# ID: svediakorp-per3325
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,589
# sentences: 409
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jordpolitik i England Tidevarvet n:r 9 av Honorine Hermelin I Jordpolitk i England konstaterar Såsom länge benådats och med ringar till råmarksvärdet (the unimpro- kronoskatt p i råmarksvärdet av all Honorine Hermelin, att Lloyd George spänning avvaktats samlades den 17 ved value of land) och på så sätt upphöra jord på 0,2 %.
att bestraffa (penalize) företagsamheten.
i det stycket blivit åtskilligt mindre.
dennes Englands liberala partifede- Denna liberala jordpolitik.
som går Detta anspråkslösa förslag väckte radikal än han var för 15 år sedan.
t i l l konferens.
De röstberät- tigade delegerades antal tycks ha va- ut på beskattning ar landets råmarks- en uppståndelse, som man ej bevitt- rit något över 550. män och kvinnor, värden, ha, en lång och ärorik histo- nat sedan Gladstones dagar.
Nu var - de stora jord- En av den svenska pedagogikens men församlingen utgjordes av c:a ria .Alltsedan Henry George 1882 det i Lordernas, Hus, som spänningen och pioniärer och förnyare, Anna Sand- 1.
5 0 0 personer.
P a r t i e t kallas nume- för första gången varit i England, ägarnas upphetsningen steg t i l l sin höjd (närmast för den irländska jordfrå- ström, ser sitt seminarium hotat ge- ra en federation, sedan de båda hu- Efter 6 månaders arbete antogs fi- nom indragning a " statsanslag, det vudgrupperna, den mera radikala un- gans skull), och där tänt ca eld, ar- 230 gäller dess liv eller död, Skolväsendets der Lord Oxford ’ s (Asquiths) led- betade sig kravet på jordvärdebe- nansbillen i Underhuset med rös- skattning fram till praktisk politik.
ters övervikt.
Men då den kom till nivellering skonar snart icke någon ning och den mera högergående un- eller något i vårt land.
Men varför der Lloyd George, numera arbeta till- Redan 1889 sattes det i försiktig form på det Iiberala programmet sammans.
börja med att döda det bästa?
För Lloyd George ’ s jordprogram bildades i Parlamentet en hände dit oerhörda, att Hu- har redogjorts i Tidevarvet.
(N:r 45, de-grupp " (Land value Gtoup), som tade 1909 kunde t i l l regeringen överläm- set antog en resolution, som gick ut Återigen ha kvinnorna lidit ett ne- 1925).
Det hade fått en sammanfattning i na en skrivelse, undertecknad av 250 på att folket i val först måste höras.
derlag i riksdagen.
Denna gång gäller det kvinnomotionen o m en mer rättvis ett s. k.
” vitt papper " .. (officiell underhusmedlemmar, vari finansmi- Under våldsam agitation, som åter- nistern uppmanades att i finansbillen speglades i hela världens press, nyval- fördelning av avgifter och förmåner i handling.
som fördel upptaga jordvärdebeskattning.
Fi- des Underhuset två gånger, men kom folkpensioneringen.
De nuvarande tet).
Det heter där bestämmelserna ha visat sig olyckliga All mark, utom jordbruksjord och så- nansminister var - I.loyd George.
var gång tillbaka med förstärkt ma- och orättvisa.
Ledaren och Kvinno- dan som användes t i l l offentliga öppna Och han l i t som bekant minan sprin- joritet för finansförslaget.
ga och framlade i finansbillen för- Slutligen kunde det underskrivas motionen i folkpensioneringen behand- värde platser, (site skall value, v ” deras efter sitt rå egentligen =b slag om jordvärderingsskatt rid av kung Edvard den 29 april 1910 la denna fråga.
hetsvärde som också är en utmä försäljning av mark, 20 %, samt en jämnt ett år sedan det väckts.
Mer teckning).
Skatt skall läggas på rå värdet a h användas till att avlyfta skat- det motstånd det rönt drog med sig Signaturen behandlar Fru Lun- tetrycket från förbättringar samt till det en annan lag, som upphävde Över- deqvists framställning av Fru Inger allmännas bästa.
husets absoluta vetorätt.
Detta hade Det är detta att åkerbruksjorden.
till Österåt.
blott kunnat genomdrivas, då kunger utnyttjad eller outnyttjad, blivit un- hotat med, vad som av Överhuset be- traktas som största skam att utnäm- Ett ovanligt i dantagen från jordvärdebeskattnin- na tillräckligt många nya lorder, som Börssalen.
då gen, som från radikalt håll anses va- måndags runt på li la voro ” på den rätta sidan ".
Tre människor en ståndpunkt i ra ett rvet mot liberal politik, nar- mast mot den resolution, som fatta- Den väsentliga vinsten av finansla- jordfrågan.
des rid det föregående liberala lands- gen var tillsättandet av ett " departe- ment ” för att uppskatta Storbrittan- Den röda rosen och den vita är in- niens råmarksvärde, och därjämte att gen blomsterhyllning från Devinez till tanken var på marsch.
Under de professor Thyrén.
Snarare ett fast- följande åren utföllo fyllnadsvaler flera gånger till förmån för kandida- lagsris.
Hur skulle det vara att an- förtro kvinnofridens juridiska beiv- jordpolitik är att ge- ter med rent georgistiskt program nom beskattning av jordvärdet åstadkom- och 1912 tillsatte Lloyd George er rande åt en kvinnlig advokat?
ma en förnuftig överflyttning av skatte- (Forts. sid. 4).
bördan från bygnader och andra förbätt- dennes 1906 sammanträde ägde sökte kelt följande: L i v o c h död beror I den digraste av statsverkspropo- sitionens delar, den som rör undervis- ningrväsendet och anslag till kulturel- la ändamål, finns ett par jämförelse- vis obetydliga poster, som dock ge anledning till begrundande.
På sid. 658 återfinner man förteck- ningen på de 17 skönlitterära förfat- tare av utmärkt förtjänst, som k. m:t tilldelat understöd från av riksdagen för 3-årsperioden beviljade medel.
Vad skulle vi säga, om ett uteslu- tande av en diktare från någon stats- förmån skulle innebära, att vägen vo- re stängd t i l l varje förläggare eller över huvud till någon väg fram till publiken, så a.t bara de sjutton finge lov att trycka böcker?
på statsanslag fälliga olägenhet föreslagit alterne- rande årlig indragning av första av- delningen vid två av de tre högre pri- vata seminarierna.
