# ID: svediakorp-per3324
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,325
# sentences: 716
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En intervju med Christian Lange den fruktan för Sovjet-Ryssland, som utförligast beskrivit sina åtgärder och har j u försökt skapa en fredlig zon varit den drivande fjädern i de sena- planer.
Amerika är dock det land, runt Tyskland och man får väl hop- ste årens rustningspolitik.
P å finnar- jämte England under sin nuvarande pas på ett gott samarbete med detta * Gentemot den uppfattningen, nas egen begäran hade Lange dr talat konservativa regering, vars politik fö- land.
över ämnet " Avrustning " på Riks- reter den starkaste isoleringen från den att planen på ständig rådsplats i N.F.
Sedan artikeln om Sockret skrevs, dagshuset i Helsingfors och möttes övriga världen.
Många äro de, bland i t Polen m.fl. länder vore ett di- har riksdagen ännu en gång behand- med stort intresse och äiskvärdhet.
dem president Coolidge, vilka bear- rekt schackdrag mot Tyskland, fram- lat frågan om skyddstull och statsga- Finland är j u ett av de nitton länder, beta opinionen i riktning mot gemen- höll dr Lange en annan motivering.
Det gäller att få de “ svåra ” länderna rantier åt betodlarna och sockerindu- som anmält sig till den beramade av- sam ansvarskänsla även för andra strien.
Striden blev lång och hird.
rustningskonferensen i Schweiz.
medan kretsen ännu är Lange ansåg, att om blott Det amerikanska statsskicket .. först, men denna gång erhöll betodlingen och förståelse Finland länder.
~ En lärarinna, som stod i nära vänskap- Fredspolitikern doktor Christian doll.
för representation därstädes.
Det Av de tre stormakter, Tyskland, Lange har i dagarna ånyo passerat är även att märka, att bland alla län- Ryssland och Amerika, vilka ännu Stockholm på väg från Finland.
Vid der, vilka uppmana:.
att lämna rap- fattades i Nationernas förbund, måste ett samtal med Tidevarvets medarbe- porter över arméstyrkor, rustnings- det bli Tyskland, som kom först.
Det tare förklarade dr Lange, att han i planer m.m. Amerika varit det land, var helt enkelt ett villkor för de an- Finland tydligt känt en avspiinning i som villigast lämnat upplysningar och dras anslutning.
Locarnofördraget Generalsekreteraren i Interparla- riska unionen, doktor Christian Lange, har i dagarna besökt Stockholm och givit Tidevarvets medarbetare en blick över Världens väg mot avrust- ning.
Gammal fredskämpe - opti- mist är en sammanställning, som är sällsynt men desto mera glädjande.
med intet skydd från statens sida.
I båda finge tillräckliga garantier från Ryss- är dock så invecklat och tunghanter- kamrarna avslogos de motioner, som land&lt; sida, skulle det vara med på en ligt, att det alItid tar en orimligt lång tid innan ett amerikanskt statsbeslut minskning av rustningarna.
väckts i frågan.
gått igenom alla instanser och blir gil- Principiellt sett, yttrade dr Lange vi- tigt.
Amerikas inträde i Världsdom- beröring med de arbetarhem, från vilka lig hennes elever kommo, yttrade en gång till en av mödrarna: det känns svårt, när jag lägger mig i min sköna säng om kvällarna i mitt eget fridfulla rum, att tänka på hur Andersson har det med de tio barnen fru i er lilla lägenhet.
Då svarade fru Andersson med de tio barnen i ett rum och kök: det skall inte fröken känna så, för vi n~~~~~~ ha kom- överens om, att det är vår glädje att mit fröken har det så pass bra.
Det ligger ett kungligt ädelmod i detta svar.
jag här ordagrant citerat som det föll.
Det är ett ädelmod, som höjer fru Andersson över alla klassmotsättningar och emellan jämförelsevis de olika liten intressena är lättare höjer henne också över allt medlidande, att vinna.
Om man väntar tills läng- som hon icke behöver.
re fram kan det hända att man ej alls En mera suverän gest kan inte en drott- får dem med.
ning göra än här fru Andersson genom att Beträffande allt fredsarbete, slutar befria barnens älskade lärarinna från skuld- dare, är det riktigt att uppskjuta kon- stolen var säkerligen det första steget känsla och medkänsla inför hennes hårda Kommunalförvaltningens utveck- ferensen, tills Ryssland kommer med.
mot Nationernas Förbund.
mån- dr Lange, är det viktigt att e j invagga lott.
.
ling tycks icke gå enbart i rätt rikt- Glädjande är det att se Amerikas stora ga anse, att det kan dröja ännu tio, sig i naiva förhoppningar utan att Det finns bland de små i världen mer av ning såsom framgår av dagens ledare.
intresse för denna konferens:, regerin- j a tjugo år innan det slutgiltigt an- sätta in alla krafter i kamp för fre- frihet inför det egna ödet och överlägsen Fortsätter man som man börjat, sak- gen har begärt icke mindre än 5 0, 0 0 0 sluter sig till detta.
den.
C — s.
värdering av fattigdom och rikedom som nar nian snart nog folk att sätta in i livsformer än vad de förmögnare tro i sin alla nämnder och organisationer.
isolerade värld.
men I - ' - Vilka skola få de bästa platserna?
sa komplikationer skola kunna redas När en människa genom andras in- upp vid nästa rådssammanträde, som flytande eller omständigheternas makt drivits ett stycke längre t. ex. i ädel- mod eller i vågsamhet än hon innerst Även om fallet Holm till all lycka vill, sker nästan alltid ett bakslag.
Det icke är någon typisk företeelse, så är synes vara ett sådant bakslag efter det tyvärr ej heller ensamt i sitt slag.
Locarno, som Europa lever i just nu.
Tyskland vara välkommet i Nationer- Paralleller finna.
;, som aldrig nå of- fentligheten.
Artikeln Ont hustru- förbund till r,, ständig plats i rå- misshandel behandlar detta ämne.
det.
Men när sen Frankrike börjar besinna, att Tyskland inifrån skall * börja granska N.
F:s förvaltning av Saaromådet, som hittills skett på Längs horisonten ger en samman- franskt maner, eller mandatärernas fattning av veckans utrikes händelser.
förvaltning av kolonierna, och begära N.F:s ingripande för de tyska mino- riteterna i Elsass-Lothringen, i T j e c - * koslovakiet och Polen, då börjar det bli oroligt och vidtaga åtgärder för att Rysk kärlek av E. W — ns behand- neutralisera verkan av Tysklands lar Alexandra Kolontays nya bok Ar- träde i förhundet.
Det ligger då när- betsbiens kärlek.
Den unga kommu- skaffa mast till sig hands Frankrike att söka säker för majoritet i rådet ge- nistkvinnans kärlek tycks ha lämpat nom att utöka rådsplatserna med re- sig efter de nya förhållandena otro- presentanter för de säkra bundsför- vanterna av dess politik, Polen och ligt snahht.
Allianssystemet skulle allt- inom förbundet.
.
Spanien Kontrasten mellan henne och den nas skall behandla Tysklands anmälan om inträde.
Någon oenighet om själva huvudsaken: att Tyskland skall tas upp i folkens eget förbund råder lyck- ligtvis inte.
i Min hustru skriver en ny Mosebok är veckans novell av Märtha Makings.
G r e t a Cardell ger en sammanfatt- ning av tankarna i Gruppens själsliv av Mc Dougall.
konkurrens sök inte, säger Mussolini, att sticka ska filmindustrien alldeles som den här gjort det genom en den förbundna näsan hit.
riksdagsmotion - sökt att befria — framför Försvaret mot spriten — ett dyrt allt a m e r i k a n s k f i l m.
Den försvar.
begär att engelsk f i l m skall före- I Amerika vållar förbudet oro både komma i en viss procent på pro- Den grammen.
är just nu inne. '
Hur ställer man sig inoom den säkrade och välförsedda klassen till det öde, som Rörstrandsarbetarna gå till mötes?
Det invändes.
att detta är endast en sak mellan bolaget och de sjuhundra arbetar- na, som skola avvecklas och bli utan ar- bete och utan tak över huvudet.
Men det är ju ganska klart att det sätt, varpå bola- pet ställer sig till sina arbetare är beteck- nande för hur genomsnittsuppfattningen är om hur ett företags ledning behöver handla i ett fall som detta.
Om det vore en självklar sak, att här skulle alla från direktörerna till den äldsta arbeterskan dela risk och svara en för alla och alla för en.
d i bleve det också så.
Biografägarna äro emot Det kanske blir så.
Vi hoppas att bola- detta förslag och överhuvud kan man get och banken bakom bolaget uppger ståndpunkten: vi kunna ingenting göra ens förening har avgivit en rapport om tillståndet bland ungdomen efter för- budet, vars slutsats blir den, att Ö l och Elsass-Lothringens moderland.
En korrespondent till Tidevarvet, lätta viner böra frigivas.
Men hela kyrkosamfundet står inte bakom den- signaturen ” Historieintresserad ”, na åsikt, knappast mer än hälften, och påpekat apropos ett uttryck i är f.n. representerat rådet Sverige) med en nu predika biskopar och kyrkoherdar horisonten förra veckan, att Frankri- (alldeles i som tillfällig plats (ii i kes rätt att kalla sig moderland i t och skulle kunna neka Polen tillträde, syssla med en Elsass-Lothringen är mycket diskuta- eftersom ning måste beslutet vara enhälligt.
om rådets Dess utvidg- bifall mängd motioner, som begära upphä- bel eftersom Frankrike blott ägt lan- vande eller mildring av förbudet.
En det 200 å r innan det miste avstå det köpes genom att ställa i utsikt en per- antiförbundsman har motionerat om åt Tyskland.
Detta må vara riktigt.
manent en ett årligt anslag av cirka 50 millioner men det är lika säkert att Frankrike kronor för att göra kustbevakningen betraktar sig som moderland.
V i veta Under sådana säker majoritet mot sig från början, mot spritsmugglare verksam.
För när- (att Elsass-Lothringens officiella titel tvekar Tyskland att framhärda i sin varande kostar bevakningen omkring ä r: de befriade provinserna.
