# ID: svediakorp-per3321
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,214
# sentences: 650
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ola Hanssons posthuma bok.
Av Emy Ek.
Tidevarvets redaktion har bett mig att få tid att utgiva den större av- drag av stolt upproriskhet, säga några ord om Ola Hanssons i dagarna utkomna bok.
U r m i n n e t o c h d a g b o k e n, och dess till- komst.
Få uppdrag kunde vara mig kärare.
Själv härstammar jag från skånska bondesläkter i ungefär sam- ma trakter som Ola Hanssons hem- ort.
Under min barndom och ung- handling.
jag alltjämt drömmer am.
Så kom i sept.
1925 der gripande hud- skapet, att Ola Hansson avlidit i Turkiet, vid Bosporens strand.
Av en egendomlig tillfällighet blev det - jag, som kom att hålla minnestalet över honom vid den, så vitt jag vet.
enda minnesfest, som hölls i Stock- dom bodde jag i Malmö men vistades holm.
Detta föredrag utkom i bok- under somrarna ofta i södra Skåne form i oktober 1925 och blev anled- och fick där de starka intryck av den ningen till att Tidens förlag åt m i g skånska slätten, rom aldrig kunna ut- uppdrag utgivandet av Ola Hanssons plånas och giva åt personligheten dess efterlämnade skrifter.
stämningsbotten och grundkynne.
Och Den volym, som nu utkommit.
u p p den som tolkade.
vad man själv i unga tages till större delen av m dagbok, och famlande år icke kunde ge ut- i vilken Ola Hansson nedskrivit min- tryck åt, var Ola Hansson.
Hans nen och intryck från sitt skiftesrika poesi var för oss helt enkelt Poe- liv.
Hans son, Ola Hansson junior, s i en, fångande landskapets själ och fann efter faderns död dessa anteck- tolkande all den vaga oro och ångest, ningar, väl gömda under de manu- rom är ungdomens instinktiva för- skripthögar, som innehöllo hans out- känsla av livets smärta.
Hans dikter givna historiska och litteraturhistori- och prosaböcker läste man om och ska monografier.
I dagboksanteck- om igen - och när jag senare av ningarna visar det sig, att den gamle oförutsedda öden skildes från Skåne skalden därborta i förskingringen, och i Uppsala skulle göra min första fjärran från hemlandet.
företagit den språkvetenskapliga avhandling år färd till det förflutna, den Re- 1912, tvekade jag icke ett ögonblick, cherche h e du temps perdu, att välja t i l l ämne Ola Hanssons som är den åldrandes och den ensam- språk.
Avhandlingen senterades liv- I mes sätt att återerövra ligt av professor Noreen, som trots rom glidit honom ur hinderna.
Sitt värmländska kynne var full av Den första gruppen av antecknin- intresse för de språkliga ingredienser gar utgöres av minnen från Ola a h den rytmiska egenart, som giva Hanssons skolår vid Lunds Katedral- Ola Hanssons diktarspråk dess tjus- skola i slutet av 1870-talet.
Lärarna ning.
Under de tretton åren från passera revy, tecknade med en hu- 1912-1925 sysslade jag alltsomof- mor.
ur vilken blott d i och då en sa- tast med Ola Hanssons diktning utan tirisk värjspets glimmar fram.
Det som steg- rar sig mot varje art av tryck och blott är en annan sida av Ola Hans- sons kända Fredspriset.
Nobels fredspris for 1925 har tilldelats brittiska utrikesministern sir Austen Cham- berlain och Förenta staternas vice presi- dent general Dawes samt fredspriset för 1926 franske utrikesministern Briand och tyske utrikesministern Stresema Denna egendomliga tilldragelse ger an- sensibilitet, framträder starkt i dessa skolminnen.
i klassen ledning till att skriva några ord.
Nobel- råder en revolutionär anda.
och ingen stiftelsens lov har sjungits i alla tonarter under flera år.
Man har prisat denna fos- är djärvare än Ola Hansson, klassens terländska gärning.
som både främjat lit- primus.
N ä r han under själlösa bi- terära ah kulturella ändamål och gjort belutläggningar öppet läser sin egen Sveriges namn vida berömt a h ärat.
Det lektyr och får anmärkning, försvarar kan tyckas att det varit riktigare, om man han sig så djärvt, att klassförestånda- prisat hr Alfred Nobels personliga dug- ren säger: " Du kommer att stånga lighet än hans pengar, och nog har det förefallit högst märkvärdigt, att m insti- dina horn bladiga ", en förutsägelse, tution som Nobelstiftelsen kunnat så till som verkligen blev t i l l bitter realitet den grad imponera på folk svenska pen- i Ola Hanssons liv.
gar, svensk frikostighet a h svensk få- ” Det är en praktfull augustikväll fänga!
Att främja diktkonst a h forsk- vid Bosporen.
Fullmånen glider upp ning, det är gott a b väl, men priset kom- - mer inte, förrän världen redan givit sitt över den mörka åsens buktade rygg- erkännande, det hjälper inte fram begåv- linje på asiatiska kusten Och slår sin ningar.
som kämpa med nöden a h kanske glittrande bro över sundet hit till gå under.
Det ger ingen hjälp till att Buyukdere. ” På denna månbrygga komma så småningom minnena gli- dande från studentåren och Gamla garder.
som Ola Hanssons kamrat- krets kallades.
M e d innerlig värme tecknar dessa vänner, och Ola Hans- son begagnar tillfälle att förklara, varför han.
drömmaren och stäm- ningsmänniskan, trivdes så bra i de glada överliggarnas sällskap.
D e vo- starta nya företag.
Och Sveriges ära.
Den fosterländska gärningen kunde ha blivit större, om donationen tillfallit inhemska ändamål.
Återstår inte i vårt eget land ett oandligt kulturarbete, som måste stå tillbaka i saknad av medel, och på vilket hela folkets sociala ah historiska utveck- ling beror?
Och d ä m d sammanhänger landets anseende.
Stiger detta verkligen på, att m herre i England eller Tyskland eller Frankrike får 116,000 allt under kr.
ro motsatsen till den typ, som Ola Och så fredspriset, som utdelas i Norge!
Kan någon i närvarande tid verkligen er- hålla ett fredspris?
De i. orimligt!
Där det heter fram, och ett par ben, när finns inte sådana förutsättningar.
Vad ha det heter tillhaka ".
sjöngo hellre dessa fyra herrar gjort för freden?
Ame- än de grubblade, de levde hellre än rika intresserar sig far Europa ur affärs- de fördrag, som de läste.
" Att jag blev poet och icke synpunkt.
Och vidare nu träffats, och som mildrat Versaillesfre- bokmal, har jag väsentligen dem att dens bestämmelser, ha de varit beroende Hansson alltid förföljer, s t re bern, som bara har " ett par armbågar, när De - (Forts. å sid. 6).
på intresse för världsfreden.
Versailles- traktaten var helt enkelt omöjlig att upp- fylla och respektive länder måste slutligen inse, att det var t i l l deras egen fördel att I i en annan a h mera vänskaplig över- enskommelse till stånd.
Detta är visst ingenting att klandra, men det skall kallas vid sitt rätta namn: nationell konjunktur- politik.
Dessutom ha v i redan glömt konferensen i Genève under vårvintern, då Sverige gjorde ett streck i räkningen för di intriger, som stormakternas represen- tanter bakom ryggen på Nationernas För- bund tillåtit sig gent emot Tyskland?
Fast denna konflikt sedan som alla andra upp- löste sig i kompromissens tecken.
Är det denna fredskärlek, som nu skall belö- nas med Nobelpriset?
Det kommer verkligen en löjets dager över det hela.
Och press och alla säger, att det var det enda rätta, ” det är praktisk fredspolitik ”.
Som sagt, ett fredspris k a n e j utdelas i våra dagar.
Utvecklingen har inte kom- mit därhän.
Storpolitik a h pacifism höra ej ihop - ännu så länge.
Där kan arbetas for freden!
Men det måste ske genom att skapa en allmänanda emot kriget.
Så- dant händer inte offentligt.
det måste ge- nomsyra det allmänna medvetandet i allt och överallt det är folkens mora- liska ah sedliga uppfattning som skall för- vandla,.
Den kan inte belönas med kr.
fordringar, förbättrade lönevillkor och h ä r säges är av den art att det samma utbildning aldrig kan komma tjänsteställningar, titlar och meriter.
utan tvivel kommer att mötas av de upp till mer än 87 % av sin manlige Arbetslösheten och de ekonomiska kraftigaste protester inte bara från kollegas lön, och i de allra flesta fall konjunkturerna ha lagt sin tyngd över hela den kvinnliga delen av lärarkå- inte till detta.
I Stockholm t. ex. människorna och kommit alla andra ren utan även f r i n många andra håll.
är löneskillnaden i högsta lönegraden hänsyn än det egna jagets att Till en början uppdrager Folkskol- I 620 kr., men detta anses inte till- vika i denna strid.
Men detta lärarförbundet en jämförelse mellan räckligt. '
Ungefär samma skillnad ensamt kan dock icke försvara, att de manliga och kvinnliga befattnings- h a r lönekommittén behållit i sitt fur- inom samma arbete och med samma havarna inom kommunikationsverken slag, och det är i huvudsak mot denna utbildning en grupp kolleger på ett å den ena sidan och folkskollärarna skillnad såsom upprörande liten som rent upprörande sitt misskreditera och folkskollärarinnorna å den andra.
