# ID: svediakorp-per3319
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,723
# sentences: 732
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 5 Unga människor och unga partier större militära anslag lin dem som re- beträffar, Tvekluvna hjärtan har avseende på skola enligt naturens ordning stå i op- geringen i kraft den söndring i sinnena, som just nu positionen och kämpa för att bryta När gamla människor råder i Europa med avseende på reg- sig igenom.
och partier, som en gång suttit vid Ierna för folkens uppförande mot var- makten.
måste lämna ifrån sig den andra en söndring.
vars reflexer och komma i opposition, får denna även natt oss.
opposition gärna ett bittert besviket och förolämpat tonfall, som säger: * varför måste v i, soni begriper landets Trådrullarnas problem¨ är i själva väl, stå här soni opposition och tala verket kvinnornas, men man måste förnuft för en majoritet av vettvil- lingar?
söka omväxling i rubrikerna.
Åtminstone i vår riksdag lir läget sådant, och vi sakna stimulansen a v en eldig, segerviss och överraskande rötter, Dagens ledare, opposition.
När hr Lindman under utgår från Lloyd Georges uppfatt- remissdebatten medgav, att det inte ning av reaktionens orsak i Kontinen- lönade sig med en motion om för- taleuropa.
Efter denna sin uppfatt- svarsrevision.
hade han just detta ton- av är de - verkligen tala om och vad ' soni kan komma att krävas av dem själva.
kanske något mer än att koka kaffe å landstorms- män.
När man talar om försvar, som upp och sade: aldrig mer gå liberaler- utredning av försvarsfrågan, som ä r så lätt att ta i mun, skall nian tala na med arbetarpartiet, soni vi gjorde skall utmynna i en försvarsplan, ut från någon kunskap om vad krigs- Vi måste bli starka på egen framlägges alltså i hopplöshetens tec- beredskap betyder.
1924.
I Det förefaller osympatiskt, a v mo- ken.
Motionärerna se hopplöst på hand.
vår nuvarande försvarsberedskap och tioniirerna att föreslå att medlen till * hopplöst på möjligheten att nu ge- krigsberedskapskommissionerna skola att få veta vad det borde han ha rekommenderat fall av gammal man i oppositionen med dess treklang a \ - hopplöshet, onda vänstersammanslutning även hemma Men få dar efter det i vår aningar och en nypa a \ - varför-fick- hos s i g inte-vi fortsätta-att-regera?
Högerns artikel citerade uttalandet steg han partimotioner i båda kamrarna om ny ning skaffas genom att dra in militieom- Allt mellan himmel och jord är en nomdriva utredning om en bättre.
Men man vill ha en för svarsdebatt i budsmannen, vars åliggande skulle redogörelse för några a v de intressan- gång även i år.
skötas av J O. Men det är nog gan- taste riksdagsmotionerna I logiskt sammanhang med yrkan- ska mycket sammanhang även i detta, det på en ny utredning följer kravet ty upphävande varande pensionslag.
a v orättvisorna Också i vår ha alla nu- kvinnorna i riksdagen enat sig om en i en liten intresserad församling diskuterades nyligen frågan om kvin- norna behöva någon representation i riksdagen.
Två ting ansågos då från början självfallna, dels att kvinnorna behövas i riksdagen, dels att det Iig- i de kvinnliga väljarnas hand att få in dem, om de skola komma in i ett antal som betyder något.
Frågan fick därför denna lydelse: hur skall man beveka kvinnorna att göra något för att skaffa sig representanter i riksdagen?
Inledaren d: r Ada Nilsson åskådlig- gjorde det problem, som genast mö- ter vid frågans besvarande, genom att av tolv tomma trådrullar konstruera Sex voro röda: upp ett samhälle.
motion i syfte att få bort dessa orätt- visor.
Bakom dem står en opinion av kvinnosammanslutningar av alla par- tier.
För kvinnornas nuvarande ställ- ning och motionens förslag till änd- ring redogörelse i artikeln: Orättvisor- na i pensionslagen.
* och Gröna hatten a r en sammanställning, som emellertid veckans teaterrepertoir bju-.
Advent \ dit p i.
till livsskildringen Författarinnan ’ ’ En¨ ovälkommen ’ ’, Nanny Johans- kvinnorna, sex vita: männen Här sammansatt alltså samhället son, ger i dag i Tidevarvet et en novell var av tv å grupper, avdelade av en fr in samma miljö.
lodrät skiljelinje.
Men samtidigt I februari 1866 stod att läsa började ungefär på detta lediga sätt: ’ ’ — — Goddag min fröken!
Jag är inte fröken, j a g är mamsell.
Varför skulle inte mamsell kunna få heta fröken lika väl som någon annan?
— Ja men nog låter fröken Pettersson bra underligt. ’ ’ — Nu för tiden låter mera fröken Pettersson inte klass?
All erfarenhet hittills har visat att de följa sitt parti.
sin klass.
Det samma kan nian säga om männen, ty vid införandet av en rad lagar.
som kvinnorna likaberättigande, skänkt har mannens röst för eller mot följt partigränserna, trots det att det väl kunnat tänkas att det fanns kvinno- vänliga herrar bland högern och tifeminister bland liberaler och cialdemokrater.
Inledaren var a v uppfattningen, att bundenheten Men underligt än fröken Sparre tänkte man närmare efter, skulle man inse, det i och för sig är något oriktigt och underligt med titeln fröken.
Det har framhålits många gånger så övertygande och så förgäves som helst, att det är en dålig och förlegad vana att med olika tilltalsord skilja på gifta och ogifta kvinnor.
Deras civilstånd borde ju nume- ra inte angivas i titeln.
Men någon för- ' ' ' - denna vana har inte kunnat ras i ' &amp; I land Aftonbladet genomförde frökenreformen lätt nog, men det har sä- kert varit lättare att bryta klasskillnaden ändring än att ändra ett bruk, som har med könens förhållande till varann att göra.
Fortfarande tilltalas äldre silverhåriga damer med ordet fröken.
som ju betyder inte soldaternas privata klagomål o c h gan om vilka regementen soni skola med Dagens Nyheter i klassrullarna, både röda och vita, vo- ro sammanbunda med ett rött hand.
mellanklassen med ett grönt, över- klassen med ett blått.
Hur handla nu kvinnorna.
när de kallas att rösta politiskt?
Följa de den lodräta uppdelningen och rösta som kvinnor eller den vågräta och rösta som medlemmar a v en bestämd i Aftonbla- det, som då var radikalt, en artikel, som Man får därmed inte veta om pro- liten fru, ung kvinna, t. i x.
fröken Key.
blemet hur Sveriges krigsberedskap Medan åringar efter äktenskaps ingåen- skall läggas är teoretiskt löst.
Är det de bära titeln fru.
egentligen avsedd för tänkt som en del i Nationernas för- den mogna kvinnan.
Och man märker bunds armé eller iii- det ett vapen a t t ens ansatserna till någon förändring.
föras självständigt?
När man ser Frida Stéenhoffs försök till titelreform hur lokalintressena spela in vid frå- för några år sedan dödades av pressen, spetsen.
Och Sam- eller behållas, så kan man ma öde skulle antagligen komma ett nytt försök till del.
(Forts. å sid.
6.)
Det enda ställe, där alla kvinnor över- lag kallar fru.
antingen de äro ogifta eller Trådrullarnas problem över all folkpensionering, är den om egendomlig en arm4 om- ganet svarar, att försvarsrevisionen satt från 1918 till 1923, och att tven- ne riksdagar stött och blött försvars- frågan och vidare: varför gjorde h r som statsminister inte en Trygger försvarsplan, själv?
Men det är inget verkligt svar på frågan, det är ett svar bredvid.
på att genomförandet av riksdagens välfärd är icke någon hjärtesak för dras in En fråga som verkligen bokstav Ii- i f j o r fattade beslut skall uppskjutas.
militaristen.
Vad den stora försvarsmotionen gen talat angår alla kvinnor i hela Därav följer i sin tur motioner om vårt Iand utom några helt få, soni stå säga.
att upptar, organiserad efter 1925 års beslut, ic- En annan högermotion, som hänger ke är något tillfredsställande verktyg nära samman med den förra, är den i händelse av krig.
Men de ha icke om tillsättande av en rikskommission ställt upp eller besvarat ifrågan om för den ekonomiska krigsberedska- liven det för Sverige högsta tänkba- pen och om utvidgning av industribe- r a förslaget skulle kunna utgöra ett redskapskommissionen.
Vidare begär- försvar.
Nyanserna mellan de olika res förslag om näringsidkares skyl- förslagen i riksdagen äro partiskil- dighet att biträda vid arbetet för in- jande men kanske skulle de försvinna om det gällde liv och död.
Vem tror dustriens krigsorganisation.
Vad nu den sista motionens beträf- nu med exkejsaren att Tyskland skul- s agen beviljat far, så avser den indragandet a v he- se segrat om tyska riksd la folket i krigsberedskapen och.
om högre flottanslag?
det vill sig, i kriget.
Vi skola alla Tidevarvet är stundom nödsakat organiseras till medverkan i någon- att ett stycke på vägen hålla med hö- form, inskrivas som medlemmar i en gern och militären.
Högern begär ny vilande armé.
Det bör vara intres- utredning och en försvarsplan vilket sant för alla, som äro försvarsvänner.
den påstår icke finns.
Regeringsor- Reaktionens * så stämmer det nog, när 1 9 2 5 års beslut motionärerna gifta, är, så v i t t jag vet, barnbördshuset.
mänsklighet, men har ingenting med prin- I den lodräta uppdelningen.
Där skulle alltså kvinnointressena göra sig på- minta och komma i en viss konflikt med klass- och partiintressena.
Det var ju också mycket riktigt bland kvinnorna från mellanvåningen som initiativet til en diskussion om möjligheten av en gemensam politisk aktion vid val uppstått.
Man ä r nästan rädd att nämna, att denna tanke finns ens i fantasien.
T y den kan lätt bli till ett exempel på kvinnornas - genast " kvinnor- n a ’ ’ - böjelse för sektbildning och isolering.
vilken är så dåraktig, efter- som sainarhetet med männen står dem öppet.
Frågan om sainarhetet har nått en.
.
Och när den ogifta mo- dern kommer därifrån, blir hon genast ciper att göra.
fröken igen.
I Frankrike är det sed att endast helt unga ogifta damer kallas mademoiselle.
Alla andra kallas överlag madame.
Detta ¨ blivit sed av rena umgänges- och höv- lighetsskäl.
i Tyskland är gränsskillnaden mellan Frau och Fräulein också ganska uppluck- rad.
en likhet i tilltalsord är mera ett kvinnosakskrav i Tyskland och såsom så- dant mera svårgenomfört.
Det finnes en hel förening för all åstadkomma denna re- form; dess direkta medlemmar förbinda sig a t t låta kalla sig Frau.
Dr Maikki Friberg berättar att en av hennes medarbetare i Naisten Aäni kom- mit in och anmält; ’ ’ en gammal dam, som an- av sina små övergående aktualiteter kallar sig fröken ’ ’.