Den sätter sig däremot bestämt emat fullständig in- dragning av något seminarium I en senare uttalande, dikterat av en be- gäran från regeringen om förslag i vilken ordning, som ett indragande av de privata seminarierna borde ske, understryker Skolöverstyrelsen ytter- igare sitt förut gjorda uttalande.
Nu kan man fråga: är det inte nog med den högre lärarinneutbildning, Den röda rosen och den vita Knappast torde någon ha hyst större förhoppningar om bättre gatufred, därför att professor Thyrén fick i uppdrag att, som det hette, ” undersöka möjligheten att juridiskt beivra störandet av kvinnofriden på gator och allmänna platser ”.
Men för det hade man väl ändå aldrig trott, att undersökningen skulle tillhanda- hålla en lämplig ursäkt och undskyllan för dem som nattetid ofreda fullt korrekta kvinnor Men det är pre ' s vad professorn gör.
Därför att ” ett betydligt antal kvinnor besöka gator och offentliga platser i syf- att e bli tilltalade ”, så består brottet hos männen mest i oförmåga att skilja mellan dem som vilja a h icke vilja tilltalats, och let kan svårligen beivras.
Till detta skulle man kunna anmärka vå saker Vilken man som helst, även om han är från vår sydligaste provins, bör unna lära sig.
att en kvinna, som går in väg fram med raska steg utan att se sig åt höger eller vänster, icke är ute syfte att bli tilltalad.
Skillnaden i kläd.
d. hållning a h beteende mellan henne och den kvinna, som är ute på jakt, är i påfallande, att en man skall vara bra berusad för att på allvar I. miste.
Stock- holmskan vet mycket väl, att hon icke skall gå fram a h tillbaka på Birgerjarls- gatan om kvällen, även om hon har de avsikter, t. ex. väntar på sin man eller sin moster.
Det är m självfallen, invand sak, att hon alltid kommer ihåg att markera, att hon icke önskar bli antas- renaste tad och hon tänker inte ens på hur för- nedrande det är att det skall behövas.
Om det bleve bruk, att anständigheten skulle markeras med m vit ros på kappan och motsatsen med em röd, så skulle hon fin- na sig också i det.
Den andra anmärkningen är den, att om det nu finns ett d betydande antal, som ” vilja knyta bekantskaper ”, så behövde ju inte de män, som söka sådana, u första steget.
De skulle ändå alla bli väl för- sedda.
Inom parentes, så är det märkligt att pro- fessorn säger att närmare som sker med andra partens samtycke ” naturligtvis icke kan straffas.
Ty det är ju just precis vad ste fråga: kunna vi undvara Anna som sker, när den sig närmande parten år Sandströms seminarium?
kvinna.
Och polisen är d helt och fullt I sitt stora verk ” Sveriges land och sysselsatt med att skugga, kontrollera, ta folk ” säger Gustav Sundbärg under tid på, och slutningen anhålla dessa sig när rubriken pedagogik: ” För kvinnobild- mande kvinnor, att den icke har tid att se ningen har Anna Sandström, vilken upp med männen.
som skriftställarinna i uppfostrings- Nej, professor Thyren, de är sällan och undervisningsfrågor f.n. intager oförmåga att skilja på den röda och den främsta platsen i vårt land.
verkat vita rosen, som ligger till grund för ar.- mer än någon annani. ” Anna Sand- tastandet.
Det är dels ren drullighet rent ström själv och hennes insats bli al- * m. lust att skrämma a h reta, nöje drig gamla.
Hon är ” en källas porl av se ” om dom ska bli arga i l a ur det djupt förgömda, det evigt nya skubba och evigt glömda ".
Men hur länge det finns också stundom i dessa det seminarium, som hon skapat till närmanden ett annat moment, i vilket in- förverkligande av idéer.
har kraft till går en nästan försonade tafatthet.
Det förnyelse, värdig Anna Sandström, känner säkert varje kvinna till, som av att Men som staten svirar för genom uni- versiteten och genom Kungl.
Hög.
sitt arbete ofta tvingas att vara sent ute, re Lärarinneseminariet, helst om det kan blott livet utvisa.
Vart bär det hän, om kulturinstitu- t ex. journalister.
Och det är det roman- därtill ges anslag till två pri- Något jämförligt kan dock innebä- vata högre seminarier?
Frågan kan tioners liv och död bli beroende av ett tiska monementet.
Det finns många fattiga ras i förslaget om successiv indrag- förvisso skärpas därhän: är det statsanslag, av en tillfällig majoritet?
satar, jag kan inte säga bättre om dem,.
ning a~ statsanslaget till Anna Sand- inte nog, och därtill riktigast, att al Detta är givetvis den verkligt stora som hoppas att finna äventyret, roman- ströms högre semenarium - liksom högre lärarinne- liksom Iärarutbild principfrågan, huruvida indragning tiken på Srandvägen nattetid.
De söka förut skett med de privata folkskole- ning blir univesitetens rak?
Otaliga av ett statsanslag kan bli liktydigt med, den spräckliga rosen, den vita med det seminarierna i Stockholm och Göte- gånger har man ställts inför den frå upphävande av examensrätt under röda stänket i kronbladen, den röda med borg, dock med längre varningstid.
I gan, men inför barnuppfostrans verk- Skolöverstyrelsens kontroll.
Att det- det vita.
Kanske, kanske ända, att hon fallet Sandström skulle indragningen lighet måst svara: det vore en för- ta är meningen framgår av motive- där, som går så fort, har en medgörlig av första avdelningen ske redan hös- lust Ja, en motfråga tränger sig fram ringen till förslaget i fråga.
Men ett stund och skulle kunna låta beveka sig att med mig söka det röda äventyret.
Så huruvida det ens för den högre man- sådant prejudikat är ödesdigert.
ten 1926. klumpiga äro i detta land kärlekens pre- Motiveringen är e j sparsamhet liga Iärarutbildningen kan utan förlust Fröken Hesselgren har med hänvis- (årets besparing skulle bli kr.
3,500, undvaras ” seminariets ” utbildnings- ning till Skolöverstyrelsens båda ovan Ett ensamt karlhjärta vet lärares lönetillägg inräknade) utan en typ vid sidan av den utbildning, som nämnda uttalanden i en motion (n:r icke bättre sätt.
