# ID: svediakorp-per3318
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,370
# sentences: 677
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mannen som for till Lissabon, ” Konsten för 15,000 år sedan ”!
Arkeo- logen d:r Hanna Rydh har i ett föredrag under denna rubrik liksom i sin vackra bok om G r o t t m ä n n i s k o r n a s årtu- sen den låtit oss spralla över avgrundar avgrunder och de botten- lösa djup som ett skapande geni alltid ri- ver upp i allfarvägen, där utvecklin- gen knogar framåt Ett geni målar djurhjordar kring den primitiva tanken, att lika gör lika, att - tidsskedenas Riksdagshusets nya freskomålningar.
Av Signe Henschen.
” Lycklig den som dör ung ”, sucka väl; men så kom kriget.
M a n nödga- vi ibland.
Vi tänka då på all smärta des avstå från all lyx och dra in på och besvikelse, som den tidigt bort- alla onödiga utgifter, och till dessa gångne sluppit, kanske också på lyc- räknades också andra kammarens för- kan att få gå, innan ännu livet hun- skönande med konstverk.
Törnemans nit förflacka Men när en man denna uppgift ställdes på framtiden, och han vid mitten av sin brådskande arbets- kunde däruti intet åtgöra Emellertid dag, l ä m n a d e sitt verk halvfärdigt gingo åren.
Törneman återkom gång efter rig.
då kunna vi inte annat än på gång och påminde länge förgäves re en meningslös oordning och grym- om sin sak.
Äntligen hörde man ho- het i denna händelse.
Penseln föll nom, han skulle till slut få utföra det plötsligt ur Axel Törnemans hand ju- verk, som så mcket låg honom om det var 1924 len 1925- Hans verk stod där oavslu- hjärtat, men då tat, hans skisser till prydande av de befanns det, att skisserna, som varit i fortfarande tomma fälten i andra förvar i riksdagsbyggnaden, voro spår- kammaren voro väl färdiga, men själ- löst försvunna Man letade och le- va dessa fält hade han ännu icke fått tade förgäves.
A v denna orsak fick begynna att bemåla Då tog en konst- Törneman i uppdrag att inkomma närskamrat i ädel självförglömmelse med nya skisser, och dessa, som hade Upp hans fallna pensel, och resultatet till ämne och måöningssätt voro olika av detta är de nyligen fullgordade de föregående, utföllo till vederböran- fem freskomålningarna i riksdagshu- der fulla belåtenhet för att icke säga set.
utförda av Georg Pauli efter Axel mer.
Under tiden hade de förlorade Törnemans skisser.
skisserna återfunnits bakom ett skåp, Redan 1906 deltog den då blott 26- men Törneman ville då e j vidare be- årige Törneman i m öppen tävlan för gagna sig av dem, emedan han tyckte prydandet av riksdagshusets an- bättre om sina senare skisser och under dra kammare med freskomålningar det sista året ägnat dem si mycket av och ådrog sig genast uppmärksamhet.
Sin kraft och skaparglädje.
sa stod sa- Efter förnyad tävlan gingo hans tre ken, då den obarmhärtige liemannen förslag Engelbrekt, Torgny lagman kom och skördade en konstnär, stadd och Vårdkasen med glans igenom.
Så i sjudande utveckling och framåtskri- småningom fick han utföra dem, de dande, fylld av idéer och planer.
ar- blevo färdiga 1912.
Två år därefter betsivrig mitt uppe i sina halvfärdiga erhöll han i uppdrag att dekorera de skapelser; en eldig konstnärssjäl fem återstående fälten i förbindelse släcktes i förtid, döden tvingade Axel med ändring av färgen på trävirket i Törneman att lämna verket ofullbor- kammaren Hans inlämnade skisser dat.
antogos enhälligt - allt artade sig Vad skulle man nu göra?
Man - be- bilden av jaktdjuren gör jaktlyckan - och därvid skapas ett konstverk, som efter 15,000 år upptäcks a h framstår som fullt ” modernt ”!
Och vilket är mera hisnade detta, eller att ett ska- pande geni for tvåtusen år sen talade de enklaste ord, att den, som vill vara främst han vare allas tjänare, eller att den som är utan skuld, han kaste första stenen, men därför att tanken är så svindlande ny, har den ännu av utvecklingen alls inte blivit Emellertid - gåtfulla och mäktiga tåga bufflar a h mammutdjur, rusa vildhästar a h renar fram i grottornas orörda djup, klagade, att Törneman fått sitt arbete stirra emot oss som andeväsen konstnä- så länge uppskjutet, tills det blev för - människohanden, det sent, man ångrade den orätt som där- konst, förare av odlingens verktyg a h med gjorts honom, och kände det som dödens vapen liten bild ur livet, ur vårt vanliga en förpliktelse att om möjligt likväl fullfölja hans uppsåt, att dock låta närliggande liv, bröt plötsligt under dok- föredrag igenom årtusendenas andra kammaren rymma det samlade uttryck för Törnemans konst, som Det var år 1878 Grottmålningar var avsetts.
Konstnären hade själv, enär ännu något fullständigt okänt Men i en han de sista månaderna av sitt liv grotta vid Spaniens norra kust, vid Alta- första handavtryck En tor Rydh ’ s ibland känt sig sjuk och då umgåtts med tanken på döden, en gång yttrat t i l l sin hustru: " Går jag bort, så lät förstora skisserna på väggen. ” Man vände sig nu till Konstakademien för att få ett sakkunnigt rad, huruvida det vore möjligt, att låta en annan konst- när utföra målningarna efter Törne- mira, gick en man och själv letade fynd i det dotter gick i a h för sig grottan spekulerade - och blev plötsligt varse den- na spök-hjord av en föregående geologisk tidsålders djurjättar.
Efter att pe två en år arkeologkongress for fadern, så meddela lekman upp- han för täckten Månne ej hans hjärta log i bröstet?
mans skisser.
Konstakademiens ma- Men rad hände.
Innan dagen för detta fö- joritet avrådde, och det sägs till ock redrag runnit upp, var han så utskrattad av kongressens lärda deltagare, att han flydde med, att den hänvisade till en inom dess egen krets utpekad kandidat.
som gärna ville disponera de ifrågavaran- de fälten Detta svar behagade föga vederbörande och då i samma veva konstnären Georg Pauli, därtill ’ om- bedd av fru Törneman, erbjöd sig att slutföra arbetet, beviljades denna hans framställan, Pauli utvalde med omsorg tre medhjälpare, Magnusson, Helm- frid och Lindwall vilka i somras till- sammans med honom och under hans ledning utförde det delikata uppdra- get och löste det svåra problemet på ett sätt, som man lugnt kan anse för det lyckligaste under förhandvarande omständigheter.
Att en konstnär av rang, an Paulis (Forts. å sid. 6) hem till sitt föredrag, från kongressen, år senare upptäcktes grottmålningar i i Frankrike De blev erkänna a h Alta- mira blev också erkänt En ny värld för vetenskaplig forskning har öppnats och vid- gas alltjämt.
en dikt av en tidigt bortgån- gen konstnär, Harriet Löwenhjelm, som be- rättar denna samma gamla och väl evigt nya historia.
Dikten handlar om dron- ten, den underligaste av alla fåglar, och om någon som varit med om det som Jag har skjutit en dront!
Jag har skjutit m dront!
Mina bröder, stån upp av er makliga ro!
I kunden väl aldrig er tänkt något sånt I krasse, förkrumpne och sene att tro.
Han var stor, han var bran.
a h han skrek som ett barn, Och vingarna klapprade som på en kvarn, Då han föll till det rum, där som fiskarna bo.
Jag har skjutit en dront - jag har skjutit m dront.
Och nu går jag till byn där som bröderna bo.
Nu vänder jag åter, men tom är min kont a h jag ropar si mer: tallyho.
tallyho!
Och jag talar väl ej om det undret, som skett!
Jag känner er väl, I ha ’ n förr mig belett, krasse, förkrumpne a h sene an tro.
I H.
L.
H. Bison.
Grottmålning
Vårt veto.
Auktoritet.
saken härtill inte är att söka enbart hos de nu till synes handlande perso- nerna, de äro endast barn av sin tid.
Polisens uppträdande under den Frisinnade och liberaler kallas rege- sista tidens strider i Malmö har bli- ringspartier.
Men man kan knappast vit bedömt på olika sätt.
Mon har benämna dem så, Det har sagts på klandrat dess brutalitet, man har för- svarat det man har beklagat att poli- en del håll, att efter utgången av va- sen inte fullföljde den inslagna vä- Im borde regeringen avgå.
Men ett gen för upprätthållande av sin makt.
sådant påstående är näppeligen befo- Den händelse, som gjort polisen i gat, om man närmare undersöker den Malmö aktuell, var, som bekant.
föl- invecklade situationen.
Detta ä r ic- j a n d e - Redan i somras uppsades av- på de demonstrerande människoska- ror, rom samlades utanför fabriken kväll efter kväll.
Poliserna gjiorde vad de kunde för Det är tydligt att där finnas två att upprätthålla sin auktoritet, men deras sablar och battonger och fram- huvudriktningar i värt politiska liv, för allt den ridande polisens den ena i t höger, den andra åt Y chocker gjorde fientligheterna skar- ster.
Efter valen har detta blivit pare och villervallan större.
Ef- nu men klarlagt.
Men det är svårt ter flera dagars försök att med allt för oss att urskilja, om det verkligen hårdare medel återställa lugnet, träf- är m höger- och m vänsterriktning fade polismästaren i Malmö överens- kommelse med Malmö fackliga cen- om där inte i stället arbetat sig tralorganisation m att denna skulle fram två klassmotsatser, vilkas strid ke en parlamentarisk regering.
