# ID: svediakorp-per3326
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,576
# sentences: 508
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevrvet N:r 10 1926 har Hamnen.
varit de kommunala valens år Det sista utlöparen därav är stadsfullmäktigevalet i Stockholm Ej därför att denna kommun är viktigare viktigare i n var och en annan i vårt vida vida land.
men därför att där startats en k v i n n o l i s t a, som Tidevarvet Tidevarvet tagit ställning till, blir detta nummer mer till stor del ägnat stadsfullmäktigevalen stadsfullmäktigevalen i Stockholm, Kvinnolistans kandidater och med bådadera ram- sammanhängande problem.
I Valtider är vår ledabde artikel.
Året artikel.
Doktor A d a Nilsson skriver om D e m o k r a t i n s problem, ett ord för i dag.
E m i l i a Fogelklou avslutar i detta nummer artikelerien SIäktlivet SIäktlivet o c h d e p o l i t i s k a linjerna.
Ur Graphic hämta vi denna bild av kvinnan, upp på historiens historiens skådeplats och till avgörande över sitt eget liv mellan den bekväma som ropats - bekväma fabriksstaden villan och fabriksstaden - med alla ögon riktade riktade på sig.
vi sätta som underskrift några w d, som Emilia Fagelkalou skrev i Tidevarvet 1924, men som på det närmaste höra samman med Tidevarvet Tidevarvet av i dag: varje folk, kultur, klass, rörelse har sin särskilda ansvarsstund.
Kapitalets Kapitalets människor, intellektets människor, Advokat E v a Andén granskar skor svältens människor män, Övertro, vantro och kvinnor - alla måste en gång röja misstro angånde äktenskapet kalten av det som står bakom som försörjningsmöjlighet.
o m dem.
Historien ropar fram dem en efter en på sin skådeplats, Doktor Andrea Andreen-Svedberg och när den på sistone värderar, är S v e d b e r g skriver om E t t dåraktigt dåraktigt o c h s k a d l i g t töretag.
skad ig l tföretag.
- Om det irländska skådespelet och påfrågeln skrivet H.
L.
H.
J u n o rubriken De s e g r a n d e Juno An börja a resa är som att börja ett liv, ett av våra många liv inom livet.
Framför resenären som framför barnet ligger framtiden okänd, oviss och oändlig.
Det nya livet inger oro orb förväntan, båda delarna visa sig berättigade.
Det ska vara en särskilt misslyckad resa, resa, som endast uppfyller förväntningarna.
Den skall innesluta inom start och hemkomst hemkomst livets höga ab låga, ljuva och bittra n tomma och torra, utsägliga orb outsägliga outsägliga ögonblick.
Den ah komma en att glömma både avsked och återkomst Det är först då den tid a m syntes så oändlig a h blev så kort, har fyllt sitt mått, först e som föreställningarna från starten om resan som ett liv komma igen, ehuru i a ny form.
Då upplever man avslutningen avslutningen av ett liv.
Det " ill säga, det är nog bara, när man reser ensam hem, tänkte jag, ty det ser inte ut, som om de andra hade tid till det insatsen det frågar efter, inte åthävorna, sinna oss på vad Vi fått att giro.
Historiens det, de ha så mycket reseberättelser att åthävorna, inte ens de löftesord det fill Historiens stund för vårt inträde i synlig förvåna varandra med Innan vi voro äventyrs kastar framför sig.
måtto är sällsam nog.
Res publica, framme, fick jag dock a lite annorlunda Och nu är del Vi.
som ha ropats publica, i särintressen det allmännas fir väl, folk, är sänderfallet partier, uppfattning.
Man summerar upp ett liv under hem- upp Icke tror jag, att kvinnor i del stora hela är vare sig bättre eller &amp; - klasser, kön.
Skall vi då inordna oss resan, även i så måtto, att man ser över .E in män därvidlag beror del pa under ett av särintressena eller skall sina minnen.
Kanske slår man fast, att jaget, inte på könet; men efter vi in- Vi finna någon liten stig, som kunde man försummat nio tiondedelar av resans handboksmässiga möjligheter, kanske är te kan undgå vårt prov, så låt oss be- leda in mot det helas väl?
man dock nöjd med sin tiondedel, ty den har varit nog.
Den som känner något om gamla människor, människor, som närma sig den stora resans slut, lit ha upplevat deras otålighet att nå fram, och känner igen något av samma otålighet hos sig själv under de sista timmarna.
timmarna.
De synas så långa, man är otålig Studerar man samhällets struktur ett intresse, en tråd, en rörelse oemotståndligt över motvind och motsjö a h milens längd.
ser man människorna uppdelade i olika oemotståndligt fram.
Den har sin betingelse Hur m i n e gånger trotsar man inte blåsten blåsten för att ta sig fram i fören av färjan olika raser, nationer och religioner.
Historien betingelse bakom sig Vem vågar säga att och speja efter Smygehuk!
Historien visar hur raser och nationer den är onaturlig och oberättigad även Till slut är fyren där, men det är ännu förtryckt och bekrigat varandra och ur hela vävnadens synpunkt.
långt till hamn.
Endast sakta stiger den hur religioner hetsat till krig.
Och Hur många ha väl, som vi alla borde ljusprydda kusten ur mörker och vatten.
dessa intressen binda individerna borde ha, en grundåskådning, ett mönster Passagerarna lämna salongerna a h komma starkt samman.
De välja gärna en ter att låta skyttelen gå efter.
Icke komma ut for an fastslå hur långt de ha kvar.
Man uppfångar brottstycken ur samtal och representant för sin ras, sin nation, blott för vårt eget liv utan för hela beklagar att man är så nära den kust, samfundslivet.
sin tro.
där man icke lägger sig i samtal.
Varför Men vi ha även en uppdelning i Även de s. k. partiprogrammen ha ska denna stackars människor behöva gruppla två kön.
Historien visar en ständig icke alltid haft sin röda tråd, utan gruppla så över att drottning Kristinas grav icke stod att finna på protestantiska kyrkogården förskjutning i arbets- och maktfördelning varit en anhopning av särintressen.
Men är det icke fåviskt att vilja kyrkogården i Rom, när det varit så lätt att lugna maktfördelning dem emellan.
En spinning ett irriterat sinne och mottaga denna groda pressa in alla dessa olika krafters med barmhärtig hand?
och en kamp.
Men vi ha också¨ olika Nu lämnade utkiken sin plats ytterst i lager av samhället, vanligen kallade spel till en dragkramp mellan två olika klasser, med förtryck och strid, klassintressen, och kallas det ena samhället fören a h sade till mig, som så länge hållit s a m h ä l e t främst vad kallas då det andra?
hållit honom sällskap: nu har jag gjort mitt, avund och övermöd sins emellan.
Med Befrämjas icke kulturen och samfundslivet resten fir de klara själv.
Då hade vi stark solidaritet a h offervilja för passerat fyren utanför Trelleborgs hamn.
sina ideal.
Kanske binda klassintresena samfundslivet bäst genom mångfalden av De gjorde det också, men sista stycket krafter som brytes mot och samarbeta tycktes dock vara en ganska ömtålig ma- klassintresena hårdast människorna i v i r tid.
med varandra.
Ju större inre sammanhang navigering.
Mellan prickar ab bojar gi &amp; Och så stå vi alla i samhället såsom sammanhang man kan få mellan sina in- en trång och rak våg.
Fartyget saktade behövande av en massa olika sa- intressen, ju mer de överensstämma farten a h alla ljud dämpades.
ker som vi ej kunna åstadkomma själva.
med min allmänna samhällssträvan, Plötsligt märkte jag, att alla passagerarna själva.
Från gas i våra hur till all den med desto större styngd kan jag föra passagerarna samlats för att betrakta infarten, a b föda och alla de kläder och nöjen vi fram dem.
Men vem har rätt att bry- att ingen sade ett ord mera.
Det kom för mig då, att vi alla måste tänka på samma som vår dagliga nödtorvt kräver.
V i sak.
ta staven över andras intressen?
äro konsumenter alla och sluta oss Det talas så hånande om de kvinnor Färjan tände en strålkastare och riktade samman, kooperera som sådana och nor som i sin egenskap av arbetare I in den över inloppet.
Vi gled in liksom på en ström av ljus mitt genom mörka oroliga bevaka våra intressen som sådana.
stadens och statens tjänst känt marken oroliga vatten.
Hamnen öppnade sina armar Men dessa intressen sammanfalla marken d a m under sina fötter, känt s ~ &amp; - som en famn.
Den var full av ljus, och ej med dem som vi ha som producenter spöket arbetslösheten kasta sina blickar därinne var lugnt.
Vi nådde kajen nästan p o r ducen e t r av en viss vara eller förrättare av p i deras platser.
De ha alderg sagt att nästan utan törn, a h maskineriet stannade ett visst samhällsnyttigt arbete.
Vi de blott ha dessa intressen, de ha man- med den lättaste skälvning.
Ingen har upplevat ett skönare slut på sluta oss samman som yrkesmänniskor, många andra.
