# ID: svediakorp-per3320
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,295
# sentences: 526
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Människan och kriget.
Bland de människor, som överhu- vud taget ha någon oro f ö r framtiden, har det varit ett bekymmer, att kun- skapen om kriget, dess sanna väsen och dess inverkan på människorna.
sända skulle dö ut Man med den har generation velat som ut var med.
Du ingår i dag i Ditt mellan sängarna och tagit upp dem åter vända sig helt bon från världen sjuttionde år, och stenografiskt utan att soldaterna anat och bli mystiker.
då jag nu väljer denna form för att annat än an hon skrev feberkurvor Det har sagts mig både från tyskt bringa Dig Tidevarvets och dess laglige eller ordinationer.
och Österrikiskt håll, att boken är all- utgivares hyllning, är det icke för att jag Det är lösryckta bitar dessa sam- mängiltig, ger soldaten överhuvud.
har några nya synpunkter att lägga t i l l det jag förut haft nöjet och äran att för Dig tal och berättelser, som utgöra boken.
Men det finns dock något i den.
som framhålla.
Men vissa fakta äro av den är bara ryskt.
Dessa namnlösa ge- art att de tåla vid att upprepas.
Det är icke alltid lätt att vara den för- f ö l j e r d e t stalter i boken stiga liksom upp ur en oftast står några meningar alldeles mylla av generationer av analfabeter sta på en bana.
Det har sin farliga för- del men även sitt tunga ansvar.
De ef- för sig själva utan sammanhang, utan och slavar.
Det är något av natur- terföljandes ställning blir i hög grad be- antydan om vem det är som sagt dem.
folkens visdom, vemod, poesi, längtan Och likväl äro de så levande, så men också råhet, som man här möter.
Det är på sätt och vis människan man sällsport eniga i sin hyllning till Sveriges öppna, att en människa, en situation, möter, icke längre ung pi jorden utan första kvinnliga läkare Vi hi tackat och ett öde växa fram ur några få ord.
gammal men ändå outvecklad och hyllat Dig, icke för a t t Du var den För- Det är helt enkelt inte att beskriva.
olärd i civilisationens mysterier, ställd sta, utan därför att den första blev Du Dessa olärda ryssar, sårade, miss- inför kriget, inför den ofantlig lär- handlade.
illa farna.
när döden ofta.
de.
kloke och begåvade fienden, han krav på oss som på våra manliga kolleger äga djupsinne.
sammanfattnings- tom miste äga en trollformel, man vad utbildning och skicklighet beträffar, men även att vi d i skulle ha rätt till fri förmåga och en skamlös ärlighet.
Så gärna ville lira.
tävlan.
Du har alltjämt arbetat för vid- blir denna lilla bok en gruva, en väg Jag har tagit ut några citat till re- ur na för att på så sätt få sätt få fram en do- stycket, som svar på kumentsamling, som kunde fånga minnet av kriget för de nytillträdande Karolina Widerström 70 år.
men Dina kvinnliga kolleger, Karolina, ha varit generationernas räkning.
V a d det blivit för resultat av dessa frågeformulär, Vet jag inte.
Men strängt taget synas d e obehövliga, se- dan nu en märklig dokumentsamling framkommit.
som p i ett förunderligt levande sätt för läsaren tillbaka till kriget och den enkle soldatens själs- liv.
Det är en rysk bok, som jag en- dast känner i översättning under ti- teln: D e r R u sse r e d e t.
Ryssen in i människohjärtats fördolda schakt.
talar.
Dir är människan.
ställde inför kriget.
En rysk sjuksköterska, Ssofja Fe- Dir är krigets inflytande på olika dortschenko, har under åren 1915- slags människor, dess makt att visa 1916 samlat material till denna bok det innersta hor dem.
M a n får anty- å ryska frontlasarett.
Hon har lyss- dan om, hur revolutionen och det nya nat till, vad d e sårade soldaterna sagt Ryssland förberedes i de mer hand- sinsemellan, till de samtal som förts lingskraftiga av dem, medan andra Du förstod att i allt allt måste stäl as samma har Du ägnar alltjämt Ditt intresse och Din tid, daktionens begagnande.
Det va- rit ganska svårt, ty alla synas m lika som skulle kunna användas på ett trevli- värda att citeras.
gare dit.
att vaka brer Dina yngsta syst- M i n e denna bok komma i händer- rars rättmätiga intressen.
na p i alla, rom förstå a n tyda dess läkarna.
Att det endast var den budskap!
enskilda sjuka människan, som ropade på Frankfurt am Main 27 / 11 1926. hjälp, utan att samhället i sin helhet lord- Elin Wägner rade läkarens intresse och arbete.
Hela Din sociala livssyn har lett Dig in på det socialmedicinska området.
Men en livs- syn smittar av sig.
Kanske är det därför, som det ibland förefaller som om de kvinnliga läkarna hade en särskild uppgift att fylla just på detta område.
Du vågade tidigt ha en självständig syn Av Bergh.
på tingen.
Jag minnes ännu som i går, då du för Bland d e otaliga lagar varmed fas- mar, a l l a inom facke anställda och att lösa arbetskonflikter.
Det bestäm- 25 år sen ensam i läkarsällskapet våga- cismen under det märkliga ” år fyra, h a r rätt att av a l l a inom facket ar- mes där att alla arbetstvister skola de komma fram med något så hårresan- av den nya aeran ” sökt trygga far- betande personer upptaga en efter vis- lösas av appellationsdomstolarne, vil- de, som att man borde från läkarhåll taga ciststatens bestånd är ingen även utåt sa detaljerade regler fastställd avgift.
ka till d e ändamålet omskapats och reda på vad dessa konstiga och besynner- liga människor, som kallades abolitionister, så betydelsefull som den rom efter i spetsen f ö r varje organisation försetts med en ny avdelning som be- helt nya linjer reglerar arbetarnas och står m styrelse som utses av medlem- står av domare och två sakkunniga.
abolitionister, som gång på gång arbetsgivarnas förhållande till var- marne samt en ordförande och en sek- Gäller det en tvist rörande en re- togo sig före att petionera om borttagan- andra det viktigaste resultatet reterare, vilka väljas på samma sätt, dan antagen bestämmelse, måste all- det av det i Stockholm till prostitutionens överhuvud av vår revolution, pläga men vilkas val måste stadfästas av tid domstolen rådfrågas.
Är det dir- bekämpande tillämpade reglementeringssy- fascisterna själva säga.
regeringen, närmare bestämt av den emot en tvist rörande upprättandet stemet.
Vad Du i Läkarsällskapet den av icke Den fascistiska arbetslagstiftningen.
Gunhild Dessa - tades, blev, kan kan man säga, inom kort en - Denna lag sönderfaller i två delar, I. k. fackföreningsministern il av en ny bestämmelse, gäller tvånget av vilka den första anger reglerna ministro della corporazioni.
Om pre- att rådfråga domstolen endast för kunglig verklighet.
Och reglementeringen f ö r bildande och erkännande av fack- fekten finner det nödigt har han rätt jordbruk, industri och allmännyttiga togs bort på förslag av en enhetlig kom- liga sammanslutningar.
Fackliga sam- att upplösa styrelsen a h lägga all verk.
I andra fall kräves bida par- mitté, där icke endast abolitionister även medlemmar av Svenska Läkarsällska- manslutningar av arbetare och arbets- makt i antingen ordförandens eller ternas samtycke, men så snart de se- givare, förklaras det där, kunna et- sekreterarens hand.
Och då givetvis dan ingått en överenskommelse skola kännas då organisationen omfattar i till dessa poster kunna utses blott de eventuella tvister slitas av domstolen.
känslans höjande har Du trofast hållit ut fråga om arbetarne minst en tiondel som äro av regeringen välsedda, blir Apellera till domstol kunna blott lag- med ända in i de yttersta dagarnas av samtliga arbetare inom ramma på detta sätt statens kontroll över or- ligt erkända organisationer, men ef- der om lösdrivarlagstiftningen.
slut ett tack för alla offrade vackra branche och samma distrikt, i fråga ganisationerna fullständigt genom- tersom dessa företräda a I I a bran- om arbetsgivarne sådana som syssel- förd.
chens arbetare och arbetsgivare så sätta minst en tiondel av de inom Dessa sålunda sammansatta o r g a - domstolens utslag bindande för hoppning att bana väg för sunda, friska branchen sysselsatta arbetarne inom nisationer ingå alla nödiga avtal, och a ll a medlemmar och icke-medlem- släkten.
Så som Du själv står i Din ålders höst!
distriktet.
I samma distrikt kan en- deras avtal - av vilka en kopia alltid niar.
Din tacksamma och tillgivna dart en organisation av vartdera da- måste deponeras h o s prefekten - Lockouter och strejker äro för- g t bliva erkänd, varvid d e dock gälla för a l I a inom branchen och bjudna i alla de fall i vilka det är samtidigt gäller som villkor att den distriktet sysselsatta, d e må vara obligatoriskt att rända sig till dom- skall utom sin ekonomiska verksam- medlemmar av organisationerna eller stol.