Men åtaga sig att upprätthålla ordningen.
blir, inte m strid om samhällsfor- det är inte heller en samlingsministär!
Snarare då en expeditionsministär!
i strejk.
Arbetsgivaren tog strejkbry- Lugnet inträdde nästan genast.
Den merna, utan m klasskamp.
Men inte det heller.
Den har tare i sin tjänst.
Inte förrän helt ny- ridande polisen drogs in.
Inga folk- Utvecklingen har alltid gått över igen inträffade emellertid det, som samlingar uppträdde vidare.
Vad in- höjder och genom vågdalar.
Och synlig och te polismakten förmått, lyckades cen- tralorganisationen uppnå.
man kan säga, alt när den står på som för statsrodret.
Det är t u n g a n Den officiella auktoriteten har hit- höjderna, är dagspolitiken till över- tills upprätthållits enligt ett visst pro- detta ord.
som vi vägande del samhällspolitik, när in- på vågen hört intill leda ibland på allvar, misshandlade en strejkande arbetare, gram: Sablar.
pickelhuvor.
stegrande tressepolitiken tar överhand, kommer ibland på skämt.
Tungan på vågen så att han dog av skadorna.
Efter hästar, battonger ha ansetts vara nod- den ner i vågdalen.
För samhällspo- måste i proportionalismens och räkne- v a r striden i gång.
Polisen vändiga för ordningen.
Poliserna ha kommenderas ut för an hålla ordning uppfostrats i kaserner och sett på all- litiken fordras ledare, som kunna rät- konstens tidsålder en gång också mänheten rom om den vore ett oper- ta in sin personlighets makt och kraft sonligt exercismaterial.
Motsättnin- komma därhän att tillsätta regering.
intressepolitiken däremot leder sina Det förklarar alltsammans!
Det för- den inte, så måste där komma något gen mellan allmänhet och polis har ledare.
Men i alla tiders dagspolitik nytt med bärande kraft och levande blivit för stor, poliserna illa omtyck- klarar, att dessa båda partier, frisin- finns där något av samhällspolitik ta.
De ha fått ta i med hårdhand- liv, gom med hänförelsens makt Jam- och något av intressepolitik, vilken.
nade och liberaler, som bekämpat var- lar skarorna alltifrån de djupa leden.
skarna utan att vinna vad de åsyf- andra under valen, gingo tillsammans tat.
dera som än är rådande, d i r måste för att bilda ministär, det förklarar, Då ramlar den borgerliga samlingen.
Polismästarens åtgärd i Malmö vi- alltid finnas möjligheterna till u p p Men skall intressepolitiken segra i vå- sar att poliskåren själv är medveten och nedåtgående.
Under utvecklin- att de kunde göra det utan återföre- ning, utan någon gemensam grund ra dagar.
så måste det ske genom att m. an den kan rinna framgång på gens gång uppenbarar historien stän- övergå t i l l klasskamp, till tvåpartisy- ett annat sitt än det vanliga.
Det är digt nya former.
Samhällspolitiken och utan samarbete efteråt.
Det för- stemet.
D1 bli mellanpartierna obe- värt all vår aktning.
har skapat sina former genom ske.
klarar, att regeringen pekar st höger, Det torde vara m allmän uppfatt- folket i val åt vänster.
Att de fri- hövliga; det blir inte tillfyllest att ning inom poliskåren att utbildningen den av envälde och fåvälde fram emot hjälpa högern, man måste bli höger.
bör omläggas, från de preussiska me- målet att stifta lagar och lösa sam- sinnade.
som utgör det största par- tiet, vid andrakammarvalen slagit ut D.v.s. man ställer sig på den sida, toderna till den engelska utbildningen hällsfrågor i demokratisk anda.
In- där man har något att försvara.
vare av polisen, fri från all militarism.
tressepolitiken har också den tagit m av de mest framstående liberaler- Londonpolisen är hind för sin gemyt- na, hindrade inte honom från att @ sig det är ägodelar eller rättigheter.
sig olika uttryck.
Men det ser näs- Den borgerliga samlingen, frånsett lighet, sitt vänliga uppträdande.
sin med i regeringen, det inverkade inte stora popularitet.
Han har mänskli- tan ut, som om dess perioder följt att den strider mot en radikal upp- ga synpunkter på allmänheten.
krigen i spåren.
Karl XI:s omyndig- heller p i en annan av de liberala R- Buren av en stark opinion frän po- geringsmedlemmarna, att han av de fattning.
har således ingen vinit att hetsålder var ju m sådan period.
Då vänta.
När räknekonsten fullbordat liserna själva kom för ett par år se- var det de stora herrarna, som till- frisinnade petades i sitt län vid lands- dan den ändrade polislagen till stånd, sitt verk.
virar den sin begränsning, tingsvalen.
Det är inte rom repre- skansade sig makt och gods.
Det var när siffror och konton stämma, är som stadgar utbildning i högre och lägre polisskolor.
Ett par kurser ha efter 30-åriga kriga och Karl X sentanter för mellanpartierna, för li- bokslutet färdigt, och man lägger upp redan gått " t därifrån.
Gustafs krig.
Vidare — under fri beralism eller frisinne, de bilda mini stär.
Regeringen representerar dagspo- m annan bok.
Genom de reformkrav från polis- hetstiden, då uppblomstrade närin- litiken: t u n g a n på v å g e n.
Även om de enskilda inte kunna männens djupa led.
som bidragit till gar och andlig odling, men stäckade denna värdefulla omläggning av ut- sedan av intressepolitiken, allt hotade Därför är det också naturligt.
att den- genomföra en liberalismens seger, bildningen, ha vi tagit ett steg mot na regering anbefaller borgerlig sam- ’ segern för en ny radikal uppfatt- att komma i lägervall genom att rätts den ståndpunkt, som måste vara den begreppen blevo slätstrukna, riket ling.
Genom att hjälpa högern hindrar ning, så kunna de dock säga sitt rätta: När auktoritet skall upprätt- ämbeten och förtroendeposter köpte man socialdemokratisk majoritet veto till förmån för samhällspolitiken.
och såldes.
Och efter världskriget ehuru man frånsäger sig eget initia- Som sagt också i de djupa vågda- hållas, måste man se t i l l a t t den inte vad är det, som betecknar vår eget tiv - det är inte för att hjälpa hö- larna finns där någon genklang väcker upp hämndkänslor.
tids politik?
Den har blivit ett lägg gern eller stjälpa socialdemokraterna för samhällspolitik.
D ä r måste lin- spel.
Vi kunna skylla p i det propor- utan för an behålla tungan på vägen nas något av ett äkta patos i kaiser- tionella valsättet.
men utan tvivel Parlamentariskt sett sker allt i fur- vatismens värnande av det bestående Ingen proposition frambringar tiden det valsystem, som virringens tecken, men egentligen är och arbetarpartiets kamp för de sva- lösdrivarlag.
gast ställda i samhället, där måste bäst ger uttryck åt dess idé.
Vårt po- det alldeles följdriktigt.
Socialministern, statsrådet Jacob litiska liv är byggt på räknekonstens Det är därför inte sagt, m det gom finnas något av ett äkta patos hos Pettersson, har meddelat.
att på grund idé, och den hör givetvis samman är följdriktig, är riktigt Och man arvtagarna till Johan Gabriel Richerts av den kritik.
som riktats mot det fö- med intressepolitiken Vi äro nere frågar sig: kan m sådan politik i och Erik Gustaf Geijers liberalism.
religgande förslaget till ny lösdrivar- vågdalen.
Iängden upprätthållas?
Antingen så att vårt politiska liv ska kunna m- lag, kommer proposition i frågan icke Vilket är då det politiska läget?
Vi skall intressepolitiken segra i våra da- sa sig ach mäkla lyfta en kommande att föreläggas nästa riksdag.
Huruvida saken kommer an bli fö- måste först d r a klart för oss att or- gar.
eller skall den det inte!
Skall tids historia ur vågdalen upp emot remål för ny utredning har statsrådet höjderna.
icke yttrat sig am.
- - rätt och slätt kommit till som ett utslag gjort Malmökonflikten - detta full - om ny,
Bönnelycke och världskriget.
Av EMY EK (Forts. .fr.
föreg.
n:r) bär människorna bort från livets bru-!
Naturligt nog har Bönnelycke in- talitet och tyngd.
Diktaren Innocent tensivt upplevat världskriget.
där den drömmer, att han g i r vid havet i moderna tekniken plötsligt vidade ett morgonrodnaden.
Han får se ett nytt ansikte.
förödarens.
I den sto- skepp, Aurora, som med sina bländvita ra romanen Spartanerne (1918) gör segel synes honom en symbol av Bönnelycke en intensiv skildring av " Flugten, Drömmen, Forvandlingen, kriget.
Boken är rent futuristiskt kamponerad, Skildringen rör sig på tre plan.
ett verklighetsplan med rea- listiska bilder av författarens egna upplevelser under mobiliseringen i Danmark; ett plan, där fantasi och verklighet stödja varandra till ett våldsamt helt, skildringen av världs., kriget.
i vilket han även låter Dan- mark indragas.
och slutligen ett plan, där fantasi och historia stödja var- andra, med bilder från kriget mellan Sparta och Atén på Perikles ’ tid.
I ett kapitel försätter man till Sparta, i nästa till Tyskland eller Belgien.
i ett tredje till Danmark under mobili- seringstiden.
S i dyker bild efter bild fram som de olika momenten i en futuristisk eller kubistisk tavla.
Till- sammans skola dessa bilder ge m hel- hetssyn av kriget.
lika under skilda tider.
blott brutalarer och mera förö- dande, ju längre kulturen framskri- dit.
