# ID: svediakorp-per3317
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,623
# sentences: 507
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 48.
27 nov.
Den nya skolan och den gamla.
Tidevarvet n:r 48 Med anledning av m diskussion angå- ende samvetsömmas ” “ de hållning ställes N:r 48.
1.
Filmen, som inte får spelas.
Uppfostrans mål Johan Ludvig Runeberg jag Ber Dig tro den nya, det är den gamIa, d i ville röra, och dess mer blir det ab- mig när jag säger att denna spalt inte är vänder ryggen solut stopp i magsaftsavsöndringen säger läkaren ket vackert och välgörande P i Dig fal- Vad ä r d i den gamla och vad den Den nya skolan i Hamburg uppstod Sådana matportioner.
inte en, utan ler ingen skam ty för Din tid v a r san- nya?
vi ha kunnat skönja dem i his- den dag.
då barnen den mest fram- den m a efter d a andra bli ofta de d &amp; och Döbeln och Sven Duva det id- torien alltifrån den tid, då sofisten trädande bland dem var en liten kunskaps- eller uppmärksamhetsmått laste och högsta hjälteideal som fanns.
När man vågar sig på att nämna menad Därtill har Du skrivit alltför myc- artikel Människorna den nya skolan har man i detsamma lärarna satt den i motsats till " den gamla ".
till systemet mot varandra i vår ledande Tamm D:r Widerström rektor d:r o c h ad- Andén framlägga förslag Aspman, 4 årg.
1926 12- vishetsläraren Men kom med dagens nya årig flicka beslöt att ta upp sina stu- modeskola den som vi ändå måste dier De ordnade sig i grupper som bekämpande av den asociala sexualiteten hänfö hänföra ra till den gamla skolan.
som utkorade en lärare.
som de bad hjälpa åtar sig att göra en lärjunge fullärd.
sig med dessa studier.
De gjorde upp Samtidigt gick Sokrates omkring, sina egna ordningsregler, som de be- utan lärdom.
systern eller skollokal slöt att följa.
Så var den nya sko- och den gamIa och genom ett re- och skapade typen för den nya skola.
lan född och kunde börja växa.
Har Man må tänka vad man vill om ferat av föredrag av fröken Ebba som vi aldrig kommer förbi Pauli vände sig till en och en människa, denna väg att nå fram till den nya som han mötte.
gammal.
eller ung, skolan.
men interiören är upplysan- ram den gamla skolan rör sig med.
Varje lektion av dagens 5-6 har sitt uppmärksamhetsmått som skall fyllas och varje dag sina kun- tillba- skarpmått Annars bakläxa ka igen till samma gamla portion än- nu kallare och osmakligare än i går Läsåren ha sina kunskaps- matt, som måste vara fyllda p i visst sätt och på bestämd tid annars och förde henne ut på de stora van- de.
Den gamla skolan säger: jag nen a h lämnade henne där hänvisan- åtar mig a n ge ett visst kun- de henne till att själv taga sig i land.
skapsmått därtill m viss våra hemlösa inför vin- Sedan har den gamla och nya sko- hällning och disciplin åtar mig att tern tar fram en annan bostadsfråga lan kanske alltid funnits sida vid si- vaka över att intet fusk sker vid dess da, ofta i närmaste grannskap.
t.o.
inlärande.
s i att det kan mätas i m. inom samma klassrum, i samma betyg och prövas i examen.
I Två unga sökare gör Elsa Den nya skolan säger jag åtar Wilkens en sammanställning av Ru- hem inom en och samma lärare.
Men dolf Värnlunds och H.P.
Matthis nyut- man har nog ändå rätt att säga om mig utöver att sva- komna romaner.
vissa tider, att där är brytningen re på frågor Jag har ingenting att skarp mellan dem.
En sidan tid är ge, om inte ett inifrån kommande h e- Emy Ek för oss genom Flykten vår.
Som rörelse har den nya hov finnes jag kan möjligen tiII Egypten en nyutkommen bok skolan kommit fast ej till de nor- hjälpa barn och vuxna a t t tacka tillbaka igen!
I a I I a ämnen till- baka igen ett helt år!
Och skoI- med Karl XII.
och som fortsatts med formerna, bottenskolan, mel- Fänrik Ståls sägner Den historiska filmen har sin uppgift att lanskolan gymnasiet, universitetet alla äro de mått som skola om den objektivt åskådliggör fullt his- vokat till pos för Honorine Hermeline Uppfostrans mål genom mot- ett Kooperativa hem är ett upp- slag givet av fröken Anna Pallin gas en av Emil Bönnelycke ut på vidderna av ett märklig författarskap sin fortsättning i Artikeln l i r näst.
nummer hämtade Dikter ur Soluret av Emil Zilliacus och ur Mörkret och Lågar av Arvid Mörne utgivna på förlag Albert Bonniers diska länderna En drastisk interiör från den nya skolans kamp mot den gamla gavs en gång i en pedagogiskt intresserad krets av doktor Karl Nordlund.
Det var från tiden för den nya hambur- gerskolan genombrott d i barnen i en av stadens folkskolor plötsligt en morgon fick veta att från och med behoven.
Jag tror e j på u p p uppmärksamhet som ej ly- ser ur ett par ögon under lyssnandet efter svar på en fråga eller på de frågor som undan för undan under arbetets gång inställer sig.
Jag tror ej på disciplin.
som ej vilar på arbetsintensitetens inte krav p i ar- betsro beklagas ett vilseledande nummer.
I under- den dagen gällde inga gamla ord- D e n gamla skolan säger till den rubriken t i l l den första artikeln skulle stått ningsregler, inget schema inpen klan- nya: du fordrar ingenting F.K F.K.P.R.
si F.K.R.
indelning ingen Iäsordning.
barn behöver känna att man fordrar detta skulle barnen själva komma något av dem.
överens om och ordna upp.
im u p p Den nya svarar: har du varit med S t o d ett t tumult som rasade cirka om att ha satt dig före att förmå ett tre veckor.
Vedersakare till den nya småbarn äta upp en matportion som rörelsen vars principer redan länge det inte vill ha!?
Ju längre ni hål- diskuterats sade skadeglatt: där ler p i med er tvekamp, dess kallare har vi den nya skolan!
Nej sva- och olustigare och rörigare blir ma- rade dess tillskyndare.
detta är inte ten, som du nog inte själv frivilligt Redaktionen tryckfel i föregående Alltt väl dertagande av psykiskt undermåliga barn och ungdom.
Doktor Karolina Wider- ström berättade om hur undervis- ning i sexuella spörsmål först börjat införas i skolorna Ho var ju en bland de allra första som både insåg vikten av en sådan undervisning och vågade finition på företeelsen Om man med arbeta för den 1897 började hon för samhället nyttig sexualitet menar med föreläsningsverksamhet i ämnet monogama förbindelser Till en början vågade man inte annon- som i ingåtts p å grund a Y sera föreläsningarna och många män- ömsesidig böjelse o c h f ör- niskor tordes inte gå dit, men intres- pIiktande t i I I ömsesidig för saken blev snart ganska stort.
trohet.
blir samhällsskadlig sexua- Det var ett stort verksamhetsfält ty litet istället den som bl.
a. tar sig ut- i läroböckerna fattade i Allmänhet tryck i lösa och tillfälliga förbindel- varje tillstymmelse till redogörelse för fortplantningsorganen och deras ser.
Många vägar kunna tänkas för att funktioner och Iärarna voro främ- motarbeta en sådan samhällsfarlig mande för saken.
Många års arbete av d:r Wider- sexualitet.
Vi vilja här särskilt peka på ett par slutade d:r Nilsson sitt ström och andra läkare samt intresse- hälsningsanförande.
nämligen sexuell rade pedagoger har givit till resultat undervisning i skolorna samt omhän- att av 85 flick-kotor, finnes under- drabbar inte Dig utan dem som inte kun- nat följa med i utvecklingen utan stå kvar på samma ställe där Du stod Johan Lud- Du må leva genom tiderna såsom en förespråkare för Din tia och dess uppfattning, men Dina ideal kanna aldrig stor bliva våra!
Det ä r ur denna synpunkt sett vi varmt filmserie ” måtte få slippa den ” nationella Den fyllda.
ovanpå toriska händelser förflutna tiders vanor för a n kunna stäl- varandra.
Varje hög- re skolform fordrar framvisandet av dessa fyllda matt för att den skall h a något att e, för att den skall vilja åtaga sig att fylla nästa mått och uppfattning skuggor och dagrar.
Men den har överskridit sin mission om den medvetet inspelas och utnyttjas i agitato- riskt militaristiskt syfte Och det råder intet tvivel om att en film som Fänrik annars betackar den sig för varje för- bindelse med " den inträdessökande "!