Och anhållan .. Förbudsfolket ” Historieintresserad ” har säkert inte Englands hållning är av den allra Det gäller bara läst forna tiders historia och största vikt.
Regeringen är hemlig- Amerika.
känner därför hur propagandan för budet på Elsass-Lothringens återförening med hetsfull, men pressen är emot de pol- restriktions- Frankrike bedrevs och vilka termer ska och spanska anspråken.
som då användes.
Emellertid får nian hoppas att des- Längs Kongressen har att Under sådana förhållanden, med dem - ' gressen.
episkopala kyrkans nykterhets- inte enas om några åtgärder.
så upplivas ' England har samma problem som vi rörande radio och film.
Man viii inte klaga på det engelska radiobola- get, l i k a litet som det klagas här på vårt.
för mäktigt Men man verktyg anser att för radio att ligga är ett i händerna på ett privat monopol.
En Italien kommer icke att gå till an- mellan olika bolag är man grepp mot sina grannar i norr denna Inte hågad för.
Man väljer mellan ett gång åtminstone.
Men folket i Svd- statligt monopol eller att låta så väl tyrolen kan inte hoppas på någon för- regeringen s~~ större sammanslut- bättring i sitt läge.
Nationernas för- ningar bli representerade i bolaget.
Vad angår filmen så har den engel- bund har inte med detta att göra, för- Det blev e j krig.
in- inom kyrkliga kretsar och inom kon- unga franska flickan, som behandlas på samma sida av fru Krey-Lange under rubriken En flickpension i Lud- vig XVI:s Paris är skärande.
Överklassen skall inte tro att den Lura är avundad.
Det är en sak.
Men den skall heller inte tro.
att det gör detsamma hur den handlar eller hur den icke handlar.
Det finns avgörande tillfällen, på vilka Uppfinningarna skapa problem.
dess rykte på långa tider beror, och ett av Langs horisonten I Fru Anderssons ädelmod går D — z tillrätta med Enskilda bankens handlingssätt mot Rörstrandsarbetar- na.
- för vara gamla trotjänare (vilket betyder, vi behöva ingenting göra).
Men om det inte blir så, hur skall det nånsin gå att tala om arbetares och arbetsgivares gemensam- ma intressen och om nödvändigheten av solidaritet hos arbetarna med företaget.
Många vackra ord dugde inte att ta i mun efter den betan.
Vi ha åkallat den allmänna meningen, därför att den kanske kunde ha något att betyda i detta fall om den toge sig uttryck.
Men det finge då inte vara en uppagiterad med hot om ökade röster på Kilbom upp- skrämd aIlmän mening.
Det begäres icke a ~ ' någon någonting jämförligt med fru Anderssons ädelmod.
Det begäres ingenting.
ty rättskänsla och solidaritet växa inte upp på begäran.
De finnas eller de finnas icke.
Men finnas de.
så visar det sig i en situation som den som uppstått vid Rörstrandsfabrikens avveck- ling.
Devinez. '
K ommunalförvalt- Enhetsfront i Tyskland?
ningens utveckling Det börjar finnas så mycket lagar, att man snart inte vet hur det skall kunna anskaffas organ för att tilläm- på dem Denna svårighet har be- hjärtats av hr Hage, som redan vid 1924 års riksdag motionerade om en utredning angående ett enhetlig or- gan för den kommunala förvaltningen och nu till denna riksdag återkommit med i huvudsak samma motion, Hr Hage anhåller, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj: t hemstäl- la om en utredning huruvida, på vii- ket sätt och i vilken utsträckning en lagstiftning må kunna åstadkommas, syftade till ett organisatoriskt sam- manförande av kommunernas Ilarna- vård, fattigvård och pensionsväsen, eventuellt även annan del a v kommu- nernas verksamhet för framskapande av en gemensam kommunal nämnd förslagsvis kallad socialnämnd.
Motionären framhåller att härige- nom skulle större planmässighet och bättre samarbete ernås i den kommu- nala ledningen, Ärendena skulle då beredas inom olika avdelningar inom nämnden och sedan avgöras a v nämn- den i dess helhet.
Helst borde en dylik institution vara obligatorisk, Tanken p i kvinnolistor till riks- dagsvalen ligger i luften skriver “ Die Frau im Staat " i en artikel, SO " ^ hu- vudsakligen syftar på tyska förhållan- den men har intresse i närvarande I Tyskland är stund även för oss det den ständiga minskningen i anta- let kvinnliga parlamentariker och er- farenheten att ett litet procenttal kvinnor så litet kunna åstadkomma som gjort kvinnolistorna aktuella.
Kvinnorna inom partierna ha heter det förgäves vädjat till partilednin- och nu står man inför valet att finna sig i minskad representation el- ler att ta saken i egna händer garna, icke.
Andra lagutskottet har av styrkt motionen, och när detta är tryckt, är den kanske sannolikt också av riksdagen a v s l a g e n.
Det vore ganska språk de som endast så kort tid haft märkvärdigt, ty flertalet av riksda- r ö s t r ä t t Man kan våga påstå att e j gens ledamöter åtnjuta väl var på sin heller männen med sin längre medbor- ort s, k, kommunala förtroendeupp- gerliga skolning skulle bestå ett så- drag och äro därigenom förtrogna dant prov.
med kommunalförvaltningen En Men skall man inte försöka Tan- kommunalnämnd, en fattigvårds- ken dyker ständigt upp allt oftare och nämnd, en hälsovårdsnämnd en har- allt allvarligare.
I så f a l l borde man sammankalla navårdsnämnd, en pensionsnämnd en nykterhetsnämnd, en taxeringsnämnd!
en stor allmän kvinnokonferens med Och snart blir det ännu flera!
Vad representanter från alla kvinnoför- är följden.?
Antingen blir det unge- eningar av alla slag både politiska, yr- f ä r ssmma i alla nämnder kesföreningar och andra, och försöka eller också tillsättas olika medlem- förbereda en sådan aktion.
Endast kvinnornas enighet kan säk- mar, och då uppstår denna brist på planmässighet och samarbete, som ra OSS ett ökat antal kvinnliga repre- motionären talar om.
personer S v ar t p å vi t t Det Ijusnar på bostadsmarknaden.
Situationen 8-timmarslagen.
Regeringen har nu fattat definitiv ställ- ning t i l l arhetstidslagen.
i det de i förra veckan avlämnat proposition med förslag till ny lag om arbetstidens begränsning.
barnhemmet tippmuntra sannerligen inte till någon Iängre vistelse där - hotas hon med att alla papper läggas på bordet och anonymiteten avslöjas.
Vita korsets spädbarnshem i Elmhult ar tyvärr inte ensamt om att ockra på denna " obemärkthet " ' Det finns fler dy- lika ljusskygga anstalter, som icke stå un- Regeringen vidhåller däri sin förut fattade ståndpunkt och har i Stort sett icke tagit det någon Som helst statlig eller kommu- hänsyn till de anmärkningar, som g j o r t s av nal kontroll lagrådet över det till lagrådet remitterade förslaget.
På begäran vi, att Vita korsets 8-timmarslagen föreslås sålunda perma- sjukhem på Floragatan i Stockholm icke nent, emedan denna lagstiftnings experi- mentella period måste anses avslutad.
Även har något Som helst att skaffa med Vita korset i Elmhult och dess direktion.
i andra avseenden avviker den nya lagen från nu gällande lagstiftning.
Från 8-tim- marslagen hava nämligen varit undantagna meddela arbete som bedrives av staten och arbete som åligger trafikpersonalen vid järnväg.
men bägge dessa kategorier skola nu falla under arhetstidslagen.
få baka hur många bullar man ville Och inte ens när man ville!
Osunda spekulationer.
i dagarna har till överståthållarämbetet i Stockholm ingått en begäran från direk- tören för V i t a korset i Elmhult att få ner kunde adjungeras Hit remitte- rades då respektive frågor tillhörande fattigvård.
barnavård o. s. v. till be- handling för att sedan avgöras, at- minstone de viktigaste, av fullmäkti- ge in plenum Det är enda möjlighe- ten för att med nuvarande system er- hålla någon reda inom kommunalför- valtningen.
Annars komma vi snart fram till, att kommunernas självsty- relse helt och hållet överlåtes på en avlönad t tjänsteman kunnig i att ifyl- formulär och platsförmedling vård företagen.
T ä n k t. ex. på ett litet hem- bageri som sysselsätter en eller två bager- skor, inte ens där skulle man hädanefter dra inom området sakkunniga perso- sköterskehem bostadsmarknaden Hittills ha dessutom endast sådana före- tag fallit under lagen som sysselsätta minst fyra arbetare.
men enligt regeringens förslag skola även alla mindre företag t. o. m. de som omfatta endast en eller två arbetare.
drabbas av 8-timmarslagen.
E n sådan bestämmelse kommer otvivelak- t i g att få bedrövliga k o s e k v e n s e r för det mindre hantverket och de små byggnads- nalnämnden, får man i första rummet tänka på att erhålla en person, som är van att skriva och kan upprätta statistiska tabeller, Blick för att skö- ta kommunens affärer övergår att bli en bisak Och våra kommuners a f - ss a färsställning börjar också bli allt an- nat än lysande.
Nu har fullmäktigeinstitutionen till stor del ersatt stämman, Den har bå- de för- och nackdelar!
Men efter- som den nu är ett faktum vore det Iyckligt, om den utvecklades att bli ett verkligt organ för kommunalför- valtningen, d. v. s något liknande den av h r Hage föreslagna socialnämn- den.
Man kunde tänka sig, att kom- munalfullmäktige delade upp sig i olika avdelningar, till vilka även an- öppna har i Stockholm Denna begäran avslogs emellertid under hänvisning till ett par under de senaste åren tett sig nattsvart på grund av den mångåriga starka tillbaka- tidningsartiklar varibland en införd i Av denna gången i bostadsproduktionen.