än att gå ut på den natt möjlig av Skolöverstyrelsen med ej når verkligt in i vetenskapen, utan när den som skri- en eller misser ofta.
176) yrkat avslag på denna indrag- Åtminstone var det så, kandidat- ma pr^ tveksamhet omtalad - överpro- stannar vid duktion av lärarinnor.
Överstyrelsen terexamen.
om har i ett uttalande av den 5 nov.
1925 Tankelinjen går vidare in i dagsp- som bot mot denna kanske blott till- litikens brännande ögonblick och må- Skall månne hennes yrkande beaktas?
stor kan genomskåda frågan tillgång ver detta,var ung och trodde i sin sin stora en fin stadsdel.
Thyrén icke har nå- gon hjälp att ge, finns det inga annan råd för den som vill gå i fred, än att und- vika herrarnas stadsdelar a h jaktmarker.
inte vad professor Thyrén Arbetare begå kallar misstag.
Devinez.
Återigen Kvinnomotionen i folk- eensionerinien Kvinnornas förbudskonferens Centralrådet för kvinnornas för- över rusdryckshandeln i kommuner- Som väntat var föll fröken Hes- Den budsarbete, representerande ett stort na, i länen och i landet " särskilt selgrens motion angående en rättvisa- giftspe antal kyrkliga och sociala förbuds- Umeåsystemet, som talaren kraftigt re man skulle också hunna säga enligt l vänliga organisationer, har i dagarna förlorade.
för kvinnorna syn- i Stockholm hållit sin andra stora förnuftsenligare — anordning i avse- säkring Däremot utdömdes i en lång och ånliga procentberäk- förbudskonferens under ordförande- livlig diskussion det s.k. Sundsvalls- ende på kvinnornas och icke minst de nerligen ningen av ifrågavarande pension har gifta kvinnornas ställning inom ålder- som förut omnämnts i Tidevarvet nr skap av fröken Emilie Rathou.
I systemet, vilket innebär, att alla öl- konferensen deltogo ungefär 250 om- krogar skulle läggas under e t t.
kom- domspensioneringen.
Det före faller, 5 givit anledning till en motion vid bud från hela Sverige jämte e t ~ s ~ &lt;, ~ munalt?
ölbolag.
Ölkrogarna skulle som om d e l missförhållande, vilket årets riksdag, framburer i första antal fristående personer.
här är för handen, vore så uppenbart kammaren av fröken Hesselgren och Över " Kvinnrorna och samhällsse- att ett två års barn skulle kunna för- i andra kammaren av fruarna Öst- derna ” talade fru Ellen Hagen, var- Men man måste se saken i lund, Thüring, Vessman och Nord- vid hon särskilt uppehöll sig vid kvin- stå det.
gren med instämmande av fröken nornas ställning till nykterhetsfrågan hela dess sammanhang och i belys- Welin.
Dessa motioner hava nu be- och befolkningsproblemet, såsom vå- ning av nu rådande gängse uppfatt- handlats av riksdagen och avslagits i ra för närvarnade viktigasta sociala bägge kamrarna.
Fru Sigrid Lundin utdömde dessli- ning.
spörsmål.
Ett intressant föredrag hölls un- kes i sitt föredrag " Resultaten av det Icke förty är det återigen ett prov Andra lagutskottet.
som ägde att på erkännandet av den s.k. likställig- behandla motionerna, avstyrkte de- der konferensen av fru Vira Ek- nuvarande restriktionssystemet ” hela heten mellan män och kvinnor, samma.
Utskottet har i sin motive- lund över ämnet " Kvinnorna inför Brattsystemet.
Systemets bärande ring lämnat on utförlig redogörelse årets landstingrs och kommunal- idé, den individuella kontrollen.
hade detta klarlägger som alla de andra för de förslag, som tidigare fram- val ” Det statistiska material fru fullständigt förfuskats, ansåg talarin- situationen sådan den verkligen ställts rörande spörsmålet om för- Eklund hade till sitt förfogande bar nan, enär både motböcker och inköpt med andra ord kvinnornas bittring i gifta och förut gifta kvin- ett sorgligt vittnesbörd om kvinnor- ranson kunde säljas eller bortlåns Konferensen antog därefter i hu- ställning — det må låta aldrig så ut- nors avgiftspensionering.
Av denna nas sjunkande intresse när det gäller nött.
Det väcker inte längre vår för- redogörelse framgår, att frågan för att begagna sig av sina politiska rät- vudsak en resolution mot Brattsyste- närvarande är under övervägande tigheter Samtliga län kunna uppvi- met såsom i alla avseenden förkast- våning, knappast ens vår förargelse.
hos Kungl.
Maj:t. i de förslag, som sa likartade förhållanden.
Från a t t ligt.
när det gäller att höja folknyk- Det gäller, som sagt, nu endast att få framlagts, har, säger utskottet, såväl hma varit ungefär 60 — 70 % under terheten eller ens skapa en tillfreds- klarlagt, hur det är, och det så snart den betydelsefulla frågan om änd- det första valåret 1919 sjönk siffran ställande ordning.
som möjligt.
Varje avslag för kvin- rade grunder för fördelningen av äk- på de röstberättigade kvinnor, som Konferensens sista dag var anda- nornas räkning är visserligen en till- ta makars avgiftspensioner som och deltogo i valen under de följande åren gen åt förhandlingar över frågan införandet av samma procentberäk- till 20 — 30 %.
Visserligen har i skolor- bakagång, men j u mer där samkas be- ning för män och kvinnor ägnats en ran glädjande nog stigit vid lands- na " över vilket ämne fröken Frida vis på motsägelsen mellan ord och ingående behandling.
Utskottet för tingsmannavalen 1924 det står Härner höll ett klart och orienterande verklighet, ju förr skall ohållbarheten utsätter sålunda, att riksdagen inom dock klart för en och var att mycket indedningsföredrag.
snar framtid med anledning av fattas, innan kvinnorna väckts till in- Planmässig nykterhetsundervisning i detta motsatsförhållande åstadkom- en proposition från Kungl.
Maj:t kom.
sikt om det ansvar och de skyldighe- ingår visserligen som ett led i 1919 ma en förändring.
mer att få tillfälle att fatta stånd ter, som åtfölja deras medborgerliga års undervisningsplan, men icke des- Men den stora frågan är: huru punkt till samtliga de spörsmål, som rättigheter.
to mindre har denna undervisning lång tid skall det ta?
