# ID: svediakorp-per3322
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,791
# sentences: 718
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Längs horisonten Tidevarvet N:r 6 .. Dess .. sluge utrikesminister Tjitjerin Barn gör i fred som det i krig stad.
Man ka I vara för slug är vant.
Den som gräver en grop.
har alltid haft klart för alla sig att ibland Längs horisonten är en blick utöver händelserna uti i världen.
Det moderna Nifelhem I Londons zoologiska trädgård har man In t e allt id ka n m a n ost ra f fat sätt intrigera och utså missämja mellan Det följer en hemlig olycka med hittat på att belysa djur från tropikerna ohederliga metoder, det visar också med konstgjord sol, eller s. k. kvartslampa.
g väl med Kina.
underblåste andra.
den ungerska falskmyntaraffären.
Apor och fåglar som annars icke skulle den kinesiska nationalismen u e inte finnas någon gräns kunnat uthärda Londonklimatet utan sä- Tanke och knippe dikter a v shatet och framställde Amerika och världsdomstolen.
för var sk vad ll samvetslösa politiska kon- själv som Kinas enda osjälviska vän.
För någon tid sedan var en stor s spiratörer skulle kunna åstadkomma kerligen dött ha hållits i god kondition.
f ör fa t t a ri innan Eva Ärad s.
Denna nyhet skall noteras såsom reklam Därför blev man högst förvånad skara kvinnor samlade utanför Ca- att underminera freden och ställa aftontidningarna plötsligt förkunnade pitolium i Washington medan senaten till oreda mellan folken.
om inte det f ö r kvartslampan.
Men man behöver inte * krig.
mellan de såta vännerna Ryss- Förenta staternas första kaniinare funnes en oskriven lag, som sade, att bestråla aporna för att konstatera vad det De konstgjorda solljuset betyder.
Detta är se- behandlade frågan om anslutnin- de alltid dra till sig förrädare.
Till åbo må antagas.
.
.
redogörelse land och Kina.
Det var visserligen för och reflexioner över regerings- e t t krig.
vilket -- som vi nämnde i gen till Haagdomstolen.
Behand- kunna aldrig undgå dem helt enkelt, förra numret -- hann utbryta och lingen har hållit på i det oändliga hur de än välja sina verktyg.
Det dan länge prövat här hos oss både på barn förslaget om nya villkor för ägandet avslutas med fredlig överenskommel- tack vare oppositionens I energi.
Denna mest sannolika av alla de nyheter, och vuxna och blir mer och mer vanligt.
Effekten a v att kroppen utsättes f ö r sol- av jord.
Ledaren föreslår ännu en be- se under några få dagar.
Men i alla skara var endast representanter för som kommit från Ungern från falsk- stämmelse: 8-timmars dagsarbete som fall, det var en allvarlig kontrovers ilen riktningen inom det amerikanska myntaraffären är därför det, att l j u s visar sig genast.
Vi äro dock alla förnämsta förtro- här uppe under halva året landsflyktingar minimum för rätt att vara jordägare.
mellan Mandschuriets härskare gene- folket, som vill samarbete med Eu- falskmyntarligans ral Tjang-Tso-lin och Sovjet, och den ropa.
senaten har förut varit omöj- endeman, överste Jancowitz, stod i slöt med nederlag för Sovjet.
lig att få med.
Amerika skulle vara fransk sold och förrådde sina upp- från solens värld, dit vi höra.
* Det intressanta härvid lag är kan- självt nog, en isolerad enhet.
Nu har dragsgivare.
Bland hans papper Kvartslampans betydelse är redan fullt Ny attack mot gift kvinna avser de ske inte så mycket själva tvisten.
Den senaten med ¾ n t gått med fanns också en mycket noggrann for- klarlagd och erkänd det gäller bara nu, gällde som vi nämnt en av ryssarna på presidentens fö tt Amerika teckning på alla de sammansvurna som för länge sedan sagts i Tidevarvet, motioner, som syfta till inskränkning redan före rysk-japanska kriget skulle sluta sig till domstolen el- till franska polisens tjänst.
att laga att de komma mera allmänt i Det visar att fler och fler av Ung- Världsdom- i gift kvinna.
rätt att inneha stats- byggd järnväg, som går genom Mand- ler, som nian där bruk inte minst i skolorna, Vilket solljust sentliga för- erns höga ämbetsmän äro inblandade, tjänst.
Observera hur den ene motio- schuriet.
Denna viktiga järnväg skö- stolen.
Visserligen nären, herr Öhman använder statisti- tes av Sovjets eget folk.
Vid en tid- behåll gjorts för kas anslut- ja att statsministern.
greve Bethlen minne skulle inte en donator lämna efter artikeln ha punkt, då järnvägen var av särskilt ning, men i alla fall anses att e t t själv haft en aning om företaget utan sig vid sin färd till skuggornas land, om ken för sina syften.
stor betydelse för Mandschuriets dik- första steg är taget med Amerikas an- att göra annat därvid än avråda till han testamenterade kvartslampor till alla dess utförande.
Den enkla förklarin- folkskolor i sin hemstad!
röstsi ffrorna vid voteringen av hr tator i hans operationer mot ilen be- slutning till Nationernas förbund.
Lindbergs motion i andra kammaren kante Feng kallad Pekings behärs- gen till att allt detta är möjligt är Jag har själv alltid tänkt att testamen- väl den, att falskmynteri inte ansågs vid förra året s riksdag blivit omkas- kare, och förbunden med Sovjet, upp- så hårresande i Ungern efter allt vad tera en summa till krokuslökar i den park, tade.
Motionen avslogs med 90 rös- stod underliga olyckor med järnvä- men varit med om i detta land.
Stats- där jag mest brukar vandra.
för att sålun- ter.
79 röstade för motionen.
ministern måste se genom fingrarna da varje vår på nytt genom min försorg mens väsen, med så mycket annat.
där fanns en, något levande och vackert skulle stiga upp.
.
vatten makt i staten, och spira inför människors ögon Men liv, makterna ett sökte på och Det då för – – —, Tanke och liv nämligen armén, han hota med vapenmakt för att bevaka sina rättigheter, i Kina.
och måste så- Konstens nödläge: tankar med an- lunda visa sig för Kinas folk såsom Barnet som sorglöst tar sig ett bad ledning av den Dahlska motionens be- inte en bit bättre an de andra bland glittrande böljor, gäran om utredning h u r den drama- terna, vilka4 uppförande det så för- dömt och sökt slå mynt av.
Och nu leende njutande nuets behag och den friska naturen, ticka konsten skall kunna stödjas.
- vilket är det verkligt intressanta med denna sak -- stötte Sovjet på barnet vet gatornas svar och erfar * den nationalism och det främlingshat vad liv är och vatten Dr Gunhild Bergh ger i Cassandra det självt varit med om att utså.
Kina * vägrade att bli Rysslands verktyg en analys a v Ferreros senaste bok: bakom Mandschuriets diktator stod D Demokratien i Italien.
Cassandra är Japan och Ryssland måste sluta en hastig fred och gå med på att Tjangs, ett smeknamn på Ferrero.
trupper allt fortfarande få åka gra- tis.
Detta är ett nederlag för Sovjet.
.
.
Jag kunde vara människan * i proletär och prins Ha vi råd att andas?
frågar dr all världen strålar in i mig Axel Lundström och svarar: j a, om ...., .:.
likt solljus vilket bryter sig den o f ö r j ä n t a jordvärdestegringen till färgspel i en lins.
beskattas a v staden får staden rid att Jag kunde vara dagg och blom hålla sig med lungor d. v, s. parker.
och f r ö som myllas ner, mig själv och tusen ting därtill, allt vad jag längtar eller vill o c h allting vad jag ser.
Vi vilja ej gräva i det som var och ångra och blicka tillbaka Jag kunde vara det jag är, och hålla den rinnande tiden kvar i missmod och kval och vaka, reflex av allt som finns, och tigga det gängna tillbaka.
om blott jag kunde lyda mig och låta livet bryta sig likt solljus i en lins.
, Vi vilja blott leva i det som är, och som en gång skall vara.
* Bevingad som vinden det kommande bär oss högt mot det oskönjbara, det Bortom som en gång skall vara.
mak-, Spektrum!
En knippe dikter Bortom det Vila i Vi vilja ej vila i villande flykt.
vi vilja behärska den själva och kämpa oss fram till det mål vi oss byggt.
Stolt vilja vi världsrymden välva, nå bortom och över oss själva.
Att leva är att tyda alltjämt på nytt den gåta som döljer sig däri att kunna le och gråta, att lida och att lyda och ändå vara f r i.
furst Windischgrätz f ö r att han jäm- fört sig med många berömda stats- män, vilka under krig använt sig av falskmynteri som vapen.
H a n borde ju tänka på, att det var en helt annan sak att under ett krig tillverka falska sedlar än att göra det under freds- tid.
i krig kan t. II.
in.
en Pitt till- låta sig det, i fred kan inte en Win- dischgrätz göra det utan att bli en vanlig brottsling.
Denna dubbelmoral har varit vår djupa olycka i Europa.
Vi ta.
oss skollov från kristlig och borgerlig moral, så fort vi ha krig.
lever eller är död.
Det är ganska glädjande att (Forts. å sid. 6,) se hur alla de moderna uppfinningarna sammansvärja sig att gagna just ett land av Sveriges karaktär med dess vidder, ödslighet, mör- ker och kyla.
Telefon, bil och flygmaskin att tjäna till föra olika landsändar närmare varann, övervinna avstånden och göra en enhet av oss.
Den ståtliga bragd, som nyligen ut- fördes uppe i Norrland med flygtransport av en sjuk i 40 graders kyla, visar vilken betydelse flygmaskinen har i kampen mot sjukdomen.
Inför en sådan sak måste man ju i Norrland säga sig att nya möjlig- av EVA heter till hjälp i trängande fall ö p p n a t sig även för ödemarkernas folk.
ÅRADS, Versen Det ringer en vers i mitt öra.
jag vet ej om vad den bär bud.
Jag lyssnar men lyckas ej höra i sång dess befriade ljud.
Radion knyter avlägsna orter samman med den övriga världen och f ö r lyssnaren direkt in i huvudstaden.