Men i denna sin egenskap ha en resa skor, som producenter, att även de drivits samman och sökt bevaka Devinz.
som sådana ta ’ till vara våra intresen.
sina intressen.
Männen behöva ej va- publica, - Demokratins problem, Av Ada Nilsson.
Demokratins mål o c h mening är Fettisdagslov, av Eva att varje vuxen person skall ha lika Schmidt, är helt enkelt en god historia.
rätt att själv eller genom ombud deltaga historia.
deltaga i bestämmandet av samhällets genomsamma angelägenheter Väl diskuterade man under de årtionden, som utmärktes av det demokratiska genombrottet, de olika valsätten, referendum, referendum, förhållandet mellan regering ring och representation och andra konstitutionella frågor, Menb man tänkte aldrig annat än aft varje ram- samhällsmedlem utan svårighet skulle kunna välja på en representant, som i alla avseenden tillvaratog hans samhällsintressen.
samhällsintressen.
Rösträtten blev blott bunden vid ett geografiskt område - valkretsen.
Man har tvekat mellan större eller mindre enmans- eller flertalsvalkretsar, flertalsvalkretsar, med eller utan bostadsband band för representanterna.
Men del visade sig snart, att det icke var nog för medborgarne att välja ja en representant för deras geografiska fiska läge.
De ville också ha sina olika intressen representerade Och intressena äro hos alla människor av olika slag.
Icke ett och odelat o m det geografiska området.
I sin inställning till samhället är den enskilda människan medlem av en grupp med vissa behov och önskningar.
önskningar.
Men hon är aldrig medlem blott av en grupp utan av många olika gruppbi d l ningar.
gruppbildningar.
Och hon kan vilja ha de för olika intressena representerade Men hon har blott e n röst, och den kan inte delas.
Det blir då de för till- intressen.
fället viktigaste intressena som vid Vilket spel av krafter är icke samhällets varje val tränga rig fram och fordra samhällets vävnad.
Där viva vi vadmal, där slå v i tillsamman.
Där bryter sig sin representation n oroliga.
Det växer sannerligen inga träd in i himlen.
Det är för starka krafter som trots allt binda min a h kvinnor tillsammans.
Ett dåraktigt och skadligt företag.
I valtider Fredagen den vågen i egentlig mening är överskjutande viktdelen på planet.
d e t är ingen fristående våg- mästare, som efter godtycke kan av- göra, hur vågen skall slå.
Är det nå- pot att stå efter att utgöra n del av viktsatsen p i andras vågar!
Och har man använt uttrycket I f e l a k bemärkelse utan att granska en vågs beskaffenhet, så vore det tid att höra februari höll val- föreningen Kvinnolistan under stor tillslutning möte för att uppsätta kan- didater till det förestående stadsfull- mäktige- och elektorsvalet i Stock- uppställning holm Valsedlarbas återfinnes p i annat ställe i dagens upp därmed nummer.
Och nu till kvinnolistans uppkomst Kvinnolistan har väckt en stark och grunder som man ej tycks kun- opposition från alla hill.
och något na eller vilja förstå.
” Frisinnade annat var ju heller inte att vänta.
kvinnor, en grupp radikala damer, Däremot kunde man ha rätt att for- ' sammanslutna kring tidningen Tide- dra, att de.
som gå till anfall, gjorde varvet ” utbrister Sv.
Morgonbladet, sip det omaket att först ta reda på, ha startat denna lista.
Och det är vad de gå till anfall emot Men det den allmänna meningen.
Nu var det emellertid inte så, det man inte vill förstå, förstår man inte var de kvinnliga kårsammansltnin- heller.
Vid Sveriges Frisinnade Ungdoms- garna, som tyckte att de även i sta- förbunds årsmöte förekom en diskus-I dens angelägenheter hade något att sion om Kvinnolistan och borgerlig säga, och Svenska Kvinnors Medbor- samling, vilken d:r Ada Nilsson bli- garförbund som tog initiativ till att vit ombedd att inleda.
Man kunde gå fram Vid valet med en kvinnolista ha hoppats, att bland ungdomen före- och startade föreningen Kvinnolis- 25 När herr Elof Lindberg tror sig ligen onödigt att utreda frågan kunna minska den rådande arbets- I om begränsning av gift kvinnas an-!
$?
: i statstjänst.
värdelös så- bristen genom att avstänga gifta kvin- inte olik den drunknande, som griper som medel att minska arbetslösheten.
t i g ett halmstrå En mera i n e f - Däremot skulle jag gärna se, att fektiv åtgärd mot ett stort samhälls- hela problemet om gifta kvinnor i ont har väl aldrig föreslagits.
Det förvärvsarbete bleve allsdigt belyst ju tydligt för en var, att man i många och gjordes till föremål för en saklig fall - kanske i flertalet - skulle siffror.
de finnas nå endast en omplacering av arbets- kanske redan.
Hur stor procent av gifta kvinnor ha arbete utom löshet.
Det skulle i det enskilda let betyda arbete för en kontorist hemmet nu och för t. ex. 30 år sedan mer och för ett hembiträde m i n d r e.
star är ökningen jämförd med in- händelsevis I de fall där den gifta kvinnan att i Amerika 9 % av både kontorist och hembiträde s k u l l e kvinnor ha förvärvsarbete Hos genom den föreslagna åtgärden verk- betydligt större procent, förmodar ligen arbete och inkomst frigöras.
jag.
Utredningen skulle vidare klar- en droppe i havet.
Nej, då vel lägga, hur kvinnors hemarbete min- jag långt effektivare sätt att nå under de sista 50 åren Hur ökad ma mål.
Må riksdagen besluta att e j livslängd och minskad barnadödlighet i statstjänst anställa någon att en kvinna numera behöver som varg sig genom p r i v a t f ö r m ö - i genomsnitt 3-4 år av 40 genhet eller arbete - har en årlig till att föda och sköta barn.
under komst överstigande ett visst b e l o p p, att hennes mormor använde 8-9 vars storlek finge på något sätt av 20 på detta sätt.
Det skulle visas ställas Må man vidare besluta att hur utvecklingen under det senaste kommit skiftande meningar beträf- tan.
” En grupp borgerliga herrar ”, en statstjänare, som erhåller dylik in- århundradet tenderar att omöjliggöra fande den borgerliga samlingen, men frisinnade och liberala med enventu- komst, måste lämna sin tjänst.
Yt- för en hustru - i städer och fabriks- inledningsföredraget var tydligen en- ellt instämmande även från kvimor, terligare bör stadgas att statstjänare, samhällen att verksamt bidraga till som gifter sig med en kvinna respek- familjens uppehället genom sitt arbe- dast begärt för att ge liberaler och hade beslutat borgerlig samling.
frisinnade anledning att lätta sitt Frisinnade Kvinnors Riksförbund tive man, ägande viss så och så te i Med varje år lönar det förmögenhet eller inkomst, går mindre att sy hemma att göra in- hjärta med avseende på kvinnolistan.
vill ej befrämja klasskampen och ks "!
om sin tjänst.
Dessa beslut skulle kokningar själv o. s. v. Det enda en Och diskussionen blev i stort sell en därför ej vara med om borgerlig da till att en mängd arbete och in- hustru kan göra är att spara genom demonstration för tungan-på-vågen- samling.
Frisinnade Kvinnors Stock- komst bleve disponibla, och genom att köpa förståndigt Och genom att idealet holmsförbund beslutade därfrö att bestämmelser av denna art skulle så- själv göra det grovarbete, som kan Den frisinnade ungdomen har tagit som organisation ej deltaga i valrö- av vilken otränad flic- i arv an tala Om tungan p i vågen relsen, enskilda medlemmar natur- bristen Skämt åsido!
Det är verk- Och det skulle klarläggas, att e j Förr i världen, när Frisinnade Lands- ligtvis obetaget att arbeta för vilken ens d a bästa, vakande moderskärlek föreningen bildade ett större parti, lista de önskade.
Tidevarvet har i grupper dock vid valet samverkan- kan ’ för ett barn ersätta en sund bo- men lederna började att glesna, trös- sh ledare i n: r 7 a " den 12 febr.
!
de.
Rivaliteten mellan dem den stad, sommarvistelse på landet, läkar- så tydligt angivit de skäl, varför bl .a.
rösterna för eller emot tade man sig med att intet av de dra båda stora partierna hade majo- devarvet ger sin anslutning I t kvin- Stockholmssystemet gick emeller- också vidare hur det skadar kvinnor ritet och att man därför utgjorde nolistan, att det ej behöver upprepas tid ut över ovannämnda särlista Men att gå sysslolösa i sina moderna, lätt- tungan på vågen.
Nu har detta bli- Tidevarvet håller och kommer att Sv.
Morgonbladet, som nu tar upp skötta hem - hur de bli nervösa och vit en fix idé och ideal i stället för hålla på lika och allmän medborgar- denna historia som ett vapen mot otillftedsställda hur de gå i bkodar tröst.
Att få en enda röst, som skall det må av reaktionärer kallas årets ingalunda jämförbara kvinno- och förslösa männens förtjänst, hur vara utslagsgivande, det är vad fri- för ” feminism ”, och Tidevarvet vill lista, hade då, förklarligt nog, en an- sinnade och liberaler tävla an.