, so- genom den händelse, som gjort, att På hennes redaktion väcker alltså ordet den två kvinnotidningar dött samtidigt: fröken ett visst uppseende som kuriosum, vid Kvinnorna.
; tidning och \ ' i kvinnor.
Om reformen verkligen slagit så igenom den sociala miljön och det inom d e n Det har föranlett ett par tidningar av inom alla finska kretsar är osäkert Men samma förhärskande partiet, v a r så olika art som Idun och Arbetaren dr Friberg har rätt i att reformen icke är starkast i d e t översta och understa a t t diskutera kvinnotidningars och helt betydelselös och absolut önskvärd.
En lagret a v trådrullar, I Därför att den- vidare kvinnliga sammanslutningars del fruars opposition däremot av det skäl na sammanhållning, dessa gemensam- berättigande.
Sådana sammanslutnin- att fru är deras yrkestitel som husmödrar, ma ekonomiska intressen, inte finna.
; gar tillhöra visserligen inte bara ske- kan man knappt ta hänsyn till.
Husmoder sammanfalla dessa med socialdemo- i mellanskiktet, visar sig där bland det före den politiska medborgarrät- är en vacker yrkestitel, som tillkommer krater, frisinnade och höger.
Under- kvinnorna någon tendens att följa (Forts. å sid.
6.)
alla dem, som verkligen sköta ett hus.
går det vågräta skiljolinjer genom samhället.
Trådrullarna voro stap- lade på varandra i tre rullars höjd, vilket, summariskt uttryckt, beteck- nade de tre folkskikten: arbetarklass medelklass, överklass.
I stort sett.
I Men vem skall börja?
består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna För livsmedel är valet lätt.
I våra 129 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
Konsumtionsföreningen Stockholm m.
0.
Om fröknarna göra det bli de utskrattade.
Fruarna?
men Ja, de lära icke göra det.
Alltså herrar- utv ägen.
na, det blir den enda Devinez.
Reaktionens rötter Lloyd George har under den se- naste tiden gjort ett ganska anmärk- ningsvärt uttalande i Manchester Allt- mellan himmel och jord Fiske i motionsfloden Fortsättningsskolorna tyckas fort- dustriarbetande iingdomen försättes farande vara impopulära, åtminstone genom vistelsen vid en folkhögskola i att döma av hr Schedins (bf) mo- en helt ny omgivning, som lär dem tion.
Denna går nämligen ut på yt- känna livet från en helt annan och terligare uppskov med den tid, under rikare sida samt vidgar och fördju- vilken ett skoldistrikt skall hava ord- nat fortsittningaskoleväsendet till par deras syn på tingen.
För att möjliggöra en tids vistelse 1929.
Redan en gång förut har tiden vid folkhögskolorna för fabriksung- utsträckts för lagens ikraftträdande.
Man i allmänhet den uppfatt- domen höra emellertid kurserna gö- I första kammaren motionerar hr ningen, att reaktionen efter kriget bli- ras korta; ungefär 1 — 3 veckor och von Koch om ändring i undervis- vit rådande, och det beror på, att so- helst under pågående längre kurs för ningsplanerna, så att samtliga elever att ungdom från skilda arbetsområ- i rikets ungdomsskolor kunna få halv- cialdemokraterna inom sig ha ett så den skola få råkas.
Kurserna skola dagsledighet för friluftsliv.
starkt reaktionärt element.
Därige- sålunda enligt motionärernas mening nom har reaktionen trots allt fått närmast vara propagandakurser för övervikten.
Lloyd George framhåller att sprida förståelse och intresse för Den utveckling flygväsendet på de folkhögskolan bland både arbetare en annan orsak till denna underliga sista åren tagit, har också kommit till Vid sidan av hr Lindmans (h) mo- och arbetsgivare kombination av högerfärg och social- uttryck i ett par motioner om stats- demokrati, som präglar tiden.
Han tion om en allsidig utredning av lan- understöd till flyglinjer över Göte- dets försvarsbehov har från höger- anser, att majoriteten av det politiska håll framlagts åtskilliga önskemål och Den rätt att instämma i en föregå- borg.
Den ena går ut på ett sam- Europa i själva verket är framstegs- revideringar av förra årets försvars- ende talares yttrande som andra kam- manbindande av Göteborg med beslut.
Bibehållandet av regementen, marens ledamöter sedan många år mö-Amsterdamlinjen.
Den andra vänligt och liberalt, fast det är något, som inte förmår att göra sig gällande.
anslag för byggandet av jagare och ägt, har varit senatorerna förvägrad.
tar mer sikte på framtidens möjlig- Parlamentarismen har råkat in på av- undervattensbåtar iii.
m.
Från bon- Med anledning härav motioneras i heter och föreslår direkt linje Göte- i förbindelse med deförbundshåll har motion väckts om första kammaren om r &amp; även för vägar.
Kohandelssystemet reglerar 500,000 kr.
till det frivilliga skytte- dess ledamöter att omedelbart efter allt mer förhållandet mellan de olika väsendet, vilket anslag regeringen ic- ett anförande instämma * i detsamma.
partierna, man går med på ett för att ke ansåg sig kunna upptaga i stats- Förmodligen räkna motionärerna med För arhetsiredens varnande ha fri- att en sådan åtgärd skulle bidraga till få ett annat.
Politiken hotar att sjun- verkspropositionen.
sinnade och liberaler gått till gemen- att förkorta debatterna.
ka ner och fastna i detta primitiva * sam aktion.
Till denna vanskliga tillstånd.
Partiandan går till ytter- fråga återkomma vi i ett annat sam- Med försvaret tävlar sockret om lighet.
En framstående fransk stats- största utrymmet i motionsfloden.
Det allmänna missnöjet med det manhang.
man, berättar Lloyd George, hade en Den proportion mellan sänkningen av rådande valsättet har tagit sig ut- Den gemensamma kvinnomctionen gång yttrat, att hans yrkeshröder in- sockerskatten och kaffetullen, som re- tryck i flera motioner.
H r Pers (1) om ändring i pensionslagens bestäm- geringen föreslagit, har på sina håll vill ha återgång till majoritetsval i en- melser angående de gifta kvinnorna tresserade sig betydligt mer för det väckt opposition.
Denna har resulte- mansvalkretsar till andra kammaren liksom den av hr Lindberg väckta egna partiet än för nationen och lan- rat bl.
a. i en från frisinnat håll fram- och från socialdemokratiskt håll på- motionen om gift kvinnas behörighet det.
Och de olika partigrupperingar- lagd motion om ytterligare siinkning yrkas borttagandet av den 1924 inför- till statstjänst komma att närmare he- na i samma riktning, kunde e j hålla av sockerskatten medan kaffetullen i da fraktionsbeteckningen vid andra- handlas i artiklar i Tidevarvet.
tillsammans för att tjäna ett genien- stället endast skulle minskas obetyd- kammarvalen.
samt mål, hellre finge då d e andra ligt.
Dessutom g å ett flertal motio- partierna råda, och folket bli lidande.
ner ut på att skydda betodlarnas in- tressen och gynna den inhemska soc- Den sinnessjukstadga, som numera så t. ex. hade det aldrig lyckats, att kerindust rien.
tillämpas, medgiver icke intagande på i Frankrike genomdriva en effektiv hospital på ansökan endast måste den sjuke själv.
Ansökan av därtill inkomstbeskattning, ty de radikala grupperna hade aldrig kunnat enas Från förbudshåll ha flera motioner ingivas av anhörig, husbonde, kom- om något sådant förslag.
Och det ingått om bl.
a. ytterligare restriktio- munal- eller polismyndighet och intyg för utminute- lämnas av läkare, som icke är anställd segrande Frankrike är så gott som ner.
Maximigränsen ring av spritdrycker, som för närva- vid hospitalet.
Ett tillägg till denna ruinerat!
rande är 4 liter pr kalendermånad, fö- sinnessjukstadga påyrkas i motion av.
I Italien på samma sätt.
De fram- reslås i i i i motion a v h r Ljunggren hr Petrén (s) så att den sjuke även m. fl.
sänkt till 2 liter pr månad.
på egen begäran kan intagas på hospi- stegsvänliga partierna kunde e j för- Av samma motionär föreslås dess- tal.
Motioniiren anför bl.
a. ett fail, må sig att samverka.
Och Mussolini, utom att en undersökning måtte för- då e n person själv ville bliva intagen envåldshärskaren marscherade.
in i anstaltas av systembolagens, Vin- och på hospital, men hans anhöriga an- Rom med sina trupper, och allt vad spritcentralens samt deras dotterbo- sågo detta onödigt; därefter begick därmed följde av tvång och förtryck lags verksamhet.
Denna undersök- han under sinnesförvirringen dråp på ning, som givetvis skulle verkställas sin fader.
Den behjärtansvärda mo- för hela folket.
av spritmonopolet oberoende perso- tionen har sålunda allt fog för sig.
I första kammaren ha dessutom Icke heller England kunde fritagas ner.
helst ur olika politiska partier, fr ån en liknande företeelse.
Och avser att klarlägga, om spritmonopo- kanslirådet von Koch jämte fröken Iets verksamhet motsvarar dit ekono- Hesselgren och professor Holmgren Lloyd George hoppades, att alla fritt miska och sociala som utgör väckt en motion med begäran om ett tänkande måtte lära av vad som skett.
nuvarande anslag på 20,000 kr.
för att försöks- Om de framstegsvänliga partierna företag.
vis i olika delar av landet anställa lä- Fördelningen av ' medlem ur rus- kareundersökningar och föranstalta inom respektive länder samarbetade, skulle där bli ett liberalt och fram- drycksmedelsfonden är fortfarande om läkarevård för landsbygdens folk- Dylika försök ha visser- stegsvänligt Europa.
Det ar icke möj- en brännande fråga.
Hr Bengtsson i skolebarn.
Norup (f) i i i.
fl.
motionerar i andra ligen redan gjorts uppe i övre Norr- ligheter, som fattas dem, endast sam- kammaren, att fonden skall användas land.
Men då förhållandena där manhållning.
Men möjligheterna fin- för reglering av sådana ekonomiska äro så helt olika mot i övriga Sveri- nas inte hur länge som helst.
Herti- förhållanden, som äro en följd av ge, har detta anslag begärts för för- ingripande åtgärder till rus- sök aven i andra delar av landet.
gen av Wellingtons valspråk: ’ ’ Man shanteringens beränsande.
Oviljan mot vaccinationen har ta- måste kämpa för koiiungens rike ".
m skulle medel utgå till un- git sig uttryck i en motion i andra ansåg Lloyd George utgöra mottot ngs- och upplysningsverk- kammaren, i vilken begäres befrielse för genomsnittsmänniskorna.
Man för nykterhetens befrämjande.
från ympningsplikt.