Om m arbetsgivare förklarar het sörja f ö r att Öka sina medlem- ej.
Statens och kommunens tjänste- lockout för att därigenom tvinga ar- Stockholm den 10 december 1926. man kulturella och moraliska stan- män få bilda föreningar för att dis- betarne a n ändra en befintligt avtal, dard, samt sist - men icke minst kutera gemensamma intressen, men straffas han med fängelse från 3 må- viktigt a n den ansvarar för an alla laglig erkända kunna dessa förenin- nader till ett år och böter från 10,000 medlemmarne politiskt tänka rätt, gar ej bliva.
Uteslutna från all fack- till 100,000 lire.
Arbetare som i syfte d.
Y s. med andra ord uttryckt att lig föreningsrätt äro officerare, un- att frampressa bättre villkor strejka de alla äro fascister.
Den lagligt er- derofficerare och soldater, samt tjän- eller på annat sätt hindra arbetets kända organisationen representerar, stemän inom utrikes.
inrikes, justitie- regelbundenhet straffas med fängelse frän en till tre månader.
Den som är även om den omfattar endast ovan och kolonialdepartementen.
angivna minimimängder av medlem- Lagens senare del behandlar sätten (Forts. å sid. 6). '
= Din kamp för upplysning och ansvars- &amp; tri- Till bliva själsmördande sammanträden i ljus för- Ada Nilsson -
Nordisk politik i deras Men vad är det som sker?
Aldrig utan protest trots den stora närighet, som ligger Sambandet mellan de nordiska län- derna har blivit allt starkare.
Bety- delsen och önskvärdheten av samarbe- te inom olika områden har alltmer gjort sig gällande.
Så har även va- rit förhållandet beträffande utrikes- politiken Och det är en mycket glädjande tilldragelse, att drottning Margaretas unionstanke i vår tid u p p står i modern form Samtidig!
är det då av intresse att taga reda på, om den politiska utveck- lingen i de skilda länderna har ge- mensamma drag.
Alla äro vi berör- da av krigets efterverkningar.
vilka måste ta sig uttryck ekonomiskt.
so- cialt och politiskt.
Vi få även bära avigsidorna gemensamt och ha sam- ma strid alt kämpa.
Tidevarvet hoppas, att genom re- presentanter från varje land fä en skildring av det politiska läget och det för närvarande aktuella.
Vi vil- ja endast förutskicka en kort över- sikt av fakta.
F ö r vårt eget lands vidkommande hade v i i föregående veckas ledare en redogörelse för den politiska situationen och den f a n, vi stä inför, att intressepolitiken skall göra hela vårt politiska liv till en klasstrid.
I ett kommande nummer ska vi sysselsätta oss med framtidsut- sikterna.
— Vi övergå därför till vå- ra grannländer.
I Danmark ta vi till utgångspunkt de nyss förrättade valen till Folketinget Den socialdemokratiska regeringen hade vädjat till folket i val, men er- höll ej önskat förtroendevotum och avgick Men den största förlusten led " Radikale venstre ”, ehuru, märk- ligt nog, " Danmarks Retsforbund ”, r o m förut inte haft någon represen- tant.
erövrade två mandat.
(Rättsför- bundets röstetal har ökats med 39 % medan de konservativa.
vars rösthöj- ning kommer därnäst.
endast ökats med 15.5 %) Retsforbundet står Radikale venstre närmast, så an dess framgång egentligen betecknar en skiftning inom det radikala lägret.
Men överhuvudtaget ha de radikala förlorat.
Och vilka ha vunnit?
Na- turligtvis högerpartierna, reaktionen går fram, och regeringsmakten kom- mer an övergå antingen till den rena högern eller “ Venstre rom trots sitt namn utgör det största av de bida ' högerpartierna I varje fall kommer väl dessa bägge att bilda underlag, Är det endast reaktionen, som nu överallt gör sitt segertåg genom värl- den eller är det inte i Danmark som hos oss, tecken rom tyda på att po- litiken hotat urarta till en klasskamp?
Höger- och vänsterskarorna dra sig samman i intresseriktningar¨ Norge har sedan i mars detta är en ren högerregering Dir liksom i Danmark finns även ett vänster och ett högergående vänsterparti, varav det förra ävenså är det minsta.
I dagar- na ha de båda norska arbetarpartier- na sammanslagits till e t t parti med socialistiskt program, vilket för de- ras del torde innebära en given styr- ka.
Ställningen i Norge är således inte så avsevärt olika mot i Sverige och Danmark, fart Norge kanske på det hela taget är mindre konservativt lagt och situationen därför.
åtminsto- ne än så länge.
mindre tillspetsad.
Något annorlunda äro förhållande- na i Finland.
Dir har man också att räkna med de finska och finländ- ska motsatsbegreppen F ö r ögonblic- ket står man inför regeringsskifte och det ser ut som om socialdemokra- terna denna gång skulle komma an bilda ministär tillsammans med bor- gerliga vänsterpartier.
Det vore an- märkningsvärt om så skedde, ett lyckligt framsteg efter alla bittra stri- det mellan borgerliga och socialdemo- krater.
Hur visar då Nordens barometer i fråga om det politiska livets sedliga balt, allmänanda och ansvarskänsla för de många enskildas rätt i samhäl- let?
Och varthän pekar visaren?
Är det mot klasskamp eller icke?
Liberal seger.
Sedan gammalt har Göteborg ut- gjort ett högsäte för svensk libera- lism.
Flera av de förnämliga han- delshusen, &amp; utövade ett storartat mecenatskap för sociala och kultu- rella ändamål, buro avgjort liberal prägel, och det frisinnade organet.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstid- ning ansågs på 1850-talet som Sveri- ges mest inflytelserika tidning närt Aftonbladet.
I dess spalter fördes en orädd strid för alla reformvänliga strävanden och, anmärkningsvärt nog.
även för frihandel.
Längre fram i tiden — när det i Stockholm inte gick an att vara liberal.
så ansågs det ä " " " " fint " i Göteborg.
Men kriget kom.
och kristidens ef- terverkningar gjorde sig kännbara i den stora handelsstaden De ekonomi- ska påfrestningarna framkallade be- Militärparad utanför Lunds dom- — grå stålhjälmar i täta leder.
kyrka Portarna slås upp högste krigsher- ren och representanter för femton IL- gementen tåga upp i koret — fanorna samlas i parad kring kortrappan.
Ge- neral Tingsten talar — för “ den ar- mé, som segrade på höjden av Lund ”.
Det är underligt med kyrkan.
Dess herre.
biskopen, k a n än- nu, har ännu makt att sluta des- sa portar för dem, som där vill bjuda stoftet av sina döda att t i l l andrar stoft samlas.
Men han hor inte rätt att sluta dem för en krigisk demostration, inte rätt och inte makt — o m i n t e d e n m a k t, som en gång bjöd världen spetsen som det obevekligaste av allt obevekligt.
Det har dock en gång av det romerska världsväldets härskare sagts: hellre en segrande motkejsare i Kom än en kristen biskop!
Protester fanns på annat hål.
Sam- tidigt som militärfester försiggick i domkyrkan under studentkårens offi- ciella medverkan, samlades med professorerna Wicksell, Sommarin, Sjövall studenter och allmänhet till en av studentföreningarna D.
Y.
G. och Clarté anordnad svensk-dansk isländsk fest på Akademiska förenin- gens stora sal.
Festtalet hälls av den isländske författaren Gunnar Gunnar- son.
Och talets huvudpunkter voro dessa: — — — Som den goda kampens riddare ha vi icke endast m europeisk uppgift utan m världsuppgift Vi skola bära fre- dens vittnesbörd.
Vi skola hava folk- friheten, den inbördes oavhängigheten under ädel och storsint samverkan som vårt banér Domkyrkans toner kalla också på oss kalla oss till handling.
Vi måste först och främst söka förhindra, att en sådan fest firas mera i något av landen — i alla fall måste vi l o n varandra att den aldrig skall firas utan protest Vi vilja icke tåla något särnationellt jubel, d i r gemen- — tänksamhet, och med Handelstidnin- gen i spetsen gick man åt höger.
Li- beralismen hade stigit ur sitt högsä- te även i Göteborg.
Och vid årets val har Göteborg hört till de område, där man allra mest arbetat för den borgerliga samlingen.
Här blev ock- &amp; den enda egentliga framgång libe- ralerna halt.
och den enda egentliga framgång de frisinnade haft av bor- gerlig ramling.
Vid stadsfullmäkti- gevalet i Göteborg erhöllo liberalerna tio mandat mot förut sex.
Detta är avgjort en mycket stor ökning, det skall ingen kunna förneka Men det oriktiga ligger i att beteckna vinsten ' som liberal.