Hum lång t i d behandlats i motionerna.
Enligt ut Fru Eklund riktade sig i sitt före- i hög grad försummats, där den icke skall det ta, innan kvinnorna hunnit skottets mening föreligger således ni drag särskilt till alla de " hemkvin- helt och hållet lyser med sin frånva- göra sig hemmastadda som medborga- icke någon anledning för riksdagen nor ' ', som finns runt om i landet; i ro Detta beror i de allra flesta fall dessa frågor till behand- och för sig utmärkta kvinnor och endast på bristande intresse hos ve- re i samhället och inse sin makt Det Vid utskottsbehandlingen av mänster som hustrur och mödrar.
derbörande lärare.
är j u det, som det hela hänger på.
gavs en blank reservation av fröken M e n de gå s i helt upp i arbetet för Man har allt mer enats den Det är solidaritetskänslan, som måste Hesselgren.
hem, man och barn, att de få varken nya fortsättningsskolan bör inom äm- genomföras, solidaritetskänslan, när Vid motionens behandling i första tid eller intresse över för det liv, som net medborgarkunskap lämna &amp; vi gå fram till val.
Inte i den in- kammaren begärde fröken Hessel- pulserar utanför hemmets väggar.
plats för alkoholproblemets behand- Fröken Hesselgren på- Dessa " hemkvinnor " böra tänka på ling, varjämte i samband med ämnet skränkta bemärkelsen när vi på fram pekade gren ordet.
att de protester, som från att om de använda sina medborgerli- hälsolära den medicinska och hygie- till riksdagsval och landstingsval, utan kvinnohåll restes redan vid den nu ga rättigheter, skulle de i sin m i n bi- niska sidan av problemet bör behand- valet om vilken plats vi ha att inta i gällande lagens genomförande, ej på draga t i l l a t t göra andra hem ljusare las.
För övrigt kan hela skoltiden samhället.
sedan vi fått vår medbor- något sätt minskats genom de erfa- och lyckligare och avhjälpa många igenom tillfälle givas för en intresse- garrätt.
Valet emellan att behålla de renheter man haft av dess verknin- missförhållanden för andra kvinnor rad lärare att i samband med ämnena och andra barn.
kristendom historia och modersmål gamla företrädesrättigheterna eller Efter f r u Eklunds föredrag ut homma in på spörsmålet.
vad man nu skall kalla dem, som den endast för kvinnorna utan för hela spann sig en lång och livlig diskus Konferensen diskuterade därefter på en gång svaga och p i lediga stun- familjerna de nuvarande bestämmel- sion, varunder bland annat diskutera frågan länge och livligt samt antog der tillbedjansvärda varelsen, den där serna leda.
d s möjligheterna att gå fram med enhälligt en resolution om förbittrad Det torde ligga i öppen dag att i särskilda kvinnolistor.
De flesta nykterhetsundervisning både inom måste skyddas mot yttre vild, eller att ta de nya rättigheterna i anspråk många fall.
t. ex. i de allra flesta all- diskussionen uppträdande voro dock och utom skolan.
Samtliga resolutio- mogehem, hemmets ekonomi beror i pincipiellt emot sådana åtgärder ner, överlämnades till Centralrådert med det ansvar och de konsekvenser, lika hög grad på hustruns som på Kvinnornas särintressen ställda för vidare utarbetade i formellt av- som därav följa Däremellan måste mannens arbete ehuru de ligga på frontställning mot mannens.
är dock seende vi välja och välja lika.
Då behöves olika områden.
Det blir således från en ohållbar situation och praktisk där intet kvinnoparti Ty det är icke den gemensamma inkomsten, som av- outförbar, d i kvinnorna rakna press Det och ekonomiska resurser.
En reso- mellan män och kvinnor den saken gifterna till pensionen betalas måste d6 förefalla orimligt, att blott skall göras upp utan oss kvinnor en bråkdel därav räknas hustrur t i l l kvinnorna uppmanades att alla och emellan.
godo.
envar känna sitt ansvar och begagna Lika godtycklig som denna bestäm- sina medborgerliga rättigheter.
melse är också skillnaden i procentbe- De nu gällande restriktionssyste- räkning.
Det torde vara på tiden att men, sådana de tillämpas inom olika även denna sak tages upp till skär- oktrojområden, utgjorde ämnet för skådande.
flera av föredragen.
Redaktör Alexis Fröken Hesselgren framställde in- Björkman behandlade i sitt föredrag tet yrkande men ville endast med sin över " Folkets självbestämningsrätt reservation beklaga, a t t utskottet i sin motivering för avslag icke mera betonat det principiellt riktiga i mo- tionnärernas kra.v I andra kammaren försvarade fru Östlund med instämmande av fruar- na Thüring och Vessman sin stånd- punkt men framställde e j heller nå- got yrkande.
— “ Nykterhetsundervisningen ” men ling.
Vid om att till vilka olyckliga konsekvenser icke
-- TIDEVARVET 3 Tre människor söka, en ståndpunkt.
Det var en händelse som såg ut som en tanke, att Frisinnade kvinnor förlagt sitt sammanträde i måndags till lilla Börssalen.
Om baggarna i Stockholms fondbörs hade öron till att hora och tungor till att lala så skulle de säkerligen samfällt hojt ett härskri över de åsikter, som pro- fanerade fondmäklarna?
och bankintresse- nas helgade mark.
Och alldeles visst hade de tre personer, som då sökte en stånd- punkt i problemet Fatigdomen, jorden och samhället fått en hård dust att utkämpa, om börsens ordinarie besökare varit till- städes.
.
Fattigdom och banker gå ganska dåligt ihop men jord och banker s i mycket hatt- re!
Och s i vill man skilja på dessa bägge sista sammansvetsade bgrepp for att finna en utjämning mellan det på en hand sam- lade kapitalet och den mest skriande fattig- Längs horisonten domen.
låt Frisinnade kvinnors Slockholmsförbund Teorier, utopier!
säger mången.
Ja, men Jag kommer aldrig att tillåta.
oss i alla fall ta och se efter till vilken Österrike har sänt sin Rom ståndpunkt de tre människorna - fru Bett upp t i l l Mussolini för att fråga om han konstituerades minister, tänkte falla in i Tyrolen, t?
så kunde man lätt tyda hans tal häromdagen om att flyt- ta italienska flaggan över Brennerpasset.