Frågan har för ett par år sedan vant föremål för en måste kämpa för konungens rike!
grundlig behandling i lagutskottet, M e n om de framstegsvänliga parti- I syfte att popularisera folkhögsko- vilken då avslog motionen.
erna ej visa sig ha framgång, komma lan även bland den industriarbetande * genomsnittsmänniskorna att på annat ungdomen har fröken Hesselgren m. håll söka " konungens rike ".
il.
i första kammaren väckt en mo- Bland raden av motioner rörande Det behöver inte framhållas, att Guardian angående det politiska läget i Europa för närvarande, och då in- nehållet inte torde vara utan intresse, inte heller utan tillämpning för vårt eget lands vidkommande, återge vi här en kort sammanfattning.
har Det står r a r och en av riksdagens ledamöter fritt att motionera om vad han vill, heter det i grundlagen.
Av denna rättighet ha årets riksdagsleda- möter begagnat sig som sällan tillför- ne.
Icke mindre än 524 niotioiier ha vid motionstidens utgång för de stän- diga utskotten avlämnats mot 435 förra året Den ram, inom vilken motionärerna ha rört sig, lir stor nog för att innesluta snart sagt allt mel- lan himmel och jord, från vitala och samhällsviktiga intressen till rena struntsaker, från ändring i stadgarna för Nationernas Förbund till hästex- porten på Sovjet-Ryssland.
goda och mana till efterföljd.
Den in- &amp; ' - borg — London ~ Lloyd Georges ord passa in även på våra förhållanden.
M e n varpå beror denna brist på sammanhållning.
som Lloyd George efterlyser mellan de grupper och partier, vilka kalla sig frisinnade ' Där kräves förvisso nå-, emellertid en del försök gjorts me&lt; [got av hänförelsens eld, inte den som att sända ut fabriksungdomen till ordar över liberalism och framåtskri- folkhögskolorna på längre och kortare dande, utan den som vågar och off- tid.
Resultaten ha varit synnerligen r a r intill döden!
Ty liberalism är en övertygelse, e j konjunkturpolitik.
a \ arit föremål för kritik inkomstagarna Lagen om pensionsförsäkringen från såväl manligt som kv innligt håll.
skiljer samtliga kvinnor i en sar- Med anledning av statens Bespa- skild försäkringsklass med lägre för- r ingskommittés förslag till omorgani- måner, in de som tillkomnia män, sation av socialförsäkringen i n l ä m n a a k t a t att kvinnorna betala samma des t i l l konungen en skrivelse i vil- avgifter som dessa.
Vid lagens till- restes från kvinnornas sida en ken framfördes en del synpunkter och bestämd protest häremot och under önskemål med avseende på kvinnor- den tid som sedan förflutit ha de n s ställning inom vissa delar av so- synpunkter som då av kvinnorförenin- garna sam fällt framfördes ingalunda cialförsäkringen från kvinnorföre- förlorat i styrka Kvar står alltjämnt ningar av alla partier: Fredrika-Bre- att den enda rätvisa grunden för en mer Förbundet, A l l m ä n a V a l m a n s obligatorisk allmän pensionsförsäk- förbundets centrala kvinnoråd Fri- ring är full solidaritet mellan alla för- sinnade kvinnor, riksförbund.
Sve- säkrade och kvinnornas pension utgå av avgifter riges moderata kvinnorförbund Sveri- efter samma procenttal som mannens.
ges socialdemokratiska kvinnorföre- pensionsförsäkringen Lika omöjligt som det inom u p är d e l att a manli- Svenska kvinnors medborgar- ga yrkesutövare efter deras respek- förbund, De kvinnliga kårsamman- t i v e yrkens olika risker eller att skilja Kvinnornas på befolkningen i städer och på slutningarnas centralråd, S) gd på grund av olikheten i fackliga samorganisation samt Sveri- land byg riksför- medelivslängd lika orimligt är det att ges husmodersföreningars ställa kv innorna i en särskild försäk- bund.
ringsklass Anledningen till detta sär- Samma kvinnoföreningar hava nu skil jande av kvinnorna skulle vara till riksdagens samtliga kvinnliga le- högre medellivslängd och det förhål- damöter ingått med en begärnan, att landet att kvinnorna vid pensionsla- bund, trupper begagna en av ryssarna byggd o c h skött järnväg som delvis går Mand- sjuriets område och detta utan att betala över biljetter Hans folk lär ha åkt upp för omkring 50 millioner kronor de måtte ha rest mycket.
När han blev krävd på beloppet lät han häkta ryska funktionäret v i d banan och övertog driften själv Rys- sarna svarade med truppkoncentration.
Nu har emellertid en öv erenskommelse upprättats och fred har stutits Överklassens be- hagliga tid Första sidan Följande kommer troligen att ytterligare inskränkas.
lever i den tron.
att det finaste av allt är Underhandlingar pågå om att från dess att inta en skeptisk attityd mot tillvaron program styrka både flottrustningarna och och for egen del begränsa sig till att sköta den ekonomiska krigsberedskapen Det S i t t arbete och sina nöjen och låta världen blir väl en vatnatumme kvar till slut.
gå sin gång.
Världsförbättrarbråk är i sådana kretsar icke fint och utskrattas.
.
naste men liknande extrakt kunna så gott som varje tidning dras ur, En stilla Iördagskväll, Dagens mångfal- diga plikter slutförda, Barnen i säng, allt i ordning för morgondagen.
Tidningen Frågor äro odrägliga, och att syssla med väntar Jag slår mig ned i gungstolen och sådana naivt.
bereder mig p i en njutningsrik stund.
Men kära läsare, hör nu.
vad jag fann NU händer det plötsligt att denna slags dessa måtte väcka motion i ämnet.
gens tillämpning lagens me- gets undertcknade nu lyckats bilda en ungdom får genom en borgerlig tidning på en.
säger en.
enda rida av den afton- Denna begäran har också villfarits i ninp tidigare i n männen och i pro- ny regering med stöd av tillräckligt många höra att den står efter arbetarungdomens tidning vi hålla oss med i denna lands- det fröken Hesselgren i första kam- portionvis större antal ä n dessa tiller- av mellanpartierna för a t t han skulle ha elit.
Det är hos denna elit man träffar den ända Undrar du sedan på om den lugna maren och fruarna Östlund Nord- känts emellertid pesnionstillägg.
ej hänsyn tagits till vissa någon utsikt att kunna reda S i g med riks- undom.
S o m vill något, som söker något, stunden blev en bitter besvikelse?
dagen.
Stresemann är utrikesminister och som har intressen drömmar och planer ut- Låt mig sanningsenligt i korta drag gren, Wessman och Thüring med in- synnerligen beaktansvärda förhållan- förverkligandet av Tysklands inträde i N. över Sin egrn personiiga framtid, kun- skildra vad mitt öga sig spalt for spalt.
stämmande a r fröken Welin i andra den.
F. rycker närmare, trots motstånd från skapstörst för annat än betygens skull.
Först att man lyckats upptäcka en ny kammaren väckt motstånd om att i det Så torde den från fattigvårdens nationalisterna.
Luther har dock inte fått Skulle det verkligen inte vara det för- fruktansvärd gas, " Som kommer att göra f ö r s l a g som är att vänta angående område hämtade högre invaliditets- någon god Start i riksdagen.
Den av nämligaste av allt att läsa på examen och framtidens krig till ett hittills okänt hel- siffran för kvinnorna i icke ringa ut- lappar hoptråcklade regeringen småle åt världsförbättrarna?
Skulle man vete ".
Under experimentet med samma revision av fensionsförsäkringslagen, kanske snart åter i sömmarna.
verkligen stå efter i något mera väsentligt gas dödades två ingenjörer och blevo tre hänsyn måtte tagas till de ändrings- sträckning ha sin grund icke i verk- än konsten att debattera?
Behövs det nå- arbetare vansinniga.
Detta telegram slutar krav, som på detta område framställts lig a r b e t s f ö r m å g a utan i ekonomisk invaliditet.
Dessutom tillämpas ju man har här got annat för att bli skickad att ta Sverige med följande ord: av kvinnoföreningarna när det gälelr avgiftspensionen en i arv än att snabbt kvalificera sig för ett funnit en gas av ohygglig art, som givet- vis!
kommer att bli föremål för undersök- En italiensk skämtiidiiing innehöll ny- le,,el,röd, Motionärerna framhålla bl.
a. att helt annan ekonomisk värdesättning ningar icke minst av de militära labo- pesionslagen bestämmelser angåen- av arbetet inom hemmet, än den som Iigen följande: vad nytt i tidningarna i dag?
Svar: datum.
Tidningen blev in- Kan inte ens land föras framåt och ratorierna.
de de gifta kvinnorna först och g t.
i f ex. kommer till synes i den Nya t e m å l s b a l k e n Arbetet uppskattas dragen På grund a v att de cesurerade framtidens uppgifter lösas a v en rad indi- vidare läste jag om en " fostermor, som För att ‘ endast efter den lägsta avgiften d. V. tidningarna verkligen inte kunna innehålla \ idér som äro skötsamma men intet mer?
misshandlat en 4-årig flicka ”.
Tänk att främst tarva en ändring.
injaga Tillfälligheten har fogat d. att samtidigt misshandla, slå e t t litet barn!
mycket nytt, ha upplagorna gått ner med vinna en förbättring beträffande ej S. 3 kr.
endast änkors och frånskilda hust- Vidare torde behöva erinras o m att svindlande hastighet.
tidningarna få dåliga i en annan borgerlig tidning diskussionen fruktan och ångest hos en av dessa små!
Vi gå vidare p i denna mörka färd längs affärer och avskeda sina nicdarhetare.
Och om när man hör gifta sig givit en lustig rurs utan jämväl de gifta kvinnornas kvinnornas invaliditetsrisk i ett avse- vad skola avskedade journalister göra?
De inblick i en viss borgerlig sinnesförfatt- tidningens spalter.
Fortfarande å samma ställning förordnas följande tillväga- värt antal och fall arbete sammanhänger med svälta ihjäl förmodligen.
ning.
Visserligen kan man misstänka sida.
moderskap som mödrar.
att den insändare som påstår att man inte Nästa rubrik: " Ett fasansfullt mord ".
g å n g s ä t t i Grundavgiften påföres re- Och dessa riskmoment äro givetvis borde gifta sig utan att ha en säker in- med diverse detaljer.
De vor0 två styc- dan nu lika för landets alla innebyg- av den beskaffenheten att deras eko- som mördade en, ken, komst för tio år framåt har stuckit in ett ~: " &lt; ' från och med 16 till och med 66 nomiska konsekvenser höra bäras lika I Hertha skriver adv.
Mathilda Stael v. skämt med borgarna i diskussionen.
För- v i komma nu till det gräsligaste av allt.
års ålder, män som kvinnor, Tilläggs- av män och kvinnor.
\ ' ad skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivs- Holstein en artikel om kvinnofrid med slaget att man borde ha en summa garan- “ Transplantation av ögon från ett djur avgifterna böra påföras efter samma längd beträf far tendera denna tydligt anledning av att justitieministern givit terad för nöjen och uteliv när hemlivet till ett annat ”, Och som underrubrik: regler och detta även beträffande äk- mot en ut jämning Allt synes därför professor Thyrén i uppdrag att undersöka troligen någon tid efter giftermålet mist “ Lyckade experiment ”.