För den unge spartanen, rom i brev skildrar kriget, är fältlivet blott m fortnättning av hans fostran till styrka och självbehärskning, till mad och uthållighet.
Därför förändrar han icke under kriget, hans brev handla mest om hans kärlek till en ung flicka och även under kriget skri- ver han sköna sånger.
När han i m strid står öga mot öga med historie- skrivaren Tukydides, glömmer han fiendskapen för att betyga honom sin vördnad.
och denne svarar: ” Lakede- manier.
jag tackar dig, icke därför att du skonar mig utan därför att du diktar ringer —. ” Over krigets idrott stod för dem andens idrott, fridlyst och oberoende.
Med sug- gestiv kraft målar det moderna kri- get med dess våldsamma proportio- ner och dess återverkan på alla am- råden av mänskligt liv.
All den flammande intensitet, Bönnelycke kan utveckla.
nedlägger han i skildringen av krigets eld- och blodstid.
Boken har ju sina svagheter, den unge spar- tanens brev sakna klassisk stil.
och böjelsen för ordanhopningar är stun- dom löjeväckande, men skildringen av de maderna spartanerna, de unga männen, som rycktes från sin gärning ut till krigets jätteavrättning, är av en gripande och lakande kraft.
Bland Bönnelyckes senare produk- tion marker Gadens Legende, där han åter i hänförda sånger besjunger ga- tans liv.
tågens och cyklarnas snabb- het, elegans och kraft, och Joschja Ogoll, ni resenovell, där han i den manliga huvudpersonen gör ett in- tressant självporträtt.
En stark för- djupning av hans konst betecknar ro- manen Aurora (1920), vilken första gängen starkare anslår det tema, som för närvarande behärskar hans pro- duktion: flykten, bort från det kaoti- ska till det lugna, rena, harmoniska flykten till “ Egypten ”.
Aurora är drömmens och poesiens skepp, som - Festen, Fantasien ".
Som i en vision ser han det mänskliga livet med dess brutala kamp och bundenhet i mate- riens band.
lidelsernas och vällustens bojor - och skeppet blir för honom befrielsen.
Han stiger ombord och snart komma flera människor bed- jande att få följa honom.
” Visa oss något vackert ”, säga de, ” vårt liv är så fult. "
Det första sköna, han vi- sar dem ombord.
är döden, t!
döden är den slutliga befrielsen.
Nere i ka- jutan ligger kaptenen död.
skön som en ideal skulptur.
Somliga känna in- för denna anblick en underbar frid, andra endast skräck och ångest inför det okända.
Diktaren ställer sig nu vid rodret på morgonrodnadens skepp och styr mot fjärran drömvärldar.
För somliga ombordvarande betyda drömmens skönhetssyner en lycka utan gräns, men andras själar äro d övertäckta av lidelsernas och lastens dagg.
att de ej kunna fatta något av den värld, de förti in i. Förbrytaren Johan kartar sig en dag över en av kvinnorna ombord.
Han jublar över vällusten att känna hennes kropp.
Äntligen något handgripligt.
stofflig men i nästa ögonblick vaknar han i sin fängelsecell.
Drömmen är slut.
Han hade själv med sin brutala kroppslighet sönderslitit den.
Så går det också de andra.
skökan.
tiggarna, krymplingarna.
Till slut återvänder även diktaren själv till vardagens värld.
Men för honom liksom för något av de ombordvarande har denna resa med drömmens skepp givit m strilande visshet: för själen finns en högre verklighet än den ytliga " frin näsa-till-mun-verkligheten ”.
Själen har kraft att i drömmen och fanta- sien frigöra sig från alla hindrande band och med Aurora, drömskeppet, segla till gränslösa världar av skön- bet och renhet.
Det är detta, om man d vill religösa tema.
som i de senare böckerna, framförallt N y Ungdom och Flugten till Ægypten, blivit det ledande.
Bönnelycke är en paradoxal natur.
Hin prisar skönheten, renheten, stränga linjer.
estetisk disciplin, men han äventyrar ständigt skönheten och linjerenheten i sina böcker genom bristande komposition och ett vild- samt hopande a~ ord.
En av hans personer säger: " Mit Blod har travlt, min Glæde er utaalmodig, derfor snubler mine Ord over hverandre.
Mit Sprog er mit Hjerteslag, forstaa da min Spænding, min Fryd, min Fredlöshed. "
Utan tvivel är hans stil ett uttryck för han:: personlighet.
Men mången skall just genom stilens överlastning och det febrila och snubb- lande i o r d a s ström avskräckas från att taga del av hans verk.
Det är skada, ty han har mycket att ge.
Hans bästa böcker äro fulla av tan- kar och hugskott, som blott blixtra.
så - ” När jag visar mina siffror, ger man sig ".
I Hälsingfors finns den enda rese- byrå i Europa, antagligen i hela värl- den.
som innehas av en kvinna.
vi äro så ovana vid att kvinnor stå som självständiga ledare vid ekonomiska företag, att vi ännu bli förvånade för varje gång vi träffa p i någon som gör det.
Det visar sig emellertid att de äro både dugliga och framgångs- rika.
Det är väl återigen vår starka benägenhet att förbli vid det gamla, Fröken Nina Strandberg.
som inne- har egen resebyrå i Helsingfors är väl värd hide vår beundran och intresse.
Fröken Strandberg som just avlagt ett besök i Stockholm.
berättar för oss om sitt arbete.
Hon ar en ung, smärt dam med slätt mörkt hår och små späda händer.
H o n ser myc- ket Sot och sympatisk ut och har ett klokt och energiskt ansikte.
Så ung och flickaktig hon än ar.
märker man väl att han har både målmedvetenhet och förmåga till sin krävande upp- gift.
Fröken Strandberg var först i sju år anställd vid en stor resebyrå i Hel- singfors, som till att börja med bara hade damer i sin tjänst.
När byrån utvidgades och gavs en mera stor- slagen inredning.
ville man emellertid att också personalen skulle motsvara den kontinentala utrustningen och an- såg att detta skedde bäst genom att anställa herrar.
Damerna fingo flytta upp p i avräkningsrummet.
Men ef- vårt tersom de nyanställda unga männen ännu voro ovana vid arbetet, fick frö- ken Strandberg tillsvidare v a n kvar därnere for att lära upp dem, dock med den säkra utsikten att efter full- bordat arbete flyttar från tjänstgörin- gen på själva byrån till avräknings- rummet.
Fröken Strandberg tog då sitt pir- ti, slutade vid byrån och mate utom- lands för att skaffa sig förbindelser i England, Tyskland och Frankrike.
Efter tre månader kom hon tillbaka till Helsingfors och öppnade där sin egen resebyrå.
Till medhjälpare har hon sin mor.
som varit bankkassör- ska och nu sköter böckerna, samt en ung fru.
som har hand om passvise- ring och dylikt.
Själv har fröken Strandberg genom sin uppfostran de bästa förutsättning- ar för sitt omfattande och stora ar- bete.
H o n levde under sin barndom i Ryssland, där hon lärde sig ryska samt undervisades av sin far i flera andra språk.
Fröken Strandberg kan utom svenska och finska både ryska, franska.
engelska.
tyska och italien- ska.
Sedan barndomen intresserade sig fröken Strandberg för reseskild- ringar, vilka hon alltid läste med kar- tätt, an de stundom blända blicken eller företaga varandras verkan Men det är ju icke am många författare, man kan säga, att deras tanke- och fantasiliv besväras av någon embar- ras de richesse.
ta, så att hon sedan kunde känna sig som kunde våga mig p i något sådant, väl hemmastadd i olika trakter av och ville inte tro, att det skulle gå.
Men så småningom har jag fått vad Det är mycket rolig in ordna jag vill.
Numera får jag biljetter från för sina kunder, så att de få det rik- den stora resebyrån i Helsingfors som tig bra, säger fröken Strandberg.
Vi har monopol p i biljettförsäljning.
Kär skaffar både hotell och pensionat och jag visar mins siffror ger man sig.
världen.
- ge anvisning på familjer där de kun- na bo.
Det är s i mycket mer, än att bara expdiera biljetter.
Vi försöka också förmedla lämpligt ressällskap.
Ett par Unga flickor t. ex. som skulle resa ensamma till Amerika, gjorde vi bekanta med varandra, så att de fingo resa tillsammans.
Man lär sig snart att förstå vilka som kunna passa ihop.
Är byrån mycket anlitad?
Ja, nian reser mycket I Finland nu.
Vi ha haft flera stora uppdrag under den gångna tiden.
För sjuk- sköterskekongressen i Helsingfors förra sommaren ordnade jag grupp- resor till olika delar av Finland.
Det var ett stort ögonblick när mitt för- Sta expresståg lämnade stationen.
Också för sjuksköterskekongressen i Stockholm i somras ordnadc jag re- sorna från Finland.
Jag hyrde m hit från staten och lyckades få ett mycket billigt pris åt passagerarna.
Resan fram och tillbaka kortade på tredje klass b a n femton svenska kro- nor och dessutom kunde kongressdel- tagarna bo ombord under sitt besök i .Stockholm.
Den billiga resan gjorde det m ö j l i g för många att deltaga i kongressen, som annars inte kunnat tänka på detta.
Jag ordnar också sällskapsresor till olika länder.
För den kommande vå- ren planerar jag resor till Paris.
Spa- nien, Italien och Afrika, längre fram kanske en resa till Lappland.
i Pa- r i s har jag en medhjälpare, en kvinn- lig filosofie magister, som tar hand om resenärerna d i r och visar dem sta- den.
Sedan r e s ~ m kvinnlig arki- tekt med dem till Italien.
