# ID: svediakorp-per3316
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,244
# sentences: 282
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En minnesfest iför dagens frågor OCh framtidens.
Humanisten Skåneförbundet av F.K.R.
samlas Eslöv.
I Mötet anser det av Hr MI Koch framlagda förslaget till lag om be- handling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga i vad det rör prosti- tuerade kvinnor icke vara tillfreds- ställande utan uttalar önskvärdheten av att frågan om dessa avskiljes från lagstiftningen om lösdrivare i övrigt samt att den blir föremål för förnyad utredning.
till innehav as anställning i samhälls- tjänst, hävdar mötet den uppfattnin- gen, att behörighetslagens princip om kompetens och skicklighet - sålunda ej kön eller civilstånd är riktig så- som anställnings- och befordrings- grun.
Varje kvinna, gift eller ogift, bör sålunda hava den mänskliga rät- ten att antaga det arbete för vilket hon har förutsättningar och kompetens och vilket står henne till buds.
- Hilma Borelius förnämsta titel anger en mycket anspråkslösare upp- fattning om diktens väsen än vad innehål- let gör, har hon samlat några av dessa resebeskrivningar.
Resanden i kupéhörnet har fått dem med till sällskap på vägen, och landet hon rullar igenom försvinner för henne, medan hon försöker följa med på dessa utflykter.
Hon har kolos- salt roligt, men vet, att hon inte har så roligt som hon skulle ha, om hon tillhörde resemarskalkens eget skrå, humanisterna.
- Varför, tänker hon, förkrossas jag inte av denna lärdom a h det fina högmodet på en enda rad antyda forskningsmödor och upptäckter, jag som så ofta kokar soppa på en spik?
Och hon skrattar åt sig själv, för att hon av läsningen inspire- rats att svara med för en gångs skull ett Gethecitat: mat andras stora företräden finnes ingen annan räddning i n kärleken.
Detta är inte ens ett försök till an för- sök till en recension, eller återberättande av vad K.
J. upplever samman med Goethe delar av lösdrivarlagen, av vil- Emerson, bröderna James, de tyska ro- särskilt prostitutionsproblemet mantikerna eller de svenska.
Ej heller till till grund för det blivande värdesättning av hennes synpunkter och Sigrid Hjelm-Elovson Anna T. Nilsson Elisabeth Nilsson Det gamla Skåneförbundets kallel- mö.
T a l f r a m h ö l l hurusom fredsrö- skulle ligga vissa se till en dags återuppståndelse hade relsen går fram på olika vägar, den ken ej förklingat ohörd.
Från Skånes medvetna planmässiga genom Natio- alla håll och kanter hade man sön- nernas Förbund och den mera folk- dager den 14 november samlats i Es- liga.
i form av krigstjänstvägran och löv till meningsutbyte och samvaro.
andra direkt personliga insatser Efter ett hälsningsanförande av frö- Till ken Walborg Bergström.
som därvid hade valt mar som skördats av döden, upptogos särskilt vände sig till förbundets äld- d s m h ä l l s t j ä n s t ” samt vad referenten ånyo.
Diskussionen sta medlem, fru Kristina Borg, Häl- för korth om prostitutionsproblemet blev kan- singborg, vilken blev föremål för en tutionsproblemet ”.
Hovrättsnotarien ske dagens mest givande.
En mängd spontan hyllning, valdes till ordföran- och barbaren.
En resande sitter i en järnvägskupé med biljett, pass a h bagage a h läser en bok- vurms berättelser ” om några av sina IC ".
nadshändelser, upptäckaräventyr och kär- lekshistorier ” som alla försiggått i ett bok- rum på Valhallavägen där världens för- nämsta andar bo.
var mellan sin pärm.
Det är naturligtvis Klara Johanssson och ingen annan som reser på detta förnäma sätt och i det sällskap.
I en nyutkom- men bok kallad Det speglade livet, vilken kombinationer.
Nog för att resanden re- ser rätt långt bort, men ändå Förutom att det skulle vara omöjligt, så är det upp- riktigt sagt icke detta höga herrskp som fängslar resanden i kupéhörnet Man är inte alltid beredd att möta Goethe, icke och icke värdig.