Nog gå fram för demokratiska samhälls- nan uppfattning om den lista, det då let a att alla kvinnor lämpa sig för kan de få m röst, men blir den verk- intressen, vilket ej är att förväxla gällde hushåll och barnavård är en myt.
Vi- ligen utslagsgivande?
Låt oss full- med valbetäckningen ” samhället Bland de namn, som upptagas på dare skulle påpekas att äktenskap är följa bilden, så att den blir lättrare främst ”.
årets kvinnolista äro doktor Ada den allra mest ovissa försörjning för åskådlig Vi föreställa oss en våg.
Gärna skulle Tidevarvet ta äran Nilsson och advokat Eva Andén m e d - PI mitten av vågbalken eller kan- åt sig att vid förra stadsfull- lemmar av Frisinnade Kvinnors verk- Slutligen skulle klarläggas hur in- ske det är en decimalvåg just där mäktigevalet i Stockholm.
som det utskott och Tidevarvets sty- skränkning av gifta kvinnors rätt till med nödvändighet bägge visarna mötas, när vågen slår påstås ha startat en lista under libe- relse.
Deras placering antyder att de förvärvsarbete jämnt, star en liten figur och balan- ral partibeteckning med d:r Ada för denna gång endast ha gått med måste bli ödesdiger för äktenskaps- serar.
Det är inkarnationen av vår Nilsson som enda namn.
Men d e l s för att med sina namn stödja valet.
I tids liberalism och frisinne Utåt hade tidningen då ännu ej sett d a g e n s valsedeln till elektorer star niskor, statstjänstemännen, håller jag förefaller det, som om han vore u t - dels kan situationen då och nu m o t d:r Nilssons namn främst - det för ganska säkert att inom kort slagsgivande.
Men hur hjälplös är ej jämföras.
D:r Nilsson stod till äventyrs skulle fria förbindelser i stället för äkten- inte den lilla figuren hur oförmögen dan e j för första gången p å finna för gott att ta upp en valrörel- skap bleve god ton i dessa kretsar.
att ta ett eget steg framåt eller tillbaka den ordinarie liberala listan.
Manli- se i Stockholm nästa år, när den folk- oskadliggöra Människor ha en stor och förmåga att obekväma tvivelak- utan att själv förlora jämnvikten.
ga a h kvinnliga väljare inom k r e t - kammaren förnyas, så ska v i tiga lagar, det vet man.
är ocg gjordes Först alla Knappast ett socialdemokratiskt ökningen av jag såg varit Men sam- person - in- fast- - stor hemmet.
miste le- som sig bör män och kvinnor tillsam- billigt an- Ti- - vård m. m. som kan fås genom öka- - rätt, de bli nöjeslystna och söka sensatio- - - - Om Tidevarvet Han måste förbli stillastående, endast sen lancerade emellertid - om vi ej passa att maka rig It rätt håll, när misstaga oss från början med valled- det väger upp eller ner I t någondera ningens goda minne - en särlista sidan.
Det är inte heller han, som med d:r Nilsson som enda namn.
fäller utslaget, såvida han e j ger sig Ehuru Landsföreningen då ännu över åt ena eller andra sidan och då icke var sprängd, stod Stockholms li- e t t med vikttyngden T u n g a n och frisinnade redan i skilda är en kvinna Efter 20 år står hon kan- ställande - där- nog göra veterligt, så att intet tvivel rider.
vem som star bakom listan.
Till sist - eftersom huvudstadens kvinnolista är för judarna en förar- gelse och för grekerna m dårskap, är den säkerligen riktig M i den vinna framgång!
frekvensen Om t. ex. grupp män- Jag vill genom ovanstående ha sagt an i vår tid förvärvsarbete för en stor procent av de gifta kvinnorna är en nödvändighet.
Det måste så vara.
faktorer söka utestänga en grupp av gifta kvinnor från ett visst slag av för- värvsarbete är ett dåraktigt och skad- ligt företag.
Men som s a g, låt oss gärna få en utredning av hela frågan Alla sådana den riktnin-
vitaminernas område hava laboratoriearbete med råt- burarna bestrålas med kvartslampa, höjes vitaminprocenten hos djuren utan tillförande av vitaminrikare Forskare på funnit, under tor, att, om själva föda Storstadens invånare leva, må man li- i storstadens Därför gäller det ock att låta buren bestrålas av kvartslam- pan, det gäller att låta solens välgörande i Skåneland, strålar få tillträde f i l l stadens alla hem S k å n e f ö r b u n d e t av F r i - till stadens alla människor sinnade Kvinnors Riks- Anhålles vördsamt om intagandet i förbund har under tiden den 21- Eder ärade tidning av nedanstående Stadens atmosfär är fylld med organiskt och oorganiskt damm.
Lufter nere vid 25 februari haft glädjen att i samband upprop med sin planerade ” stipendieinsamling ” marken är ” tjock ” och ger ej fri genom- kunna anordna en serier föredrag i sina Unga man och unga kvinna icke fart åt det kemiskt verksammaste av sol- På 1870-talet fick gift kvinna lag- krassa värld med dess risker av skils- lokalavdelningar med fröken Ebba Hol- rill d u se världen uppfylld a v s t r i d, stålarna Mycket höga hus taga bort so- lig rätt att råda över sin arbetsför- mässor, änkestånd, även mannens gersson Johannishus som talare förluster och lidanden.
Nej, ditt lens sken och lägger den djupt liggande tjänst, som dessförinnan utan vidare arbetslöshet, sjukdom och dy- Starten skedde I Malmö måndagen den hjärtas önskan är, att en lyckligare, hade kunnat utkvitteras och lyftas av likt För dessa alltså, som stå med 21 februari, då fröken Holgersson inför ljusare tid skall gry i denna världens gatan i dunkel Solstrålarnas hälsogivan- hennes man.
Nådens år 1927 disku- båda benen i denna gamla ’ uppfatt- en talrik publik av ” radikalt intresserade mörker, där människorna andligen de förmåga känna vi instinktivt.
- " Man terar man att taga ifrån gifta kvin- ning får man nog i många fall förut- kvinnor ” talade och den kvinnliga Med- och timligen nu vandra vilse.
Giv känner sig som en annan människa, när nor rätt att arbeta utom hemmet.
För sätta en viss portion av god tro.
Men borgarskolan å Fogelstad, om dess arbets- därför ditt stöd även I t det organise- det är en sådan härlig solskensdag. ” något årtionde sedan ville man skydda det är fråga, om man i fortsättningen program a h om dess mål.
Efter före- rade fredsarbetet.
Låt även där det ” Om vi finge litet sol, så skulle nog in- den gifta kvinnan som maka och mo- skall vara skyldig att taga hänsyn till draget diskuterades möjligheten att genom hoppets, tillförsiktens och de nya idé- det och hembevareska och ville ur denna goda tro som icke grundar sig samarbete mellan stadens båda ” radikala ” ernas fackelljus f å sprida sitt varma fluensan snart minskas. ” - ” Där solen ej den synpunkten göra restriktioner i på verklighet utan endast på vad man kommer in, kommer doktorn i stället. ” m. hennes rätt till arbete.
Det sista år- helst vill tro.
kvinnoföreningen åstadkomma en stipen- sken, som ungdomen bär med rig.
Solen är den enklaste a h Pi sam- tiondet har man mest tagit upp syn- diefond.
Frågan hänsköts till de båda Stockholms Fredsförening vars m.
Med alla de många bittra exempel föreningarna att var för sig taga stånd- uppgift är icke blott a n bekämpa och ma gång mest vetenskapliga stadens de- punkten, att hennes yrkesarbete s k u l l e for ögonen, som del dagliga livet er- punkt varefter ytterligare samarbete ställ- förebygga kriget utan i minst lika sinfektör och hela storstadsbefolkningens lida av till m början att hon var g i f t ' bjuder a " gifta kvinnor - enligt den des i utsikt hög grad att verka för människornas och sedermera att hon hade vårdna- gamla uppfattningen försörjda kvin- hälsobefrämjare.
den om barn under 15 år.
Det är nor - som få kämpa sig fram i yr- Dagen därpå talade fröken H. i Kristi- brödrarskap önskar därför intet ogre an a n den inom sig kunde få Det gäller att väl tillvaratagna alla na- ännu icke fullt klart, om det är man- kesarbete för att skaffa det nödvän- till stånd en ungdomsorganisation turens resurser, att icke spoliera värdena, nen eller barnen eller hemmet eller digaste för icke bara sig själva och de kvinnoklubbar Det var en talrik och med en av ungdomen själv son spolierade äro borta fir århundraden, allt tillsammans som skulle göra hen- barnen i äktenskapet utan även många, för alltid.
