# ID: svediakorp-per3323
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,979
# sentences: 540
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 7 Välkommen åter!
I Det var Man liv och rö- Välk!
gäller fru Gerda relse utanför Drama- Lundequist.
som nu i februari gäst- tiska teatern onsdags- kvällen den 3 febru- spelar på Dramatiska teatern.
ari, när det begynte lida mot tiden att fö- reställningen skulle Veckans ledare handlar om förut- taga son början.
Långa sättningarna för skapandet av Arbets- rader av bilar körde fred, detta i samband med den frisin- fram, och skaror av nade-liberala motionen om sklijedom fotgängare trängde sig och regeringens niomannadelegation emellan, ivriga att nå för utredning.
sin bestämmelseort.
lasten.
Därpå avlägsnade sig fartyget maskin från land.
När den kom- där halvsdjupet beräknas 8,000 meter, saktade ångaren farten Matroserna öppnade med stor försiktighet en stålkista som inneslöt en betonbehållare.
Två minuter senare försvann denna med sitt innehåll i oceanen.
S i förorts med alla kistorna och efter halvtimma ånga- de fartyget tillbaka till Newyork.
De lådor som i gryningstimman sänktes på havets djup dolde så berätta utländska tidningar, det mest fruktansvärda förstö- full till en ptats präglade karaktärer med den själens rike- d " ",.
som gör, att de ha råd a n leva, lida, offra allt!
Fru Lun- en dequist har alltid fört oss upp på höjderna.
Hon berättar för och om människornas inre strider, där det gäIler relsemedel, som människohjärna uttänkt, som hårdast och krä- nämligen lewisit, en giftgas, vars verknin- ves mest, och deras gar nittiofallt överstiga verkningarna av de Man märkte att nå- ovanligt var på Samling kring liberalismen tyckes färde, som påkallade vara i görningen i Tyskland.
Kanske allmänhetens intresse.
Det var också Gerda även på andra häll?
Lundequists första gästuppträdande på teatern.
Tag vård om de sinnessjuka är en Fru Lundequist redogörelse för professor Petréns mo- lade titelrollen i I tion om praktiska åtgärder för att Pascal, ett franskt lätta de sinnessjukas lott: rätt för den många o.s.v. brottningskamp lyckan är en av de och åter mån- ga tragedier, som ut- spelas i tysthet, allt Längs horisonten ch Svart på vitt under det livet har.
sin gång och åren f- beröra utrikes och inrikes angelägen- flyta.
Det är all- heter av intresse mängiltiga trångbrös- tade kortsyntheten, Sigrid Undsets medeltidsskede är som bottnar i en allt behärskande egoism en granskning av hennes senaste bok Olav Audunson, utförd av Elin Wäg- både hos den genera- tion som går och den ner som kommer, vilken lägger sin döda, kalla hind på livet och hindrar detta att bryta Väg till frihet är en livfull skild- fram efter stora mått och stora ring av Henry George och hans ut- linjer.
Skada blott, att denna stän- vecklingshistoria fram till georgismen digt upprepade och nog så gripande av Honorine Hermelin.
tragedi i skådespelet inte tagit sådan form, att den kunde skänka m värdig roll åt en konstnär av Guds nåde.
Fru Dikter av Kerstin Hed och Eva Lundequist lyfte rollen på ett högre Årads.
plan men inramningen för övrigt blot- Greta Lundequist som om " i alldeles särskild gladde oss över att se henne på nationalscenen, där är hon hemma, ty hennes namn hör t i l l de förblivande i den svenska Stjärnkväll att Lundequist åter är bosatt i Stockholm, har man väl anledning tro, att så men jag även blir förhållandet går rid på vänliga härdar, i mörkret och söker ett ljus Men vi ska ej stanna vid pjäsen.
längd, långt bortom stjärnor och jord Det är Dramatiska teaterns heders- Se stark är min bön, men jag själv är Tidevarvet ville ägna några in- flarn min ar att även m sådan kan fått se och höra Gerda Lundequist i en vacker och tik ande olika delar av vårt land men det är iiininnian (vars orgelklang hu- att lewisit inte skulle komma att användas bland välvan andes famlande ord.
KERSTIN HED.
börja på fundera över hur denne professor Lewis fått allt flera toner.
allt star- kare och uttrycksfullare, a l l t vekare är skapad och med honom alla andra kemi- cal) har Stockholmspubliken gäst, som användes i världkriget.
Ame- Tillverkningen kan ju vudstadspressen enstämmigt fram i ni krig.
höll efter premiären med Fröken Pas- nytt när som helst det var som Antigone man skulle få återse fru Lundequist på Stockholms- scenen, och man erfor m viss besvi- och rolös drivs jag att vandra ut, kelse, då Svenska Dagbladet för n i - tills ensam i natten jag är.
- gon tid sedan meddelade, att så icke O, Du, som visar världarnas gång och kunde ske, mrllaii Dramatiska tea- tern saknade dekorationer.
Man in- Stora tjuvar och små samt Barna- stämmer med Sv.
Dagbl.
i den för- vad hem har m i n fattiga jordbundna fadern röra aktuella tilldragelser, som hoppningen, att själ, fått en fristående behandling av D — z.
måtte kunna beredas samma förmå- som aldrig blir hemma här ner, som förut kommit Hälsingborg och Malmö t i l l del.
Och när nu fru Nu tändas ljusen på festliga bord och En tysk författaren har sagt att det ofördelaktigast tänkbara i världen är att vara en liten proletärflicka, eme- dan hon lider under underlägsenheten som barn, som proletär och som kvin- na.
Hennes motpol skulle då vara en vuxen, förmögen man, det är det hög- gaser, ej, fullare konstens historia.
tade styckets svagheter.
Lektor Elisabeth Eurén skildrar ett föredrag av doktor Nitobe, hållet på Internationella klubben om Öster- och Västerland.
Doktorn har hållit sig strängt till opolitiska ämnen med ödet.
rika har gått med på fördraget mat gift- Hennes framställ- gasers användande i krig a h lät därför ningskonst visar oss sänka i havsens djup sitt förtid av bomber på livets oanade rike- fyllda med lewisit.
Blotta lasten i denna domar genom de vär- båt uppges ha räckt för att ta död på tio den, som äro betäm- millioner liv.
,.
dande och som, trots Denna dramatiska historia, som nästan allt.
göra liret stort.
ter sig som ett filmuppslag ger m hel del Det sällsamma, var- att tänka på.
Man säger sig strax, att det igenom fru Lunde- är ganska likgiltigt, om det är sant eller quists konst, blir så att Amerika icke i sina förråd längre levande och underbar, äger några lewisitbomber.
Ty Amerika är, att man liksom äger professor Lewis, som driver sin vek- känner en mäktig ~~.
samhet vid ett Chikagouniversitet.
Och sonlighet bakom den konstnärliga ge- krigsministeriet äger formeln för gasens stalten.
Och det är, som om den sammansättning.
Det skadar naturligtvis känslan blir astarkare med åren.
Blic- inte att krigsministeriet gjort slut på sina ken har blivit ännu djupare och själ- förråd.
Men det betyder i och för sig inte eller -.
.
&amp;, &gt; Man läste i höstas i tidningarna, De sex kistorna tillbaka — got Stycket tänker på de gestalter fru En dag i januari liten ånga- Lundequist skapat och re redan i gryningen Newyorks hamn.
1 ' låtit framstå på sce- Dess besättning bestod blott av tio matro- nen Tora Parsberg, ser, dess last av sex stora stålkistor.
Tull- Monna Vanna, Thora tjänstemän kommo ombord, kapteten visa- van Antigone Deken, de dem ett aktstycke, och de lämnade bå- hals över huvud utan att kasta en blick och varmare.
, ster, som uppfinna medel att utrota mänsk- Det var fest och glans över kvällen ligheten.
Så fort han år 1917 utexperimen- vid ini Lundequists första gästupp- terat Lewisiten, gav hin Förenta staternas trädande i Stockholm.
Salongen var krigsministerium detta fruktansvärda \ =- fullsatt av en brokig skara, represen- im i händerna.
Föregicks väl denna ~m~ terande konst och vetenskap, intelli- dring till krigsministeriet av någon kamp, någon begrundan över vad hans handling gens och societé, kapital och arbete, kunde komma att betyda?
Eller gingo törstande själar och moderna toilet- hans tankar sin bana mot målet mellan ter.
Publiken, med landets konung skyhög murar som hindnrade dem från att och hertigparet av Västergötland i komma i någon beröring med verklighe- spetsen bringade i m Lundequist sin ten?
Vad var då målet?
Att göra Ame- hyllning i ett stormande bifall, bravo- rikas krigsberedskap så verkningsfull som rop och massor av blommor.
Om de, möjligt.
Även om han vägt för och emot, som makten hava vid Dramatiska tea- när han stod l i r med i n nya helvetesgas, så har han dock stannat vid att hans plikt terns ledning, inte förut visste vad var i n lin Amerika hur det skulle kunna Stockholspubliken begärde, d fingo utrota t.ex. Europa.
Det sägs, att det var de veta det nu.
Gång på gång ropa- Wilsson, som vägrade sitt tillstånd t i l l att des där: ” Välkommen åter till Stock- lewisisten kom i bruk under kriget.
holm?
Men allt kan inte ii hänga på hurudan \ ' i vilja alla tacka och hylla Gerda president Amerika har eller Tyskland eller Lundequist för vad hon varit.
är och Frankrike.
Det måste bli en helt ny vär- dering a, vetenskapsmännens plikter.
Det blir!
måste bli ett slut på denna hemska och tanklösa och brottsliga lek med vetenska- pens slumrande möjligheter att döda Pro- fessor Lewis handling bör avklädas sin skyddande patriotiska förklädnad.