Däremot för- sjunker den resande då och då i betrak- Nilsson hade åtagit sig att inleda den belysande inlägg gjordes bl.
a. av frö- telser över det levande exemplar av human- förstnämnda frågan och gjorde det ken Walborg Bergström.
d:r H. Chri- nisternas sällsamma släkte, som författat med sedvanlig kraft och övertygelse.
ster-Nilsson Hälsingborg, docent Ro- denna bok.
Vilken underlig fågel är icke humanis- Den synnerligen livliga diskussionen relius fröken Hulda Lundh och frö- blev stort intresse och uppkallade ken Sedan olika ten, som sitter i sitt bokrum år efter år en hel del talare, bl.
a. hovrättsnota- förslag till resolution framlagts och med det mest utvalda sällskap vår kultur rien Ester Sandberg.
fröken Hulda förkastats, enade man sig slutligen har att bjuda på, ett sällskap som alltid Lundh och skolköksinspektrisen Gert- om ovan anförda uttalande i ämnet, är tillmötesgående a h redo för samtal a h rud Bergström, som i någon mån re- Bland de säkerligen till närmare ett hövligare a h jämlikare i n de vanliga män- serverade sig mot en del uttalanden i 80-tal uppgående mötesdeltagarna niskorna.
Och som umgås med böckerna inledningsanförande Diskussionen fanns i avskedats stund säkerligen för sällskapets egen skull, ” för att vinna utmynnade slutligen i ovanstående re- icke mer än mening om dagens orientering I olika sfärer hemmastaddhet i sammankomst: att den varit givande, ett tidevarvs andliga luft ” allt icke för att solution.
meritera sig t i l l examen, eller ämbete el- Slutligen redogjorde hovrättsnota- nyttig, j a nödvändigt!
de fur mötet hovrättsnotarien Elisa- beth Nilsson, Malmö, Docenten Hilma Borelius som kal- lat sitt anförande ” Återblick och kringblick ”, gav i klar, logisk form några glimtar från de gångna decen- niernas kvinnorörelse, såväl ifråga om rösträtt som andra kvinnosakliga ön- skemål, vilka småningom en hel del av dem blivit stadfästade genom lag.
utan att vi därför kunna sägas vara fär- diga med kvinnorörelsen Om ” De senare årens fredsarbete ” talade fröken Anna T. Nilsson, Mal- rien Sigrid Hjelm-Elovson, av mest beredd Elisabeth Nilsson.
en Lund, for ke Elsa A l k m a n.
Ier för att återge det lästa för andra.
Utgår dock bokrummet en skapelse till människorna utanför som t. ex. Fred- rika Bremers nya gestalt gjort del från Klara Johansson så sker detta på ett helt att annat sätt, än när det skrivs en bok om en ur Från kasernen till jordbruksskolan Man må diskutera snart sagt vilket väg, när det i främsta rummet rör ämne som helst, del må vara av so- sig om att skaffa pengar.
Skall det cial, etisk, ekonomisk eller politisk na- förslå någon vart även i jämförel- tur, så kommer man in på arbetslös- sevis små förhållanden fordras det heten.
Det är en mara, som rider al- dryga summor, som endast kunna la Europas stater och överallt är det återbetalas mol i bästa fall långsam- dagens mest brännande problem all ma avbetalningar.
finna en väg ut ur våra olidliga för- I England tycks man ha nått längst, hållanden.
Norges Kvinder, som ny- när det gäller att omsätta teorin i ligen diskuterat de praktiska svårig- praktiken Detta land har sina väl- heterna för arbetslösa industriarbetare diga, orörda vidder i andra världsde- att övergå till jordbruket säger bland lar, framför allt i Australien, Kana- annat i denna fråga.
da och p i Nya Zeeland att anvisa år Teoretiskt råder del inga me- sitt befolkningsöverskott.
Som man ningsskiljaktigheter på denna punkt, också kunde vänta är det data spörs- alla äro vi överens om att den över- mål, som först och främst har dryf- flödiga arbetskraften inom industrin tats på det brittiska imperiets riks- måste föras tillbaka till jorden, till konferens.
Och man tycks också ha kolonisation och brytande av ny bygd.
uppnått mycket betydelsefulla resul- Men I p r a k t i k e n Pr det förfär- tat.
att finna en framkomlig Med Kanada har det slutits en - - ligt svårt överenskommelse som innebär, familjer skola emigrera och bo- sätta sig i Kanada.