De äro bada mycket duktiga och förstå att ordna pi ett utmärkt rätt för delta- garna i resorna.
En resa till Paris har jag förut kunnat ordna mycket billigt.
Den har kortat trehundrafem- tia kronor fram och tillbaka.
visser- ligen tredje klars och med enkla in- ordningar, men det är ju ändå bra.
Har Ni haft några svårigheter därför att N i är dam?
Ja, i början var det mycket svårt.
Man ansåg mig vara m dåre, - - - - Jag är så glad åt mitt arbete, slutar fröken Strandberg.
Ni!
läng- tar jag bara efter att komma så långt, att mina kamrater p i den förra by- &amp; skola kunna arbeta hos mig och befriar från avräkningsrummet.
A b u C a s e m.
-
” ÄVENTYR ”.
R ”.
Havet hörde jag slå Få författare befästa d snabbt och bibehålla sin litterära egenart så preg- nant under en hel produktion ram Anna Lenah Elgström.
Man behöver icke Iäsa många si- dor i hennes smarte från Bonniers förlag utgivna novellsamling " Även- tyr " för att igenkänna samma ut- trycksfulla, mot det mänskligs själs- livets gåtor och problem vända pro- fil, lom en gång ny och överraskande mötte i hennes debut för femton år åter resa sig ur sin förnedring och modigt sträva vidare buren av den vilja, " rom höjer världen mot him- len. ” Överallt, van hon blickar mö- tes han av denna väldiga aldrig vi- lande lump att leva livet ut och leva det värdigt.
överallt ser hon hjältars tecken och vittnesbörd och berättar gripen vad hon sett.
Människan är icke så svag.
så då- lig och eländig som det säges, upp- repar hon beständigt.
Människan är sedan.
en hjälte och martyr.
ty livet är omut- I vår p i de ytligaste och tom- l i g och grymt och det fordrar dåd- maste kulturnöjen inriktade tid tar kraft och tålamod för att genomleva man med fördubblat intresse emot ett det.
Hon tröttnar aldrig p i att be- verk.
som vill något utöver den rena känna sin tro p: den goda viljan, det förströelsen.
Av vårt innersta inre ädla uppsåtet.
Och liksom den mo- ovidkommande förlustelser ha vi nog derna rättspsykologien strävar mot och Övernog.
V i behöva även något en uppmjukning av rättsväsendet i att vila ut i, att tänka p i en kon- humanare riktning, så uppträder hon takt med det mindre lysande, mindre i sin diktning som en själarnas för- tekniskt fulländade men samtidigt me- svarsadvokat, som genom att gå t i l l n. komplicerade och intressanta liv roten med motiven för människans sam vi vardagsvis leva här på jorden.
handlingar söker bereda väg för en Och det är detta Anna Lenah Elg- djupare, kärleksfullare mera nyanse- ström ger.
Hon ser människan i rad uppfattning av innehållet i de hennes vardagsliv den lilla männi- vardagsdramer som utspelas runt am- försva- skan i den stora gåtfulla av allsköns kring oss.
P i den linjen faror och osäkerhet fyllda världen.
rets - förklaringens - har han allt- Famlande efter den gudstanke om ifrån sitt första framträdande käm- fullkomlighet som lik en aning ligger p i t med aldrig svikande mod, på den nedlagd i hennes själ.
H o n ser.
hur har h a satt in hela sitt konstnärs- tappert mänskligheten strävar - och skaps lidelsefullhet och ambition.
” Äventyr ” är endast ett fullföljande faller, men endast för att åter och av denna linje.
Samlingen inledes med en mellan verklighet och fantasi svävande drömhistoria, Druidskogen, som vag och oklar och ändå menings- full som blott en " invigd. "
dröm kan vara lämnar ett ypperligt prov p i författarinnans inbillningskraft och skildringskonst.
av stor heroism över denna maka och Följande tre noveller, En man, Till mor, som i fullt medvetande om ris- havs och Sjöjungfrun.
alla förlagda ken, uppskjuter operationen av en till havet variera samma tema, själens livsfarlig tumör för att använda de hjältemod och längtan att i livets sista tillgångarna och dagarna till rart- många små äventyr fä sikte pi det lösa förberedelser av den händelse, stora äventyret - skönhetens urkälla som skall bli hela familjens ekono- evighetsmeningen med vårt dags- miska och sociala räddning - dot- sländeliv.
Huru vi än söka att för- terns giftermål med en förmögen gylla upp det lilla vanelivet, bli lyck- man.
A v graverande skäl måste bröl- liga och slå oss till ro därmed, finn- lopet påskyndas.
Dottern, som haft dock ångesten, desperationen där, en en tidigare förbindelse, bär redan oresonlig längtan som vill n något hög- frukten av denna under sitt hjärta.
ängslas och lider, men re, vissare, värdigare än de bortilande Modern v i t Går bland de minuterna ge.
" lin man ” känner det håller skenet uppe när han plågad och samvetskvald över en dålig handling i ritt liv vill för- sona denna genom att under en kri- pärlbandet kring sin hals.
Det äkta tisk situation på havet hjältemodigt h a r hon i hemlighet sålt, uispruneli- offra sig för att rädda sina passage- gen för att skafta medel till s m ope- rare.
Den medelålders borgarfrun i ration.
M e n när det blir klart hur ilet Sjöjungfrun känner det, d å hon änt- står med dottern Vir allt annat vika.
ligen, äntligen befriad från vardagens jäkt och släp kommer ut i havsbandet och gripen av skönheten och stillheten i dimman kipar trossen till sin båt för att oförmärkt och för alltid glida bort - ut i den eviga, oskärade tyst- varje år mot sin strand, emot en strand av sten.
Våg gick fram efter våg, och k o n ständigt åter.
Jag led hopplös färd.
som av Nu om hösten jag går vägar långt inåt land, stannar och hör ett sorl, susande långt ifrån, vandrar, stannar och hör porlande sorl invid.
Dikets rännil går - fram friskt över grus och sten.
söker sig till en bäck.
bäcken brusar mot ån och invid ån jag gläds åt dess glidande fort.
Varje droppe jag hör, varje vatten jag ser strömmar större mått, och hav.
mot emot sjöar - - ” Hövdingasätena stå tomma eller be- sättas på grund av horror vacui med småpåvar, envar hyllad av trosvissa anhängare, utan att dock förmå över- slogs tillbaka - - Hövdingasätena stå tomma.
Hav och bäck.
Glädjen griper mig.
Själv är jag en droppe som glida i samma rytm emot ett större mått.
vill KARIN TEGEL.
tyga om sin gudomliga sändning ', ytt- rade professor Morales i det tal han höll, då Musikaliska Akademin nyli- gen firade sin högtidsdag.
Det var starka och dräpande ord.
men i san- ning träffande för tiden.
Professor Morales tänkte närmast på konstens område och särskilt musiklivet, men en sidan företeelse uppträder sällan enstaka, den g i r igen även inom an- dra verksamhetsfält.
Det är inte en- dart när det gäller musik och drama- tik.
som hävdingasätena stå tomma.
Det är på samma sätt i politiken och mycket annat.
Talaren nämnde att bio och radiokulturen förstört smaken för äkta konst.
Alldeles samma för- hållande p i andra områden!
De ma- skinella och tekniska möjligheterna ha ansetts så förbluffande och epok- görande.
att det levande livet med alla dess många trådar aktas för intet.
Jazz, bio.
flygmaskiner, sensationer, proportionella rättsbegrepp och pro- portionell avundsjuka, som spärrar vägen till hövdingasätena, det är ut- märkande för vår tid.
Som Hamlet säger: Ur l e d ä r t i d e n.
Madone tydligen baserad på starkt upplevda intryck från en resa i Sö- dern.
I Resan ut, som avslutar sam- lingen, är det den brutala och till sy- nes meningslösa slumpen som sätter punkt för ett människoliv just då det står i beredskap att realisera sin stör- sta sin dåraktigaste dröm.
Under år Fanny Berg gått och drömt om resan ut i världen.
Nu har hon l y f t alla sin fram till redan i har med sin längre än mer ru över och krossar hennes egen.
Är det en symbol - det moderna sam- hället som kör över drömmaren, som vill frigöra sig från dess bojor för att leva sitt eget liv?
Kanske.
Man skiljes vid boken med en naden.
I Fru Perssons pärlor.
en av sam- lingens starkaste noveller, riktar för- fattarinnan sin blick mot den en gång förmögna och kulturellt ledande klass ofta återkommande tankegång var- arbeten snart utkommo i en samlad som det nya samhället i stor utsträck- j e människas r i t t till livet.
Det är o c h därigenom mera överskådlig upp- ning ruinerat och delklasserat.
Man sällan författarinnan numera släpper laga.
må reservera sig hur mycket som helst - Ada Nilsson: gon sorts materialistisk åskådning, företagen a v obehörig person för att timerade läkare även monopol på san- torde ingen kunna förneka, att sena- rädda e n människas liv eller bota en ningen?
Visar ej historien att vad re tiders läkekonst i hög grad vilat pi kroppsskada eller lindra ett lidande en tid kallat kvacksalveri, sätter näs- Vad är kvacksalveri?
en Och den eller de åskåd- icke kan eller får betraktas som framhållit själens kraf- olagligt utövande av Iäkekonsten och vår kropps grovt materiella straffbeläggas.
Lika litet kan den ligt, att lagstiftningen på detta om- tillstånd, vare sig vi tänka på spiri- omständigheten att den räddade eller ride ansågs tarva en förbättring, i all tister, handpåläggare, Coué eller hjälpte visat sin erkänsla genom eko- synnerhet som de lagbud, som skulle Christian Science, stämplas ju nu till nomiskt vederlag, d. v s. att hjälpen tillämpas, voro byggda p i förhållan- dags som kvacksalvare.
lämnats mot betalning, göra den Även andra svårigheter finnas vid straffbar.