Den nya skolan kan sägas inträda i den stund kampen upphör kamper att hålla uppmärksamheten spänd, kampen a t t få läxar inlärd.
kampen att försvara sin plats bland de inträ- dessökande och ger rum för en ini- från kommande arbetsintensitet och arbetsro Inpenting mindre fordrat.
Arbetsintensiteten källor måste för varje barn sökas utan hänsyn till var de rinner upp, i handens eller hjärnans arbete i “ lek ” eller samtal eller utövande av omvårdnad.
Vi ha f i n veta mycket om den gamla skolan genom årets sak- kunnigutlåtande Vi ha också detta samma år fått veta mycket om den nya skolan genom lektor Oscar Olssons bok Demokratiens skolväsen, iaktta- (Forts. å sid.
6.)
men som fällts i las Positiva åtgärder.
Ändamålet med den diskussion som ägde rum i Frisinnade Kvinnor i Stockholm tisdagen den 23 nov var att söka få fram positiva linjer till fö- rebyggande av asocial sexualitet Då ordet prostitution blivit utbytt mot “ asocial sexualitet ".
var det för att an möjligt få en m e n exakt de- utvecklingen har lämnat er långt svalg bakom mellan sig ah er så tid visst och a h vår sant Skammen grävt ett Stål utnyttjas i detta syfte.
Man pressen för att få denna sak klar för sig Det är otäckt när man efter att hiva sett denna krigsfilm vilken bortsett från de vackra landskapsbolderna från Finlands ” ödsligt sköna nejder ” och de sar hur meningslöst grymt och 1809 års krig barbariskt fördes p i ömse håll att man d i kan sätt sig att skriva att det känns “ som om man en stund befunnit sig i en högre och renare luft, långt ifrån vår för- nytta dess brist på entusiasm och ideal En annan utropar hänförd “ Vilken la svarsvilja vilken fosterlandskärlek illustre- rar inte denna film!
och en tredje talar om att filmen “ påverkar åskådarna i etiskt höjande riktning genom stimulerande av deras ädlare känslor deras idealitet och kanske alldeles särskilt deras fosterlands- kärlek Detta är att göra svart till vitt och de behövs inga kommentarer.
Fosterlandet högre begrepp som inte är titt för oss utan för vilket vi äro till för att försvara förr i tiden med störar och gevärskolvar som Sven Duva och nu med giftiga gaser och luftbombardemang Det är inte i vår tid så lätt att sprida tillräcklig glans över något så dumdristigt visningen införd i 74, däremot i goss- och vanvettigt som Karl XII:s krigståg det märktes granneligen på den filmen Iäroverken endast i 12 av 47 I Stockholms folkskolor har under Fänrik Stål är i så fall ett myc- visningen under många år lämnats av ker tacksammare och värdigare ämne d:r Widerström Den har dock en- Det personliga hjältemodet hos de finska dast nått flickorna.
D:r Widerström trupperna offerviljan och oegennyttan har slutade med att säga.
att de för spritt ett romantiskt skimmer omkring frågor är en hjärte- och samvetssak års krig Och kommit det att fortleva måste med sitt personliga arbete föra Inte bara i saga och sång utan också i den vidare.
Påbud kunna inte hjälpa uppfattning såsom det ide- ella kriget framför andra, och som apoteo- utan endast det personliga arbetet Den andra avdelningen av Kvällen sen för all fosterlandskärlek Men på så ämne, som gällde omhändertagande sätt spännes sakta och försåtligt roman- av psykiskt undermåliga barn och ung- vackra slöjor omkring krigets eget dom inleddes av rektor skimmer skall månne världskri- 1809 människornas tikens Maria Aspman.
Rektor Aspman betonade nödvän- digheten BY att de psykiskt defekta barnen före skolåldern toges reda på som fallet är med exempelvis tuber- Genom att från början ge kulösa dem goda vanor skulle mycket kunna vinnas En stor get leva kvar genom tiderna I hatets våldets och övergreppen obarmhärtiga ljus naket och avklätt all romantik Skulle man filma det kriget skulle man få med mycket som inte passade att visa djävul- ska maskiner En stor del av dem, som bli med lik, ödelagda länder, lemlästade män- och oestetiska massgravar skulle elda a h entusiasmera i rätt rikt- ning var så viss om att den filmen finge inta visas den skulle förbjudna så- som omoralisk och anstötlig antimilitaris- tisk och uppviglande till fred a h förso-
Svart på vitt eldens släckande i världen, som utgått från sådana punkter i vår tids his- toria.
M e n det är förvånande, an under dessa sju år ingen av värn- Krisen inom sågverksdriften.
För någon tid sedan stod under d i man använder " samvetsöm " för pliktsvägrarna svarat ungefär d: strecket i Sv.
D. m artikel av kyrko- dem, rom " vägra ikläda sig krigs- Det skulle nog sällan bli fråga om är en sak, som icke uteslutande angår fö- retagarna.
De stora skogsbolagen, som mansuniform och deltaga i militära herde Eric Meurling, som berättade m illasinnad buse utan långt oftare om hur sex samvetsömma värnpliktige övningar, vilket hor de allra flesta är om en beskedlig kristen, som av sin icke längre med fördel kunna driva såg- verksrörelse, hållas skadelösa genom de utan att försöka rädda åsett hur deras uttryck för m okultiverat själsliv.
själasörjare skickats an slå ihjäl mig goda konjunkturerna på cellulosamarkna- värdinna - till följd as en olyckshän " - D e samvetsömma i detta sammanhang och min mor - för att rädda sin den, men for sågverkens arbetare är ned- delse med en exploderande fotogenkan- äro de ynglingar vilka veta sin plikt gamla mor!
Men nu har jag betänkt läggandet av det ena verket efter det na - brändes till döds.
Själva togo de mot fäderneslandet och vilja under- att åtminstone för min del sluta detta andra en ödesdiger historia och likaledes för de kommuner, som hysa de nedlagda sig e j annat för än att sjunga psalmer.
kasta sig det erforderliga offret. "
Han grymma spektakel.
företagen, framhåller I. V — m i Nya Framställningen har genom Sv.
M. menar vidare, att alldenstund Guds Många gånger tvingas man att N o r r I a n d.
endast kan komma som m ka- rike dementerats, av dessa samvetsömma, grubbla över varför kanske särskilt Det minsta man Lin begära, fortsätter som förklarat att de skyndat till så tastrof och på m gäng förändra värl- från kyrkligt håll tonen mot pacifis- artikelförfattaren, är att företagen i görli- fort de kunnat och alls ej den dagen den.
måste under tiden den kristne terna eller andra ” samhällsomstörta- gaste mån tryggar sina arbetare för de för- foga sig i den okristliga statens be- re ” blir d hånfull eller överlägsen, ar ödande följderna av sågverkens nedläggan- sjungit psalmer.
de.
Ha dessa under högkonjunktur skapat Emellertid kvarstår den tillämp- tryck över samvetena och inte egois- gumenten så billiga Är det månne vinster åt företagen, så U det företagens ning, som hr M.
gör av händelsen tiskt göra uppror däremot, medan därför att härvidlag tala dessa kris moraliska skyldighet att under m dålig sådan den framställts för honom, an ' man gärna låter andra bära de svå- tendomens representanter inte med konjunktur i gengäld söka skydda sina ' ' skulle vårt land hemsökas av krig righeter, man själv har flytt ifrån egen röst, utan inifrån ett system och förutvararnde arbetare a h deras familjer vad är det väl de samvetsömma d!
Kärleken kan fördraga mycket, lid; därför kanske med “ överlöparens ” för oförvållad misär.
Kring Norrlands- vilja, om icke just att stå och se på mycket.
nödgas göra mycket, medar röst.
Alla ha vi väl på någon punk kusten gnisslande sågramar ha växt upp små samhällen d i r sågverksarbetarna i hur krigselden härjar, under det att det svider i samvetet.
Det är denna eller i någon stund stått som över stor utsträckning ha skaffat sig sina egna de själva samlas för att sjunga psal- självförsakelsens väg, som vår tids löpare, hållit oss till det samvete, med hem.
Alla sina sparpengar ha de lagt ned självrådiga kristna ha så svårt att vilket man kan resonera sig till vad tomterna a h stugorna, da ha varit de- mer? ” ras sparbössor.
si lägges sågverket ned, Våra dagars avrust- Artikeln har tydligen väckt upp vandra.
som är rätt och svikit det samvete, märksamhet och föranlett ett flertal ningsfantasier äro icke vuxna ur som v e t vad som är rätt.
Och så sparpängarna äro förlorade och hemmet värdelöst, ty intet arbete finnes vid den insändare, av vilka tidningen den 17 Kristi andes jordmån.