De villkor dessa kolonister få äro mycket fördelaktiga Kanada förpliktar sig att giva ny- byggarna en fullt uppbrukad och be- boelig farm a h dessutom ett kontant tillskott p i 300 pund för inköp av bo- hag och redskap.
Hela värdet för farmen beräknas till 1,000 pund.
Men i villkoren ingå, väl att märka, att det hela skall återbetalas under loppet av 25 år, dock icke med mera än 70 pund pr år.
Denna överenskommelse är dock ett intet i jämförelse med den, som slutits mellan England och Australien och som väl är det mest storstilade experiment på befolkningspolitikens område, som någonsin gjorts.
Över 3,000 (Forts. å sid. 4), litterär figur, det är en akt Hur av har växande, och inte den lig nya måste accepteras Fredrika Bremer överflyglat även Selma Lagerlöfs mamsell Fredrika, ingen nöjer sig längre med att se henne som de gamla mamsellernas skyddshelgon, hur vac- Där finnas vissa teser i denna bok, som uppkalla läsaren till reflexioner över olika sätt att leva a h uppleva över ” det verk- liga livet ” (som K.
J. förser med citations- tecken) och det speglade livet, över huma- förandliga livet och på d vis vinna in- träde däri är en tes, som i denna bok fått en fin formulering och exemplifiering Men när barbaren följt med på denna sats, blir han plötsligt motspänstig inför paradoxen att endast den gärning, som lig.
Dock det borde man kanske icke säga, när han icke är beredd att lägga fram- sin egen förnimmelse av odödlighetens ström a h dess väg genom liv och gravar och böcker a h kulturer.
När barbaren läser om massan som utanför Valhallavägen ” sorlar efter en ny uppenbarelse ” och som intet vet eller vill veta ” att så många pro- feter vi tills vidare behöver redan finns (Forts. å rid.
4).
Vårt intresse I sin ledare av den 11 nov.
behand- lar “ Arbetaren ” de arbetslösas bo- stadsfråga och belyser där de bjärta motsatserna emellan lyxen och nöden — hur somliga få vandra utan tak över huvudet eller stuvas in i osmak- lipa hyreskaserner allt under det att samhället uppför dyrbara bygnader för fåfänga och tillbedjan.
i en an- nan artikel i ramma tidning anföres att Stockholms stad för att utöva värdskap genom sitt stadskollegium under 1925 offrade över 80,000 kr.
till fester i Gyllene salen i Stadshuset under det att stadskollegiet utgifts- port till de arbetslösa belöpte sig på 1.650 kr.
Låt vara, att enligt senare upplysningar denna summa endast gick t i l l organisationskostnader för d e n kommitté " som haft till uppgift att upplägga riktlinjer för den fram- tida arbetslöshetspolitiken och däre- mot till nödens bekämpande anslagits 750,000 i årets budget, så kvarstår dock en förfärande proportion mellan vad som åtgått å ena sidan i represen- Från läktaren.
Trädgårdsstugor under debatt.
På sista tiden har ägnats mycken randet.
Amorteringen föreslogs t i l l uppmärksamhet i t ett förslag till u p p 40 år Stadskollegiet för-lag upptog förande av småstugor i ett par S en hemställan om att 735,000 kr.
måt- Stockholms förstäder.
Förslaget som te upplånas ar stadens bostadslåne- framlagts av stadskollegiet och bak- fond o m vilket fastighetsnämnden stod en- Frågan behandlades i måndags av hällig innebar följande För att lätta stadsfullmäktige Debatten räckte i bristen och samtidigt kunna fyra timmar, och för den som satt på obemedlade familjer möjlig- åhörarläktaren gav den mycket att tän- het att bilda egna hem skulle Stuck- ka på byggande av 200 småstugor ute för Bromma och Brännkyrka Kostnaden got slags hostad, form a v arbetsprestation.
Man tänkte sig nämligen, att de blivande ägarna till småstugorna skulle bygga sina hem själva.
Staden skulle tillhandagå med standardiserat byggnadsmaterial samt med råd och anvisningar vid uppfö- slog att besparing kunde ske genom att bygga stugorna så enkla och bil- liga som möjligt, och att man inte skulle införa vatten- och gaslednin- gar, kanske inte ens avloppsledning.