Mussolini har svarat att han icke tänker på krig men att han aldrig kommer att till- låta en förening mellan Tyskland och Ös- terrike.
A t t förbjuda denna förening är Lundström, rektor Honorine Hermelin och doktor Gerda Kjellberg — sökte sig fram.
Man började med att undra över, varpå det egentligen berodde, att en förstklassig våning i Eksjö kostade 200 kr.
pr rum och vid Birger Jarlsgatan i Stockholm 1,000 kr.
pr rum.
På murarna kunde det ju inte bero, ty de ha riksavtal.
i dramats handling Men man torde kunna taga dessa olycks- profetior med ganska stort jämnmod, och för det levande livet, livet för mån- hoppas, a t t man spår lika illa nu som efter uppkonstruerade problem äro inte vår inte längre, hans tids.
~, går i Stockholm och Det högsta och bäs- en del är sedan gick inte heller.
det stora dramat i våra dagar, det skall vara spelet om Envar eller dylikt.
Med andra ord sensation!
l,; vara!
ta, Men vad är Lundequists det då, som gör, att Gerda Fru Inger går, och inte bara det, den samlar och griper, den ställer oss med andlös spänning inför en gengångare från svunna storhets- tider.
Den fru Inger, g e r oss som fru Lundequist är en ny f r u Inger, statlig och stiltrogen i 1500-talets dräkt, en av konsten.
; helgjutna skapelser, och på samma gång en gestalt, som här- skar m e d ringen?
, makten a v sin O c h vad har i n t r ä f f a t?
personlighet.
Fru Lunde- quist har fått oss nutidsmänniskor att böja oss för denna fru Inger med an- dra ord böja oss både för den stora konsten och den stora personligheten.
Det är ett märkligt faktum i denna männa.
Låt oss taga ett exempel!
En vå- na.
som förtjänade arbetslöshetsförsäk- gyl- för propositionen.
Från andra hållet säges den s k a r p kritik från såval myndigheter som press, för vilken det i socialdeparte- utarbetade preliminära förslaget blivit utsatt, hava avskräckt regeringen från att framlägga proposition i ämnet.
liknande sätt kannstöper man om, och sjukförsäkringen.
mentet olycksfalls- förträffliga lene tidsålder, medelmåttornas som inte kan undgå Jordvärdestegringsskatt.
tala Att gå tänkt och utformad del av ett fullän- dat helt.
Under fru, Lundquists D r a m a t i s k a teatern detta särskilt vackra gästspel.
tivt f a s t ä l l a n d e av den ett defini- förut bestäm- från föregående relse- och revisionsberättelsen, tycks vara order från högsta varvid ort i ansvarsfrihet beviljades.
Moskva att kommunisterna i alla länder Därefter klubbfäste sammanträdets skola instruera barnen till strejk.
I varje ordförande, doktor Ada Nilsson, den fall har försöket gjorts i England som hos definitiva sammamslagningen av för- oss.
“ De unga kamraternas förening ” har eningarna och stadgar antogos f ö r hållit riksmöte i dagarna.
Det var en församling av skolbarn.
som uppmuntrade Stockholmsförbundet.
en förmögenhet, hade varandra till revolt mot den hatade ty- Till ordförande för S t o c k h o l m s f ö r - Februarinatt Borta ifrån tid och rum vandrar jag i natten stum.
Det bundet valdes därefter relsemedlemmar blevo från Stock- holms stad fru Gertrud Rodhe, fröken Anna Åbergsson, fröken berg, d:r Gertie Petersson i suppleanter.
des, anter till Från Elmdahl som Stockholms l i n val- ordinarie medlemmar och fru fru fru Yng- Supple- blevo fröknarna Thomée fru Boye Jakobsson, och Lemoine.
samman- Den rekonstruktion, som slagningen av de bägge organisatio- nerna innebar, gav anledning till en tillbakablick på föreningens bildande 1914.
I samband härmed valde.
: två I av den första styrelsens medlemmar, dess första v. ordförande och senare ordförande, doktor Gulli Petrini, och dess sekreterare och senare v. ordfö- rande, l a n d s h ö v d i n g s k a n von Snei- över Amerika, men om domstolarna ville tillämpa alla lagar i \ å r straffIag mot omo- dern, till hedersledamöter.
raliskt uppförande, skulle man få se på t värre ting in så.
.
II,, tade 9 år senare för tillsammans 87,000 kr.
alla slag med fru Påboda, d:r Andrea Sved- och fru Martin, Wicksell ström och fröken Cederborg.
marknaden.
Människorna skulle slippa att tränga ihop sig på minsta möjliga område talats om hennes underbart stämma.
Ja, det är, som om Agnes Holm- Söderberg berg och fröken O l g a tala vid acklama- med tion doktor Ada Nilsson.
Övriga sty- kalla sina, skulle det inte längre finnas så många outnyttjade jordområden.
Nu för tiden hör man ganska ofta talas.
om någon hemlös stackare, som med svett Jorden vilar stum och kall och möda byggt sig en liten kåk av bräd- under lätta flingors fall, hitar och annat avfall på en jordbit, som vårlig längtans äventyr ingen människa förut befattat sig med.
slumrar under snö s o m yr.
Men knappt har stackaren fått sin kik fär- dig, förrän någon dyker upp och preten- Vägen ligger stilla, vit, derar på äganderätten till jordbiten och flingor irra hit och dit.
så vräks kåken ned.
För att nu inte Hän i natten vandrar jag, om de väldiga jorddomäner, som runt om i mot en ny och lycklig dag.
landet ligga obrukade, därför att ytvidden Knut Almskog.
ar för stor for ägaren att sköta.
I Dan- m a r k delade man t.ex. upp en enda herr- gård, vars ägare skattade för en inkomst a v 5,000 kr .. på 50 familjer.
Dessa skat- Lekfull längtans blida vind susar i min drömda lind.
år har det man n u alldeles särskilt började lyss- na till den stämman.
Det ropas på Gertrud, på Tora Parsberg, på Lady Macbeth, på Antigone!
Det ropas på Gerda Lundequist.
som f r u I n g e r säger: Det är andarna som vakna!
i så där behövde da sammanslagningen mellan de bägge i c k e lagt två strå i kors för att höja var- rannen i Iärarens person, alldeles i de sto- I början av riksdagen interpellerade hr det på tomten och dessutom får allmänhe- ras jargong.