De äro fram- ha vi plötsligt från oss själva hört en nedlagda ingen vill sågen.
flytta till Det en kan plats icke utan säljas, arbete.
ty nov.
ger plats för tre, av doktor B e r sprungna ur upphettade hjärnor, som röst, som hårt och själlöst bemött m kow, fröken Alma Petri, hovpredi- ännu icke lärt tänka klan över Kristi människa, ur vars mun talat Samma Ställningen är tragisk för den redliga Y betare, som strävat och for att få kanten Mazer jämte ett svar från lära.
’ M a n v a n d r a r i t i n g.
ord som vårt eget samvete nyss el- kyrkoherde Meurling, men avklipper s o m äro f ö r h ö g a, h a r um- ler kanske för år sedan!
Aldrig komma ett tryggat hem.
Artikeln U adres-d till d a sedan all vidare diskussion i frågan.
g ä n g e m e d t i n g, s o m ä r o vi med så grovt artilleri som då, för stora Kramforsbolget, som - vilket för- Doktor Beskow anser, att liknel- för svåra.
under den att obetingat få denna röst att tystna.
fattaren klargör med siffror Kyrkoherde Meurling vidhåller i sen mellan fotogenelden och krigsel- Tolstoy ger, om man ser noga efter, senaste 25-årsperioden lämnat goda utdel- den har a tendens att vända sin udd sitt svar att han ej tvivlar på att värn- m vision av samhället som överlö- ningar till aktieägarna och i övrigt har m säkert grundmurad ekonomi.
Aktieägare mot annat häll än mot dessa värn- pliktsvägrarna voro samvetsömma parnas samhälle.
Han har t. ex. sett och långivare ha full säkerhet för sina pliktsvägrare.
" Ha icke de kristna de följde sitt samvetes bud så, som en godhjärtad a h beskedlig kosack satsade pengar.
De enda, som icke h i nå- kyrkorna i stor utsträckning intagit de blivit lärda att uppfatta det.
Men piska ihjäl m polsk nationalist, vars gon säkerhet äro arbetarna.
sannolikt för att fram- denna ställning till krigets förhärjan- han hade V a r f ö r lägger ej de stora jordägare- brott varit kamp för fosterlandets fri- under de eld, i det de förklarat kyrkan inte mana m annan uppfattning het.
Och han frågar sig v a d som bolagen b i l l i g j o r d till de egna sju år som regementspastor till alla hemmen, som kan göra brukaren eller is- alls ha något att göra med krigets kan förvandla denna godhjärtade motarbetande, hennes uppgift vore en- sina värnpliktsvägrare ställt denna frå- människa till ett vidunder av grym- ren något &amp; när oberoende av sågverks- driftens kriser?
dant och allenast att förkunna evan- ga: " om en illasinnad buse skulle över- het?
Svaret d i och andra gån- gelium. "
För övrigt är det ” ett alltför falla din gamla mor eller någon an- ger - vidgar sig till m hel samhälls- billigt sätt att komma värnpliktsvägrar- nan värnlös i ditt sällskap, skulle du syn, som kan beskrivas så.
Samhäl- enkelt svar: dumheter!
överhettad na till liva.
att man drar fram vissa inte försvara dem? '
och svaret blev let består av system och männi- hjärna!
bräka inte!
och fälla domen, osympatiska drag hor vissa av dem och alltid: ” Nej, jag skulle icke lyfta han- skor.
När vi umgås med människor.
vars grymhet ytterst vet av inga grän- säger: sådana äro de.
Det är konse- den mot honom, jag skulle bedja Gud n i.
då kunna vi se och höra, röras, ser.
kvensen av den samvetsömma värn.
om hjälp.
Och Gud skulle hjälpa. "
glädjas, lida ständigt på nya och Detta är en anarkists vision, d a Det är gripande att detta svar ” all- pliktsvägrareståndpunkten. ” oanade sätt r e a g e r a.
Men inom är sant.
Men det är ovärderligt u p p Hovpredikanten Mazer anser an tid ” givits a h man glider sig över ett system det må vara ett parti, redande att åter och åter pröva den det är att missbruka ett heligt ord de kraftvågor i riktning mat krigs- en kyrka, en älsklingsidé eller sam- värld vi leva i från anarkismens syn- hällssystemet i dess helhet - reage- punkt.
rar man blott på m givet sätt.
När I sin synnerligen tankeväckande och jag flyttat in där och räddat mig ur befriande bok K y r k a n s s t ä l l - den oroliga tillvaron ute bland män- ning i s a m t i d e n belyser d:r niskorna, finns ytterst ingen gräns Alf Ahlberg från olika synpunkter för min grymhet i ord, i väsen, i sin sats.
att kyrkan borde fordra som handling.
Inifrån systemet är inget en rätt att bli lösgjord från sitt sla- förhatligare än en röst från det per- veri under staten!
Ty statens syn- sonliga samvetets reaktion.
Den slår punkter måste bli den härskande ord- jag för munnen.
ningens, militarismens, kapitalismens, Där sitter v i bakom skranket i bolsjevismens, fascismens.
För att den tolstoyska visionen represen- bli m m a k t, måste Kristi kyrka bli tanter för samhällets alls olika system, fri.
Säkert är detta riktigt.
Men officern, prästen, domaren, parti- utanför statens tyranni lurar de an- gängaren, organisationsledaren, skol- dra systemens.
När skall m kristen- mästaren, fångvaktaren, hospitalläka- dom på vår jord återigen våga sätta ren, kapitalisten, och hånle i t den ble- var och m människa och dess möj- ka, spända människan utanför ligheter högre än all världens härlig- skranka, som säger sitt " jag kan het.
högre än en teologisk dagssan- inte, mitt samvete förbjuder mig. "
Vi ning och ett segerrikt krig, högre än rädas egentligen denna människas alla system?
röst mer än någon annans, men ge m H — e H — n.
Människorna — systemet.
- - - - sparat närmast - - - - - - - - - -
V Våra hemlösa inför vinte tern relsen, Centralförbundet för socialt arbete, Birkagården, Stockholms stads Konsistorium.
Skyddsvärnet m. il.
I denna skrivelse framhålles ut- En dag i förra veckan kom det upp stora steg ah hit till Stockholm ram- en gammal gubbe på redaktionen och l a s mängder av arbetslösa i tro, att bad om en slant.
Han såg för elän- här finns större utkomstmöjligheter.
dig ut, den stackaren!
Ett grått, För närvarande göres visserligen smutsigt och tovigt skägg kom hans en del från det allmännas rida för ansikte att se nästan igenvuxet ut, dessa nödställda, men det göres långt skor och rock voro trasiga och smut- ifrån tillräckligt.
En mindre d e l ar- siga och han hostade så att det ven betslösa och husvilla män intagas på och pep i hans stackars bröst.
Gub- stadens arbetsinrättning.
men den all- ben frågade ödmjukt, om han inte ra största delen befolka våra natthär- kunde få sätta sig och vila en stund, bärgen och arbetshem.
Som bekant innan han fortsatte på sin tiggarstråt.
har föreningen Söderhem och Fräls- Ute föll regnet stritt och ihärdigt, och ningsarmén flera natthärbärgen både novemberstormen ven över Kom- för män och kvinnor.
Mot dessa hamnstorg och Munkbroviken.
Det härgärgen igångsattes för något år var sannerligen inget väder att vara sedan en kraftig aktion för att få dem ute i för ro skull för en gamling som i bättre stånd och få bort det värsta han.
så visst fick han sitta.
av det snusk och den orenlighet, som " gift.
Visst är det, som förhållandena nu äro, väl att de finnas, alla dessa härbärgen och ungkarlshotell, men de innebära ingen hjälpåtgärd för de nödställda från stadens sida utan en- dast ett t i]] h a d a h å l l a d e a v t i l l f ä l l i g b o s t a d å t d e n, s o m k a n h e t a I a, Y a d d e n n a b o s t a d i a k t i s k t ä r v ä r d.
Och det är en helt annan sak.
Men vad skall den arbetslöse stac- kare göra, som inte med bästa vilja i världen kan arbeta ihop till nattlogi?
Det finns ingen annan utväg in att fryser och inte har tak över huvudet tigga, och detta är i lag förbjudet och för natten?
Då kunde också samhäl- straffas.
Följden härav, heter let vara i sin fulla rätt att bestraffa satt sig.
Han trillade så småningom kan dock med lugnt samvete fastslå, skrivelsen, blir oundvikligen.
de lata och arbetsovilliga yrkestigga- av stolen och slog huvudet i en glas- att de fortfar ro långt ifrån t i l l - att en mängd ursprungligen fullt he- re, som för visso också finnas.
dörr, så det skrällde, men sov lika fredsställande, om man tar ald- derliga och arbetsdugliga personer Märkligt nog har skrivelsen från fullt.
sov på det hårda trägolvet som rig så mycket syn till de svårig- med ordentliga vanor, däribland mån- Förbundet för Kristet Samhällsliv te- o m han vakat i dagar och år.