Det gäller att se stort, även ne mindervärdig som yrkesarbeterska många gånger för den sjuke eller ar- intresserad skara, som lyssnade, när ur tidens synpunkt m är oerhört slö- och denna mindervärdighet d i s k u t e - eller - må ordet falla lätt ken H. berättade om ” skolans ” liv ras icke eller rättare sagt sättes a r b e t s o v i l l i g e mannen kan man knap- verksamhet I Kristianstad har frågan pande föreningen med att vinna ung- past hädanefter utgå från god tro, avancerat så långt, att man erhållit läns- domen för fredssaken; att vinna unga seri att tänka endast på den närmaste ti- ifråga for lågt betalade yrken och män och kvinnor för en ungdomens den, att endast väga på penningvågen någon konkurrens med männen icke Det är icke god tro det är övertro styrelsens tillstånd till ett s. k. amerikanskt Tvärtom tycks ju till skulle nästan kunna säga vidske- lotteri à 6 serier, vardera å 100 lotter fredsrörelse i vårt land.
Ty förutan tomträntor, hushöjd, slantar för detta år förekommer.
Vackra och värdefulla vinster ha genom ungdomens medverkan skall allt ide- a h nästa år.
- (Vilka räntor giva de exempel städerskeyrket nästan pelse, när man utgår från att den gif- flitiga kvinnohänder hopbragts Behåll- ellt arbete och därmed även fredsar- betingat av äktenskap.
På sistone dis- t &amp; kvinnan i äktenskapet som regel är Vad ungdo- förvalt- kuteras nu den gifta kvinnan ur syn- försörjd, genom detsamma har ar- ningen lotteriet väntas bli 300 kr Med betet, bliva förgäves.
den summan, utökad med vad man möj- men är, sådan blir ock framtiden, ningens b,,, betänkas Det finns hälso- punkten av hennes underbara för- betsmöjligheter och dylikt.
Denna övertro måste mötas med vantro och ligen hoppas erhålla från enskilda intres- sätt skulle denna vår vårdsnämndens konto, del frinns fattig- sörjningsmöjligheter.
Arbetslöshet är ju del nu över- misstro, så verklighetsfrämmande som vårdsnämndens konto m. m. kun- Det finns ideella värdens skyggande problemet i vårt land.
den är, Man bekämpar icke arbets- kvinna till någon av de kortare kurserna lyftande för ungdomen vars håg då konto Dessa äro de som giva den vilket regeringar stupa och stats- löshet genom att frånkänna en visst skall väckas för att sluta sig till vår största täntan.
De skapa även materiella uppstå Hur svårlöst problemet kategori rätten till arbete och rätt att Från Kristianstad gick färden till Ystad förening Så kunna bl.
a. samman- värden, Genom ett mera ideellt hemliv är visas av att man nu som sista re- hava kvar sina platser.
Allra minst där fröken H. först talade vid lokalföre- komster med musik, sång, uppläsning, höjes ungdomens själsliga standard.
Det och medicin velat ha med den om man utgår från så lite rationella ningens årsmöte den 23 och sedan den 25 deklamation, tal och diskussion an- g i f t a kvinnan Nu är det icke g r u n d e r som U t denna utmönstring minska på utgifterna för skyddshem synpunkter på henne som maka och skulle gälla de kvinnor, som äro gif- rid ett talrik besökt möte å Birgersko- ordnas och en sångkör sammansät- lan därstädes.
Mellandagen den 24 var tas.
Piano och orgel ävensom biblio- räddningshem, fängelser m. m. viljeliv skall riktas in på och samhällets beroende d. v. s. s o m hava ordnat sitt =u- Hälsingborgs, där hade på initiativ av en tek finnas å föreningens lokal, Kam- mens mål, att göra rn god insats i vårt folks liv, hemmet m. m. och icke heller hennes ella liv på det av samhället sanktio- del frisinnade kvinnor en skara intresse- makaregatan 38, n. b.
Unga man och unga kvinna, är du Vår största tillgång är ett folk av stora påstådda oduglighet för y r k e s a r b e t e, sättet rade samlats på ” Högvakten ” för att lyss- utan nu skådas hon ur m annan E n kvinna bör oberoende av o m hon na till och utbyta tankar med fröken Hol- villig att giva oss ditt stöd, är du in- mått, av hög ideell standard.
vinkel.
nämligen såsom den som b å d e gift eller icke ha rätt till arbete på gersson.
Innan man åtskildes upptogs en tresserad av att ingå i denna vår ung- Skydda vårda och utveckla Stockholms som gift och yrkesarbetare upptar samma villkor och samma grunder kollekt, som en grundplåt till den blivande domsorganisation eller bliva medlem nära liggande områden att där må fram- två platser, två förvärvsmöjligheter.
som andra människor.
Att ordna sitt stipendieinsamlingen.
Det torde utan i vår förening delgiv dig då med ro- växa en gördel av parker med inlagda ko- Sancta simplicitas: Det är som om sexuella liv efter av samhället sank- överdrift kunna sägas, att intresset för teman K. Sandstedt, telefon Stock- loniområden: s o m m a r h e m med sol man icke mornat rig efter målsmans- tionerade former skall; &amp; vara en ” Medborgarskolan ” och nu närmast sti- sund 154 eller herr Fredr.
Anchert, och luft, blommor och grönt, spirande pendiefrågan är synnerligen livligt i Ski.
telefon Norr 1 8 9 6 0 eller infinn dig frukt a h växande skörd, med trevnad och skapets borttagande och det är som nackdel, när det gäller arbetsmöjlig- ne.
Man går dels fram f i r ” lokala sti- till möte å föreningens lokal, Kam- frid och ett folk av helhjärtad gärning pendier ” a h dels för länets kvinnor ge- makareg.
38, n. b. andra och fjärde F r i d a S c h a g e r.
kvinnan som den försörjda i äkten- beträffar rätt till arbete, de kränka mensamma stipendier, allt eftersom det onsdagen i varje månad skapet, den som får allt vad hon be- icke bara den enkla ´rättvisans bud lämpar sig för repektive orter.
Trälle- Stockholm i febr.
1927 höver för sig och barnen och som ge- utan säkerligen omed- nom vigseln går en tryggad framtid vetet spik på spik I det nuvarande För Stockholms Fredsförening till mötes.
Vilken övertro på ä k t e n s k a p e t s likkista och de bana vi- samma ” fonden insänt ett värdefullt pen- skapet m försörjningsmöjlighet: g e n ut till förbindelser utan äkten- Emil Tjänsteman.
Larsson ningebidrag Alla vilja vara med, ingen Det är som att stå med båda benen i skaps karaktär.
Man skall icke för- Leander Wallerius vill undandraga sig gamla målsmanskapet med den nästan söka att bibehålla äktenskapets anse- Skollärare E.
N. religiösa uppfattningen av det trolleri ende och aktningen för detsamma ge- K.
J. Karlsson Arvid Lindman som äktenskapet borde medföra för nom vidskepelse a h föråldrade dog- Kamrer.
hustrun när hon upphöjdes från frö- mer.
Äktenskapet, hur det än kan Predikant.
ken till fru med nästan överjordiska komma att utformas genom samhäl- möjligheter till trygghet och aktning lets sanktion, stödjes bäst a h kraf- m. m. dylikt; överjordisk även så till tigast genom åtgärder av helt annat vida, som den ’ ingalunda bottnar i vår slag och arbetslöshetsproblemet torde icke lösas genom att man fortfarande låtsas att den gifta kvinnan är för- sörjd Eva A n d é n Mötesplatsen.
Ungdom, giv freds- bur.
p, rörelsen edert stöd.
Färder Redaktör övertro, vantro OCh misstro.
möjliga - - - - anstad Folkets hus på inbjudan av där- frö- biIdad styrelse råd hjäl- - råd.
där vara miljoner, som rullas i sjön?)
* " På många serade, har Kristianstad utsikt att kunna förenings ungdomsorganisation män surs skall Ungdo- i av syn- om man fortfarande levde i den ljuva heter.
De personer, som hålla på en sätta även borg, som ej denna gång hade tillfälle att Knut Sandstedt Roteman.
I
De segrande.
Fettisdagslov.
Den fasta grunden är det sega arbetet, arbetet, som av ingenting släckes ut.
Det representeras av de två kvinnorna: kvinnorna: modern, som genomgått allt, självklart Keltiska folk ha m gång behärskat han just bevittnat.
Hans sista drama, självklart burit allt och mistat allt, och Europa från Rysslands slätter i 1926 ” Plogen och stjärnorna ”, är dottern, ’ ’ skämd ’ ’, bortkörd, av alla öster till Atlanten i väster.
M e n de ha av 1926 ” Plogen Det dör bort i artilleriets föraktliga föraktad.
De gå tillsamman Det är inte så lätt alltid för små dumma oavlåtligen fått ge vika för ” starkare ” artilleriets dova åskor, varigenom tränger man stilla bort för att arbeta vidare pojkar i denna intelligenta och illistiga ” starkare ” folk och ha slutligen trängts skrik ambulans och en sång - för det ofödda barnet.
de yttersta öarna och uddarna i väster: från barrikaden.
Men det är tillägnat Rummet inom de fyra väggarna, värld.