Han och hans kolleger skola betraktas för vad de äro, förbrytare mot mänskligheten Devinez
Ar bet sir ed Svart på vitt Samling kring libe- ralismen Den omstridda lärarin- Arbetsfred ä r ett ord, som nästan frankrikes mest Iysande konunga- Långt därifrån+ För kort tid sedan hade Tidevar- blivit utnött.
icke förty är det synner- vet en ledare om Lloyd Georges ut- släkt är ätten Bourbon Den här- nan är kvar vid sin befattning men har- " " hållas hemma och ingen " parterna ligen aktuellt.
Från högerhåll anser talade för en medarbetare i Man- stammade ända från Ludvig den he- v vill ge v ika.
Ett förslag till lösning har framlagts av man nog att den lämpligast bör åvä- chester Guardian angående orsakerna lige.
Det sades om en av dess frej- gabringas genom arbetarpartens un- till, att liberalismen ej kunde intaga dade konungar, att han liknade " en skolrådet.
v ilket innebär att en del av derkastelse.
Socialdemokraterna ha någon maktställning i Europa under kungsörn som fjärran ifrån varsnar barnen sändas till västbygdsskolan och de övriga t i l l rotens andra skolor.
forsla^ inte ansett det brådska så länge man nu rådande förhållanden Han för- och med säker hastighet störtar löst föräldrarna m e n hitintills har haft mer att vinna än att förlora på klarade detta vara beroende på bris- på sitt byte ” Frankrike Var inveck- intet meddelande om hur de ställa sig stridens upprätthållande.
Frisinnade tande sammanhållning och gemen- lat i långvariga och blodiga tejder till saken inkommit till skolrådet var och Iiberaler ha i allmänhet önskat samhetsanda hos representanterna för under Bourbonernas styrelse.
Egen- för även en detta medlingsförslag tycks bliva fred, och en del ha ivrat för skilje- en framstegsvänlig och liberal rikt- m a k t praktlystnad och orättvisor un- av noll och intet värde.
Desslikes tycks der århundradenas lopp gjorde.
att talet om privatskola rinna u t i sanden dom.
ning.
Föräldrarna tycks vänta på att skolmyn- Vid innevarande års riksdag har Nu läser man om ett ganska märk- folket e j Iängre ville finna sig under digheterna skola inse det Iönlösa i att fort- frågan ånyo kommit på tal.
En fri- ligt politiskt möte, som ä g rum i deras s p i r a O c h franska revolutio- sätta striden och därför ge vika, och skol- sinnad-liberal motion har väckts med Berlin för att åstadkomma ett när- nen blev följden.
Ännu en gång fick myndigheterna tycks tåligt bida samma begäran i huvudsak gående ut På att mande mellan tyska folkpartiet och ätten Bourbon för en kort tid besti- sak från föräldrarnas sida.
De enda som riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
demokraterna, Mötet kom till stånd ga franska tronen.
Men utan makt böra känna en djup tillfredsställelse över sakernas tillstånd äro väl Stodebar- Maj: t hemställa om förslag till lag på initiativ av den s. k, liberala före- och utan kraft, Det var då det kän- detta nen som under tiden få gå hemma och dels om obligatorisk skiljedom i ar- ningen som bildades för ungefär ett da ordstävet yttrades, att de gamla slå dank och icke åtnjuta någon som helst betstvister där stat eller kommun är år sedan just i syfte att åstadkomma Bourbonerna ingenting lärt och in undervisning Man må nu intaga vilken p a r t Och dels om skyldighet för part ett sådant Samarbete ståndpunkt som helst i denna säregna Närvarande genting glömt strejk: inse det b e r ä t t i g a i de strejkan- i annan arbetstvist, att meddela mot- voro bl a, rikskansler Luther utri- Det är icke utan att man osökt parten underrättelse viss tid innan föräldrarnas krav att avlägsna från kesministern Stresemann, professor kommer att tänka på detta i samband en lärarinna, som de anse absolut arbete inställes.
O c h regeringen har Adolf Harnach m. fl.
men den svenska högerns uppträdan- olämplig att handhava deras barns under tillsatt en niomannadelegation för att De båda partierna ha med en viss de vid 1926 års riksdag.
Inte nog visning eller hysa samma uppfattning som försvarsmotionen, eller rättare skolmyndigheterna, att intet framkommit grundlägga tryggare arbetsfred, varav besvikelse återvänt från sina friare- tre ledamöter utsetts av regeringen.
färder till grannpartierna åt höger sagt krigsmotionen, som följde efter som ger stöd för att fröken Enqvist år olämplig som lärarinna och att sålunda Av de övriga skulle Landsorganisa- och vänster, och bägge ha nu kommit Locarnofördraget U t a n år e f t e r år strejken är tillkommen av egenmäktighet tion Och Arbetsgivareföreningen utse till den slutsatsen.
att det enda möj- vacker högern och däri innefattas och självsvåld Men det ligger i öppen tre vardera.
liga är, att de båda tillsammans hävda bondeförbundarna en motion om dag att bägge parterna måste gå varandra Det är givet att åstadkommande av Iiberalismen gent emot alla andra par- utförselbevis för råg och vete, Att till mötes för att få ett slut på den sorg- arhetsfred är ytterst önskvärt.
Det tier.
Både Luther och Stresemann en sådan institution inte skulle gagna liga historien.
Icke nog med att barnens är stora värden, som gå förlorade ge- undervisning försiimmas utan de slitas synas ha varit av den åsikten att en jordbruket, men väl kunna fördyra mellan hem och skola på ett sätt som mås- samverkan vore ö n s v ä r d nom de Iångvariga arbetsinställelser- mjölprisen.
betyder ingenting.
l e göra dem rent huvudyra.
Att det blir na, vare sig de kallas s t e j k eller Detta möte är att betrakta, som det Man erinrar sig att det vilar n i - skolans auktoritet som blir lidande.
är gi- lockout, nationalekonomiska värden första steget till närmande partierna got tragiskt över de gamla Bourbo- vet och enskilda ändå till bitter nöd Det emellan.
Initiativtagarna äro fullt nernas öde!
förefaller också riktigt.
att tjänste- medvetna om att personfrågorna Mänsklig dårskap.
man inom stat och kommun stå i en komma att bereda åtskilliga svårighe- så medansvarig ställning till samhäl- ter vid ett eventuellt samgåendet men Enskilda banken och Rörstrands- Pulver och prcparater till trots tycks i alla fall vattnet vara det Iäkemedel, som arbetarna.
Iet, att något avbrott inom deras a r - tidpunkten för en aktion i angiven från tidernas begynnelse Om något i världen är en hedersskuld mänskligheten u n n a Och riktning.
anses synnerligen lyckligt hete e j bör k för Rörstrands porslinsfabrik mcd andra och ända in i våra dagar säkrast förlitar det allmänna bör ju vara ett föredö- vald Det skulle utan tvivel göra ett ord för Enskilda Banken som äger den sig på Tänk på den undergörande hälso- me som arhetsgivare., Men det sy- starkt intryck ute i landet och i hög si är det att se till att fabrikens gamla källan i Lourdes och tank pi - gubben i nes, att frågan om arbetsfred är ett grad stärka mellanpartiernas ställ- trotjänare icke kastas ut på har backe Lilläng, vilken gjorde en fin affär på Vår så stort problem, att det knappast ning,, - Rörstrand som h a r gamla anor och sköt- Herres åvatten som han tappade på bu- teljer en gång i ny och en gång i nedan!
kan avgöras enbart genom införande Är det verkligen så att liberalis- tes patriarkatisk innan &lt;Im ~a tiden och Ännu ett rörande bevis på mänskliglighe- den nya generationen kom till, har haft av skiljedom Regeringens niomanna- men ånyo börjar samla företrädare och har en utomordentligt högtstående ar- tens fasta tro på naturens enkannerligen delegation torde också behöva utreda inom det politiska lägret och samla betarstam däribland en rad gamla arbe- vattnets läkande förmåga ha vi i dessa frågan i dess helhet, så att underlaget dem till en maktställning stor- tare och arbetskor.
som nu då fabriken dagar fått från Västersel, där man fun- f ö r en sådan skiljedoni blir bärkraf- makterna börja, kanske de små sta- upphör stå utan existensmedel.
Fordom nit en radiumkälla, som av experterna be- traktas som synnerligen märklig.
Knap- t i g t Förutsättningarna för skiljedom terna följa efter.
Såvida inte de små hörde fri bostad i fabrikens hus v i d Toni- past har detta budskap förkunnats över icke en till förmånerna för de äldre ar- ä måste utgöras a v bägge parters lika staterna v i l j a börja!
Det är betarna I Denna förmån upphörde för ett bygden förrän folkvandringen till hälso.
rätt O c h först och s i s t där måste händelse, vilket som sker.
eller om par år sedan då dessa hus övergingo på ett kallan börjar.
Mer i n 400 personer ström- banas Väg för gemensamhetsintresset det sker Det beror på.
var där finns annat bolag Redan detta var kännbart made dit under de tre första dagarna för are så mycket av äkta kärna att den kan Men nu är det värre Den 15 februari a t t dricka liv och hälsa i litervis is ur den Så länge arb inom arbetet.
bötjar av v veckling av arbetsstyrkan och undergörande men så iskalla källan,, och arbetare, som det h e t e r ska s t å ge bärkraftig växt 1 juli skall allt vara slut.
Det finns för Vattnet v verkade snart nog, ehuru knap- som två mot varandra.
blir närv arande ingenting planerat för dessa past i den riktning, som de hälsodrickande det svårt att få någon skiljedom att arbetare annat an en ringa pension för an t sig utan mer naturenligt.
E n grund- gälla de allra äldsta på per år högst 150 kr lig förkylning blev för de allra flesta slu- Fabrikens direktör h a r i detta sam- brunnskuren manhang talat om aktieägarna som utan utdelning och som kanske ej få någonting vid slutuppgörelsen.
Det Kvinnlig gympastikinspektor.
är mycket tråkigt Men det är omöjligt Gymnastiken bör hos vår kvinnliga ung- så varmt för dessa aktieägare d. v. s. hanken.
som för arbetare som stå dom endast be fästa sundhet smidighet och Någon kopia av den manli- utblottade med sina familjer.