Folkskollärarförbundet vänder sig.
och nedsätta e n annan grupp kolle- När lika-lönsprincipen inom statens Enbart detta att en grupp kolleger gers arbete för att p i så sätt själva verk genomfördes, skedde detta som samtidigt som den för egen del begär nå en förbättrad löneställning.
bekant icke på det sättet, att de löneförhöjning begär, om inte dire ekt Detta är nämligen vad som nyligen liga tjänsterna uppflyttades i nivå lönesänkning så dock en relativt skett i den framställning i lönefrågan med de manliga, utan så, att de kvinn- ogynnsammare tjänsteställning för varmed Sveriges Folkskollärarför- liga befattningarna inflyttades på ett sina övriga kamrater med fullständigt bund den 23 oktober detta år ingått för dessa befattningshavare synnerli- samma utbildning och samma arbete till regeringen.
Skrivelsen utmynnar gen ogynnsamt sätt i den gemensam- torde med skäl kunna betecknas som i m begäran om att regeringen måtte ma löneskalan, Denna i hög grad enastående illojalt handlat.
Men vad för 1927 års riksdag framlägga pro- orättvisa inplacering anser sig falk- skall man d i säga om fortsättningen position om ny lönereglering för folk- skollärarna kunna taga till intäkt för av skrivelsen.
där Folkskollärarför- skollärarkåren.
Detta är i och för en sämre ställning även för lärarin- bundet på allt sätt söker förringa sina sig en mycket rimlig begäran och de norna.
' Ty ' ', heter det i skrivelsen, kvinnliga kollegers arbete och stämp- delar av skrivelsen, som avser denna ” befattningarna inom kommunika- la detta som av mindre värde.
Man utgår ifrån att då arbetsupp- 116,000 framställning ämna vi icke be- tionsverken Bro till sin art och ifråga fatta oss med.
Folkskollärarkåren om ansträngninpsgraden i långt större gifterna inom folkskolan äro av den har länge förgäves fått vänta p i m grad likartade än vad fallet är med art, att en del av dem kräva speciellt lönereglering, vilken enlig en genom arbetsuppgifterna inom undervisnings- manlig arbetskraft, andra kvinnlig, är statens egen försorg verkställd utred- väsendet, i all synnerhet inom folk- det nödvändigt att rid folksskolan ning befunnits vara fullt berättigad skolan, där relationen för de m a n- som rid övriga statens verk inrätta och synnerligen behövlig, men som år I i ga lärarnas vidkommande i alla olika tjänster för olika arbetsuppgif- ter.
” Då vidare ", heter det i skrivel tider varit synnerligen ogynnsam.
efter år uppskjutits.
Detta anser sig de manliga lärarna ” arbetsuppgifterna inom de ma I samma skrivelse finns emellertid (Forts. å sid. även en avdelning, som behandlar f i l - kunna säga även med vetskap om att ens kvinn- ö - - - E T.
Fr Framtidspolitik.
k.
Kvinnliga stads- alla dem.
som räddat sig in på tjän- fullmäktige.
st stemannabanan.
Samtidigt med denna procedur Utgången av stadsfullmäktigevalet i Om man efter det nuvarande poli- fortgår säkerligen en annan - utar- tiska läget skulle tänks sig, hur för- betandet av samhällsformer som nu Nyköping blev synnerligen glädjande hållandet mellan intresse- och sam- tidigt delvis föder, delvis svältföder hällspolitik kommer att utveckla sig.
ligga i sin linda, vad vi kalla indu- uppförd på andra plats inom ena val- vad miste man dra för slutsatser?
striell demokrati.
jordfrågans lösning.
kretsen p i den lista, som bar partibe- Finns där nog starka förutsättningar arbetslöshetsunderstöd, försäkrings- teckningen: De frisinnade och frisin- för att antaga.
att ur det närvarande väsende m. m. dylikt.
Man får tän- nade kvinnor.
Den fris.
tidningen något nytt skulle resa sig i riktning ka sig.
att dessa problem en gång detta innebar ” icke mot samhällspolitik?
Möjligheten kommer att ha funnit fastare former, erkännande av den talrika kvinn- finns, den finns alltid, men sannolika- ej endast beroende på en eventuell liga väljarkårens berättigade in- re är, att intressepolitiken först mal- riksdagsmajoritet, utan med framti- tressen utan även att man kommit till te löpa linan ut.
Det behöver inte den för sig på grund av sin egen bä- den övertygelsen, att kvinnorna äro nedslå vårt mod eller förlama vår rande kraft.
Från m fullvuxen so- väl meriterade för arbete inom full- handlingskraft.
Tvärtom!
Ju flera cial ansvarskänsla måste anfallet hade förutspåtts från andra som hålla fan vid att kämpa för en komma mot penningmonopolen.
Men kanter, att de frisinnade inte hade ut- ny tid.
dess förr kommer den.
Ju det kommer inte att lyckas att göra en sikter att återfå mer än två, högst flera, som kasta yxan i sjön och tyc- bräcka i d e n s mur, annat än dar den- tre av sina förutvarande fyra mandat.
ka att allt är förlorat, allt gör det- na har någon svag punkt.
Och v i Alla fyra återförvärvades emellertid.
samma, dess längre dröjer den.
Men kunna vara vissa om.
an sådana Deltagandet i valet var mycket livligt, sannolikt har intressepolitiken ytter- punkts ej komma an saknar, så ligare triumfer att fin.
I klasskam- långt rom det gällt penningen för pen- av denna ökning tillskrives kvinnornas pens tecken!
D. v. s. striden am pen- ningens skull hur nu vira dagars deltagande i valet.
Även torde många ningen kommer att bli ännu m e n till- förfalskningar och förskingringar liberala röster givits åt de frisinna- spetsad.
Inte m strid mellan bolsje- med därmed följande slapp rättskäns- Ekengren, som nu om igen tar viker och Stockholms stads kul- la än kommer att gestalta sig.
plats i stadsfullmäktige, har haft till- sprutor, utan en strid, som pågår Sa Skulle ett sådant händelseförlopp fälle att visa sitt intresse för samhälls- tyst som möjligt.
Den gäller den eko- bli det oundvikliga för att ur gamla frågorna även på många andra områ- nomiska utvecklingen.
Socialdemo- fördomar och nya skapa mera jämn- den, t. ex. rom ordf. i Nykbpingr i föreningen kraterna se inte upp.
Och de äro för vikt och mera rättvisa, sa förestå gi- husmodersförening, Stugfolket och i Nyköpingskretsen av partibundna.
De vinna majoritet, de vetvis tider av nid, större än nu.
SE- Fris kvinnor.
Hon är som bekant stifta lagar, de förvärva rättigheter.
dan, kanske sedan, skall en verklig v. i Södermanlands länsförbund men vid sidan härav går det ekono- demokrati kunna bryta igenom, en av F. K.
R.
Med fullt förtroende miska livet sin gång, och det är där frigjord demokrati, som inte ängsligt kan man lämna vårdandet av samhäl- makten sitter, inte hos ” valda ombud väjer, än hit.
än dit för att inte stöta lets angelägenheter it personer med så rik erfarenhet och så varmt hjärta för Sveriges folk ”, inte än åtmin- vare sig åt höger eller vänster, m de- som f r u Ester Ekengren.
Därför mokrati, som vågar tala sanning där- glädjas fris.
kvinnor it detta stads- stone.
Det finns inga pengar, säges det.
för att den har, vad vi sakna.
en d e - fullmäktigeval.
I n g r i d Örström.
N e j, men det finns l å n, detta lösen- m o k r a t i s k grund att stå på.
Då ord, som högern skickligt nog sänt ut ska också de enskilda människorna såsom betecknande framåtskridandet mera kunna komma till sin rätt, vare V i d stadsfullmäktigevalen i Norr- och socialdemokraterna nödtvungna, sig denna består i en god bärgning el- köping den 19 dennes invaldes av so- cialdemokraterna m ny kvinnlig leda- men godtroget, tagit upp.
Men lån ler i att vara ledare för tusenden.
Vi ha alla rätt och möjlighet att mot, fröken Karin Nilsson.
är skuld.
Lånen växa och skulderna Fröken Nilsson är textilarbeterska växa.
Tills en dag lånens ägare for- ägna vår livsgärning åt den dagen.
och har i flera år arbetat inom textil- dra, att skulderna ska betalas.
Och När kan den komma?
Kanske efter arbetarnas organisation, vars styrelse då kommer det att visa sig, att de ett par släktled- M e n det finns en hon tillhör.
Vidare tillhör hon $ty- stora bankerna och de stora bolagen fara, och v i ska inte förbise detta.
en relsen för De Förenade yllefabriker- äga så gott som all jord och all för- fara, som kan fördröja den för oöver- nas stipendiefond och har bedrivit ett mögenhet i vårt land.
En utvecklad skådlig tid framåt.
Om läget är li- Ek Ekengren, som är fris vilde, var att blott ett Det - Fru ordf. byråkrati har antagligen då gjort skat- ka eller i varje fall ungefär överens- terna olidliga att bära, fast den sam- stämmande.
även i andra länder, framför allt hor stormakterna, om låntagarna utgöras ej blott av enskil- da utan av folk och stater, d i kan penningen komma att frammana ett nytt världskrig.