Men var går d i gränsen den, som länge sen upphört att exi- ningar, sådan.
som ter över läkekonsten såsom behörig kvalifikation stämplades som kvacksalveri i Colle- gium medicums första privilegier och straffbelades med böter.
Samtidigt skaffade sig även apotekarna ett pri- vilegium på medikamentförsäljning.
De blevo skyddade mot " allt angrepp.
förfång och prejudice av materialis- ter, kvacksalvare, empirici och andra som stryka kring landet ”.
Icke ens läkare hade rättighet att tillhandahålla sina patienter medicin.
Fältskärer, barnmorskor, tandläka- re och gymnaster hava också tillför- Utövandet yrke av utan säkrats skydd mot illojal konkurrens, men de låga bötessummorna, isynner- het för det olovliga utövandet av lä- kekonsten, kr.
12: 50, gjorde ej skyd- det så effektivt.
Det var stera.
Ett belysande exempel härpå lagstiftning på hithörande område, lämna kirurgerna.
Enligt 1688 års vilka bidragit till, att det dröjde än- medicinalförordningar betraktades da till 1915. innan 1688 års medici- dessa som kvacksalvare.
Kirurgerna nalförordningar upphävdes genom arbetade sig snart, som förut fram.
den s. k. behörighetslagen för läke- hållits, fram till sambördighet, och konstens utövande.
Frågan var fle- under kirurgiens högkonjunktur var ra gånger förut uppe i Riksdagen det snarare de stackars invärtes lä- men svårigheten, ja omöjligheten att karna, som betraktades som en lägre bestämma, vad som är kvacksalveri, läkare.
De centrala sjukhusen gjorde Riksdagen tveksam.
sorts inrättades även i första hand t i l l ki- rurgiska avdelningar.
Vad som ursprungligen mena- ” materialister ”, mat vil- des med ka både läkare och apotekare söks skydd, ” är kanske något ju därför e j så under dunkelt.
Skulle därmed menas nä- Uppenbart Yr att upprörande fall förekommit.
där rena bedragare lurat och skadat sina medmänniskor till liv, hälsa och ägodelar, eller där okunnigheten och fanatismen gjort lika stor skada.
Men d e t är även tydligt och klart, att varje handling mellan i ena sidan humbugen och ta tidsperiod i det vetenskapliga hög- sätet?
Äro ej många av de meto- der och behandlingssätt, som den mo- derna läkekonsten i hög grad begag- nar sig av, från början upptäckta och praktiserade av de föraktade lekman- naläkarna?
M a n pekar på den frigivne romer- be- ske slaven Antonius Musa, drägeriet och å andra sidan den hjälp en var är skyldig lämna en nödställd människa eller d i en icke kvalifice- rad person företar åtgärder eller fö- reskriver medel i ärlig övertygelse och uppsåt att därigenom hota eller före- komma sjukdom.
Enda sättet att komma åt det far- liga kvacksalveriet är, mena läkarna, som me- dels vattenbehandling räddade kejsar Augustus, när denne övergivits av si- na livläkare.
Både Horatius och Se- neca botades på samma sätt och ble- vo sedan ivriga lovordare a v vatten- läkekonsten.
Den olärde schlesiske lantmannen Priessnitz kan kallas den moderna vattenbehandlingens grundläggare.
att upprätthålla läkarnas m o n o p n l.
Vissa är reste årligen hundratals lä- Inga andra än I e g i t i m e r n d e kare för att studera hans metod t i l l I ä k a r e böra få yrkesmässigt ut- Gräfenberg, där Priessnitz verkade öva läkekonsten.
Men, frågas från från 1820 till 1851.
Han behandla- allmänheten, vars huvudintresse är de, uppges det, under denna tid 40,000 att bliva hotad, likgiltigt på vilket av vilka blott 45 avledo.
sätt det sker, ha vår tids l e g i - Inom Sverige anlades av svenska från sjuka,
Lucina Hagmans första För oss som bara kan årtal.
V i r a minnesgoda läsare erinra sig gamla fru Christina på Norröö, när säkerligen två berättelser av Ulla hon fick höra att hennes högvälborna Med anledning av vad som på mötes- Linder, som stodo införda i Tidevar- styvdotter förälskat sig i och vad vär- re var tänkte gifta sig med sin dräng.
platsen berättas från Västerås, införa vi - " Men vi få ju ta det o m Vår här en liten rappt gjord skildring av Lu- Finlands första kvinn- Herre pålägger.
Var och en får min- cina Hagmans liga riksdagsledamot - första skolfärd, sann sitt. "
till Tidevarvets förfogande, ur den Och så resonera de allesammans som stått införd i doktor Maiki Fribergs bok hon d i höll på att skriva och vil- inför olyckan och de onda dagarna.
finska tidskrift ” Naisten Ääni ”, Kvinnor- ' röst ken nu avslutats och utkommit under V i har nog förtjänat det här eländet, M titeln ” Vår Herres Kvarnar ” fast vi inte själva begriper varför.
En vacker sommardag i Replös år 1865 Men Vår Herre begriper der säkert och Hans kvarnar mala a l d r i g stod kronolänsman M.J.Hagman i skjort- ärmarna med händerna på ryggen på trap- galet.
kunskap om denna adeliga dam Nog kan det vara lyckligt att hava pan till sitt boningshus och iakttog sva- som Ievde på 1600-talet och är en nått denna punkt, då egentligen intet lornas snabba flykt i rymden.
verkligt historisk gestalt, har Ulla kan skada m längre, men det kan vara Solen värmde.
Si vände han blicka Linder hämtat genom samvetsgranna fara värt att resignationen förbytes i från himlen till hustrun, som på gården och säkerligen långvariga studier i slöhet och tryggheten i fatalism.
Och ränsade strömming, och sade: gamla kyrkoböcker och arkiv.
Jung- då är det felbeställt på något häll.
- Så-å.
Du ämnar verkligen i höst fru Magdalena blev gift med m ade- Utan tvivel ligger det ett mycket sända Cina till fruntimmerskolan i Wa- lig lantjunkare i trakten, redan innan samvetsgrannt arbete bakom Ulla Lin- sa? ” hon hunnit trampa ut barnskorna ders nya bok, ty jämsides med dessa - Naturligtvis svarade hustrun, Sofi Hennes äktenskap blev rikt på mö- enskilda människors historia få v i en Nordman, och kas-de den ena silverskim- dor och bekymmer och barn.
men ef- utförlig skildring av det liv, som lev- rande strömmningen efter den andra i ett ter 15 år stupade hennes man i ett av der i 1600-talets Sverige bland bönder runt stenfat.
Cina ii redan fyllda 12 år, de många krigen.
Och så satt Mag- och herremän.
Det var en hird tid ah det är på tiden att hon kommer i sko- dalena där ensam med sina fem barn för många under Karl XI:s dagar.
lan.
på sin lilla magra och utsugna gård i Utåt var det krig och ofrid och inom - M a d u blir tusan så dyrt I August Östergötland.
landet var det inte stort bättre med Magdalena fattar emellertid tyckt alla omvälvningar och reduktioner.
ah Tyko kosta redan mycket - varifrån för sin mans hästskötare, den unge Många av de adeliga herrarna fingo taga medel?
- Det sköter jag m.
avbröt honom fru bondsonen Måns Andersson till Gålby gå från gård och grund och bönder- skolfärd.
— som i många år tjänat på gården och na beslutar att gifta sig med honom inte bara för att få en far till sina fem barn och en duktig husbonde på går- den utan även av verklig kärlek till sin präktige och arbetssamme dräng Det är om detta Magdalenas andra äktenskap rom ” Vår Herres Kvar- nar ” handlar.
Man kan gott säga, att boken kommer det gamla ordstävet på skam: " Lika barn leka bäst ".
Måns förstad nog han, när han beslöt sig för det här giftermålet, att det inte bara skulle bringa honom lust och fröjd, m i n det fordrade han heller inte.
Bara han fick sträva och slita plöja och harva, sätta och d för M a g - dalena, som var det vänaste och fi- naste han visste.
och för de fem for- terbarnen, så var han nöjd och belå- ten med livet.
Och Magdalena d. sin sida hade haft för mycket att utstå i sin dag för att inte sätta värde på sin hederlige Måns.
Lite trumpen och butter var han väl och många ord spillde han d i inte i onödan, men hon tog honom som natur och fostran gjort honom och ett bra målföre är d i heller inte huvudsaken.
Och så Ievde dessa båda ytligt sett så olika människor förnöjda och lyckliga.
Man får inte ha för stora pretentio- ner p i livet f ö r egen del, det tycks vara kärnan i deras livsfilosofi.
Det är något tryggt och lugnt med människor, som taga den onda dagen med den goda utan att opponera sig, ty bägge delarna anse de sig ärligen ha förtjänat.
Sådana minniskor träf- far man rätt ofta p i i Ulla Linders böcker.
— ” Herre Gud, ett sådant öde ”, tänkte Magdalenas styvmor, som inte hade mycket att släppa sleto ont under de hårda tiderna, svalt eller i t barkbröd.
när deras mag- ra tegar inte lämnade något över, se- dan skatten var betald.
Det är kort sagt en vederhäftig och detaljerad kulturkrönika från 1600-talet som är väl värd att läsa för att man dyme- delst må få en av de många luckorna i sitt historiska vetande fylld.
Det må så vara, att man kan en del om 1600-talet ifrån skolhístorien, men detta vetande består nog för mången av årtal och krigshistoria; när krigen slutade, fälltågen och slagen, freds- förhandlingarna och fredssluten.