Det lär inte spänstighet aktieägarna göra ga gymnastiken får den därför icke bli- Säkerligen kommer hanken att när den va, och en bestämd skillnad har också de överblickar situationen inse att den måste sista årtiondena uppdragits mellan manlig pensionera de äldsta arbetarna.
Om inte och kv innlig gymnastik måste staden träda emellan med pension Detta förhållande gör att behovet av en Men i så fall bleve det staten som gav kvinnlig gymnastikinspektör vid sidan av Enskilda Banken understöd - dock utan den manliga gjort sig alltmera gällande fattigvårds karaktär.
För att få till stånd en dylik befattning har Svenska gymnastikläraresällskapet hos Kungl.
Maj: t anhållit om att en kvinnlig gymnastiklärare måtte förordnas att för- Stödekonflikten.
rätta inspektionen av gymnastikundervis- Det har varit ty st omkring skolstriden i Stöde en tid vilket dock ingalunda bety- ning lek och idrott vid först och främst alla kvinnliga seminarier der att den be bedrövliga konflikten är bi- tillställdes skolan men om arbetarna parter I blivit känna lagd och heterna fred sluten mellan skolny ndig- de strejkande föräldrarna och *
Tag hand om de sinnessjuka motion En Det är av professor Petrén länge känt faktum att vår nu gällande sinnessjukstadga är i trängande behov ar- en revidering i mer än ett avseende.
Och detta utan avvaktan på den nya sinnessjuklag- stiftningen, som säkerligen kommer ett Redan år 1925 reviderades stadgan så tillvida, an den som mot sin vilja privat väg, existerat både i Stockholm och i Göteborg Överläkaren vid Långbro, professor Kindberg, lyckades nämnda år få till stånd M befattning i Stockholm.
som fick namnet kura- l a för de sinnessjuka, med ovan- nämnda funktioner Några år senare upprättades även en poliklinik eller hjälpbyrå för psykiskt sjuka.
Både som kurator och som assistent vid by- rån fungerar en kvinna, nämligen frö- ken G. Rodhe.
För övrigt finnas de här framlagda synpunkterna upptagna i det nya för- slaget t i l l vård a v sinnessjuka och professor Petrén har genom sin mo- tion endast gått detta förslag i f ö r väg.
Förslaget innefattar en bestäm- melse om a n i varje kommun skall finnas en kurator, som har att på fö- reskrivet sätt tillvarataga ile sinnes- sjukas rätt och bästa.
Längs ' hori- sonten Mussolini a h minoriteterna.
Veckans stora utrikespolitiska hän- delse är just inte av någon glädjande art.
Det är spänningen mellan Tysk- land och Italien som uppstått pi grund av Italiens behandling av ty- skarna i Sydtyrolen Tyrolarna ha klagat ända sen överflyttningen sked- de från Österrike till Italien genom intages på hospital äger rätt att klaga hos högre myndighet.
Lika viktigt är emellertid att den, som känner sig i behov av värd på sinnessjukhus, får komma i åtnjutande härav även på land.
där man känner samhörig- egen begäran Under nuvarande för- het med tyrolarna, har uppstått hållanden kan det endast ske pi an- en stark propaganda för att boj- sökan av målsman, anförvanter eller kotta Italien, så länge denna hird- grunden för en rättfärdig och varak- vederbörande myndighet Det är emel- hänta behandling fortfar Tyska tig fred.
Den har också begärt att lertid inte alls ovanligt att den sjukes turister och lirka handlande uppma- de infödda i kolonierna och mandat- anhöriga sätta sig emot en sådan ön- finns en övertygelse som trängt nades att bojkotta Italien.
Det var länderna må få sin egen representa skan då de icke inse sjukdomens all- samma taktik som Europas arbetare tion i folkförbundet varliga beskaffenhet För dylika fall försökt organisera som protest mot vore det av stor betydelse, att den Över detta förslag hava emellertid Mussolinis behandling av sitt lands hänger man, de stora låter man gå Det Äntligen.
sjuke kunde på egen ansökan få vård ett flertal hospitalsdirektioner avgivit socialdemokrater.
Mussolini har sva- behövs bara att stjäla tillräckligt mycket.
våra skiljedomsavtal med på hospital Risken minskas märkligt nog, allteftersom rat Tyskland lika hotfullt och hän- yttrande av vilka framgå att denna Danmark och Norge ha vi nu också beloppen ökas Förutvarande överinspektören för bestämmelse om den sociala h j ä l p synslöst som han för någon tid sedan synslöst den internationella arbetarrö- avslutat ett sådant med Finland, vil- sinnessjukvården i riket, professor verksamheten icke är tillfyllest.
De Det är inte bara förskingringen av de nu endast väntar på riksdagens arbetslösas medel en ganska kvalificerad Alfred Petrén har vid årets riksdag icke endast förorda hjälpbyråer (po- relsen.
Han tänker inte att ändra re- motionerat om ändring i sinnessjuk- likliniker) vid hospitalen utan uttala gmen i Sydtyrolen detta land skall självfallna godkännande förbinda nu alla de fyra nor- form av förskingring –, som ger anled- stadgan i nyssnämnda riktning.
Pro- sig också för en utvidgad överinseen- bli italienskt med eller mot sin vilja ning t i l l dessa reflexioner.
Ständigt hör fessor Petrén som har en mångårig de och rådgivande verksamhet från man talas om förskingrare av stora medel erfarenhet på sinnessjukvårdens am- hospitalen över de sinnessjuka, som o c h kultur tvister som gå omkring fria månader ja år efter råde, har dessutom påyrkat en revide- vårdas inom dessa.
Det skulle då det handlingen blivit uppenbar.
Till jämförelse må berättas hur d a kan ring av stadgan i flera andra avse- närmast bliva en dispensärverksamhet skall det bekomma Tyskland illa.
In- allt ofog si gjort varandra v i små ri- gå en liten tjuv Det gäller en moder till enden ken i Norden.
som made kunde haft sex barn Hon har lämnat deras fader, Som förhållandena nu äro äger di- utövas över de tuberkulös helt annan ställning i världen så rektionen på ett hospital rätt a n be- Medicinalstyrelsen, som nu helt an- kännes det rätt högtidligt, a n en ny mad vilken hon sammanlevt i många år v i l j a understöd i forn av pengar eller slutit sig till denna uppfatning, har tids inbrott blivit officiellt bekräftad dock utan vigsel Några av barnen i m kvar har fadern, andra ha omhändertagits kläder till en medellös person, men skisserat upp den plan, efter vilken av den kommun, d i r hon är skriven.
Hon endast om han såsom frisk utskriver en dylik verksamhet skulle bedrivas, från horpitakt.
Ofta händer det Vid varje hospital anordnas en av- icke Bara de sista 25 årens historia är ensam allvarliga intressekonflikter Den Nu har hon kommit till Stockholm och emellertid, att en person en tid får delning för meddelande av råd och senaste rörde Grönlandsfrågan och där har hon stulit i butiker, som hon upp- vistas ute i samhället under I. k. för- anvisningar för de sinnessjukas värd.
kom mycken oro åstad i Norge och ger för att slippa bjuda ut sig på gatan sökspermission, men under denna tid Vid avdelningen anställes en ar läkar- bett honom överväga om han icke kan Danmark Ordet krig var icke främ- Men denna kvinna blev häktad utan vidare kan han under nuvarande förhållan- na vid hospitalet och sköterskor efter så snart hon ertappats Hon kunde också den ej påräkna något understöd.
Den b e h o v Desa skola sedan företaga för den disussionen, även om ha behövt vara lös och ledig för att samla na inskränkning i direktionens rätt att resor inom det distrikt, från vilket till minoriteternas skydd Efter Mus- mande det aldrig var så alvarligt menat hop sin spridda barnaflock som hon var ekonomiskt understödja medellös hospitalet mottager sinnessjuka för mycket fäst vid.
Men här funnos inga, personer Iägger a c k 4 hinder i vägen att öva tillsyn över alla de sjuka, som solinis senaste yttranden kan man tala som gingo emellan att utskriva personer på ett tidigt sta- vårdas i sina hem, på fattigvårdsan- Det finns en god historia.
ske Konflikten Ryssland – dium av konvalescens, vilket ofta har stalterna eller annorstädes och lämna inte är alldeles ny, om hor en $#or för- visat sig mycket nyttigt för patien- råd och anvisningar o m deras skötsel ket är detsamma som ett nytt europe- skingrare klarade sig Det var rn gång en I sina rapporter- t i l l hospitalen skola iskt krig.
terna.
komma med och utan Ryssland är det i i bankkassör, som, när revisionen nalkade?, Reflexerna ute i världen äro myc Ett annat missförhålande i samhäl- dessutom dessa dispensärsköterskor gick upp till sin vän advokaten och be- lets sätt att omhändertagna de sinnes- göra upp förslag, vilka a v de sjuka, kände, att han stulit 30,000 kronor.
Fanns mycken med Pacifisterna?
om eftergivenhet sjuka och deras angelägenheter gäller som lämpligen kunna vårdas privat det något sätt att hjälpa honom, annars icke sett den på åratal Stresemann deras privaträttsliga intressen Det och vilka som hora interneras Den måste, han skjuta sig en kula för pannan.
får hela folket med sig i sitt skarpa förordnas visserligen nu förmyndare¨ erforderliga läkarhjälpen skall fortfa- Tyskland vid porten till Folk- När bankkassören talat ut om livet och och god man men det föreligger dock rande lämnas ar den läkare, som till- svar mot Mussolini.
i Frankrike ar döden a h evigheten sade advokaten: kan man belåten och skadeglad I Eng- förbundet ett starkt behov att få någon rom kallats a~ den sjuka eller hans måls- land illa berörd, i Amerika tänker Tyskland har den 9 februari fyra må- du stjäla 30,000 t i l l?
särskilt har till uppgift att vårda sig man.