Då - ve oss, som inte mäktade hejda intressepolitiken!
folkhögskoleidén bland Norrköpings Hon är medlem v förtro- enderådet för Medborgarskolan vid Fogelstad och deltog i årets sommar- Fröken Nilsson har även varit med om att förverkliga tanken på sommarläger för unga fa- briksarbeterskor och i r dessutom en av dem som arbetat för en Hemgård i Norrköping, d. v. s. ett h e m för personligt umgänge, för sammanträ- den, för studiecirklar, för exempelvis matlagnings- och sömnadskurser.
Den som lärt känns fröken Karin ungdom.
kurs därstädes.
Den springande punkten.
invansr .. * knas pnkiirkt t a e t kom.
JimvigWr %ckoma ar&lt; os, Tg * land i wptember gjorde munikntionrr.
SV fönvinnandi hrt ?&lt;lclse i iörh ?il.
* itt intnde i Natiniernas F:ö ' orliun&lt;l, y; tr$k$ " i, n,; rz;: fn ", E ', p; f; 5;; $, zrKt; fest s i mtt som ohefintlica.
maste pmkt, Han sade någo, om Ilristen PS m n.
r t i d l tidnink =tt di ryskland tvånpsrvmitadcs: pris % hidrar ocksi till, att man i Kina $kedde dct unrler förutsättmng at,, jet var förstn slqet till al,mi " ' nY.
kan 1 7 2 pi en piat5 utan att veta.
vad " medlcm; " u, i, N, ~ ~ F, ~ ~ skulle ~ P " ' innehiira .~~~~~ sTin~~~~f~: ' %.ud~ .. plittran&lt;l~ faktor i de kinesirka förhillnndcnr.
Det BI inflytandet av de olika frim- likstiillighelen nU blcv f u l l r t i i n d i ~, a lnande ~ ~ makierns.
v. I. d m allm %nna nvrurtningcn full- Forst är det England.
England Det g; ller allts5 oin den ömma lills2tter, i epenskap av lamlct med punktcn ' kall bli f,jrvanrllnd i e n ?cn största handeln p i Kina.
gencnl- s p i i n c a n &lt;I p p n k t!
nct; jr i insprktiiren fiir tullskattirnn, vilka 6t&lt;,rt sett om detta som decem~rsnm.
alltså kontmllrras av en friinmande mantradet.
act an+n ~ &amp; l ~ makt.
~ ~ Inkom-tema ~, ~ ~ av ~ d e s.
a rkattcr trädet me,j rvsklanil Si,rn nir,jirm, gå i första hand till hetalandrt av följd.
,, till tidigast i rlutet a,: ir, 927. allt.^ till e f t e r niria f~r [, undsniijtr, s! &amp; le (nncel vnra att tlCt ir p:l dc " o$- g,inna f e r h c r e d r 1 5 r r n n till knnfrrenien rom det hzngcr, att desi brctimmilrer &lt;i blott qkolr i,rnn8 p; ver.
(Förr n:imndei dc flesta \ tora enstska tidninpar med bdde för och efternamn.
JO^ t. rX.
" lklsne =h the Times ", ' ' Russeii w h the sWtr.
man ".
Men intr nu.
&lt; [et it; r inte isngrr en pcrioni&amp;t bakom och Ibtrr sin rört tr; inga igenom, r&gt;e ren att bevaka i Kina.
mcn har i all- h i b h i t inkopi,larle i St,&gt;ra trusler mänhet fÖlStått alt Upptridn Pb ett rom ekonomiskt sta i tj; inst hov pui,: yi,, (som, ma.
mindre utmanande sätt.
l a p m iir pn- likms dterfr:ipnn litirkt.
ekonomiskt och kulturellt i kar den hirt. '
fart bundet t i l l Kina, att rit ordnat mh fredligt Kina BI i högsta grad för^ m i n l i p iör des?
framring.
Japsn ps Mr Seon har blivit andliaen lyn- chad m i n e R h g e r, kanske varst &lt;II han under h r k r i g e t med makt och * .ildipliet tog parii tär i i w m a.
i-iir några dagar sedan iirk Iiilii ined an- ledninr av sin &amp; årdag höra, att det var hans fortjämt att Sydafrika nu var Iiundct vid Ihgland i b ä m samforst8nil.
T y utan en miktir: presropinion f ö r hmma under kri- pet hndr detta aldrig h i n t!
sipcr Immar förre ledare Och Sydafrikas nuvarnndr premirministcr genrrd SIlWtS.
Förinta staterna ha i allmänhet följt,, ch kontrollcn; vcrlBtss it N, I:, en.
ra lyckade poli- Iiet nrtikcl zr3 i ~ ~ Englands inte alltid ~ ~ De ha cmrllcrtid undgått den nenna jnnch:llpr.
ntt ~ ~.
k l sknll ~ ~ &lt; tik.
l .3p:l oIlt Sitl undcrlätta .ii3 rlags Un.
bittra fientlighet.
rum kommit Eng- land till &amp; I, tack vare dcn amen.
dersokninwr, 6om yationrrnn, ~ 6 ~.
kanrka prcrreni välvilliga, demokm.
bunds Rbd anrer nö&lt;lviin,ligr, tisks ton, alldele~ motratt den crwel- sb hehövq, ~ r t j m m detta,, K~cnom. '
maioritetrhr4iit. "
Att dc no fnltndr sk Till sist är det Soviet-RwIand, beslutrn Piltts i .amhand mrd a has.
san ock35 haft inflytande i Kina.
tiGrc esakuering av trupprna i Rhcnla&amp;t, finne inett pom tyddcr " 3.
Rysslands hjälp har Yarit av het ?^ Ett litct Fteg är dock tnget mm föi- delre ifriga m m arbetarorganisatio- nerna, som i sin tur äm av rikt för Verklig,nde av T~~~~~~~~ i.mnbör.
d m nationella rörelren.
Den limnar dighet med kamratrma i Folkförl,,,n.
dock den ÖvcrvBldigmde stom Innda- drt, Mcn dcn ömn,a punkte " kvnr- byEden nhcriird.
Kantmregeriwen star ä " " ".
rtår Ryrrland nära.
Med kännedom om alla dessa svar- Det klamar i Kina.
utredda konflikter är det mäTklio a t a t seI at smn nm en fait punki e r i i r a n \ hctema f r l n G r n r v r.
mm höll p i att utkristalliseras i den svår- tyda pi, att wirkhetemr kunna kla- gcnomskbdliga förvirringen i Kina.
ras upp.
Mac Ihnald och I.loy&lt;l Knntonregeringen - den republikan- Georgr föronhr Europas erkiilinnn- av Kantonregcringcn.
Iliir ska, nationalistiska motrtlndarrn till dc den gamla Prkinpregeringen har skulle allts5 st5 r l t aj; dvstindigt gnim cn delqntinn låtit förklara för - Kina.
med vars regering makterna Saiionernar Förhund.
att alla fördra?
finge underhandla som med en jzim.
mid friimmandc makter.
som hittills like.
Det ktyder, att dcn godtyck- gällt i Kina a m avskaffade.
Kir.3 liga behandlinpen av Kina som en un- representani i N: F:r r %, Trjao derlydande stat vore $ !ut.
Hrinosju tillkännngrr.
att han i allt ämnar handla efter Kantonrepe+ D e obönhörliw gens principer H B hända ~ ditså tv: märklipa saker: Kina avrkuddar Samtidigt uim Dr Strewmnnn nu främlinearna.
och Kantnnregeringm begav si^ till Gm&amp;r med förklaring framtriider som r e E c i i n g e n i pi fickan.
att blort tekniska smb \ a- Kina.
ker åtrr.todo i Tyrklandr fullständiga Om Kina har mdnp, ntndande mak- avruitning.
och föriikran om drn ter inom sinn grinser, fnttai n i h i strin om - ~ i Rrtcrhande nog är det Cconr Manchester Guardian och Garvinr Ohrcrvcr som nu i dcn liherala pwc- Im f ö n tninn f6r an England skall erkänna Kmton-Kina som jamnl&gt;iir- ~ l dig FtXt.
Och som komncntar t i l l RBdsmötet i GenEve skriver Gnrvin i Ohsirvcr: " Ochptioncn av Rhrnlmdct i r i li- ka hiig grad barbari rom cn tysk el- ler fransk wkupation av ett rngclikt grevskap.
rkdlc vara.
V a r f ö r g ö r * I UIS i n t e d e t oma- k e t a t t t ii n k a i g e n u m. vad d c n n i rak innebär?
Liks obönhärlipt avslöjar Ccan ' r Manchester Guardim vapenundersle- vcn i Tyskland rirkernnde darmed sitt U t O m o r d e " t l ig a ansrcnde i detta land!
Men han möts av sin jämnlike.
D m stom pdago~cen - ' i o i k u p p 1 &lt;, r t r a rem F. \ U h - ~ ~ ~
TID E 4 Kvinnan i Nordens forntid.
Doktor Hanna Rydh har i en skriftinre odlingen då rom no icke höll jäm- med ovanstående titel framlagt sina na steg med den yttre.
Graven är rik forskningar och rön angående kvin- på dyrbara, skickligt utförda föremål, nornas ställning i Nordens forntid.
men i högens fyllning ligga kring- Boken är ytterst intressant; dock, strödda människoben, uppfläkta.
så kommer man till den i förväntan om att man kunnat komma åt ilen ätbara att längst ner i det dunkla djupet spå- märgen.