Är detta inte him- ta makar.
Vid beräkning av äkta ma- ge stöd åt den uppfattningen att den huruvida nu gällande lagstiftning utgör ett sin dragningskraft, kommer tydligen från melsskriande?
Har Ni tänkt Er in i vad en skämtare.
Men det är en god parodi dessa “ lyckade experiment " innebära!
kars tilläggsavgift skulle sålunda in- enda rättvisa ordningen är att hela skydd för kvinnorna.
artikelförfattaren kommer till den slut- på ett visst slags försiktigt.
beräknande.
Det betyder att operera bort ett öga pi ett komsten, oberoende a v om endera befolkningen män som kvinnor, sam- manföras i en riskklass och att av- satsen att våra lagar icke äro tillfyllest.
inskränkt och förkrympt sinnelag för vil- levande djur, ett väl bundet stackars of- parten eller ' $ &amp; makarna förtjäna giftspensionen beräknas efter för Kvinnofridstörare komma under lagpara- ket penningen är det enda som ger trygg- fer, och att sedan transplantera detta öga på ett annat djur, som även det måste densamma, fördelas med hälften på män och kvinnor geniensamma grun- grafen för förargelseväckande beteende.
het och är värt åtrå, vardera maken och följaktligen till- der.
Men därmed menas att någon tredje Per- samtidigt som varningen träffar den genomgå samma tortyr.
Och det värsta läggsavgiften, grundad för var och Den uppdelning av pensionsavgif- son än de bada inbalndade skall ha varit borgerliga ungdomen, för den att ta åt sig av allt, man konstaterar i slutet av denna en a v makarna på hälften av den ge- t e m a som motinärema föreslå förut- åskådare och känt förargelse väckt hos så långt det är förtjänt, läser man i Arbe- notis: “ Frågan torde icke få någon prak- sig av vad han sett.
Detta gör att para- taren ett underkännande av den borgerliga tisk betydelse ty det skulle aldrig falla mensamma inkomsten, påföras deras sätter givetvis samma procentberäk- ning för män och kvinnor.
Skulle grafen sällan kan tillämpas ty inte alltid kvinnans bildning ett underkännande på någon läkare in, att operera bort ett med skattesedlar med Samma belopp.
god synförmåga utrustat öga på en män- Genom detta tillvägagångssätt blir en lägre procentberäkning fortfaran- ar det så lätt att få tag i ett förargat ungefär samma skäl.
pensionen för familjen, så länge bäg- d e beräknas för kvinnan, så betyder vittne.
Hennes Skolkunskaper orientera henne niska för ett dubiöst experiments skull ”.
stella Rydholm ge makarna leva, densamma som nu.
det en sänkning av hela familjepen- När nu professor Thyren skall sätta i inte i den värld som är, hon är full av Dör emellertid mannen får hust un sionen, emedan en Större del av den gång denna undersökning så kunna vi er- fördomar.
Hon Iäser gottköpslitteratur en pension, ’ som åtminstone står i na- gemensamma pensionen under de nya bjuda honom att använda ett frågaformu- och har små gottköpsintressen, gon rimlig proportion till de utbetal- f ö r h å l l a d e n a kommer att falla på lär som för många år sedan sattes upp i avsikt att få en statistik från Stockholms allmänna Omdömen äro farliga, de ningar som gjorts.
E f t e r nu gällan- kvinnan.
tacka så sällan den skiftande verkligheten.
varann, grälar på och berömmer varann de bestämmelser äger hon endast ut- Tidpunkten att framlägga detta gator, Men nog kan man ändå säga, att vår isolerad från folkets stora massa.
få pension efter grundavgiften d. v. s. gamla önskemål är mycket lämplig; s. k. bildade klass, inte bara dess kvinnor Det enkla och kanske lättförklarliga fak- * d i man har all anledning att vänta 3 kr.
och barn.
kunde ha gott av att överhuvud tum, att dess vanor, nöjen och sysselsätt- För att avgiftspensionen särskilt att en omrevidering av socialförsäk- Det senaste bildsdödsfallet då en gammal rycka upp sig.
träda ut ur sin isolering ningar gärna bli förebildliga för dem, som beträffande äkta makar skall bliva av ringen genom vid denna riksdag be- städerska överkördes och dödades i Stock- lämna föreställningen om sin överlägsen- från mindre villkor kommit över i större, v e r l i betydelse kan dock icke öka- bådade propositioner skall full följas har meddelats av tidningarna i tre het.
Som märkligt nog förbindes med fruk- ger lätt överklassen en känsla av att den de pensionsavgiften undvikas, vilket och att man sålunda nästa år har att p holm, i varandra följande notiser vilkas rubri- tan för att inte vara fin nog.
granska sina verkligen är förebildlig i allt och att kri- under alla förhållandens torde, bli vänta ett förslag till revidering av ker äro belysnade nog Den första: egna garanterat fina och välsinnade åsikter tik, när den förekommer, blott är rävens riktigt Besparingskommitén före- ålderdoms- och invaliditetsförsäkrin- och jämföra dem med andra klassers åsik- kritik av rönnbären.
Men överklassen sitter inte så säkert.
Okänd 50-åring kvinna ihjälkörd på S:t ter.
kommer att behandlas i Med underrubrik: Chauffö- Av finansministerns redogörelse vid re- Den måste beakta sin ställning, övertänka under den närmaste tiden, Eriksgatan ren körde sin väg Från olycklsplatsen i missdebatten för vårt folks inkomstnivå sin upgift.
dyka ner i tiden.
ödmjukt och tark fart.
Den andra: Olycksbilens fö- framgick ju hur tunt vårt överklasslager förutsättningslöst betrakta dess fenomen.
rare var tydligen berusad Den tredje: är.
Detta lilla lager har sin egen kultur, E n sjalvgod, isolerad och stillastående Den påkörda hade varit oförsiktig sina egna intressen, åsikter nöjen, vanor.
överklass förlorar i inflytande, trängs bort Man forskar.
skriver böcker och tidningar, och går under.
Det behövs inte någon Det var den historien målar tavior.
spelar teater, gör musik för blodig röd revolution till det.
invalida i varat ända sen strax efter Locarnofördra- spricker - Alla.
lilla insändars ger prov på vad kon innehålla av ett enda tidningsnummer Om den borgerliga ungdomen tar något ohygglighet tack vare pressens smak för Tyskland och Amerika komma att del- intryck av vad som står i tidningar bör taga i den förberedande av rustningskonfe- den känna sig något förvirrad just nu, Det att servera bloddrypande nyheter.
Num- rensen men dess undersökningsområda finns en vis?
typ av modern ungdom, som ret är visserligen inte ett av de allra se-
Vår l nas e efter vid åter tåget se dessa ihjäl- " Advent ” skrevs 1898 under en av righeter att över inna Det har förut När skall det tredje rikets morgon randas skaldens dystraste och bittraste perio-.
givit.
i Tyskland och i Danmark men Skall kan Då mänsk der Det är ett mysterium i Sweden- i Stockholm endast på Strindbergs borgs anda e t t " religiöst sagospel egen lilla primitiva teater vid Norra och livets som Strindberg själv k a l l a r det Verk- Bantorget.
S i som det nu gav ': på krafter För mig var det den enda möj- Iigheten löper där parallelt med nationalscenen måste man säga att När järnet till svärd och spjut mer två rader åt vårt folks inre historia j a liga reaktionen och i detta fall är filmen skräcksyner och mardrömmar där teatern på ett i högsta grad erkän- smides stackars " lilla i Odhner sällan har väl en nästan tacknämlig det nida samvetets helvete upprullas nansvärt sätt löst den svåra uppgiften lärobok blivit i t så utskämd innan sin snart Men i ett annat f a l l är den inte tack- i all sin fasa, där striden mellan gott Man fick mer u t av " Advent " här än föreståndare död nämlig varken för våra barns räkning och ont.
Ijus och mörker utkämpas id läsningen Alla dramatiska möj- Men nu har det märkliga hänt Odh- eller inför utlandets ögon för vilken den där brott och vedergällning framstäl- ligheter hade t i l l atagits och b r i s ner har fått upprättelse just när läro- delvis tycks vara avsedd Det är glorifie- les med obönhörlig logik.
" Öga för terna i görligaste mån överskylts boksförfattarna gnida sina geniknölar för ringen av det sv enska och förlöjligandet öga och tand f ö r tand ' ' - det är den filmen överträffar verk på att ge en annan och mer vidsynt lärobok av varje fiende enda rättvisa som den orättrådige lag- Komediteatern hans nöd till våra barn just när världen hiller på ligen i naiv chauvinism sin lärofader Tsar mannen i " Advent " erkänner, och ef- bjöd i måndags på premiär å ett " skå- när alla veka kunna vandra trygga a t t med en kraftansträngning vrida sig Peter är en lättsinnig bovtyp som gnisslar ter den varder han också själv dömd, o m anständigheten av Michel ibland de starka som dem blott ge stöd loss ur chauv inismens klor och se mänsk- tänder mot den svenske hjälten.
D Det Men jämsides med denna hårda Iära despel Arlen Författaren är till börden ar- ligt på folken och deras inbördes förhål- rycka lägret företer moskovittyper av det skymtar man Strindbergs barnatro på menier.
kom som fattig pojke till När igen rik och fattig längre gives landen v, just då kommer bekräftelse mest osnygga och lömska slag.
som tän- en kärlekens gud, I scenerna med England och slog snart igenom soni barnen och det i den främmande gos- en god stilist med särskilt stor förmå- ej någon sjukdom ingen last och inga på att C.
T Odhner ej förgäves matat tre kas kan D Dryckeslag förräderi och Iösligt brott.
sv enska generationer med sin krigshisio- leverne höra där till ordningen för dagen sens gestalt framställda Kristusbarnet stokratkretsarnas att skildra de gamla l i v i många engelska gånger ari- Då varje häkte hospital och dårhus rives riska chauv inism Man spelar in Karl XII Det svenska lägret är naturligtvis helt lyser försonlighetens förkunnas och människo- Ijusets ga på film och nian låter barnen den söndagsskolmässigt bussarna nyrakade kärlekens sol, där väl träffade typer.
M a n märker att milda evangelium.
Ja, till och med i generation, som i regel förskonas kvinnorna dygdemönster han er På engelsmännen med den Ty allt är sunt och s t a r k och rent och fjärde från " lilla Odhner " - gå och se denna helvetet, di, lagmannen och hans gott Polacken smider ränker mot den stac- objektiva blicken hos en " outsider " - omänskliga hustru blivit befordrade men en sådan, som kommit dem täm- När flärd och prål och sken ej någon apoteos a v Odhners anda poetiskt förkla- kar.
; konugen hundturken är falsk och rad i skimret från Heidenstams " karoli- lismande till laga näpst får lagmannen ett ord AIlt går ut på att det är blott tjusar ligen nära in på livet.