Ja.
det kan jag, sade kassören om de sinnessjukas intressen under De sinnessjuka utom hospitalen man @ att dra in det påtänkta lånet.
nader efter Locarno officiellt begärt sitt Gör det då och kom hit med dem Så ha de fått rätt som säga, att till- inträde i Nationernas förbund.
Sedan vårdtiden Hor ofta har det inte fö- som nu ofta av ren okunnighet miss- Bankkassören gjorde som han blivit till- rekommit att den från sinnessjukdom skötas p i ett upprörande sätt.
skulle varon av en Mussolini i spetsen för Mac Donald vid Folkförbundsmötet på sagd.
hösten 1924 talade om Tysklands tomma tillfrisknande funnit så gott som alla genom denna samverkan mellan läka- en stormakt är en fara för freden.
Dagen därpå skrev advokaten ett brev plats, som utgjorde ett oroande moment, sina tillhörigheter förskingrade eller re och sköterska få den bästa möjliga till bankens styrelse och meddelade den be- bortslarvade Hans möbler, om han vård att annan stor fördel ligger Tyskland har också minoriteter.
har frågan om Tysklands inträde stått på klagliga nyheten att kassör X. förskingrat nu har några sådana ha mer eller min- givetvis i att hospitalets styresman får 60,000 kronor.
Men hans vänner gjorde dre förstörts då de bortflyttades från kännedom om möjligheterna att pla- f. n. stora ansträngningar for att täcka bostaden enär hyran inte erlades och cera de stillsammare sjuka för att be- hälften av summan Under förutsättning panter ha förfallit då ingen omsatte reda plats åt dem.
som äro i större att banken avstode från att väcka åtal eller inlöste dem.
Den tillfrisknade behov av hospitalsvård.
I någon mån hoppades hin kunna ställa 30,000 till förfo- kan sålunda vid sitt återvändande t i l l skulle det sålunda bidraga till att min- gande.
Han bad om svar omgående, enär samhället och livet finns sig ställd på ska det stora behovet a r anstaltsplat- anbudet inte stod mer än ett par dagar.
gatan fullständigt utblottad.
Det är ser Banken mottog erbjudandet ah kassören givet att risken för återfall under U- Motionens syften äro sålunda myc- var räddad Det finns en förbättrad upp- dana förhållanden måste bliva större ket behjärtansvärda men träffa dock laga av historien enligt vilken advokaten Samhällets plikt är otvivelaktigt att blott erbjöd 20,000 t i l l banken och även söka förhindra att de tillfrisknande icke sinnessjukvårdens centralpunkt, inom Tyskland, som Danmark givit detta med förbehåll, att kassören skulle få försättas i en sådan belägenhet.
En d y som är den: vilka skola interneras och tyskarna inom sina gränser i stället Han som störtade Mac Donald.
behålla platsen.
De 10,000 skulle advoka- lik social hjälpverkramhet skall emel- på vilka grunder och vem skall ha för att bevilja detta, driva tyskarna Den man, som störtade Mac Donald på ten a h kassören h i behållit som organi- Icntid icke inskränka sig till att om- rätt att göra de?
i gränsområdena propaganda för att senhösten 1924 var den tredje, d. v. s. sationskostnader.
besörja den sjuke.
ekonomiska ange- Fallet Borg, som åter blivit aktu- danskarna skola begära autonomi i kommunistiska internationalens chef för Det finns ingenting, som hindrar, att hopp att detta skall återverka på ty- revolutionär propaganda i utlandet Sinov- lägenheter under vårdtiden.
Den till.
ellt i dessa dagar.
är ett nytt bevis på skarnas ställning i Danmark Övriga jev.
Hans propaganda i England för att även den versionen kan vara riktig.
frisknade behöver även hjälp med an- D.
skaffande av bostad arbetsanställning att ett tydligt och snabbt klarläggande minoriteter inom Tyskland äro friser.
förbereda en röd revolution skrämde till den verktyg m. m. och Ur genom person- av dessa frågor påfordras.
Till dessa tjecker och litauer.
Utan tvivel ha grad det samhällsbevarande engelska folket, Emellertid, Sinojev har nu själv blivit tyskarna en hel del att rätta på ifråga att det övergav Mac Donald vid valen och störtad Han h u blivit oense med den bu- ligt sammanträffande med represen- spörsmål fä v i återkomma.
ledningen Nya män komma upp, tanten för denna hjälpverksamhd hyllade sig till Baldwin, de konservativas ledare, som sitter än Det var en mycket härska och försvinna ganska snabbt i kunna erhålla all den upmuntran och det stöd, som behövs för att under.
ra mot Italiens framfart i Sydtyrolen.
enkel politisk tankegång att en konserva- Ryssland i detta sammanhang kan nämnas, att tiv regering skulle skydda mot bolsjevism Det berättas i dagarna om en ung rysk lätta övergången i r l n anstaltsvistel- inom Elsass-Lothringen strömningar bättre än en reformatorisk arbetarregering.
furstinna, som var 15 år då revolutionen x n till livet ute i samhället.
uppstått för a n detta omstridda områ- Men tidningarna gav ut den lösen och fol- utbröt Hon förlorade allt och hade in- Professor Petréns vid årets riksdag de skulle bli självständigt, alltså var- ket lystrade Därmed beseglades Mac Do- gen, som tog hand om henne.
Så små- framlagda förslag om en sådan social ken tillhöra Frankrike eller Tyskland.
nalds öde Det blev konservativa stats- ningom blev hon gatflicka Och nu här- hjälpverksamhet är dock ingalunda Det är underligt nog, när man tänker män, t. ex. Chamberlain, den nuvarande omdagen fann man hennes lik i en snödri- någon helt ny tanke.
Alltsedan 1914 på att kriget förlängdes många måna- utrikesministern, som fick äran att få sitt va.
Hon hade blivit mördad av en port- ha dylika organisationer, tillkomna på der för alt Elsass-Lothringen skulle namn i samband med Locarno.
Men Lo- vakt.
befrias och återförenas med moder- carnoandan kommer från Mac Donald Hennes liv är ett av bevisen på hur landet Frankrike och det var han som förde in den i poli- snabbt livsödena rullas upp och avslutas i Stora tjuvar och små Efter ket – avtal till språk Och fortsätter länderna att underkasta alla skiljedom, dem de icke sins- emellan kunna reda upp krigshistoria en med dessa skiljedomsavtal.
Alldeles visa få förbundet att ingripa, trots det att Liten tuva.
om en fara för Italiens våldshand- ler fortfarande ket intressanta.
I I Tyskland åstad- mening konferensen.
Hotell- – – störtad om sina egna minoriteter, men det tiken Modiga fransyskor.
Den Iranska gruppen av Internatio- nella kvinnoförbundet för fred och frihet är lika radikal och modig som den tyska, Den har ni hållit protest- möte mot Marockokriget och begärt fredsförhandlingar från Frankrikes sida med sådana villkor som utgöra detta underliga Ryssland
Sigrid Undsets medeltidsskede a v E l i n Wägner Det är inte inte svårt svårt att att förstå, förstå, att mycket och straffas lika eftertryck- eftertryck blivit utsedd a l som litet barn.
Utan uppjagande i Norge är nöjd att ha fått en ligt och äro varandra ganska lika i därför att hon och han, uppjagade toiii.
tragiskt och blodigt ögon- egen Selma Lagerlöf, Lagerlöf som i popularitet de äldre och de senare böckerna.
böckerna av ett stort, historia gått kyr- åtminstone Jämför man artisten Jenny i Ruin blick i familjens historia, förväg och lytt si- I Sverige Svergie med Kristin och Ingunn i julens bok bok kans välsignelse i förväg man man d Undset p i Olav Audunsson i i Hästviken så ha sätt som på sin t tid i d Björn- de ett starkt syskontycke med var- son och Lie, och senare Ham- andra framför allt den första och delser, som när ju gamla sista.
sista Jenny och Ingunn höra bida sun, nej mer an han.
han Vi ha ju Ingunn Under denna långa och färdvägar färdevägar över till den norska norska litte- l i t t e till det erotiskt försvarslösa kvinnor- sin Ingunn.
henne, såsom inför hela släkten raturen.
raturen Just därför att Sigrid Und- na, de som icke förmå säga nej till för henne tillvaro, r så populär och d nära Nobel- är Nobel- vem det vara må.
De ha fått dan far- skämd in ", dubbelt odrägliga tillvaro låter han överrumpla sug sig a v en annan t, t, som hon säkerligen får får, väckte liga instinkten att ge efter, an att ta emot Hedéns kampanj mot henne för den man, som kommer och begär man.
ungefär som Jenny i sin Rom- ett år sedan ett visst uppseende.
uppsende Men dem.
dem, antingen de älska honom eller i c - ateljer låter överrumpla sig.
Denna hans t r i i i a n d e beskyllning mot henne ke.
Denna i de norska kvinnliga för- otrohet kvalificerar hennes brott, att vara reaktionär skadade henne fattarnas verk så älskade typ finns na- men den fruktansvärda tortyr, som undegå inte hos publiken och Erik Hedéns turligtvis också i verkligheten.
Man Sigrid Undset låter henne undergå också i verkligheten, efterträdare i Socialdemokraten Socialdemokraterna be- kan inte säga i hur proportionsvis kapitel efter kapitel.
står ändå inte i samma Jonas, lag som alla många exemplar emedan hennes an- aldrig behöver b l i uppenbara.
Ex- av denna emplar denna av typ typ kunna leva hela år sedan den emplar som skriver detta detta, efter att ha läst sitt liv i lyckligt äktenskap eller frö- Sigrid Undsets första större roman kenstånd skyddade för frestelser och Jenny spådde henne en stor läsekrets utan begrepp Jenny, begrepp om sin egen svaghet Sverige när hon bara hann att bli Sverige, bli Men får Sigrid Undset tag i henne, henne känd.
Detta slog alltså in, men spå- då undgår hon inte att få veta huru- domen var var inte mycket värd i alla inte mycket värd i alla dan hon är.