- Och så är det, säger dr ra resterna av e n matriarkat på Rydh, någonstans mitt emellan de yt- nordisk breddgrad.
blir man sviken.
terligheter, som Håga-högen ställer Docktor Rydh har ingenting att säga oss inför.
som vi få söka det vardags- om en tid, d i förhållandena varit liv, som bronsålderskvinnan framlev- motsatta de nu rådande d i kvinnorna de.
P i grund av de rika kvinnogra- alltså varit det härskande könet.
varna från denna tid förefaller det Stenåldersfynden, rom ju till stör- dock som om hennes ställning varit sta delen utgöres av lerkärlsfrag- aktad.
Emellertid har man i några ment, berätta endast sparsamt om bronsåldersgravar funnit hide mans- människornas liv.
Lerkärlen själva och kvinnoskelett, ett förhållan äro emellertid en produkt av kvinno- som måhända pekar på att kvinn händer.
och många av dem, t. en.
det som bruket blev i långt senare utomordentligt vackra kärlet från redan nu nödtvunget har måst föl Kvistofta i Skåne med sitt schack- mannen i döden.
Små märkl brädsornament jämte det ståtliga kvinnobilder äro kvar från bronsål- dryckeskärlet från Skarpsalling i dern.
Norden hade redan livlig för- Danmark, tala om, att det bland de- bindelse med länderna vid Medelha- ras tillverkare funnits konstnärer av vet, och man tror dem vara efterbild- högsta rang.
Kvinnorna voro under ningar av de fruktbarhetsgudinnor, stenåldern, förutom lerkärlstillverka- som dyrkades där.
När Tacitus i re, också murare och jordbrukare.
forsla århundradet e.
Kr.
i sin be- De sörjde för maten och kläderna.
römda bok om germanerna talar om Vad man av stenåldersfynden med jordgudinnan Nertus, så fråga vi oss, säkerhet han konstatera, är att kvin- om icke denna Nertus-Njörd-Njord nan åtminstone efter döden åtnjutit par tillbaka till bronsålderns kvinno- samma behandling som kommit män- statyetter.
I sammanhang med Ner- nen till del.
I de stora stenkammar- tus omnämner också den svårförklar- gravarna vila de rida vid sida, man liga Kiviksristningen, som emellertid och kvinna.
heller icke här får sin lösning - (till Betydligt mera levande träder stor sorg för den som ofta stått ofta bronsålderns kvinna fram.
Fynden sett ned i dess dunkla kummel, där från de danska gravarna.
där män de åtta kvinnorna skrida fram i sin och kvinnor, inneslutna i urholkade högtidliga procession - till vad och ekstammar, blivit gravlagda, äro för vad?)
ovärderliga.
I en sådan ekstam, av Den äldre järnåldern och folk- träets garvsyra bevarad från förstö- vandringstiden bryter in, och nu bör- ring, vilar Barum-Eshöj- kvinnan i ja runstenarna tala.
Sannolikt vore sin kimonoblus, sitt tofsprydda bälte det oriktigt att söka framställa de och sin dolk vid sidan.
Hon levde nordiska kvinnornas ställning under 1,500 f.
Kr.
Man är ju benägen att denna tid som fullt jämlik med män- tro, att bronsåldern, som efterlämnat nens, dock tala små guldplattor och en så många vackert bearbetade smycken och annan runsten innerlighetens och guldkärl, skulle haft en inre kul- språk.
” Birnging, bo i ro syster min turell ståndpunkt svarande till den kör för mig “, säger en sten från Ope- praktfulla yttre.
Men Håga brons- dal i Norge.
ding gravsatts, är ett bevis på,att den V A R VE T Vem har gjort SCHÉELS RADIUM-TVÅL så populär?
, Ryssen talar.
Lom jag till besinning och slog till med knytnäven mellan ögonen.
Han vacklade, jag slog med gevärskolven ständigt på samma ställe.
Man kan inte Y hans an- sikte, allt är bara blod.
Men jag vet inte vad jag ska göra, när jag inte har kamra- terna i närheten.
Jag ska väl ändå inte stå bredvid honom?
Jag tag hans hjälm som låg på marken och gick tillbaka.
Det Y milt hjältedåd.
(Forts. fr. föreg.
n er) Jag knackade p i fönstret.
En kvinna öppnade tigande och darrande.
Jag bad om bröd.
Hon hämtade bröd och ost ur ett skåp och började värma vin i en lan- na.
Jag åt så det knakade.
Ja tänkt&lt; att ingen makt skulle kunna få mig här- ifrån.
då knackar det åter på fönstret.
Kvinnan öppnar igen.
En österrikare kommer in.
Vi bertackta varandra, maten fastnar i halsen, jag är nära att kräkas Vi vet inte vad vi ska göra M e n han sätter sig och tar också bröd a h ost, äter med samma aptit som jag.
Kvinnan kom med hett vin och t v i koppar.
Vi åto och drucko som om vi vore svågrar.
Sen lade - - - * ” Gott ” heter deras språk den &amp; Herren Gud.
Vad är d u för ett ord och vad kan det duga till?
Hon oss är det så långt: den käre Herren Gud- hos dem ” Gott ”, och så slut - - Men de känner D O F T E N morgonen gick vi var sin väg.Det ": - - -, förstås sin kraft.
&amp; det sällsynt balsamiska löddret ha skaffat Schéels Radium tvål otaliga vänner.
ingen där som befallde oss att - Jag gick i förväg jag kom ifrån De utvalda beståndsdelarna Värst Om Ni av någon anled- ning ännu ej prövat Schéels Radium-tvål - köp hem en i dag!
Då kom en tysk med krona Viikithalten kontrolleras av Radium- experten Fil D:r N. Sahlbom.
Natthimmel.
Bara tomma ord och en sträck- bänk för alla Ieder.
Vi gör så mycket he- dersbevisningar, så det blir ingen heder, kvar i oss själva.
Vetet var så grant.
Varje ten!
Nu flyr i dunklett hän allt ont och illa som döda löv på strömmens mörka vatten.
sorgen barmhärtig är stum och ger- du, nattens oron ti- djupa ", - som en lovsång till Gud framstående och rika kvinnor.
Så t. ex. graven från Aska frälsegård nä- ra Vadstena.
Fyndet tillhör 900-ta- lets mitt Det är sannolikt, att den döda bränts på en båt, och den rika utstyrseln förövrigt skvallrar om.
att hon i livstiden intagit en ställning ut- Från 800-talet da- Över den vanliga.
terar sig det rikaste av alla fynd, Ose- bergsfyndet, drottning Åsas grav- strå var som ärkeänglarnas Men det låg döda soldater där i vetet både våra och deras.
De var all- deles nyss döda - luktade inte - man kände bara doften från vetet.
Men bland de na barn.- Bara två- och treåringar Söta ungar har de där vettskrämda, att de - hade - men hade glömt de var så att gråta -- skepp.
Att kvinnorna undan forntiden gin- förlorat rösten.
Som i stel- kramp.
På ansiktena hade smuts och tå- rar torkat ihop.
Våra systrar tog sig an dem - tvättade dem och gav dem mat go beväpnade och deltogo i striderna är fydligt.
Kvinnoskelett med vapen mit väl De teg som dockar.
- Först när v i kom- tio mil bort, började de tjuta - Det är förskräckligt med barnen.
- - Hur hög du välver, oändligthur stilla ha funnits.
Sköldmör och valkyrior hur dina stjärnor stråla genom nat- omtalar gudasagan.
På 900-talet Nu sover Om det ändå vore nå ’ n ordning den.
men man kan inte begripa nå- gonting.
- trumpeter.
- tvål - - - tröttar mig den här disci- och märkte inte, att plinen!
truppen.
mig.
Min jag hade alldeles glömt att jag måste slå ihjäl honom.
jag bara H a n ser så viktig Y l.
står och väntar Han kommer m o l mig, griper tag i mig och vi blev båda alldel s vilda.
Då jag kände något kallt järnaktigt på hans bröst emot i denna tvål äro värdefulla och välgörande; tänk bara på Radi- umförekomsten i densamma!
av allt - Han berättade såna förtjusande historier fur oss hela kompaniet skrattade, vi glömde alla plågor.
- Vi höll av honom som vårt eget barn.
Och när han dog - gjorde en kvinnlig viking strandhugg på Irland.
För så vin jag förstått dr Rydhs redogörelse riktigt, framgår därav, att kvinnans ställning i Nordens forn- tid mera följt en sjunkande linje än tvärtom.
Om den inbrytande kris- tendomen säger hon.
an den väl fört med sig en förmildring av sederna.
men knappast bidragit till kvinnornas - Ivan berättade det - så lät han hälsa alla kamraterna: " Kom ihåg, att det man kan skratta åt, ' är inte syndigt. ” Vi vet inte hur mycket en million Y. är Den de stora meddelar motsä om tt- men din rymd, dvala där stjärneskimret - Men d i man kan besticka ni underoffi- stiger.
H A N N A RYDH: K v i n n a n i kvinnor, som givits bort som vängåva N o r d e n I: f o r n t i d.
Kr.
2: 25. till andra män, om slavinnor, möjli- vill helig tystnad till mitt hjärta tala.
ke fria att växt.
utveckla " Klostrets individuella uppgift särdrag.
var ic- cer förföra med många en rubel, själar så med kan man en million.
antagligen Det Natur a h ningarnas, Vikingatiden tid.