Här ett stick- nerna ".
av tröst då han visar fasa över sina av gemen elakhet de ej låta besegra sig prov ur hans D Den gröna hatten ", I ty sanning är det skönas högsta lag brott och bitter ånger över sina ogär- sista aktens stora uppgörelse använ- När tingens kä r I I u blott envar berusar Med två långa delar låter nian barnen a v svensken ningar.
På hans ångestfyllda f r å g a mätta sin sjal - denna själ som kan sy- des rätt k r a f t i g språk och uttrycket de gryr det tredje rikets dag sägs att Karl X II för närvarande “ Finns då intet slut på detta! ” får nas oemotståndligt befäst när det gäller i Helsingfors Köpenhamn och han till s v a r: “ Det finns ett slut bara " dra i t helvete " återkommer flera ödmjukt sinne inflytandet av historiska data och årtal and Man räknar även på att svens- gånger.
Då yttrar en av de närvaran- När en och var i det finns en början! "
de: " Här i England talas det om hel- sin uppgift fyller till det helas väl- men som öppnas på vid gavel inför en i Amerika skola kunna avnjuta den Den stora kreationen för aftonen vetet ungefär som om det vore en en- då är det tredje riket inne, spännande film.
Den första delen väckte förstår, att de platser måste ut- var otvivelaktiet Maria Schildknechts hörbar förtjusning; det lyckosamma.
strå- med omsorg, där en så chauvinis- gelsk koloni! "
får ingen herre är och ingen träl lagmanska.
Allt vad ondska, hat och lande krigsäventyret ryckte dem med det tisk anrättning skall kunna sväljas med Michel A r l e n styrka ligger däri, rent pervers grymhet tillsammans SARA BOHLIN såg man.
Men den andra, där det aldrig aptit Något anseende i egentlig mening kunna rymma gav hon uttryck åt i att han förmår hålla läsaren i oavbru- var annat iii slagsmål, tycktes bli för myc- kan den ju ej skaffa oss ute i världen spel som i maskering Och mimik En ten spänning genom att säga a utan ket av det goda till och med för strids- Nej låt oss välja bättre representanter ohygglig roll att återge!
Strindbergs genom lätta nyfikenhet antydnin- som anse ': känneteckna mannen.
Hon lystna pojkar.
Den söndagseftermiddag för svenskheten utåt och inåt Låt en gar säga som I ' eggar läsaren hat mot styvmodern såväl som hans att och intresse.
Men härmed torde nog handlar som en " good sport - nätt- då jag såg andra delen tillsammans med sådan film som Ingmarsarvet predika om kvinnohat i gemen har här fått sin rådde en nästan makaber det tröga och hetsiga folket svenskarna mest cyniska exponent, Den skenhe- också det mesta vara sagt om denne opp det bästa en engelsman kan hundratals barn Stackars barn!
de stora massornas i England och saga en kamrat En verkligt ro- stämning.
Vad tänkte om t r o och övertro om offer och kärlek liga ohederliga och hjärtlösa lagman- Amerika publikgunstling.
Någon skön- lig replik har hon i andra akten Då de vad kände de vad föll för frön i Deras om själens makter.
om det som djupast nen spelades av Brovallius som även ungdoms äIskade förebrår själar vid åsynen av allt detta krigselände är sant inom oss Den filmen är icke död- han är utmärkt bara diktionen På litterär skribent i ordets egentliga be- hennes hennes uppförande svarade Väckte det deras stridsiver.
deras " för- men han kan.
henne född i sin chauvinism.
som den andra.
i sina ställen varit litet klarare, En märkelse är han inte som sagt " ta " folk.
Ehuru han kalla- hon honom: " Jag är inte dålig svarsiver ”?
Snarare tvärtom.
Vem ' kan ilen filmen finns svenskhet som lever erklig talets konstnär har Dramati- härar marschera och rom ger liv ska teatern i Gabriel Alw som nu sin nu dramatiserade roman, " Den jag är inte dålig jag bär mig bara se Karl XII-filmens fram.
nedmejade varandra efter konstens gjorde " Den Andres ” roll Hans re- gröna hatten ", " a romance For a few illa åt! ” -- Cu jus Wahlbom för I s pliker kommo osvikligt koncisa och people " har den gått ut i en engelsk.
Beröm förtjänar - Nils Och sin utmärkta läkaretyp som förresten med en ironiens skärpa, som alltid upplaga av 175,000 exemplar!
as av en verkligt illusorisk och träffade prick Hans spel var också på de språk, till vilka den översatts klostersiukhusinteriör.
Av öv- bl.
a, till svenska har den gått i utomordentligt.
uppträdande bör Mattias Taube I övriga roller voro Jessie Wessel åitskilliga upplagor Som var en ståtlig Och rätt som den milda undergivna dottern Det visade sil: att dramatiseringen engelsk " grand dd man ".
- och Hilberg som mågen samt Högel knappast hade bidragit till att höja ro- s t a akten hade hjältinnans bror i grannens idealiserade, evangeliska manens nivå snarare tvärtom, Det gestalt Alf Sjöberg som den kraxan- blev det rena melodramat - á la ganska Westergren osympatisk slog roll nog att över spela.
vil- de häxan och Ivar Nilsson som den Elinor Glynn - och därtill var sven- ket ganska ursäktligt - sanningen puckelryggige prinsen alla goda tol- skan inte alla gånger lättflytande och kare av sina roller.
De trenne barna- talbar Teatern hade emellertid gjort chargerade ur- gestalterna, som gjordes av helt unga det bästa möjliga av stycket.
H e r r a t t Michel Arlens drama troligen 1 2 - i 3 - å r i g a elever), gåvo illusion s i och fru Eklund voro båda goda repre- ej får en proportionellt lika Iång livs- långt möjligt var.
sentanter för den engelska " gentle- Det är inte lätt a t t våra tider ens man " - typen, fru Eklund dock ej till- längd som hans roman fått upplagor man med säkerhet kunna förut- för en stund jaga åskådarnas skepti- rickligt förförisk och raffinerad för cism på flykten.
Men spökerierna i att man skulle sätta tro till alla histo- spå Det finns saker, som man vid Och som Arlen " .Advent " gjordes på ett så utomor- rier om hennes äventyr med än den läsning tar lätt På dentligt sätt, att de e j verkade löjliga, ene än den andre.
I romanen blir förresten i sin senare b o k " Mayfair " ', betecknar med " (dot ...
d o t dot ..
. "
utan verkligen framkallade den nian iniponerad av hennes typ därför skräckstämning, författaren avsett.
att hon som ett plus till sin oemot- men som onekligen På scenen bli an- tingen brutala eller löjliga.
Men det Dramatiska teatern har velat hylla ståndliga tjusningskraft som kvinna Strindbergs minne genom att på hans - och soni en liten mjuk och känslig får ju stå På författarens - och pu- födelsedag giva " .Advent ", ehuru dra- sådan - äger den hederskänsla, den bliksmakens konto Elsa Thulin mat erbjuder synnerligen stora svå- offervilja och det ansvarsmedvetande ej i, väljas om de.
Håkan att pinsamt torde Honorine Hermelin: Innan vi gå till grunden Med anledning av remissdebatten gångs skull såg det, vad arbetslöshe- syntes i pressen som underrubrik: ten innebar av förlorade värden, " Arbetslösetsförsäkrinens skugga främst mänskliga värden.
Men han över stora delar av debatten ".
Kan- misströstar.
Han ser blott en utväg.
she är detta en skugga av allvarligaste " Låt oss ", säger han, " som h a arbete slag, som hotar att förvirra läggspelet och inkomster, betala och betala, tills mellan partierna.
vi bli möra och ropa: nu vilja vi gå alltså till grunden med vår lagstiftning, utan Arbetslöshetsförsäkringen, Men arbetslösheten!
10,000-tals levan- hänsyn till parti eller gamla traditio- de människor arbetslösa, med allt vad ner! "
Ja, der är rätt!
Må vi betala.
In- därav följer, Mot arbetslösheten står man vanmäktig, den hotar mer och gen avprutning på arbetslöshetsunder- Ingen avprutning på state as mer och i alla länder att bli “ normal ” stöd.
Man försöker blott lindra dess verk- och kommunens anslag till bostads- byggen, till fullgoda härbergen och ningar på minst skadliga sätt värmestugor, till mödravård och barn En dansk präst skrev i tidnigen bespisning, så länge vi undandra oss Köbenhavn för d.
10 nov.
en artikel att gå till grunden, så länge vi låta under rubriken " En Landsulykke ".
samhället bära på en skuld, som blir Han önskar, att det stode i mänsklig uppenbar i arbetslöshet och b o s t a s - möjlighets makt att för Danmarks nöd, som skarpast och blekast bryter folk framställa, så att man för en fram i vissa barnamord och själv- mord om vilka pressen bär vittne.
då den enskilda äganderätten till jord ".
Jordvärdet växer med samhällets de bli synliga för ögonen.
Det är detsamma, som Tidevarvets le- förkovran - det kan också sjunka Om vi e j kan erkänna och sedan dare i n r 3 f. detta år kallar " att upp- med samhällets bortdönde.
Därför våga fullfölja och utpröva ett effek- taga problemet om jordfrågans lös- måste värdering a v jordvärdet ske tivare sätt att gå till grunden, kan vi ning från grunden, d. v. s. fastställan- ofta, för at jordavgiften skal!
kunna då värja oss mot J.
S.
Mill ' s ord, att det av förhållandet mellan samhället bli rättvis.
- En stad växer ut över mot utsikten att den nuvarande ord- och de enskilda jordägarna ".
ett nytt område, och tomtplatser b l i samhällets ningen skall fortsätta " tynga kommu- nismens svårigheter, stora och små, endast som dammkorn i vågskålen ".
Vad menar den danske prästen med låt oss följa den att " gå till grunden "?
Han menar en väg, som i början av dec.
debattera- des i Danmarks riksdag i samman- hang med ett kommunalskatteförslag som - visserligen blott till en liten del - vill lägga skatt på " det nakna jordvärdet ", men e j på byggnader och andra " förbättringar ", alltså e j på taxeringsvärdet.
Han menar samma sak, som Elisabeth Tamm talar om i " Det nya jordbruket ", att det " ej är möjliga att jorden, där gård vid g å r d sträcka efter sträcka bilda hela fol- kets land, kan vara föremål för en oinskränkt äganderätt ", men " om man erkänner samhällets rätt och plikt att bevaka intresset för det allmänna bä- sta.
saknas befogenhet att upphäva kan leda oss Ut Och se Om den ur hopplösheten ' " " Samhällets gemensanima egendom är jorden, där vi alla ha vår varelse, och det växande värde, soni jorden fått och får genom samhällets arbete, väst och förkovran.
Den enskildes rättmätiga egendom är hans arbetslön - e j arbetsfria förtjänst - som allt- så bör vara fri både från direk och indirekt beskattning.
Må samhället taga ut sin rätt.
Låt i städ och på land beskattning ske efter jordvärde, som beror på jordens beskaffenhet och läge, och e j så, att varje byggnad till bostad eller verkstad - vart täckdike, var häst och höna.
var träd- gårdstäppa tvingas att böta för sin tillvaro med skatt.