Siprid Undset har en fall, ty hon hade aldrig kunnat bli grym förkärlek för denna typ, fall typ och populär i goda svenska hem med böc- det är lätt för för hennes läsare och be- ker sådana som Jenny: Jennys historien om om undrare att att ta ta intryck och börja börj se rska målarinnan, målarinnan som tog livet deii som förhärskande eller allmän- allmän- toval är emedan hon hon icke kunde förlåta giltig.
Den suggestion hon utövar älv, att hon haft två olyckligt stark nog, eftersom hon är en d in- älskare Den breda breda populari- tensiv männi-ka och med åren blivit ten nådde hon först med Kerstin Lav- en allt säkrare konstnär konstnär.
ransdotter, sin första stora medeltids- Denna kärlek är vecklingen verkligen grym grym.
skildring, och den kunde man inte Hon plågar och pinar Jenny och In- skildring förutse år 1912 1912. gunn genom hela tjocka böcker böcker, den limmer henne lika livligt andra kritiker.
Det är tretton, tretton fjorton.
, Nej, man kunde kunde inte förutse Sig- senare till och med genom två delar.
rid rid Undsets Undsets utveckling Men i andra andra Jenny gick 1912 under genom +d- ju linjen nu.
ikt ikt som nad mot Ibsens hud, genom otrohet,,,, &amp;, är åsikterna men det mot sig själv Författarinnan förkla- t viktiga.
viktiga Synden mot rade rde icke, hur den oerhörda spännin- nde nde har andra namn och gen, ruelsen och fasan över att givit utan kärlek kunnat på på naturligt t och ch utan litterär påverkan upp- å hos en natur, som var född med driften att lyda.
a t t ge sig.
Läsaren undersöker det heller inte först, ty han blir medryckt av den våldsamma kraft, kraft.
varmed Jennys öde är skildrat Den skeptiska analysen kommer &lt;e- dan.
otrev- elakhet.
missfall och sjukdomar, In- gest och förkrosselse Guds dom och djävulens särskilda intresse Sigrid Undset kan medeltiden, och deii som här bedömer henne kan in- galunda medeltiden, medeltiden men vågar ändå mot denna sakkunskap ställa sin övertygelse, att var författare har sin övertygelse medeltid liksom sin nutid.
Sigrid Undset är här inte bara kännaren av medeltiden och människohjärtat och Detta är en historia i t v i delar Den ena handlar om försök i vår tid att lyfta jordmonopolets tryck från samhället Den andra handlar om varför denna kamp ofta nämnes v i i namn efter den amerikanske journa- listen Henry George Många både före och efter honom, speciellt m be- römd nationalekonomisk skola från 1700-talet de s.k. fysiokraterna, h a kommit fram till ramma " lära ”.
Och dock är nog benämningen " georgism " rättvis.
Ty det sällsynta hände, att en människa, en rikt begåvade männi- ska, direkt blev gripen av en san- ning, en syn, som tog henne i sin tjänst och tvingade henne att ge " ära, liv och allt " därför Så blev georg- ismen en makt i världen och en stö- testen.
Henry George beriitar, hur han 30-årig för första gången som vuxen kom till New York.
Det var året 1868, mitt i en svår och långvarig in dustriell kris.
Han var vid den tiden bosatt i yttersta västern av den nord amerikanska kontinenten i Kalifor- niens unga huvudstad San Francisko Ett mödofyllt liv hade han hakom sig allturlan han 15-årig Kirk till sjös just från New Yorks hamn.
Alltid hade hans förväntningar på livet bli vit kroppsligt krossade.
I nybyggarlandet Au stralien möttes han av berättelser on hur 1000-tals arbetslösa förtvivlade drevo omkring i hamnstäderna.
I Indien, som han drömt o m som rike- domens och undrens land.
s i g han blott hur " asfåglarna räknas för mer än människoliv ”.
Han hade varit guldgrävare i Kalifornien.
men fun- nit ringa guld.
Och under långvarig arbetslöshet hade han erfarit.
hur det egentligen var " turen ".
inte sinnes- författningen, som skilde en förtviv- lad från brottslingen.
de lönliga begärens vägar.
De allra snällaste och finaste gamla damer lå- ta sig med största samvetsfrid av Sigrid Undset föras i n i en ganska rå och sensuell värld värld, därför, därför att att den är nödtorftighet döpt och har ett helvete n, så skall i undervåningen för köttets synder Intet Ingunns Intet kan bryta Olav och Ingunns mystiska enhet, i n k ens otrohet eller förvandling.
En högre högre lyc- lyc- kärlekens förvandling.
k finnes ej för Olav ka Olav än den den olycka han har samman samman hor med med Ingunn Den erna som anger han Kristus får svida helt för en han na samhörighet har de av Ingunn kyrkan Den till na samhörighet hor de av kyrkan till syndens lön lön i Sigrid Undsets julbok.
Mannen Mannen har har det det inte inte bättre bättre För För Olav Olav Audunsson gäller det också att olyd- Audunsson kyrkans auktoritet är nad mot kyrkans auktoritet är den den kärlelslöshet mot nästan är äkta äkta makar makar förenade förenade segrar segrar över över an- an- kyrkans krav krav det utslagsgivande Hor Undset är dra kyrkans Sista ordet utöver kyrkans aukto- dödssynden att bryta mot kyrkans bud.
Kanske är det kulturhistoriskt ritet få de mänskliga känslorna och r i k t i g t att a t t en man på den den tiden min- det sunda förnuftet.
Olav avstår dre led av att att ha dräpt en annan man botgöringen avstår från att för- niar från botgöringen, än av att ha fördolt detta faktum i sona sig sig med den sårade auktoriteten.
auktoriteten, bikten och undandragit sig kyrkans därför att htiitriin.
barnen och går- straff.
Det kan kan tänkas tänkas att det, som som vi den skulle lämnas värnlösa och och p i un- tidsbundna och i yttre former fånga der utan honom honom.
människor, blivit lärda att värdera Mot auktoriteten i dess t i l l det yt- Jag vet ej vad jag tänkte på, det var väl snarast ingenting, som din största synden sedan tersta drivna krav reser reser sig mannens där jag på trottoaren gick.
den största synden för oss, det som är rätt eget omdöme om vad som En spårvagn gav signal att gå, tt himla för biktfadern, Auktoriteten får icke sista ordet Det som vanligt körde bilar kring, som Iv av för mycken kärlek är en om, Sigrid är som en antydan om, att Sigrid och allting var sig likt.
Men något sällsamt hände hände då, do Undset icke heller själv kommer att Allt blev förvandlat förvandlat {ör för min min blick, Men mön har svårt att tro, att kon- och gatan gatan var var ej ej mera grå, vertiten Siprid Undset återger den men allt var rymd rymp och svikt och sving sving, katolska kyrkans roll i boken blott och bara stort och rikt.
som r i t tidstypiskt drag.
Jag vet Jag vet ej ej vad jag tänkte på, det var väl snarast ingenting.
ingenting Det är inte nogåt hrin-inariipi mi- PÅ GATAN blir ma^ EVA.
ÅRADS.
för att hon givit sig utan kärlek, fy hon älskade j ju u blott alltför helt Olav, rom hon vuxit upp samman med och Vägen till frihet föräldrar icke får slå sitt barn för att det föddes harmynt.
Om som Sigrid Undset suggererar en att s tjänst så varelse sä- att Därför att hon skildrar denna kamp för lydnad och alla helvetes straff .. för.
olydnad får Sigrid Undset gärna ja mer än gärna, för läsekret- sen skildra sinnlighetens bränna och av Gud el- på den gröna jorden.
rimlig proportion därtill.
AII Sigrid Undset meddelade en gång nad, alla själsliga och kroppsliga kval, ler mannen, för att hon följer sin na- nnd, som medeltiden kunde upphringa.
ho- tur, på sin höjd skall hon vaktas av en journalist att hos ämnade skriva par hon p: denna försvarslösa lilla dem.
som ha intresse av att hon icke i n bok om äktenskapets oupplöslig- gör det.
hel.
Olav Audunssons historia hand hand- lar om om äktenskapets äktenskapets oupplöslighet.
oupplöslighet.
Det är inte inte bara kvinnan.
kvinnan, som lider lar Så går några är och 1925 måste In- gunn, den norska storbondedottern från en av de ödsliga medeltida går- darna också plågas ihjäl, men mm icke Honorine Hermelin: ke, kan inte uthärda denna denna bok om bok, om den så vore verk av en än större konstnär Var och en har väl sin kor- ta och begränsade, uträkning om vad som är gudomlig rättvisa.
Redan en rådman vid Stockholms rådhusrätt skulle begripa, att man inte kan till räkna en otillräknelig människa eller nus att det ligger en livsåskådning bakom den mästerliga skildringen från Norges märkliga medeltid.
Men i andra sidan har har man man väl också lov att tycka illa om och opponera mot den livsinriktning, som kommer fram och mitt sättet att behandla folk, män som kvinnor.
Sigrid Undset måste ha vissa släktdrag med de medeltids vingets centrum, sett llnad mellan rikedom n u ser han inte.
att de slit for det kroppsligt kroppsigyt nödvändiga detta är samma problem, som han ar- " Jag längtar efter guldåldern ” skri betat med hela sitt liv, alltifrån gosse- ver han från guldgrävandet t i l l de åren.
sina i Filadelfia, " efter det utlovade Plösligt händer något.
1 brev till tusenårsriket, där var och en av oss en vän har han 15 år mim berättat kan fritt få följa sina ädlaste och bäs- därom Han säger: “ Eftersom du i,,.
ta anlag, där den ringaste har möj- te h a n är min vän, utan präst och lighet att bruka sina av Gud givna en troende, så skall jag berätta nå- pund och inte tvingas att a all l l sin tid got, som jag inte gärna talar om -- slita för blott sådan nödvändigheter som jag aldrig talat om fik n i ~ ' om ej stå över djurens.
Jag blir En gång vid fullt dagsljus mitt på sjuk vid tanken p i den vilda kamp en storstadsgata, grep mig m tanke som präglar vårt högt civiliserade liv.
en syn, m kallelse — kalla det vad Jag ville vanda ryggen åt städerna du vill Meii varje nerv darrade.