Jag dömer efter det fall, som berör väster: Itland, Högskottland, ” min moders muntra skratt inför den irländska röran av alla stämmor rör mig nära Ty pojken är min Han och alla stämningar vidgar sig till med initialerna N.
G.
S. Bretagne.
världsscenen: Allt händer om vartannat Dock ha de om a h om igen erövrat På dramatiska teatern spelas nu annat på ” de bräder, som föreställa Det ges lovdagar i skolan, hela sublima erövrat Europa åter.
Hur har inte alltsedan O ’ Casey ’ s drama från 1922, Juno och världen ”.
Men tvärsigenom tränger lovdagar, utan inskränkning med den alltsedan medeltiden Europas alla folk påfågeln.
Namnet är en lustig gärd ropet på hjärtan av kött och blod slösande fröjden, ty även läxorna till levat på deras sagodiktning.
Sagorna ständigt fabulerande irländska istället för hjärtan av sten.
Och det nästa dag äro borttagna fettisdagslov.
Sagorna om Kung Artur och riddarna Ljudlikheten med månaden det runda bordet, Sagan om Gral, om ger nammet Juno till hjältinnan, finns alltid några, som tyst gå vi- O c h februaridagen var frostigt klar, och och arbeta vidare H. för L. ofödda H. klassen finns det var en ålagd del originella att åka individer, skridsko.
som Nu hjältinnan, arbetarhustrun, arbetsträlen som slälten.
puttrande men i grunden självfallet inte tycker att det är roligt att åka skridsko, versella och alla en gång formade av bär allt och alla på sina axlar.
Och skridsko, när de är ålagda, utan föredrar anblicken kelternas suveräna fantasi.
attribut, påfågeln, är hennes anblicken av gatornas livfulla linje och stora Och i våra dagar, sen besegringens I man skrävlaren, fyllbulten, den skridsko, när N.G.S.
var järnvält gång på gång rullat fram ohjälplige lättingen, muntergöken, dem, en liten god hop med honom.
över det keltiska folket i väster, över diktaren om det som inte är och aldrig Till Redaktionen av Tidevarvet med anhållan bland De hade gått en rond och kontrollerat på Irland, den gröna ön - håller varit eller kan bli.
anhållan om införande.
millimetern h o r d e olika konditorierna ekonomiserat det irländiska dramat sitt segertåg Dramat spelar i tre akter inom ekonomiserat med gräddbullarne åtminstone Fru Elin Wägner.
över världen med Shaw, Yeats, Sync samma fyra väggar, i ett allt - i-alla-rum för Edert svar i Edra tid- stone efter vad som kunde dömas av de i och till sist O ’ Carey.
rum i en hyreskasern i Dublin.
Personer tidningsspalter ber jag få tillägga till vad fönstren utställda exemplaren, därefter hade Yeats a h Syn- har mycket av soner äro - utom Juno och påfågeln- jag skrev några rader jag glömde medtaga.
de de på sin glidande färd kommit att stämning från den gamla sagovärlden.
påfågeln- - dottern och sonen.
Dottern lngen har skarpare och klarare formulerat stanna mitt för polisvaktkontoret, och just medtaga.
den.
Shaw har genombrutit den på är en liten seg och tapper flicka, formulerat Karmalagen än vår religionsstiftare, då var det vaktombyte, och tio fina konstaplar alla punkter.
Det är verkligheten flicka som ihop med modern uppehåller Av Eva Schmidt.
öster till ett på gravens portar. ” Wales, av den fantasien.
- av Parcival, om Flores och och Blanseflor, vidare bär allt - Karma.
av gatornas livfulla aldrig Tacksam verkligheten som för honom blir sagolik, för var gång det hela.
en människa är klarögd och svärmeri ut - tor bort upphann N.
G.
S. konstapel Tor- björnsson, där han hunnit fram till i " pass.
Pojken tog ett kliv fram till konstape n l, konstapeln, lyfte mössan och sa ’ hänsynsfullt inledande: - Nu bor inte konstapeln Tor- i våran gård längre?
Nej, sade konstapeln, ty så mycket svarar även en tjänstgörande poliskonstapel pel på privata frågor.
bjönsson - - Torbjörnssons - Ja, sade konstapeln.
Är del här konstapel pass?
sa ’ pojken därnäst.
Då beslöt pojken att ta hoppet ut på djupet.
Glad erinrade han sig plötsligt en slagterm, som hans överlägsne löjtnantsmorbror morbror brukar använda - ’ Jag frågar, därför att jag har slagit vad - Pojken såg vördnadsfull upp på konstapeln - konstapeln och sa; - Jag frågar därför att kronor för var fullegubbe, som konstapeln tar in på finkan? ` Konstapeln såg Rågbrö ’ t närma sig, hans han upprepade gånger inskärpte staplar tågade ut, tio blanka hjälmar lyste att ” vad vi så, det skola glatt mot sol ’ n.
vi ock uppskära ” och att ” med det mått religionsstiftare, när Men råkar med sitt svärmeri för en skollärare, som läser hos sina lärjungar, med patriarkatets form upplösa upplösa familjen, utan fastmer att fuIIborda fuIIborda den, med högre och rikare funk- funktioner i n dem som genom den ekonomiska ekonomiska utvecklingen blivit avsnörda.
Dess enhet av fria arbetande personer, V. som allmängiltigt mänskligt kännetecken i kärlek.
Äktenskaplig förbindelse personer, som till varandra stå i ett unikt Där det är något på tok med hjärtelivets lidanden deras dagar och nätter upptagas, kännetecken för sexuallivet, hur ohyggligt medför vare sig vi nu vilja det eller samband kan ej p i naturlig väg upp- hjärtelivets hälsa, då märkes det både hos upptagas, likna för dem en aldrig ö f rs n i ande pressande orsaker som än stå bakom ej - våra viljor är därvidlag som upphävas.
Den känslolivets kultur, som individerna och i statskroppen.
Samhället försinande ström, som snart sagt vill för de enskilde.
stickor och strå ödesgemenskap.¹ vunnits genom föräldrainstinktens Samhäl et klyver rig i kamp mellan egoismer spola bort allt annat ur synfältet.
Av Den dualism som satte religionen i ödesgemenskap.¹ I samarbetetes, tomrummets och föräldraömhetens utlösning av egoismer.
Och individen söker förgäves sakliga skäl komma de lätt nog att fiendeskaps- eller bara nedlåtenhetsförhål ande tomrummets eller hatförgiftningens form hjärtkrafterna är ett omistligt värde, förgäves att genom renodlat intellektuell in- rikta in alla hithörande problem under nedlåtenhetsförhål ande till familjesferens har sedan stå vi evigt varandra som på inga villkor kan få förödas.
ställnng kompletterad med sexuell der synpunkten läkedom eller nervstillande dan den förlorat sitt religiösa fri klarhet eller i en förenad under- Var skulle staten och individerna få utlösning skaffa sig ersättning för sitt nervstillande medel för krämpor.
levat kvar p i ett underligt förstulet medveten hopfiltning - även där igen det förlorade?
Det intima min- obefintliga eller förlorade hjärta.
Det Och ändå blir detta en olycksdiger sätt a h i denna halvmedvetna form glömskan och lättvindigheten höljt människokunskap och der förtroendeförhållande, blir en splittring i krafterna a h en förryckning av släktlivsfrågorna, blivit mera ödesdiger för livsområdet varv p i varv över ödesgemenskapens förtroendeförhål ande, som inom den trängre kretsen isolering från livskällan, som i hög framför allt vad ungdomen beträffar.
i fråga än när den verkligen togs helt faktum kretsen åstadkommer så säregna och oefterhärmliga grad återspeglas i klasserna a h könens Den kan rent av suggerera dem till på allvar, som en livsens stora paradox.
Den patriarkaliska familjen var i oefterhärmliga utvecklingsmöjligheter, könens såväl som familjelivets inbördes att uppfatta ” krämporna ” och efterg v i enheten paradox.
Den har i sin förstulna och svunnen tid del utåt synliga uttrycket kan aldrig någonsin realiseras kol ektivistiskt motsättningar.
eftergivenheten för dem såsom något oreflekterade fortvaro liksom förbehållit ut rycket för denna oupplösliga ödesgemenskap, kollektivistiskt i stor skala och heller aldrig Det finns de som mena att familjens naturligt och ofrånkomligt i stället förbehållit en hjärthalva åt Gud (eller åt skap, med hela dess åtföljande rika i isolering.
Den hjärtelagets övning förstöring är obotligt för dörren och let för att det tvärtom är hälsan som ett tomrm i st.), det religiösa e n h e t s o r g a n i s a t i o n avproduktionsåväl och utbildning, som vi för närvarande att man påandra vägar måste finna ersättning är det naturliga och nödvändiga.
förhållandet, medan bara en så att säga Som konsumtion vid sidan om familjelivet svälter efter i intellekualismens och ersättning för fostran till solidaritet.
Och Hur synd det än är om människorna lägre hälft har anslutit sig till de sexuella familjelivet i mera inskränkt mening.
Men världskrigets och den sexuella splittringens nog förstår man, att de som framför människorna och hur viktigt det i n är i både sexuella krafterna.