Vad därutöver är, därom äro vi ganska okunniga.
Vad vet v i egentligen om hur m ä n n i s k o r n a hade det på den tiden, deras lir och vanor under årets 365 dagar, deras föreställnings- värld och uppfattning om livet, dö- den och Vår Herre?
Ulla Linders bok är inte epokgörande i detta avseende, men den är e t t bidrag t i l l att få bilden av forna tider klarare för oss nutidsbarn, som förut bara kunnat årtal, och f ö r det äro vi Ulla Linder mycken tack skyldiga.
R. till, utredning.
Klagomålen över kvacksalvarnas läkare som studerat has Priessnitz de vattenkuranstalterna i Sö- framfart läto sig dock e j helt avvisas, derköping, Bie, Mösseberg med flera.
varför frågan togs upp till förnyad Och statsmakterna har ge- Den bajerske prästen Sebastian nom 1915 års lag sökt finna ett va- Kneipp har givit sitt namn åt den pen mot det skadliga kvacksalveriet.
även i vårt land flerstädes införda i den s.k. behörighetslagen av 1915 metoden för kallvattensbehandling.
Frisk- och sjukgymnastiken har ju finnes visserligen intet allmänt förbud för obehörigt utövande av tikar- hell och hållet grundlagts och utbil- ett avvikande från Medici- dats av icke-läkare.
På det hela In- yrket nalstyrelsens förslag och m tydlig ef- get kan man säga, att omsorgen om tergift mot homöopaterna.
Men all folkhälsan och den praktiska hygie- mot betalning av vissa nen p i alla dess olika områden e j behandling sjukdomar, nämligen tuberkulos.
förrän på senare tider omhänderta- kräfta, de veneriska sjukdomarna och gits av den medicinska vetenskapen.
de epidemiska jämte hypnotisk be- Inför sådana fakta och inför den handling straffbelägges med böter omständigheten att i trakter, där av- frän femtio till ettusen kronor, och ståndet till läkare är stort.
personer, sker det yrkesmässigt, kan straffet som huvudsakligen sysselsätta sig skärpas till fängelse.
I fråga om al- med andra göromål, kommit att be- la andra sjukdomar straffas med bö- handla lindrigare, oftast yttre åkom- ter den yrkesmässigt utförda behand- mor som benbrott eller bensår och lingen.
om den varit av be- däri kanske förvärvat en viss teknisk skaffenhet att medföra skicklighet, förstår min Riksdagens fara till liv eller hälsa för den be- uttalande 1907, att det ” var omöjligt handlade.
att få denna bestämmelse så avfat- Här kan sålunda m lekmannaläka- tad att den icke komme att drabba den lekmannaverksamhet, som re fällas även om ingen påvisbar ska- med ostridig framgång utövas särskilt da föreligger.
Då det vidare ligger; på orter där läkare saknas och som åklagarens händer a t t beivra förseel- därför måste anses icke blott tillåtlig se mot lagen, oberoende av patientens och målsägarens önskan om åtal, är utan till och med lovvärd ” stora - även samtal.
Hon ämnade begiva sig tid mo- vet, däröver fiskmåsarna kretsade i den dern för att vara henne behjälplig vid klara septemberluften.
Det kändes härligt fiskränsningen, men nu vände hon sig att på detta sätt färdas ut i den stora vida tvärt om, sprang genom köket in kamma- världen.
ren, där hennes broder satt med näsan M e n hennes stolta tankar krympte sam- över en bok man, då hon såg ned på sina fötter, iklädda Tyko, skrek han alldeles vild av för- moderns stora smorläderskängor, vilka tjusning och dansade kring rummet.
I tyngde hennes ben, som dinglade ned från hört slipper jag till skolan i Wasa.
Nu är strömmingsfjärdingen.
jag lika god som du.
Tyko.
som var för- I skötbåten gjorde det ju ingenting — djupad i läsningen av en tjock indianro- men i Wasa?
Månne människorna där man, såg frånvarande upp då han svarade: skulle märka att hon gick i lånta kängor?
- Ids nu inte för den skull “ Kola ” d Vid stranden avtackade Hagmanska ung- förfärligt.
domarna nämndemannen och hans följe- Det var besynnerligt, tyckte Cina, så slagare.
I deras stadskvarter hörde de att länge det dröjde innan hösten kom år inträdesexamen vid fruntimmersskolan vid-, - 1865. tog följande morgon kI.
9.
Under det bon gick a h längtade efter August a h Sofi följde Cina till sko- makaren.
De nya kängorna avprovades.
samhet.
Hon lyfte yxan med största färdighet då De passade utmärkt.
Cina hade helst behållit dem på fötter- hon högg ud.
och slidkniven tjänstgjorde all spänta pärlor till vintertände.
Tyko na, men August uppmanade henne att först och hon byggde roddbåten ” Grinulle ”, vil- följande morgon taga dem på sig.
“ Då ken trots barnens största bemödanden, äro de rid examen alldeles splitternya och blanka. "
Cina gjorde som brodern önska- förblev gisten och läckte de, men det var en stor uppoffring för dern.
Klippte mattlappar, ränsade fisk, henne, dock, m dag till orkade hon väl rörde i gröten, kokade kaffe, skalade po- vänta.
Skomakaren slog in kängorna i papper.
tatis ab skrapade grytan innan hon sku- August tog paketet under armen och så rade den, så vattnet skrittade omkring.
I början av augusti var Cina med mod- vandrade de hemåt.
Uff, så mammas ren inrest till Wasa, dir m skomakare kängor klafsade.
I butiksfönstren var så tog mått av hennes fot till nya skolkängor.
mycken grannlåt att beundra och beskåda.
Hon undrade, om de skulle bliva lika att Cina glömde sin missräkning.
Safia.
nätta som dem bon erhöll senaste jul och Vid hemkomsten blev det stor uppstån- - Vore Cina ändå gosse, då skulle der vilka hon då m kvällen ställde på en stol delse.
August hade tappat Cinas ena minsann löna sig att skola henne.
invid sängen för att de följande morgon känga; den hade glidit ur papperet och Alltid samma gamla visa, muttrade genast skulle fröjda hennes ögon.
fallit på gatan hustrun.
Visst behöver Cina uppfostras, Äntligen randades den d g Cina väntat Sofi grälade på store bror för hans oför- om hon också råkar vara flicka.
Jag t y r på i tre veckor, nämligen den I sept.
svarliga vårdslöshet.
Men Cina?
Ho.
ker att flickorna även borde skolas, de ha Nämndemannen Stor-Jonas hade lovat i stod alldeles blek och stirrade på sin an- svårare än pojkarna att slå sig " t i värl- sin skötbåt medtaga Cina jämte hennes dra känga.
En förfärlig ing &amp; föll Över den.
äldre syskon, d i hin nämnda dag med si- henne Herre Gud - måste hon i Nu pratar d i strunt.
Hagman vände na strömmingsfjärdingar ämnade resa till morgon gå till skolan i mammas kängor?
tuggbussen i munnen.
Flickorna äro ska- Wasa.
på Tårarna gatan skymde för att, blicken.
ehuru förgäves, Hon sprang söka sin ut pade till att gifta sig.
Den 1 sept.
kI.
4 på morgonen var Strunta mig hit a h strunta mig dit.
Hagmanska familjen i rörelse.
Modern andra lons.
A n bliva gift är ingalunda något att strä- hade redan iordningställt matkorgen och i I morgon lägger jag i " en annons i va efter.
Vad är ett giftermål för kvin- en trälåda inpackat Cinas föga skymman- tidningen, tröstade August, du ska få se, nan?
Ingenting annat än barnsängar, ar- de garderob.
att den kommer tillrätta.
bete, släp och slit från morgon 611 afton.
Det var omkring m kilometer till stran- Den natten sov Cina oroligt.
Hon Fru Sofia rätade upp sin böjda rygg.
den vid ” Lill-badan ”, dir Sisr-Joanii ' båt drömde att två stora, svarta fåglar t r i - Nå¨, nå, nu överdriver du igen.
Na- låg förtöjd.
En frisk bris blåste, men kande svävade över hennes huvud När turligtvis gör du som du vill.
Gärna för vädret var strålande vackert.
När Au- hon närmare betraktade dem, märkte hon mig får du sända Cina i skolan, lon du gust, S o f i Tyko och Cina jämte deras att d i e j voro riktiga fåglar - utan mim- blott skaffa henne mat och kläder, Hu- hamdkärra nalkades “ Lill-badan ”, ström- mas svarta kängor.
Häröver blev ho.
d vad har hon en rakkniv.
Hagmans made den starka, saltmättade havsluften förskräckt, att hon gömde ansiktet i hän- ögon lyste, när han tänkte på sin rikt be- emot dem derna S I blev det mol tyst omkring hen- gåvade älsklingsflicka.
Kanske det ändå — Go ' morron, go ' morron!
ropade ne.
Hon stod alldeles stilla, vågade ej vore skada att låta henne gå oskolad, som nämndemannen, d i han såg syskonen Hag- röra sig.
Di tystnaden fortfor.
tog hon våa andra flickor.
tillade han dröjande.
man nalkas.
A ’ ni fruktsam för blåsten i försiktigt händerna från ansiktet a h d i Cina stod i den öppna dörren t i l l köket dag?
H a n stod på båtens däck med någ- såg hon någonting förunderligt: Framför och åhörde uppmärksamt föräldrarnas ra andra sjöbussar, vilka herde till sam- henne på marken stodo mammas kängor, ma båtlag.
men ur dem växte de härligaste blommor, — Fruktsam m blåsten, utropade Cina doftande röda och vita rosor, prästkragar, skrattande.
Kommer aldrig i fråga.