Men ned all deras trängsel och brådska Och d i r avlade jag ett löfte.
i lust och bekymmer och leva därborta p i och nöd i allt vad jag gjort eller en bergssluttning Men ack, också lämnat ogjort, det Iöftet har jag bli- en bergssluttning kortar pengar! ” vit trogen. ” Löftet var att finna finna ut, Nu är han tillfälligt i New York för att kunna borttagna orsaken till för den tidnings räkning där han är att små barn voro dömda att födas anställd, för att slå ett slag mot en till det liv.
där han nu sett dem.
Att stor monopolistisk telegrambyrå.
För- finna ut orsaken och taga bort den — söket har misslyckats, och han vet an det var alltså löftet.
Att ej slå sig hans tidning är dömd a t t gå under.
till m med vad som från alla håll och Ilen vad han tänker p i är inte detta.
på alla sätt fastslogs som tingens Han är som bedövad av vad han un- oundvikliga ordning.
der några dagar sett jurt här i Hin är åter hemma — ute på en produktionens och avsättningens och ridtur i närheten av San Francisko.
- Närmast han en för att mötande därute kunde vara acre (omkr (o m k r 4,000 kr.
pr pr acre blev svaret Som en blixt slog det honom att här var orsaken till att fattigdomen alltid växer i kapp med uppsvinget Han såg i ett ögon- blick jordspekulationens makt att på samma gång göra jord oåtkomlig for de allra, allra ile-ta och t i l l det yt- tersta pressa ned arbetslönerna l i k - ~, det jordlösa kapitalets avkast- som ning.
Han förstod, a t t det nu när- mast rar utsikten att järnviägen skul- le dras ända fram t i l l San Francisko, som drivit jordpriset i höjden PIöts- ligt såg h i n sig själv för t i o år sen lars tnld) på teatern just i San Francisko Un- mellanakterna risades reklambil- der En sådan föreställde det sista järnvägstågets ankomst till staden, der och bilden väckte jubel.
M e n lian mindes hur han själv känt ångesten hugga sin klo i hans bröst Bakom den ångesten hittade han nu ett ord av en gammal guldgrävare, som han en gång sillskapat med p i ett far- tygsdäck " allteftersom “ Allteftersom det här lan- d e t går framåt ”, hade han sagt, * ' och ” och det kommer mera folk hit, så skall
Öster- och ” Ein Fichtenbaum steht einsam ”, som kanske kan återg diga dikt vara.
Österlänningen bemödar gärna att tänka ut, hur han skall Hon sover, höljd i täcket Av vinterns is och snö.
Hon drömmer om ett palmträd I fjärran Österland, Som tyst och ensamt vissnar I öknens heta sand.
dams toalett, har säker blick för färg form och linjer.
Också står målar- kunna sig tjäna och glädja de människor, tillhöra hans krets.
Avståndet mellan husbonde och tjänare, arbets- givare och arbetare är ej så stort som i Västerlandet lin engelsk dam granne till dr Nitobe på hans .m- marvist i Japan.
kom en gång och ir * - kunna som En fura står i Norden Allen på stormsvept ii.
.
Västerland under oupphörliga noggranna iaktta- detsamma 1 Japan får lär- jungen se och sluta ögonen, se och sluta ögonen, tills han har bilden inom sig, och sedan skall han teckna eller gelser av måla utan att se modellen; med andra dem så mycket högre lön än hon?
Det befanns vara tvärt om.
Då rådde han damen i fråga att vara mer som män- tusrhteckning, föreställande rn rakt är som arbetsgivare mot sina uppstigande liljestängel med några vinnas genom allt mer fiillkomnade samfärdsmedel, så att de snart ej be- tyda så särdeles mycket.
Människor från de mest skilda länder och raser språka med henne om hennes ange- träffas i allt större utsträckning, lägenheter, familj, intressen och var handla och vandla, rådslå och över- verkligt intresserad av henne.
Si kan lägga, samarbeta och utbyta tankar.
vara övertygad om att hon inte är så Öster- och Västerland mötas.
Skola illa uppfostrad, att hon tar den bästa de också förstå varandra?
Och kunna stolen, ja, hon kommer inte ens att äta upp tekakorna i er närvaro, utan hjälpa varandra?
I dessa dagar h i v i stockholmska dem vecklar hon in i ett papper och västerlänningar haft tillfälle att möta gömmer t i l l sedan men hon dricker en österlänning och vi ha fått gläd- sitt te och glad blir hon. "
Efter rn jas över vad han haft att säga.
Dr. längre tid kom mrs S. och tackade dr Inazo Nitobe, professor vid Tokio N.
Hon hade följt hans råd, och nu ' Universitet och undergeneralsekrete- fick hon behålla sina tjänare rare i Nationernas Förbund för öv- Västerlänningen är i regel ratio- rigt kristen tillhörande kväkarna: nalistiskt lagd utåtvänd, empirisk, samfund, har gästat Stockholm och utvecklar sin intelligens, utmärk- här talat bl.
a. på Internationella ker sig i vetenskaper, uppfinningar, Klubbens senaste söndagsmottagning teknik och maskinell kultur, är pro- om " East and West " Öster och duktiv, dramatisk Österlänningen är starkt — Västerland I ett på en gång enkelt och vackert format anförande, fullt av l i v och fin humor påvisade dr. Nitobe m del drag av olikhet i själslivet hos Ös- blommor.
ollerna äro här alldeles ombytta.
När rn, som är äldre än fadern, fått bar- hos en barnmorska här i Stockholm, reser hon från det tillbaka till den lilla förbindelser, så skall han drivas in i en si- landsortsstad, där hon bor hos sin mor tuation, som oemotståndlig frestar honom med ett barn i en föregående förbindelse.
att ta barnet av daga.
Det var så det Den unge fadern som tagit sig ekono- gick den 22-årige arbetaren Eriksson.
som miskt nära för att kunna betala för fäst- nu sitter häktad för barnamord med något mön hos barnmorskan, lyckas ii barnet ut- så ohyggligt som livstids straffarbete eller ackorderat En vacker dag vilja foster- i bästa fall sex år svävande över sitt hu- föräldrarna inte ha barnet kvar längre och hitta på m nödlögn för att bli det kvitt.
Han får det då fur tillfället anbragt för Nationernas förbund, hörde ho- på ett barnhem i Äppelviken.
Några lämp- nom starkt framhålla, att Nationer- liga svar får han ej på sin annons om nytt na .. Förbund vilar på en andlig grund- fosterhem.
Han går till barnhemmet i av- val och att denna inistitution, vid vil- sikt att be att barnet skall få stanna än- ken han varit knuten allt sedan des.
nu någon tid Men föreständarinnan, som tillkomst till sitt innersta väsen är har överfullt, är så avvisande redan innan något andligt, kommo mig några ord han framfört sin begäran, att han av ren försagdhet inte kommer sig för att fram- a \ en andlig storman, professor h- nard Ragaz i Zürich, i minnet: Idéen ställa den.
Tvärtom svarar han ja på om Nationernas Förbund är ett litet hennes fråga att han har ett hem till bar- frö, fallet från h i m m e l t i l l vår jord, net och nämner d i på måfå en adress en " stjärnan, var namn är Malört ".
Det av dem, som svarat på hans annons, men konsten, all; har fallit i en mycket smutsig jord. '
som han funnit oantagliga.
Ja, och d fram ut dränkt av blod och tårar.
Men det står hn plötsligt, rn pojke på tjugotvå Så, sade dr konst, N., skall yttringar springa konstnärens själsliv, dolda verk- av i vars sätt är som att arbeta ”, i en från gosseåren i Filadelfia gammal typograf som talat om att i " nya länder ” är Iöner alltid hög, men låg i ” gamla länder ” Därborta i barndomen dök också upp alla reson- nonan^ han hört i den brännande (Forts å sid.
6.)
har slagit rot, det lever, det håller på Nu beror det på oss män- niskor, män och kvinnor.
att hålla den unga plantan vid liv, att göra jordmå- att växa Svenska föreningen utveckla sig till e t t väldigt världsträd under vars grenar jordens alla folk skola kunna finna skydd och där frid och rättfärdighet kyssas — Så unge- fär talade han Nu har Nitobe kom- mit och erinrat oss om vårt anvsar och vår plikt men också m vår möjligheter att taga del i det hisna stora verket att bygga upp en bä framtid.
där Öster- och Västerl mötas, där de olika nationernas s tande anlag och egenskaper kunna ingå i m rik, fulltoning harmoni.
där det bästa hos var och en kan få taga sig uttryck.
icke i rivaliserande kon- kurrens utan i samarbete och kam- ratlig anda.
Elisabeth Eurén bekant mycket utpräglad i han Barnafadern Tavlan skänktes åt en ame- rikansk dam, och i hennes hem ram manträffade den japanske konstnären med en av Englands främste målare och konstkännare.
Denne stannade betagen framför den enkla " kake- mono " (så kallas de japanska, smila som kartor upprullade målningarna) " Jag vet inte vad det är, men det är något uderbart som slår emot mig den här lilla bilden, något så friskt och rent och fint. ” O c h han stod försjunker i betraktande av den.
Mr S.
, som såg hans förvåning vände sig till den amerikan-ha damen och bad henne tolka för honom vad eng- elsmannen sagt.
Då mr S. fått hör; detta, sade han: " Ja, det rar så, at när jag tecknade den här liljan.
d tänkte jag på en liten dotter, som ni är död.
Jag har flera barn och äls- kar dem alla, men hon var ändå m i t hjärtebarn Och hon var just " som er rak och rit och doftande lilja.
Och så blev den här teckningen likasom en bild av henne.
Så är det. ” eller den jord av vilken de ytterst Han har ju huvudsakligen gjort sina gamla Europa, ända till svenska hem- avfolkningen på landsbygden och måste leva.