Det var heter, som äro förknippade med att ga unga från g &amp; hem, gradvis sjun- dan s: kort tid efter sin tillkomst bu- säkert länge sedan den stackaren le- hålla rent och snyggt på sådana stäl- ned till de arbetsovilligas grupp, rit frukt.
Fattigvårdsnämnden och ar- gat i en säng och ändå längre sedan len och med en dylik kundkrets.
På ka e del till lösdrivarnas.
Det betyder betslöshetskommittén ha tillsatt en han legat i en snygg och ren säng.
dessa härbärgen fordras överallt av- vidare, att de kostnader som avhjäl- kommitté, bestående av borgarrådet Men var skulle vi göra av vår gam- gifter växlande mellan 75 öre och 1 pandet av de arbetslösas och husvillas Larson fröken Gertrud av Klintberg le gäst till natten, ty på redaktions- kr.
per natt.
Och ofta går det som nöd kräver och i kultursamhäl- m. fl.
vilken redan framlagt ett posi- golvet kunde han ju inte gärna ligga när vi sökte rum för vår gubbe, att kvar?
Med stor möda väckte vi ho- det inget finns alt fä, även om man le k a n icke denna nöd lämnas ohul- tivt förslag.
Detta förslag, som skall nom efter en stund och frågade ho- har denna lumma till sitt förfogande.
pen - överflyttas från debetsedlar- godkännas av fattigvårdsnämnden och na, där de borde vara upptagna till arbetslöshetskommitén, går ut på att nom, om han hade någonstans att ta- För kvinnor finns för övrigt en de enskilda medborgarna, som få ut- upplåta den del av Sievertska kaner ga vägen till natten.
Neej, det hade betydligt mindre antal platser än för giva dem icke efter betalningsförmåg- nen, som för närvarande disponeras han inte och inga pengar heller.
män, sammanlagt endast 18 stycken.
ga utan efter den grad, i vilken deras för andra ändamål, t i l l ett natthär V i får väl försöka få in farbror Det är rom om man inte trodde, att hjärtan och samveten reagera för bärge för hemlös.
Detta hem har på ett härbärge då.
det fanns några arbetslösa och hus- nästans nöd.
Det är sagt ända t i l l le- beräknats kunna öppnas redan den 1 - Härbärge!
Gubbens rynkiga an- villa kvinnor som behövde lite hjälp.
da.
att man bör icke giva allmosor december och rymma cirka 200 sikte blev ännu rynkigare och han Även om behovet för deras del otvi- åt tiggare.
Men den vinterdag., som platser.
Arbetsmöjligheter skulle ruskade på sina usla paltor som am velaktigt är mindre.
enär de ha lätta- allmänheten konsekvent och obevek- finnas, så att de logerande skulle han redan legat på härbärget och nu re att få h y s in sig lite varstans hos ligt nekade, skulle ett eller flera hun- kunna göra rätt för sig.
Dess skulle ruska av sig det värsta av ohy- släktingar och bekanta, så är i alla dratal män gå brandvakt på huvud- utom skall.
såsom det begäres i skri ratt, som han fått med sig därifrån.
fall proportionen alldeles för stor.
stadens gator.
Så länge allmänheten velsen, en arbetskonsulent anställa Förresten kostar det så mycket Men det torde vara ratt lönlöst att sö- icke har trygghet för att den verkli- med uppgift att övervaka härbärge pengar på härbärget, muttrade han ka få vederbörande att inse detta åt- gen nödställde får tak Över huvudet nas logerare, taga kännedom om de trumpet.
minstone inom den närmaste framti- och en måltid m o t a r b e t s p r e- ras förhållanden och söka förhjälpa s t a t i o n. så länge kommer allmo- dem till arbete.
En del måste sändas Men det var inget annat att göra den.
än att ringa till ett härbärge och frå- Men det finns även fullt avgifts- segivandet att fortsätta.
Denna kon- hem till sina hemorter, sjuka och ga, om det fanns plats.
På Fräls- fria härbärgen, det vill säga härbär- flikt mellan plikten och viljan att gamla måste tagas om hand, alkoho- nigsarméns härbärgen fanns det gen, som skötar enligt den riktiga hjälpa å ena sidan och medvetandet lister och frigivna fångar borde brin- emellertid inte rum för gubben, de principen, att nattlogi och mat skall om an sättet att hjälpa är olämplig gas i förbindelse med särskilt f ö r dem voro samtliga överbelagda.
Men på gäldas med arbete.
Stadsmissionen och skadligt å den andra, förnimmes upprättad hjälpverksamhet, och till Stockholms stads hem på Östgötaga- har ett dylikt hem på Kungsholmen för närvarande för ett mycket stort allt detta behöves mer i m väl m ku- tan skulle han kunna f &amp; ligga, där med 15-20 platser, och Stockholms antal av var stads innebyggare hart rator.
Stocken av härbärgeslogeran- fanns för ovanlighetens skull en plats stad har som nämnts ett pi Östgöta- när olidligt.
de har nämligen nu en benägenhet att ledig.
gatan.
Detta senare hem inrymmer Förbundet för Kristet Samhällsliv stagnera, som kan bliva mycket ödes- Under tiden hade gamlingen som- ett 80-tal platser, men är naturligtvis föranstaltade för en tid sedan en un- diger för samhället.
nat igen och det tog en rundlig tid, långt ifrån tillräcklig.
s i mycket mer dersökning för att få utrönt.
hur Det ser sålunda ut som om man innan vi lyckats få honom så pass va- som samma person endast får ligga 5 mänga av dem, som logerade f har- vore på rätt vag, när det gäller an ken att han kunde fatta, att han skul- nätter i månaden.
bärgena och ungkarlshotellen, som lösa härbärgesfrågan, ehuru natur- le få ligga p i härbärget på Östgöta- Det går naturligtvis inte i längden tiggde ihop till mat och logi.
Man ligtvis mycket ännu fattas.
Visst är gatan.
om han knallade i väg dit.
att lita till enskilda institutioner och kom till det resultatet, att ungefär det av utomordentlig vikt, att de ar- Gubben såg inte överförtjust Ut.
men allmänhetens barmhärtighet.
Staden 1 / 3 eller 600 personer bettlade sig betslösa och husvilla få tak över hu.
stapplade småningom ut i stormen och samhället måste ingripa och göra fram.
Beräknar man, vilket torde vudet på natten, men det är ändå in- ah blötan igen.
något verkligt effektivt för alla der- vara lagt räknat, att var och en tig- te helt och hållet betydelselöst, var de sa arbetslösa och hemlösa stackare, ger ihop 2 kr.
om dagen.
så kommer få hålla hus om dagen, isynnerhet om Detta är endast en bland de mån- som nu natt efter natt gå sin ” mål- man upp till den häpnadsväckande det är 30 grader kallt ute eller reg- ga, många, som nu ströva omkring på lösa, själspinande nattmarsch upp och siffran av 288,000 kr, som tigges ihop net står som spön i backen.
Som det Stockholms gator utan tak över hu- ned på Stockholms gator ".
Frågan under årets 8 kalla och mörka mina- nu är ordnat, släppes ingen in på nå- vudet och försöka att tigga ihop till har också i dagarna blivit aktuell der.
Vore det då inte bättre, att got härbärge förrän sena kvällen.
Vi nattlogi.
Vår gamle gubbe ställde oss tack vare Förbundet för Kristet Sam- Stockholms medborgare gåve Ut den- t a m därför också värmestugor för säkra garantier alla de nödställda, innan deras bo- plötsligt och osökt inför frågan: V a n hällsliv, som ingått till Stockholms na summa under skall alla dessa arbetslösa och husvil- fattigvårdsnämnd med en skrivelse, för att den kom just de hederliga stadsfråga kan anses något så när la taga vägen, när det inte finns rum utarbetad i samråd med och under- personer till handa, som av omstän- ordnad.
Helt och hållet löst lär d a aldrig bliva.
R.
H. i härbärgena för dem och de inga stödd av ett 15-tal sociala hjälporga-digheterna berövats alia pengar ha?
Vintern nalkas j u med nisationer här i staden, Diakonisty- komstmöjligheter, de som svälter och " trästol och somnade ned på en hård bättrades visserligen något, men man för- skall o - ett - - så fullt sina ut-väl
Toner från Finland.
Två unga sökare.
Dikter av Emil Zilliacus och Arvid Mörne.
Boken är alltså full a v erotisk ana- När en tjugufemårig författare ger ut något som liknar en självbiografi, lys, icke sällan skickligt gjord.
for^ På stranden.
Ravenna.
Vi plocka koraller på stranden, min lilla flicka och jag, och vågorna frasa mot stranden i jämna och rytmiska slag i j rade utveckling över olika sociala och politiska program, hans kamratliv med de unga arbetarna och hans kär- lekshistoria, som inte är någon kär- oss ibland scener, som äro rent mot- Det stimmar på plagen av andra som vada i vattnet och vandra Förbi oss i klunga på klunga bjudande i sin naturalism.