H a n kan höra stadshusets klockspel, sorlet på ett möte där det kan hända att någon av hans närmaste befinner sig, kan med en enkel formel locka in sångare föredragshållare, uppläsare in i rummet till sig över hundra- lyssnar och väntar.
Det stiger mila vägar, som vore han en trollkarl ur ett sorl som av höljor som slå Tusen och en Natt.
och vinden som sjunger och tiger Sedan kvartslampan och vitaminveten- och tankar som komma och gå.
sk pen uppfunnits, kan man ta hämnd på Och jag känner mitt väsen och vara klimatets oginhet och skaffa sig eget sol- ljus i stället för det som naturen förnekat helas ackord som del av det och fläkt av det osägbara som gavs i de levandes vård.
Den versen som ringer är fången i vågors och vinds melodi, och därför i ordet och sånger kan aldrig d n versen bli fri.
oss.
Och till yttermera visso kommer under- rättelse att Norrland fått en egen radio- källa som skall vara en av d e förnämsta, i Europa.
Det finns snart ingen ursäkt för oss längre att gå omkring som folket i N i - felhem med privilegium på kronisk me-.
Till åbo må antagas Som i trontalet bebådades har K.
Maj: t för riksdagen framlagt förslag t i l l lag om upplåtelse under åborätt av viss jord.
D. v. s. att jord, som och som ej innehaves, tillhör .. kronan.
sen någon sakkunskap i avseende på jordbruk På det hela taget är detta en gan- ska märklig proposition, och man kan inte ha något att invända mot åbo- med stadgad åborätt eller ä r till visst rätten i och för sig.
Men vad är anslagen, må f ö r bil- statsändamål dande av jordbruksfastigheter upplå- tas mot avgäld under ärftlig och för- ytterlig besittningsrätt för obegränsad egentligen tid.
gom skall utvidgas t i l l a t t bli den nya arrendeformen med vissa moderatio- propositionens syfte och vad kommer den att leda till i I Det måste man göra klart för sig.
Inne- sluter den en form som så smånin- I relsen skall enligt detta för- slag utgöra den myndighet, som träf- ner gällande ä v e n enskild jord?
El- far avtal om jordens upplåtande till ler är den i stället grundvalen för åbo samt utöva tillsyn över upplåten den framtida äganderätten till jor- jord.
den, även då med vissa moderatio- Till åbo må antagas svensk med- ner?
Det är frågan!
Och d ä r f ö r är borgare, som råder över sig och sin det beslut riksdagen här kommer att egendom, och åborätten går sedan i fatta, av vida större betydelse, än arv.
Den kan också överlåtas ge- man vid första genomläsandet av för- nom testamente, gåva eller försälj- slaget tänker sig.
ning.
Det framgår likväl av försla- Som svar på denna proposition ha get, att vare sig åborätten ö erlåtes även framkommit åtskilliga motioner, genom arv eller köp fordras länssty- som gå ut på¨ att styckningen av den- relsens godkännande a v vederböran- de som åbo, fast det i avseende på köp inte är uttryckt med full tydlig- het.
Sådan överlåtelse av en person till en annan skall ske skriftligen och på samma sätt som gäller vid köp a v fast egendom Vad överlåtelsen be- tingar sig för avstående av åborät- ten med jordförbättringar, byggnader, stängsel och andra för stadigvarande bruk avsedda anläggningar, utsäde, gröda, kreatur, redskap m. m. skall under angivande av varje belopp för sig upptagas i ' överlåtelsen.
Vidare stadgas att åbon skall vara bosatt å fastigheten.
såvida ej läns- styrelsen på grund av särskilda om- ständigheter medgiver, att han må va- ra bosatt danska annorstädes.
anmärkningsvärd Det är en paragraf, men för att bli till verklig nytta bor-, de den även inrymt något av den nor- ska lagformuleringen om att ” själv bruka sin jord ".
Eller varför icke en arbetstidslag, ehuru i motsatt rikt- ning mot den nu gällande, minst 8 timmars i stället för högst 8 timmars arbetstid!
Åbon skall ansvara f ö r all skatt och Svart • på vitt Förslaget till undantagsbestämmelser för I Det ser u t som vårt Kungliga Serafi- merlasarett vore i granska stort behov av reparation.
I Det närmar sig nästan skan- dal, att detta lasarett, som ju ändå är centrum för landets medicinska bildning och kultur, skall få förfalla så att det ur humanitär synpunkt betecknas som under all kritik.
Utrymmet för klinikerna är för det första så litet, att omläggningarna måste ske i ' väntrummet inför alla de öv- riga patienterna.
I salarna har man så dåligt ljus att de friska patienterna icke kunna läsa och i korridorerna spatsera de igenom och man minst rädda: råttorna.
v ill vara rättvis mot alla människor, skulle * givetvis även de man avstängas från stats- tjänst o. allmänt uppdrag, vilkas pekuniära Under de senaste åren ha kvinnor fått ställlning i övrigt är sådan att de icke äro beroende av sin anställning.
Några kva- rätt att innehava klockarbefattningar ge- lifikationer hos de sökande är det väl då nom i varje fall av Kungl.
Maj: t medde- överhuvud ud taget icke tal om.
Det står lat tillstånd.
Erfarenheten har visat ’ att v isserligen ” när de sökande i övrigt en klockarbefattning lämpligen kan beklä- äro i kompetens jämnställda ” - men de das av en kvinna utan att någon större tillfällen torde vara räknade, när de sö- risk föreligger för att befattningen miss- igt samma kompetens.
skötes.
Tänk, om erfarenheten skulle aktigt, att skjuta den s. kunna v isa detsamma om kv innliga präs- de gifta kv innorna, som praktiskt taget hindra dem från att innehava statstjänst eller allmänt uppdrag, har icke endast fun- nit talesman inom ¨v år svenska riks- dag.
Äv en i Norge har förslag t i l l en ny lag i liknande syfte sett dagens ljus.
För- slaget föranleder tidningen ” Norges Kvin- der ” till en pepprad artikel.
I Denna attack mot gift kv kvinnas förv ärvs- väcka ett ramaskri ogifta, säger tid- sin – kv innan åt sidan för och de ogiftas skull.
således en plats till- sittas efter en noggrann och intim gransk- ning av den sökandes privata förhållanden.
.
Den stora frågan ar ju om vederbörande kan tänkas behöv a anställningen rent eko- nomiskt sett.
Konsekvensen bör giv etv is bliva, att alla unga kvinnor med välsitue- rade fäder också få finna sig i att bliv a ställda åt sidan.
under utledsna med vara Regeringen och 8-tim- delningen 78 i i Kiruna har behagat bloc- marslagen annan allmän tunga, som utgår för fastigheten.
klara, att de icke ämna upphäva blocka- den, förrän skolrådet har anställt vid sko- lan den vaktmästare som avdelning 78 vill.
Att avdelning 78 bär sig konstigt åt, må ju vara hänt, men att samtliga myndighete- ter godtaga 78:s konstiga beteende är värre.
Skolan har varit stängd under 2 veckor och under tiden har skolrådet böjt sig för blockaden i hopp om att 78 skulle inse s i t t ” misstag ” Men när 78 fortfarande visade sig lika hopplöst sinnesförvirrad djärvdes skolrå- Bryter åbon mot bestämmelserna i Regeringen har nu framlagt för- lagen, är åborätten förverkad.
slag om att göra 8-timmarslagen per- Avgälden bestämmes för 20 år i manent.
Bakom detta förslag ligger sänder om särskilda omständigheter en kraftig opinion inom arbetarklas- inte föranleda annan överenskom- sen, utökad med alla dem, som anse, att provisoriet varat tillräckligt län- melse.
Avgälden skall bestämmas i ge, a t t lagen är utprövat ad, och att naturaprodukter och e f t e r en avkast- striderna omkring densamma böra ta ning under medelgoda år men utgår i slut penningar e f t e r senast bestämda me- I Däremot bli även 8-timmarslagens det övergå från att hålla sammanträden, delmarkegångspris.
Detta är ett myc- vänner betänksamma i n f ö r socialmi- varav de flesta ledde t i l l platt intet till att öppna skolan I sanning ett modigt t i l l - nisterns förslag att utsträcka lagen till ket lyckligt grepp på förhållandena, ty allt arbeta, av en mom de små f ö r e tag!
därigenom stiger och sjunker avgäl- tag, som hittills stått utanför.
Där- den i samband m e d prissättningen på med skulle visserligen Sverige kom- det som jorden frambringar.
ma upp t i l l Washingtonkonventionens Nu räcker det inte med M.
O, och J. O. I likhet med att man tillåter sig be- av 1919.
Men dessa ha längre.
De ständigt återkommande och alltid lika pikanta tv isterna vid proffessors-, tvivla att länsstyrelsen ä r rätt forum kunnat genomföras i he- stränghet.
Och genomfördes utnämningarna påkalla äv en en U. O. an- för den egenskap av barnavårdens kätterske professor Lundstedt i högsta väktare i länet, som tillerkän- U. O. är uttytt Universitetens nes den genom¨ de nya barnavårdsla- man men torde väl närmast bliva garna, ställer man sig tveksam för, orätt for misshandlade professors- om det ä r lämpligt att länsstyrelsen n u också skall vara högsta myndighet för åborättens tillämpning och över- Till e o. notarie i Göta hovrätt har an- vakande.
Det är givetvis den enklas- timmar om dygnet?
För hela grundtanken i Washing- tagits jur. kand. Birgit Spångberg.
Blott te utvägen, men kanske vore hushåll- – * bestämmelser ingenstädes ningssällskapen bättre skickade för tonkonventionen det bättre modi fierad sådan uppgift.
Åtminstone be- hövdes där vid sidan a v länsstyrel- en ter.
!
Märkligt nog tycks inte ens inom¨ &lt; ' ~ n i - kapitlen råda någon meningsskiljaktlighet na kronojord skulle + med upplå- i detta avseende utan dessa hava tillstyrkt telse enskild äganderätt eller och Kungl.
Maj: t bifallit sådan hemstäl- åtminstone med möjlighet för inne- lan, där i i i i rigt laga kompetens förefun- havaren att inlösa jorden att besittas nits.
D Det har sålunda ordentligt fastställts, med full äganderätt.
Hr Lindhagen att en kvinna v erkligen kan sköta en kloc- har också motionerat om beskattning karbefattning.