Kultur.
Ur ändlöst fjärran röt i enstaka fall en Birgittagestalt är också våld komma de mig B fram.
så stod han där tiden till trots fått för- och icke i samförstånd med den all- Man påstår nyttan med sig manna uppfattningen, ” ö i försvunna syner, nära, ord, som klinga i årens brus och dagens vimmel.
att att undervisning har den man inte dömer mera.
serligen ingenting.-Men längst jag avslutat min utbildning, började: I jag först rikrigt att fördoma allt som inte bortgivningen skedde icke utan pro- Allt vad mig dagens ävlan dav att bort i sagans skymning vävde de tre nornorna människornas livstråd p a s s a d e, framför allt vår råhet.
N U går bära det blir så fjärran, blir så armt och rådde över gudarna själva.
I k r i s t e n omkring bland råheten som p i vassa tid fanns av forntidens gudinnevärld knivar.
ringa inför din storhet, höga stjärnehim- endast den sidoställda madonnan Vad arvsrätten beträffar kommo kvar (rom reformationen sedermera Tyst, lyssna till ett eldigt ord.
Himmel mel!
sopade ban!).
Detta tillsammans och helvete tala nu.
Människorösten Y K e r s t i n Hed.
pekar dock i en och samma riktning.
förstummad, Jag vet inte vem som upp- lika arvsrätt med bröderna.
Sigrid Och därför må det vara anmälaren funnit skjutvapen och flygmaskiner.
Men Storråda är för övrigt en gestalt rom tillåtet att avsluta dessa knapphängiga ina vet att därigenom beretts en stor visar, att det fram i kristen tid fun- rader om denna högintressanta bok skörd för döden.
När kriget upphör, kom- nos kvinnor med makt och myndighet.
med en undren: - Vad tänker dr mer det inte att finnar någon död mer på Honorine Hermelin: - \ D j U p a b r u n n a r " Det % d ' ~ tro jag lever på, att det skans liv i &amp;?
och det samhälle, som finns vatten under sanden överallt. ' '
med tusende trådar är sammanflätat är Hans Larssons med hennes människoförhållanden Färklaringen och har väl av honom ständigt på nytt och arbetsförutsättningar.
Det sam- och på olika sätt blivit styrk.
Och hälle, som ä r runt omkring henne Hans Larssons medarbetare fast men som ständigt är på väg mot vad olika vägar vandrande - i svensk som skall bli.
Som därför alltid av- självständig psykologisk forskning tvingar henne ett ansvar för vart och i vår tidshistoria, Emilia Fogel- detta vardande bär hän, d. v. s. an- klou, har lika bestämt alltid visat, att svar för vilka ideal hon ger makten på varje punkt finns möjlighet att sö- över sin tanke och d ä m d sitt liv, ka och finna de vägar, som föra " ed dess handlande och dess vägar och till källorna under sanden.
Det må i Jamma mån över samhällets mål och vara i den levande människans liv el- medel.
ler i de historiska dokumentens ' ' torra Emilia Fogelklou har alltid hän- - - blad ".
Och hon släpper egentligen synslöst sökt sig ned genom sanden aldrig sammanhanget mellan männi- &amp; att nå vattukällorna; stannat, där EMILIA FOGELKLOU: Män n i- karavanen dragit vidare, Stannat och s k a n o c h h e n n e s a r b e t e. grävt, därför att hon vetat att vatten Bonniers små handböcker i veten- fanns, men att karavanens väg ledde skapliga ämnen.
Pris kr.
2: 25. ut i ökensanden.
Så kan man också EMILIA FOGELKLOU: S am- den dag som i dag är slå upp hennes h ä l l s t y p e r o c h medborgar- första bok, ” Medan gräset gror ”, från i d e a I. Bonnier.
Pris kr.
4: 75.
1911 och med förvåning märka, att där finns - bland annat!
den vet- skap, som sedan med det vittberömda namnet psykoanalys gift över värl- den.
Men också det grepp på allt liv som en helhet, rom just ni håller på att från alika håll arbetas fram ur psykoanalysens vivisektion av " psy- ket ".
Det är också " frälsande psyko- logi ", som K J. i denna tidnings spalter kallade den lilla boken från 1924, ” Arbete och vila ”, Och hur har inte boken med den tunga titeln ” Ur fromhetslivets svesk- historia " gjort borrhål ned till livets brunnar, på den ofta översandade väg som kallas svensk historia eller svensk kyrkohistoria.
Och när Emi- lia Fogelklou stannar inför Birgitta, stannar för att gräva på djupet, så får Birgitta sin tidsinramning och be- gränsning som aldrig förr, men kom- niskan i hennas samhällskontakt o c h samhällstjänst.
Den senare är genom författarens förord- särskilt ägnad ungdom och nytillträdande medborga- re.
Men jag är viss om att man p i alla stadier av livets väg där kan finna de kontakter, varur upplysning, igen- kännande och nya synpunkter springa fram.
Människan och hennes arbete är väl mera ägnad dem, som så länge stått klämda i tidens arbetsförhållan- den, att dessa tornat upp sig i ett ofrånkomligt problem.
Jag vet dock, att den lilla boken av en framstående pedagog i högre folkskola använts låt oss inte säga som ” lärobok ”, utan kanske bäst som tankeställare i ram- hällskunskap.
Och detta med fram- gång och till glädje.
Medborgarkunskap blir ju hor o g allt för lätt en död vetskap eller detta förment luftiga väsen, är ju ni- ligt " den nya psykologien " den kraft- ackumulator.
som bäst kan driva tungt arbete.
Perspektiv är först och främst vad dessa bida böcker ge.
Och de stan- diga glimtarna från den p e r s o h i s - toria, som finns bakom idéerna och systemen, utväljandet av d e n rä t t a d e t a l j e n, som endast står till buds för den.
som går ut och in i historiens skattkamrar de korta notiserna och de omfattande allt väcker och stärker ett intresse, som inte slocknar när boken är slut.
Det gamla Kina, Platons båda sta- ter, Från landskapslagarnas bryt- ningstid, Thomas Morus och Utopia, R usseau och vi, så lyder innehålls- förteckningen i Samhällstyper och medborgarideal.
mer oss samtidigt så hisnande och tom ovetskap ett abstrakt begrepp.
Författaren visar på det egendom- hjälpande nära p i sin obevekliga i n - Vad som kan ge liv däråt är väl an- liga förhållandet, att intresset och be- r e v i s s h e t s väg.
som överkorsar tingen om man ” stöter emot en vass undran för de gamla kinesiska idealen alla tidsavstånd.
kant " som Elin Wägners fru M a g n i.
äter har en högkonjuntur just nu litteraturförteckningarna, - - - ~ Årets böcker av Emilia Fogelklou hela M ä n n i s k a n o c h h c n n c s a r b e t e och S a m h ä I I s t y p e r o c h m e d b o r g a r i d e a l, alltså med särskild tydlighet insättande män- eller om man blir berörd av idealet, da Kina självt genomgår som ger liv åt det som b o r d e och ombrytningsprocess, vara en jäsnings- varur det och Öppnar ens ögon för hur det är!
säkert kommer att framgå med helt Perspektiv, bakåt och f r a m å t, g e r ide- ideal än dessa gamla av oss alet l u f t under vingarna.
Och idealet.
vesterländningar sedan länge övergiv-
I arbete för en ny tids Gift kvinnas anställning i samhällstjänst.
det är sant.
Inom skolan där man har den största erfarenheten, har detta Internationella Kvinnoförbundets freds- ej konstaterats.
Kontrollen bör vara (Forts. fr. föreg.
n:r).
och ändå vara gift.
Resonemanget sådan, att ingcen får missköta sig i sitt vecka tycks glädjande nog blivit en insti- Man säger, att hemmen är endast riktigt om man utgår från arbete.
tution.
Nästa år kommer denna ” vecka ” Nästa motiv är.
att d e n gifta skötas, o m h u s t r u n h a r två förutsättningar: En deputation, bestående av ordfö- att förläggas till Göteborg, där mel- tjänst.
sjukskriver sig i) att hemmet giver tillräckligt ar- k v i n n a n Det är fullkomligt obevisat.
Det bete för en människa, som helt ä g. mera.
i ett fall är detta ju riktigt, randen i Malmöavdelningen av Inter- lan den 6 — 9 j a n u a r i m upplysnings- lokaler, mär m kvinna, som får barn under nationella kvinnoförbundet för fred kurs hålles på Handelshögskolans bör för resten ligga var och en om nar sig åt det och behandlande internationeIIa hjärtat att se till att om hemmet e j 2) att den gifta kvinnan behåller den tiden måste hava större ledighet och frihet, teckningslärarinnan fröken problem o c h k o n f l i k t e r, blir skött o m det bör, göra sitt val sin tjänst och ändå icke tager hjälp för detta havandeskap än motsvaran- Anna T. Nilsson, överlärarinnan frö- de man.
Jag kan möjligen gå med ken Mathilda Holmgren, Malmö, s o m u t g ö r a en f a r a f ö r och göra detta riktigt.
