kunde bli någon Förreningen beslöt föreslå Svenska e t t stort möte i Oslo som represen- strid.
men i i gör det som en öppen Kvinnors Medborgarförbund i Es- tant för bondeungdomen, kraftigt tillitsförklaring t i l l de sista årens kilstuna att sammankalla intresse- emot ratificering.
Samtidigt ta- starka, internationella strävanden lade Fridtiof Nansen orka8 i Oslo, för skiljedomstankens seger mel- rade kvinnor för att diskutera den- na brännande fråga.
där han riktade den kraftigaste lan staterna i Europa.
Det är en politik som Nordens Mötet avslutades med ett trev- och allvarligaste uppmaning till stortinget a t t vara på sin v a k t o c h folk och åter v i l l g e sitt exem- ligt samkväm under vilket sång, icke förorsaka en brytning med pel och sitt stöd till.
musik och deklamation förhöjde stämningen.
propaganda (Forst.
fr. sid. 1.1 svårat Englands ställning i Kina, med en sådan åtgärd I åter munistiska Längs horisonten.
Stackars Si!
Ungefär p i detta sätt gick det vem han än talade med.
Mannen beslöt till slut att resignera och söka reda sig utan umgänge hat kom d4 att inrikta sig på ena- kan befria världen från dess för- tomiska och patologiska verkning- av väpnad skräck.
med andra.
Han stängde sig inne med si- studerade dem ensam och ta- ar av alkoholbruk.
No däremot har man kommit över till att be- ha uppvig- Intellektuellt och för a t t ö v e r h u v u d t a g e t ha England ogynnsamt gentemot si- arbetande kvinnor!
krossande börda besittningar och världen i öv- Ellen Keys Strand öppnas nu den I rigt.
april, och det är just för Eder, som hem- Detta Rysslands uppförande stri- met nu slår upp sina portar med ett in- handla frågan mer från sociala Internationella Kvinnoförbundet d e r emot överenskommelserna i nerlígt välkommen till vila och ro.
Hur synpunkter.
En viss sida av de för Fred och Frihet anordna d.
25 det engehk-ryska handelsavtalet många gånger hörde jag icke Ellen Key att leva på detta sätt.
Han var i grunden medicinska verkningarna in- — 27 april d. å. en tysk-polsk kon- av 1921, där Ryssland förbinder tala om hur avårt det var för mången att sällskapligt anlagd och kunde icke förlika verkan på individens nervsystem, ferens.
Den skall behandla gräns- sig, att inte på något sätt vare sig få verklig m till studier eller utförandet sig med tanken att döma sig själv till evig omdömesförmåga och övriga själs- och minoritetsfrågor samt möjlig- genom militära eller diplomatiska av konstnärligt eller vetenskapligt arbete.
ensamhet Han berättade och tystnad.
sin historia för mig och funktioner måste dock fortfa- heterna för ömsesidig förståelse, åtgärder propaganda eller agita- Mången författarinna eller blivande förfat- framkalla eller tarinna har avårt att kunna samla sig till Förhandlingarna och offentliga tionsverksamhet jag gav honom det rådet att vända sig rande få sin givna plats.
Om dessa möten komma att hållas i gräns- uppmuntra fientligheter mot Eng- utförandet av sina tankar om hon måste till TU^^.^^^^ och där framlägga sitt fall.
medicinska verkningar hade pro- städerna Beuten (Tyskland) och land från de asiatiska folkens sida.
gå I sin dagliga gärning.
kanske utan möj- Han beslöt följa rådet a h nu få vi se fessor Sjövall vid kursen f y r a tim- Kattowitz (Polen).
Englands utrikesminister mr.
lighet till den isolering som för mången med vilket resultat.
För korthetens skull mars intressanta föreläsningar.
Som praktiskt resultat av denna Chamberlain har slutligen för att är nödvändig.
Ja, allt konstnärligt och och för att om möjligt undvika missför- planeras tillsättandet vinna en bättre ordning, avsänt vetenskapligt arbete behöver ro och dess stånd, formulerade hin t i l l slut sina ön- Doktor Nordlund genomgick det a v en not till Sovjet.
I denna not un- utövare behöva många gånger verklig skemål i im frågor sålunda: förslag till undervisningsplan för som skulle sträva att åstadkomma danber han sic rysk inbland- vila.
På alla dessa tänkte även Ellen Key, I.
Kan det anses vara av någon bety- nykterhetsundervisning, som han förståelse och närmande mellan ning i engelska affärer och hop- då hon stiftade Strands vilohem.
Hon ville delse ur social synpunkt om någonstädes utarbetat för folkskolan på grund- innevånarna på båda R y s s l a n d skall upphöra skänka och dela med sig av Vetterns här- förefinnes ett strävade att bekantgöra d i val av det förslag till grundplan, gränsen.
med ett bedriva för England skad- lighet och Ombergs underbara skogars för- förnämsta tänkarnas skrifter och sätta de måga att stämma sinnet t i l l harmoni och Företaget har kommit till stånd lig propaganda i utlandet.
viktigaste samhällsfrågorna under debatt som återfinnes i kungl.
kommitté- av de lovande resultat, Rysslands svar på den chamber- inom folkgrupper, som hittills förblivit lik- betänkandet av tillkallade sakkun- som genom liknande arbete nåtts lainska noten ä r ganska förson- giltiga inför dem?
niga av den 30 okt.