Bland annat föreslogs att tens betala Sveavägen två gånger.
De dry- man skulle avbryta och rätta skolmästarn ga hyrorna måste tagas ut någonstans.
De under historietimmar och andra lektioner avtalen vid samhällsviktiga förstag få åter- läggas på varor, läkararvoden och tjänster samt göra obstruktion mot och förhindra skilje- av allehanda slag.
Vinsten av jordvärde- avsjungandet av fosterländska sånger.
Tid- lagen stegringen går således inte till samhället, ningarna spå att dessa ungdomar, så ti- Möl- som skapat den, utan till den enskilde, som- digt indragna politiken, till följd av mot- gan- i god tid vetat om och förstått skaffa sig satsens lag en gång skola bli benhårda högermän.
ska hetsig debatt utspann sig i andra kam- tomter.
som skulle stiga i varde.
Jorden på land som i stad är dock lik- maren.
Socialministern hänvisade endast ' Grandet och bjälken.
till den av honom under ordförandeskap som havet, luften, solen och stjärnorna ett av hr Eliel Lövgren tillsatta niomannadele- alster av naturen och hur ar det då möjligt Den ganska trista utrikespolitiska krö- gationen.
I denna kommitttés direktiv ingick att en människa med uteslutande av alla nikan med trätorna om de ständiga räds- att undersöka möjligheten att införa skilje- andra kan pretendera på äganderätten till platserna och dragkampen i franska depu- dom i arbetstvister.
nyttigheter, som alstrats av generationers teradekammaren om skattelagarna livas I socialministerns svar på hr Järtes in- gemensamma arbete?
Det m i s t e finnas upp en smula av händelsen med lady Cath- terpellation har pressen, enkannerligen hö- en återgång från den enskilda äganderätten cart.
Det \ ar hon som inte fick landstiga gerpressen, tyckt sig kunna utläsa även till allas gemensamma egendom.
i Newyork, emedan hon var frånskild och regeringens ställning till arbetslöshetsför- Så småningom trängde man djupare in i tidigare företagit en kärleksresa med en säkringsfrågan.
Någon proposition i den- problemet och sökte att i georgismen finna lord.
En lord, som väl att märka, tillåtas na fråga, som av regeringen bebådades i en lösning.
Den nuvarande beskattningen landstiga i Newyork, ehuru han senare, trontalet.
skulle icke vara att vänta vid av arbetsinkomsten skulle ersättas av en när man fordrade konsekvens i behand- riksdag.
Orsaken till uppskovet ränta till staten på jordvärdena.
lingen, blev jagad över gränsen till Cana- skulle i så f a l l vara.
uppger man från so- Då enskilda personer inte längre kunde da.
Denna affär sysselsätter inte bara cialdemokratiskt håll, att.
regeringen icke vänta sig vinst av värdestegringen på jord pressen i hela världen och publiken utan församlingarna i hinner verkställa den prövning av sakfrå- utan i stället med ett visst belopp måste även de lagstiftande gan, som är en ofrånkomlig förutsättning svara inför staten för de områden de ville Washington och London.
Man vojar sig Hr Lindhagens (s) motion om jordvär- destegringsskatt, som avstyrkts av utskot- tet, avslogs av första kammaren dock först vår uppmärksamhet.
efter debatt och votering.
Hr G. Nilsson (s) hade i utskottet avgivit en reservation, en-.
in på enskildheterna, att ligt vilken utskottet bort uttala sin för- om den eller den scenen o.s.v. före- väntan, att k.
m:t s i skyndsamt som möj- faller alltför förmätet om ett sådant ligt fullföljer en utredning om jordvärde- stegringsskatt.
Denna av slogs emellertid konstnärskap, där varje blick, varje genom votering.
rörelse, varje tonfall är en genom- de bund.
Åtgärden var endast det inte att ge hans Järte (h) socialministern om.
huruvida ni- Fru Inger till Östråt gavs gol initiativ vore att vänta för att i arbets- Därför skådespel.
för Kommer kvinnor saminantride upplästs, föredrog.
; sty- Jordvärdestegringen hör till de där full- komligt oförtjänta inkomsterna, som gå i ga hundra år sedan och livet av idag 1921 års riksdagsbeslut i sockerfrågan.
In- te en enda beta då heller!
Men resultatet ning vid Tegnérgatan kostade förr 200 kr.
och i morgon med alla dess motsätt- blev att samma års inhemska sockerpro- rummet.
Men sedan drogs Sveavägen ningar och till synes oftast menings- duktion räckte 8 — 9 månader in på det nya fram, givetvis p i skattebetalarnas bekost- lösa kamp.
konsumtionsåret.
De kIartänkta ha- nad och tomtvärdena stego med svindlande de räknat med en betodling på 42,000 har fart: Hyrorna följde efter och samma v i - Man har sagt, att Ibsen är gam- men siffran steg till 48,000 har.
ning kostar nu 1,000 kr.
rummet.
Tomtägar- malmodig!
Hans frågeställning finns om.
Frisinnade och Stockholms Länsför- bund av Frisinnade kvinnors Riksför- na och jordvärdet hör man så sällan talas knappast Mussolini säga sitt: jag tillåter organisationerna.
om och dock måste det vara därpå de höga icke.
Och ändå kommer det en gång att Sedan protokollet hyrorna ytterst bero.
ske.
mera.
Men tomtpriser- ju hela ententen enig på måndagen vid sam- på lilla Börssalen mellan manträde Föreningen Stockholm och få grönt ich blommor omkring sig.
Byggnadsverksamheten skulle komma gång och arbetslösheten och fattigdomen minskas.
Varje människa skulle utan an- dras förmedling kunna vända sig t i l l na- turen för att få sin utkomst och ingen ar- betare skulle kunna bjudas lägre lön än han själv kunde skaffa sig med jorden - som arbetsgivare.
R.
H.
Övertro och otro ".
Frisinnade Kvinnor i Uddevalla håll tisdagen den 9 ' sitt ordinarie års- möte.
Därvid höll fru Rut Adler från Lindome ett intressant föredrag om ” Övertro och otro i vårt samhälls-.
liv ”.
Jordpolitik i England (F o r t s.
fr. sid.
1.)
jordkommitté, som alla väntade skul- le genomarbeta frågan till slutlig Iös- ning.