Det ligger väl i hemmet.
f r e d e n o c h lägga h i n d e r även i mannens hand att se t i l l att Resonemanget är nämligen icke rik- på, a t t hon får betala för denna le- samt fröknarna Ellen Wester och An- i vägen f ö r ett förtroen- valet mellan makan i arbete och han- tigt om hemmet endast giver tillfälle dighet, men har staten intresse defullt internationellt na Lundborg från Lund, nedlade fö- barnfödande och familjebildning, så mets vård blir riktig, nog tror jag till så mycket arbete som makarna samförstånd o c h samar- att därvid äro de bästa bedömmarna kunna giva det på sin fritid, ty d3 bör e j ens detta ske, trots den sken- regående söndag vid monumentet i bete makarna själva.
skulle innebära, att så många flera bara orättvisan i detta förhållande, Lund m krans från skånska kvinnor, Pi trettondagens middag inledes freds- M a i.
t a l a r o m ansvaret män och ogifta kvinnor skulle vilket ju, såsom det sagts ” mannen ju tillhörande svenska sektionen av In- veckan med ett föredrag av dr Poul Bjer- förbarnen.
Jag vill inte där av- beredas sysselsättning men att icke kan komma i åtnjutande av mot- ternationella kvinnoförbundet för re En 20-tal föredragshållare från de göra hur ansvaret bör verka.
Jag samhället ville tvinga hustrun till den svarande. ' '
Det vet jag sannerligen nordiska länderna komma därpå de föl- fred och frihet.
skall göra ett par exempel.
Om hust- grad hushålla med sin arbetskraft att inte vad det skulle vara.
jande dagarna att avhandla de politiska, Det ena av de vackert textade ban- run bibehåller sitt arbete och mannen hon icke skulle göra mora arbete än Jag vill peka på de sedIiga vå- ekonomiska, sociala och etiska faktorn.
sitt.
kunna barnen få en sådan u p p de små stunderna hemarbetet toge.
d o r n a av att den gifta kvinnan d n bar sam inskription Tegnérs ord: som öva inflytande d freden och det in- fostran.
som Iämpar sig för deras be- Och detta vore enligt mitt förmenan- tvingar från sin tidigare livsgärning " Det rätta är evigt.
Ej rotas där ut ternationella samarbetet.
Rivning, annars ej.
Hur skulle m an- de alldeles felaktigt.
ty därmed kan till uteslutande hemarbete.
Det pris från jorden dess trampade lilja.
.
.
Sålunda kommer dr Har Dayal att tala svarskännande vilja?
varken den enskilde eller samhället i kan bli för stort.
som samhället ford- Det rätta får armar, det sanna får över ämnet Fredstankens ut- Om båda makarna behålla sitt ar- längden vara betjänt.
rar för förmånen att bliva gift.
Det rört, och folken stå upp till förvand- v e c k l i n g u n d e r e t t h a l v t bete, blir det möjligt att få barn me- Gå vi ett steg längre på djupet av gives kanske billigare pris for mot- ling ".
årtusende, borgmästare Lindhagen dan makarna äro unga.
H u r bör här detta resonemang så finna vi.
att detta svarande förmån.
över ämnet Fjärran österns På det andra bandet lästes: skulle beredas sysselsättning men an väljas med ansvar?
Jag vill vidare påpeka vidden av problem och professor O. Norden- O m båda makarna arbeta, vinnes vi i stället hade att räkna arbetslös- detta spörsmål, d i jag säger att det " Med förståelse av flydda tiders sköljd ö r n ämnet RasprobIemet hjälteideal, säkerhet för barnens försörjning, an- heten lagd p i de gifta kvinnorna.
I påstås att över 40 % av Stockholms o c h d e vita f o l k e n.
Profes- I arbete för m ny tids idéer fred nars ej.
H u r välja?
stället för det understöd man numera kvinnor äro ute i förvärvsarbete.
sor P.O.Gränström kommer att behandla och folkförsoning.
Om hustru bebehåller sitt arbete är ense om att staten hör utgiva t i l l de Jag vill därefter övergå till d e den kolonialpolitiska situationen före och kan hon försörja familjen även a arbetslösa skulle försörjningen av p r a k t i s k a k o n s e k v e n s e r n a efter världskriget och professor Westin- mannen dör eller faller ifrån.
Hur dem i stället vältras över till familje- för kvinnorna om äktenskapet skulle Silverstolpe BefoIkningsfrågan väljer en ansvarskännande?
försörjaren maken.
tvinga dem bort frän anställning i pets konkurrens, som man numera o c h v ä r l d e n s försörj- V i d a r e t a l a r m a n am kon- Men föreligger sålunda b i d a de samhällets tjänst.
klagar över det bleve så, att hon låge ningsmöjligheter.
k u r r e n s e n på ä k t e n s k a p s - nämnda förutsättningarna, nämligen För det första vill jag se den fa- under.
skulle samhället verkligen vin- Veckans tredje dag är huvudsakligast att hemarbetet är tillräckligt för en marknaden mellan de i offentlig der och moder som vill göra någon na på, an det bleve de mest energi- ägnad åt de ekonomiska faktorerna, fri- tjänst anställda kvinnorna och de an- persons hela tid och vansköter genom större uppoffring för sin dotters ut- mättade, som icke skulle bliva möd- handel, den ekonomiska världskonferen- dra.
Denna konkurrens skulle vara att det endast får fritiden då är det bildning.
om hon endast med visshet rar till barn i äktenskapet?
sen, det internationella trustväsendet m.fl. illojal.
Man har sagt, an en kvinna riktigt.
att kvinnans bibehållande vid skulle få använda sig av sin kompe- Har n a t i o n a l e k o n o m i n ii.
ämnen.
Då kommer även fru Cederfeld med offentlig anställning skulle för- sitt arbete utom hemmet ökar arbets- tens t i l l s h a n g i f t e s i g.
Det digare haft rätt när man sagt, att en de Simonsen från Danmark att tala om ränta sig bättre eller lika bra sam ett Iösheten.
Toge makarna däremot ett kan n u vara ovisst att nedlägga kapi- nations lycka berott pi.
an så myc- SönderjyIIands minori- större stenhus i Stockholm.
Och d i hembiträde till hemmets skötsel så är tal på sådant, men om den föränd- ket som möjligt producerades och så tetsproblem a h m " - Carl blir denna kvinna i äktenskapsvärde talet om att arbetslösheten fordrar ringen bleve, att hon miste lämna sitt mycket som möjlig sparades, d e t Bonnevie från Norge om Europas att jämställa med en kvinna, rom äger kvinnans återgång till hemmet felak- tjänstearbete vid giftermålet vore m.a.o. d litet som möjligt konsume- f ö r e n a d e stater.
ett större stenhus i Stockholm.
Men tig.
Det blir nämligen då lika många det en ytterst ofördelaktiga penninge- rades?
Detta skulle innebära att sam- Sändagen den 9 januari avslutas fred- d konkurrerar hon med alla de an- personer som få arbete.
placering alt våga något på döttrarna.
hället l a r betjänt av a t t uppfostra veckan med föredrag av bl.a. dr Alf Ahl- dra kvinnorna.
som varken hiva sten- Jag tillbakavisar talet a att det Och i så fall bleve männen givet av aIla sina medlemmar, sålunda äver berg och fröken Math.
Widegren.
Den hur eller anställning i samhället.
Läg- skulle vara d tokigt om låt oss säga med m svår konkurrens.
sina kvinnor t i l l samhällsnyttiga ar- senare kommer att hålla föredrag över ger man denna krassa synpunkt på två lärare, en manlig och m hinn- V e m skall betala denna kvin- betande individer, eller är den nya teo- Nya uppgifter o c h arbets- äktenskapet, s i ligger det givetvis m lig, som äro gifta med varandra.
tog nas studieskuIder?
rien rikltgare som säger.
att man Ball sätt f ö r fredsorganisa- Äktenskapsmarknaden är den mest hushålla med arbetstillfällena?
Två t i o n e r n a.
del sanning i att am männen ej tape såsom hembiträde en innan lärarinna varken flickan med stenhus eller flic- som ej har fått plats och fordrar att vanskliga av alla marknader, och det livbälten tar den hustru i farans stund, Anmälningar till kursen kunna tillsvida- kan med samhällstjänst, vilka båda d a gifta kvinnan bör träda till- synes möjligt att i förväg räkna ut som behåller sitt utomhusarbete och re sändas till Göteborgskretsens sekretera- kunna försörja sig själva, så toge de haka från sin plats och lämna d a åt vem och hur många som skola bliva ändå gifter sig.
Vore den senare tco- re fröken Karin Cardell, Hagtornsstigen en annan.
Tager man äktenskapet d- den obefordade lärarinnan.
gifta.
V a d skulle de kvinnorna taga sin riktig, så fordrar logiken, att den 5, Göteborg.s Vidare säger man.
att d e n gifta sig till som e j bliva gifta, och ej Pitt tillämpas även på sådana män som som en ren försörjningsanstalt, d är det ju klart att på detta sätt blir färre k v i n n a n s a r b e t e är s ä m r e.
utbildning.
Stockholms bostäder redan hava ett livbälte i en rangerad Detta är fullkomligt obevisat och kan Och om istället för att den sam- och god ekonomi eller större förmö- försörjda.
I tidningen Norges Kvinder har stått två Jag förmår mig icke till alt veder- icke godtagas, förrän det vint sig att hällsanställda ligger över i äktenska- genhet.
artiklar om bostadsförhållandena i Stock- lägga denna åsikt, som för mig synes Under striden för rösträtten för holm.