1917.
I den för vid den tysk-danska gränsen ligt och avfattat i en ton, som gör 2.
Är det tillrådligt att uppsöka och folkskolan framlagda planen re- Fredsarbetet vid gränserna har det möjligt att låta saken vila.
sammanföra sådana personer inom dessa kommenderas för klasserna II och på svenskt intiativ upptagits av För enskilda individers tal i ut- skap hon i så rikt mått erfarit själv.
He grupper, som redan nu hysa sådana intres- sen, men som hittills legat stilla av brist III en mera kategorisk och på lä- Internationella Kvinnoförbundet landet och tidningsartiklar i det met på Strand kommer att bevaras just som under den tid Ellen Key verkade på uttrycksmedel och meningsfränder?
rareauktoriteten grundad fram- kongres- egna landet kan inte Sovjet göras och hålles öppet för betalade gäster, 100 ansvarigt.
Englands uttalanden 3.
Vore det till någon nytta om genom ställning där frågan ses huvud- om Sovjet äro mycket mera såran- kr.
pr mån., under april och maj samt England — Sovjet.
dessa personers gemensamma bemödanden sakligen från hygienisk och etisk de än vad Sovjet någonsin sagt om oktober.
Eventuellt kan även någon tids ett slags adresskalender kunde upprättas, sida.
I klass V I inträder den för- England har länge känt sig o- England Yttranden sådana som vistelse under sommarmånaderna erhållas.
som upptoge namn och adress pi dem sta mera systematiska behandlin- lustigt gentemot Sovjet — Ryssland.
" svarta konspiratörer ”, “ dråpare Dessa ha eljest av Ellen Key bestäms för alla?
gen i anslutning t i l l undervisning- Sovjet har på ett rent av " outhärd- och rövare ”, " inteernationella mör- kroppsarbetande kvinnor, som utan kost- Jeppe Persson.
ligt sätt " framkallat obehag för dare ” liar inte Sovjet gjort sig nad II vistas i hemmet lär att där samla en i kristendom, naturkunnighet England, fastän d e t heter att ett skyldig till.
Svaret slutar med att krafter under ferier.
Under november och och historia (sammanlagt c:a 6 lek- vänskapligt förhållande råder mel- försäkra England om Rysslands december skall hemmet vara stängt, för att tioner).
Slutligen förlägges till un- lan de båda länderna.
Rysslands uttryckliga önskan att fortsätta åter den 1 jan.
öppnas dervisningen i samhällslära i fort- oro för att främmande makter sko- det vänskapliga förhållande, som Det är vår fasta tro att Ellen Keys rack- sättningsskolan en serie av c:a 6 In lägga sig i dess angelägenheter hittills rått mellan de båda län- ra tanke skall vissa sig vara just något som fyller en uppgift i vår jäktade tid, och vill liar gjort, att det kämpat alltför, derna.
lektioner över alkoholbrukets ver- skarpt för sina politiska och eko- Något vidare svar kommer inte jag med dessa rader bringa Tidevarvets kännedom om, att Strand nu kan på hem och och över nomiska teorier och i denna sin a t t avlåtas från engelska regerin- öppnas.
åtgärder i nykterhetsfrämjande kamp är Ryssland en " nästan o- gen.
syfte dels från nykterhetsrörelsens möjligt otrevlig granne ".
Det Handelsavtalet var i själva ver- Unde al klandras för att ha lämnat under- ket aldrig hotat, det är t y d l i g t och dels från statens sida.
stöd t i l l Englands strejkande gruv- skriver Manchester Guardian, r i t t mälan I stil den värdiga och vack- arbetare, för att genom sin kom- protester nu lika litet RO^ förr kunna vara av någon nytta.
Vi ruari 1927 ra öppningshögtiden blev också ha försökt krig gentemot Ryss- avslutningen med Peer Gynt.
Det d högtid och glädjestämmning.
land och vi ha försökt diplomati Sekr. i välgö- är ungdomens livskamp, det är det förmätet att tro.
att vi befin- men utan någon verkan.
Vad vi kravet på " tvärs igenom ” och ej na oss i en renässansperiod i det däremot inte gjort klart för oss är vända dem från kommunismen.
" udenom ", som man ställts inför sociala arbetet?
Den är nästan lika makt- Om v i var litet mindre rädda för under behandlingen a v allvarliga kan har framkallat en stark för- löst mot oss som vi mot Ryssland kommunismen skulle det vara lät- samhällsproblem.
Allvar liar präg- nimmelse därav.
De är åtminstone lika mycket ur tare för oss att stå åtminstone på Frida Härner.
ett kommunistiskt hövlig fot med den kommunistiska lat den avslutade kursen, men ork- land av England som vi äro att staten na Tysk-polsk konferens.
Polska och tyska sektionerna av - — en ständig gränskommision, I Sidor om om pas att all på grund för Fred och Frihet vid!
läsarinnor samhälle och med Är gångna vec- att Ryssland stånd att göra med