Men denna underjordiska därför att familjen mist sin karaktär splittringens århundrade, den synes mig andra nödgas syssla med mänsklighetens krig och sjukdom med Rödakorstjänst under o j rd s i ka dualism kan aldrig övervinnas karaktär av produktionscentrum, därför kunna på allvar förverkligas endast mänsklighetens kämpor inom familjesferen till Rödakorstjänst så är det dock framför allt i det rena motståndets tecken det att dess art av monopol rent genom r e l i g i ö s och f a m i l j a l sist se på detta liv som på en enda sumpmark, annat viktigt att förebygga det blir bara hämning och ytterligare splittring socialt kastade en mörk skugga över förnyelse, två ting som höra sumpmark, vars allra värsta utlöpare man onda och på alla möjliga framkomliga ring: den kan övervinnas endast i den de små väsen som fingo liv utanför oändligt nära samman.
för så vitt som måste söka dränera.
Det är alldeles ra f mkom g i a l vägar rikta in omsorgen mot inre frigörelsens tecken.
f för dess institution därför att kvinnan de båda ge uttryck åt människolivets som när statsmän och diplomater genom f I e d o c h hälsasåsom d en Evangeliets ord om att älska ” av kvinnan ej inför staten och lagen stod S- djupaste längtan efter en individen nom själva sin position bli in- normaIa formen av I livet.
all håg, av all själ, av alla krafter jämbördig bredvid mannen d i r.
och släktet fullkommande gemenskap ställda på krig a h intrigpolitik såsom Splittringen utåt beror alltid på någon och av allt förstånd ” gäller h e I- därför kan icke ödesgemenskapen mellan gemenskap (och därmed också bilda cellkärnan som det enda möjliga i denna värld.
någon djup inre splittring.
Denna helhjärtenheten i alla det mänskliga mellan man och kvinnan och barnet på cellkärnan för allt samfundsliv, s,, bygger Både familjejuristen a h läkarespecialisten SplittringensI ande, som har mänskliga livets avgörelser och handlingar.
något sätt upplösas annat i n tillfälligt.
bygger på fria individer som levande läkarespecialisten på sexualsjukdomar stå alltför så otaligt många former just inom För att icke splittra och föröda sin til fäl igt.
Det gäller därför heller icke att lemmar).
alltför ofte i detta predikament.
De på den sexuella sferen, den är det, som personlighet, måste man helt sätta in Varje politisk riktlinje, som pointerar ett särskilt sätt nödställda, av vilkas framför allt annat är symptomatisk den i allt vad man gör.
Man kan pointerar personlighetsvärdet, måste med allvar förhundna med ' - - ¹ I detta ämne se Keyserlings uppsats i
nor.
så N.
G.
S. tog svaret absolut utan att blin- Och två och femtio.
ka: Ja, om jag ser nån så - Tack Tvivlade sedan ingen på en poliskonsta- mycket sade han därefter hövligt, jag frå- pels ord?
- Nej, det tycks så - historien gade därför att att jag hade slagit vad.
förmäler intet d- Och han lyfte på mössan a h alla, som är litet dumma i denna med Rågbrö ’ t värld, så var även N.
G.
S. något högfär- Stora idéer de stiga stundom snabbt dig.
Han stod mitt i flocken och gesti- - återvände Som ur till det andra vittnet kallar det för - ett stort rammel.
S i jag förstår, att där varit folk eller åtminstone barnungar ute på ga- tan, när polisen med pojken gick tvärs över, a h att många dörrar slagits upp I de två långa husen, som begränsa rektan- geln bort till det bruna gårdshuset I fon- att så snart - der in i tilldragelserna.
Dömd att stå ensam fick han gå falska och egois- dörrarne till det lilla ruskiga straff?
Han svarar: - Det bör vara ett verkligt, svars för förflugna ord, dem jag icke tiska vänner de följa sällan, där vägen skomakarhuset slagits upp inifrån, ha de vet om jag uttalat, än mindre kan jag r genom, farliga led.
Dock makade de lika fort slagits ihop igen, de skrällande ett mycket strängt straff.
Ja det är ett strängt straff.
- - Men inra mi8 under vilka åhörares hägn de f a l - sig senare så småningom efter för att se ha endast ljudit inifrån - där lit.
Har jag sagt att skomakare Sann- hur vågstycket avlöpte de är i sin fulla rätt att skrälla - de två har Herr Konstapeln något annat att fö- en fullegubbe?
N.
G.
S. gick och nådde tvåan rid Lilla vita flaskorna ha endast stått innanför - sex ringde det i telefon.
Det det är en medveten om att min åsikt varit med de nesson.
Det var inte lördag, det var tis- förolämpade a h förorättad man.
H a n den energi och hängivenhet han ned- dag, men dagen var lika dunkel för d e.
glömmer heller icke upphovet till sin små- lägger på att uppfostra andras barn.
Han orden överensstämmande Vi som är herre och fru, ensamjungfru var icke färdiga N.
G.
S. hade lek dit räknar han nu ingalunda sko- i brådskan endast slipat till antagandet makare Sonesson han räknar endast N. och fyra barn i det här huset, vi måste ju där fanns några, a h tagit till ärende a t t G.
S. a h mig klassens olycksfåglar (ordet sade han fråga efter dem.
För att möta sitt ut- Eftermiddagen stiger fram i historien.
sedda offer.
De två vita flaskorna hann Lille dumming är kommen hem, stilla, pojken dock se a h Sonessons röda, vred- fridfull a h vän.
- Klockan fem, när alla banan, dit klassen varit ålagd att begiva sig.
ligt mått Men matematik det lär ju poj- gade ansikte över skorna som sannerligen husets våningars folk just kommer hem inte lovats färdiga da ’ n efter de anlänt från ämbetsrum a h kontor, var till kar sig icke oävet i skolan, a h när nu nå- nej!
respektabla tamburdörr, står den uniforms- Jag svarade stilla, att det var jag med- gon av de fyra - alltid någon gång i vec- Sedan blev N.
G.
S. så gott som ut- klädde, högreste polismannen vid min I kan springer till Lilla Tvärgatan efter motad av en av de svarta vännerna, som samma minut som husets herre skall in veten om jag hade alldeles nyss fått det skopar, som for tillfället befinner därinne, och de vreda röstena skräll- genom tamburdörren, i samma minut som underrättelse om att han varit sysselsatt där, måste der ju väcka den matematiska de mot väggarna.
Två i stället för en!
ett skrikande barn inifrån våningen, glömsk med att åt polisen ringa in fullegubbe, som tyvärr inte var någon fullgiltig fulle- förundran samma tänkte han skolvärdighet a h storfolkshållning er- ens lika fort - - son vid Lilla Tvärgatan är nämnt, intet av av brottet, men det förefal er Tvärgatan.
I det bruna gårdshuset med där de är i sin fulla fått att stå.
- Skoraa binda vid vår tillvaro den billigaste hov- nalt ibland - sig själva han har sin - - att ville nu bara meddela mig, att det blivit - av sin Han undrade stilla, om förmiddagen.
- indi- N.
G.
S.
- sprang bort.
Två eftertanken och att när vids halvsulning ena gången kostar 4:50, gånger två och femtio.
andra fången 150 Jag har också varit Han stötte ihop med kamraterna i grän- med ett par gånger, vi hämta vanligen på den, han viskade: Det är en annan ful- lördan, ty v i ska ju vara hela a h fina till ' legubbe också därinne, de är två.
Dom söndan.
Där var båda gångerna två skrålar och går an.
- - till en polis - icke Torbjörnsson.
- av all kastar sig upp i en gammal länsstol a h g u b b e - - - milda rösten.
- Förlåt.
ropar: Jag menade ’ et inte, mamma!
det måste vara fel - - jag menade ’ et inte, mamma! '
Klockan sju ringde d e i telefon.
Den Husets herre får in polisen genom dör- malmfyllda, kraftiga rösten sade, att d e t ren, dörren stängd, och det strikta händel- var fröken Sonesson, syster till skomakare - - Vad las.
Jag står bredvid, andlöst åhörande hört, skomakare Sonesson är en fullegubbe?
Var N.
G.
S. denna dag bland åhörarne?
Intet minns jag Dock vet jag, at, jag fast I:50 är ett billigt pris har tänkt att vi snarligen skulle uppsöka m an- hovskomakare.
Nu tycks emellertid Ödet - självt eller dess sändebud i pelse föranstalta därom.
som oförsynt krakel - om gossuppfostran eller föreslå straff för det skyldiga barnet, så skulle det omedel- bart antagas.
- Han sover nu med så många tårar över kinderna.
Men det är faktiskt ingenting mat mina - - - varit något Då sade jag, att d e varit ett beklagans- värt, ett beklagansvärt misstag på person, och om fröken Sonesson ville ha vänlig- heten komma upp till litet kaffe, så hade vi verkligen en hembakt sockerkaka hem- ma i kväll.