Inte nog Svensk sjukskötersketidning artikel framgår att Vita korset är en in- med att åtminstone i Stockholm hyrorna varit svindlande höga, utan det har varit stitution ' Som man har all anlelning att ställa sig skeptisk emot.
så gott som omöjligt att uppbringa en lä- I det prospekt som sändes till eleverna genhet i varje fall en mindre Och följ- utlovas en " gedigen " undervisning i söm- den h a r blivit dessa skrämmande nödbo- nad ' matlagnings två Och strykning sjuk- städer där golvyta och luft mätes i kva- anatomi och fysiologi spädbarns- drat- och kuliikccntimeter för att förslå är vård födoämneslära och hygien, massage största möjliga antal varelser.
och sjukgymnastik för a t t endast nämna Särskilt under det senast förflutna året några a v undervisningsämnena, och allt tycks emellertid situationen ha ljusnat gan- på
Vi Ormus, enligt benäget åtagande O m hu.
.
.
S ockret m i isshan skilda Enligt en preliminär beräkning an- slås och doneras årligen 50 mill.
kr.
Den svenska riksdagen har två sär- i vårt land till de sjukas vård.
Man skyddslingar, sockret och ban- ett möte fö torde överhuvud taget kunna påstå, kerna.
Båda äro.
som skyddslingar Bremer-förbu att hälsovården för närvarande får sin karaktär mera av botandet av bruka vara.
mycket dyrbara.
i år är Malmö med omnejd k sjuka in av förebyggandet av sjuk- det särskilt den förstnämnda av de att glida in på vad s Under beva- två, som låter tala om sig.
rande, d. v. s. undanröjandet Sockret av va- har föregående gånger fått rikligt nor och fördomar som nedsätta be- underhåll genom riksdagen.
så rik- syntes och hörde folkningens livskraft och försummar mera aktiva åtgärder, varmed fram- ligt, att därigenom uppblomstrat en met efteråt avhand för allt avses ett utbrett bruk av ra- sockerodling i så stor skala, att den misshandel litet varst tionella kroppsövningar och en nog- hygien, vilket i en framtid skulle kunna inbespara några tiotal av sjukvårdens millioner.
grann En sådan omläggning av vad vi a närvarande kommo endast kunde upprätthållas genom ett se till om vi inte va ännu rikligare underhåll från statens kunna finna en utväg Några småsaker tycker sida.
Icke underligt då, att när ut- ha funnit, som jag ön ländskt socker nu kan erhållas till så ville hjälpa till med a låga priser, det svenska sockrets måls- Jag vände mig t i l l derna i Malmö, Göte de förkastlig.
Hr Hallén begär nämli- gen en utredning om möjligheterna kultur för de och olika stegrad strävandena hygien för att kropps- erhålla ett gemensamt organ, som med bidrag a v stat och kommun skulle I d a det folkhygieniska arbetet.
Motionären säger sig visserligen icke underskatta del enskilda initiati- vet och den frivilliga rörelsen, på vars blomstring och expansionskraft gymnastiken och den moderna idrotts.
rörelsen äro vackra exempel.
Men skola dylika åtgärder för folkhälsans befrämjande bliva verkligt effektiva, ” måste vetenskap, organisation och praktik samarbeta, tvång och frivil- lighet bringas t i l l en samklang, något som endast ett statsingripande av ett eller annat slag kan åstadkomma ”.
Vägarna, som dock alla leda till människosläktets förbättring, äro så olika anser motionären att det är fa- Stararna och prins Max mål alls under 1924.
Men am de fin- nas, då har jag en känsla av att all- skupé hörde jag en gång en minna åklagarens befogenhet skulle utsträckas så, att han kunde h äga rätt att fullfölja ett mål även om p hustrun återtog sin anmälan, möjligen d så, mot nuvarande praxis, att han rarna.
' Han sade: stararna åto upp alla skulle ha rätt att själv nedlägga må- mina jordgubbar i somras.
Men jag hade let även han.
själv satt upp starholkarna, så att jag hade Kanhända bör jag även medtaga ingenting att beklaga mig över.
några svar på en rundfråga vid ett Var inte detta kanske något märkligt att områden Men man måste fråga sig, internationellt kvinnomöte i somras.
minnas genom åren?
varför denna industri alltid skall inta befaras.
Med ” fall skrev - halvt på skämt - ” SIå Jo, det var det T y det är ytterst sällan el äger nas personer, rum.
Jag m priviligierad ställning!
Föregåen- icke var gång miss de äkta männen i edert land sina hust- v i människor se a h erkänna orsak och Bakom dessa f a l l a många an- rur? ” och helt oförbehållsamt svarade verkan i vårt liv.
sammanhanget mellan de erfarenheter härav ha knappast dra, som icke blivit älda till nyk- en arbetarehustru från Tyrolen ” Ja ”, våra handlingar a h dess följder.
påvisat det berättigade häri.
terhetsnämnden.
Nykt hetsnämndens en polska svarade: ” au contraire ”, en Det ligger naturligtvis inte alltid d en- sekr. ansåg, att man danska " Nej.
det äro vi e, nog häf- kelt till som i det ovannämnda fallet.
Men sådan misshandel for tiga till ".
en engelska: ”?
?
?
O, n e j!
oftast är det ändå detta, som sker under Göteborg hade under Nej, det kan inte komma i fråga! ” mer eller mindre komplicerade former, att kommit Man frågar sig också onekligen vid En tjeckoslovakiska skrev: ” Bland man sätter upp starholkar.
sen äta stararna genomläsandet av en motion som den- fall, därav 9 av allvar analfabeterna i mitt land söker man upp ens jordgubbar och sen slår man sig Till nykterhetsnämnd na, vart sparsamhetens ande h a r flyk- nog regelbundet varje vecka att med för pannan och frågar vem i all världen, tat.
Här, önskar man nu lägga ner hade under 1924 anmä slag uppfostra hustrun till lydnad, som dragit hit dessa okynniga fåglar.
Nä- ston summor p i en experimentell ut- f ö r onykterhet och i men i mån som bildningen stiger, för- sta s t e ~ blir vanligtvis att skjuta fåglarna.
förekom misshandel a redning, som h a r alla förutsättningar svinna sådana bruk ”.
Och från Ukrai- Och det därpå följande att göra tig bitter Det framhölls vid att slå fel.
M e n när det gäller att ge- na: ” Varje alkoholkongress visar, att ovän med sin granne, som man misstänker nomdriva synnerligen enkla och all- mötet i Malmö, att d med spriten följa även våldsamheter, ligga bakom de uppätna jordgubbarna.
sin man, att ej endast mot hustrur mänt erkända institutioner såsom t. för en hustru att ann Av de män, som beslöto världskriget, så även i anmälan och Ukraina, o. s. v. ex. en hälsobyrå inom skolöversty- hustrun ofta återtog dess utbrott, dess gång och dess varaktig- de intet kun- relsen, så har man absolut inga pen- att utan hennes medgiv het, ha flera stycken uttalat sig om sin del de åtgöras, att utoms ide ej kunde i den stora katastrofen.
Alla dessa ha haft gar.
ingripa i andras hemliv I. s.
Y. Pro- absolut rätt a h handlat absolut riktigt.
Ombilda gärna medicinalstyrelsen fessor Alfred Petrén ordf. i Stock- till kalla för hälsovård skulle emellertid icke kunna genomföras utan att sta- ten ingrepe understödjande och kon- män anse det självfallet, alt riksda- holm med förfrågan trollerande på ett annat sätt än hit- gen återigen skall träda emellan.
Det fall av hustrumisshand tills.
Denna tanke har vid årets riks- är givet, att de förluster, som drabba kommit under 1924. dag fått en talesman i hr Hallén (s) noterats 38 fall.
dära rum framlagt en motion.
vars sockerindustrin, komma att fä vittgå- handel bevisligen hade utan nar i tvivel en hemställan, it gal, men som som är utmyn- absolut ende verkningar även inom andra fall hade hot om våld tanke i förbättring.
jag mig själv ade att andra öra vidare.
terhetsnämn- g och Stock- m hur många del som före- Malmö hade 2 2 fall miss- gt rum och och i de 5 misshandel misshandel förekommit kunna lindrigare; i e hetsnämnden var så svårt - ett hälsodeparte e räck sta gar och Det talas allt som oftast om att ten bör så mycket som möjligt hålla sin kalla hand hona från rörelser, som alstrats p i den frivilliga entusi- asmens väg, men minne detta slagord någonsin varit så berättigat som i frå- b t å k sanningen kl gt med la- förordningar tvångsfrisknan- vande det förutan!
Det är inte ulan att ingrip I ifrågavarande förslag har en viss lik- I för annans person nykterhetsnämnden het med Almquists dråpliga gatu- gångsreglemente: Vi Ormus, enlig hängande fara vara i benäget Stagande etc.
När I människor den därför ingiva sin ga om hr Halléns motion.
Tving i hafven byggt eder städer och mellan om tvångsinternering alla former brukar stöta p i patrull, husen anlagt gator, öfver vilka tvär- hustruns ståndpunkt i och skall min nu också börja tvinga- gator löpa, skall eder åligga att in- sker naturligtvis intern förbättra folk, är det f a n värt, att te ständigt sitta inne, utan måsten I förstånd med hustrun resultatet blir det helt motsatta.
besöka hvarandra och utöfva samhäl- de fall, då inga barn f Motionären räknar själv upp ett lelighet, jämte umgängelse, därtill koholistlagens bestäm otal vägar, på vilka det för närvaran- brukande samtal, hvari som oftast voro tillräckligt känd; de arbetas metodiskt på att befrämja bör inmängas beskrifning öfver alla vara mer effektiva, folkhälsan: en väg leder genom eckle- varelsers fel, hvilkas framhållande i Petrén.
siastikdepartementet, skolöverstyrel- dagen är av största vikt.
M e n då i Ovan angivna siffror sen, folkskolegymnastikinspektörer, lä- begifven eder åstad p i gatorna kan gjorts i ordning åt mig rarna; en annan genom socialdepar- icke vara eder efterlåtet att gå pi hoppas, att nykterhetsnäm tementet, medicinalstyrelsen, förste vilka gator som helst.
På det att in- hela landet komma att provinsialläkaren och dispensärerna; gen må lida inskränkning i friheten ter, så att en överblick en tredje genom ecklesiastikdeparte- tillstädjer envar att uppgifva vilken senare i större skala ö mentet, den frivilliga gymnastik- och gata han önskar välja i t sig för att handel.