T. o. m.
Svenska Dag- bladet säger, an det är ganska svårt a n finna någon större principiell skillnad mellan Handelstidningens Ii- beralism och nutida svensk höger.
När man, genom an vika frän de Ii- berala synpunkterna och gå tillsam- mans med högern, ökar sina mandat.
så är det en mandatvinst.
men i c k e en liberal seger.
samt nordiskt blod blivit spillt.
Förbry- telsen är i sig själv stor nog, även om icke förstoras ytterligare genom att man firar den.
Ingen glädje över utgju- d tet brodersblod I Lund hu.
som v i alla veta, en gång centrum den nordiska Lund blev sedan den andens centrum fruktansvärdaste valplats i en svensk-dansk´ frid.
Lunds svenska domkyrka smyckas nu av en dansk.
m av den nordiska kons- tens yppersta Ja, är icke på ett sätt Joakim Skovgaard vår överstepräst den kristna kyrkans nuvarande apostel i Nor- den?
varit ett nordiskt M a ännu en akt återstod — kväl- lens medborgarfest ute vid monumen- tet över de i striden fallna, svenskar och danskar m fest.
som enligt kallelsen skulle firar i " monumentets anda ".
30,000 människor stodo i fack- lors och marschallernas sken och lyrs- nade till den tolkning av monumen- tets anda, som gjordes av professor Lauritz Weibull.
Vi citera hans egna — ord: I kväll för 250 år sedan låg snö som i dag b u s fälten här runt omkring.
Men snön var inte vit Den var röd av blod och nedsölad av trampet från tusentals hästhovar Hälften av de stridandr lågo på slagmar- ken, väl 8,000 Et: enda mördande inte fältslag hördes det blind segrarna Man har sagt, att slaget rid Lund som i en sammanträngd bild ger stamsplitets och fejdernas tid i Norden, den långa tid, då furstarnas och folkens lidelser överdö- vade blodsbandets röst.
Men också i de tiderna har det funnits män, som tänkte klarare och kände djupare.
F o r splitet och fejderna förlorade de inte blicken för samhörighet och enhet.
Det hänger i en lantkyrka Sjælland några grova, tredubbla järnlänkar och ni- tade samman med dem tunga järnblod I de länkarna och loden släpade ställets präst — hans namn var Henrik Gerner — under månader och år sig fram i en fängelse- håla under Kronborg — Carl X Gustaf satt då som herre i salarna ovanför, och Henrik Gerner hade sökt att fria slottet ur inkräktarens våld.
Ärren värkte ännu i hans händer efter tortyrredskapen då slaget vid Lund utkämpades Han tog ett pappersark, han drog konturerna upp t i l l det monument ni har framför er, han skrev de ord som läses däruppe: Her ii- kecke mend, hvis been oe blod er blandet.
Il landt hinanden saa at ingen siger andet End de er af een slect, de var oc af een troe.
Dog kunde de med fred ei hos hinanden boe.
Århundraden ha gått sedan detta skrevs.
Förhållandena äro ändrade Ute i Europa lever man ännu i en värld av hat; det egna folket ses i motsats till andra.
Vi som leva här p i stränderna av Sundet hu övervunnit detta Vi fira inga segrar över varandra Vi h i här gemensamt, svensk a h dansk, i Henrik Gerners anda.
rest minnesmärket över de gångna tidernas strid.
Vi vill försoningens anda mellan folken.
Och hägnad av denna: fredens gärning.
Den stora diskussionen om lösdrivarelagen den Genomgående rande, Dr Karolina Widerström, frö.
för att - samhällets inskridande mot prostitu- m ~ ~ sammansatta - - i händerna på ~ c ~ kommunala förtro- bibehållas, endeorgan, a t t psykiskt defekt undkom genom sam- hällets försorg; tid omhändertages, att enskild räddningsverksamhet kraf- tigt understödjes samt: t lämpliga.
upplysnings- och uppfost- ringsåtgärder i huvudsaklig anslutning till föreliggande sakkunnigutlåtande av mars 1921 snarast möjligt igångsättas.
Dessa synpunkter uttrycka allt fort- farande det väsentliga i kritiken mot det nya lagförslaget.
De bilda Ut- gångspunkten, från vilken man fram- ställt de krav på rättvisa, ändamåls- enlighet och blick för prostitutionsfö- reteelsens djupast liggande samman- hang.
vilka man inte funnit att det nya förslaget tillgodoser.
Den nämaste anledningen till ovannämnda yttrande var det av Fat- tigvårdslagstiftningskommittén utar- betade förslaget till ny lösdrivarlag.
Detta förslag kam inte att läggas till grund för någon proposition vid 1925 års riksdag.
Man hade ett tillfälle att uttala sina åsikter i frågan och ange den riktning i vilken man hop- pades att den nya lagstiftningen skul- domstolarna.
- Så gott som samtliga på le arbeta.
Revisionssekreterare R. von Koch fick sedermera i uppdrag att verk- ställa en, överarbetning av Fattig- vårdslagstiftningskommitténs förslag.
Denna omarbetning kan i många ile- lar sägas vara ett självständigt för- slag.
På uppmaning av Kungl.
Maj: t ge- nom skrivelse den 14 aug.
1926 ha olika myndigheter, Iänsstyrelser, fat- tigvårdsstyrelser, polismästare m. fl.
yttrat sig över lagförslaget.
Ett start antal övriga styrelser.
organisationer samt enskilda ha likaledes på uppma- ning av Kungl.
Mai: t eller genom oli- ka tidningar framlagt sina synpunk- ter.
Vidare har frågan behandlats inom flera enskilda klubbar, förenin- gar och sammanslutningar, föredrag ha hållits, och de olika synpunkterna tagit sig uttryck i resolutioner och ut- talanden.
Vad först beträffar lagförslaget i dess helhet, ha så gott som samtliga yttranden uttryckt erkänsla för den mänskliga anda, rom tar sig uttryck yttranden har också varit den uppfattningen.
att man genom att jämställa de prosti- tuerade med lösdrivare i allmänhet och behandla dem därefter, kommer att ytterligare inskärpa den uppfatt- ningarna ha gått ut på, att ett genom- ningen.
att hela den samhällsskadliga förande av lagförslaget det har företeelse som benämnes prostitution icke åtföljts av något kostnadsförslag har sin grund i förefintligheten av skulle ställa sig mycket dyrbart vissa fördärvade kvinnor.
Och man an resultatet av åtgärderna inte skul- drar den slutsatsen att genom att l e motsvara de stora kostnaderna, att oskadliggöra dess kvinnor skaffas fattivårdsstyrelserna, som till stor prostitutionen ur världen.
En sådan del skulle betros med ansvaret för de uppfattning är farlig, därför att den arbetsovilligas behandling skulle bli bortskymmer det verkliga förhållan- alltför betungade av denna ökade det, dels nämligen att två parter fö- arbetsbörda, Till sist - och inte refinna % i målet, den manliga såväl minst anser man, att den möjlig- som den kvinnliga, och att ett ingri- het till godtycke vid behandlingen av pande mot den rna inte kommer att de arbetsovilliga, som varit ett av den förändra den andra till det bättre gamla lagens värsta fel, inte bortar- tvärtom.
Dels att man glömmer alla de orsaker, vilkas betydelse Sven på- betats.
pekats av herr von Koch, som från st ~ Enligt ~ förslaget ~ skall ~ den ~ admini- ~ början $ bidragit ~: till att ~ kvinnor välja d. v. s. länsstyrelserna yt- yrkesmässig skörlevnad till sitt leve- terst vara beslutande.
Från flera håll bröd.
Genom lagen skulle bara de värsta symptomen på en mängd sam- har emellertid betonats, att en krimi- nalisering av hela frågan skulle med- hälleliga missförhållanden t a l itu med.
Sådana missförhållanden äro: föra större säkerhet för rättvisa.
Lös- bristande upplysning i sexuellt hänse- ende vad beträffar såväl män som Iänsstyrelser Västernorrlands ut- kvinnor, alltför små krav på männens Stockholms och Östergötlands län de gör ett undantag - skänka det admi- sedlighet, underbetalning av kvinnlig enda, som uppmärksammat den delen nistrativa förfarandet sitt gillande.
arbetskraft, trångboddhet.
knapphän- av förslaget.
Den förra anser att ett gig vård at psykiskt defekta, vilka ut- ingripande mot kvinnorna är lika be- Lösdrivarna själva ha ju däremot in- göra en stor procent av de prostitue- rättigat - om de äro samhällsvådliga te tillfälle att yttra sig.
- som- mot män.
Länstyrelsen an- Herr von Koch har själv påpekat rade.
De avsksräckande momenten i be- ser dock att förslaget blir omöjligt möjligheten av att lägga lösdrivarmå- nämligen hotet om att genomföra i praktiken.