D Då anses tiden vara inne a v jordvärde eller jordvärdestegring.
for att slippa besväret med för varje fall 1926 års riksdag skall behandla särskilt beviljat tillstånd av Kungl.
Maj: t. frågan om upplåtelse a v viss krono- I denna avsikt har vid årets riksdag av jord under åborätt.
Det vore önsk- Vi börja bli på skolstrejker nu.
kyrkoherde Pehrsson (h) i Göteborg väckts värt, att 1926 års riksdag i samband ii sådan liten strejk som den föräldrarna en motion om att lana åtgärder måtte därmed tog upp grundproblemet om i Finnbacka, en liten by i Rättviks finn- vidtagas, att kvinnor äga rätt att söka och mark., förklarat på sina telningars väg- innehava klockarbefattning.
jordfrågans.
lösning.
Eller skola vi nar, ar alldeles för banal för att väcka förbundna ögon lösa detalj efter uppseende, Och förresten är den synner- detalj till dess vi e n vacker dag fin- ligen försvarlig.
Det lär nog fler na, att den s k. jordfrågan är löst.
än Finnbackabarnen, som skalle strejka, om de kommenderades att gå I ½ mil om Men då säkerligen på ett helt annat sätt än önskat och menat.
Då kan- dagen i en terräng, där det inte finns så mycket som ett skidspår en gång.
Och nu ske det skall bli möjligt att väcka in- vilja föräldrarna ha en skola för sina tresse f ö r jordfrågan och dess ända- små i Finnbacka för att de skola slippa målsenliga lösning.
Bara det inte - är traska den långa vägen till Bingsjö folk- skola.
En ganska rimlig begäran från de- för dent.
ras sida sett åtminstone.
Men det är som sagt en helt vanlig skolstrejk.
Det kan man däremot inte pre-, cis säga om strejken i Tuolluvaara.
Den har blivit konstigare och otroligare för var dag, som gått.
Den kommunistiska av- e är n.
] (ves, slutning till än att Sve- en gång förut har en kvinnlig notarie in- 8-timmarslag, skriv its i hovrätten.
en bokstav lig an- konv entionen, som inte
Redan innan behörighetslagen trätt En dito 40 ar gammal också i kassa- tjänst ordinarie sedan 1909 och gift med vilket som bekant skedde den en förste kontrallör i 24:e löneklassen Diskussionen om gift kvinnas rätt 1 juli 1925 väckte hr Lindberg (s) har varit ledig 471 dagar eller 26 %- till förvärvsarbete uppvisar en sådan i andra kammaren vid 1925 års riks- 5-årsperioden Makarna ha ett barn iver i kampen och en sådan mångfald Ett kontorsbiträde sysselsatt med enk- av argument att man nogsamt förstår dag en motion som praktiskt taget lare göromål 42 år gammal och ordinarie gick ut på en ändring i denna lag sedan 1920 har varit ledig 863 dagar eller h u r viktig saken är Han motionerade nämligen om en ut- 47,5 % av 5 - å r s p e r i o d Gift med en ad- Den nyligen förda diskussionen.
redning huruvida och i vad mån en vokat Makarna ha två barn Exemplen där man sökt fastslå en viss inkomst- mångfaldigas begränsning skuIIe kunna vidtagas i kunna Enligt avlöningsreglementet för kom- summa för gift man såsom gräns för gift kvinnas rätt att innehava munikationsverken bestämmelser åtnjuter behovet av hans hustrus yrkesarbete.
tjänst och allmänt uppdrag.
Första gift kvinna C-avdrag under 3 månader för tiar varit mig, som väl många andra lagutskottet.
som behandlade frågan ledighet under havandeskap Detta kan stor glädje Ty det är ju nu tyd- avstyrkte enhälligt densamma Utskot- bliva rätt så kostsamt för vederbörande till ligt att man nått fram till en absar- tet framhöll därvid att den rådande ett annat postkontor hade två kvinn- ditet, som klart ådagalägger hela pro- arbetslösheten som var det enda mo- liga tjänstemän under förlidet år ledigt blemställningen orimlighet.
tionären hade att anföra till stöd för för havandeskap och åtnjöto under denna har kommit i ett sådant lä- sin motion måste anses som en till- ledighetstid ungefär 500 kronor vardera ge Saken, att många vänner av kvinnorätt fällig fristidsföreteelse och kunde ic- och kvinnofrihet ha tappat lusten att ke motivera sådana undantagsbe- Den förutsättning på vilken niotio- slåss med ord.
- Vilka härvor av stämmelser för de gifta kvinnorna, iiiiren bygger sitt resonnemang att falska argument, vilka snår av oklar- " som dem motionären ville vidtaga staten hör hava icke endast en ener- het.
vilka avgrunder av oförståelse!
Motionen avslogs utan debatt och gisk och fullt arbetsduglig arbets- Vad ville man e j ge för en verkligt En motion till innevarande års riks- gång grövre och lättare stilen och den votering i första kammaren kraft utan att även denna arbetskraft mänsklig synpunkt, en verklig saklig- dag, som väckt en viss uppmärksam- otaliga mängden biografer synas bäst kammaren föranledde den en kort de- till fullo bör utnyttjas är ett axiom, het!
är hr Adolf Dahls ni. '
fl.
om åt- motsvara publikens smak.
Vidare het, I vote- batt varefter den vid företagen om vilket intet behöver ordas.
Efter Kvinnorörelsens mål har alltid va- gärder till främjande av den svenska har radiotekniken på sista tiden upp- ring avslogs med 90 röster mot 79 behörighetslagens ikraftträdande har rit frihet för alla kvinnor.
En grupp sceniska konsten.
Den har blivit fö- stått .. Motionären franihåller att Vid innevarande års riksdag har hr det emellertid visat sig, menar motio- kvinnor har på långt när e j ännu nått remål för åtskilliga uttalanden och t. statsmaktenia förut gått in för att Lindberg Aterkoiiiniit med sin motion nären att energin och arbetsduglig- friheten de gifta.
Och kampen mot o. m. kommit pressen att stränga sin stödja scenisk verksamhet.
Med be- tonande av särskilt den högre drama- Att bemöta hr Lindbergs motivering, heten hos den arbetsstock, av vilken (leras framträngande till målet är mindre viilljudande lyra.
Motionen börjar med en redogörel- tiska konstens stora betydelse, slutar som är densamma nu som vid föregå- staten betjänar sig håller på att sakta hård Förgäves har jag grubblat över, se för den sceniska konstens betryck- han med att föreslå att riksdagen ende motion skulle endast vara ett men säkert sjunka.
För att belysa den lägre arbetspres- varför man byggt så starka murar ta läge i närvarande stund, vilket yt- måtte anhålla om en utredning angå- återupprepande av vad Tidevarvet yttrade i frågan i nummer 5 av tid- tation, som speciellt de gifta kvinnor- kring de gifta kvinnorna.
Ligger där terligare försvårats genom den för- ende den dramatiska scenkonstens all- na ha att uppvisa i jämförelse med bakom detta en instinktiv omvårdnad flackning av smaken, soni otvivelak- männa tillstånd och behov med vikt.
ningen för år 1925 tigt ägt rum under de senaste åren.
lagd vid den medverkan och det un- H r Lindberg har emellertid i år sina manliga kamrater, har motionä- av hemlivet?
Man har länge sagt 1-itstspel och revyer i den på samma derstöd som från statsmaktemas si- fått stöd för sin motion av hr Öhman ren från postverkets Stockholmsdis- detta.
Men ingen tror längre på den da kan anses påkallad för konstens (s), som iiven han hemställt om en trikt Lustspel ett utdrag över de gifta där ömsintheten.
De glimtar av kvinnornas tjänstledighet under ' fem- kvinnoliv bakom murarna som lit- främjande inom landet, och att K. utredning angående begränsning av årsperioden 1920-1925 och ur denna teratur och muntliga vittnesbörd Maj:t sedan måtte framlägga för gift kvinnas innehav av statstjänst dem t. ex. till kontorsstolen liksom riksdagen det förslag, som denna un- hämtade ovannämnda tre exempel.
och erfarenhet givit oss, ha öpp- och allmänt uppdrag till ett ' heligt frihetens altare!
Det ä r dersökning kan föranleda.
Exemplen kunna emellertid mång- nat Våra ögon för mycket Iidande, ut från faldigas enligt motionärens egna Hr Öhman går “ O herre, det ligger förbannelse i att mycket lätt att tala hånfullt och iro- Ilet är många motioner, som begära niskt och dräpande om kvinnomän- en helt annan utgångspunkt än Det torde dock bliva ganska svårt for Vara kvinna ", säger i en indisk saga en s. k. utredning.
Vad den här visserligen hänvisar även vederbörande enär han sorgfälligt hustrun till sin herre och make Och skor - men det iir icke lätt att förstå åsyftade utredningen skulle medföra han På den stora arbetslöshet, som plockat ut de tre högsta siffrorna.
gammal dam sade en gång till dem svårt att säga Ett rättvisare och Kanske just gifta kvinnor av verk- mig: " Ni unga hustrur ha det bättre nella vilka fall beteckna enligt fullständigt vad lig själanöd drivas i yrkesarbete ändamålsenligare statsunderstöd, ag- han lägger meddelats exeptio- än vi hade det ..
Ni ha större frihet.
Vem vet?
Vem rannsakar h j ä r t a n nat att bevara och främja den värde- cerade till statstjänst, fulla och äkta konsten - så framgår oss på postverkets Stockholmsdistrikt.
Men - jag hade en vävstol - och även en annan syn på saken.
I moti- motionären Men det är lättare andra “ fall ” har dess- jag har vävt mig fri från mången Vem vet så särdeles mycket om hur det av motionen.
veringen.
till hr Öhmans hemställan utom råkat bliva litet felaktigt, enär sorg. "
just moderskapet gjort dem rika till sagt än gjort Ty det är nog med heter det nämligen: vederbörande postexpeditör 15:e är De gifta kvinnor konsten som med p o l i t i k e n Det är.
- icke enbart iver om fäderneslandets Behörighetslagen har varit tillämplig ett gift med en förste kontrollör i 24:e som.
andra kvinnor.