En kyrkoherde idrottsrörelsen samt dess föreningar p i den färdas till hamnen och vilken enligt har att medla o. s. v. Och allt detta och mycket annan för att gå till torget, vilken har lovat mig att föra mera skulle nu fockas in i ett organ tredje till apoteket.
Kommandes den när vid tvister missha och åtgärder ha vidtag ett departement eller vad nu som erlägges ansök- än d as för till dessa aflöning åt hans exempel må bliva ren tänkt sig.
Därifrån skall sedan ningar att anv kommandot gå ut över allt Sveriges den upplysningspersonal, som i varje som ha hand om med folk: Bliven friska!
- Det är helt gathörn nödvändigt måste anställas att det är en vinst om enkelt praktiskt outförbart och långt att efterse det var och en stadsbo går sin gata och fordra honom till ifrån önskvärt.
böter, om han afviker.
Rationella kroppsövningar i m vis- serligen ett erkänt medel till befräm- jande av hälsa och sundhet.
men det Hustrumisshandel, är ingalunda, som motionären tycks tro, det allena saliggörande.
Och på vilket rätt skall man arbeta och vilka är inte så lätt att få u Central-C kroppsövningar skall det vara?
Den om.
Det är svårt att Ii mitt emot Centra m e håller pi ett system, den andre i poliskammarens proto Kaffefrukostar m m. på ett annat.
och vad rom är lämp- mig t. ex. i Malmö, Gävle största di.
ligt och nyttig för A kan vara häl- förekomma inte där sovådligt för B. året, och, något senare verket kunde man ej e att Där så det motionä- lösen för - gick upp för Tysklands folk, då alla blå dunster det var besegrat, skingrades, d i den in i det sista verksam- ma officiella lögn- a h skönmålningsappa- ten gick I stå.
framställning eroende av n.
I regel Anna T. Nilsson.
Prins Max förklarar nu officiellt, att om bara Tyskland kunnat hålla ut några vec- kor till.
så hade det icke behövt skriva under Versaillestraktaten.
Litet mera krig et i sam- Tidevarvets redaktion har vänt sig skulle ha gjort underverk för Tysklands erligast i till advokaten Eva Andén för att höra räkning.
Om aI- hennes mening i den fråga.
som arti- V i veta att första signalen t i l l den våld- endast kelförfattarinnan drar fram.
Advo- samma reaktionen i Tyskland mot fortsät- skulle de katen Andén ansåg, att hustrumiss- tande av kriget år 1918 var myterierna vid professor handel förekom oftare an de oinvigda flottan.
Hade inte de kommit.
a h hade trodde.
M e n man fick heller inte inte hela folket sjunkit ihop, då hade hela välvilligt glömma, att det fanns hustrur som kriget fått en annan vändning, menar ske är att misshandlade sina min.
Misshandel prins Max.
erna över behöver inte alls hänga samman med Det spelar i och for sig ingen roll, om a uppgif- dryckenskap, den kan vara m utlös- det är prins Max eller h e n Müller eller n erhållas ning av ett t i l l det yttersta irriterat Schulze som säger det eller om prins Max hustrumiss- sinnelag, till exempel vid någon kris i därmed avser a h lyckas rädda något av m ämbets- det äktenskapliga samlivet.
Och s i - sin prestige.
Men d a blir d beklämmande, därför att n makar, dana kriser äro icke begränsade till prinsen i detta fall är representativ for n ckning om de kroppsarbetande klasserna.
ägt rum Nykterhetsnämnderna erbjuda vis- utbredd uppfattning inte l i r a i Tyskland.
Om vi kunde hållit ut lite filt.
så hide att detta serligen ett forum, dit den misshand- av andra.
lade kan gå.
Men advokaten Andéns vi klarat oss.
Det är för många, många Jag tror erfarenhet gick ut pi.
att nykterhets- den futtiga summan av alla de fyra årens misshan- nämndens ingripande sällan råder bot¨ väldiga erfarenheter.
Det skymtar inte en sitt eget på det missförhållande, som ligger aning om den ödesbestämda nödvändighe- et.
bakom misshandeln, snarare förvärrar ten i att det inte gick att hålla ut litet till.
det.
I allmänhetens ögon är det Inte tanke på att det finns a gräns för skamligare att b l i anmäld för nykter- vad de styrande kunna begära av ett folk, hetsnämnd i n att komma inför dom- eller att lögnen, hur tänjbar den än är, @: rum stol E f t e r nämndens ingripande blir slutligen brister.
nykterhet, det svårt att lappa hop äktenskapet Och det mest nedslående av allt: krigets domstol, och skilsmässa blir ofta följden.
Det verklighet har icke kunnat lära dessa her- rar en ny syn p i kriget Ur se icke att ra siffror iii därför inte underligt att hustrurna kriget självt var det stora misstaget.
De a på dem tveka att anmäla männen eller återta Man sade sin anmälan.
Skilsmässa kan natur- leta blott efter misstagen i sättet att sköta kriget, andras sätt, väl att märka.
Skulden ligtvis i vissa fall vara den enda möj- dana mål till Tysklands elände bära enligt prins gånger om liga lösningen men har också sina Max, som själv sopades bort av omvälvnin- i själva konsekvenser som kunna vara lika gens flodvåg, de, som icke kunde hålla svåra som misshandeln.
sig något r - bluffen om Tysklands resurser a h ställ- ning gående litet till.
Det gör inte så mycket om det bara är prinsen och hans generation, som lever i den tron att kriget kunde vänts till fördel om det hela skötts bättre (vilket betyder att ett nytt krig kan få en bättre utgång).
Den generationen avträder snart från skå- deplatsen Allt beror på att den, som föl- jer efter, icke får dess uppfattning i arv.
D-z
En flickpension i Ludvig XVI:s Paris Rysk kärlek Den franske författaren Claude Hennes ansträngningar att få till Anet har i några romaner skildrat stånd en broderlig sammanhållning i på kooperation anlagda " kom- nutidens unga flicka i Ryssland och försökt analysera hennes kärleksliv.
munhuset ” misslyckas emellertid.
skriver till henne, att nu har Publiken blev rid läsningen både chockerad och förbryllad; och Y, han fått en stallning och kan bjuda upplagorna blevo många.
Claude henne ett hem Hon t i r sin tillflykt Anet är dock en diskret författare till honom i uttröttat tillstånd.
Men jämfört med Alexandra Kollontay, mannen har blivit en ” nep ” - man.
Han vars ohöljda ” Sedeskildringar från har en f i n villa med flera rum och revolutionens Ryssland " nu utkommit gardiner!
Vasja ser med fasa det i svensk översättning under rubriken rna borgerliga draget efter det andra ” Arbetsbiens kärlek ”.
Det är den un- sticka fram hor sin nian.
Han ger ga kommunistkvinnan, som här skild- middagar, han skor sig på affärer, ras, hon ” som inte har tid att vara han kurtiserar en elegant dam.
en kär ".
Hon anser, att en allvarlig och partilös, m ” nep ” - kvinna.
Det blir djup kärlek till en man är en sak som för mycket för Vasja.
Resolut sliter tar hart alldeles för mycket tid och hon mannen ur sitt hjärta, återvänder intresse från Sovjets samhällsrefor- till sin vindskupa och samvetsfriden matoriska arbete.
Nej.
kärleken måste och sätter igång p i nytt med arbetet ersättas av tillfälliga förbindelser; denna gång för ett kommun-barnhem.
barn böra helst inte förekomma.
På Där skall hennes barn, som hon vän- frågan, om hennes hjärta ej är fästat tar.
finna sitt hem.
vid något, svarar den unga sovjetflic- Fru Kollontay ger ingen skönmål- kan: " Jag älskar arbetet, jag älskar ning av det nya Ryssland, ja.
hon min mor och jag skulle kunna dö för medger, att kmmunisterna ha alla Lenin ”.
skäl m gråta över sin ringa framgång av KARIN EK.
Att fru Kollontay ingalunda över- Människornas ofullkomlighet i all- driver i sin skildring av den unga mänhet a h särskilt den nya ekonomi Barnet kom från ängen kommunistflickan det kan man kon- ska politikens män, ” nep ” - männen med gloria kring sitt här, trollera i en av Trotski gjord enquète göra om intet alla deras bemödanden det smög till dunkelt sjukrum (Fragen des Alitagslebens, Hamburg Men fru Kollontay idealiserar givet från sol och hagtornssnår 1923).
På frågan om hur familjeli- vis de unga bolsjevikerna.
Av alla de och lade varligt mul mitt bröst vet gestaltar sig efter revolutionen samverkande krafter, vilka orsakat re en knippa ögontröst.
svara i allmänhet bedrövade röster volutionen, är det friheten och ideali- från villrådiga män.
" Kvinnorna vilja teten, vilka hon låter klinga rom en Jag såg, i plågor bunden, e j längre ” slava ” i hemmet, de vilja underton i sin bak.
Oavsett propagan- en glimt av himmelskt blått, ha samma frihet som v i att gå på dasyftet bär denna ton sanningen en f l o c k av mörkblå stjärnor, föredrag och möten.
De kasta sig prägel och boken utgör i detta fall et som nyss i daggen stått.
med iver p i samhällsarbetet och tänka värdefullt kamplement till professor Se ”, sade barnet, ” ögontröst ej längre p i oss.
Den.
som vill ha en Karlgrens bok: kapitlet om proleta- här får mor ögontröst! ” verklig hustru, väljer sig en bland de riatets vinstkonto.
T y vad man än partilösa kvinnorna, ly d i vet han i t - säger om hans bok: är den opartisk Gossebarn oskyldiga, minstone, att hon vårdar sig om hem i sak, d är den retsamt partisk i to- blå blomman t du lik, nen.
Illustrationerna äro tydligt val- du kor förvisso glittrat och barn. ” da i avsikt i n inge avsmak.
Det är helt nyss i himmelrik.
.
Mannens kärlek tyckes alltså vara här e j blott vetenskapsmannen, som o, blåa öga, rena röst - mindre politiskt färgad än sovjetkvin- företer statistiska fakta, det är även levande ögontröst!
nornas, om man får tro fru Kollon- skeptikern, som avhånar idealiteten.
tays skildring av dessa.