Länssty- len under officiell domstols prövning.
handlingen, Han har emellertid ej antagit denna tvångsarbete som är den yttersta ut- relsen i Östergötlands län avstyrker för kvinnor.
utväg, på grund av nödvändigheten vägen såväl som de avsedda hjälpåt- skogsarbete Polismästarna önska tydligen gå att fortast möjligt komma ifrån de den genaste vägen.
som kan föra nu radande förhållandena med den till upprätthållande av yttre ordning.
gamla lagens alla kännbara brister Sålunda gillar polismästaren i Gävle och svåra verkningar i stort sett de föreslagna åtgärderna Den del av förslaget, som omfattar mot de prostituerade.
Polismästaren behandlingen av de prostituerade.
har i Stockholm anser att man bör ägnats särskilt intresse.
Om man be- ingripa mot de prostituerade och träffande de manliga lösdrivarna i straffa dem.
men han påpekar att för- stort rett gillat principerna för deras slagets tillvägagångsätt inte kan leda omhändertagande, har man däremot till framgång.
Det föreslagna syste- de allra flesta håll enats om, att met med övervakande och uppmaning en ny väg måste beträdas i vad det till inställande inför hjälputskott an- gäller de kvinnliga lösdrivarna - d. ser han måste erbjuda alltför många v. s. i allmänhet taget, de prostitue- - tionen skiljes från behandlingen av lös- drivare, att åtgärder av hjälpande, uppfostrande och förekommande art i stället komma till stand samt att härför erforderlig.
lagäänd- ringar vidtagas.
lämpligt dessa däri och ställer det långt framom gamla lösdrivarlagen av 1885.
Endast ett fåtal av de gjorda utta- landena har dock tillstyrkt förslaget utan kritik.
De väsentliga anmärk- Det av revisionssekreterare Ragnar von- Koch framlagda förslaget till ny lösdrivarlag kommer inte att föranle- da någon kunglig proposition vid årets riksdag.
Huruvida en förnyad utredning i frågan kommer till stånd är ännu icke bekant.
Tidevarvet meddelade redan i maj 1925 de krav, som från Frisinnade Kvinnors Riksförbund och Svenska Kvinnors Medborgarförbund fram- ställts med avseende på samhällets in- gripande gentemot de prostituerade.
Kraven voro föijande: rade.
Frågan giller först och främst hu- ruvida de prostituerade, som dock måste anses vara en klass för sig, överhuvudtaget skola behandlas i ett sammanhang med övriga samhälls- vådliga och arbetsovilliga.
Ett stort antal röster ha höjts för ett utbrytan- de ur lagförslaget av den del som ar- ser de prostituerade - och framhä- va att dessa böra behandlas för sig.
Uttalanden i din riktningen ha sålun- da gjorts av bl.
a. följande: Länssty- relserna i Älvsborgs och Söderman- lands län, Sveriges Socialdemokrati- ska Kvinnoförbund och Svenska Kvinnors Medborgarförbund.
Vita bandets Centralstyrelse och Svenska Stadsförbundet; av reservanterna mot Sv.
Fattigvårds- och barnavårdsför- bundets yttrande, Herr A x e l Hirsch, Professor Jundell och Dr Stéenhoff, av hovrättsrådet Bror Petrén, fröken Kerstin Hesselgren, reservanterna mot Fredrika Bremerförbundets ytt- synlöshet än hittills.
Polismästaren förordar i stället att de komma under Överståthållareämbetet likaledes och förordar stör- re tvång.
Styrelserna for Statens tvångsar- betsanastalter vid Svartsjö och Lands- ' '.
- yttrat sig. ' "
krona ha även Svartsjö omnämner inte de, prostituerade, me- Idan Landskrona skänker förslaget sitt illande.
Styrelsen har dock en del egna förslag i fråga om detaljer.
Mot styrelsens uttalande har en av dess medlemmar, fröken Kerstin Hes- selgren, reserverat sig.
Fröken Hes- selgren påyrkar en ny utredning av denna del av lagen.
Han framhåller nödvändigheten av att barnavårds- ämndernas befogenhet utsträckes till att omfatta ungdom upp till 21 år, såväl gossar som flickor.
Den psy- defekta ungdomen måste s t å polisuppsikt.
avsstyrker förslag kiskt i största möjliga mån använder sig av alkoholistlagen, förmyndarlagen, barnavårdslagarna och i övrigt av de bestämmelser, som kunna få sin till- lämpning på dessa fall, såsom brott mot ordning och sedlighet, bestämmel- serna angående förargelseväckande beteende etc.
Den i lagförslaget intagna bestäm- melsen om skyddsålderns höjande till 16 år och att den skall omfatta både gossar och flickor, förordas varmt i flera av de avgivna yttrandena.
Som en viktig insats i arbetet mot prosti- tutionen förordas undervisning i sexuell hygien och etik för hide gos- sar och flickor.
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet samt dess reservanter, Sveriges socialdemokra- tiska kvinnoförbund, reservanten mot Fredrika Bremerförbundets yttrande Dr Karolina Widerström m. fl.
fram- föra detta krav.
Vinsten med hela denna diskussion har varit att man på d e mest skilda Man har bringats att söka genomskå- d a sammanhangen och få fram möj- ligheter till ett positivt motarbetande a v dess orsaker.
Detta är ett steg framåt, och av avgörande vikt för frå- gans framtida lösning.
Önskvärt vo- re, att prostitutionsproblemet, Iös- ryckt från sin sammankoppling med lösdrivarlagen, togs upp till förnyad behandling.
För lösdrivarna i allmänhet kvar- står de svåra missförhållanden, som vila p i den gamla lagens bestämmel- ser.
M e n vi ha ju nu skäl att vänta ett nära förestående offentliggörande av det resultat, till vilket p r o c e s E- k o m m i s s i o n e n kommit efter mångårigt arbete.
Skulle det ej vara skäl att vänta den tid.
som behövdes för att i den nya lag, som sannolikt kommer till n d på grundval även detta förslag, få infogat även lösdrivarnas sak?
Då skulle, vilket även herr von Koch framhållit rom den bästa utvägen, lös- drivarna komma under domstolsbe- handling, vilket borde tillförsäkra dem största möjliga rättvisa.
Två dikter Protestanter Av till julen utkomna diktsamlingar är Gunnar Mascoll Silvertstolpes: Vårdag, en av dem rom siktar djupast och nå längst.
Ty denne skald be- sjunger livets stora makter trofasthet och kärlek i dess renaste gestalt.
Barndomshemmet står för den vuxne mannens äga som det högsta och bästa i livet som den helgedom, hjärtat kan ta sin tillflykt till Det förgångna binder med tusen rottrådar sonen, som gick ut i världen i sin själ ännu är hemma.
Ture Janson: Vänskapsbyn.
Ron- Som den filosof i stridsmantel han niers.
4:75. är, lyckas han småningom frigöra sin Tum Janson är en av de främste bland nutida finska författare.
Han har en smidig och koncentrerad stil som kommer oss att anamma det ber- ka och dystra innehållet i hans böc- ker med god aptit.
Som de flesta finnar är Janson böjd för att gräva djupt och källan han finner är bitter Hans böcker i m vanligtvis hållna i jagform hjälten hiller domedag över sig själv.
En av de härta heter ” Maskinmänniskan ”.
Det är historien om ingenjören.
som berusad av tekni- kens makt, var så verksam, att han glömde verkets mening och ” männi- skans förnämsta privilegium, det att vara god ”.
Det är samma motiv, samma utveckingsgång och samma slut som i Johan Bojers ” Den store hunger ", och liksom i denna bok skildras m människosjäls strid för li- vet i teknikens århundrade.
” Vänskapsbyn ” kom ut till julen 1925 och var, märkligt nog.
om man tänker på dess ämne, en av årets pristagare bland finländska romaner Även d i t är m ” jaghistoria ”.
En mi- litär har bragts t i l l dödens tröskel m förtvivlan över sitt yrkes menings- löshet.
Pistolen ligger bredvid ho- nom pi skrivbordet, då han fattar pennan för att först klarlägga för sig själv orsakerna t i l l sitt livs bankrutt.
- själ från ” fenomenvärldens ” förkros- sande tyngd.
Krigsminnen draga förbi hans inre syn.
Han minns de stunder, då han öga mot öga med fienden förnam ” den tekniska överlägsenhetens m o t - ståndliga segerglädje i själen.
I des- sa intensiva stunder har jag känt mig — Men i den tysta dagen kom man nära de människor som rörde sig i huset Jag stannar plötsligt mitt på träd- och nära alla döda ting i gårdsgången Förtroligt öppnade sig barnahjärtat, en sommarkväll, då jag är sjutton år.
och någon flyktig smekning kunde En våg av gyllne skönhet tar mig lätta Gårdens själ.
- Ännu vid fredlig vapenövning kan han känna något av denna berusning, men den förbytes snart i motvilja och äckel.
Han synar officerskamraterna i sömmarna för att se hur de klara sic.