- begärliga.
Spårvagn, gas- och vatten- ledning dras dit, tomtvärdet växer ytterligare - allt på grund av sam- hällets gemensamma arbete.
E n järn- väg dras fram genom en bygd.
Jord- värdet stiger, om ock jämförelsevis obetydlig.
Men järnvägsstationen och än mer järnvägsknuten närmar sig stadssamhällets karaktär och jord- pris.
Blott obygdens jord blir helt utan skuld till samhället, utan plikt till jordavgift.
Får nu jordavgiften till samhället följa jordvärdets förändringar tätt i spåren, s i blir jord billig j a så billig, at i stort sett jord finnes för envar som har arbetshåg och arbetsförmå- ga att använda den Ty att i sIöhet eller väntan på stigande pris besitta vanskött eller outnyttjad jord det lö- nar sig e j då jordavgiften hela tiden skall betalas ut.
Så kommer mycket
E n lördagskväll a v Nanny Johansson Mina mörkaste minnen från barnaåren är nog lördagskvällarna Då samlades alltid så många olika människor hemma i vår stuga, och de flesta a \ - dem \ a r jag rädd för.
Så länge dansen pågick och speljuntans gubbar satt stilla i sitt horn, var det inte så farligt.
Men det dröjde aldrig länge, förran ett hord hars iii och glas.
kuttingar och literbuteljer kom fram.
och sedan brukade det inte dröja länge till slagsmålet var i gång De lugna lördags- kvällarna var inte många, och j a g kommer nästan ihåg var och en särskilt.
- I syn- nerhet a r det en av dem, som jag livligt minns och ofta tänker på.
Vi hade haft det mycket svårt en tid.
En ungdomsvän till far hade kommit hem från Amerika för a t t hälsa på släktingar, och ni ska få se, att vi får köttbullar och bruna bö:nor.
- S a r Olle drömde om nå- got festligt, \ a r det alltid köttbullar och bruna böner, men lillan var mera förtjust i smörgås med ost på, och hon hoppades a t t vi skulle få det.
Jag däremot tyckte: " ska det vara, så ska det ”.
och j a g menade att både Olle och lillan var för tama i si- na önskningar - harstek och jordgubbar var väl det enklaste som kunde komma ifråga en sådan här kväll.
ker på, att det var rågmjölsgröt och jag fick vara bra hungrig för att råka i extas över sådan.
Men döm om min förtjus- ning, nar det \ a r en påse risgryn nior tog upp.
Det dröjde minsann inte länge, förr- an både Olle och jag var på väg till mos- ter Lotten efter mjölk.
Risgröt var nå- got av det bästa jag visste säkert bättre an hare och jordgubbar - ja.
d. v. s. det \ a r bara fantasien j a g smakat hare och jordgubbar - och när j a g satt och vakta- fastande och ett glas vatten på mage äro ett utmärkt livselixir.
— Vi märkte, a t t mor hade sina ögon utåt de grötgrytan, längtade jag inte ett smul vägen och dessemellan såg på klockan, och efter det.
vi kunde inte låta bli att fråga, hur hon Utom risgryn hade far smör och bröd trodde det skulle gå, om far skulle kom- med sig hem; matmodern i gården, där ma eller inte.
han arbetade, kände rätt väl till.
hur vi - Visst kommer han, svarade hon med hade det och hade därför skickat lite m e d ' den mest övertygande ton.
Jag bara und- honom.
Risgrynsgröt och smörgås, det men som dessa var religiösa och nykter- hetsvänner och inte ville låta honom kom- rar hur snart lian kan vara här, han har skulle bli kalas, det!
Mor letade fram en skålen fanns inte heller en bit, så att få duk, som hon fått i bröllopspresent och något kafferep, det lät sig inte göra.
Men ma med sina litrar .trivdes Iian e j hos dem ju så långt a t t gå Lyckligtvis hade vi sysselsättning med lyckats rädda undan alla förödelsens stor- tänk, vad det skulle smakat med k a f f e nu, utan kom mest att hålla till hos oss, där det sålunda blev dagliga orgier.
När han blommor och annat som skulle ordnas, an- mar, och utom den var bordet prytt med när vi hade så festligt för övrigt.
- Har vi verkligen inget k a f f e?
Far äntligen reste sin väg och far nyktrade till nars hade nog våra hungriga mager gjort syrener och andra blomster - Naturligt- v i hade såg riktigt ledsen U t.
när han frågade.
så pass, att han kände hur sjuk och för- sig mer påminta, eftersom tiden gick och vis var det det " röda bordet ” Detta förstod säkert nämligen två bord, ett omålat, som vi kal- Nej, det har vi inte haft på e t t par därvad han blivit av detta ständiga svi- far e j hördes av.
rande, lovade han sig själv och oss att mor och hon hittade på det ena efter det lade " vita bordet ”, fast jag aldrig kunde nar, svarade mor, och jag inbillade mig det nu skulle vara slut.
När han gick till andra, så att vår väntan inte skulle bli begripa, varför det hette så, då det var allt åtminstone att hon suckade, när hon sade arbetet i mitten a,.
veckan, försäkrade han lång.
Men j a g tror i alla fall att det bör- utom vitt. '
Det använde vi i vardagslag, det.
Hon tyckte själv mycket kaffe, att han skulle komma hem nykter på Iör- jade närma sig en kritisk punkt just som och det gav ingen särskild smak åt maten.
fast det var nog inte så mycket det suc- dagskvällen.
Mor litade ju alltid blint på vi fick se f a r komma på vägen.
Att han Det andra hade en gång varit målat rött, ken gällde, utan a t t f a r inte kunde få nå- fars löften, men vi barn hade nog nykter, det syntes genast på gången, men för a t t hålla mig till sanningen, ä r ken tankar för oss men teg för a t t ej göra och att han hade något i sin ränsel tyck- det bäst att erkänna, att det f a n n s inte Jag springer till moster Lotten och henne ledsen.
Hon städade och fejade i tes också vara säkert.
Vi hade aldrig bli- mycket kvar av den röda färgen, men det lånar, sade Olle, som sällan var rådlös.
stugan, vitlimmade spiseln, skurade golvet vit vana a t t storma emot honom som vi hade en gång f ö r alla vunnit erkännande Lånar kaffe, nej, se det gör vi då in- och tvättade fönstren.
Jag minns, a t t jag brukade göra med mor när hon kom, och som medelpunkten i alla festligheter.
Om te, sade far, visst hade det varit gott att satt på den gamla tröskeln och njöt av a t t vi anade.
att det vankades något, men nog kaffet var kokat på bara sumpen och det få en tår men inte fäster vi oss vid det v a r så fint inne.
Och jag m i n n s ock- darrade vi av nyfikenhet, där vi stod i var inte fanns annat än en hård brödkant till, småsaker.
Vi bara hittar på något annat så, a t t jag greps av en beklämmande käns- sin vrå, innan far hann in och vi fick ve- det smakade i alla fall underbart, om det roligt i stället.
, Du har.
ju ditt munspel, la av förskräckelse för a t t far och hans ta, om det fanns några läckerheter i hans var dukat på “ röda bordet ”.
Lyckligtvis Olle, och spelar dansmusik bussigt.
Nu vänner, skulle komma hem och förstöra ränsel.
Han sig inte alls så där glad och använde f a r och hans vänner aldrig det ska du spela och mor och j a g dansa, så ska ni få se, hur stiligt man dansade f ö r r det vackra mor gjort.
Jag slöt ögonen hemlighetsfull ut, far, som han kunde gö- bordet vid sina fester och så så tydligt, hur här brukade se ut r a ibland, när han kom hem med något När vi ätit.
diskat och städat undan, tog i världen.
Du har väl inte glömt våra extra.
Och han talade genast om f ö r m o r f a r f r a m dragspelet och lät oss höra någ- gamla danser, m o r?
Han säg tio ä r yng- om söndagsmorgnarna.
jag visste, att mor kokat välling av det a t t han inte fått någon avlöning - den r a av sinn allra gladaste låtar.
Mor sjöng re ut, far, n ä r han bugade sig för mor mjölet och att den sista brödkanten skulle han få först när lian arbetat fjorton och berättade historier.
Sinclairs visa.
och “ bjöd opp " henne.
sjömans- och kärleksvisor kunde ingen Glömt — fattas bara det hon var gått åt t i l l middagen och j a g undrade allt.
dar.
som hon.
Men där ä r ändå något, sade han och sjunga Hennes historier var ögonblickligen på benen.
vad vi skulle få t i l l kvällsmat.
Men jag räckte mor ränseln — vi kan åtminstone också makalösa.
vare sig de handlade o m kom mig inte för att fråga om det, för jag hade märkt, att en sådan fråga Iätt få äta oss mätta av g r ö t; mjölk får du trollkonstnärer, lindansare och svärdsluka- Det blir bättre än kaffe, sade hon, fest- hos moster Lotten om du skickar Olle re på Gullabo marknad eller om midsom- och började gnola takten till en hambo.
förtog en del av feststämningen Olle v a r styv i a t t spela.
och m o r och f a r stämning var det alltid oberoende av mat eller Nanna dit.
Jag frågade, när j a g m a r f i r a n d e t i Värnaby.
När far spelat och mor berättat en dansade sannerligen si att det kunde ha och dryck, när golvet doftade nyskurat, gick förbi.
spiseln blänkte vit och kaprilfolium tit- Å, vad mor blev glad!
Hon tog både När f a r till skåpet och letade f r a m tillfredsställt mer kritiska åskådare än Iil- tade in genom rena fönster.
Att mor i n - far och ränseln i famn.
För min del, nar kaffeburken.
--. % ---- -- vad jag tyckte det lan och mig Mor rörde sig alltid ledigt te hade några pengar, det visste jag, och jag hörde talas om gröt, var jag spik sa- var tråkigt, att ilen var tom!
i socker- och lätt, men så lätt hade jag aldrig t r o t t hon kunde vara, far lyfte henne på rak - bal, utan \ i samlades omkring honom och instämde av alla krafter i psalmen.
S ä r vi sedan kröp i säng var vi övertygade, att det finaste kafferep i världen inte kunde ha varit roligare än vår dansafton.
— Tänk så val, sade jag till lillan, att det inte kom någon främmande när vi ha- de s: % roligt, för då hade det blivit slut med detsamma.
Mor och f a r törs j u ald- rig vara glada så folk ser de ', - Ja.
mrii varför törs dom inte ilet?
När f a r ä r nykter och vi har det bra, kan väl dom fä vara glada så väl som andra, — Nej, folk tycker, att f a r är så stor syndare, att det blir synd allt vad han gör.
Om det också bara är det att han är glad och ställer till något roligt I t oss.
Och mor ä r rädd, för folk tycker att han ä r lika stor syndare som f a r bara för att hon ä r g i f t med honom J a g ä r så ledsen för att folk ä r så stygga mot far.
— i — om got.
.