Ville fröken Sonesson sedan uttala for mig några av sina egna åsikter ske- nödvändighet sträva att r e h a b i l i t e r a i regel utlösa hjärtats krafter, familjen, för så vitt den över huvud till och med i sådana fall där äkten- taget inser nödvändigheten av att skapet i och för sig icke förmått det.
stilla in problemen i samhällelig be Det är en ofta uttalad farhåga, att lysning Den måste i sin undervis- hemlivet måste bli lidande genom ningspolitik framhäva icke blott med- hustruns arbete.
(Jag undrar om man borgarkunsakp utan framför allt omvänt skulle säga att statsintresset uppfostran tiII f ö r ä l d - skulle lida intrång genom en mans raskap för hade manlig och kvinn- sinne för sitt hem?)
Men är d å icke lig ungdom, icke så att yrkeslinjen också hustruns b r i s t på sysselsätt- och föräldralinjen blir ett antingen ning - i de många fall där så verk- eller, utan ett både - och. '
I ligen är förhållandet - ett minus för moders- och faderssinnet skall in- familjelivet?
Vi föreställa oss stän- gjutas allmänanda, och allmänandan digt av gammal vana den forna hem- skall införlivats med den berättigade produktionen som husmoderns ar- hänsyn till personligheten, som icke betsfält, långt efter dess försvinnan- innebär mannamån utan värdeekono- de eller ytterligare inknappning, och mi.
så att var människa kommer på vidare l i n k s vi oss i regel modern rätt plats med sina anlag.
Varken som spädbarn oder och glömma den hustrun, barnet eller mannen skola långa period, d å hon inga spädbarn betraktas såsom objektegendom, utan mera har och måste känna sig över- såsom i ett större helt samverkande födig såvida hon icke finner krafters subjekt.
Ju mera familjen uppgifter just u t i från sitt befriats från omsorgen o m ekonomisk individueIIa läge i hem produktion, dess mera måste den bli och samhälle, antingen helt en- en härd för människoekonomi, för kelt som försörjiningsbidragare i en speciellt mänskliga värdens bevarande eller annul form eller genom annan och förmenande.
Det är ju just d e t t a utlösning av sitt kraftöverskott.
Här som uppfostran skulle gå ut på.
har hon nya möjligheter att se famil- Familjen måste mera in någonsin jens budget, nöjen arbeten o. s. v. fatta sin uppgift i dess uppfostrande poIitiskt, d.
v. s. i solidarisk re- betydelse Aft barnen uppfostra lation till samhället i sin helhet i stäl- sina föräldrar ser man ju dagligen let för som andra ovidkommande, även där det står skralt fill med u p p godtyckliga ” privatsaker ”.
Här mås- fostran i modärn riktlinjer!
Det häng- te makarna på ett mycket vaknare sätt er väl samman därmed att de egna in nu sträva att utbilda barnens ram- Det är detta både - och, är fundssinne, så att envar har sina för- r i hemmet lika väl som en var hetsrymd.
Den förra sidan, det tats.
Händelsernas fortgång lär ha tillgått så- lunda: N.
G.
S. kom från sin expedition hos konstapel Torbjörnsson störtande tillbaka till pojkflocken: Fem kronor!
sade han andlöst fem kronor får dam.
Kan man hitta nån att visa dem på, fir man själv två a h femti.
- att den sympatiske mannen kunde från min rid.
tillåtas eller eventuellt ha föranstal- - N.
G.
S. för inte men jag antar, att vi båda underför- var son i det lilla mörka skomakarrummet.
- Kl I var o den ckan vänlige, tålmodige klassförestån- - - i ” hjälpa-till-sidan ” låg ju så naturligt in i.
Han ser i det tidiga tillvarata- tryggt det lilla barn.
som eljest en- med I den gamla produktionsordnin- gandet och lämpliga fostrandet a " dart brukar anförtros åt ad-.
gen.
Nu kräver den urskiljning och alla små förkomma, obegåvade eller H a n kan bära, och h o n kan van- omsorg.
Nu blir det alla de från sinnesslöa, ej blott en besparing för dra.
Över dem välver sig m hög olika uppgifter utåt (i skola det domstolsväsen och fångvård från sta- himmel, ah kring dem väver sig samhälle) hemvändande familjemed- tens sida, utan också ett värde av po- samma trygga innerlighet som förr lemmarna, som för varandra söka till- sitiv art.
Han är redan inne på den ja kanske en aning tryggare, där d e godose helgens, vilans a h hemmens sexuella uppfostrans problem och ser gå fram i natten och bära varandras krav likaväl som samarbetet i övrigt.
hur ordning, sparsamhet, renlighet bördor under vandringen Det blir en liten rådplägande försam- och andra sådana egenskaper redan I familjesferen föreligger ej blott ling av aktiva och fria väsen som tidigt röja väg för en urskiljning och uppgiften att bekämpa missförhållan- skaffa ” moderskomplexer ” a h " fa- aktning sOm kommer släktlivet till den.
utan också uppgiften att skönja derskomplexer ” dessa t y c k t e s godo - något vartill jag annorstädes ah framarbeta riktlinjer, framför allt kvarlevor i barnahjärtan bort ur hoppas återkomma.
med hänsyn till ungdomen.
Det är världen.
De som fått ” uppfostran sant att vi stå upp över öronen i miss- till föräldraskap ” vets också hur be För familelivets rehabilitering be- förhållanden.
Kvinnor och män klagansvärda bortskämda barn äro.
höves mera av mannens medverkan även - ha burit fruktansvärda Att göra familjen till en bild av sam- därhemma, likaväl som samhällett ting Men efter som ” sången är av hället i smått är en viktig förutsätt- behöver mera av kvinnor- sorg upprunnen ”, så låt oss smälta om ning för att samhället i sin tur skall n a, genom hemmen såväl som utan- bitterheterna i en hög visa om famil- kunna präglas om till större solidari- för dem.
E n nytt kamratskap makar- jen som den kunde vara!
Jag me- tet människorna emellan.
I familjen na emellan torde göra sitt till för att nar genom förebyggande-en- blir solidariteten kött och blod och ge sitt särskilda uppfostringsinslag.
skilt och samhälleligt - arbete, h- därför starkare suggererande än någ- Det behövs en manlighetssträvan at allt där man kan, och genom att hjäl- innerlighetens och människokunska- pa ungdomen se mot sporrande ideal ra blott grundsatser.
Den store uppfostrare vars 100-års- pens håll, likaväl som en kvinnorö- i stället för mot undermänsklig ut- minne v i i dessa dagar fita, J o h a n relse i riktning mot allmänanda och lösning mot krämpor, själsnöd, råhet Heinnils Pestalozzi hade en genial saklighet.
Dessa två strävanden kom- och trälbindande omöjligheter.
Här syn på hemmets samhällsuppgifter.
ma just nu så underligt ofta i strid är huvudplats och utgångspunkt för H a n knyter samman hemmet med med varandra i stället för att på ett all vardande politisk insats, Etik och skolan och staten.
Han ser föräld- fruktbart sätt komplettera varandra politik bli här ett, som aldrig annars, ge upphov till en nytt och dju- i innerlighetens ah allmänandans rarnas uppgift politiskt.
Men han ser Jag har så oft.
syntes.
Här är så föga gjort för att också lärarens föräldrasinne och sko- pare samförstånd.
lans hemprägel såsom en oundgäng- tänkt pa J. F. Millets s i l t att återge arbeta dessa båda krafter samman till Han målar en medveten enhet i stället för till art- lig förutsättning för uppfostrans in- " den heliga familjen ”.
verkan över huvud, liksom han sätter den inte kristligt sittande, utan på skilda specialdygder.
M e n det är just statens relation till människoupp- vandring mot ett mål.
Modern går det som måste göras.
För samhällets fostran in i ett sammanhang som väl stilla och målmedveten därute under skull.
Och just därför också för knappast någon före honom blickat stjärnorna.
Och fadern bär ömt och hemmets.
- - - - och
från partiernas bundenhet mäns och kvinnors löner, framhålles alltid att mannens lön skall räcka till att underhålla en familj pi.
Där- m o t utgår man aldrig från den syn- punkten vid jämförandet av männens löner inbördes En ogift man avlö- nas lika högt som en familjeförsör- jare, A andra sidan är del inte alls sagt att lönen räcker för en stor fa- milj Vad som för en ensam man är mer in nog, och för en man med liten familj tillräckligt, är för den som har stor familj alldeles otillräck- ligt Sålunda är denna form för av- lösning ineffektiv Var och en måste vara medveten am hur fö- ga vi lyckats att efter kriget återstäl- la till arbete, till bo- städer O m vi också dela dessa bris- möjligheterna kolonier inlagda i parkområden, utan man skall behöva bomma igen parkerna med stenmassor.
Trafikfrågan är i detta samman- hang en av de viktigaste frågorna att lösa.
Man bör ha goda förbindelser Ingeborg Walin.
Anna Åbergsson.