Han finner då, att var och en har en hobby att fly undan till.
Re- gementsläkaren tröstar sig med att lappa ihop, vad kriget trasar sönder.
Översten är astrolog, hans kollega frimärkessamlare och en tredje räddar sin själ genom att odla orkidéer Hos alla finner alltså bokens hjälte igen något av sin egen fasa och leda vid yrket, fastän de andra dölja den för sig själva.
Två av bokens kapitel etsa sig in i minnet.
Ett av dem beskriver en arkebusering, där kaptenen är dömd att ge signalen ” fyra av ”.
Det an- dra är en fruktansvärd skildring av gaskriget i all dess omänskliga grym- het, det spöke, som reser sig för fan- tasien vid orden: ” nästa krig ".
i sista kapitlet tar hjälten slutgil- tigt farväl as .in yrke.
” Väl hade jag valt mitt yrke med ärligt uppsåt och i en stund.
när historien kallade!
Men nu kallade djupare röster och så fick det vara nog med offer åt sinnevärlden.
Mänsklighetskravet var större in samhällskravet. ” Boken rekommenderas som jul- klapp i t krigsentusiaster!
André Chamson: Ensam pi berget.
Birkagårdens förlag.
2:50.
Det är M bonde i Cevennerna, som berättar historien om en krigsvägrare.
När byns unga män kallades under fanorna 1914, var det en ung man, Roux från Souveplane, en gård u p p bland bergen, rom flydde undan och levde i frivillig landsflykt i de ödsli- ga bergstrakterna under fyra hårda år.
Till en början dömdes han av sina grannar som en desertör och feg usling.
Man kallade honom allmänt ” banditen ” Roux, när man talade om honom.
Men efterhand kom hans rätta be- vekelsegrund i dagen.
En av bön- derna från dalen träffar pi honom däruppe och får hörs hans skäl.
Roux är en strängt bibeltrogen pro- testant.
Enligt bibeln är det inte till- låtet att döda.
Därför lider han hell- re hungerns och köldens kval u p p bland bergen än han går ut i kriget.
När bönderna nere i dalen få ve- ta detta, försvinner d småningom dens motvilja mot Roux och han blir Elisabeth Nilsson: Gift kvinnas anställning i samhällstjänst.
Utvecklingen går igenom höjder dalar, genom stegringar och återfall.
Den svenska kvinnans arbete var tidigare till stor del förlagt i hemmet.
Men så kom maskiner och industriali- sering.
Kvinnans arbete flyttades ut från hemmet och lades i männens händer i fabriken.
Kvinnan blev del- vis arbetslös inom hemmet och hon måste söka tillfredsställa sin arbets- lust på " ya fält.
Första villkoret var då, in hon måste bliva myndig, så att hon kunde påtaga sig ansvar.
Så pass sent som år 1858 blev genom riksdagsbeslut ogift kvinna myndig vid 25 års ålder.
Detta var ju grundläggande för hen- nes ritt till framstående.
Den gifta var fortfarande omyndig.
Kvinnans myndighetsålder flyttades därefter fram till 21 års ålder liksom för män- nen, men så länge målsmanskapet i lagen fanns kvar, blev den gifta omyn- dig till trots av lärda professorers be- vis om motsatsen.
Detta målsman- skap upphävdes genom den nya Gif- termålsbalken, vilken utkom som lag den I I juni 1920, en grundsten för den gifta kvinnans förbättrade ställ- ning i och utom förvärvsarbetet.
.Alla vi som voro med i rösträttsar- betet minnas säkerligen fru Frigga Carlbergs lilla roliga broschyr om fru Håkansson, rom sedan mannen övergivit hemmet v i l l e skaffa telefon till sin pensionatrörelse, men inte kun- de f3 denna förrän hon fick tag i mannen.
rom måste underskriva kon- traktet.
och d3 han sedan fick reda på att fru Håkansson fått ett arv, kom han hem, utkvitterade arvet, förstör- de det och försvann.
Striden om detta har varit utsatt för många roligheter och jag skall ef- ter Grimberg nöja mig med att be- rätta ett par.
Då det r i d 1847 års riksdag var tal om införande av ogift kvinnas myndighet uttalade sig en herre ungefär r o m följer: - Han visste nog att det fanns länder där ogift kvinna vore myndig, han visste att i Norge tillät man dem t.o.m. att vara postförvaltare.
' De måste ock ', sade han, till sådana platser be- men rummen.
fången.
den långa dagens gråa ledsamhet.
Jag känner att jag darrar, där jag står.
I dessa stunder slog mitt väsen rot, I gröna lövverk aftonsolen lågar, och jag vill tacka dig, du stilla genius, och rymden är m rymd i skylös vila.
som göt din värme i min barndoms Med guld på vingen gårdens svalor söcken.
bila Du är ej någon svävande gestalt, i tvära kast och långa, mjuka bågar.
men du är jordisk som en tjänarinna, Och genom svalkan ångar som en som sköter sitt med grova arbets- brygd händer.
en doft av timjan, timotej och klöver.
I lätta, blonda dagrar står den bygd, som sommarnatten snart skall sjunka Jag längtar åter till min barndoms över.
vardag kan Så rikt och fullt alltså gården tona, d rikt och fullt och helt, att jag kan tycka med allt inom mig, som vill växa fast vid stora makter - trofasthet och kärlek.
svallet över päronträdets krona är som ett löfte om en häftig lycka.
D i t känns som hjärtat vidgat sina gränser, och för en brinnande, en flyktig stund med allt rom doftar här och allt som att för dem ett levande moraliskt pro- blem.
som de aldrig tröttna p i att dir- kutera.
Gendarmerna, som alltjämt under årens lopp förfölja honom, få till sist intet medhåll från befolknin- gens sida.
I stället blir det en regel- hunden vana att husmödrarna lämna litet mat ute om natten, om Roux skulle komma förbi.
Mot fjärde årets slut hjälper Roux helt öppet si- na grannar med skogsbruk och vin- skörd.
Det finns ingen, som icke re- spekterar honom och hans samvetes bud.
Allmän förstämning fattar he- la hyn, när gendarmerna strax innan vapenstilleståndet omsider griper Roux och han blir dömd till M års fängelse för sin krigsvägran.
Det är en lågmäld, litet tafatt röst ur folkets led.
som berättar denna historia.
Små glimtar skymta dock av landskap och folkliv i d e s s trak- ter av södra Frankrike, så vitt skilda m 4 vad vi äro vana vid.
Folksjä- len får också sin tillbörliga analys.
Den påminner kanske mest om vårt västsvenska kynne i sin rigorösa hi- beltrohet, karghet och samvetsgrann- het.
Först och främst intresserar natur- ligtvis det centrala problemet, sam- vetsnöden inför kriget.
A t t i det mi- litaristiska Frankrike en bok med det- ta problem till centrum i sitt hem- land har uppnått tjugo upplagor är särdeles märkligt.
Det vore önsk- glänser min skygga ungdom slutit ett för- bund.
Den gamla gården vill ett hjärta väl.
Den sett så många mänskor i det farna och så en afton kan den plötsligt - klarna och slösa givmilt med sin friska sjäI.
Vardag.
Jag längtar åter till min barndoms vardag på höstarna då man fick vara inne.
Den var ett Iångt och tonlöst ena- handa, och allt som hände, hände utanför, där luften skiftade från ulligt töcken till blekgrå dager med m glimt av sol och sist till tungt och ödsligt skym- ningsblått.
ligt att en stor, intresserad läsekrets även i vårt land samlades om denna berättelse am ” en ärlighet, som e j vet av några krokvägar ”.
E. W — ns.
finnas särdeles lämpliga, d i man be- att det var under förra året, som en sinnar den dem liksom medfödda p r i c k n i n g i detta hänseende skickligheten uti fortskaffande av ny- r i k t a d e s å t k v i n n a n i f o l k - heter.
s k o l a n o m hon vore gift.
Lä- En annan sade: — Om kvinnan blir rarepersonalen vid folkskolorna äro myndig skulle endast de härsklystna avlönade dels av stat och dels av kom- kvinnorna bli belåtna.
De andra de mun.
MinimiIönen måste d i utgå m i l d a o c h f r i d s a m m a k v i n - för att statsbidrag skall erhållas.
norna skulle dragas från sitt egent- Emellertid hava vissa kommuner, stä- liga kall i hemmet, rom var deras stör- der och köpingar medgivit ett visst sta prydnad och kastas in i äventyr- kommunalt tillägg för att drapa till ligheter, ur vilka de ej skulle kunna sic bättre kvalificerade krafter eller reda sig, ty en kvinna, hur klok och av andra skäl.
Över detta tillägg för försiktig hon än må vara, är ändå en kvinna.