Vår tid har avskaffat studier i England, det redan på hans manssöner och döttrar, och att den allts5 för jordbrukarnas och jordbru- slaveriet Vi slipper besväret att ja- lid genompyrda industrilandet.
För- höjt arbetslönerna även för de kvar- kets skull kom fram till sitt yrkande ga slavar i öknen, slipper köpa och lossningen ur den förbannelse, som stannande i våra " gamla länder ").
p i en enda sorts skatt: jordavgiften.
kvarhålla dem.
Ty utanför arbets- han kallar kapitalismen, ser har Henry George hade också upple- Henry George utgår från stadsbefolk- platserna skocka de sig i 1000-tal och att vapnet produktionsmedlens in- vat vad han så mästerligt skildrat ningens nöd.
från arbetslöshet och tigga om ett ofta knappare livsuppe- nehav vrides ur det enskilda vinst- på några sidor i Framåtskridandet hemlöshet, och kommer till samma re- hälle för sig och de sina än rad slav- begärets hand a r rn starkare och me- och Fattigdomen hela historien sultat.
I vår tid hirs tanken upp och däri — - — — slavfrågan och det argument, som han fått från moderns mun men all- tid mött med tyst tvivel.
att vad slav- ägarna rättmätigt köpt hade de också all rätt att behålla.
Med ens blev allting klart.
i en liten bok från 1871 " Vår jord och jordpolitik ” finns redan de flesta av de tankegångar, som han sedan fördjupar i de böcker, som på olika språk.
även ryska och kinesiska, nått runt jorden i miljontals exemplar — — i öknen några få skulle " springa i förväg ” och lägga beslag på oasen och dess källor för att se- dan lämna ut vatten mot en som kunde höjas j u fler som färda des på ökenvägar Att monopolise- ra jorden, det är att upprätthålla slaveriet.
Ty till sist gör det detsam- ma, om jag äger mina medmänniskor ravanen Den piska, som drivit ra opartisk makt, staten.
från m första nybyggarvagn p i prä- föres kraftigt fram av de danska små- dem därhän.
heter arbetslösheten.
Henry George ’ s syn på samhällets rien, där jord fanns att taga för in-.
brukarna och det engelska arbetar- " Se 70,000 arbetslösa i Pennsylv- sjukdom hade sprungit fram under tet, men livet ändå blev hårt för en- partiet.
Danska småbrukare - det niens kolgruvor.
50,000 tigger sitt en kristid, som följt på en tid av samhetens skull.
tills på samma plats är praktisk erfarenhet och folkhög- bröd i New York.
Massachusets fat- våldsamt uppvsing på alla områden vuxit upp storstaden med sina väldiga skoleväckelse till att låta blicken gå tighus överfulla även sommartid, och - den tid, d5 de stora järnvägarna företag och sin arbetslöshet, där mil- längre än till det närmast liggande.
i västern drar arbetslösa omkring i lionpalatsen resa sig med fattigkvar- Det är lockande att draga ut parallel- stora ligor, stjälande vad de inte kan teren bakom ryggen.
len och tala m den engelska arbetar- förtjäna ", skriver Henry George 1879 Henry George ser en annan väg klassens praktiska erfarenhet och i sitt huvudverk, “ Framåtskridandet v. s. i naturtillgångar och jördvärde- till förlossning än Marx: Friheten mäktiga bildningsrörelse, fast jag in- och fattigdom Jorden som kun- stegring Han hade med egna och måste vinnas genom att monopolen te vet om bildningsrörelsen i Eng- de göra alla fria, både dem som ville genom äldre kamraters ögon rett.
brytas, också statsmonopolet i än så land medvetet skärpt blicken för och kunde bruka den och de andra, hur den fria jorden, vilda västerns opartisk och omfattande form.
jordfrågan.
Ett är visst, all verklig den är oåtkomlig för det höga mono- fria präriejord, gjort ryggen rak och Främst måste jordmonopolet genom- bildningsrörelse är en frihetsrörelse, polpriset skull Feley iii inte, a t t jord- blicken lugn hos arbetaren i gruvan brytas genom den avgift t i l l samhäl- a h bär jordfrågan inom sig m fri- värdet stiger med utvecklingen, det är eller bakom fabriksmurarna ty f r i - let, som håller jordpriset nere och hetsmöjlighet till personlig frigö- nödvindigt och riktigt.
Utan felet gäldar skulden till de besittningslösa relse iich verkligt samarbete di iii, att tillträdet till jorden är spär- Ekonomisk frihet som en grund för duger .. den som underlag för a l l äkta rat och att jordavgifter betalas t i l l personlighetens växt till frihet och “ rörelse ”.
enskilda och inte t i l l samhället för verkligt samarbete och inbördes Därmed äro vi framme vid h i s t - förmått räta ryggen jämväl p i hjälp, det blir hans samhällsideal.
riens anda del, om vad som gjorts den eländigaste irländske arrendator Det är egendomligt att se hur fy- och göres i vår egen tid i kamp mot och andra överloppspersoner i vårt siokraterna utgick från nöden och jordmonopolets tryck.
ägaren bjöd.
, - —.
”
om det bara var jungfrun, som kam.
— Gå din väg nu.
Understå dig inte att komma i närheten vidare.
Och hon knuffade barnet M genom dör^ ren.
Josefa stod med darrande knäppta händer Hon grät inte.
Men på hen- nes ansikte mellan munnens djupa få- ror låg ett egendomligt besviket k- ende, som om hon vaknat upp ur en dröm.
En kvinnokonferens emedan hon måste lämna den lilla brodern ensam Han kunde ja falla och slå sig.
Om han bara hade en leksak, så skulle tiden gå fortare för honom.
sorg, Den lilla åsnan Barnafadern (Forts. fr. sid.
5.)
Av ör barnhemmet med ett spädbarn en filt och vet inte var han skall det den kalla, snart mörkande vinterdagen Pengar har han heller inga, a h alla ut- vägar synas honom stängda.
Han kunde ha frågat polis och fått besked om asyler och om barnavårdsbyrån Trievaldsgränd 3. om om: f. m., varefter landshövdingskan fru El- l e n Hagen omedelbart föreläser över äm- Josefa hade aldrig uttalat en ön- net: “ Kvinnorna och samhällssederna ”.
skan, aldrig begärt något.
Synnerligen instruktiv blir föreläsningen dhet och barmhärtighet, som vassen vid Ulvsundasjön Dock betraktades hon som en omöj- När han sedan blev klar över vad han lig unge.
De duktiga kamraterna dro- gjort och försökte få de förra fosterför- go sig undan från henne.
Hon var äldrarna att intyga att barnet dött hos en dålig elev läste aldrig på läxor, dem, blev han fast och erkände ofta var hon och när hon kom, Det är alldeles tydligt att kvinnorna satt hom ouppmärksam och likgiltigt denna historia: barnets mor och alla L vid sin pulpet.
Hon hade smutsiga andra, allt för lättvindligt skjutit över an- händer och ohyra.
Pi vintern hade svaret för barnet på fadern utan att be- hon ett par stora trasiga skor, annars sinna att en 22 års pojke inte är vuxen att gick hon barfota.
Det var ingen ta hand om ett spädbarn De kunde h glädje med henne på något sätt.
räddat honom från hans öde, om de visat Även modern var missnöjd med litet mera insikt och omdöme och barm- henne hemma; hon gjorde för litet härtighet.
nytta, och hennes tystnad tyddes som Detta är ett av barnlagarnas författare trots av modern.
Icke förutsett fall.
Man har tagit Y för Endast två ting voro för Josefa givet att det är den ogifta modern, som verkliga: en fruktansvärd rädsla för har band om barnet att man bestämt att stryk och skällsord samt grubbel över barnavårdsman skall utses, di, modern allt, som skedde.
Hon hade ett strå- är oavsett om barnet tages I " " hand av lande minne, som hon dagligen övade fadern och befinner sig på annan ort.
genom att erinra sig gångna händel- i borta, Därför klickade hela apparaten här och ser.
samhället med alla sina lagar och institu- På den tiden levde ännu fadern.
tioner kunde inte hindra, att barnet ham- an liksom modern arbetade vid nade i vassen rid Ulvundasjön.
hade en liten kudde I detta individuella fall blir det hårt huvudet att bära bördor på.
På alltför hårt, om lagens bokstav tillämpas dagarna bar hon hem brädstumpar mot den unge fadern.
Han har kanske från byggnadsplatsen.
mindre ansvar än andra till barnets död.
En dag kom fadern inte hem från Det kan låta alldeles befängt, när det arbetet.
Han hade råkat ut för en M sägs, att Erikssons öde hänger på om olyckshändelse.
På den tiden fanns de medicinska auktoriteternas utlåtande det utom Josefa också två små gossar går " i på att barnet dött av kvävning el- i hemmet.
En natt började den min- ler frusit ihjäl.
Men kan Eriksson kom- ste att gråta h ä f t i g t blev blå och hade ma in i en annan typ av brott, m det kan vitt skum om munnen.
Om morgonen sägas att barnet inte dött av kvävningen var han stilla.
Modern tvättade ho- utan frusit ihjäl, så må det vara hänt.
nom och lade honom i en liten kista.
Ibland är situationen sådan, att man måste Josefa kunde inte glömma den lilla begagna ' i.
av lagens med det moderna gossen.
Hon kunde icke förstå var- rättsmedvetandet oförenliga graderingar.
för han inte längre var i hemmet Men även om Eriksson skulle kunna få skrattade och grät och sade Abababa.
den lägsta straffades med hjälp av väl- Det gjorde Josefa ont, ch hon grubb- villiga myndigheters tolkning av saken, d lade men fick intet svar på sina frå- kvarstår ändå den bestämda känslan av något orimligt Det är orimligt med gor.
Hennes kropp var mager och han- Långholmen på längre eller kortare tid tig.
hon hade en tunn blond fläta, som avslutning, förklaring eller försoning kinder som blekt linne, vattenblå ögon på Erikssons historia.
De två sakerna ha och två djupa fåror omkring munnen liksom inte mil varann att göra.