Edith Lindblom lnom franska industrien samt in- med stadens centrum även från de om vissa delar av den lägre statstjän- sten tillämpas med mycken framgång Jag vill först och främst säga att m e n avlägsna bostadsområdena Så- är väl kind och verksam inom kon- Det starkaste hindret för likhet jag hatar betonandet partilinjerna dana möjligheter skola beredas inte torsvärlden Som ordförande i mellan mäns och kvinnors löner är systemet med familjelön: Kvinn- vid alla frågor som böra lösas obe- ha stadens egna i utkanterna boen- l i p Kontoristföreningen har hon att åt alla män, vare sip de äro gifta Arbetsgivaren betalar för varje ar- roende av dessa linjer, säger fröken de innevånare utan även förstäder- nedlagt ett stort arbete både inom eller ej, betalas löner som äro avsed- betare han har i sin tjänst, man eller Anna Åbergsson nas befolkning, Förstadsbanornas föreningen och i olika kommittéer da för familjeförsörjning.
När arbetet för kvinnans medbor- problem bör fortast möjligt få sin för erhållande av en förbättrad ställ- Fröken Ingeborg Walin redogör kvinna, ett visst belopp per månad för sin ståndpunkt till den ytterst eller år till en stor fond, en gerliga rättigheter började för 20 år lösning, men utan att de mycket små ning år privatanställda inom handeln, segslitna frågan om mäns och kvin- s. k. kompletterande kassa Strängt sedan var det med den förhoppnin- parkbitar, som vi ha i den inre sta- särskilt med hänsyn till en säkerställd pension.
skild från denna fond utbetalas gen att kvinnorna skulle vara istånd den därigenom offras.
nors löner Det är min bestämda åsikt, säger Fröken Lindblom är medlem i Det starkaste underlaget för min lönen till de anställda lnom vis- att tänka på de enskilda medborgar- väl, oberoende av partiernas fröken Åbergsson, att staden borde nämnden för Stockholmr Stads Lär- åsikt om möjligheten att lösa den frå- sa grenar av industrien samt för nas och innehavare av befatt- ställning.
Denna förhoppning har in- göra allt för att bibehålla trädgårds- lings- &amp; Yrkesskolor för handel.
gan, säger fröken Walin, har jag fått ningar inom lägre statstjänst betalas te uppfyllts Alltför ofta ha kvinnor- städerna under tomträtt.
Om det ges dels genom de av miss Eleonor fullkomligt spekulation, kommer att man därigenom skall förhindra till lika löner för män och na, när det gällt att fatta beslut, vi- möjlighet Rathbone i England utarbetade rap- kvinnor.
Ur fonden betalas per må- sat att de inte lyckats frigöra sig hela trädgårdsstadsidén att äventyras den naturliga återgången till lands- porterna om gruvarbetarnas löner, till sin existens, Då kan det byggas bygden av staden överflödig ar- dels genom henns bok, The Disinhe- nad eller år ea visst belopp för varje 16 våningshus ute på de områdena betskraft, då var och en säkert för barn.
Det ökas inte proportionellt rited Family (Den besittnings- för vart ham inom familjen, utan be- och trädgårdsstäderna bli förstörda.
söker att skaffa sig sin livsuppgift lösa familen.)
I England til - efter vissa normer Räcker det Den kooperativa byggnadsverksam- den verkligen behöves, Oron att lämpades under kriget ett slags un- inte helt till barnens uppfostran m. heten bör stödjas på allt sätt, med förhindra en återgång till landsorten derhållssystem, som tillförsäkrade m. få föräldrarna lägga till av sin lön.
undvikande av fördyrande mellan- får inte gör oss hjärtlösa så att vi hustrun till varje soldat som deltog Detta tillsynes barnuppmuntrande händer, Det är inte tid att stoppa inte försöker ordna för dem, som i kriget ett visst belopp beräknat ef- system har inte visat sig ha något in- byggnadsverksamheten av fruktan utan eget förvållande kommit att stå ter antalet barn i hemmet.
Det var flytande på nativiteten.
för en hyreskrasch, s % länge det ännu utan förvärvsmöjligheter.
det s. k.
” skilsmässounderstödet ”.
Erfarenheterna av familjelönssy- inte finns tillräckligt med smålägen- För kommande generationers skull ” separation allowance ”, Summan som heter till överkomligt pris.
är det absolut vår oavvisliga plikt att på det sättet gavs åt varje soldatbarn stemet äro särdeles goda i Frankrike Jag anser vidare att flera lekpla- inte tillåta att individer genom ar- genom modern, var mycket blygsamt och likaså i Belgien, där det också ner för skolungdomen behöva ordnas, betslöshet sjunka ner till en nivå, som tilltagen.
Men trots det visade det tillämpas.
Barnbidragen utbetalas i framför allt för flickorna Och sär- verkar neddragande på den svenska sig att den räckte bra, och systemet regeln till modern I Österrike var systemet också prövat, men har inte skilt skulle jag vilja ta initiativet till folkrasen.
Vi måste ordna för såväl fungerade på ett utmärkt sätt.
gått framåt, antagligen för att löner- Efter krigets slut upphörde dessa att för Stakholms skolbarn, som bo manliga som kvinnliga arbetslösa för na och fonden inte hållits skarpt kvar i staden under somrarna, skulle att undgå de sorgliga följder arbets- familjeunderstöd.
ordnas sådana resor, som Göteborg lösheten har för individerna skilda.
O m fondmedlen uteslutande Men under kolstrejken blev frågan få karaktär av understöd eller löne- under flera år lyckats genomföra, de aktuell.
Miss Eleonor Rathbone ut- s. k. Askimsresorna.
Numera får arbetade med stöd av de goda erfa- försörjing för de gifta blir ju saken Gerda Nystedt v a r j e skolbarn gratis deltaga i d e s - renheterna från kriget ett förslag om alldeles förfelad.
Det anmärkningsvärda med det är en ovanligt mångsidig och ferieresor på en dag.
bada, sola ” familjelön ”.
Förslaget gillades men båda listor intresserad människa.
sig och dricka mjölk till medhavda togs trots allt inte upp.
Med detta franska systemet är att del just förslag hade summorna, som rege- vänts på den allmänna marknaden in- att ha varit sekreterare i Sveriges smörgåsar.
Under de soligaste och W A L I N, INGEBORG, K o n s u l e n t och särskild föredragande i K. folkskollärarinneförbund har fröken vackraste dagarna ha ända till 6,000 ringen var villig att ge gruvarbetar- om storindustrien.
Skolöverstyrelsen for huslig eko- Nystedt nu blivit dess ordförande Göteborgsbarn deltagit i dessa resor.
na i understöd, räckt jämnt till.
Frå- Jag skulle önska, säger fröken Wa- och är dessutom medlem i centralsty- nomi.
ADA.
Praktiserande gan hade därmed w i t löst och ur lin.
att vi kunde få ett sådant system relsen för Sveriges allmänna folk-!
Det är vidare min åsikt, yttrar frö- NILSSON, År 1921 deltog ken Åbergsson, att något måste gö- läkare.
världen också hos oss, men inte bara spora- skollärarförening diskt tillämpat utan enhetligt genom- fröken Nystedt som delegerad för ras för att förbättra stadens sjukhus.
ÅBERGSSON, ANNA, Sekreterare Vi ha intet ord, som fullt täcker Sveriges folkskollärarinneförbund i Om man jämför våra utmärkta läns- i Stockholms stads koloniträd- innebörden av det avlöningssystem.
fört.
Kvinnornas internationella kongress lasarett i landsortsstäderna med ex- gårdsråd.
som i England kallas " family endow- ' Så som det nu är, är det en ren för fred och frihet, som då hölls i empelvis Maria sjukhus, måste man ment ”, familjeunderstöd.
Det är slump hur mycket som skall bli över har fröken beklaga att huvudstaden inte långt N Y S T E D T, G E R D A.
Folkskollä- nämligen inte alls fråga om något un- för barnens vård och uppfostran.
Wien.
h a r allvarligt och före detta försökt att förbättra loka- rarinna derstöd, utan om en rättvis form för Deras öde hänger p i vad fadern utan att pruta men har heller aldrig lerna för sin sjukvårdande verksam- avlöning.
ÅBERGSSON, ANNA.
kan ge och vill ge, Också gent- gjort sig tagit skyldig till ensidighet.
het.
Med det lönesystem, som vi tilläm- emot modern är det oriktigt.
Intet En perron, som stått henne nära i Vad beträffar arbetslösheten vill WALIN, INGEBORG.
pa förekommer slöseri, samtidigt som yrke i världen skulle nöja sig vare sig berättar, det gällt sammanträden, hur fröken Nystedt sam- jag framhålla, att Stockholms stad ADA.
lönerna på många hill äro otillräck- den slumpvisa ersättning, som kom- kväm eller dylikt alltid warit den, borde ordna med nödvändiga arbeten LINDBLOM, EDITH.
liga När det gifta att jämföra mer hustrun-modern till del.
som skulle allting beställa för de arbetslösa.
Jag frukatr inte NYSTEDT, GERDA.
det vid ett samkväm några särskilt goda bakverk och m a n frågade, var- att av i lärare för talas där an- Kvinnosaken med E v a Andén Efter all- Nystedt Fanns Kvinnolistans ANDÉN EVA, Advokat.
NILSSON, A d a Nilsson.