Den läng- Jag skall e j mera gråta — sta novellen i hennes bok behandlar På omslget till " Arbetsbiens kär- fin lilja är du visst!
den unga sovjethjältinnan Vasjas lek ” synes ett blödande hjärta.
Någon log bröl dig med Guds vilja öden.
Pi ett sammanträde har hon kolportageroman är det dock icke, från ren och daggig kvist funnit en man.
vilken liksom hon ar- ehuru den icke kan räknas till littera- du barn - i dödens bittra höst betar för ” saken ”.
Han älskar honom uren, därtill är stilen för långrandig min ögontröst ögontröst.
varmt, åtminstone under de tidsperio- psykologien för oredig.
De kvinnor Död (Ur och liv.)
der, när hennes stora arbete för " kom- boken, som hunnit över det ovan- munhuset ” ej upptar henne helt.
Hon nämnda karska pionjärstadiet, ha sina affärer i ohjälpligt trassel.
Van- bor i en eländig vindskupa i Moskva älska de två män på m gång; och delar nöden med sina kamrater.
det Mannen Ögontröst - ... - - ALEXANDRA KOLLONTAY: Arbetsbiens kärlek.
Frams förlag.
5:75. kar ” förblir en gåta.
Ett är dock säkert: alla dessa kvinnor lida och allt föreningsarbete i världen kan ej hela deras sargade själar, fastän fru Kollontay försöker övertyga dem och oss därom.
Deras konflikt är i själva verket i smitt en bild a r Sovjet-Rysslands.
Deras tragedi är den som utspelas i en revolutionstid.
di idéerna sväva för högt för att människorna skola tunna tillämpa dem på jorden utan att slitas mitt itu.
iranska.
aristokratdamer.
dern grund i det att Iärarna komma och voro- ansedda professo- rer.
Historia, geografi och botanik hade sålunda anförtrotts åt de bästa händer; for deklamation, musik och dan, hade klustret skaffat krafter från teatern och operan.
Den prak- nämna ett par av de mest kända off- tiska sidan av undervisningen, son ren; den första mötte döden som det gav avslutningen på skoltiden, hörde ena kungliga majestätet möter del däremot nunnorna till.
Dessutom vo- ro de närvarande vid alla lektioner andra, medan Dubarry visde sig all sin ynkedom.
Har samtidens ari- Det var ett undervisningsprogram stokrater skulle förklaringen av der anlagt p i att skapa fina damer, som enas hjältemod och den andras döds skulle ii omfattande sociala plikter fruktan givits rom den naturligaste som värdinnor I stora rika hur.
De sak i världen.
Den ena var en dan miste ha ett efter tidens mått läm- det var de bon lieu.
lom ett av de många ut- pat förråd boklig bildning trycken för börd lydde, den andra ju modernt att uppmuntra vetenskap men för att de inte kom underifrån, så långt nerifrån at och litteratur man inte ens orkade forska ut det.
skulle stå främmande för husets skötsel fingo de genomgå praktisk S i enkelt var det.
Men för oss ter sig sammanhanget kurs i kok och förrådskammare, da man inte lade fingrarna emellan ' annorlunda.
Bortsett från den med- rom hjälpte Hertiginnor och markisinnor lagade f ö ödda d d a b bördsstoltheten, ö dessa människor, både män och kvin- mal och stoppade linne, raknade tvätt och lämnade ut mjöl och socker till nor, ett stycke att hålla sig uppe in- för bödlarna, spelade väl ändå deras kökets behov.
d i de inte rörde mix uppfostran en roll.
Hertigarna, gre- turer i apoteket eller katalogiserade varna, vicomterna, markiserna och latinska auktorer i biblioteket.
Den chevaliererna hade i många fall gjort enkla svarta klosteruniformen utbyt- endast sällan mot siden och @ - krigstjänst, och deras personliga mod.
Under beskydd fingo flickorna var satt på prov.
men hur hade kvin- ibland deltaga i någon fest ute i sta- norna av ramma rang förberetts för den, helst om det uppfördes tuter- livet?
stycken av Racine eller Corneille, då S i gott som utan undantag voro da de kunde utföra en roll.
I klosteruppfostrade; från fem.
sex är klostret fanns en regelrätt teater, där tills de gifte sig hade de framlevt sin eleverna vid större tillfällen spelade tid i en klosterpension.
Vår prote- t.
ex. Racines bibliska tragedi ” Es- stantiska fantasi räcker inte till att ther ”.
Allt var förstklassigt, både måla deras tillvaro.
vi veta för litet spel, dekorationer och dräkter.
Den om vad ordet innebär.
Men tack va- lilla Helène berättar hur hon, som ha- re samtida skildringar står verklig- de en framstående talang som ama- heten upp för oss, och den är var- törskådespelerska, bar juveler på ken skrämmande eller osympatisk.
scenen av hundratusentals franc.
sär.
En dag, 1773, kom m liten polska, de, dels sina egna, dels kamraterna!
Helène Massalska, tio år gammal till och deras släktingars klostret Abbaye-aux-Bois i Paris att Helène Massalska, som eftervärlden där få sin uppfostran, Det var ett lärt känns som prinsessan de Ligne av de finaste klostren i Paris.
endast har fört en noggrann dagbok över Penthemont kunde tävla i anseddhet.
sitt liv i klostret från sitt tionde år Alla nunnorna kommo från adelsfa- d i hon som en liten blek, klen ut miljer, eleverna buro Frankrikes häs- ländska gjorde sitt inträde där, tills ta namn, a h av abbedissorna hade hon sex år senare som en ung, redan ett par haft kungligt blod berömd skönhet lämnade klostret för Undervisningen låg nästan p i mo- alltid för att bli prins Charles de Lig- nes maka.
Hennes senare öden höra icke hit.
De tavlor hon målat från klostret utan tanke på annat än att roa sig själv och föra dagbok, efter- som det var modernt för alla fina da- ner.
ge en livfull bild av de unga pensionärernas liv.
IX hade långt från tråkigt, och detta ” peuple nais- sant ”.
som skulle formas under före- ståndarinnans hand.
anm det stod i hennes födelsedagsvers, var ingalun- da Iätt da lätt att styra.
Bland annat utbröt en regelrätt skolstrejk, rom varade ett helt dygn, och anledningen var — precis som i de yttersta av dessa da- gar - en misshaglig lärarinna, mm ansågs olämlig.
Av de som i skaror tvingades in under gil- utifrån under fransks revolutionen visade icke få exempel på dödsför- akt för att icke säga hjältemod.
Det är ett svalg befäst mellan Marie An- toinette och madame Dubarry för att jotinen E.W — ns.
- - en själva Helène ger raskt tecknade porträtt av alla sina lärarinnor, många närma sig karikatyren.
men då han skildrar föreståndarinnan, madame de Roche- chouart, blir det m djupare ton över bilden.
Alla eleverna dyrkade henne och hennes förtidiga död kartar a skugga in i solljuset över deras lilla Greta Cardell: En ny nationalism engelske psykologen Mc W. Dougall har i sitt intressanta.
nu till svenska översatta arbete ” Gruppens själslv! ”, givit en ytterst värdefull orientering i den moderna verklighe- ten, sådan den för den psykologiske vetenskapsmannen ter sig.
Denna blir så mycket intressantare, rom mycket tyder pil, an den närmaste framtiden kommer att bli psykolo- giens.
Betydelsen av den allt intensivare samfärdseln människor emellan är ett problem, som allt mer tränger sig i förgrunden.
Nu är det psykologiens tur att säga sitt ord.
Denna veten- skap har förut företrädesvis ägnat sig åt den individuella psykologien.
Mc Dougall vill nu rikta uppmärk- samheten icke på blott, att det finns en kollektliv psykologi, utan också pi.
att kännedomen om lagarna för och Den verkningarna av det kollektiva själs- livet är av genomgripande betydelse för framtidens gestaltning.
Han begynner m e d att starkt beto- na skillnaden mellan den tillfälliga anhopningen av individer (m folk- samling el.
dyl.!
och den för ett sär- skilt ändamål sammanförda, den or- ganiserade gruppen.
Det är ett gan- ska betydelsefullt särskiljande, eme- dan ilen gängse föreställningen knap- past skiljer mellan dessa bida.
utan endast räknar med det individuella själslivet, och det man kallar massans själsliv, där själslivet i den senare står på ett avgjort lägre plan än hos individen.
Beträffande den organi- serade gruppen är förhållandet ett an- nat, och detta i så hög grad, att Mc Dougall här kommer till ett motsatt antagande, nämligen.
att själslivet den organiserade gruppen står på ett högre plan, är ett annat, än hos de valitet som är energiutlösande och enskilda individerna.
och ävenså ett driver fram de bäst rustade till led- annat och högre än summan av in- ningen.
Utåt är det iakttagelsen at dividernas i gruppen, ja, han anser, andra grupper.
och tävlan.
rivalite- alt det individuella själslivet först ten mellan dessa, som skapar grup- genom det kollektiva, först genom pens självmedvetande, blir den pådri- gruppen, kan nå sin högsta fulländ- vande.
energiutlösande faktor.
som ning.
låter det kollektiva själslivet stiga till Det är e n utomordentligt intressant en nivå, som ilet isolerade individuel- utredning författaren här presterar, In själslivet icke skulle kunna nå.
Mc Dougall ägnar största delen av men som det skulle Iocka för Iångt att gå in pi, här skall endast vidröras den sitt arbete åt iakttagelsen av " der syntes mellan egoism och altruism.
viktigaste, mest komplicerade och som man tycker sig skymta i hans mest intressanta typen för kollektlivt framställning.
Han påpekar, huru- själsliv, nämligen nationen ”.
som individen inom gruppen kommer Det är 3 faktorer eller grupper av an identitfiera sig med gruppen, bli faktorer, som han anser vara avgö- en del av gruppen Synipatirfären ande vid utvecklingen av en nations kommer att utsträckas till att omfat- själsliv och karaktär.
ta hela gruppen.
I den samverkan, I.
De medfödda egenskapernas, det kollektiva själsliv.
rom är grup- rasegenskapernas utveckling.
pens, undergår den naturliga egoisti- 2.
Civilisationens utveckling.
ska känslan oförmärkt en modifie- 3.