Sam borgarrådet sade finnar många invånare i förstäderna som rakna så- dana saker.
“ naturligtvis med uppoff- rande av varje personlig bekvämlig- het.
men det g i r. "
Det är klart att det går, för det går att bo i nödbås och det går att bo un- der så obekväma förhållanden som många.
nare göra.
många Man av kan landsbygdens mycket väl invån- bära M a n skulle kunna likna en sådan fråga vid ett isberg, där den del som pr stuga beräknas till omkring 8,000 är synlig och som blir föremål för kr.
Lån skulle beviljas uppgående observation, är liten i förhållande till t i l l 90 % av omkostnaderna.
Åter- vad som ligger under.
Hela livs- och stående 10 % skulle bestridas av den samhällsåskådningar ligga dolda i byggande själv och kunde erläggas i det sätt, på vilket olika minniskor dyrbara kyrkor.
Det vore väl det en- da naturliga Men v i ha fastnat i dog- mer och se inte kristendomen för angripa problemet Själva saken som låg på botten av stadsfullmäktige debatt i måndags kan sammanfattas i frågan: Vore det berättigat att gå ut ifrån att oliks kategorier av människor kunna ha ramma anspråk på livets nödtorft, i detta fall på bostäder?
Eller är det en gång för alls sagt, att somliga män- niskor miste h i bekväma och rymliga bostäder medan andra kunna reda sig med det mest knapphändiga tak över huvudet?
Kanske har det k a r a blivit en vana att tänka så, en vana som man bör begagna tillfället att komma ifrån å den andra t i l l li- statskyrkan Man förstår också att En det icke kan tilltala flertalet av Stock- vets nödtorft för de arbetslösa förhöjning med dryg^ 10 % på den holms stads skattedragare att bidraga senare summan skulle säkert inte be- en mängd fester för personer, som am dem likgiltiga, under det att Det främsta argumentet mot lån ur tyda en oväsentlighet.
Det är det gamla problemet, som många av stadens egna innevånare får bostadslånefonden som kom fram un- der debatten var att staden iklädde alla tiders människor från äldsta da- svälta.
Nu säger man, att det måste sig för stor risk genom den höga Iå- gar och intill nu ha stått inför, utan representeras för stadens.
för lan- negränsen.
Man frukttade att få Och det skall icke förne- folk till stugorna.
som aldrig skulle an kunna lösa!
Och varför har det dets skull.
inte kunnat lösas Dels därför att kas att det ligger något däri den be- kunnat fullgöra sina skyldigheter med som man med svenska gästfriheten skulle el- återbetalning etc.
Det vore därför det inte är så enkelt bättre att sänka lånegränsen, varige- nöden inför ögonen skulle kunna tro, jes kanske inte prisas så utomordent- nom de fattigaste sovrades ut, och dels därför att människorna alltid ligt i grannländerna, ja, låt oss säga, man fick en mera solid spekulant- bygga upp former varigenom de binda att vi själva skulle tycka, att det såge krets att göra med.
Men Detta ar den rna sidan Stadens sig själva.
Det är inte så enkelt ty bra illa ut, snålt och tarvligt.
allting som är dyrbart kan inte kallas vem vet, om det inte vore rätt- finanser träda i förgrunden, vilket ju är naturligt när d e t gäller en ekono- för synd AII kultur.
all bildning, all färdigare inför Vår Herre.
— I fall misk fråga.
Den andra sidan belyses konst äro andliga värden som måste vi inte h i rid med båda delarna.
Ty av de siffror, vilka borgarrådet Sand- spridas och bevaras, användas och ut- det är också sant, som " Arbetaren " berg anförde.
120 familjer.
motsva- nyttjas för allas skull, Och det kan skriver, att nog finns det pengar när rande cirka 500 personer bo ännu i nödbostäder 400 familjer bo i kolo- inte ske utan timliga kostnader.
Men man vill nistugor Ett stort antal minniskor var går gränsen?
Vad är l y x?
Det Det var någon, som sade, att det som utdömts av hälso- är nog omöjligt att bedöma utifrån är alldeles naturligt att man ger sina Skulle man tanks sig den gränsen, pengar till det, som mest intresserar måste den likväl gå utanför allt skryt en.