" Den självstän- arbetsfrågor, tänt arbetslust i bästa som driver det politiska spelet, halvt år och det har redan hunnit visa s i g löneklassen enligt vad motionären diga ekonoinien är nyckeln till fri- Och framför allt gjort mog- icke heller är det endast kärlek till heten och såsom sådan nödvändig, inte minst för den gifta kvinnan na?
konsten, som leder det dramatiska.
De som då peka på hemmet och Mot det nät, som spinnes av person- (Tidevarvet n:r 48 " En segsliten dis- säga Se denna rika värld för all liga intressen, småsinne och avund- kussion ”) Saken synes mig så enkel, att jag tycker det behövs ej ordas kvinnoverksamhet!
de som säga så vi- sjuka, omslutet av pressens hägn, står mer om den saken.
Att även ambi- sa sig vara hopplöst bakom.
De ha icke verklig konst maktlös.
En farlig tiösa drivkrafter finnas förefaller sett, eller icke velat se, att en revo- konkurrent - det blir ofta erkännan- mig lika naturligt .. lution gått fram över hemmen och det åt en konstnärlighet av Guds nå- gjort det nöd- de.
Att en del gott folk dock finner att denna pass märkvärdigt, att det be- vändigt att öppna dörrarna utåt för, Man känner sig tveksam inför, att detta statsmakterna skulle kunna råda hot det gäller då också att använda sig av fullt arhetsduglig arbetskraft t.
Vad industrialismens genombrott för dessa förhållanden.
Men K.
Hur ter sig då behörighetslagens verk- betytt för hemmen ä r så ofta påpe- Maj:ts utredning kanske i varje fall ningar inom de affärsdrivande verken?
Jo, kat, att därom e j mer behöver ordas.
skulle kunna klarlägga åtskilligt.
Må- en hel del gifta kvinnor hava där ordina- Men en annan sak tarvar att man hända vore det icke u r vägen, att lik- rie anställning och dessa kunna icke pres- tera den arbetsduglighet som är nödvän- nämner den: det sexuella livets för- soni där nu finnes en justitieombuds- dig i ett affärsdrivandr verk.
Därtill kom- man.
och en militieombudsman, där ändring.
mer i de allra flesta fall, att deras män också blev en ombudsman för att till- hava anställning i samma verk i högre lö- varataga både konstens och allmänhe- negrad och således intet ekonomiskt nöd- läge föreligger för deras kvarblivande i helt enkelt upprörande missvisande.
Ä n har du enväldsja vid själva him- föder två tre - mellan dem lir där tens intressen.
tjänsten Men herr Öhman har gjort de arbe-.
lens dörr: ett svalg befäst.
I rent yttre avse- För att belysa dessa förhållanden tande kvinnorna en tjänst, om han Än släppes åsnan in.
och blir utan- ende är skillnaden stor emellan hen- har motionären anfört några exempel, l ä r t dem, ' hur de ha att svara en för.
för.
som genom en rad av år, 20 kan- tagna från postverkets Stockholmsdi- alla och alla för en i fråga om huru de eller mellan bar- sig.
Att de äro noga påpassade, nalkas slutet av sin långa livslängd strikt.
postexpeditör 5o år att söker sak mot dem veta de som sanning och fogas in som skim- net hon bar inom sig och barnen som rande legend.
i kvinnofrigörelsens levde ikring henne mellan i kassatjänst och ordinarie sedan 1904 har förut, De måste, ogifta och gifta lika, salighetens levandet mellan den ofödde och det under åren 1921-1925 tjänstledig in- eller i varit procent av 5-års- genom obeveklig sammanhållning, ge- martyrhistoria.
verksamma yttre livet bland de väx- alles 645 perioden 35 %.
hennes man är portas- nom ambition och aktpågivande arbe- åsnan, ande barnen - och henne, som blott sistent i i 5: c löneklassen.
Makarna äro ta på a t t hålla sin ställning inom de väl för kvinnan, och nu å r ägnar sitt liv åt dessa hon några korta underfulla barnlösa.
arhetsområdeii, som äro hotade.
Sta- pendlingar ten som arbetsgivare är förebildlig även på kyrkans dörr och vill bli in- i Att det själsligas daning och växt Undantagsbestämmelser och utmot- släppt såsom Präst. "
bli olika i de båda fallen är så- Han forsätter längre fram:.
skall ning från statens tjänst skulle olyck- ledes redan av mera yttre grunder ligt inverka på hela arhetsmarknaden.
“ Det är icke som drivit klart.
Den allra närmaste åtgärden blir nu fram kvinnorna till altaret och pre- Och om de mera inre grunderna för kvinnorna att ge uttryck åt den dikstolen Det är social för en väsentligt olika själsläggning opinion som finnes inför dessa at- konkurrensbegär, likställighetssträ- hos de båda kvinnotyperna ar det tacker på behörighetslagen.
svårt att tala, då ju ingen inifrån Det finns andra ännu mindre sym- lust att känner båda Javisst!
och farligare sätt att sätta be- vara lika fria i valet som andra med- Klart och tydligt, står det för OSS u r spelet utan att borgargrupper Den allmänsannin- till slut, att så länge icke varje kvin- ra dess bokstav Detta kan göras av na, gift eller ogift, fattig eller för- erkännas mera förfarna krafter inom statens gen mögen, har rätt till det arbete, som Förmodligen har Oljelund verk.
Till detta allvarsamma faktum hon önskar och förmår att utföra, så arat, att dock verklig själanöd kun- få vi återkomma längre f r a m nat driva fram kvinnor till vida tri- länge äro kvinnorna icke fria.
vialare ting än altaret.
Driva fram Clara Wigforss.
i kraft av stats- På Konstens nödläge andra ord.
en råder kvinnor Vilka äro fullt kvalifi- deras synpunkter på samhällsfrågor ~ I ne för van
Teosofernas Messias Människans röst Hälsning från Amerika Kära Är det T i d e inte v a r v intressant et att hissarna i Woolworth building, v ilka äro de högst Genom världspressen går meddelandet också ibland stiga ner till jorden för atttrilerins.
broderskap, uppövning a v intel- Långt från fäbodstället städerna, långt arna ligger på en från av by- de att teosoferna i Adyar i Indien den 12 göra en insats i en härförares, ett g e n i s lekt och känsla särskilt för det goda och gående och snabbaste i världen, skö- tes bara av flickor?
Med dessa hissar januari hälsat den nye Messias om vilken eller en profets gestalt.
Teosoferna anse det sköna samt en träning av hela männi- transporteras 35,000 personer om dagen.
höga åsar, som lugna och djupt blå- deras “ mästare ” så länge proferat Ny- sålunda att såväl Buddha som Kristus va- skan att alltid hålla visionen av idealet nande, lyfta sig över dalarna, så långt heten torde vara värd mer än en skämt- rit sådana inkarnationer i det godas jänst.
klar för sin inre syn och handla i enlighet hisskötare Man är mycket De aro nöjd inalles med 38 flickorna stycken som och sam notis, Ty av allt att döma stå vi här Därvid är att marka, att den gudomlige an- darmed.
T. i i man ser.
Skog överallt, mörk skog, man har ordnat synnerligen v i i för drni.
Vad man saknar i hans ungdomligt frej- Så arbeta de i skift på I 1 / 2 tim, med 1 / 2 icke inför någon humbug eller världslig den tar sin boning först i ett utbildat red- och endast sällan stiger den vita rö- maktlystnad utan inför en allvarlig ideell skap - s var Kristus en vanlig människa diga förkunnelse är den bagrund av tim, vila emellan varje, inalles 7 1 / 2 tim. ken från människans hem.
rörelse.
som hör uppfattas ur sina inre för- ända tills anden steg ned i honom då han sonligt.
erfarenhet av lidande, varförutan om dagen.
De har i n mycket trevlig uni- Det är sommar, inne i dalarna lysa utsättningar med sa mycket allvar, som vid 30 års ålder gav sig ut att predika.
ingen verklig kontakt nås med människo- form -- brun med vit nervikt stärkkrage, björkarna och gräset står högt med det ar möjligt för den oinvigde att pres- Nu ha trosoferna K i t t och väntat i 15 hjärtanas djup.
Klart talar han också om Deras lugna precision och absolut osvik- år på att gudomen skulle manifestera sig - och däri skiljer sig i sanning den nye liga sinnesnärvaro är väldigt imponerande blommor.
K o m a g å tungt och heta.
tera.
För omkring 15 år sedan bildades en på nytt.
Deras förhoppningar ha allt be- världsläraren från världsfrälsaren Kristus tyckte jag.
lyfta i bland sina huvud, så bjäll- Mindre imponerande är däremot det sammanslutning utifrån det teosofiska stämdare koncentrerat sig på den av An- - att han företrädesvis vänder sig till en ran klämtar.
Men det är bara för att samfundet.
" Stjärnan i Öster ".
vars syfte nie Besant utpekade indiske ynglingen intelektuell elit i världen, ja.
han vill ska- faktum att Staten New York är i färd idissla.
Myran Strävar på marken,.
var att bereda väg för den om några år- Krishnamurti.
Och i somras på “ Stjär- på en ny aristokrati i varje land, vilken med att skärpa redan befintliga lagar om grodan hoppar som en klump vid tionden väntade världsläraren.
samtidigt nans ” sommarläger i Holland kunde Mrs skall bli den kärntrupp.
som tar hand om restriktioner för kvinnorarbete, så att kvin- bäcken Bromsen surrar tungt och började teosofernas ledare Mrs Annie Be- Besant försäkra sina anhängare att nu var förståndet och skapar en bättre ordning i norna ej ska ha rätt att arbeta mer i n 48 satlt uppfostra nlgra gossar för att han Krishnamurti förvisso kallad till ritt stnra världen.
tim. i veckan Kedan förut äro ile som vinden rasslar.
I) rtta är alltså iör oss - som tillsvidare regel avstängda från arbete efter kl, 6 e vill sin ankomst skulle finna rn virdig uitpdrag.
Efter m i n m manaders sj51vför- Då hörs den förunderliga göken.
hnning för sin ande.
De grunder.
varpå beredelse har denne nu också framrätt vägra tro.
att andemakter lita sig kom- ‘ (Welfare Law av 1919) Samtliga O m en stund stiger något än un- allt detta företogs, ligga fördolda i det som ilrn nyr världslärareii och hyllats vid mriidrra i samlianal med so-irsjuhilCer - kvinnoormniaIionPr med undantag ar derbarare -- en ton, klar som kristall, ockulta sammanhang.
vari ile ilivim tenso- teosnfcrnas 50-årsjubileum i Aduar.