De jämförelser som där göras bra krasa.
kvinnan sades att vi rösträttslösa ha.
mellan Stockholm a h Oslo M inte till Så säger man vidare.
att under des- de så dåligt sällskap idioter och vår fördel.
” Medan målet här hos oss ju sa tider d å a r b e t s t i l l f ä l l e n a brottslingar.
Nu har det sagts, att har varit 2- och 3-rumslägenheterna och äro så ytterst knappa och mänga gå man nästan måste vara brottslig för så mycket som möjligt ban f r i, 1-rums- arbetslösa så är det orätt av den gifta att mista ett samhällsämbete, nu öns- standarden, ser d a ut som m man i kvinnan att behålla sin anställning kar man m sådan mistning även am Stockholm tvärtom arbetade sig djupare och djupare ned i den. ” man är kvinna och gifter sig.
Jag för min del dekreterar den be- Vad beträffar de husvilla kvinnorna ” äro stämda åsikten, att rätten t i l l de ändå orättfärdigare behandlade i Stock- a r b e t e är liks med r ä t t e n t i l l holm i n i Oslo - Och det vill inte säga b r ö d, och att detta är vars och ens litet. ” ” Men trädgårdsstäderna — både de oförytterliga rätt, lika säkert som färdiga a h de som voro under arbete var rätten att Ieva alltså ä v e n f ö r det, som lyste upp Stockholm.
bbostadsbild. ” den g i f t a k v i n n a n.
Elisabeth Nilsson.
ideer.
miss- av - - — M.
Mäktigt förnyelse eller ej - Ki- nas gamla medborgarskaps historia har dock oerhört mycket att säga oss kanske mest om vad uppfostran k a n b e t y d a. Kina har rätt att göra sig lustigt över Europa, " där var och m upprättar skolor far andra är sig själv ".
T y Kina k a n och lever sin Kong-tse.
Och han har sagt: ” Jag har hört att det är förenligt med god smak att k o m m a o c h l i r a s i g jag har aldrig hört att det är fören- ligt med god smak att gå ut och un- dervisa andra. "
Kina har visat, h U T mycket som av uppfostran och suggestion kan gö- ras övervinneligt och uthärdligt, ja trampar till stoft av lätta fötter på självklarhetens väg.
Här ii sugges- tion, som vilar p i obruten hand Iing genom generationer eller på en enda människas oomkullrunkeliga livshållning.
Jag syftar t. ex. på detta kinesiska familjeideal, rom också blir samhällets, där ständigt de ungar liv offras för de gamla, individens för det hela i härskarens gestalt.
Belysning över exemplets makt från ett enda människoliv, d i ingen spricka finns mellan ideal och handling, på ett underbart rätt ger historien om Son tok i Människan och hennes arbete.
Språnget från det gamla Kina till Platons stater ä r svindlande.
Som all- tid, då man, kommer från folk, p i ett eller annat sätt fånga i mekanise- ring.
till dessa underbara greker med sina lätta takter.
där alltid män- niskohjärtats slag och tankarnas snab- ba och obehindrade gång är tydliga under alla former.
Inte med ett ord vill jag återberätta vad Emilia Fogelklou berättar om Platons djärva grundritning till Sta- ten.
Politeia.
Ej heller det mognade, underbart aktuella inträngandet i t. ex. uppfostrans betydelse och familjens nyskapande som grund för ett nytt samhälle, vilket återges från hans ål- derdoms arbete Lagarna.
Så enkelt, så lysande Iigger detta väldiga tanke- arbete, sam spränger alla gränser och skrankor.
framför oss, så uppford- rande att söka vår väg och finna den.
Det berättas ju, att Solon genom att i folkförsamlingen uppläsa sina dik- ter!
förmådde det atenska folkets ii- ke män att efterskänka alla skulder!
Det känns som om Emilia Fogel- klou här gjort tillgängligt för oss alla ett källsprång, som kan lösa många krafter till arbete för en ny tid.
vilka av suggestionens och traditionens makt hållits bundna.
Hur bedårande stiger inte Thomas Morus fram - inte minst i en not om hur han överlägger med sin hustru, jollrar med sina barn och språkar med sina tjänare i sitt patos och - sin humor och sin befriande rym på allt arbete är ädelt och arbete al- lena ar ädelt.
M a n blir återigen, trots allt, fylld av glädje över att få leva i m tid.
då världshistoriens kanske största experiment ä r gjort i våra dagars Ryssland.
Och man und- rar, om det inte i bittre samverkan mellan flera hängivna och bättre fon- trade krafter kunde göras bättre, mera i Morus ’ anda.
om också varken i hans eller den ryska kommunismens all - former.
Kapitlet am Landskapslagarnas brytningstid är kärvt fast ord för ord oerhört intressant.
Vilh.
Grönbech säger (I V o r Folkeaett i Oldtiden) nå- got om.
att grekerna för 2,500 år se- dan kommer oss nära som våra bröder i köttet och i tiden, medan vira egna nordiska ” förfäder ” ohjälpligen äro främlingar, med andra slags hjärtan och hjärnor i n vi.
Och det märks när man kommer från Platons båda stater till Landskapslagarnas bryt- ningstid!
Det behövs visst Grön- becks - vor Folkeœet i Oldtiden - facinerande och oemotståndliga and- ningrörelser, för att m i n skall börja andas i takt med dessa nordbor, för - jaga kalla kårar över ens rygg.
Och kanske att först efter en så- dan behandling blir också för en lek- man kapitlet om Landskapslagarnas brytningstid till verklig njutning och upplysning.
Men Rousseau!
" Ack.
Rousseau, ingcen kan läsa dig s a jag! ” utbris- ter Thorild.
och det har kanske många gjort med h o n a.
Jag vet inte om Emilia Fogelklou bryr sig om att göra det.
Men nog låter hon m skåda Rousseaus upple- velser kanske särskilt uppfostrans skuld och möjligheter, inte minst vid bildandet av samhällstyper och med- borgarideal.
Jag tänker särskilt på det l i l l a mättade och bräddade stycke.
som bildar kommentar till Rousseau ' s krav a t t man måste lära sig konsten att icke förstå, hanr observandum att ” Iättheten att betala med ord rom man ej förstår börjar tidigare än man tror. ” Kapitlet om Rousseau heter Rous- seau och v i.
Det mynnar ut i m sammanfattning av vårt eget läge, sär- skilt i förhållande till vår tids mest pressande problem, uppfost- ringsfrågan, egendomsfrå- g a n.
befoIkningsfrågan.
Sedan man Iäst denna härliga bok till slut borde man.
med utgångs- punkt och synpunktsfäste i dessa sis- ta.
sammanfattande sidor, läsa den om igen från början!
Man får inte ledsamt!
Och man upptäcker med kineserna.
a t t ” all Iärdoms väg är in- gen annan än att söka sitt förlorade hjärta. ” Fredsveckan.
Lärarkallet.
Jultomten lever än.
(Forts. fr. sid.
1.)
, inspektera återinförde fri konkurrens inom den- Koo- na viktiga industri.
K.F:s m j ö l säl- perativa Förbundets kvarnar.
Det jes i 2,000 kooperativa butiker.
Dessa var som bekant Kooperativa För- butiker tillförde förra året sina kun- bundet som bröt kvarntrustens en.
der över 10 miljoner kronor i direkta våldsmakt, åstadkom en sänkning berparinpr.
Kooperationen gagnar alla.
av mjölpriserna i hela landet och Här se vi honom några stora mjölsiktar i lärartjänsterna äro mera krävan- d e o c h b e t u n g a n d e och i nor stor utsträckning av den art, an kvinnliga lärare icke ä g a n ö d i g a f ö r u t s ä t t n i n g a r för att på e t t tillfredsställande sätt fullgöra desamma, torde det få anses som ett berättigat krav, att lö- n beloppen avvägas med hänsyn till dessa förhållanden. ” En kvinnlig lärare skulle således inte kunna sköta en gossavdelning på ett tillfredsställande sätt.
Men emot detta påstående ställer ju erfarenhet och praktik många vittnesbörd om motsatsen.
I högre folkskolor och kommunala mellanskolor, d i r sam- undervisning äger rum.
äro kvinn- liga och manliga lärare lika ofta klassföreståndare för klasser t.
D. m. skolans sista läsår.
Där har aldrig framförts klagomål ifråga om kvinn- liga lärares förmåga att handhava gossar, och där är det fråga om bra mycket högre ålderstadium än folk- skolans.
Vid Stockholms folkskolor har e j sällan förekommit, att lära- rinnor både som ordinarie och vika- rier skött gossklasser t.o.m. $ sko lans högsta stadier.
För sin uppfattning om ga lärare äro mindre skickade än manliga att handhava gossars upp- fostran anser sig Folkskollärarför- bundet ha fått stöd av ett uttalande av förre ecklesiastikminister Olsson, vilket uttalande citeras i skrivelsen.
Det låter ordagrant som f ö l j a: ” — — — Det är någonting liknan- de med den manlige läraren i goss- klassen: han förstår gossarna bittre.
Han är ju inte bara den, som skall höra upp läxorna; han ä r också den.
a m skall gripa in i många krävande situationer.
Det är blivande män.
som växa upp under hans händer, och det är instrument.
som det fordras handlag för.