Det är riktigt Men då ligger n- och skrävel, den måste också söka sig det o c k s å ett oerhört fram, s i att den lämnar rum för ut- v a i h u ni h I I e t f o?
t- s. k. nödbåsen i Voltas verkstäder be- talat 1,100 kr pr familj.
Omkring i a e d o a e s i n- tryck och motsvarighet ät livets ljus a r 100 familjer ha varit inhysta i dessa och glädjepunkter i t dess andliga t r e s s e.
d e medborgare som nödbostäder Utom de stora utgifter rikedom i t högtid och feststämning s k o I a e t B m m a Ö e s a Men det står utom mänsklig förmåga, o c h i n m I e t t i I I å a att säga var den gränsen går.
Det är inte endast fråga om privat- Men &amp; andra sidan detta förhål- intressen, som kunna tillfredsställas lande minskar ingalunda samhällets så eller s i.
det gäller männi- standard, dålig hygien etc.
Allt detta ansvar gent emot sina medborgare, ej skors ve och väl genom tiderna h a r man haft råd till.
Man kunde heller de enskildas ansvar att förvalta Skam över det samhälle, som intresse- också I a råd till något bättre M e n detta att så många människor sina pund.
Och man kan inte annat rar sig för att uppföra stora offent- än instämma med tidningen ifråga att liga palats, rom skola synas och pråla varit husvilla, an många ännu sakna varje tillstymmelse till ett hem tycks det vore mera kristet att uppföra hus för eftervärlden, men lämnar sina eg- leda till, att man tycker att varje ut- åt de bostadslösa än att bygga stora, na hemlösa väg, som åtminstone skaffar dem nä- tationskostnader till römda — räcklig.
är god nog och till- Borgarrådet Juhlin-Dannfelt före- vatten från en pump eller brunn och reds sig utan avlopp.
Men det är otäckt att höra en man, som säkert ald- rig bott i nödbås, stå och t a så för gi- vet att " de andra " kunna hålla till go- do med vad rom helst.
Det är ju här fråga om minniskor som fylla sin uppgift i samhället lika väl rom alla andra.
Det är inga mindervärdiga el- ler odugliga utan arbetande männi- skor.
och det är j u fråga om lån, som skola återbetalar.
Förresten kan den som inte varit i nöd för ett hem, inte veta hur myc- ket det betyder för livsglädje, arbets- förmåga sparsamhet och ordentlig- het att till sist få ett.
En glimt av vad som ligger bakom just trädgårdsstugeformen för dessa bostäder, att den är ett större och vinterbonat format av koloniträdgår- den, med allt vad detta innebär av häl- sa, glädje och täppans bidrag till h u r hållet lyste fram, då några av stadens fullmäktige som själva varit kolonis- ter talade om hur det kändes att om nätterna och söndagarna själv bygga upp ritt hem.
Det kärleksfulla arbete man lagt ner p i stugan och tomten hinder en för alla tider vid den värl- den.
Det är ett offer att behöva läm- na den.
Stadsfullmäktige avslog slutligen förslaget om lån ur bostadslönefon- den.
Istället antags ett av borgarrå- det Åkerman framställt kompromiss- förslag: Trädgårdsstugorna beslötos med lån upptill 90 % för uppföran- det.
Dock hänvisades de lånesökande till tomträttskassan som utlånar på för staden förmånliga villkor.
men höjer kostnaderna för den enskilde låntagaren med cirka 3,000 kr.
Vill- koren för de lånsökande ha sålunda skärpts, vilket kommer att höja grin- sen för dem som kunna vara med.
Ingen av de kvinnliga ledamöterna av stadsfullmäktige yttrade såge Hade de verkligen inga synpunkter
Folkhälsan och medicinalväsendet.
II.
EN ATERBLICK.
hans krets.
Geber.
Kr.
4: —.
Professorskan Emma Bendz fort- AvAdaNilsson.
Dagens dika stridsfrågor ställs un- derstundom i skarpare belysning ge- nom en historisk återblick, även om densamma gäller en till synes så oin- Gammal tid.
Emma Bendz: A.