Man är färdig att ropa på råhet a h snusk.
Men mitt i en sådan scen, kan han lekshistoria.
Något tvivlande ställer skildra ögonblick då de jordiska sin- man sig också inför den slutliga kon- nena släppa taget om själen och man klusionen: ” När man är ung.
tror förnimmer en evighetsvind under dess man först att mänskligheten behöver vingar.
Ensam och ren svingar den en sedan att man själv behöver sig upp över jorden och upplever en mänskligheten men man behöver in- kort sekund sin tillvaros mening genting annat än sig själv och det man Rudolf Värnlunds förmåga alt fånga kan göra till sitt eget dessa ögonblick i själens historia, kom- I sin nu utkomna roman " Ja och mer mig att tro på honom, trots nej " har Värnlund ett fastare grepp Tro på, att om han gräver i världens om sitt stoff, en verklig intrig binder och lidelsernas soptunna.
så är det för d i r ihop skildringen till ett helt.
När att finna en äkta pärlä t i l l slut.
författaren hunnit förbi de första ka- Om Värnlunds böcker ha något av pitlen vilka litet konventionellt och en naturkrafts ohejdade och alltför programmässigt skildra ett bondehem- den långa sommardagen blev det kväll.
Ravenna tycktes n i g en griftehäll: ej ljud att lyssna till ej liv att Jag gick och ck och stod utan att veta var jag befann mig vid ett gravkapell.
— Och i en altarlampas matta sken stryka med stoj och med gamman genom ett galler orden D a n t i s ossa jag läste då en sarkofag av sten och gräva i sanden och leta Hur litet de veta!
Med tomma torg och gator stoden teg- Vi sitta sida vid sida Men var j a g gick jag ryste som i frossa på samma ställe och bida och hörde ständigt diktarjättens steg.
(Ur Soluret av Emil Zilliacus Och erfarna ögon och unga de allt.
” Jag vandrar kring från tidigt hanegäll vid och ödsligt susande P ’ neta i se skarpt och se mycket tillsamman: En visa dör lyser i vattenranden korallstänk efter vars var bölja, skumkrönta kam vi sett skölja och sugas tillbaka från stranden komstår,återfinner man den kraft i net ” exponent för raka motsatsen.
skildringen, så rika löften i Med konstnärligt finslipade instru- Du står i din morgongryning och blickar dagen till möte Var stundens svallvåg, dyning bör kostbara ting i sitt sköte Giv akt, min flicka och länka dem samman stycke för stycke, en våg bland andra kan skänka dig livets skönaste smycke — rom gav var ment avväges här varje ord, varje debutnovellerna av år 1925 Ämnet i ” Ja och nej ' ' är alltjämt mening till sin färg och valör.
Natur- &amp; gamla: dragningen mellan man stämningarna äro särskilt väl åter- &amp; kvinna i dess tusen variationer, givna.
I korthuggen expressionism driftlivets olika aspekter och kärleks- givas de med några få drag och sätta livets pendlingar mellan kroppens och läsarens fantasi i rörelse utan att bin- själens värld Livsbejakande berus- da den ning blir till övermättnad och leda.
Boken bäres upp av en musikalisk till slut får livet endast mening för rytm och man kan till och med utläsa d e n s o m säger nej t i l l en sonats olika Satser darur.
Allegro- gad till eftertanke ~,, &lt;, " mors död satser i början samt finalen äro vir- och en verklig, renad kärlek säger tuosmassigt formade, medan mellan detta nej till sitt förra liv.
Men yng- har all gör ett svagare intryck.
M a n lingen, som hon svek, har genom h e n nes förhållande fallit i lidelsens klor vetna grepp skall verka konstgjord.
och kan ej mer resa sig.
Anmälaren har dock intet intryck av i M i n kära smög ut genom månglänst grind Det var dagg över äng, det var doft i vind I glans glans låg fältet!
Min kära gled in i den glimmande och nyet längs stigen sin strimma skog drog.
I glans, i glans stod skogen!
Och jag vandrade fram i min käras spår.
Och O g vandrar ännu genom öden och år I glans, i glans står livet!
(Ur Mörkret och lågan av Arvid Mörne) Min tös.
var strand kan någon gång bliva sitt lägre jag.
en solbadad sagoös, där rosor och rankor kliva Han är gammal och benhårt ORO- dox.
Han fördömer de frikyrkliga och han fördömer nyteologerna, bland När sedan aftonen faller vilka han till sin stora sorg måste räk- en gång och skuggar din strand, na sin son Stefan.
Denne kommer du smeker lycklig ditt band på ett besök till prästgården förläst av röda koraller Rudolf Vär Värnlund: till in- något sådant.
Människorna i boken och förgrubblad, förtvivlad över rinn äro levande och trovärdiga: de röra lärjungars, de unga teologernas, bris- (Ur Soluret av Emil Zilliacus) Kr.
5: 75.
Ja och sig alla kring det centrala och alltid tande allvar inför d e stora trosfrå- tet.
Bonniers nej.
Bonniers.
Kr 5:75. aktuella liv-prahlemet: vår tro.
Ej gorna.
Det brister sönder för honom mindre än fem olika trosförkunnare tron den ha de ju alla men och han tar sitt liv.
Henry-Peter Matthis: Gudsbarnet.
möta vi i boken.
Med författaren vända v i åter från för att han har äktheten.
I själva Bonnier.
Kr.
4: 75 prästgården till Frövi frikyrkoför- verket är e j trosproblemet det centrala Obarmhärtigt och sant skildras hu- samling och träffa så på Bångs ef- i boken, ehuru det kan synas så vid vudpersonen, ” Gudsbarnets ” fader, terträdare, en ung och trevande man, första anblicken.
den hycklande frikyrkopredikanten rom försöker med teknik fylla vad H.
P. Matthis är språkkonstnär och åstakommen med så mycket med- Vandrare — — ning, barnets utsättande, driver ho^ nom över havet till Moskvas röda tri- bun.
Samvetslöst utnyttjar han sin rika begåvning till att härska, ty siten spelar på känslosträngarna i Frö- vi kapell och slutligen får folket att i extatiskt rus anamma hans förkun- nelse om Gudsbarnet och under lov- sånger hämta upp hans eget barn ur kyrkogolvet.
Därnäst kommer prästen i socknen.
" Hans Snakketöj var i en blaen- dende Orden ”, heter det i Ny Ung- dom om Bönnelyckes hjälte, arkitek- ten Carisius.
Mången har nog till- lämpat de orden på Emil Bönnelycke själv.
denne outtröttlige " högtalare ", denna ihärdiga magna vox, vars ord strömma i brusande och färgskim- rande kaskader eller snubbla över varandra och torna upp sig i massor.
Han hör till dem, som ha så lätt att finna d e många orden, att de icke ha tid att söka de få och enda.
Han vaskar icke sitt guld, men guldkornen glimma överallt i sandens forsande ström.
Hans fantasi är av en till nes gränslös bildskapande kraft, men överhettad.
brinnande, hektisk.
Han är som en kaktus ur vars stam plöts- ligt skjuter yppiga blommor, blodröda och doftande.
Han är en bägare, skummande över randen av en naiv sy- utpräglat egenartad författarper- av sjukdom reser han sig dock åter.
sonlighet, en intensivt förnimmande När man återser honom i den nya ro- manen, Flugten til Egypten, har han natur, hos vilken dikten springer kommit till full behärskning av sin fram med en inre nödvändighet, Då förut kaotiska och explosiva natur.
och då skriver han en slätstruken Han är icke längre feberaktig och bok, en blind och stum bok, där han orolig utom möjligen i sina försök att vilar, för att i nästa bok låta fontä- icke rara det.
Den nyn boken har formen av an- nen spela desto praktfullare.
teckningar, skrivna av en gammal en Julen 1925 väckte Bönnelycke upp- seende med sin bok Ny Ungdom.
I själva verket var den ett rop på ren- EmiIBönneIycke, Flugten till het, m protest mot det vulgära nöjes- Egypten, Nyt Nordisk Forlag, livet med dess inriktning på sinnlig Köpenhamn 1926.
Pris 6: 50 kr.
upphetsning i stället för andlig ut- teaterman.
Kristian Sanders.
som i Danmark icke funnit någon resonans f ö r sina teaterreformatoriska idéer, går i landsflykt och tillbringar sina återstående dagar i Paris Vid ett besök i Rerlin omkring 1920 sam- helt Folks Valfart til Teatret, til Poe- sien.
Det var Goethes Tyskland, der vendte tilbage f i l sig selv.
Modgang, Nedgang og alskens social Kummer havde hor et sundt og levande Folk vakt den Erkendelse til nyt Liv at Kunsten er en del av det daglige Bröd. ” I detta sammanhang gör San- ders ett rasande utfall mot det Konge- lige Tenter i Köpenhamn, national- scenen, som enligt hans uppfattning befinner sig i djupaste förfall, och mot den socialistiska regeringen, som han anser bära ansvaret härför.