Vid 1856 — 1858 års riksdag väck- tes en motion om att kvinna skulle få tillstånd att undervisa i folkskola.
ett utslag av den reaktion som i så- Motiveringen var att Iärarelönerna dant hänseende har kommit t i l l synes.
voro så låga, att dessa platser bleve Sådant smittar alltid och har också en sista utväg för vissa sämre ställda fått efterföljd.
m i n och d5 tiden och ekonomin ej Inom Småskolan har förhål- medgåve att lärarlönerna höjdes vo- Iandet varit annorlunda.
Småskollä- re det lämpligt att kvinnorna med si- rarinnornas rättsliga ställning har icke na lägre anspråk på livet, men även varit densamma rom folkskollärarin- genom sin mildhet, sitt tålamod och nornas och där har ända tills under sin taktfullhet, gjorde en värdefull insats i uppfostringsarbetet.
Genom en kungörelse 7859 erhöllo plats.
H u r ömmande omständigheter de rätt att anställas å folkskollärare- banan.
kvinna än varit, har det åtminstone Inom den egentliga folkskolan har det hela tiden medgivits kvinnorna att behålla sina tjänster om de gifte sig.
Först p i senare åren, jag v i l l minnas heten mellan dessa två ämbeten, folk- skolans och småskolans.
.
~.
Vid 1859 års riksdag förekom frågan om att kvinnor skulle kunna anställas, vid telegraf och post samt som k l o c k a r e och o r g a n i s t.
Det senare motiverades av m präst med att den heliga Cecilias konst r ä l kun- de anstå att av hennes kön övas.
Mot- ståndet mot kvinnans anställning i te- legrafverket motiverades förutom av utmålningarna om hur hennes späda axlar inte skulle kunna resa en tung stege.
ute på linjen av att ” man vet ju, att med telegrafen användes de största hemligheter vilka envar vid strängt ansvar ar förbjuden att uppenbara M a n känner iucn sedan gammalt vil- ken tung börda en hemlighet är för en kvinna.
så snart hon icke får densamma, a h att hon emotstå naturens krav i denna del.
Varför skulle vi då uträtta henne för sällan kan så stora obehageligheter? ” 1862 er- h ö l l emellertid k v i n n a s t i l l t r ä d e till d e s s a y r k e n.
Inom dessa yrken veta vi ju att det ända till 1918 — 1919 varit så, an om en ordinarie telegrafist gifte sig, så måste hon lämna sin ordinarie tjänst.
Om hon gifte sig med en telegraf- tjänsteman, kunde hon dock få såsom extra ordinarie tjänstgöra och först jag tror 1918 erhöll hon rätt an stå kvar, om detta av verket riter pröv-
R y s s e n t al a r I början, d i man hämtade 17 av ossinga fåglar E n fågelstackare kvittrar här d i begrep v i ingenting.
det var bara ett liten slag och förlorar snart lus- hemskt Vi blev dystra till mods.
Vid ten under kanondånet.
Men fåglarnas varje rastplats ställde vi till skandal, skäll- tystnad är för mig som en åska Jag har de på fröknarna, sjöng i ett men var inte bara öra för fåglar.
glada Sedan fick v i exercera a h jag magrade av Man skrattare ut oss, vi var ena nöt Men det var vi inte vi var ar- Det finns inget värre än att grubbla från byn, de arbetat hos far och var strängt hållen, arbete också grubbla.
Den lärde vet allt bara — en julbock.
över skack- och läser tänkt ut i boken vad främmande hjärnor Hans själ är fri.
Men den olär- är 15 år sen min mor dog, men jag gråter a h ropar än efter henne: mor lilla, mor Om man dödar någon här, så får man beröm.
Men man har ingen glädje av det.
Det finns ändå inget värre in att ta Iivet av en mänska.
Men om man dödar ni- Jag känner en # % &amp; " b ~ över « min gon, så skulle det åtminstone vara förbju- Hur Lucia firades i forna t Upptecknat ur Nordiska Mu Vid redogörelse for dan svenska allmo- gens forntida årsfester är Luciadagen att räkna såsom dan ursprungliga vinter- festen.
Denna är efter kristendomens in- förande egentligen ersatt av den kristna julen.
Emellertid har till inpå vår tid i flera orter bibehållit sig in fest på Lucia- dagen, ” lussidagen ” den 13 december — eller fastmer p i den därförut gående nat- ten, vilken av vår allmoge flerstädes kal- las m o d e r n a t t e n emedan han enligt en gammal förklaring ” föder det nya året ” Till lussiafton skalle allt arbete med sä- din vara undangjort.
Likasom andra större religiösa högtider ingick, såsom sagt, även lussifesten med dan föregående dagens afton som firades med samkväm och lekar, vid vilka bland annat förekom en gång hade jag hoppat éets arkiv av Eva Följande hälsning hvi sover I än?
Solen står högt uppå himmelen.
V i skulle gå hit och se hur I mår, vi äro så glada, ty vi tatt oss en tår.
Varen så goda och sätten Er upp och tag vad Lucia Er bjuder.
mina barn får lära sig något mad fullt pris och vore Förut kunde jag inte ha dödat i niska inte ens höna.
Nu har jag rett nog därav.
Om natten kan man i n b sova för bomberna Man tänker tills det går runt i huvudet.
Ar det synd eller i n k?
Från Hömb, Västergötland.
God morgon härinne, vi hälsen er så gerna Hur ska jag kunna veta det?
Jag har Fridens och fröjdens vår himmelsljusa nog redan dödat hundra själar eller mer Men tänk om det ändå U synd?
På an- stjerna.
dra sidan graven kan man inte krypa bak- Wi önska er allt godt, om de överordnade måtte glädjen bli Er lott.
Ursäkta vårt härskap, vi kommer o att Jag har aldrig sett en sådan jasmin.
störa, Varje buske är som ett frid Doften gri- män det var vår vänskap, som rådde oss per m om hjärtat.
Man placerade oss i att göra, m sådan jasminskog.
Vi lade oss ner, ty det är blott dänna natt kunde knappast andas för bara doft.
dät är lussenatt i natt Det känns som en gammal farmor be- Tag dätta glaset och drick dänna drycken, rättat en saga.
M a n tänker inte, känner varken ångest eller ledsnad, det är som en dän är enfaldig män dock av hjertat given Själva lussidagen " vid första hanegäl- let ” inträdde i stugan en av huset yngre ogifta kvinnor, helt vitklädd och med en krona med brinnande ljus å huvudet I händerna bir hon en Y l med starkt öl el- ler i senare tid flammande glögg, varmed männen fägnades.
Även fläsk ingick i denna tidiga traktering eller ock stundom ty kanhända nästa lussenatt som går, All I vilar uppå bär ett härför särskilt bakat bröd.
kallat d e velskatt, vilket av jämförelser att döma och i dricker ej vår skäl.
otvivelaktigt en gång sönderarbetats i själ- Jag är Lucia det kan I tänka.
va bålen.
Den vitklädda kvinnan kallades Ljusen i min krona d i lysa och de blänka, lussibrud eller lussi, det senare en för.
och brickan dän jag bär kortning av Lucia, vilket latinska namn är till härskapet här.
betyder ” den upplysande ”.
innan kronan med ljus kom i bruk.
företräddes Lussi Hade vi blommor och bladen de många vid sin vandring från gård till gård i byn skulle vi beströda, din väg I skall gånga män utan blommor i vår hatt av tvenne blossbärare Almänt tillhörde att överdådigt fråssan få vi fira lussenatt, de och drickinde denna dag.
vilket, lika- Om I önskar veta vad jag är för ena som under julen också i viss mån kom så är jag Lucia a d så min lella tärna husdjuren till del.
” Så överflödigt man och Om vi leva får firade lussihögtiden, så ymnigt skulle det lussar vi te nästa år.
saga.
Men sagan var snart slut.
Det slog ner rakt i jasminbusken, a h man slutade upp med att drömma, då Stepnjaken med hemsk röst ropade att han förlorat båda benen.
Jag fick mitt ena öga fördärvat i den dir sagan, Det måtte varit en häxa som berättade den.
kvitt Vi var mitt i striden, var som vilda.
Jag kunde inb hålla igen mer armarna hade kommit i gång.
Annars är jag en så ’ n fredlig mänskra, men d i stack jag hi- jonetten genom magen på m dräktig kalt.
— Jag tänkte inte på annat än att slåss Sen flög den dir ilskan bart som en dröm, men när man håller på så där dag efter dag.
kan man lätt bli som m rasande hund.
Jag tycker om, när jag får brev med kärleksgåvorna Då tänker man jämt: Någonstans finns ännu fredliga mänskor, någonstans är ännu livet ljust.
gråta, Varför jag som ett när i * — hör mu- sik?
Jag vill gråter barn.
— Det gör så ont i hjärtat flyga som en fågel — — — ville leva, kunde som på påsken — Jag ville gärna komma till främmande länder en gång, inte som soldat.
Jag är så fördömt mätt på att komma och så ut förskräckelse som säd.
När jag nu kom- mer till en stad skäms jag vet inte var- för Ar rädd för att se mänskorna i ögo- nen.