Den socials organisations ut- ring och omvandling, till an under- ordna sig och i m i n av förmåga tjä- veckling.
Den första faktorn, utvecklingen na det helas, gruppens bästa, rom identifieras med det egna bästa.
av rasegenskaperna, skall här icke be- Inom gruppen är det tävlan och ri- röras, emedan man här, enligt Me Dougall, på den punkt rasbiologien f. n. befinner sig måste utgå ifrån att rasegenskaperna icke i historisk tid undergått någon nämnvärd föränd- ring.
Det är alltså icke till förändringen i rasegenskaperna man måste vända sig för att få svaret på orsaken till det mänskliga framitskridandet.
Det är den 2:dra faktorn, ökningen och utvecklingen av nationernas och mänsklighetens intellektuella och mo- raliska traditioner, som möjliggjort framitskridandet.
Denna utveckling av de intellektu- ella och moralisks traditionerna har sedan avsatt sig i det, som Mc Dou- gll kallar den 3:dje faktorn, den so- organisationen, som på sa- gång då blir den Stabiliserande &amp; konserverande faktorn i framåtskri- dandet.
Med ett folks civilisation förstår man alltså sammanfattningen av dess moraliska och intellektuella traditio- ner.
Det är dessa traditioner, som i växande grad gett åt folket förmå- ga att behärska den fysiska miljön ciala
värld.
Hon var en gudom, som he- lönade eller straffade både för lärar- innor och elever.
Madame de Rochechouart tillhörde släkten Martemart, en av Frankrikes äldsta och berömdaste.
Som släkt- drag räknades både kvickhet och Min hustru skriver en ny mosebok För Tidevarvet ” Du ” sade min av Märtha Makings hustru, då jag kom hem Jag såg på henne.
Hennes ögon strå- lade - ” Ja ”, sade jag, " du har köpt mas- sor av äpplen och gett t i l l varje gammal govärld, fantastisk, overklig underbar åkarhäst, du sett på gatan. ” Ty sådanq S i talade min hustru.
är min hustru.
Hon säger, att åkarhäs- ” Då du gått i mor^.
låg jag kvar och tarna äro d ovana att bli behandlade som läste tidningen ”, sade hon.
” Du vet, att mänskliga väsen.
” Nej ”, sade hon, som det händer sällan, jag vill e j bli indragen är mitt allt, ” bättre upp. ” ” Inte har du i virveln Pi slöt jag ögonen och tänkte.
väl beslutat dig för att försöka tänka lo- Så ringde jag på Lina ” Lina ”, sade jag, giskt ”, sade jag, ” att ej längre strö in små ” tror Lina, att männen äro mänskliga vä- osanningar som man strör in peppar och sen? ” - ’ Jesses di.
frun '.
sade hon ’ nej Ulf i maten. ” ” Nej ”, sade min hustru, de tror jag visst inte !.
Jag tanke på ” nu säger jag det!
För du kan ändå =Id- allting ända från Skapelsen ända tills nu. ” rig det.
- Jag har skrivit en ny ” Det var 1 / 1 0 litet det ”.
sade jag.
Mosebok. ” - ” Nej, det var det inte ".
sade min hustru ” Det var i-n.
styvt, menar jag ”, sade jag.
” Hur gick det till? ” var så här: På ” Efter middagen skall jag berätta det ”, sjunde dagen skapade Gud ett nytt sade min hustru.
Nytt så till vida att Han blåste in av sin själ i det ” Adam skall du he- Och nu var det efter middagen — Hon sade Gud Så satte H a n sig ner och satt på golvet på vår gamla braskudde - Madame de Rochechouart hade stoppats in i klostret enligt tidens ogenerade sed att göra sig av med döttrar, som hade arvsanspråk.
Hen- nes bror hertigen av Mortemart skul- le ensam ärva hela familjeförmögen- heten.
Då Helène ' kom till klostret och först såg den dyrkade föreståndarin- nan, var denna tjugusju ar.
en ståt- lig, välväxt dam med vackra h i n d e r och fötter, vita tänder, ett bedåran- de leende, stora, svarta ögon o c h en allvarlig, stolt min.
Hon hade gjorts till nunna vid sexton år tydligen äg- de hon tillräcklig att av en henne påtvingad lott skapa en kal- lelse, ty hennes regemente över ele- verna är fyllt av hennes personlighet.
Hon visar stor takt och psykologisk viljestryrka En — — - — s ... gång hade de i trädgården upp- pat, betraktade sitt verk.
Över allt Han ska- flög Hans gillande blick.
Tills den föll på Adam Då rynkade Gud ögonbry- som Pick in till grannens o c h där de tillsammans 160 flickor med sin är kvinnorna, som narras Det göra de nen.
Gick inte Adam där och dog dank?
Själen använde hin till att söka ut de bäs- snart inledde en hemlig bekantskap, bästa väninna.
som reden är, och till- också i fråga om sina födelsedagar, i naturligtvis förbjuden, med en köks- kännager ritt förestående giftermål fråga om sina små personliga intressen, ta frukterna att äta och de bästa platser- pojke.
I stället för att bestraffa de med greve d ’ Avaux.
Om åtta dagar små saker, utan vidare betydelse, och som na att sova på.
Och Gud såg, att det sista dumma flickorna, höll föreståndar- skulle hon göra sin första nattvards- e j skada någon.
Men de stora världsför- djuret inte hade nog själ att förstå hans gång o c h åtta dagar skulle mening.
” Det får jag göra om ”, sade innan efter aftonbönen ett litet i TO- störande lögnerna, dem ha mannen skapat Gud ” Materialet kan jag använda m gång niskt tal till dem, i vilket hon lyck- giftermålet äga rum.
Sedan skulle till Kroppen blir inte så stark, men där- önskade dem till deras nya erövring hon återvända till klostret.
Gifter- för skall jag blåsa in dubbelt så mycket och undrade, om de inte skulle bli målet betydde i själva verket a t t un- själ i den. ” mycket smickrade.
d i kökspojken en derteckna giftermålskontraktet, en därför kan man e j tro på den. ” Och medan han skapade, talade han.
gång skulle göra anspråk på dem för ren ceremoni, som firades med fester och fina presenter till bruden.
De ” Kära lilla Eva ”, sade han, " du får nog gammal bekantskap.
Det smakade ett knogigt arbete med att göra detta djur de blivande hertiginnorna och prin- blivande makarna lämnades inte ens tillsammans ensamma i ramma rum.
till människa.
Börja med att göra h a - sessorna!
Den unga grevinnans stora bedrövelse dig tillgiven.
Därför giver j, dig detta Helène hade fritt tillträde t i l l Ma- kom sig därav, att greven var både hår och dessa ögon - det går lättare Lyssna dame de Rochechouarts cell, hon var gammal och ful.
men vad skulle hon (Där ser du varifrån kvinnan fått sina dagens larm och en av favoriterna.
kväll ratt fö- göra?
Giftermålet var bestämt av s.k. insikter).
” Sen skall du visa ho- bråk.
reståndarinnan och skrev, rom hon hennes far.
Hon fick nöja sig med nom, vad jag menade, då jag skapade Lyssna lydigt o f t a gjorde i timmar, och hon bad att försäkra kamraterna, a t t älska sin världen. ” Och Eva nickade glatt.
Ja.
det till din daimons Helène ta en bok, t i l l s hon hade slu- man.
det skulle hon åtminstone aldrig skulle gå så bra så.
Gud såg på henne språk.
— därefter — LYSSNA genom e?
En — tat.
Glömsk av Helène gick hon helt upp i sitt arbete, hon ruckade och tå- rarna kommo henne i ögonen.
He- lène, som var m livlig och känslig flicka.
kunde inte låta bli att brista i gråt.
Som förklaring till sitt upp- rörda tillstånd berättade föreståndar- innan, att hon för att för sin livliga fantasi brukade sätta sina tankar på papperet, och då de ofta voro dystra och hsorgsna, råkade hen- nes själ i uppror.
Ensamheten och det kontemplativa liv hon tvingats in i, förvärrade hennes böjelse for me- göra; och hon höll ord.
tysta - Lyssna inåt få utlopp i ditt eget bröst.
Lyssna utåt universums Lyss och lyd att EVA en hon omkring till de t r e klasserna på utomordentliga kvalifikationer, såväl Al- l: * framsteg i moraliska och intellek- tuella traditioner bero i sista hand på inflytande från individer av detta som individer över genomsnittet.
under.
De moderna folken h a i kraft av sinn moraliska o c h intellektuella traditioner uppbyggt åt sig en social organisation.
Denna av människor själv skapade miljö h a r under hela kulturutvecklingen fått ett ständigt ökat formgivande inflytande över in^ dividen och dominerar nu såväl över den fysiska miljön som över andra faktorer.
Vari består d.?
olikheten mellan den sociala organisationen i de antika kul- tursamhällena o c h i de moderna?
i det i den sociala organisationen ut- tryckta förhållandet mellan stot och individ.
I de antika kultursamhälle- na är staten det förnämnsta, som a l l t måste underordnade sig, statens väl- färd yttersta målet.
Religionens upp- gift är att vidmakthålla statens makt och säkerhet.
Mc Dougall citerar Sir H. Maines, dast ett minimum av anspråk gent- denne.
Även i fråga om reli- personlig frihet uppnåtts.
Genom frihet i tanke och handling, genom fri diskussion av principer och erkännande av alla sanningars relati- vitet frigöres nationens alla krafter i fri tävlan med varandra.
Härige- nom skapas en smidighet och en för- måga till utveckling och anpassning som de antika kulturerna icke kände.
Hos dessa är det den fullkomliga un- derkastelsen under av staten fastslag- na sanningr.
seder och formler, som orsakar stillastående, likaså individens instängdhet inom kast eller samhälls- emot gionen har klass.
Förut har framhållits, at^ Mc Dou- pall anser, att den sociala miljön i utformandet av individen numera full- komligt överflygat den fysiska.
Det s.k. naturliga urvalet under den pe- riod, då den fysiska miljöns infly- tande dominerade.
har nu ersatts av ett annat urval.
Detta urval är tävlan fördrag.
individen i det moderna och rivaliteten mellan idéer och insti- olikheten mellan den moderna kultu- samhället har bestämda rättigheter idan, d i r de, som visa sig mest ren och de stora kulturer som gått gentemot staten.
och staten har en- ändamålsenliga, bäst anpassade efter slag.