Upp- hettad av vrede över den danska tea- to erpolitik, som krossat även hans livs rom om en skjult Magt i Regnens elskelige og kaerlige Skikkelse mödte mig med en graeselös Ömhed en dybt varmende, uforklarlig Venlighed.
Et Vaesens Mildhed og uendelige Ro kom mig naer En god, navnlös Guds fine, visdomsfulde Tröst lagde sin Balsam over mine Sorger og mi- ne Saar Irrande omkring i reg- net, kommer han till en asyl för hem- lösa ryska flyktingar.
När han ser dem, en skara skeppsbrutna, vräkta upp på stranden av lidandets hav vi- lande en natt under flykten mot da öden de små barnen aningslöst sovande.
d e gamla, stelnade i bittert okän-
Kooperativa hem.
Kvinnologik.
Efter en halv minut kommer han hastigt tillbaka med ännu mera förstört utseende Av Ragnhild Modin-Ringström Alla onda makter förfölja mig visst gar tomma a h det bor så många ensamma Herrn kommer med tunga steg och mer i dag.
Nu är mun Ever Sharp också bor- a.
Jag kan inte reda mig utan den.
varelser på små enkelrum.
Hur skulle det än olycksbådande anlete vara, om de ensamma människorna flyt- Den kastade du på golvet i vrån där- av mina papper är borta Du tade tillsamans i de stora våningarna a h har tagit det, förstås borta Frun går efter pennan och lämnar Det står så mycket stora vånin- - - - Ett den åt herrn.
bildade hem, k o o p e r a t i v a h e m Jag Frun: Kära vän, du vet väl själv, att jag undrar om inte det skulle vara fördelak- inte har varit i ditt rum i dag, och ingen tigt för alla parter a h If alla hill.
dock annan heller förresten.
Men även för kontrahen- - Svara kan du, det vet jag nog.
Men ternas ekonomi: med avseende på pengar, jag har inte tid att disputera Du måste om man annars brukat äta ute, med av- skaffa papperet tillrätta seende på tid, om man brukat ” laga ” själv Men ännu viktigare ur andra so- Herrns Ever Sharp flyger till ett hörn ciala a h framför allt pedagogiska syn- av rumm och udden går av.
Jag ska titta efter det punkter - Ja, jag måste ha igen det.
Allt är Ett kooperativet hem - där man visser- ligen kan dra sig tillbaka till sin cell, om fur mej annars Sammanhanget man vill vara i fred men där man också, är förlorat mitt arbete är förlorat, hela Herrn ger henne en blick, som kommit en ogift kvinna att smälta till en liten vat- mest på djupet tenpöl.
- Anmärkningar igen!
Majestätiskt går han mot sitt rum P i tröskeln vänder han sig om och ser på frun med en blick full av smärta och för- - förlorat om man vill möter olika typer med olika - intressen - blir alltid ett slags virvel ett centrum där livet sjuder starkare rikare Människan är ett socialt djur Och en- s a m h e t s k ä n s l a n är en vampyr som suger ut henne Och även om hon inte är medveten om denna känsla påverkar den henne i alla fall troligen högst betydligt Somliga människor märka den som saknad Hur annorlunda av positiv lyckokänsla i ett kooperativt hem, där varje liten ta- lang man äger, varje god gåva, varje er- farenhet man gjort kommer det lilla sam- hället gruppsjälen till godo Inte bara ” de andra ”, utan också en själv - det so- ciala hörnet i ens inre som lider av kon- stant hunger när man äger a h icke får ge Vi ha inte råd att ha människor, ur som äro olyckliga.
Och individuell utvecklingssynpunkt är det tidsförlust a t t bo ensam: Männi- skans uppfostran som hon i regel ej har tid att börja med hon slutat sko- lan, par för långsamt om hon bor för sig själv a h är ensam herre på täppar Vissa goda sidor komma aldrig till uttryck i en- samheten a h detta resuleterar i saknad av den glädje dessa skulle skänka oss Vissa dåliga kallas heller ej fram - a h bli där- för ej bortnötta.
Ur individuell uppfost- ringssynpunkt ha vi ej r i d att bo ensamma I småstäder bli givetvis dylika koope- rativa hem ännu betydelsefullare än i storstäder, Hur många gamla förtorkade original skulle icke löst ut sina komplex, blivit berikade och berikande i ett dylik litet samhälle - a h därför också i det större Vi ha inte rid I t ha några ofrukt- bara original - det sociala livet däremot behöver levande, originella människor -- D e första kooperativa hemmet jar sin var i en mindre svensk stad för 25 år se- dan Staden var ovanligt rik på ensamma unga män, som levde det vanliga utelivet.
Fyra av dem (vartill kom två inackorderingar) togo våning ett par tjänare och bildade ett litet ” Bergslag ” Detta hade icke mig veterligt någon annan, samlande uppgift än a n vara ett hem ett skydd ett säll- skap men är inte bara det ganska nog för m ung man?
Är inte bara det en god hjälp?
Där samlades regelbundet kam- rater, där musicerades dit bjöds systrar a h andra hyggliga flickor Hemmet levde fill, tre av siftarna gifte sig och förrän rebråelser.
- Jaså.
du vill verkligen inte hjälpa Inte ens när du ser, hur nervös jag är?
Jag k a n inte söka läng- re jag är slut.
dagens arbete är förgäves!
Herrn störnar högt - Visst vill jag hjälpa dig, min käre - Jag är slut, men en kvinna förstår vän, men jag fick ju inte - Fick inte?
Det är oerhört!
Det är ju inte detta.
- Lugna dig nu, så finner vi nog pap- kvinnologik!
Herrn vänder sig om, a h huset skakar peret.
- Neh det finns inte.
Fruns lockar åter Frun går tyst in efter honom Herrn fläktar i luftdraget Jag har sökt överallt sitter a h stirrar sluten a h utmattad på a h det finns inte - Har du varit i något annat rum då de kringkastade papperen v i bordet eller har d u bränt upp några papper?
Vet du, vad som står överst på pap- - Visst inte.
Jag har ju suttit och skri- peret, så att jag kan känna igen det?
Herrn stönar Frun upprepar sin fråga vit hela morgonen Jag hade papperet i min hand för fem minuter sedan - för Oj, hur kan du tro något så enfal- tre minuter sedan förresten digt som att jag skulle kunna veta, vad - Då måste det ju finnas i rummet.
som står överst på papperet!
Kvinnologik!
Herrn ryter manligt Frun lyfter på ett par av de översta som ett lejon Du hör ju, att jag säger papperen på bordet och visar på de undre att det inte finns i rummet.
- Är det något av de här?
- M e n d e t måste ju vara där.
Herrn hoppar häftigt till på stolen Papperet är borta, säger jag.
Om det - Tänker du göra mig tokig?
Ska du också är f-n själv som tagit det, ge dig till att röra om i de papper, jag - Jag ska söka så finner jag det kan- har kvar?
Gå!
MI Frun går men säger lite spydigt ske Nej, det tjänar ingenting till.
Jag Ja, du får väl söka själv då.
vill inte bli störd.
Jag måste ersätta det - Ja, det tror jag visst att jag får.
arbete jag förlorat fastän det är omöjligt.
Herrn går mad fasta steg in i sitt rum Jag förstår, att du inte vill hjälpa mig När frun vänder sig Om för att stänga och stänger dörren, varvid huset skakar dörren, säger han plötsligt: Det ligger ett papper under skrivbor- Jag har ofta förvånat mig över att inte ensamma män lite varstans slå sig tillsam- det bakom papperskorgen Ja, här är det mans till kooperativa hem.
För dem måste Frun ler.
- Ja, det var ju det jag sade ju givetvis uteliv och ensamhet ställa sig Det måste finnas i rummet.
dyrare i n för kvinnan Senare har jag själv under åtta lyckliga Herrns mungipor dra sig fill ett ironiskt år varit medlem i att kooperativt hem på leende tio tolv personer A i r jag därför ur alla Sa du det?
Jaha naturligtvis har du synpunkter rekommenderar bildandet av half rätt Naturligtvis skall du ha sista dylika talar jag av erfarenhet A d j ö med dig nu, mig att söka?
- - I.
- - - - - - - Anna Pallin.
ordet jag produk- lägen vid inloppet till Stockholm och tionsföretag i kopperationens tjänst ” Tre Lejon ” rid Göteborg, På detta har emellertid följts av flera Koope- sitt får allmänheten möjlighet att rativa förbundet har nämligen inköpt själv kontrollera tvenne av vårt lands modernaste stor- mjöl.
kvarnar, nämligen ” Tre Kronor ” be- prissättningen på Befängt!
hagliga ah lärarinnan borta eller återtagen paradisiskt långa ferier Söderbarnens för alltid förbi?