Till innehördeii i de föredrag, den nyc Mes- Womens National party s t k l j a llctia Ir- hans själp och stöd ha även utsetts 12 sias nu sändes världen runt att hålla i akt klagliga lagförslag.
och så stor, att gökens blir ett ' intet.
ferna äro si hemmastadda.
, I denna ockulta värld försiggå väldiga apostlar i,innti tcosofrrnas Ie (lanile andar.
och mening att göra människorna tiii Iwii- Hur är Sr \ v Y o r k förresten?
Ah, Den lyfter sig högt och breder ut sig strider mdlan onda och goda andemakter.
Vem är då denne Krishnamurti, som an- der och förekomma ännu ett världskrig.
ibland väldigt vackert!
lag skall aldrig mot rymden, den tar ett skönt språng ii ' iand manifrsterandr sig på jor&lt;lcn som sctts vär&lt;fi en så hög k f a t t n i n g?
Son Alla goda krafter äro välkomna i ett så- glömma den underbara effekten av sol- i sitt enkla tonsteg, den.
glider lugnt stora krig.
En god eller ond ande kan t i l l en indisk framstående braman, skrev dant företag.
Men Krishnamurti och belysta skyskrapor mot en bakgrund av tillbaka i sin tystnad.
han redan vid 12 års ålder “ Vid Mästa- hans trogna teosofer skulle varit ännu mer grårosa dimmor den dag min båt gled upp rens fötter ", en liten vacker bok, i vilken välkomna om d ej begått den taltlösthe- för Hudson Och Broadway på kvällen be- En som hört det skönaste i de stora som hade predikas en förening av indisk tanke- och ten att utropa sig till Messias och hann 12 dårande.
Tänk om vi kunde samla alla städerna står gripen och andlös.
O m blir som en uppenbarelse, v viljeträning och kristen tjänande kärlek.
apostlar Världen skulle mött dem med Stockholms ljusreklamer på Birger Jarls- en stund stiger den stora tonen igen, hon fått veta.
att iivet har rena käl- Den ursprunglighet och det djup, som gÖ- öppnare sinne och mindre misstro.
T y än- gatan mellan Nybroplan och Stureplan!
lugn och fin som de stora åsarnes ra denna bok till en liten pärla bland nu har intet uträttats på denna jorden i Sverige är för övrigt inte långt borta här- lor.
linjer.
Den främmande står andlös, uppbyggleseböcker, återfinnes tyvärr knap- fråga om andliga framsteg.
som ej vuxit ute.
På en mottagning med musik i Uni- past i den vuxne Krishnamurtis tal och fram i tysthet och gjort sin inre makt gäl- versity Womens Club i går eftermiddag i åtrå att höra mer.
Men korna ha II.
föredrag.
sedan han nu 28-årig fått del av lande id ett naturligt sätt över människor mötte jag flera damer och herrar, som redan gått.
Det var bara f ö r dem en en utmärkt europeisk uppfostran och är nas sinnen.
Krishnamurti verkar - trots kände Sverige väl och en svensk-ameri- vallkulla ropat.
Från fäboden gick ingen väg, en- överhuvud för " stjärnan i öster ".
Jag dö- ritt ideella mål - mera som en konunga- kansk målare som jag lyckliggjorde med För den främmande från staden dast stigar genom djupa skogen.
Där mer här efter vad jag läst ' i den skandina- denna världen, uppsatt på en sköld att tala svenska.
Och på kvällen hörde blev det Människans röst -- männi- låg stenar och klippblock, höljda av viska tidskriften “ Stjernen ” av hans hand av sin trogna hird I vad mån hirdman- jag en svenskfödd sångerska - Greta ' skan, sådan hon måste Vara ämnad höga, mjuka mossor, grenar släpade Krishnamurti gör dock ett sympatiskt in- nen också i framtiden skola bliva hans Torpadie - sjunga jazzmelodier “ poor broken blossoms and nobodys child.
att vara.
Den främmande sökte få mot marken och det var rikt med tryck av en sund.
ärlig.
ja anspråkslös ung förmyndare är även ovisst.
Teosoferna själva medgiva att de något daring and daunting you are just kind o f se kullan, som hade en sådan s t ä m m a snår Här var fullt a v gömslen och man.
som försöker med all energi predika daton för världslärarens an- wild - - ”.
i andra, vad han själv har lärt sig.
d. v. s. anteciperat ett sådant ljus, en sådan rymd inom skydd för alla djur, som jagas och komst i fruktan för att d * onda andemak-: &gt;,,, &amp;,.
;; -,,, kunde ge er melodien sig, en så samlad kraft.
Till sist rå- jaga.
terna annars skulle breda ut sig ännu me- också Den är betagande i sin vemodiga ra på vår jord.
Deras Messiaskorelse är mjukhet och fasta rytm, Efteråt när vi åt kade hon henne.
H o n var hög och Där skogen stod som högst, nådde till sist ett gripande tidens tecken på män- äkta amerikanska nygräddade panncakes rank, hade stora lugna drag, som hon de främmande upp mannen, som, per-.
,, i son av inbillat sig.
som grumlade.
M e n där fanns något hjälpte dem bära Han höll en t j ä - derunge i sina händer, en liten fu- ling med arggula ögon och stort näbb, som hackade och skrek, så pass den förmådde.
Men mannen höll ungen varsamt mellan sina händer och bad Den främmande går på vintern i den rika staden.
lider att s e hur grymt och ' smutsigt iivet kan vara.
1 Hon kommer att tänka på kullan med den grumliga, litet fräcka blicken, de främmande ’ lyssna hur honan skrot- men i samma nu minns hon hennes kade sitt svar borta bland träden, klara, starkt stigande lockrop.
Det dämpat för att undgå faran.
Det enda säkra - att hålla sig alldeles Gunhild Bergh: niskornas allt uppsluknande längtan efter med maplesirup på en liten restaurant.
dök fred och kärleken herravälde på jorden.
det upp en ljushårig svensk bondpojke efter den dag, som “ vår t r o med beskå- bland kyparna.
förtjust att få tala med oss.
.
dande kröner ”.
Nej, Så erige ar inte långt borta.
Cujus E r.
I ndrea A ndreen-Svedberg ser och lidanden skola lära folken att vara död ännu e j börjat sin rätta Nu när i så många länder d e krön- inse hur omöjligt det är f ö r ett att aera.
Den begynner först nu.
“ De- ta huvudenas saga är all, och i andra.
frigöra sig och isolera sig från de mokratien ", säger han, " har under deras makt ytterligare begränsats, nu andra och komma dem att räcka var- hela 1800-talet i de flesta av Europas först få folken full suveränitet i stäl- andra handen till gemensamt endräk- länder varit en dröm, en illusion, ett let f ö r den partiella som förut varit Gugliemo Ferrero är en flitig man, ros produktion, som denna be- tigt arbete.
ideal.
en utopi som partierna, klas- dem beskärd.
Den s j ä l v s t y r e som Han har många Ännu mer optimistisk är hans till serna, dynastierna använt sig av för folken krävde 1848 som en rättighet det kan ingen, förneka och en modig skyllning berättigad man, det är lika oförnekligt.
Utan goda egenskaper, men han har ingen dato sista b o k “ Demokratien i Ita- sina ändamål.
Det är tid på att vi har numera blivit en allvarlig plikt, att förtröttas och förskräckas fort- humor och han har vidare ett förakt lien ".
ty där förkunnar Ferrero en öppna ögonen och göra klart för oss ty styra folken e j sig själva gives sätter han nämligen att i ett i. ö. från f ö r den övriga mänskilgheten som uppfattning, som är kanske än omo- att demokratien börjar bli en verk- det ingen annan som styr dem Den opposition nästan fritt land i artikel skämmer det mesta av vad han skri- därnare för ögonblicket och det icke lighet, ty den är numera i Europa monarkiska principcn har förstörts efter artikel, bok efter bok manifes- ver.
Titeln " Tal till de döva " t. ex., bara i Mussolinis land.
den om de- den lagliga styreleseformen och följ- av kriget, demokratiens princip är tera sina från dagens mod högst av- som bäres av en hans sista böcker, mokratiens och parlamentarismen.
; aktligen den enda som i dessa tider den enda som oss återstår och den är signifikativ för denna hans djupt snara seger Det lir en övertygelse kan vara stark och livskraftig.
Den enda som kan rädda oss undan vål- vikande åsikter Det .är icke bara mod detta bevi- rotade övertygelse att ensam av alla för vilken Ferrero förut gjort sin till börjar just utvecklas i större delen det, anarki.
En diktatur.
säger F y r - sar, men också en outrotlig optimism.
sitta inne med lugnets, vishetens och talsman, fast icke förut så ivrigt som a v Europa, den ar ännu osäker och rero, kan e j existera annat än som en Att kalla Ferrero optimist förefaller det klara bedömandets gåvor Men denna sista g å n g Det är som kände trevande som alla nya regeringar, kort övergångsperiod Den bär inom måhända en och annan förbluffande, innehållets kärna i denna bok är icke han det sam sin skyldighet att ropa men att stärka den.
hjälpa den.
värna sig fröet till sin upplösning, ty hur det är eljst just f ö r mörksyn och gri- desto mindre optimism.
I dessa t i - den ut för alla vindar nu, då det från den för angrepp såväl från futuris- mycken yttre styrka den än förfogar nigt klander han plägar beskyllas der a v nationalkänslans stegrande.
motparten dagligen och ännu mer ter som reaktionärer är numera en över fälles den av att e j äga folkets framförallt av sina landsmän, v i l k a är det optimism att tro på in- högljutt förklaras att demokratien är skyldighet som intet europeiskt folk fria vilja bakom sig.
En diktatur i parentes sagt e j ägna honom den ternationalismen.
N u, säger han, död och begravd, att den ej blott saknar laglig auktoritet därför kan veneration h a n röner utanför det eg- skall den gamla drömmen om frid ltalien men överhuvud och för all- kan undandraga sig, såvitt det nämli- den e j stanna länge vid styret.
En na landets gränser.
Och det är ju på jorden " äntligen varda f ö r v e r k tid spelat ut sin roll.