Så kom kriget, och alla inre frågor föllo.
För jordfrågan var det allvar- ligaste, att värderingsdepartementet upphörde att arbeta.
Därmed kom man aldrig fram till en tillämpning av 1910 års finanslag.
Därför att Lloyd Gerorge ’ s namn en gång varit fälttecknet för en radikal jordpolitik, blev besvikelsen för mån- ga stor, att det initiativ, som han nu efter kriget återupptagit, så att säga avfallit från den ursprungliga linjen.
Han.
förslag lämnar lantjorden med sina milliontals tunnland out.
nyttjad sport-, park-, griisiiiarksjord fri från jordvärdeskatt.
Han föreslår i stället den dyrbara och därför täm- ligen meningslösa v ä g e n att inköpa jorden för regelrätt utstyckning.
Vi- dare föreslår hans kommitté ett stort kommunalt och centralt system för att fördela jorden och övervaka dess skötsel.
medan anhängarna av jord- värdeskatten anse, att om den blir genomförd.
kommer den ock att be- hålla jord endast i sådana händer, som sköter o c h utnyttjar den.
Det är möjligt, att båda vägarna måste anlitas för att få något resul- tat.
och den resolution, som slutgil- tigt antog på fredagens stora sam- manträde, lämnar också vägen öppen för en jordvärdeskatt också på lands- bygden.
Den lyder: Konferensen återupptar och bekräftar det en gång antagna liberala programmet att lyfta skattetrycket från jordbättringar och I stället h skatta det jordvärde, som - Folkopinionen beror på samhällets folktäthet, verksam- het och åtaganden.
Den fastslår nödvän- digheten att göra jordvärdet till grund- rad av förutvarande finansministern val för all beskattning mark, som be- Snowden, där huvudsatsen Philip gagnas t i l l tomtplats för bostad eller indu- anläggning och att reformera hela var följande: " Huset vägrar samtyc- skattesystemet för landsbygden i syfte att ka till andra läsningen av en bill, som uppmuntra I stället för att som nu be- - - inte tar mått o c h steg f ö r straffa (penalize) jordbrukets utveckling att lätta koinniimal- och kronoskatt och jordens förbättring.
genom beskattning av jordvärdet. "
Det är slående, då man läser de korta meddelanden från konferensen, Det är i synnerhetArthurHender- i offentliga tal ständigt son.
som (förhandlingarna voro e j öppna för pressen), att kvinnorna tagit en upp- återkommer till detta yrkande och understryker, att jordvärdeskatten märksammad del i förhandlingarna på den radikala sidan.
En av de delege- måste gälla all jord och det närmaste rade har berättat, (enligt Manchester steget måste vara återupplivandet av Guardian), att " det anförande, som departementet för värdering av rå- gjort starkast intryck på honom.
var marks- eller belägenhetsvärde.
Det Miss Alison Garlands (utpriiglad är klart, att detta är grundläggande georgist).
När hon satte sig ned.
hände för en verklig jordpolitik.
Skulle vi det ovanliga, att många av de delege- e j vara mogna därför också i vårt rade ropade “ än en gång! ” och Times land?
anför ett yttrande av en statarehus- tru, en av organisatörerna av Kvin- nornas liberala federation, (motsva- rande Frisinnade kvinnor), som skil- drat, hur hon f o s t r a t 13 barn, medan mannen hade en lön av 13 shillings, (11 Ikr), i veckan.
Att det dock va- rit möjligt berodde på att han dess- utom haft en liten hit jord.
som han brukat f ö r egen räkning på ledig tid.
Hon yrkade på “ besittningsrätt mot d i n g " (cultivation tenure), ett av de radikalaste förslagen, som särskilt försvarats av den kände radikallibe- ralen Ramsay Muir.
- Men kvin- norna hade också berett sig.
Redan i maj fattade Kvinnornas liberala fe- deration på sitt landsmöte följande resolution: “ Det nuvarande skattesystemet lägger tunga bördor på byggnader men fritar outnyttjad jord från kommunala avgifter.
Eftersom detta är en av orsakerna till bo- stadsbrist och stadernas överbefolkning, kan ingen lösning av bostadsproblemet uppnås förrän det skett en förnuftig över- flyttning av skatterna från byggnader och andra förbättringar till råmarksvärdet. ” Emellertid, klarast i sina fordrin- gar på åtgärder i georgistisk riktning är f.n. i England arbetarepartiet.
Då finanshillen lades fram i våras, möt- tes den ' vid andra läsningen av en motion från Labour Party,.
försva- - i slarv allt vad en med möda och åhåga samlar.
V a d båtar då att vara ordentlig, när plågaren är desto mer oordentlig och frossar av den idogas R O M A N at-bete?
Och huru kan en arbeta med av lust och fröjd, när en ingen hjärtans C.J.L.
ALMQVIST lust har, men ångesten sitter i hals- (Forts.) gropen.
Jag förstår dig icke.
Man går gärna i n till en disk, där Så?
Hm.
en så täck handelsmanninna sitter och För Guds skull berätta vad du me- säljer, inföll han.
nar!
- Men den tiden är det styggt att - Ja.
det är allt något att berätta, resa på marknader, fortfor hon, litet kanske.
Jag var ute en Michaelikväll bortvlind: man råkar ut för .. ja.
med min mor: det var mot hösten och Blir j a g åt femtio år, då tänker j a g blåste, och hennes hår for kring hu det skall vara överståndet; d i tör där- van.
I förtvivlan lopp hon upp åt den emot handeln bli klenare hemma i bo- stora stadsbron, som går över Lidan den, och jag vill då försöka pil mark- hemma i vår stad: jag var då femton nader, om jag icke dessförinnan lagt år, och sprang efter.
Jag tänkte hon ihop en stumma, så j a g kan leva titan i sin rysliga vånda skulle hoppa ned bysch; det jag hoppas.
Ty en kan i vattnet.
Men när jag kom efter hej- leva mycket nätt och ändå må ganska dade hon s i g och tog mig i famn.
väl, så snart s o m.
.
(h ä r sjönk hen- stannade vid broledstången och såg nes ansikte och uppsynen mörknade).
sig om.
Där var ingen gångare ute.
min Gud!
vad menar du?
För din skull vill jag låta bli det, vis o, jag menar, så framt en ak- kade hon: jag vill leva och pinas, til s tar sig för att hava en plågare, som du blir ännu litet större.