Ingalunda!
Det har rått väpnat stille- stånd hela tiden.
Barnens föräldrar har visserligen krånglat sig till en nödtorfig undervisning för dem i andra skolor, men annars står man på samma punkt som för två år sedan, då strejker började Strejkanledningen - lärarinnan är fort- farande kvar, men går tydligen lös a h le- dig eftersom hon inga lam har att lira med Av vissa tecken att döma tycks emeller- tid frågan n u närma sig en slags lösning - Kvinnologik!
måste arbeta andra lam?
Men det hade förstås inneburit, att den ena parten hade varit tvungen att giva upp sin ståndpunkt, a h det skall man aldrig göra!
Nej, för all del, aldrig ge sig en tum, då förlorar man sin prestige och det das Från Berlin beger sig det teaterin- tresserade sällskapet till Paris, " den- ne By, der er som Rytmen i et udade- ligt Digt uendelig som en dantesk Dröm og dog begrenset som en Strofe av Virgil ".
Av Paris ' teatrar är det naturligtvis Vieux Colombier, som in- tresserar dem mest och en föreställ- og Kooperativ kvarndrift.
Den första storindustriella hysning I denna skola av Västbygdsbarnen Och det enda man har vunnit är således att en stor skola får stå tom och övergi- ven, medan en annan är alldeles överbe- folkad.
Hade det månne inte varit mera psykologiskt att flytta lärarinnan litet längre bort a h sätta henne att läsa med lycke uppfattar Strindberg såsom en gränsföreteelse: " Strindberg var den sidste ’ Store ’ blandt Teaterdigterne.
Efter ham fulgte Syndfloden i den dramatiske Kunst, den han selv hav- de bidragit til at fremkalde og slev hade forudsagt. ” Från Strindberg räknar han ” ismernas den litterära futurismens och expressionismens anarki, UT vars kaos det nya skall fö- av l Kvarnen Tre Kronor, Stockholm - - grubbel omgivna av de spillror, de räddar sitt bohag, slår det honom, att han här står inför ett drama.
vars värdighet konsten ännu icke kunnat tolka Han fortsätter emellertid sina teaterstudier i Berlin och ser tillsam- mans med Carisius m Hamletföre- ställning i Grosses Schauspielhaus.
Med allt erkännande av framföran- dets skönhet gör Bönnelycke en del för honom karakteristiska utfall mot Shakespeare och den ” pessimistiska ” livssyn som kommer till uttryck i Hamlet.
Det hindrar icke, att Bön- nelycke i ett följande kapitel inför anblicken av de vidriga scenerna i en berlinsk hemlig nattlokal själv utslun- gar de pessimistiska frågorna: ” Men- neskelige Sjæle Sjæle av gudomme- lig Livskraft evig Oprindelse, hvorfor levede de, led de og &amp; Mag- des de, i aaben Undergang for Ver- dens Öjne?
Hvilken I d é hvilken op- höjer Vilje havde sat dem i Verden?
Paa hvis Bud formedes deres L i v som en Skyggetilværelse, e~ Vrangbillede af menneskeligt Liv? ” Sedan Sanders och Carisius sett den antika tragedien Oresteia och re- nässansdramat Hamlet bevista de även framförandet av ett modernt drama i Grosses Schauspielhaus.
De välja Strindbergs Näktergalen i Wit- tenberg, vilket Bönnelycke betecknar Svenska hem i samverkan l värden är det stora äventyret Han fristad för idén för poesin, för skön- heten.
Varför är man så misstänk- Sam mot den nya teatern och littera- turen?
frågar han.
Man böjer sig för modern vetenskap, trots att man icke begriper något vidare av den, också ” ganske almidelige Individer ", lyckliga harmoniska och naturliga levande ” det vidunderlig smukke og selvfölgelige Liv, vi er skabt til at le- ve paa samme Maade, som Kornet gror p a Marken ”, Frågan är blott, om dessa människor äro så ” ganske almindelige ”.
Bönelyckes svärmeri för dem är utan tvivel hans egen överhettade naturs längtan till ro, renhet och enkel natrurlighet Måhän- da är detta bokens innersta patos Pi olika s:~ varieras i den ett ständigt återkommande tema - flykten fill Egypten - flykten till en drömd har- moni, en fläcklös renhet, en frid, som man anar glimtvis redan under flyk- ten i de stunder, han kallar ” Roen paa Flugten ”, die Ruhe auf der Flucht.
Att detta tema, flykten till stillheten, så småningom skulle klinga fram ur den B ö n n e l y c k a diktens polyfoni, är helt naturligt Ingen skandinavisk diktare har som han besjungit den moderna tidens oro och febrila bråd- s k a I ” extatiskt vanvett ” har han prisat maskinernas skönhet och diktat der 1918 utgav tre böcker, alla till randen fyllda av livsberusning och livsförälskelse Man häpnade inför denna produktionskraft, dessa erup- tioner av överströmmande vitalitet.
Ak, i min susende tusenfold sansende Hjerne, vin an Pommard og Sauterne, heter d u i Ild OK Ungdom.
I den följande samlingen Taarer (1918), är tonen något mera dämpad, kanske av en ung kärlekssorg, men i Fester- ne (1918) stiger den åter till jubel och strömmer en hedere extas: O skönne Liv - D u er en Sang, som i mitt Hjerte strömmer, Du er en Fest, som farer i mitt Blod.
De mest egenartade dikterna i den- na samling ärp sångerna till storsta- den, till gatorna, till den brusande trafikströmmen med dess tusen ljud som han besjunger med en ' eldig äl- skares glöd Till orkestral verkan $ti- ga dessa lovsånger i Asfaltens Sange (1918) en samling prosahymner till den moderna tiden med dess teknikska ” gränslöshet ” och fulländning.
För honom är asfalten skönare är gräs- mattan fabriksskorstenen intressan- tare än trädet i skogen, lokomotivet!
en bättre skulptur än Michel Angelos mästerverk Storstaden larm ' Id- I
skulle belysas, ty där intet behov förefun- nits kan ingen lag råda, under det att för- bindelsen mellan man och kvinna är ur- åldrig och grundad på en natur, som det rikta sig åt fel håll, och det får svårt gällt för lagen att ge utrymme åt och att komma in i den I i v e t s s t r ö m, att tygla.
Släktlivet har alltid varit på som skulle skapa d e s s e g e t liv samma sätt funtat Det har alltid på detta Det blir oförmöget att lyssna till sin område varit strid mellan att vilja a, att talade på måndagen i en serie föredrag ordnade, rom ofta räcker genom hela pedagogiskt-psykologiska om L y d n a d o c h p e r s o n - livet.
H i t t i l l s har man framför allt beto- l i g h e t s u t r c c k I i n g.
Det nat nödvändigheten av att befria de är detta föredrag jag i sammandrag ville referera - i räntan p i att det komma ihåg a t t det är nödvändigt för kommer i tryck: U p P f o s t r a n s m å l ä r a t t de senares e g i n skull att av skilja dem och ge dem tillfälle till att efter bilda e n p e r s o n l i g h e t, e j sin förmåga erfara arbetsglädje och att ge kunskaper, som ge makt till att lyckas, l y den makten kan brukas i självtillit.
Det svåraste problemet är hur min vad tjänst som helst.
E n p e r s o n l i g h e t ä r skall kunna övervaka de psykiskt de- fekta efter skolåldern.
Särskilt är ab- d e n, s o m l e v e r i n i f r å n normitetens inverkan på morallivet o c h u t å t.
Men de flesta män- oerhört svår för lärare och andra att niskor äro mest bestämda utifrån.
Hur ter sig m sådan människa?
Hon genomskåda.
En svårighet är även att man tror har svårt besluta sig, innan hon vet att barnavårdsnämnderna endast ha de andras tankar - hon ser skift- rätt ingripa ifråga om vanartade barn.
ningen på andras ansikten och ändrar därefter.
Hon blir Rektor Aspman framhöll hur viktigt sig det är att man istället blir van att olika I olika sällskap.
Om hon UPP- verkligen vänta hjälp och + från träder klart och djärvt mot andra.
är det därför, att osynlig står bakom en det hållet.
Barnen få inte ställas inför polis annan och starkare grupp, som skju- och borde aldrig komma i beröring ter på.
V i ha blivit så vana att ta våra med uniformer.
tankar utifrån, att v i ha mycket svårt I stället pekade rektor Aspman på göra en förutsättningslös provning, en del åtgärder, som man vidtagit i själva reagera.
Antipati och sym- London med kurator för undermåliga att pati, som kan tycka, komma inifrån, barn, flera arbetshem och asyler för hör dock med till detta själens ytom- obildbara.