Man säger att allt är som det måste vara Varför kan man d i inb Y folk i ögonen?
Det är elakt med kriget — — — Däri har du r i t t: när det gäller skinnet då har själen ingenting därmed att göra Det intressantaste jag kan tänka mig Milt skinn spatserar timvis omkring utar vore att få ett telegram J a s har aldrig själ, när jag måste gå till attack.
Därför fått något a h jag blev nog räddare än är jag också så tapper.
for en bomb.
— Det blir alltid så underligt just innan Mast längtar jag efter fåglarna.
Jag är j u fågelfångare och jägare Men b i r finn man ska somna Jag kan inre riktigt vara lugn.
Jag försöker att få tag på ett riktigt milt ord.
som " lilla blomma ” eller " mor- ronrodnad .. eller något annat riktigt vän- ligt.
Jag sitter rätt upp på kappan och säger det väl tio gånger för mig själv Då blir det som om jag smekte någon, och så somnar jag nya året bliva ”, upplyser en författare Detta vill med indra ord säga att ju stor- siagnare lussidagens offer med ty åtföl- jande gille en gång var, desto rikligare skulle fruktsamhetens gudomligheter löna detta under det ingående året I.
— tiden såsom årets längsta natt, och det var en fornärvd tro, att underjordens väsen Han var a märkvärdig människa.
Mam var rädd för honom och skämdes för ho- oom.
Man kunde inte begripa vad det för en kraft i honom.
Han var sjuklig, och skral, hade glasögon på näsan a h gick alltid med m krycka Men hans själ var klar och full av medlidande, och i den själen låg hans stora kraft.
d i åter uppträdde på jorden var — ning an ågs lämplig trots äktenska- pet.
Så är nu huvudregeln också i Kommunikationsverken.
Jag känner ett exempel på att en kvinna vid te- legrafverket, rom varit ordinarie då hon gifte sig.
tjänstgjorde därefter alltjämt såsom extra, och hade oer- hört ansvarsfull tjänstgöring under kriget, tills hon efter författningsänd- ringen åter ansälldes såsom ordina- rie.
Under alla de där mellanåren hade hon utfört precis ramma arkte som före sin äktenskap, men hade e j rätt till semester och hade betydligt lägre avlöning än förut.
Sannerligen en dyrbetalt skyldighet an gifta sig.
Ännu 1859 " stod emellertid kvin- nan utanför den blomstergård, där vetenskap och konst plocka sina blom- mar.
varmed deras idkare.
sirade stiga uppför parnassens branter ".
Även denna möjlighet öppnades för kvin- nan och numera har hon ' rätt till vil- ken examen som helst vid universitet och högsko !a.
Jag skall i detta sammanhang till sist erinra om ett så rent kvinnligt yrke som trots något, sjuksköters- kans.
, Där börjar degraderingen icke med äktenskapet utan med förlovnin- gen.
Förlovar hon sig.
måste hon åt minstone för ett fåtal år sedan, av- kläda sig sin gradbeteckning, även om hon skulle kunna bibehållas i samma arbete, som gift måste hon lämna sitt yrke eller åtminstone sin tjänst.
Ingen h a r någonsin mig veterligt tänkt på att den barnmorska som gif- ter sig skal!
lämna sitt arbete.
Före förra året var h u v u d r e- g e l n, att kvinnan skall få stä kvar i sin statsanställning om verket finner detta lämpligt.
Och så länge man ej missbrukar sin rätt att utestänga den gifta kvinnan är kanske denna regel e j farlig e j så länge be.
hörighetslagens principer är orubba- de.
Hon plägar få stå kvar.
Behö- righetslagen, som trädde i funktion den I juli 1925 innehåller likställig- hetsprincipen mellan man och kvinna i avseende på de flesta statstjänster alltså även sådan till vilken man håller fullmakt, s. k. fullmaktstjäns- ter.
Det gives vissa undantag som bekräfta regeln Dess befordringsprincip ä r f ö r- t j ä n s t o c h s k i c k I i g h e t ej kön eller behov, e j heller civilstånd.
Likställighetsprincipen är sålunda här klart uttalad.
Angreppet på denna likställighets- princip är en fråga av den största vikt.
enär den medför så oerhörda konsekvenser.
Först ingriper man den gifta kvinnan i statstjänst sedan i kommunal tjänst och sedan i privat tjänst.
Detta är en fråga sålunda, som kan hava en genomgripande betydelse Men den mynnar dessutom ytterst uti den av giftermålsbalken och mo- dern människouppfattning av äkten- åtminstone er- — — i skapet utdömda åsikten att en gift Man vill, s ä g n man, tillgodose kvinna skall i och genom äktenskapet hemmets krav.
D e n k Y i n n a, hava sin försörjning av sin man, s o m g i f t e r s i g, f å r d ä r - ävensom i den gamla alltjämt tilläm- m e d c t t livsintresse pade avlöningsprincipen, som hänger s o m b ö r tillfredsställa samman med den förra.
enligt vilken h e n n c o c h s o m g Ö r a t t ä m n a d c t f ör- en man skall hava betalt för sitt ar- h o n s k a I I l bete, som om han hade en familj att r a I i Y s i n t r e s s e t. försörja därpå, vare sig han har en Visst får en kvinna som gifter sig familj eller ej.
ett nytt livsintresse, det råder ej min- Gå vi in på den senare av dessa sta tvekan därom Men den förvissnin- att när den tillämpas och likställig- tenskapet.
Men frågan är om detta detta hetsprincipen jämsides därmed, så skulle en man få avlöning r b e t e ra att han kan försörja en familj, och hustru få betalt för sitt r b e t e, ra att hon kan försörja m familj, och så blir den samlade in- livsintresse eller denna livsuppgift om sig så, är till- racklig för att hon skall medelst en- dart den fullgöra sin plikt som a r - b e t a r c i s a m h ä l I e t?
Vari k- står da denna livsuppgift i alla de sitt räck hellre vill uttrycka ~ ~ f att försörja 2 familjer och så finnes ler na?
i alla Eller de hem, vari består där barnen den under äro vux- de stunder p i dagen d i maken är i sitt arbete, barnen Pro i skolan?
El- ler består med nödvändighet den pro- fessorskompetenta hustruns livsupp- g i f t i att hor skalar potatis till mid- dagen fö att få tillfälle nyttja sin ar- betskraft.
Kan och bör man flytta avgörandet härav över från dem det rör, nämligen man och hustru, till sty- högre avlöning, d i r försörjningsplikt relsen eller chefen i resp. verk?
förelåg, så g i r man ensidigt på pro- Nej, livsintresse bör vägas mot livs- blemet och v i l l göra en inskränkning intresse, och kvinnan bör själv få i rätten för den gifta kvinnan att välja.
hava anställning i stat eller kommun.
(Forts. i nästa n:r), det kanske ingen.
I stället för att gå detta problem till grunden och taga konsekvenserna därav, och i stället för att reformera avlöningsbestämmelserna så att var och en får betalt för det utförda arbe- tet, och i stället för att det allmänna uppmuntrade familjebilbandet i form av familjepensioner eller i f e m av långa
Mötesplatsen Styrelsen för Blekinge Länsförbund av Frisinnade Kvinnors Riksförbund hade den 5 dec.
sitt obligatoriska höstsammanträde i Johannishus un- der fröken Ebba Holgerssons älsk- värda och kunniga värdinne- och ordförandeskap.
Sedan kaffet avnjutits vidtog några timmars förhandlingar.
I sitt inled- nare hade kvinnornas antal minskat ningsanförande betonade ordföran- till nära en tredjedel av ovannämnda den, att situationen i närvarande tid Den fascistiska arbetslag- stiftningen.
siffra Man bedriver därför nu en (Forts. fr. sid. 1) intensiv propaganda för att få kvin- deras anförare får betydligt strängare norna att intressera sig för de nya straff.
Hårdare straffbestämmelser lagarne och skriva in sig i de nybil- finnas även för de stat- eller kom- dade korporationerna Man framhä- munanställda som göra sig skyldiga ver att dessa ha övervägande ekono- till liknande förseelser Om arbetare misk karaktär och e j den politiska, eller arbetsgivare vägra att rätta sig som de socialistiska och katolska fack- efter domstolens utslag straffas de föreningearne hade och som påstås ha med fängelse från en månad till ett varit en orsak til att kvinnorna hit- S~ och böter från 100 till sm lk.
tills dragit sig undan Vidare påpekas Slutstenen till denna lagbyggnad det an om också arbetarne och ar- har lagst genom inrättandet av det betsgivarne, som sagt, teoretiskt äro ovan omtalade fackföreningsdeparte- likställda.
så har det dock redan visat mentet Genom att instifta detta av- sig att arbetarne i realiteten få före- ser man att ge en enhetlig högsta sty- trädet, och att det därför också för relse för alla landets fackföreningar kvinnorna finnes större möjlighet än och hindra att de utvecklas självstän- förr till att få sina krav hörda och digt och efter ej önskliga linjer uppfyllda strid så vi^ mot principen om statens enhet och höga auktoritet som Det nämligen ett misstag att tro, den princip om social endräkt till fascismen gynnar arbetsgivare duktionens och nationens gagn, som det torde inte vara något nöje att i inspirerar den fascistiska fackföre- Italien vara en rik man och i all sina önskemål som att mot är av K. ömtålig och stora segrar kan Fr. så om glädjeämnen, inför vilka vi ger i år icke mindre i n Birkagårdens Förlag ut- fyra arbeten D:r Natanael Beskow: Prediknin- böra stanna med tacksamhet.