Ty- blåklint, liljekonvaljer Hon blev d gräns- ko a h jag ha i ” Svennos gambel båtin ” löst glad att se så mycket vackert uppspi- ra ur mammas kängor, att hon ropade till varit på sjön i mycket starkare vind.
Männen rullade strömmingsfjädringarna av förtjusning a h - vaknade.
Följande morgon var Cina iklädd sin i båten.
När lasten var instuvad, gingo alla ombord, till sist Danstu-Mats, som nya, ljusa bomullsklädning ab mammas smorläderskängor.
August torkade Uni skötte förseglet.
Cina blev upplyft på de fjärdingar.
vilka guldbågade glasögon, såg d systern men voro uppstaplade i fören.
Darstu-Mats sade ingenting.
Tillsammans gingo de till tillade henne att hålla utkik om någon fruntimmersskolan, som var inrymd i Strömstenska huset.
sten förut bleve synlig i vattnet, Där satt h a nu glad och lycklig, me- dan havet fräste över skrivborden d sköt- båten och skummet stänkte henne i ansik- te .. H a hade fri utsikt över del blåa ha- hösten, var hon hela sommaren i fult verk.
I - - - - - - - det ej så lätt att vara lekmannaläkare i värt land.
Och åtalen dugga ju ständigt, vilket ändå visar, att denna lekmannaverksamhet pågår i mycket stor utsträckning.
Lekmannaläkarna betrakta sig som martyrer f ö r sin tro, de bilda sammanslutningar och samla t i l l gemensamma bötesfonder och sy- nas ingalunda mista allmänhetens för- troende.
Lagen stadgar däremot inga följder för den legitimerade läkarens felak- diagnoser eller olämpliga be- handlingssätt.
även om skada till liv eller hälsa åstadkommits.
Och hän ligger den legitimerade läkarens verk- ligt privilegierade ställning.
Detta är nödigt och naturligt, säges det, med hänsyn till den större risk för vilken allmänheten utsättes genom lekmannaläkaren, men det är dock föga överensstämmande med budor- det om att den tjänare, Som visste sin herres v i l j a och icke gjorde dir- efter, skulle lida mycken hugg.
Är nu detta sakernas tillstånd till- fredsställande?
Kommer man åt den verkliga humbugen och utnyttjandet av sjuka och hjälplösa?
Ja, om man anser att all yrkesmässig utövning av läkekonsten a v ” obehöriga ” är likty- dig med humbug och bedrägeri.
O m man anser att visst kvantum vetande tiga kontrollerbart genom examen och vissa praktiska färdigheter.
ävenledes kontrollerbara.
äro de enda nödvän- diga kvalifikationerna för läkekon- stens utövare, ja, då äro vi inte på ratta vägen.
Men fordrar man, att den verkligt gode läkaren vid sidan av sina kun- skaper och färdigheter även miste vara konstnär och beredd att ständigt och jämt handla på intuition.
och för- står man hur litet vetenskaplighet det ofta ligger bakom den praktiska Iäka- rens dagliga verksamhet.
blir man icke så bombsäker på legitimationens över- lägsenhet.
D e t är även de etiska reglerna för läkarens handlande.
som spela en ofrånkomlig roll i utredandet av vad som är kvacksalveri eller inte.
och brott emot dem kan förekomma både med och utan legitimation.
Medicin är.
säger professor Hans Much, historien om mänskliga vill- farelser.
All tid har haft en he- nägenhet att tro, att den suttit inne med den slutgiltiga sanningen.
Många s.
k. kvacksalverimetoder synes visserligen oss läkare dåraktiga.
Men, säger aposteln Paulus i I Kor.
1:27: " Gud utväljer den dåraktige att förbrylla de vise. ”
Riksdagshusets nya freskomålningar.
(Forts. fr. rid.
I).
en man i Paulis ålder åtager rig ett arbete, som fordrar en sådan under- ordning av den egna personligheten Det föreföll Cina som kängorna klaf- samtidigt som det är så krävande, sade än mera denna dag och att männi- kan blott väcka den varmaste sympati.
skorna undrande sågo på hennes fötter.
Det måste betecknas som en gärning Hon höll jämna steg med brodern.
Det kändes tryggare att gå vid hans sida.
Han av fin ridderlighet mot en bortgången har så stolt den vita mössan på sitt blon- konstnärskamrat och strävan att un- da h å r - och så var han väl klädd.
derodna sig själv en värdefull sak.
De mötte två unga flickor med uppspän- Kanhända har Pauli dessutom drivits da parasoller August hälsade artigt Ci- av lust att opponera mot Konstakade- na undrade om deras skratt gällde hennes kängor?
Hon såg från sidan upp till bro- mien och visa, att dess avrådande ut- dern.
Han var röd i ansiktet.
såg förar- talande saknade grund.
Huru som helst har Pauli lyckats åstadkomma, ut och skyndade pi sina steg.
stannade framför skolbyggnaden.
att besökaren i andra kammaren verk- De - Skolan är sade ligen känner sig vara i ett i viss me- ning Törnemanskt rum, p i alla sidor omgiven av Törnemans konst.
De och blickade efter brodern Han var för- fem freskomålningarna, som äro me- svunnen Varför kom han inte?
Hon nade att utgöra en apoteos till Sveri- väntade Ingen kom.
Hennes strupe kän- ges näringar, ha fått en huvudsakli- belägen i övre våningen, August, spring do förut upp för trapporna jag kommer genast efter Cina sprang.
I förstugan stannade hon des och som lämnat sammnsnörd, henne ensam.
han Då hade grep gått henne bort en känsla av gränslös övergivenhet; hon höll på att brista i gråt.
Men plötsligt såg hon sin dröm för sig där mammas kän- kor stodo överfulla med vackra, doftande blommor.
Kanske Gud ändå ej hade övergivit hen- - gen Törnemanskt karaktär.
Väl kan det vara sant, att ett och annat nog blivit livligare och glansfullare, om - - Många flickor voro i rummet Flera av d a återföljdes av sina föräldrar och äldre syskon I tur och ordning blevo barnen kallade till bordet, vid vilket magister Roos förhörde dem.
Till sist biev Cina uppropad.
Som i en deöm gick hon över golvet hon fruktade att flickorna skulle skratta åt hennes stora kängor - men ingen skrattade.
Hon fick läsa innantill, förhördes i ka- F. K.
R:s Centralstyrelsemöte hölls i Stockholm den 28 november tillkännagivet program och med livlig anslutning.
Vid mötets början valdes fru Ann enligt förut Margret Holmgren till Riksförbun- dets hedersledamot Efter hovrättsnotarie Elisabeth Nilssons föredrag om Gift kvinnas anställning i samhällstjänst antogs samma resolution, som av Skåneför- Frisinnade Kvinnor i Västerås.
bundet av F. K.
P.
R. antagits i Es- Föreningen Frisinnade Kvinnor i vilken resolution återfinnes i Ti- Västerås hade sammanträde onsdagen Centralstyrelsen beslöt på grund den 24 november, varvid en medlem, av en hemställan från Stockholmsför- fru Gerda Berling, berättade om en av bundet (se Tidevarvet n:r 48) att Finlands största kvinnor i nutiden, den igångsätta en utredning över de at- första kvinnan i den finska lantdagen, är er som i vårt land vidtagas för Lucina Hagman.
Talarinnan, som är gärder, som vårt av psykiskt under- släkt med fröken Hagman och där- måliga barn och ungdom före under för närmare har följt henne i hennes och skolåldern, i vil- livsverk, gav en levande famställ- ken utsträckning undervisning i sex- de fröken Hagman som finska sam- ualhygien förekommer i landets sko- ning av vad en människa kan hinna uträtta, om hennes hjärta är varmt lor.
Saken uppdrogs It Centralsty- och sinnet spänstigt.
Hon framställ- relsens s. k. Lösdrivarutskott bestå- ende av fröken Hesselgren, doktor skolans moder, som kvinnosaksför- Nilsson och advokat Andén Utskot- bundets ordförande under många år, tet utökades nu med två medlemmar, som skriftställarinna och talarinna.
löv, i samt över efter Kolstrejken är slut - eller snarare, den håller på att dö ut efter sju månaders kamp ah pina.
Dess sista fas har varit omröstningen ute I gruvdistriketen angående ett regerin- gens medlingsförslag.
Detta gick ut på omedelbart upptagande av arbetet under pågående förhandlingar om d i s t r i k t s - med en viss minimilön som grund.
Arbetarsidan hade i detta med- lingsförslag alltså mistat de båda huvud- punkter som den kämpat för: r i k s a v - tal a h 7 - t i m m a r s d a g.
Arbetstiden var nämligen helt prisgiven åt distriksav- avtal; talen.
Den eftergift som regeringen avtvin- gruvägarna, var upprättandet av en skiljedomstol med befogen- het att kontrollera ah revidera distrikts- avtalen a h se till.
att dessa stode i över- ensstämmelse med vissa ” standard ” - prin gat Margareta Skog.
riksnämnd, en Törneman gjort det själv - t. ex. fru Märta Tamm-Götlind.
Uppsala färgerna över det skånska landska- holm.
och doktor Gerti Söderberg, Stock- pet, som nu kanske äro något torra, De flesta av mötesdeltagarna stan- och den stora figuren i bergsgruvan, nade kvar över den gemensamma Fogelstadafton.
Ungefär 25 stycken av de medlem- ciper, egentligen med avseende på löner- det därpå följande mar i Fogelstadsförbundet som be- na.
Den skulle även övervaka, att en om- Sophie Hagmans vå- finna sip i Stockholm omnejd läggning av gruvdriften efter moderna stelhet.