Där Två ting hade hon aldrig prövat: att finns intet av den logik, det klara och för- få sova ut och att leka med leksaker.
vånande sammanhang, som gärningar och get.
Modern Hon hade aldrig sett en barnleksak.
dess följder få, når livet själv får mäta Hennes mor hade jättehänder.
ut konsekvenserna.
Men lagboken skulle Ibland drömde om dessa hän- ju vara ett slags uttryck för denna följd- der, drömde att de slogo henne och att riktigt mellan handling och dess svar.
hennes huvud trycktes ihop alldeles När den icke längre (il det bör den för- när?
slagen träffade.
Josefa nyas Josefa platt, Från allmänheten Med anledning av artikeln Teosofernas Messias har begärts plats för följande: Det är icke artikeln i fråga, som jag önskar opponera mig emot, men dess ru- brik “ teosofernas Messias ”, vilken jag an- ser vara i hög grad missvisande Det L nämligen en felaktig uppfattning att den Messias, som i Adyar framträtt, skulle vara teosofernas utkorade världslärare Saken är i stället den, att m del av med- lemmarna i Teosofiska Samfundet - M. a. samfundets högsta ledning - även till- höra den i Eder artikel omnämnda orden Stjärnan i Öster.
vilken ensam framför förkunnelsen i fråga fruktade intet så mycket som sin mo- ders händer.
Det var vreda händer djävulska händer.
En örfil av dessa Du måste lära dig arbeta och rakt ut i luften.
Jag var också tvungen.
Då modern inte fick arbete vid byg- get, gick hon och lar ut tidningar.
Och hon insåg, att hon kunde hinna med flera, om Josefa tog hälften.
Hjälp du bara mig, sade modern jag måste också hjälpa min mor, när jag var sju är gammal och gick i spin- neriet.
Josefa var lydig och gjorde allt lom modern befallde, men hon älskade icke modern, emedan hon var så hård och hon talade icke heller till sin mor.
Om L " dag förgick, utan att modern inte titta skilt det fanns något.
fick vara som mor för honam.
S ä r i m hungrade eller frös när lössen pi-, nade hennes arma huvud.
när kamra- ternas hån i skolan kvalde hanne, all- tid gled ett leende över hennes bleka ansikte när hon tänkte på sin lilla broder.
I I kom det bittraste av allt.
Hon måste hjälpa modern att bära ut tid- ningar.
Första dagen tog morden henne med sig och visade henne.
Nä- sta dag måste Josefa gå ensam.
Hon hade med sig m pappersbit, på vilken En gång skydande R O M A N av L. ALMQVIST är föreläsningen &lt; _ Pär- uppfostran Söndagen den 21 samlat konferensens ombud till högmässan i Adolf Fredriks kyrka med predikan av kyrkoherde N.
U. Nilssson.
Mötesplatsen Den stod på kanten av en trappa framför ingången till butiken.
Den var brun med långa öron, alldeles som en riktig åsna.
Josefa var som i en dröm Varje natt hade hon sett bu- tiken i drömmen och visste hur skulle kännas att äga åsnan.
Dörren t i l l boden v i i i stängd och ingen syntes innanför.
Josefa bort till trappan sträckte ut sin hand och tog åsnan.
I hastigheten rörde ken Ebba Holgerson.
Efter en del klubbangelägenheter höll fröken Holgerson föredrag över “ Kvinnlig Medborgarbildning ”.
Före- draget som var rikt på goda uppslag och synpunkter, illustrerades på ett det medryckande sätt av interiörer från a h upplevelser under kurserna å Fo- gelstad.
Livlig diskussion följde.
S i r v i åtskildes, hade vi ett nytt min ne till alla de övriga, våra klubbaft- nar skänka.
Ellen E. Widerberg sekreterare gick fantom genom gatorna med en bunt Josefa ' I " " "): snabbt därifrån med tidningar under var arm.
Då tänkte åsnan under armen.
Då hörde hom hon med bitter sorg på lille August, rop och buller bakom sig.
Någon grep som låg ensam i rummet, som måste vakna utan att någon log mot honom och som måste gråta till.
han inte or- kade mer, utan att någon tröstade ho- nom med smelnamn.
Josefa hade lärt av modern att fort springa uppför trapporna, lägga tid- Låt mig nu se om du har pengar ningarna utanför dörren och ringa och kan betala Därinnefrån hördes någon säga: ja Hon hade inga pengar.
tidningen!
!
Ja då kommer du till polisen.
Men när Josefa kom till en dörr och Vi ha förlorat många leksaker på ringde på, väntade hon till dess någon kom a h öppnade, så försökte hon gbra sin röst vänlig och sade: tidnin- gen, varså god.
Hon neg till och med det är det inte — - ansikte; 6 glada, vänliga ögonen tycktes stå i motsägelse till hennes stränga tal: ja, när han betraktyade de röda, fylliga, nästan skönt formade läpparne, med de jämna, vitt lim mande tänderna innanföre, och en stundom framskymtande liten tung (Forts.) spets av högrött fint slag, så kunde Militären satt småskrämd vid åhö- väl den tysta frågan förlåtas en man randet av sin öppenhjärtliga väns- tal- som honom: har då ingen i världen förmåga och dristiga utflykter.
Han kysst denna mun?
visste med si^ själv, att han alltför Sara såg också honom i ansiktet gärna ville bli löjtnant, och hoppas likasom han henne, och slutligen frå- vinna denne befordran genom sin gade hon med en skär, mild röst: vad Teosof.
hemliga släktskap med en viss stor är det du ser på?
familj i huvudstaden han visste ock- Helt oförtänkt och djärvemang så, att hans kassa var för närvarande svarade han: jag sitter och undrar, gott nog försedd till det slags inspek- om ingen människa nånsin kysst den tionsresa över vissa egendomar, " ar- där munnen i till an under sin sommarpermission Ett hastigt övergående leende var blivit utsänd.
Han ville därföre icke hela hennes svar, och hon tittade bort C.
J. intresse hi, " skulle få något vackert, redan samma dag.
På eftermiddagen gick- hon ut med aftontidningarna.
Då hon var färdig Fredagen den 29 januari hade Kri- och kom förbi leksaksboden, stannade stianstads Frisinnade Kvinnors Dis- hon.
Affären hade hängt ut varor kussionsklubb sin första klubbafton utanför dörren för att locka kunder.
för året d i den var samlad hos klub- Däribland också tygdjur: små bens ordförande fru Elsa Nordlund med en liten skälla om halsen, Hedersgäst för aftonen var ordfö- randen i Blekinge läns Förbund frö- nes Det går an landstings- och kommunal- budsfrågans nuvarande läge i Amerika av prof. J Bergman, som nyligen återkom- mit från en studieresa i Förenta Staterna Lördagen d.
20 kl. 7.30 e. m. anordnas offentligt möte, d i konstnären fröken Dag- mar Prior från Köpenhamn och fru Ma- r y Arosenius inleda frågan om Alkoholfri att femårige brodern August.
På morgo- nen tog hon honom ur sängen, klädde på honom och bar honom på sin mag- “ Årets val ” av fru Vira Eklund då genom plan- scher demonstreras kvinnornas deltagande i de senaste valen samt det kvinnliga in- flytandet i kommunerna och inom de re- spektive landstingssområdena m. m.
Av.
i, - det än kan tyck; % Jo- hade blivit god genom lidande, od som endast en verkligt stor själ tjänst.
i underligt Men något så förnu in.
Han kvävde i st det sedan Konferensen, som håller i E. F. U. under M:s hör högtidliga dal, Birger former Jarlsgatan fred.
d.
35, 10 öppnas kl. 11 las Else Feldmann någonsin ett barn under elva l i v lärt känna sorger och var det den l i l l a Josefa.
Hon och tyst men lyste av den icke djupt vackert.
Det liknade det slaget varom man med en glad min brukar yttra sig: Å!
det går an!
Uppmuntrade därav, att hon åtmin- vi repartisera .. och .. fy jag ser du stone icke avvisade honom, vände har icke eget åkom med dig.
Bond- nacken till eller gick sin väg, fortfor kärror äro elaka att åka pi.
och skjutspojklymlar rid sidan, det är i c k e mitt folk, de äro sällan rena.
Serganten sprang upp och skulle till mamseller och jungfrur: jag be- väl hava slutit henne i sin famn, om känner till och med, att jag icke är de icke varit på däck.
Hon har hjär- ovan vid detta tal.
Men du har för- ta!
tänkte han.
klarat mig, huru du hatar det: jag vill Sätt dig ned, Albert så skola vi till- icke en gång nämna om hjärta, efter sammans roa oss med att räkna jag minns förr i dag.
, och dessutom skjutspengarna.
Hjälp mig, om tror jag, uppriktigt sagt, ditt hjärta tar felt; mitt största nöje är att vara a v glas; och jag, jag äger ej i dera i huvudet.
Får nu se: första mitt våld den diamant, det enda va- let, ifrån Arboga räknat är j u pen, varmed märke skulle kunna ris- Fellingbro?
tas i ett sådant.
Serganten satte sig ned vid hennes Skall du stanna i Arboga dit ång- lämpa på sig de svårmodiga rimmen över Mälarfjärden I hennes blick båten kommer i afton, Albert?
Hon krås a h kragar etc etc.
Men neka syntes härvid ej det minsta koketteri, frågade detta med e t t genomträngan- kunde han icke.
alt det där glammet de ögonkast med mamseller och jungfrur emellan- dra sidan icke heller någonting jurt — Jag?
Nej visst icke.
Jag skall åt fallit honom i smaken Han blicka- romantiskt svärmiskt, himmelskt Det ned till Vadsbo härad, till vissa egen- smak .. nånsin kunde bli.
Allt var så var ett mellanting av oförklarligt domar, och sedan kanske ännu längre förnuftligt och klokt och ändock till.
slag.
Alldeles icke fult men ork. ?.
in i Västergötland.
Iika ka så så in intagande (Forts.)