Ferrero anser gen vill vara styrt och Samtidigt leva diktator är bunden av sina egna red- visst att det finns mycket i ligad.
Det senaste decenniets kri- däremot att demokratien långt från fritt. "
skap, sina egna anhängare.
Om han CASS-ANDRA nr Ferre- t i, I i
M O-G N. \ J A MA I C A - BANANER övert rä ffa i när i ngsvärde s a m t l i g a f r u k t e r, en stor del vegetabilier och även en del fiskrätter.
kåsör re ce nserade en gång I Dickens ns A.-B.
BANA N-KOM PAN I E T Pick- gå långt om han fortsatte som han börjat Han blev utskälld av insändare, för att han inte visste, n i t Dickens kom- mit långt han kunde.
Omvänt nar Mark Twain skrev sin för- me att så En exemplarisk svärmor ke stil om och Je anne tjusande djupt d ’ allvarliga Arc env bok isades i kröni- folk Har vi råd att andas?
med att som om le dare.
Av A x e l Lundström skratta åt den.
Det var nästan Norlander r skulle börja att skriva Arbe tarnas Bildningsförbund har staterat, att det ar tressera kv innorna mycket svårt för studiearbetet att kon- att bereda iii- ter att inom gifta kv innor bättre möjlighe- vara med I Det var en gång en ung arbetare från För ungefär en vecka sedan f ö r e endast tack vare samhällets sätt att nämnde, att i ett fall (det gällde Cen- förbundet.
De kvinnliga deltagarna i stu- Sydtyskland, som med hänförelse talade rden som dessa hy- tralbadets trädgård) fastighetsägarna kom en artikel i en av de större tid- behandla Humle diecirklarna gå inte upp till mer än 15 om sin svärmor.
Det är så pass ovanligt på nuvarande hö- själva i nit med sin fördel fören- ningarna framhäv ande önskv ärdheten ror kunna hålla i främsta rummet ligt att själva anlägga en park.
De procent av he la antalet, på en del håll och att man kommer r ihåg det.
Men denna av att låta delar av huvudstaden re- ga nivå.
De s A.
B. F. har gumma hade också gjort en i n s a t s efter serveras för parker och likartade draga fördel av Humlegården äro i nd att återfå det utlagda procenten är lägre i andra planterade områden Tidningen påta- ickv de som promenera i den, utan ökade hyror.
För att en inför detta faktum tagit den kursen att sin förmåga för arbetarkv innornas hö- lade det gängse sättet att utv idga och de, som äga kringliggande fastigheter.
ärd skall vara ekonomiskt inte bara klaga ra kv innornas bristande jande Hon samlade regelbundet hos sig I bebygga staden, som gjorde denna t i l l Den extrainkomst, som parkens när- genomförbar måste ökningen i tomt-.
intre sse utan undersöka i vad mån det går åtta unga familjers barn för att bereda varo ger dessa husägare, existerar en- värdet verkligen kunna disponeras för en v veritabel ” stenöken ”.
Liksom ägarna av husen att få med kv innorna ” genom att anordna mödrarna tillfälle att besöka studiecirklar.
a vi frånv varon av tillräck- dast och allenast tack vare en samhäl- ändamålet.
t rädgård icke kurser i ämnen, som intressera dem i. ex. I Den unge mannens ögon lyste n ä r han parkanläggningar som ett sjukligt lets anläggning, I och skulle försvinna kring Centralbadets bostadshy- talade om \ in, gen hustruns och kamrater- tillstånd hos stadskroppen, och önska med anläggningens borttagande.
Men skulle bekostat sin trädgårdsanlägg- barnav vård, befolkningsfrågan, att skaffa bot därför, är det nödvän- därför är det också rättvist, att just ning om de icke ansett sig kunna ta gien, födoämneslära, hälsolära, praktisk nas hustrurs vakenhet och studiehåg.
digt att taga reda på icke blott orsa- de, som genom samhällets försorg fått igen utlägget i form av hyresöknin- sjukv vård. ” I Denna sv ärmor skulle kunna efterliknas ken till sjukdomen utan även den rät- denna fördel, skola vara de som be- gar, kan icke heller samhället utan e n och mångfaldigas, j a bli en institution ökning a v skatterna utföra parkan- Till en viss grad är detta naturligtvis tala vad den kostar.
ta metoden a t t behandla den.
Öv erhuvud taget: hur många fördelar det i frågavarande fallet nöjde Varför skall staden för dessa hus- så länge tomtvärdessteg- en riktig plan, men A. i !.
F. bör akta sig skulle inte kunna utv innas av en organi- sig tidningen med att konstatera, att ägares skull underlåta att bebygga ringen tillfaller enskilda.
Vå Våra nya parkanläggningar böra för att göra en klyvning mellan kvinnliga serad inbördes hjälp bland de gifta kvin- De som bo invid den orsaken t i l l frånvaron av parker och Humlegården?
och De, som därför bekostas genom indragningen och manliga studier.
Befolkningsfrågan norna både vid sjukdomsfall och då de be- planteringar var ” höga tomtvärden ”.
endast få ju erlägga full i de, valuta.
promenera få i form av av jordräntan.
Detta innebär visser- bostadshygien ä r o precis lika viktiga f r i - F För.
dem som satt höv de frigöra sin tid t. ex. för att be- i n i denna fråga radikal omläggning av sam- gor för manliga bildningstörstande och söka v i i studiecirkel.
Det borde ske grupp- är det väl bekant att denna upptäckt direkta och indirekta skatter deltaga Iigen i bekostandet av dess underhåll.
De hällets finanser försvara sin plats på den allmänna studie- icke tillhör de allra nyaste.
Även bo- vis efter stadsdelar.
av enda, som icke ge samhället ersätt- omläggning temedlet, jordräntans indragning till ning för den fördel de draga av par- åskådning.
Hittills har ilet förekom- planen.
Inbördes hjälp f ö r att underlätta arbetet det allmänna, har länge varit känt.
S ä r man tänker efter, så förefaller 15 är gammal svensk sed.
Man hjälpte f ö r r it som den naturligaste sak i Det är ett välkänt förhållande, att ken, äro ägarna till de kringliggande m världen, att de genom samhällets åt- gärder och utgifter skapade värde- % kvinnor i studiecirklarna inte så litet.
v varann att byka, slakta, skörda, bereda lin.
om en stad bekostar parkanläggningar husen.
stegringar skola tillfalla ett antal per- S i f f r a n skulle bestämt kunna okas.
om det S a m m a vackra tanke borde kunna återupp- för b e f o l k n i n g e n s trevnad så bruka Lösningen a v problemet att de intill parkerna belägna husens hy- staden fler ” lungor ” är därför icke så soner, som icke förtjänat att få dem.
gjordes några praktiska anordningar f ö r livas i moderna former.
ror stiga.
Så säger professor Bris- omöjligt.
Om, såsom professor Bris- Vilka grundsatser vi än må ha i våra man i sin lärobok Nationalekonomi.
man säger, tomtvärdet ofta ökas lika vanliga transaktioner, s å anse tydli- ” Allra klarast är förhållandet i såda- mycket som en parkanläggning kos- gen de allra flesta av oss allt fort- tia fall, som då staden anlägger en tat.
s; böra sådana värdestegringar farande, att det vore alldeles orimligt, spårväg eller en park Hyrorna i de uttagas av tomtägarna för att göra om vi endast en gång betalade v i r a hus, som ligga i närheten av anlägg- det möjligt att förse staden med det parkanläggningar i stället för att, som ningen stiga då, och därmed ökas behöv liga antalet ” lungor ”.
nu sker, betala för samma sak en gång Alla måste följa med sin tid, även höns tomtvärdet; fastighetsägarna kanske ' Tidningen som tagit upp frågan till i form av ökade hyror.
och hönsskötare.
Göra de inte det.
så g å r, ofta få lika mycket i oförtjänt värde- det galet.
Det duger inte längre i England voro I i form av läggningar, sig ' ' '.
— folkmajoritetens " ' ' skaffa Följ med din tid stegring, som hela anliggningen kos- tat, och stadens invånare få d å, kan man säga, betala densamma t v i gån- ger om.
Hyrorna i de intill Humlegården belägna husen äro högre än i likartade hus vid en vanlig gata.
Då det icke är dyrare att bygga ett hus vid denna park, är det tomtens värde, som av- gör skillnaden i hyran.
Om staden, som är ägare till H u m l e g å r d e n, i stäl- let för att låta denna kvarstå som park bebyggde den, eller låt oss säga endast kringgärdade den med ett fem- våningshögt plank, skulle hyrorna i de närliggande husen sjunka.
Det ä r sälja ett agg som färskt eller ens ny- värpt.
Det a r alltför tänjbara begrepp, misstänkta sedan ilen tid.
d i bondhustrur- na gömde äggen i veckotal f ö r att f å några tjog att fara till torget med.
Nu köper den engelska husmodern endast ägg.
som stämplats med sin värpningsdags datum.
E x a k t skall det vara.
De utländska impor- törerna ha vant husmödrarna vid att deras stämplade ägg ä r o pålitliga.
D ä r f ö r förr- dras de f r a m f ö r d e inhemska, ty i Eng- land har man inte brytt sig o m dessa ny- modigheter.
Ända tills man märkte, att man började bli alldeles utträngd från marknaden.
att binder parlamentet, så darrar han i kunna utreda för oss själva, därför stället själv för d e n allmänna opinio- att vi vilja alltid det motsatta mot det nen så som ingen folkvald styresman vi vilja.
V i vilja krig och fred, makt det gör.
Den som för att hålla sig och rättvisa, tyranni och frihet, spar- kvar vid makten bryter sönder la- samhet och slöseri, säkerhet och även- garne kan e j få andra att lyda d e tyr.
Aldrig har det funnits en tid lagar han i sin tur instiftar.
så oharmonisk och så full av motsä- Att demokratien nit så ofta utdö- gelser som denna. "
mes.
anser Ferrero bero dels på att Men längre än till dylika allmänna vid vi hittills Gett därav, som sagt.
uttalanden går e j Ferrero.
Han anty- e j varit annat än vacklande försök, der att folken måste nå fram till en en falsk demokrati.