— — — — Jag kände mig verkligen ledsen och hade kanske, trots allt det roliga vi haft, som- nat med beklämt hjärta, om inte lillan smugit sig intill mig och viskat sitt stå- ende uttryck: - Ja - men Gud och mor tycker nog om far.
sista — Och så var det slut på vår trevliga lör- dagskväll.
— — far stund gick att vi ingenting fick på kredit i handels- boden.
Som väl var, hade mor ett ärende iii.
så j a g blev ensam med Olle och lillan och kunde få tala med dem om mitt be- STILLE kymmer.
- Det är klart, sade Olle, att mor vet var vi ska få niat ifrån i kväll, när det ä r så festligt.
Far liar nog något med si?
: hem, och ni ska få se, att det blir något riktigt extra.
Och jag pissar, att vi får äta vid det röda bordet.
Far — är du säker på, att han kom- mer, då?
Olle brukade vara lika tviv- lande som jag, när det gällde far, och jag undrade, o m han menade vad han sade el- R U LL jord i marknaden mot billigt, eller in- Alltså, fri tillgång och tryggad be- sittningsrätt till jord för brukning, för bostads-, verkstads- eller fabriksplats, mot skälig jordavgift till samhället.
Men ingen skatt på byggnader, l); ett företags utrustning, på jordens för- bättring, djurens förmering och arbe- tets lön.
Därmed vore samhällets eko- lad - och n ”, att arbete sparsamhet terstår rätt att beskatta eller som samhällets — upphäva annan arbetsfri förtjänst eller monopolförtjänst i finare eller grövre form.
Fri jord gör människorna fria.
kan man komma fram till Därifrån.
.
oberoende av några fullmäkttigebeslut i en byggnadsfråga, som ock synes av kolonistugornas och trädgårdsstäder- toria.
(Om Newyorks se nr 46 av Tidevarvet — lan och jag - hålla oss stilla utan måste också opp.
Vår dans bjöd nog inte på rurgiska Gummivaror.
Ban- slag.
Elektriska Hör- Induktionsapparater rbråcksstrumpor, Brickband.
hållare, roassesskorsetter och ger alla arater, några skönhetsvärden, men vi innerligt roligt.
I vanliga fal hade hjärt- var jag in- i att dansa med lillan, för j a g tyckte att hon var som att släpa en tung kluns med sig.
men den här gån- gen var hon varken tung eller klunsig.
Långt innan vi önskade klappade f a r i händerna och förklarade, a t t nu var “ ba- alla slag len avblåst ” och det var tid a t t krypa i Begär vår specialkatalog säng och han föreslog, att vi som avsl REGERINGSGATAN 19 STOCKHOLM ning skulle sjunga psalmen: “ Din te vidare förtjust STOLAR — tet pris.
arm upp i taket.
När vi sett nior och f a r dansa en stund, kunde inte v i heller - lil-, Barnavårdsartiklar m.
Besök eller tillsk trerade kataloger avslut- sol går I tigaste.
Några a r senare &lt;len även på hu&gt; och djur och förbätt- I holms räkning.
ringar.
Vad den däremot får betala, (Ekon. Tidskr.
1907) visar prof. Da- men inte har råd till, är de oskäligt vidsson på samhällets rätt, ej blott höga jordpris, för vilka räntan till stadskommunens.
Han säger: “ Det största delen g i r till bankerna.
Rän- enda rationella är att betrakta värde- tan tas nog u t, medan skatten sinar, stegringen som gemensam tillgång men vem är närmast till att uppbära som av staten fördelas mellan stat och en jordavgift, samhället eller han- kommun. ” Han reserverar sig dock med att “ principfrågorna rörande den kerna?
Men detta är j u gammal " geor- oförtjänta värdestegringen e j äro ' ve- gism ”, som ingen längre tänker på!
derbörligen utredda. ” Men då vi kom- långt som till 1917 års kom- H ä r i Sverige, nej.
Jag hoppas en mer a n n a n gång få berätta en historia, om mu katt eför slag, har saken blivit georgismen.
Men det ligger närmare så s vklar, att en kritik av förslaget till hands att lyssna, när I.
ex. prof. (Ekon. Tidskr.
1917) framhåller, Cassel (Ekonom.
Tidskr.
1900) talar att den egentliga förbättringen mot - om aniinix ink och med följande förutvarande skatteordning lir jord- sammanfattning: " ett erkännande av vä.
kommunens rätt till den oförtjän- få - t a värdestegringen skulle öppna en ny st i aera för kommunal socialpolitik. ” ra Han meddelar beräkningar för Ber- on jordavgiften gäldar jag ns vidkommande att enbart en vär- ö till samhället och till de b estegringsskatt alltså ej jordav- lösa.
ift på all tomtjord — skulle täcka värdest Men har jorden råd till d ommunalskatten och ge ett årligt på vii gift, på vilken samhället Ingens verskott på 20 miljoner mk., och skulle grundas?
Härpå änvisar till att prof. Wicksell kom- gr om på jor- mit t i l l samma resultat för St k- sa f o t arbetslöns höj&lt;]: iii den tillfälliga utgången av striden mellan organisa- tionerna, bundna som de äro a v kon- " - j u n k t u r e r n a s ström.
(I vad mån jor- dens utnyttjande kan ge bot för k o n junkturväxlingarna, är en öppen frå- ga, som kanske blott praktiken kan ge svar på) Vilken förvandling skulle det e j innebära, om möjligheten stod öppen för envar, lantarbetare, indu- striarbetare, “ intelligensarbetare ”, att eller ett tjänstean- r jag mig hellre att taga ut lön som arbetare på min egen grund?
Blir den jordbit jag vågar mig på också liten, s i blir den dock i — han Då ~ &gt; r o i Heckscher.
(i G i n - mal och n y ekon. liberalism) talar om att “ jordräntans indragning - ett i praktiken invecklat och långt ifrån lättgenomförbart program - - må- ste ingå i den nya ekonomiska libera- lismen, därför att den e j kan fylla sin uppgift därförutan ”, så menar Iian med jordräntan jordavgift på all jord utom ödebygdens.
— — Lyckligtvis har även i vårt land i viss mån erfarenhet vunnits hur prin- cipen reder sig i praktiken.
I koloni- rörelsen och i trädgårdsstäderna, d. V. s. tomträttsstäderna, har ett frö lagts ned, som så långt det tillåtits vuxit snabbt och friskt och välsignat.
förslag om
T I D E V A R V E T o Trådrullarnas problem (Forts. ii.
sid. tens erövring.
Tvärtom F r u Sven Duva Tvekluvna hjärtan (Forts. fr. sid.
I.)
Av P.
A. Lindholm 1.)
: nya sådana knappt tro att det finns ett system i det hela.
Högern motiverar sin hemställan om uppskov i den olycksaliga ned- skrivningen med en mörk skildring av vårt utrikespolitiska läge.
Vän- specialsammanslutningar.
Nog tyc- stern svarar att det oavbrutet för- Det underliga är, att båda ker man att rent ideella mål såsom bättrats.
fred, frihet, hälsa och frälsning an- tycks ha rätt.
Ser man på skilje- nars borde vara mänskliga syften, domstankens utveckling, på Locarno- höjda över tillfällighetn man och, avtalet, på N.
F:s stegrade inflytan de, så kan nian säga.
att det ser ljust kvinna.
I själva verket finns det en värld ut.
Ser man på de samtidigt pågå- inne i världen, där kvinnor syssla för ende rustningarna med utveckling sig själva med en del a v de inom och modernisering av krigstekniken, den större världen aktuella sysselsätt- så blir intryoket det motsatta.
Det ningarna.
eDtta system är mera på- tagligt och utbildat nu än för tjugo mänsklig art, är snarast ett kusligt år sedan.
Utvecklingen understödes och nedslående fenomen.
Den är svår av pressen, och det blir snart självfai- att bryta, men den måste brytas.
let att det skall vara så.
När nu kvinnorna resonnera som Hur kommer det sig?
Trådrullar- så: vi måste sammansluta oss för att na voro ju egentligen starkare sam- geinensamt forcera denna isoleringens manbundna vågrätt med klass och mur, så inarkerar detta ytterligare av- partiband än lodrätt i skiljdheten och tas av utomstående Man skulle inte i och för sig sörja för en rörelse i fel riktning från det Mycket har talats och skrivits om Zak- ris Bång och hans bravader men föga el- uppstå ständigt.
På det religiösa, po- litiska, sociala, moraliska, konstnärli- ga, sällskapliga med underavdelning militära) områdena och inom olika studiefält och yrken ha vi kvinnliga, Att hon icke just hörde till Guds bästa barn under sitt vardagsliv och att föga el- ler intet om hans s. k. bättre hälft, Bång- ler intet fanns kvar av den yttre polityr.
skan, och dock förtjänar även hon en I i- Enligt en sägan skall ridmansdottern möjligen fått, det är sä- ten minnesruna.
Bång efter sin bragd vid Virtabro blivit kert.
Därom vittnar kanske bäst ett ända förd till Vasa och där fått sina sår läkta, till vira dagar inom lappmarken gängse varefter han tog tjänst hos en borgare i staden.
Men rn dag på våren råkade han knacka ihjäl en ryss med yxhammaren.
Hals över huvud sprang han då ned till hamnen, fick tag i en roddbåt och satte av på vinst och förlust till havs för att möjligen komma till Sverige.
Resan blev nog besvärligare än han vän- tat, ty en vacker dag hittades han med- vetslös och halvt ihjälsvulten i sin båt vid en holme i Piteå skärgård.
Den som hit-, härskar verkligen en inkonsekvens i ländernas metoder att förbereda sig på framtiden och trygga sin säker- het, som gör två helt olika tydnin- gar av läget förklarliga.
När Eng- land samtidigt med att det under- uttryck om den.
som far fram bråkigt &amp; bullersamt “ Hon lever om som Bångskan ”.
hette det.
I det avskilda livet i Bångnäs och Fjäl- loberg kunde givetvis firn nu åldrade kraftkvinnan icke ådraga sig någon stör- re uppmärksamhet.
och därför vet man ej heller mycket att berätta om henne i Vil- tade honom.
från var en mamsell råd- helmina.
(Ur Vesterbottens hembygdsbok).
mansdotter Piteå, som Baudin, jämte några andra ungdomar gjort en liten utflykt till skärgården.
Hon tog hand om den halv- döde mannen.
förde honom till sitt hem och skötte honom, så att han snart kom på fötter igen.
Men då hade hon föräl- skat sig i främlingen.
Det var ju så gott som ren skandal.
Bång skulle själv icke vågat fria till rådmansdottern, men hon var icke blyg utan friade själv och er- bjöd sig att bliva Bångs hustru, om han toge värvning som förstärkningsman vid Västerbottens regemente.
Bång gick med nöje in på det villkoret, och efter några år blev han g i f t med den tilltagsna och rätt si äventyrliga rådmansdottern.
tecknade Locarnoöverenskommelsen blev slaget på fingrarna med att ha militära spioner i Frankrike, så var detta ett exempel på detta sätt att ar- över att det går trögt för samarbetet gemensamma arbetet i stället för beta på två oförenliga linjer.