- vara till.
- Men Adam.
som stått bakom en buske sig för att träda fram Han skulle snart i 5 henne att glömma, vad Gud sagt Var inte han, Adam.
bra som han var?
Och han beslöt sig för att säga till de eventuella karlar han kunde komma att träffa: ” Hör inte på rad hon säger!
Fruntimmer kan aldrig hålla sig till sanningen. ” Så ropade han: ” Eva!
Älskade!
Änt- ligen! ” - Eva spratt till.
H " " såg ett ögonblick på mannen, d ryste hon a h slöt ögonen.
” Eva ”, ropade mannen åter, ” jag älskar dig du är så vacker, sådana ögon, sådant hår ” — — — Då log Eva (det småleende, som da alltid brukar bl- la mitt outgrundligaste) - - Sålunda gjorde Eva mannen tillgiven.
Men ibland märker Eva, att mannens kärlek ej går längre I n hans kyssar.
Då - nan, och dagen därpå kommer hennes släktingar.
Två dagar senare går mänsklig erfarenhet, och det avgö- rande inflytandet på dessas utform- ning och utveckling h a utövat.
av folkens atom, de med utomordentli- ga kvalifikationer utrustade, d e mo- rdiska och religiösa lederna, konst- molnstol.
och lyssnat, beslöt ÄRADS.
typisk.
En liten tolvåring, fröken de Bour- bonne, har varit på besök hor.
släk- tingar o c h kommer tillbaka till klost- ret mycket nedslagen.
Hon stannar länge ensam inne hos föreståndarin- eller anpassa den efter människans behov, och rom genom den sociala or- ganisationen ersätter den naturliga miljön med en miljö efter människans fria val och av henne själv.
— röst.
evighetens bud.
— litet vemodigt, tyckte Eva.
I verkligheten hade Han självförebråelser, att Han över- låtit detta svåra arbete i t henne.
Men ropade inte alla miljoner andra världar ” Och det kan du själv Y om du läser på honom?
” Behöver da råd av mig, så tidningen. ” ropa, så kommer jag ”.
sade Han.
Si tystnade min hustru.
Huvudet Tik ".
- sade Eva.
” Men jag skall nog höll hon tillbakalutat mot väggen.
Ögo- klara ut saken själv. ”.
Och så gick Gud nen slutna.
Hon såg u t som ett barn bort, till större, bättre världar.
Eva satte sig upp, hon såg på den blå himlen, hon hörde fåglarna sjunga, hon kände blomsterdoften slå om sig.
Så slöt hon ögonen i tacksamhet och salighet Lyss och lyd tankens ljud.
Tjugo år senare återvände Helène efter växlande öden till Paris, nu rom grevinnan Potocka.
Hon gick till fots den välkända vägen till rue de Sèvres, där hennes gamla kloster låg.
M e n det var stängt, nunnorna sking- rade, abbedissan död.
Med svårighet fick hon tillträde till det övergivna inre, t i l l det område, d i r hennes dyr- hade föreståndarinna hade sin grav.
Av hennes kamrater, adelsfröknarna av Frankrike.
blåaste blod, hade d e lankoli.
flesta undergått ettdera av de två: För moderna människor förefaller giljotinen eller landsflykten.
Madame de Rocherhouarts tillvaro som fångenskap och hon själv som ett offer på släktkänslans altare, men Helène h a r naturligtvis inte upp- fattat hennes öde ur den synpunkten.
A v de unga flickorna, som stodo under klostrets ledning voro flera g i f - ta.
Skildringen av de många gifter- målen är både märkvärdig och tids- har du tagit blott för att kasta bort det. ” Det finns också en annan sorts Eva, som glömt sitt budskap.
Om henne säga män- nen: ” Det är en sann kvinna. ” Men nu har tiden kommit d i den rik- tiga Eva gråter och ropar till Gud Så här: ” Jag har ingen stolthet kvar längre, jag kan inte mera.
Nu måste d u komma ' ' Och Gud kom.
Efter 10,000 eller 100,000 eller vad d " vill år, flög hans blick åter över denna värld Så sjönk han halvt tillintetgjord ner i en Och det kan du väl inte undra på?
” Men min kära Eva ”.
sade Gud, ” vad vill det här säga? ” ” Jag har försökt ”, sade Eva, ” men männen bli konstigare a h konsti- gare Först gjorde de bara bruk av att de voro starkare än jag Men sen upp- funno de också ett slags språk sig emellan, som de kalla logik, vilket jag inte kan lära mig.
Och efter det inrätta de all- ting Och det underliga är, att varje man har sin särskilda logik a h hatar a h d- dar de andra, som e j ha samma, a h ändå är det deras världsspråk. ” — ” Stackars lilla Eva ”, sade Gud, och hade tårar i ögonen, ” men nu skall det vara slut, det lovar ils dig.
Logiskt, med deras eget älskade vapen skall jag slå dem Visa dem t i l l vilket resultat deras tankegång fört. ” — omständigheterna överleva, de mindre ändamålsenliga, mindre effektiva, gå under.
Det är särskilt två faktorer, som enligt Mc Dougall ge löfte om e t t fortsätt framåtskridnde, en fortsatt ökning av de intellektuella och mora- Även en nation vinner genom förbin- delse med och iakttagelse av andra Dougall en ny faktor för framåtskri- dandet av oerhörd effektivitet.
traditionerna.
För det första Det nationella självmedvetandet så- försiggå inom alla nationer m frigö- dant Mc Dougall ser det, har här be- relseprocess av ännu bundna krafter skrivit en djärvt uppåtstigande linje.
till en ständigt skärpt tävlan.
För Dessa primitiva form, patriotismen, det andra har området för tävlan ser i varje medtävlare en fiende, rom mellan idéer och institutioner vidgats måste tillintetgöras.
I ett högre na- till a t t bli internationellt.
Antalet tionellt självmedvetande blir varje tävlande element okar ständigt och nations framsteg genom kommunika- tionsmedlens utveckling snabbt tävlingens intensitet växer alltmer.
gemensamma egen- Mc Dougall kommer till slut fram mänsklighetens t i l l den faktor, som han.
i betydelse dom.
Men detta kommer att i varje för framåtskridandet, anser ha möj- nationell tillägnelse uppleva m nyska- till att bli ett lighet att fördunkla alla andra.
För pande omvandling a t t klargör,a, vad han menar, går han mångstämmigt, olikformat och olik- till det individuella själslivet.
En fil-sal uttryck för en av alla folk individ får först genom akttagelse av upplevd sanning.
Så skapas en ny och kunskap om andra.
självkänne- och högre nationalism, det kollektiva dom, denna självkännedom alstrar själslivet får en motsvarighet till det självmedvetande, och först detta individuella själslivet i dess högsta självmedvetande sätter individen i utformning, nationen finner sitt per- stånd till förnuftig självuppfostran.
sonlighetsbegrepp.
liska
Mötesplatsen Tre människor söka en ståndpunkt i problemet Fattigdomen, jorden och samhället Hembiträdena och f önsterrengöringen Det torde vara en gängse uppfattning arr det husliga arbetet är ett av de mest hälsosamma eller åtminstone minst riskab- Honorine Hermelin och doktor Gerda laq yrkena.
Aldrig har det varit tal om Kjellberg vid det sammanträde soni skyddsanordningar för det yrkets utövare Föreningen Frisinnade kvinnor i och lagen om arbetarskydd, som stiftades Stockholm och Stockholms Länsför- 1912, innehåller inga soni helst bestämmel- har bett oss lämna följande meddelande ser, som röra det husliga arbetet.
bund av Frisinnade kvinnors Riksför- om föreningens verksamhet: For inte så längre sedan ha emellertid i Internationella Kvinnoförbundet för bund anordna på måndag afton.
Göteborg inträffat ett par synnerligen be- Fred och Frihet framgick ur Kvinnornas H a r samhället i jordmonopolets klagliga olyckshändelser.
som böra öppna fredskongress i Haag våren 1915.
Ord- borttagande en v i g bort från fattig- ögonen på många inför att detta yrke på förande för denna kongress.
Miss Jane långt när icke är utan sina risker.
Två Addams, känd för sitt stora sociala arbete domen?
I så fall, var går vägen?
unga hembiträden, som bägge voro syssel- i Förenta staterna, har alltsedan varit dess Problemet tränger sig med eller mot satta med rengöring av fönster, halkade ordförande.
vår vilja på oss och en förutsättnings- av någon anledning, störtade till marken förbundet har sin Centralbyrå i Ge- lös diskussion därom komnier säkerli- och dödades ögonblickligen.
nève.
12 rue du Vieux Collège, varest gen att för mången belysa nya sidor.
Med anledning härav hava såväl Stock- förbundsmedlemmar och andra intressera- Vid sammanträdet.
som äger rum holms som Göteborgs hembiträdesförening de kvinnor kunna bo, då de vilja studera på¨ lilla Börssalen vid Stortorget, kom- tillställt socialstyrelsen.
Kungl.
byggnads- någon av de många centraler för interna- tionellt arbete, som äro förlagda till Ge- mer dessutom att behandlas en del styrelsen och Stockholms byggnadsnämnd nève.
en skrivelse, i vilken de begära att sna- viktiga, föreningsangelägenheter.
Bl.
Kongresserna, som återkommit vartan- rast möjligt sådana åtgärder vidtagas, som nat år, och d e däremellan förekommande annat kommer att fattas definitivt be- förhindra dylika olycksfall.
exekutivmötena, ha efter fredssluten för- slut om sammanslagning av Förenin- Med hänsyn till de stora risker, som äro lagts till länder, där man av en eller annan pen Frisinnade kvinnor i Storkholin förenade med rengöring av fönster - den orsak ansett fredspropaganda särskilt be- och Stockholms Länsförbund av Fri- arbetande kan få svindel eller halka på det hövlig.
Så ägde kongressen i Washington fuktiga fönsterblecket, och fönsterkarmen 1924 rum på en tidpunkt, då det amerikan- sinnade Kvinnors Riksförbund.
kan på grund av röta brista sönder ut- ska fredsarbetet behövde allt stöd.