Under diskussionens gång fram- erotiskt betonat från en människa av motsatt kön.
väcker ett erotiskt beto- lunda yttrade sig d:r Alfhild Tamm, nat intresse tillbaka, medan själslivet expert på hjälpklasser vid Stockholms kan vara passivt, själsgemenskapen fröken Ebba folkskolor, nom trots och hat mot alla slags över- bar - egen själ, blir en människa, mottaglig för alla växlande intryck utifrån, blir offer för den disharmoni och leda, det jäktande efter nya intryck, som så ofta är ungdomens tragik.
L y d n a- d e n s plats både i den gamla och vår egen tids uppfostran är alldeles för kunna, att böra, som för individerna och generationerna haft sina svåra neder- lag a h ärorika segrar.
A t t striden i stort sett blir mera tragisk, nederlagen flera och större för den ena generationen än för den andra, beror räl på omständigheter utanför naturen i a h för sig.
Förf.
av normala barnen från de psykiska ef- omedvetet kommo många synpunkter och prak- råde, som är beroende av Ett intresse, lektor Emilia Fogelklou och advokat kan vara ingen.
två d:r Jacob Bil ström.
Den senare och gen sak kan färga en hel dag med eller brev, en söndersla- tog även i diskussionen.
Vidare fram- lades synpunkter av intresse av d:r Alma Sundqvist och fröken Anna skilda varelser, inför ” lyckliga ” yttre händelser likasom ” lyckliga ” inför fattigdom eller rikedom.
V i vill tvinga barn att vara glada eller ledsna, vänliga eller tacksamma allteftersom v i tycker det skulle pas- sa!
Låt oss ge dem tid att reagera p i sitt eget sätt - att själva säga nej eller säga j a till vad omgivningen bju- der!
På religionens område blir detta svårast.
Vi ge barnen I ag, därför att vi inte tro att de förstå evangeli- um.
Därför blir religionen för de unga ett t y c k.
som de ofta avsky.
Om vi i stället kunde lära dem lyssna t i l l sin egen själs röst eller snarare inte i ö r s t ö r a denna möjlighet med vår lagpredikan och v i r a tillämp- Skulle icke hellre alla goda, allvarliga riktas in på att underlätta familjelivet under nuvarande lagfästa for- m ~ Vidare:) Jämbördighet mellan kon- trahenterna så i förmåner som plikter, krafter samma heder, samma ansvar, samma skuld, samma dom.
samma lag.
Allt som är av högt värde betingar - a h bör betinga ett högt pris.
Man värderar det inte an- nars.
Sedlig kraft och tillbörlig återhåll- samhet betingar sitt höga pris, ett lyckligt äktenskap sitt, liksom på annat område duglighet a h lärdom icke köpas för småsaker.
Äktenskapet står icke högt i kurr nu for tiden.
Tanklöst stiga ofta ” de tu ” in däri.
hastigt stiga de ut därur - - - Hur ofta na för att tacksamhet, kärlek, trygghet inom detsam- mil.
långt innan kontrahenterna voro fär- referat av fröken Paulis före- diga att vigas vid varandra!
Att den moderna litteraturen har en drag.
Måste vi ej säga att på bar- fruktansvärd skuld i den sexuella förvild- nets bevarade kraft att rea g e r a ningen har sagts många gånger förut men hänger den vuxna människan p i var det må upprepas allt fort.
Litteraturen och en av dessas kraft att reagera kunde ha verkat i rakt motsatt riktning.
ningar!
Så långt detta starkt koncentrerade hänger historien, den enskilda männi- skans, dagshistoriens och världshis- toriens.
Ma till detta återkommer vi i en ran följande artikel om den gamla och den nya skolan.
H o n o ri ne H e ermel i n. Pallin.
förrän det gj o rt något, blivit brotts- ling, lösdrivare eller prostituerad.
Och advokat Andén framhöll de möjlighe- ter de nya barnalagarna samt för- myndarlagen kunna ge t i l l omhänder- tagande av psykiskt undermåliga.
När man hör vilket arbete som ned- lagts på att bryta väg för sexuell un- dervisning och jämför detta med vad som blivit verklighet i det avseendet, förstår man ännu en gång som ofta annars, att det är på det personliga omfattandet av saken, rom framgån- gen hänger.
E n undervisning som meddelas för att det så skall vara, kanske med övervinnande av m viss olust för uppdraget kan aldrig bli av den uppväckande och omvandlande art, som är nödvändig för att den verkligen skall betyda något för livet.
Det tyder pi att bilden, som läraren givit, varit för blek och neutral, när man nätt och jämnt minns om saken förekommit eller ej.
Upplysning ur ren biologisk syn- punkt är säkerligen både nödvändig och värdefull.
och kommer den till stånd i alla skolor vore en hel del vunnet.
Men for in man skall kun- na bestämma sig för livet, hur man vill handla i sexuellt avseende, behövs en undervisning rom ofrånkomligt framhåller sammanhanget mellan mig själv och andra, det väldiga ansvaret och möjligheten att själv bestämma över hur ansvaret fylls.
hur man för- fogar över ritt liv och andras.
Det behövs att man en gång f å r s y n p i saken, upptäcker hur den är så bra?
Ut oss visa p i och vara med om att man skall kunna ogil- I a - också en vän, också de vuxna!
För ning.
Dock lär vi det så småningom att lydigt taga sina direktiv utifrån.
Men när vi så vänjer ett barn att leva utifrån och inåt, då vänjer vi det att angår en, att det inte harr är ett neu- tralt skolämne, som man kan glömma efter skolans slut.
Naturligtvis behövs det märkliga lärare för att undervisningen skall bli livsbestämmande.
Må det bli så, att var och en som kommit alt se sa- kens rätta betydelse, efter sin för- måga för den fram.
En sådan rörelse, rom hirs av verkligt intresse från de enskilda männi-koms.
måste till slut lämna spår efter sig.
Om vi tycka det ser omöjligt ut att reda upp allt elände på det sexuella livets område, måste vi ändå säga oss att något riktigt har ännu inte blivit gjort för undervisningen.
Ilet före- gångsarbete, som av några vidsynta människor nedlagts p i saken har än- nu inte genomsyrat uppfattningen till den grad.
att den har förmått att om- skapa livsföringen i allmänhet.
Flera måste gripa sig an.
Det svåraste är i alla fall övervunnet i och med att saken över huvud laget får talas Om.
Stockholmsförbundet, synnerligen talrikt representerat, beslöt på förslag av D:r Andreen-Svedberg hemställa till Ccntralstyrelsemötet att verkstäl- la en utredning av hur skolorna i landsbygden i allmänhet ställa sig t i l l den sexuella undervisningen samt huruvida någon övervakning av hjälp- klassernas elever äger rum efter sko- l m s slut.
högt pris av möda och försakelse.
För min del tror jag.
att goda lagar för samhället och sammanlevnaden böra stif- tas &gt; samma anda och riktning som för goda hem.
Man får inte ta alltför stor hänsyn till abnorma företeelser.
Samhäl- let skall, så v i t t görligt är, ge tillgång till arbete och bröd och så bortarbeta det onormala, men inte genom att kalla det med ett nytt a h vackrare namn utan E&lt;- nom att värna om hemmen, som den \ ik- tigaste samhälleligheten Hemmen i sin tur bära ansvar for tidsandan!
I skam- vrån med de lösa förbindelserna av kor- tare eller längre varaktighet!
i samband med halsfluss Kommer ofta Maria Sofia Persdotter vid tidig ålder, mellan 15 a h 25 är.
Drar i 40 % av alla fall med sig hjärtkomplika- I tioner London äro 3,4 % av alla undersök- ta skolbarn mellan 7 och 12 år behäftade med hjärtåkommor, varav 80-95 % anses kun- Den glade Kruxhm-mannen hoppar ej längre över pianon och andra större före- na skrivas på reumatiska feberns konto.
Man förstår hur viktigt ur folkhälsans syn- mål Om saltet är slut eller mistat sin sälta vet man ej.
Men horn är han ur lid- punkt det är att undvika dess sjukdomar.
ningarnas spalter.
Men det har kommit Hjärtfel kommer sålunda av reumatisk fe- en annan glad gosse istället a h han slår ber; reumatisk feber av halsfluss eller klackarna i taket, dels for att han är d snuva.
Men hur undvika detta då?
Ett icke föraktligt mede, därtill är att und- omåttligt frisk, dels för att visa sina utom- lätt i ordentliga sulor av Dri-Ped-läder.
Och tack vika våta fötter, vilket icke är Undvik reumatism vare dessa har han undgått något, som enligt tvenne engelska läkares utläggning * klimat.
Men det går med gummisulor eller vårt su- eller mindre hotar oss alla någon lor av Dri-ped-läder!
Undvik reumatism!
form av reumatism.
Tänk harr på den Gynna Tidevarvets annonsörer!
X-Ray.
reumatiska febern, som vanligtvis uppstår mer -