När att komma igång.
Det måste ta sin from mot det.
Detta är e t t av skälen, Frankrike undertecknar Fördrag med t i d för båda parter att vänja sig.
Det varför ' det är betänkligt att förorda Tyskland men envisas att hålla en är verkligen något så pass radikalt en sådan sammanslutning.
.
övertalig ockupationsstyrka i Rhen- nytt i världen.
Men det betänkliga Men om läget blir sådant att en provinserna, så är det samma splitt- Någon faderlig och moderlig välsignel- är att man inte kan säga det går gemensam politisk kvinnoaktion synes ring i fråga om handlandet.
Denna se synes hon dock icke ha fatt.
ty de Un- framåt.
Snarare tvärtom.
vara enda utvägen, då får den för det splittring finns också hos oss, fast ga tu måste bege sig till Lycksele, där Bing fick slå sig ned vid det nu s. k.
Vilja inte männen, duga inte kvin första inte företagas f ö r r än den har mindre påtaglig.
Bångberget, byggde där en stuga om ett norna!
Vad är den egentliga orsaken någon utsikt att lyckas.
Man säger Det är detta som gör att man inte rum, förstuga och en skrubb samt odlade till att det inte går?
Åtminstone var att det närvarande trycket kommer kan veta något om framtiden.
En av en bit jord, som kallades Bångs gärda.
det från början inte bristande vilja att ena de självförsörjande.
Kanske.
de två motsatta böjelserna kan ta Hans hustru stod troget vid hans sida i hos kvinnorna.
Det tror jag inte det Underliga saker kunna hä ända.
Men överhanden.
Framtiden ligger dun- både onda och goda dagar.
Stark var ä r nu heller.
Men kanske brast något befrielse från ett gemensamt kännt kel och alla möjligheter äro tänkba- hon som björn och aldrig rädd för att uti, nar det var tungt.
Sitt hus sköt- för tidigt tron på att det lönar sig att tryck får inte vara enda målet för en ra.
Tveksamheten och villrådigheten taga te hon med heder, och sin man höll hon försöka.
politisk aktion.
Den måste bygga på måste väl någon gång ta slut och vi- under toffeln.
hur otroligt det än må lå- Gemensamma överläggningar och en starkare gemenskap och större ide- ka för ett enhetligt handlande.
ta.
Att hon var trogen maka och just sammanslutning av kvinnorna kring al.
Man kan inte skilja ut ur dess För vår del hålla vi med borgmäs- en sådan hustru som passade för den allt vissa frågor som speciellt äro ägnade sammanhang en enstaka kvinnofråga tare Lindhagen däri, att en enskild annat än lätthanterlige Ring.
det lider in- tet tvivel.
S i n vördnadsfulla respekt för att beröra dem djupare än männen, och arheta på att få den löst efter sin stat bör besluta sig för en bestämd sin kära hälft visade Bång genom att städ- behöver alltid finnas och äro av godo.
önskan.
Den hänger ihop med det k u r s och inte stampa i detta mitt se använda tilltalsordet madam.
så snart Men denna tvungna isolering, när det hela.
Vill man att rättvisa och fram- emellan.
Varje människa.
varje par- han talade till henne eller om henne.
En- gäller intressen och frågor av rent stegssinne skall råda på en punkt, så ti, varje land, som klarar upp sin po- dast i vredesmod använde han tilltalsor- inåste man gå in för detsamma över- sition och gör sitt val mellan i sig det d ~.
Reta henne till vrede vågade han dock aldrig.
sedan han kom till Lycksele.
huvud taget.
oförenliga och stridiga metoder, gör Om han någon gång gjort det förut, för- Man hade ju hoppats att frågan något för att den nuvarande perioden mäler inte historien, men det är ej tro- hur kvinnorna skulle arbeta in kvin- av obeslutsamhet och tvekan skall ligt.
Hennes kamplust och kroppskrafter hade han mer än en gång haft tillfälle nor såsom sina representanter i riks- fortare ta slut.
att bevittna, ty Bångskan var känd som dagen aldrig skulle uppstå.
Folkets.
Lycksele att brottas.
Det representanter skulle tas bland både män och kvinnor, tänkte nian för fem i en brottningskamp.
För att männen skul- år sedan.
Men när det nu är så, i kunna taga livtag med henne hade hon lindat en stark gördel om livet.
Sverige som på andra håll, att kvin- norna pressat.
; ihop till en grupp för Som barn hörde jag en gammal stor- sig, så få de icke därför begå det brottare.
Jonas Munter i Bussjön, berätta, att han i sin ungdom mött endast två, som ödesdigra felet att tro, att de ha rätt besegrat honom.
Den ena var Anders att blott koncentrera sig på särintres- Gustav Johansson i Gäddträsk och den an- sen.
dra Bångskan, som kastat honom som en E.
W. hundvalp.
en, gaste (6) Hon, som inburit anrättningen, v a r Sergeanten, som åtminstone i avse- överlägsna slaget, och tycktes innebä- Å lappri.
Nej, vi måste ned till ång- nu åter utgången, och dörren stängd.
ende på fasonerna, kände sig överläg- ra.
att hon icke rätt synnerligen efter- båten.
De vänta redan.
Det går an var I av denna känsla desto lyck- frågade någotdera slaget.
Sergeanten tog sitt glas körsbärsvin i sen, Under det de nu med muntra steg hand och sade: Skål på resan!
ligare, och sade: Bästa Sara, litet Sergeanten å sin sida bleknade och Sara Videbeck tog utan omständig- mera hallon?
den här grädden var ju ville framstamma, a t t det var han som gingo genom de korsande gränderna, R O M A N hade bjudit, och han skulle prompt vinkade Sara med välbehag åt alla de heter det andra lilla glaset, klingade ganska god?
av med sin värd, nickade fryntligt och Präktig!
tack!
jag minns därnere betala.
Men Sara Videbeck var redan små knutarna, hon gick om: och, rätt C.
J.
L. ALMQUIST sade: Tack!
vid Lunds brunn i fjolsomras - i dörren; tiden tvang; han erlade sina som var, yttrade hon: (Forts.) Ett ord, så gott som två, innan vi Han gick ut och beställde mera 26 sk., bet sig i läpparne av förargelse - Huru vet du, att jag heter S a r a?
Mahognyram?
A då!
jag vet vad dricka, inföll sergeanten.
Det ä r hin- hallon!
och gick ut efter.
Jag skulle också vilja veta vad du har som ä r bättre: att göra själva ramen derligt och förargligt att icke veta vad I detta ögonblick smällde signal- Då de kommit på farstubron, gått för något till förnamn?
kring spegeln av glas med: av smalt, i man skall kalla varann - och sedan skottet från ångbåten.
Se så sade hon, steg upp och satte över gården och skulle stiga uppföre Albert, svarade sergeanten.
klart kronglas, strimlor, som blivit så - jag vill aldrig göra någon led- över sedan man skurit rutorna.
Så- sen, ond eller stött och par handskarna på sig.
Giv hallonen åter- trappan till gatan, gjorde hon en liten - Alber - låt mig s e?
- ja, det rörelse, varav kunde slutas, att ser- dant sätter nian ihop till hela ramar exemple skulle vi inte kunna kalla bud.
riktigt: det har jag läst i alma- geanten borde taga henne under och lägger målat pappet- under: det varann - par exemple du så länge - Bästa Sara, sitt!
hallonen kom- nackan, eller h u r?
Jo, så döptes också blir vackra ramar.
Se n u: då är det vi äta åtminstone eller - ma genast, nog hinna v i dit ner till men.
Det han också gjorde.
snickarålderman Ahlgrens son, som Tack du, som förde mig till detta jag stod fadder åt i fjol somras.
Han så, att nian speglar sig i själva spe- Du?
- ja, det må vara sagt.
Med stranden.
geln, men på ramen ser man för sitt dessa ord klingade hon ännu en gång, Nenej!
precis är bäst att vara.
Frå- hyggliga ställe!
yttrade hon halvhögt ar en rar gosse, skall du se, Albert, nöjes skull, och man kan lägga vad saken var uppgjord, och körsbärsvi ga vad det kostar?
tillade hon, satte med den vackraste röst, och rörde blank i ögonen som emalj.
slags papper man vill inunder; det net dracks.
schaletten på sig och drog upp en näs- hans hand med sin, liksom till en Du är ju hemma i Lidköping?
Och sakta klappning.
Bor en rik färgare kan bli riktigt täckt.
Har har Sergeanten blev som en ny männi- duk, varur börsändan framstack.
reser förmodlingen dit n u?
tillät sig har icke sett det?
ska, sedan denna sten fallit ifrån hans - Vad?
inföll sergeanten; det är här, du?
hå kors!
Hon syntes härvid i litet bryderi bröst; han steg omkring i rummet, jag, som - - intet att tacka för, svarade han.
sergeanten a t t fråga.
vad hon skulle kalla honom.
Men blev dubbelt otvungen, glad och före- - Försiktigt!
kliv försiktigt!
sade Fort, fort!
Hon gick nu själv förbi Du betalade ju själv!
tillade han inom h o n, ty de voro just nu på den bräck- just nu inkom det beställda: en mjäll- kommande.
Men den vackra glasmäs- honom fram till disken i salstugan och sig med grämelse.
vit, ehuru icke fin serviette lades på taredottern, däremot, undergick e j frågade vad anrättningen kostat.
Jo, du skall hava mycken tack: jag liga bron.
Men utan fara kommo de bordet, och därovanpå sattes nytorka- ringaste förändring.
Hon satt vid En rdr 4 sk. var rätt hungrig.
Beskedligt och nätt in över landgången och befunno sig de tallrikar.
ånyo i ångbåtens värld.
Man gick bordet, åt och tog för sig, visserligen Här, kära mamsell!
(hon upptog ur folk är det här vart man vänder Men tänk om de resa ifrån oss med på ett rätt behagligt sätt, men någon s i n gröna silkespung) är 26 skilling och den här staden heter Sträng ifrån land, hjulen började välva sig ångbåten?
högre grace syntes icke mycket i des- för min räkning: det gör hälften.
Jag skulle så gärna vilja omkring; rökmoln och ett dovt dån Ånej, svarade sergeanten.
Dess- s a åtbörder.
Hon kallade sin nya be- Adjö.
jungfru!
nickade hon därefter föra d i g upp till domkyrkan att bese utgjorde den simmande drakens av- förinnan skall skjutas signal: och se kante du i vart åttonde ord, utan allt åt uppasserskan, som inburit.
de större delarne av staden; där har sked från S t ä n g n ä s.
dan skottet avbrunnit, hinna vi alltid hinder ifrån blyghet eller förnämhet.
Nicken, både åt mamsellen och man vackra skuggrika träd a t t spat- ned till stranden.
Hon syntes oändligen hemmastadd.
jungfrun, v a r vänlig, men av det sera under.
(Forts.) — — ser- ar- är — — — — — — — Ja.