Dels också på större politisk mognad, så att alla tie- att man ofta begår det misstaget att las i n i partier vilka sedan halansera på det demokratiska styrelsesättet varandra i f r i och öppen tävlan, vart skylla de fel, som är tiden.;.
och som och ett njutande av precis samma består i att ingen längre vet vad han rättigheter som det andra.
Då först eller hon egentligen vill.
” Inom alla skall man slippa undan den hittills- partier, inom alla klasser, i alla sko- varande demokratiens brister, vilka lor, i alla institutioner, i alla stater.
Ferrero anser så stora att han förkla- nästan skulle jag vilja säga i alla rar sig för s i n del aldrig ha velat till- samveten, med undantag kanske för höra en lagstiftande församling.
Men några mycket få, st rida motsägande verkliga riktlinjer, ett klart program teorier, förhoppningar och intressen ger han e j.
Och det kan ej neka&lt;.
med varandra.
Vad är det vi vilja?
a t t m a n då man slutar denna bok Det är ett mysterium, som vi aldrig nästan bättre än förr förstår det ~ n a m n, som hans inhemska vedersa- kare fästa på honom: Cassandra.
Ferrero har siargåvan, det är visser- ligen sant.
Det finnes ej en bok av honom, där man e j möter originella analyser och skarpsynta förutsägel- ser.
Men också inte en enda, där icke allt detta skämmes av dels den redan antydda alltför stora tilltron till den egna profetiska blicken och dels av en egendomlig overklighet och för- domsfullhet, som gör tien så ofta s$ skarpsynte förunderligt skevögd, stundom rent av blind.
Det är något utmärkande för Fer- rero, att han på en gång är föränder- lig mer än vad egentligen kan anses lovligt och¨ hårdnackat envis.
Han misser han tidigare givit.
H a n hål- ler samtidigt orörligt fast vid vissa en gång aniiammade teorier.
H a n sä- ger t. ex. att han anser det som sin stora förtjänst, att han för ett Euro- pa, som i förtvivlan att finna ordning i kaos, förlorat tron på att ordning överhuvud kan vinnes igen, predika nödviindigheten av denna tro.
Men även den som sympatiserar aldrig så uppriktigt med det han i samband därmed säger om det sakernas till- det är kanske ytterst därigenom hans mångfaldiga protester under och ef- ter detsamma lämnar en i allmänhet så likgiltig.
Han har då han analy- serat den sista stora kraftmätningen varit för upptagen att finna paralel- ler i fjärran och nära tid för att hinna uppfatta att alla ' likheter till trots, dock varje nytt " upprepande " innebär s i mycket verkligt nytt, att det därigenom blir olika det föregå- ende.
Han har sett så att säga krigets mer honom att häftigt fördöma des- poti och förtryck, illegalitet och få- land, e j dess spirituella.
Att fascis- välde, kan ej undgå att undra om ej men där den uppträder som renast Ferrero i själva verket kallar ” oord- ning ” blott en viss med hans teorier överensstämmande författning, en för visso mycket mänsklig stånd- punkt.
men ej en som riktigt klär den som vill vara allseende.
Trots sitt myckna ordande om kri- älskar att kasta fram hugskott, som sedan aldrig fullföljas, häntyda på framtidsperspektiv för vilkas för- verkligande skälen aldrig tydligt an- ges, i vaga ord skissera konkliisioner gets revolutionära inverkan har Fer- som alls e j stå i samband meil pre- rero liksom aldrig upplevat detta - representerar ett nytt sinnestillstånd, har aldrig gått upp för honom och därför faller hans skoningslösa och i mycket berättigade kritik ofta till marken.
Det är kanske, när allt kom- mer omkring ej så underligt att hans böcker fortfarande få tryckas.
De intressera, men de övertyga icke.
.
.
.
.
.
T I D E V A R V E T 6 Kvinnofrid i Göteborg Kv innofrid, studentmössa och herrtycke ä r o, ständiga problem endast med något växlande aktualitet och städse lämpliga som spaltfyllnad.
För varje gång konsta- terar dagspressen med rörande enighet att av det förstnämnda finns platt intet, av den andra kategorien alldeles för mycket och av den tredje finns det mesta i fanta- sin.
Sen stå vi på samma fläck igen.
Och det må nu vara hänt vad studentmös- sa och herrtycke beträffar.
Längs horisonten (Forts. fr. sid.
1.)
Men de eviga lagar, under vilka vi lyda veta icke av några dispenser för krig.
Det är synd om de stackare, som vant sig vid krigets moral och som fortsätta som de äro vana, när de plötsligt stöta på en helt ny fredsvärdering av Hela tillståndet i sitt uppförande.
Ungern är betecknande för ett land, som aldrig i sitt hjärta slutit fred och som tänker och handlar som om det ännu vore krig.
, lämna 12,000 motorplogar på kredit.
Men man må undra, om det inte ä r hans gamla motorplogsdröm som för- mått honom att avvika från sina eko- nomiska principer.
Han tar kanske risken för att de 12,000 plogarna i Rysslands jord måtte arbeta för fre- dens sak.
liksom hela Amerika har Ford två naturer: en idealistisk och en matera- Till fullkomning tjäna de listisk.
Gud och laninioii.
Gud och Mammon.
När Ford begav sig ut till Europa på sin fredsexpedition år 191 j förkla- rade han att han ämnade frälsa värl- den med motorplogar.
Det skrattade hela världen, den i krig- inbegripna världen, åt.
Nu skrattar man inte åt Fords motorplogar.
Sovjet betrak- tar det som en stor seger för sin eko- nomiska politik, att det förmått Ford ställes på ett litet prov att uppge den Men äntligen har då kvinnofriden dr- batterats av en hittills ganska sällsynt an- ledning.
Det har för en gångs skull tagits initiativ till att av hjälpa missförhållandet och det av ingen mindre än landshöv dingen i rikets andra stad.
Polismästaren i Göteborg har nämligen av landshövding von Sydow erhållit en skrivelse, i vilken han anmodas att vidta- ga skärpta åtgärder för att få ett bätttre sakernas tillstånd i Göteborg, där förhål- landena nu äro snart sagt olidliga.
d. v. E. olidliga ur göteborgarnas synpunkt sett.
Till Stockholmsförhållandena komma de på långt när inte upp, försäkrade på för- frågan Göteborgs polisintendent.
Till det nattliv som utvecklas Birgerjarlsgatan och D Drottninggatan finns intet motstycke i Göteb org.
Göteborgarna äro bara bort- skrämda, de t är hela ” felet ”, säger polisin- tendenten!
värdigheten och suveräniteten för det stora helas skull, vägrar det vändningen.
Ryktena återkomma om att på grund a v konflikten Schweiz – Sov jet med anledning av Vorov- skis död avrustningskonferensen måste uppskjutas.
Man vet ej om För övrigt har hr polisintendenten ett den kan äga rum i Schweiz.
ty det förslag, som är värt att tänka på.
Han viktigare att Ryssland är med.
Som datum för konferensens början upp- förslår, att de ” herrar ”, som av polisdom- stolen bliv it dömda för sådant förargelse- ges nu 15 april.
egna på.
fordringar På tysk avväpning, ’ av ocku- pationsarmén.
Nu har man trots Lo- carnoandan fått ett litet återfall i den gamla vanan att begära bevis på mot- När man för krig på kredit.
spelarens goda vilja först, innan man väckande beteende, som det h ä r är fråga England har även reglerat sina a f - ger prov på sin egen.
om.
böra få sina namn offentliggjorda i färer sedan kriget med Italien.
Detta.
och svärdet.
Sju år för Rakel.
pressen.
Det bleve ju visserligen endast land skall under 62 år betala 4,500,000 Det har talats en del om den inter- pund om året.
England får nu från Kölnzonen är fri från trupper nu en ringa procen;, ty ” förargelseväckande Frankrike och Italien årligen endast efter sju år.
Engelsmän och tyskar nationella författar föreningen Penn- beteende ” är som bekant ett ytterst tänj- hälften av vad det måste betala Ame- skildes i vänskap.
Tyskarna begag- klubben med anledning av att den rika.
Det är vanskligt att föra krig nade tillfället till att sjunga den för- svenska avdelningens ordförande, begrepp åtminstone när det gäller på kredit.
Men ännu vanskligare att bjudna Deutschland über alles.
Det Anders Österling, varit den engelska kv innofriden i Stockholm.
Därtill fordras finansiera dem.
Aven segrarstater ha är väl förbudet som gjort den så kär, klubbens gäst.
Ett yttrande a v stif- minst ett sådant uppträdde som på Hamn- svårt att betala.
anars borde väl Tyskland ha lärt sig taren.
Galsworthy har citerats; klub- gatan natten till förrn tisdagen, då polisen hen vill bevisa att pennan är mäktiga- drog blankt för att få bukt med tre ” her- folkmängd har ökats med att det är farligt med über alles.
3 millioner människor sedan 1921. re än svärdet.
Så nu finns det snart folk igen att Schweiz inför samtid och efter- Problemet är viii inte så mycket att rar ” på deras nattliga expedition.
döda och att dö.
avgöra vem som ä r mäktigast.
Det värld.
ste är att inte pennan hjälper Det är kuriöst, att Schweiz, sätet eller kallar svärdet till sin De ' obotfärdiga.
för Nationerna, förbund, är ganska S ä r de två makterna gadda sig- Motståndet i Tyskland mot inträ- imun mot dess anda.
N ii när det själv samman som de gjorde 1914 — 18 då det i Nationernas förbund har be- kunna de göra vad rackartyg soni gagnat sig a v det faktum att ockupa- hel-i.
tionsarmén i Rhenlandet är större än den borde vara, även nu sedan Köln- zonen utrymts.
Först skall armén re- En storman.
duceras innan vi anmäla OSS till in- träde, heter det.
Rikskanslern har Kardinal Mercier, som nyligen dött.
förklarat att inträdet i N. F. ä r en var i sanning en man soni visade att sak för sig.
Men hans ställning ä r anden.
: makt rådde på svärdets.
Han icke stark, lian fick med knapp nöd var den samlande anden i Belgien un- förtroendevotum i riksdagen Social- der hela ockupationstiden och den demokraterna nedlade sina röster.
tyske kommendanten, general v. Bis- Från fransk sida sätter nian upp sing, förmådde litet mot den mannen nya som villkor för minskning är I Pennan bara Italiens.
hon Jag har aldrig varit till Stockholm de färga glas på verkstaden.