Men på det hela taget ha Törnemans intentioner, trots alla svå- ning, vartill även voro inbjudna and- samlades på måndagskvällen till ett rationella principer omedelbart tog sin righeter, så troget fölts, att målnin- intresserade, än de, som tillhör- litet samkväm eller diskussionsafton början.
Centralstyrelsen, främst Ann eller vad man nu vill kalla det på Ti- Emellertid förkastades detta medlings- devarvets lokaler, Alla kurser voro förslag genom distriktens omröstning.
garna väsentligen fått hans prägel Margret Holmgren.
Fyra av dessa bilder: Göteborgs Lektor Emilia Fogelklous föredrag representerade och samvaron blev i Det ligger desperation i detta avslag vid hamn, Vårt trä, Vårt järn, Skånes om Släktlivet och de politiska linjer- all sin enkelhet hjärtlig och gemyt- en tidpunkt, då 1 / 3 av de strejkande re- dan återgått tilt arbetet på grusvägar- jord äro enligt Törnemans sista skis- na.
som åthördes med stort intresse lig.
och erkänsla kommer att på nyåret När den lekamliga välfägnaden i nasvillkor.
Och efteråt har åter- ser, under det att den femte i denna delgivas Tidevarvets läsekrets.
form av té och dropp var undanstökad, strömningen till arbetet fortgått med .lit- sista serie, Trollhättans vattenfall, ic- - vidtog en livlig diskussion med an- jämt ökad hastighet, så att nu omkring ledning av de artiklar ” Tankeställare %am arm i arbete av de 1,000,000 strej- ke kommit till utförande.
utan av Pauli utbytts mot en skiss ur den för- Däremot skulle de äldre verken, En- inför äktenskapet ” av advokat Eva kande.
De distriktsavtal, som nu undan för un- sta, en gång försvunna och sederme- gelbrekt och Torgny lagman.
kunna Andeén som nyligen stått införda i Ti- Diskussionen inleddes av dan göras upp, vila alla på utsträckt ra återunna serien, framställande framstå klarare genom någon diskret devarvet Norrskenet.
Anledningen till att Pau- anordning av elekrisk belysning.
O m fru Hulda Flood och flera inlägg arbetstid, 7½ eller 8 timmar.
7-timmars- gjordes av advokat Andén, doktor d a m.
som tillkämpades genom oerhörda li förfarit sålunda är, deli an Törne- man betänker allt, som varit att över- Ada Nilsson, fröken Kerstin Hessel- kraftförluster i den stora strejken 1921, mans skiss Trollhättan så litet passa- vinna för att slutligen få dessa fres- gren, rektor Honorine Hermelin, frö- är således åter förlorad.
de in i fältet, att en större omarbet- ker fullbordade, och allt, som är äg- ken Ebba Holgersson, fru Rut Adler, knappast uthärdligt att försöka ning av densamma blivit nödvändig nat att försvaga deras verkan, måste fröken Anna Peterson, Upsala, frö- och en sådan helst borde gjorts av man förvåna sig över det starka skön- ken Brita Gustavsson fru Elsa Nordlund Siffrorna tala ett fruktansvärt språk Mot ne?
Beslutsamt sköt hon upp dörren och steg som in i en tambur, där väggarna voro upprag- na med hattar och mössor.
Hon stannade vid dörren Hennes hjärta bultade så hårt att det susade i öronen.
- Vad heter du?
Föreståndarinnan Wes- terstråle stod vänligt leende framför hen- ne.
Lucina Hagman.
- Vad vill do min lilla flicka?
Jag vill komma i skolan, svarade Cian med klar stämma.
Hon höjde blicken och fröken Wester- stråle såg in i ett par underbart djupa, strålande ögon.
- Du har försenat dig mitt barn, sade föreståndarinnan, inträdesexamen har re- dan börjat Men lägg av dig hatten och stig in.
Magister Roos frågar dig sedan de andra flickorna blivit förhörda.
Mötesplatsen nu möjligen kan tillvitas en viss middagen och med samkvämet i de De är upphovsmannen själv, samt dels att Pauli fann Norrskenet som han högt uppskattade vara en både värdig och passande pendang till Vårdkasen som Det har anmärkts, emot.
tekesen och räknade flera tal på en grif- att Törneman hållit sina sista målnin- feltavla.
Hon redde sig utmärkt.
Fröken gar så mycket ljusare i färgen än de Westerstråle sade uppmuntrande till den äldre.
Men Törneman ville just ha bleka flickan: - Du är godkänd i examen.
dem lättare i tonen för att därigenom - sitter mitt lund m. fI.
1,100 millioners förlust i löner stå extra - de trots allt förmå ge.
Diskussionen blev lång- och livlig Törnemans skisser måtte ha en märk- och det var långt lidet på kvällen, in- Alla reserver förtärda långt utanför värdig kraft, och man önskar, att de nan programmets sista punkt, sång gruvarbetarförbundet. ’ Så har t. ex. järn- alltid skola förvaras lätt tillgängliga.
a v en för tillfället hopsatt kör var ge- vägmannaförbundets förutvarande behåll- helst upphängda p i lämplig plats in- nomgången och sällskapet bröt upp.
ning på 45 mill bytts i skuld på c:a 16 hetsintryck R.
H. om riksdagshuset Av Engelbrekt finnes som vi veta Socialdemokratiska en dublett i olja, en gång i tiden skänkt till Norra Latinläroverket av Kvinnoklubben i skolkamraterna Hans Lagerlöv och I morgon Vid dessa kl. ord 9 får föll du en komma försonande till skolan.
frid så mycket mer framhäva mustigheten Axel Törneman.
I fru Törnemans hos de äldre, och synnerligen emedan ägo finns m oljemålning av samma dessa fem fält ligga djupare in i väg- gen än de andra tre och sålunda krä- storlek och alldeles likadan som riks- dagshusets Torgny lagman.
Det är va luftigare färger.
Dessutom be- den enda stora Törnemanska monu- teckna de en helt annan epok av Tör- och tande mammas tanken: kängor I morgon för får den jag allt börja omfat- min nemans konstnärsskap.
Den största mentalmålning, som fortfarande är svårighet, som upptornat sig såväl att förvärva, och som väntar s; " do- skolgång.
först för Törneman som sedan för nator.
Måtte den hamna i a värdig Pauli, torde ha varit den omständig- lokal, och måtte inte detta dröja så heten, att andra kammaren som be- länge, att den tar skada, hoprullad i Cinas utpinade själ.
Hennes ögon vid- gades, hjärtat slog lugnt.
Rummet föreföll henne med ens så högt och ljust, och i föreståndarinnans ögon lyste det som var- maste solsken.
Hon glömde hela världen kant är det arkitektoniskt mest miss- lyckade rum, man gärna kan tänka sig.
Det är inte gott att få än så vackra målningar att göra sig, när de omgivas av det allra tarvligaste snic- keriarbete och av färger, som fram- kalla rysningar av olust.
Man påmin- ner sig.
att Törneman en gång i värl- den, 1914, fick i uppdrag att bemåla fälten i förbindelse med ändring av färgen på trävirket i kammaren, och undrar om icke denna goda tanke än en gång skall upptagas.
En utmärkt ansats i den vägen har gjorts i det - egentligen arkitekt Pauli, Georg Paulis l i s son funnit på, att man skulle bestryka trävirket allra närmast intill freskerna med en luftig blå färg, som står förträffligt, framhävande konst- verken.
Det skulle förmodligen bli - mill Men värst är säkert depressionen av det fullständiga nederlaget efter denna förtvivlade strid, där allt satts in.
Såväl från liberalt som från socialde- mokratiskt håll har för arbetarnas egen skull gruvarbetarfederationens ledare på det skarpaste klandrats för att ha för- längt denna förödande a h hopplösa strid utöver ” vad mänsk- och möjeligt är ”.
Federationens ledning är utpräglat kom- munistisk Cook, som just avrest till Moskva som representant vid ryska fack- föreningskongressen, h ' i det sista för- klarat att distriktsförhandlingarna inte be- tyda fred Han har alltid framhållit, att detta är en strid, som inte gäller gruvdi- strikten utan den är riktad mot det sam- hälle som är, som nöjer sig med att n * ~ -- rens samhällsgåvor besittas av enskilda, som dels- taga oskälig del av vinsten, deli förhindra deras rationella utnytt- jande som Livet den är nu kort, ligger.
och vad vi skola gö- ra, borde vi göra snart.
Ibland kom- mer ont av att uppskjuta.
Mot A x e l neras för skydd och vård Törneman förövades grov skada i Skyddsåldern bör höjas fill 16 år I denna strid mot det bestående samhäl- den riktningen.
Men så mycket som och även gossarna äro i stort behov let vågar han tydligen oskså räkna med desperationen och martyriet d v. s. vad en människa och en konstnär kan gö- av skydd.
som i detta fall kallas nederlaget som en ra för att reparera en sådan skada, d é n att det är nödvändigt mäktig faktor har Georg Pauli gjort De ha båda, männens ansvarskänsla höjes i var och en genom olika egenskaper, avseende samt a l l undervisningen i den ene med sin talang och sin inspi- i sexualhygien lägges prak- ration.
den andre med sitt tekniska tiskt och även omfattar det sexuella systemet kunnande och sin försynthet, uti Advokat Andén vann här som riksdagshusets nya freskomålningar överallt, där hon uppträder, stort er- smultit tillsammans till en lycklig en- kännande.
Det var mer in uppoffran- de av henne att komma till oss på en het.
dag.
då hon i Stockholm.
rådsturätt stått och fört sina klienters talan i ett sträck från 11 f.
m.
till 5 e. em.!
Södertälje 1.
12.
26 M a r i a D e h n.
kunna An- detta skolorna