Den talas i skrivelsen en önskan att byggnads- amerikanska sektionen har flere gånger stadgan måtte ändras så att alla fönster I meddelat, att kongressen, de i sammanhang hus av mer än två våningars höjd må kon.
därmed ordnade föredragsresorna och som- strueras så att de gå att öppna inåt vå- markurserna varit av stor betydelse.
ningen.
I juli 1926 skall nästa kongress äga rum Dublin Enbart det faktum, att förbun- Fönsterrengöring torde dock icke vara i det enda riskmomentet i ett hembiträdes arbete.
Man kan ju tänka på t. ex. ren- göring av tak, ljuskronor o. dyl .. då den arbetande måste stå på översta trappsteget för att ni upp.
Stegen kan vara ranglig och dålig och kan lätt glida på ett par- kettgolv, varvid den arbetande kan ådra- ga sig allvarsamma skador.
Men sådana händelser i i i aldrig offentligheten.
nämligen fru Bett Lundström, rektor Internationella Kvinnoförbun- det för fred och frihet -.
- Att få även hemarbetet infört under ar- betarskyddslagen ar sålunda ett synnerli- gen berättigat krav.
därv och onödiga utgifter; men hant- verkaren gör d e t som duger och blir kvar i världen.
Vart tar källarmäs- tarnas varor vägen?
Han ä r kommis- sionär för Göteborgsdiligensen och R O M A N håller en stor.
stor balsal, där office- av rare med mamseller och fröknar hål-.
C.
J.
L. ALMQUIST (Forts.) la assemblé.
Det är något för baldan- - Nå, svarar du mig icke?
sade sar, skall du se!
Men jag gillar ändå hon och slog honom helt lätt på han- icke kallarrörelsen; vore folk folk, så den med sin ena couleur de lilas fick sådant folk snart flytta ur Lid- handske.
soni hon försiktigtvis avtagit köping och draga dädan.
Men nu är det så, att många vilja dricka.
spela redan då hon skalade apelsinen.
Till Fellingsbro g i r vägen alldeles och dansa, och.
.
där är en orimmeligt riktigt, och därifrån till Glansham- stor danssal, Albert!
8 fönsterlufter i längden, om jag minns; och 24 rutor mar, sade han.
i var luft!
- Så Vretstorp?
Är — du då, Sara, icke alls road Nenej du.
Vi måste genom Örebro av att dansa?
och Kumla först.
- O c h så Vretstorp, det är säkert.
När jag har sett efter verkstaden Därpå Bodarne och Hova, och så äro och slutat av, och kommer ensam för vi hemma.
mig själv, då händer det att jag dan- - Jag ä r hemma i Västergötland, sar ibland; men det är utan fiol.
och så fort jag satt min fot på marken - Det var en äkta ordentlig väst- vid Hova, så lir jag straxt hemma.
götska!
tännkte sergeanten.
Men hon Härvid utsträckte Sara sin ena lilla såg så oändligen mild, så nästan rö- fot och nedsatte den helt bestämt och rande ut i denna stund, att han teg.
västgötiskt på däcket.
Litet därefter tillade han: Att din Albert fick nu nytt tillfälle att be- m o r skall vara så s j u k?
tänk om hon undra den välgjorda vackra är död, Sara, när v i komma.
.
när du Är det där Lidköpingsarbete?
kommer dit ned?
han.
Ja, Gud väles det, stackare!
Hon Vad för slag?
har ingen rätt glädje haft i livet.
: In- Jag menar, om de hava så bra gest och sorg jämt, och nu till sluts skomakare i Lidköping, a t t.
.
Iiara idelig sjukdom.
Det ä r icke Det är en ståtlig, ja en rar stad!
mycket bra, Albert.
har du då aldrig varit i Lidköping?
- Du talar alltför bedrövligt.
l i e n skomakare ?.
.
å då!
vi hava skrädda- om hon lägger sig att dö, huru går re, finsmeder, grovsmeder, schatull- det d å med din verkstad?
makare.
grovsnickare, vi ha allting.
Ja, då är det slut med rättigheter- Även handlande, och en rik källar- na, och) ag kan inga få av magistra- mästare p i gatan ett stycke till vän- ten, det vet j a g: men jag har nog ster från torget; fast det håller jag tänkt ut det ändå.
Så?
— för illa.
ty sådane leva på andras för- (8) Det går an - det kan samlas i Irland så kort efter den fasans tid, som " din gröna ön ” genomle- vat, är ju ägnat att verka i hög grad upp- muntrande.
Den del, som de engelska och irländska sektionerna haft i försoningsar- betet därstädes, bör särskilt framhållas.
Förbundet är nu spritt i 39 stater.
I 24 ha bildats föreningar, s.k. sektioner De flesta finnas i Europa och Amerika, men rörelsen är även spridd till Asien och Australien.
Bland d e europeiska sektionerna intar den danska med 10,000 medlemmar ett framstående rum Den svenska skaran är ännu liten, omkring 1,500 medlemmar på skilda platser, från Norrland till Skåne.
Orsaken till det relativt ringa medlems- antalet är säkerligen i främsta rummet den att arbetet i c k e är nog skänt.
Upplysnin- gar meddelas från Internationella Kvinno- förbundets sekrriariat.
David Bagaresgata 9 — 11, Stockholm.
De som önska ansluta sig t i l l Förbundet böra aniiiiila sig till sam- ma adress.
A j a, det kan jag nog berätta, fort- kar pi, sina resor utbasuna honom.
sin disk; och jag sitter i min bod från for hon, smög sig ännu litet närmare Jag säljer hemma på min kammare.
tio om förmiddagen till fem på kväl- I l e n, såsom ogift, är du ju för- len, längre är icke värt.
Före tio om Albert på spjälsoffan, och såg sig om, morgonen, innan j a g slår upp boddör- liksom fruktande att någon obefogad svarslös, och.
.
Det kall man se.
Med en sil- ren, förfärdigar j a g alla mina askar skulle höra hennes hemligheter.
Då däcket likväl, såsom förut nämnts, åt pig och svår nian, såsorn min mor c k a r e, då vore jag tvärt om för- jag kitten åt alla ämbetsmästare.
Det detta håll var rent från folk, vände hon sig åter till honoin.
såg högst för- svarslös och usel.
Nej, minsann, jag skall bli en god handel och ett glatt liv!
trolig och klok ut, samt viftade med Saras ögon, mun och kinder skeno sin lilla handske i luften, stundom härvid.
Men sergeanten frågade: slående hans arm lindrigt med den.
- Jag har utfunderat, huru en flic- ett av dem där uppe i Strängby .. Skall du då sitta så inne hela året om.
och aldrig se dig om u t e eller andas ka utan föräldrar och syskon, soni S t r ä n g.
.
hur v a r det .. j a.
.
len härliga lantluften?
Strängnäs.
jag, skall kunna leva .. leva bra .. sa- I -- soluppgången går jag ut på de hon.
Jag har tillräckligt och fullt vägen At Truve.
Det gör jag var mor- upp redan med linne och gångkläder, gon om sommaren, när det är klart för många år, och sliter icke stort: eljest.
vilket en icke gör, när en är aktsam.
T r u.
.
vad är det för slag?
När nu min m o r dör, får jag icke ren, att jag m e d hus och tomt e j vida- - Det ä r Truve, vet jag.
Det ä r längre skära till rutor och kitta i stora re försvar behöver, fast.
ogift.
Huset hus eller nybyggnader; det skall skrå- räntar icke mycket av sig; dock kan Richerts sköna herregård på Marie- mästaren hava.
Men det är en egen jag hyra ut ett par rum ovanpå; och stadsvägen, då.
Om Iiara vägen emel- Men lan staden och ditåt icke vore så his- konst, vet du, som ingen kan i Lidkö- nere på botten bor jag själv.
ping, mer än jag; ty jag har ensam som jag är van att hava roligt och va- keligen sandig.
Men jag bryr mig utgrundat den: att blanda krita med ra bland folk, vill jag icke sitta för icke därom, jag går honom e j så ofta.
olja så riktigt i sina dimensio.
.
n e j, mig själv jämt, utan jag ämnar öpp- Många morgnar sitter jag allrahel-t na bod.
.
en liten bod .. med handel.
hemma.
Jag har salvia och andra ro- rom kvinnfolk för sköta, och som icke sor i fönstrena: och lavendelkrukor och bredd, men proportion säger man ännu blivit lagd under skri.
Jag äm- skall jag lägga mig till med.
Dessutom om rätta tillblandningen och mängden n a r i min bod siilja askar, fina, vack- ser jag Lidaån utanför fönsterna, och Vill j a g se av krita och olja tillsammans: d e ra.
av glas med underlagt kulört pip- skönare å finns icke.
bägge orden brukas blott i vårt ämbete per.
som j a g gjort i flera ar och som mera vatten.
så har jag stora Vänern och du förstår dem icke, Albert) .. lantfolket är rasande efter i hela byg- att skåda, när jag från fönsterna blic- och dessutom lyktor, kar utåt gapet vid Kållandsö: den har nå, nu vill jag bara säga, att jag ut- den omkring; grundat en proportion i denna till- lanternor: ja.
j a g har lärt mig sätta jag, bara j a g tittar ut som åt stads- blandning, som ingen mer lin jag vet: folium på glas, och därav skall jag bron till.
göra små speglar åt socknarne.
Kan- och därav blir en kitt.
så stark Och när du blir gammal, vackra det bittraste höstregn kan upplösa hända tar jag också in i min bod till Sara?
nom.
Den skall jag tillverka och kommissionshandel varjehanda pock- - Om jag lever till en femtio år.
gods, liksom vävnader, lärfter, näsdu- så tänker jag fara på marknader med åt alla ämbetsmästare; ty d e köpa därav både i Lidköping, Väners- kar, halsdukar.
hemgjort: blott jag varor.
T y så länge jag är ung, är det borg o c h Mariestad med, bara de få aktar mig för siden, som ligger under bättre att sitta hemma i min lilla han lära känna honom.
Och de veta av skrå.
Det skall icke bli en så liten delsbod.
(Forts.) den redan; ty jag har låtit mina poj- handel, när en är hygglig mot folk vid —