Men hur tänker sig nämnden (lärarlönenämnden), att m kvinna, rom aldrig varit pojke och aldrig kan bli karl, skall kunna för- sta och finna sig till rätta i rn klass 13 — 15-åringar, som alla äro pojkar mer än vanligt d i man också ingen- ting högre önska än att bli riktiga karlar? "
För att bemöta detta kan man ju endast peka på vira mödrar, vilka i allmänhet anses ha ett gott handlag även med pojkar och som onekligen har rätt mycket med ” ' blivande män ” att göra.
både när det gäller deras lekamliga och andliga välfärd och detta utan att de varken varit gossar eller kunna bliva människor.
blevo djuren hans vänner, män.
Och med lika ston fog kan och i dagboken finnas utomordentliga man ju fråga, hur män, som aldrig djurpsykologiska studier, skrivna i en varit flickor och aldrig kunna bliva (Forts. fr. sid. 1).
stil, ram i grace och mjukhet påmin- kvinnor, skola kunna handhava de tacka för ", säger Ola Hansson.
Han ner om hans bästa verk.
Bland d i kvinnliga eleberna vid alla våra hög- prisar också deras pålitliga vänskap aforismer.
rom äro insprängda i dag- re utbildningsanstalter för att endast deras uppriktighet utan svek.
Hela boksanteckningarna, märkas åtskilli- nämna ett av de många områden, där vi ha manlig ledning över kvinnor.
skildringen av dem är en Ehrenret- ga med slagkraft och djup, t. ex. den Den ma frågeställningen är lika löj- tung, övergjuten av en glans.
som en- mot teknikens användning i krigets lig och orimlig som den andra.
dast avståndet, saknaden och längtan och förödelsens tjänst riktade: ” Det andra kapitlet tecknar Ola Hanssons Men även om man skulle på med på kan skänka åt det förlorade.
nutida Europas största triumf beteck- första möte med Strindberg.
Denne att det i regel faller sig lämpliga- Efter studentminnena följa glim- nas av de tekniska uppfinningarna är här sedd med beundran och sym-!
re, att manliga lärare sköta gossav- tar från Köpenhamn, Malmö och och missbruket av dem ” och den mot pati, och hans svaga sidor äro be- delningar och kvinnliga lärare flick- Stockholm.
Herman Bang och Peter kvinnohatet mattade: " Hatet mot handlade med m viss raljant humor.
avdelningar, hur kan detta tagas till intäkt för m högre Iöneställning?
Med Nansen skymta förbi, Tavaststjerna kvinnan formulerat som princip I skarp motsats härtill står m följan- minst lika stort fog.
rom man påstår och August Lindberg.
alla skildrade och omsatt i praxis är rasens de skildring av Ola Hanssons sista att m kvinnlig lärare ej är lämpad med sympati, de två sistnämnda med självförstöring. ” I m fristående möte med Strindberg.
skriven med att fostra gossar, kan det väl sägas, reservationslös beundran.
Därefter grupp aforismer finner man också det bittra hatets förening av skarp att m manlig lärare ej är lämpad att komma hågkomster från hans reseliv många träffande observationer och syn och felsyn.
Livet hade gjort de fostra flickor.
Menar då Folkskol- i Tyskland, Frankrike.
Serbien, Grek- fyndiga formuleringar: ” Man kallas både sensibla och stridbara skalderna lärareförbundets centralstyrelse, an fostran av den kvinnliga ungdomen land och vistelsen i Buyukdere.
Han alltid för alltför snabb i sitt omdö- till fiender.
Efter en skildring från — " de blivande mödrarna " - och av berättar om sitt ensamma liv i Buyuk- me, när man förstår träffa huvudet Ola Hanssons vandringsliv, ” Bostads- de yngsta barnen, både gossar och dere tillsammans med hustru och son pi spiken. ” - ” Vad massorna fram- brist ", följer d epilogen, som i ett flickor, som ju i regel handhaves av och de böcker, han älskar.
Hans en- för allt vilja ha, är slagordet, v a d koncentrat ger hans livs tragik — / kvinnor.
är av så mycket mindre vikt da mänskliga umgänge är de längese- o m ligger bakom detta eller om del hemlösheten a h fattigdomen.
” Då och betydelse, att man f ö r densamma kan nöja sig med mindervärdig dan döda författare, han älskar.
Man ligger något bakom det, kommer jag icke mer hade något hord att skri- rekraft.
Det har ej sagts och kan ser, att det är de på m gång stolta först i andra rummet. ” - " Det är na.
va pi, intet uppehållsställe alt vara ej heller gärna komma att sägas och sensibla naturerna.
som stå hans turlig för ädelmalet men riskabelt på, ingen eld i ugnen och icke visste erkänner man orimligheten i detta.
då hjärta närmast: La Roehefoucauld, som allt ädelmod, när känslan av vad för tak, jag nästa dag skulle ha faller ju hela beviskraften i ifrågava- madame de Lafayette, Chateubriand.
sorgsenhet gentemot en medmänni- över huvudet, med tomma fickor, - rande framställning.
Det måste vara en medveten osanning de manliga över de t v i förstnämnda har man ef- skas ondska är starkare än impulser d i upphörde den period, varunder folkskollärarna komma med, d i de terlämnat vidlyftiga monografier.
När till motvärn mot dess utslag. ” ” Om jag skrev mina berättelser.
Den sis- han icke längre umgicks med levande materiella värden kan det finnas han ta ” Rustgården ” - skrev jag med del.
men om andliga värden kan det blyerts på mins knän i ett fuktigt det här är fråga om liks arbete och blott finnas kamp. ” lusthus i Clamart vid Paris år 1909 lika krävande arbetsuppgifter.
Till dagboken äro i denna volym ständig störd och avbruten av de an- Vad som säges om förhållandena fogade några skrifter av självbiogra- dra hyresgästerna.
Så blev intet till pi landsbygden om ” den synnerligen fisk art.
Hösten 1914 skrev Ola övers utom det första.
varmed jag be- vanliga anordningen att i skolor av diktböckerna.
I små notis- första B-formen en folkskollärarinna Hansson i Meudon utanför Paris gynte undervisar i lägre avdelningen av " Det var för tjugofem år sedan — ”, böcker av sämsta papper - med mat- folkskolan och en manlig lärare i där han berättar om sin första be- a blyertsar BY sämsta beskaffenhet högre avdelningen ”, är intet som helst kantskap med Laura Marholm och - ibland nästan oläsligt för mig bevis för att en lärarinna ej kan skö- deras vigsel i september 1889.
Än själv efteråt - blevo de skrivna ute ta undervisningen på det högre sta- med humor, än med vemod, än med i fris luften, i solsken, regn och blåst, diet.
Här kan med styrka framhä- vas, hurusom, d i r lärarinnan skött hela betagande ömhet och lyrisk skönhet eller inne i ett rum tillsammans med skolan, detta gått precis lika bra, som berättar han om deras första gemen- hustru och son och rummet var där den manliga läraren haft mono- samma resa till Norge.
Gripande till- litet. ” - pol på denna undervisning.
Lärarin- lägger han.
sedan han skildrat deras Det är ju givet, att icke allt i den- neförbundet har också vid flerfaldiga bröllopsresa och följande vandrings- na volym står på höjden av det bäs- tillfällen uttalat sig mot en sådan mo- nopolställning för den manliga lira- liv: " Och som vi sitta här, medan ta, Ola Hansson skrivit.
Men säkert ren, emedan de större flickorna i kriget stagnerar omkring oss, befinna är det värdefullare än mycket av det, samskola på det sättet aldrig finge vi oss ännu alla tre på brällopsre- som nu ropas ut på torgen såsom stå under kvinnlig ledning under den sa ... ” succévaror.
Det vore icke för myc- ålder, då detta f ö r dem skulle vara För alla kännare av Ola Hanssons ket begärt.
att det svenska folket ge- av oerhört stor betydelse, och d3 Iä- rarinnorna genom denna anordning verk har det länge varit ett stående nom att köpa denna bok möjliggjor- förvägrats tillfälle att vira.
att de ha spörsmål, om tredje delen av den de den fortsatta utgivningen av Ola utbildning för undervisning pi alla självbiografiska romanen ” Resan Hanssons efterlämnade verk och dir- skolstadier.
, hem ” skulle visa sig föreligga i ma- igenom gentemot den dödes hustru Det är oerhört att komma med si- nuskript vid författarens död.
sa är och son gottgjorde något av det, som dana synpunkter som de ovan anför- emellertid icke fallet.
Endast två ka- felats mot Ola Hansson själv.
Det da i all synnerhet inom ett yrke o m pitel därav blevo skrivna, vilka äro skall gärna medges, att han genom i så särdeles hög grad är beroende pi personligheten.
Det återstår oss en- upptaga i denna volym.
Man får sin stolthet och ömtålighet bidragit dast att hoppar, att ett tillvägagångs- en bild av Ola Hanssons a h Laura att framkalla sitt öde.
men det kan ej Marholms första lilla hem i Dan- förnekas, att från forterlandets sida mark, ” en liten rede, där man kan ha föga gjordes för att lindra hans svå- det ganska varmt och gott, när man righeter.
Att han hedrades efter sin ort verka motsatsen till vad det av- ser.
Så stor är d " &amp; vår tilltro till bara sticker näbben under vingen och död och vid begravningen, är en klen Kungl.
M a j: t Må den i detta fall sluter sig helt tätt till varandra. ” Det ersättning.
icke komma pi skam!
en av Ola Hanssons post- huma bok.
— att kvinnli- - - - - - —