\ * i skulle ur sin virkade penning-pung en förr.
Jag behövde det nu, för att fal- då vara de enda, så nära, som hade kniv med pläterskaft, och avskalade ka på olja och diamanter, och bese makt med det nya modet; och ile.
med den en apelsin, soni hon artigt det nyaste modet.
skulle taga a v oss, räckte åt Albert.
Sedan avskalade hon Sergeanten såg undrande på fiic- spräcktes i kyrkorna.
R O M A N en åt sig, skar den i sex delar och kan och teg.
O l j a?
tänkte han.
Jag det; jag hör att det modet brukas av började låta sig väl smaka.
måste helt och hållet hava misstagit genstans, och då är det ck ingenting C.
J.
L. ALMQUIST Tack.
bästa S a r a!
sade Albert mig om hennes beskaffenhet.
Hm!
värt.
Diamanter iick jag rara, så jag (Forts) och emottog sin apelsin.
Därpå be- Det nyaste modet I Han mätte hen- är ganska nöld med resan; och olja (6) Så Det går an illa blev det heller icke; upptog så fort lik ’ om – – TREDJE K A P I T L E T.
Den, som vill sköra glas, min herre, han måste hava diamant!
Sergeanten hade bestämt satt sig i karlar.
Jag minns vid Lunds brunn,.
där gingo dagdriverskor till mamsel- ler och låtsade dricka hälsovatten för ett annat: då var där ock en svärm V Västgötadals- och Skaraborgs- kaptener, majorare, och dylikt som d e kalla officerare, vilka även låtsade må illa och talade med mamsellerna.
Men såg jag nånsin v id brunn några underofficerare, r det alltid reella karlar med gt ont.
och som icke drucko för och gärde han och fick låna henne3 kniv nes figur till sönderstyckande av sin frukt.
Han minsann (besåg kniven med en viss undran; i hitt slag.
den var utmärkt trubbig, j a alldeles högt: D Dia - Till kitt, vet jag Vartill skulle sinnet, att han skulle visa sin bekant- rund i spetsen, utan att dock likna en Ja, just dianianter.
min herre!
väl olja här i livet annars vara?
e n v ad g j o r d e du då vid Lunds skap en artighet.
Han gick därföre bordskniv.
I övrigt var den n y och H a.
.
ha.
.
du tror kanske, att flinta Men varföre reser icke din far brunn, Sara?
du, såsom frisk.
hade ned i matsalongen och begärde ett tämligen vass på ena sidan.
Han duger, du?
Nenej men.
Att slå eld själv i så viktiga och långväga affä- väl blott rest dit att njuta av den skö- skålpund konfekt.
Fanns aldrig till brydde sig e j vidare därom, utan sade med liksom i ett gevärslås, det går rer?
na naturen?
salu på ångbåtar, svarades.
- Så för e f t e r en liten stund: nu, Sara, måste flinta an till.
Men se, den soni viii - Å min Gud!
inii är död för sex - Jag var där allenast en dag, och fan!
finns här då apelsiner?
så ’ nt tyc- vi bli närmare bekanta, och du skall skära glas, min herre, han måste hava år sedan.
ha min profit av Jag måste ker jag ligger där framme i korgen?
säga mig huru nära släkt du är med diamant!
Det var i i i annan sak.
dit för att se efter e t t p a r a v - Ja.
- Gott, giv mig fyra.
din ' moster, hon där som.
.
Hennes ögon öppnade sig och glim- -- Och min stackare, har stått vå lärpojkar, som blivit efterskic- Då han kom med sin frukt i han- Icke kom med i morse?
Det blir made vid dessa ord likasom av en för verkstaden med rättigheter att sätta i en hop rutor i brunns- den, fann han däcket på följande ej svårt att säga, kan jag tro, huru m e d f ö t t, hög självkänsla.
Hon syn- änka, fö men hon har på salongen, som blivit utslagna under en sätt upptaget och ordnat.
Större de- pass nära släkt jag är med min mos- tes nästan stolt, ehuru stolthet aldrig hela tu åren ll sängs jämt, så besynnerlig bollkastning, brunnsgäs- len av det bättre folket - herrarne, ter.
annars visade sig i hennes blick, utom jag kan säga är jag, som en- terna emellan, på den 4 juli fruarne och barnen - hade gått ned - Ja visst, m e n.
.
v i d de tillfällen, då hon vände någon sam står före.
i salongen.
Några par sutto väl på Ja, jag är rätt ledsen att hon icke ryggen.
O c k 4 sjönk hon genast ned Men säg mig, vackra S a r a, huru akterdäcket, men icke just i livligt har nu fått lov att taga sig egen till förtrolighet igen, då hon märkte gammal par exemple är du då, i fall samtal, fast icke heller alldeles sovan- skjuts, eller fara på Göteborgsdiligen- Albert vara på vägen att i häpenheten jag törs fråga?
de, dock i full ouppmärksamhet på sen; och man får se varest vi kunna tappa apelsinen.
Hon tillade: vi hava – Tjugofyra år och litet till.
allt vad dem själve omgav.
Dalkul- sammanträffa på vägen, om det alls alltid tagit kritan ifrån (Göteborg an- Vad?
är det möjligt?
jag tog dig lorna, längst framme vid förstäv sker.
Kanske dröjer hon nu kvar i nars, och kunde hava gjort så med för aderton år.
Sådana kinder - syntes nedlutade över de ringlade Stockholm, då det gick så där iv oljan ork men min mor iick brev om.
denna hy.
.
.
trossarne, och slumrade.
I l e fyra á för henne vid själva utloppet.
Jag att den skulle fås för 1 skilling bättre Ja, desamma kinderna gick jag utom sålde jag tio glasaskar, sådana fem förut omtalade jungfrurna hade har en annan moster till, skall du veta, per kanna i Stockholm.
och så roade med vid aderton år.
Man säger, att som endast vi göra på v verkstaden, samlats med ryggarna emot ett t i l l en ogift, heter Gustava; hon bor I det mig att fara hit u p p och höra ef- fiskalsdöttrar, mamseller och fröknar med guldpapper under till lister; och hälften uppvecklat segel, kaptenen var Lidköping och ser om min sjuk I m or, ter, då jag hade en moster här förut giva sig ut för ynqre än de äro, såsom sex stora lanternor, som de skola hava förmodlingen i sin hytt; han sågs icke medan jag är bor trest.
Men den här att bo hos.
Men det nya modet, som jag hörde de brukade vid Lunds sig med, när de gå i källrarne på däck.
Maskinisterne gingo på i moster Ulla har längre varit Stock- de talade så vitt om i Lidköping, huru brunn; men jag finner föga heder after selsevatten, och såpa, och kreut- ergastulum.
Var är då min skär?
holmsbo, och hon skulle nu bara resa de nu uppe i Stockholm skulle hava uti, att se g a m m a l ut v id ett ungt åra- zervrimmel, och slikt.
Som jag säger, frågade sig sergeanten, åt hemorten med mig för att litet hittat på att färga glas till kyrkfön- tal.
Då håller jag vida bättre, att gö- jag såg där endast två underofficera- Han upptäckte henne slutligen sit- ruska på s i g och det var dumt att ster, det b r y r jag mig icke om.
Icke ra tvärt om.
Huru pass till åren ä r.
.
re, allvarsamma karlar med gikt, tande på en grönmålad spjälsoffa, ' hon skulle försöla sig; men det gör har jag sett sådant i Stockholin; jag om jag törs fråga?
V ästgötadalare bägge.
Huru kommer som stod vid relingen i nischen bakom hon ofta.
stackar, moster Ulla.
Jag besökte med flit alla kyrkorna i den Jag?
vi äro nästan jämnåriga; jag det till att du kan vara underofficer, ena hjulöverbyggnaden.
Sergeanten var också ledsen för min egen räk- staden, och det var icke lätt arbete, är tjugofem år.
är blott en så ung människa?
fann e n så avskild plats ganska ange- ning; det är alltid gott att hava en tv de voro odrägligt många; men där Och jag, som tog dig för en per- I Stockholm bruka de stundom näm, gick dit med s i n a apelsiner, satte moster, eller så, med sig när nian fär- fanns icke färgat glas i en enda.
Jag son om sina nitton år allenast, vilken yngre underofficerare.
i synnerhet sig bredvid henne och bjöd.
das.
Men jag var säker, det skulle vet icke var den osanningen är kom- ännu icke passerat graderna.
Så som,.
ja, ser du, jag är egentligen Hon nickade e t t gott bifall och tog icke slå mig felt att träffa någon re- från om ej f r å n Uppsala där er frankt bär du dig åt.
icke långt ifrån o f f i c e r.
.
sergeant.
.
, upp sin börs.
sande ändå på vägen.
som - ät själv, or lär hålla på att måla fönst- Graderna?
ja.
kära du, för att vara Schersant?
nå b r a, som det är.
Så för millioner hundra sjutton Albe!
icke äter jag en-am upp alla de ett altarkakor.
Jag ville eljest lära uppriktig, dem har jag icke ännu pas- Fråga aldrig efter att bli officer, löjt- granater!
tänkte sergeanten, med blo- här.
mig det; ty vi hava många beställnin- serat och kommer kanske aldrig så nant och dylikt skralt sällskap.
Vad, det uppstigande i ansiktet: hon måtte - Tack, sade han, glad att även få gar av kyrkfönster både till - ja - vida.
göra de dagtjuvarne annat.
lin tala väl icke nu hum- och kontant vilja yttra ett ord.
Färdas du o f t a till och ända ned emot Skara.
Ty i Skara Vad.
.
v as är du då för e n?
strunt med mamsellerna om dagarne, betala mig för apelsinerna?
Det här Stockholiii?
Det är minsann en lång finnes ingen människa som kan han- Blott underofficer.
och om kvällarne med jungfrurna.
lägre borgerskapet ger jag.
.
väg melllan Stockholm och Lidkö- tera glas ich jag visste det skulle bli - Sådane har jag förr sett bland Skräp!
krås och kragar, tomma magar.
ping?
en stor och artig förtjänst om vi kun- Skaraborgarne, och det var hederliga, Paus.
(Forts. I – –!
som.
färdas kade askar – –.
att lysa det –.
– – – – – – – ~