Därefter följde en redogörelse för gar 1925-1926, 18 stycken de flesta Centralstyrelsemötet i Stockholm, och hållna i Djursholms kapell, Kristus gav ordf. en god orientering i de frå- och människan, tre föredrag gor, som där behandlats Fröken Olga Herrlin, Karlshamn inledde frågan om upprättandet av ett förlossningshem i Blekinge för fat- tiga mödrar eller om detta visar sig ekonomiskt outförbart bilda en fond för bestridande av hemhjälp under förlossningstiden Frågan har pa Karlshamnsföreningens initiativ blivit utsänd till respektive föreningar i lä- net.
Det senare alternativet föreföll för studenter i Uppsala, I Palestina och Syrien, en rikt illustrerad skild- ring av den färd D:r Beskow med sin maka, Elsa Beskow, våren 1926 företog till det heliga landet, samt slutligen en li- julbetraktelse, V i d julgranen 1926 som ingår i serien Birkagår- dens julbrev Ett urval av den år 1924 bortgångne Ernst Beckmans skriften har under titeln M i n n e s b i l d e r verkställts av hans ten realiserbart och beslöts, att ordföran- maka, L o u i s e W o o d s - B e c k m a n.
det göra hänvändelse till länsstyrelsen för fängslande skildring av Victor Rydbergs Röda Korset i och för eventuellt ram- ungdomsår, byggd på den store tänkarens arbete.
a h skaldens egna uppgifter till vännen- Tidevarvet, stipendiefonden till författaren Medborgarskolan, resefonden diskute- En bok, speciellt för uppfostrare, är B a r n e t o c h d e s s problem om sockenombud inleddes av den engelska kvinnliga läkaren Alice av fröken Magda Thulin, Kallinge M. Hutchinson, översatt av lektor Hedvig Resulterade överläggningen i att länet Sidner och fdrwdd med förord av profes- uppdelades i distrikt, som tilldelades sor B. Gadelius respektive föreningar Årsmötet beslöts till Karlskrona un- der mars månad Ordföranden fick i Vid Mariannelunds Praktiska Skola uppdrag att till detta söka värva frö- börjar ny termin med intagning av elever ken Kerstinr Hesselgren som före- i såväl realskolan som I handelsinstitutet dragshållare och husmodersskolan den 15 januari En det fristående medlemmar an- Elevantalet vid skolan har under höst- mälde sig under möter När v i om kvällen skildes åt var terminen varit 151 och under året 324, var- el- Frågan ningslagstiftningen och så bestämt synnerhet e j att vara industriidkare skiljer den från de röda fackförenin- Det har givits dem skydd för strej- garnes antinationella och antistatliga ker, det är sant, skydd också för ob- ande. ” Arbetsgivare och arbetare befinna struktion och i viss mån för illa ut- fört sig alltså efter dessa bestämmelser arbete.
Arvsskatten befriades de teoretiskt likställda med hänsyn till ifrån redan under fascismens första år de order som givas av fackförenings- och de indirekta skatternas antal ministern Bägge grupperna ha sir överstiger betydligt de direktas M a det med en stor tacksamhet för en självständighet förintad Bägge mås- de äga ej rätt att bestämma över vare lång, givande dag, som ökat samhö- och ur alla samhällsklasser och bereder te utan knot underkasta sig ” det na- sig arbetstid eller löner och knappast righetskänslan mellan oss.
synnerligt goda möjligheter till utbildning tionella kravet, som står högt över alla heller över sina egna inkomster Fas- fa var och en Kostnaderna ställa sig till komma sommarkurserna.
Skolan be- M.
H. enski intressen ”.
lda Det finns kön, i ciststaten kräver och dessutom kom- rent förvånansvärt Vad som ka - - ingen av dessa många regler talas det mer det att till de ovan i korthet re- tal Vi om man eller kvinna, blott om med- laterade bestämmelserna läggas andra som under vissa förhållanden göra ar- ten av lemmar.
De italienska arbetsledarna ha hit- betarne rent av till delägare av resp. vad man tills i påfallande ringa utsträckning företag, i andra fall tillförsäkrar dem skrivit in sig i fackföreningar Deras en del av avkastningen utöver de numerär är annars ganska betydande fastställda lönerna Det är i denna det beräknas t. ex. att bland industri- stränghet gentemot arbetsgivarne många anse sig finna gömd en rest arbetarne utgöra kvinnorna 4 0 pro- Mussolinis forna socialism cent och inom vissa i n d u s t r i g r e n a r att han, då blott finanserna sane- överstiger kvinnornas antal b e t y d l i rats g t och ett verkligt lugn inträtt, skall - någon.
” Hur de en annan.
~ ” Femtio ”.
- - ” Hur mycket ger Och du?
” Tjugufem ” - Och du?
- ” Tjugufem ”, fortsattes sam- blev svaret De männens Men i december 1921 stodo som inskrivna i olika slag av fackföre- ningar endast 160,000 kvinnor gent- emot en million män, och två år se- a h gjort förmodande som emellertid motsäges framförallt av de starka imperalistis- ka tendenserna.
- - Det betyder, att Tide- kan sändas till åtskilliga som h- nu int.
gjort dess bekanskap - - varvet helt krossa industrimännens makt och bygga upp m ren socialiststat - ett Klädkultur.
Ingen lär vilja förneka att kläderna spela en oerhört viktig roll för varje nor- mal skönhets- och frihetsälskande männi- ska, som förstår att kroppens vård måste tillgodoses såväl tom själens, och att det Men i varje fall - ingen kan förneka att ej de italienska arbeter- skornas ställning nu är gynnsamma är allas vår plikt att också I fråga om det re än förr och att deras kamp för yttre göra oss d lediga behagliga och till ekonomisk likställighet nu bör kunna dragande för varandra som möjligt Ett gott yttre livar upp och frigör också inåt föras med större framgång.
Inom Har månne inte nästan varenda människa skolarbetet äro män och kvinnor här erfarit detta när hon f i r på sig en ny fullständigt jämnställda, eljest gäller klädsam, ledig a h ändå välsittande dräkt?
det som regel att kvinnorna äro myc- Och hur svårt är det inte att behärska hu- ket illa avlönade.
I Norditalien h~ möret, när man plågas av trånga skodon etc I arbeterskorna redan visat sig förstå Tyvärr är emellertid vår tids klädkultur vad de nya lagarne betyda för dem.
till en viss grad en modegalenskapskultur, I Romagna och vissa delar av Mar- som gör sitt bästa att binda och förfuska cherna - de områden där de soci- naturen Tänk bara på herrarnas höga ala striderna alltid förts bittrare än stärkkragar och damernas höga klackar!
annorstädes - och där kvinnorna all- för - Den snedvridna klädkulturen med tid varit ” röda ” stå de ofta av po- da sig naturenligt och vackert, men ej ha litiska skäl i opposition mot vad fas- råd att lägga ned pengar på privata mo- cismen överhuvud sig företager.
I deller a h handgjort arbete helt enkelt äro Syditalien är ju de utom hemmet ar- urståndsatta att tillfredsställa ifrågavaran- betande kvinnornas antal mycket de önskemål Särskilt gäller detta damsi- Svenska rink och deras utpräglade individua- Kvinnors Centralförbund för lism ställer dem a priori avoga mot Fysisk Kultur (S.
K.
C. F.
K.)
har därför lism vad föreningsväsende och sam- d smått börjat vissa reformförsök i fråga om damernas kläder.
Grunden skodo- heter.
nen är nu klarad Eslövs skofabrik till- verkar hygieniska vackra a h ändå rela- tivt billiga dam- a h flickskolan dels för smalare dels för bredare fötter, dels med låga klackar och dels helt utan klackar, så- väl promenad- som finare inneskodon De försäljas I AnnaAhlströms sybehörsaffär, arbete - Götgatan 95, Stockholm låga och tidsvinster Mariannelunds Praktiska Skola hör till de undervisningsanstalter som äro värda erkännande I synnerhet som de er- bjuda en god lösning för särskilt hods- bygden av den ofrånkomliga frågan om ungdomens fortsatta utbildning Vi hän- du? ” - visa intresserade till rektor G. Gustafsson.
- Elin Falk.