Men ve och äter upp och förskingrar i onödan och förbannelse över den här!
åtminstone (9) Det går an.
- om gift kvinnas förvärvs- arbete Som väntat var ha de av hrr Lindberg och Öhman väckta motionerna med yrkan- de om utredning i syfte att begränsa gif- ta kvinnors innehav av statstjänst och all- mänt uppdrag väckt en stark opposition.
Bland dem, som protesterat kraftigast, äro arbetarkvinnorna i Stockholm.
vilka nyli- gen hållit r i t möte för frågans behand- ling, varvid närvoro representanter f o r 26 olika yrken.
Mötet antog enhälligt en resolution, som skall tillställas den socialdemokratiska riksdagsgruppen och i vilken arbetarkvin- norna uttala sin bestämda protest mot de undantagslagar för g i f t kvinna, som mo- tionärerna åsyfta.
Mötet gav dessutom uttryck förrn allvar- lig farhåga för att dylika undantagsbestäm- melser har som i Tyskland skulle befordra tillkomsten av olegaliserade äktenskap.
Och det kan icke vara med statens bästa förenligt att hindra den legala familjebild- ningen.
Vi kvinnor.
heter det slutligen i mötets uttalande, protestera i vår egenskap av samhällsmedborgare mot varje inskränk- ning i vår ritt att söka och mottaga arbe- te, där sådant står att finna, och som av oss kan utföras.
Vi fullgöra våra skyl- digheter gentemot staten i våra egenskaper av arbetare, skattebetalare, familjebilder- skor och mödrar.
och vi kräva i gengäld den mänskliga rätten att fritt antaga de ar- beten, som stå oss till buds.
Som svar på detta har den ene av mo- tionärerna, hr Lindberg, tagit till orda i Socialdemokraten och försvarat sin stånd- punkt.
vilken även bemötts i samma tid- ning.
Vi ha därvid fäst oss vid ett par punkter i hr Lindbergs svar.
j a g bli kvitt!
Härvid såg j a g fradga av raseri tror jag stå kring hon ryckte sin guld- min mors läppar; ring av fingret och kastad:.
honom långt bort i Lidaån.
Sergeanten bleknade: han påminte sig något ditåt i dag morse vid åra- båtsrelingen.
Sergeanten steg upp, kände en kall svett under sin tschakot, tog av den och svalkade sig med näsduken.
Kanske korsade sig några av hans bä- sta planer i denna stund inom hans panna.
Men han var ung och ägde e j ett förstockat hjärta.
H a n tyckte synd om människorna; icke heller var han tillräckligt halvlärd, för att kom- ina med den vanliga falska frasen, att illa var lira.
Fattad av hestörtning och undran, kom han likväl bort åt ett håll, dit militärer, sällan nalkas; satte sig förtroligt bredvid sin i i öppenhjärtliga vän och fråga- säg mig uppriktigt och ritt fram, Sara, är du vad man brukar benämna den skall en läserska?
L ä s a r e.
.
å då: visst ej.
Sådana finnas i Västergötland nog, mig för utan.
Men du läser ändock stundom i Skriften 1 I Bibeln?
Ja.
- Då känner du också Guds för.
sta, stora, allmänna bud .. förlåt, det låter litet .. växer till, föröker eder och uppfyller jorden.
Skall detta bud icke uppfyllas: E f t e r litet betänkande, dock utan förlägenhet, svarade hon: det där Guds budet innehåller j u.
.
- Att nian och kvinna skola vara tillsammans.
.
Men icke innehåller det budet, att en man skall vara tillsammans med vilken kvinna som helst i världen, kan jag t r o; eller en kvinna skall tillhopa med vilken man som helst bliven hen- ne åkommen av varjehanda händelser och tillstymmelser.
Jag vill minnas det står, att det där skall vara män- niskan till en hjälp: det skall väl då icke vara till ens fall?
både och kroppens fall, men mest Utan, likasom man får undvika — Resolutionsskrivarna, säger hr Lindberg, skulle hava nytta av att komma i kontakt med ilen väldiga folkopinion, som reser sig ute i landet mot att de gifta kvinnorna utan hänsyn till det allmännas hasta hålla sig kvar tjänsterna i stat och kommun.
De kvinnor, som voro samlade vid det förutnämnda mötet i Stockholm, vnro gif- ta och representerade till alldeles övervä- gande del speciella kvinnoyrken.
För dem gällde det först och främst att förhindra att ogifta kvinnor skulle uttränga dem på arbetsplatserna, menar hr Lindberg.
Re- solutionen är således uttryck for en viss kvinnogrupps intressen, vilka emellertid stå i strid med intressena hos en ännu större grupp, nämligen de ogifta kvin- norna.
Gifta och ogifta kvinnor ' skulle således i denna fråga stå mot varandra.
ty si kvin- norna sakna solidaritetskänsla.
Ja.
det vet vi, men v i våga ändå påstå att hr Lind- berg denna gång misstagit sig.
Det vore väl ändå att frånkänna ile ogifta kvinnor- na enklast möjliga reflexionsförmåga att inbilla sig.
att dessa skulle önska undan- tagslagar, som med ganska stor säkerhet en gång kunna drabba dem själva.
Och det fordras heller icke någon överdriven tankeskärpa far att inse till vilka konse- kvenser detta skulle leda på den privata arbetsmarknaden.
Motionerna äro ett slag i ansiktet på al- la kvinnor.
och det framgår av förut- nämnda möte att kvinnorna inse detta.
Hr Lindberg måtte ha fallit för frestelsen att generalisera några “ upprörande ” fall och på denna grund skapat både sin motion och den väldiga folkopinionen.
i detsamma hördes ett starkt kna- kande framme i ångbåtens förstäv, och kaptenen jämte en maskinist kom- mo uppspringandes.
Det var dock in- tet värre än en tross, som brustit, och varigenom det lilla uppspända seglet kom att fladdra en smula vårdslöst, slängande en stund hit och dit för vin- den.
Man var nu kommen ut framåt ett a v Mälarens större vattendrag.
Granfjärden, där det vid övergången till Blacken nästan alltid drar friskt.
Det gick ganska hurtigt och raskt fram ehuru den naturliga följden av blev, att sergeanten rörelsen på däck och Sara avbrötos i sitt samtal röran- de mänsklighetens största problem.
(Forts.)