U. Bååth och namnet Medicinalstyrelse.
så sent som på Det var Det var fortfarande ett så kallat kollegialt verk.
Chefen generaldirektören avgjorde tillsammans med sina byrå- chefer medicinalråden de olika ärendena farande sätter sina pietetsfulla skildringar från 1870-talet.
samlat minnen och hågkomster från den tidigt döde skalden A.U.
Bååths tressant sak som ett gammalt ämbets- barndom, ungdom och studentliv i verk.
Jag t i l l i t mig i en föregående Lund.
Själv var hon en a v dem som artikel i Tidevarvet uppställa den frå- livet igenom kände t i l l skaldens när- gan.
om e j Medicinalstyrelsens upp- maste, uppfostrad som hon var i komst och utveckling utgjorde ett över var grannprästgården till Hammarslöv, A. hinder för att den skulle under sin över vet U. BÅÅths hem F r u Bendz eget hem nuvarande form och ledning vara det kare, gymnaster och barnmorskor Så var Äspö - till evärderliga tider be- hälsodepartement, inom vars domvär- småningom lyckades det dock veteri- römt genom sin byggherre, Nicolovius j o man gärna ville rycka in de stora närerna att få en egen byrå och egen Lovén, Danteöversättare a h förfat- social-medicinska arbetsområdena.
representant med medicinalråds namn tare till de odödliga skildringarna av Medicinalstyrelsen är visserligen ett heder och värdighet.
Och på det ” Folklivet i Skytts härad ".
ärevördigt verk.
men dess anor äro tersta av dessa dagar tyckas tandlä- är alltså i det allra förnämligas- dock ej så överväldigande gamla.
P å kare och apotekare också vilja tränga te Det hörnet av Skåne, man befinner sig det hela taget ha Vi här i landet e j så sig fram samma väg.
alltför länge åtnjutit ordnad sjukvård Efter 1914 års omorganisation be- Det av JohanIII år 1571 privilegie- står Medicinalstyrelsen av en gene- rade bardskärarämbetet, som så små- raldirektör, likare, som i stort sett är ningom ombildades till kirurgiska in- den beslutande myndigheten.
fem me- cieteten, utbiIdade visserligen fältskä- dicinalråd, därav fyra läkare och en rer och sårläkare framför allt för ar^ veterinär samt en kameralbyrå med méns behov.
Men vetenskapligt ut- jurist som chef.
myllan just eller ens vara skåning.
I bildade svenska läkare fanns först på Medicinalstyrelsens upppgifter äro alla händelser synes det mig som skul- 1600-talet och voro under lång tid mångahanda.
Av ålder kvarstår upp le var och en för svensk kulturhistoria framåt ytterst fåtaliga.
Läkarkonsten giften att legitimera d.v.s. berättiga intresserad h i utbyte av denna bok.
var ringa aktad, gav även en ringa in till praktisk verksamhet icke endast komst.
Först med Linné och Nils de läkare och veterinärer, utan även Inte bara genom de förtjusande glim- Rosén von Rosenstein blev yrket me- apotekare, tandläkare, sjukgymnaster tar den ger av livet i skånska präst- ra ansett.
En särdeles underhaltig och barnmorskor (och i viss mån och bondgårdar under förra seklets mitt utan också för de bilder den med- läkarvård bjöds allmänheten av kring- sjuksköterskor) som avlagt vissa be- delar från Lund och den närbelägna resande oftast utländska charlataner stämda examina.
folkhögskolan Vilan.
och humbugsmedicinförsäljare.
Denna legitimering eler granskning Vi året 1875. vi äro i den För att ernå e t t bittre saker- av examensbetyg från s v e n s k ut- svenska folkhögskolans ungdomliga nas tillstånd bildade &gt; mitten av bildningsanstalt kan naturligtvis ske 1600-talet några Stockholmsälskare en lika bra genom silken administrativ glans - och jubeldagar, då Vilans för- ste föreståndare, d:r LeonardHolm- förening - Collegium medicorum byrå som helst.
Men det tillkommer ström och hans utomordentliga hustru som genom flera författningar, sär- även Medicinalstyrelsen att övervaka skilt 1688 års medicinalförordningar alla dessa legitimerades yrkesutöv- fingo ett sorts privilegium att handha ning.
En övervakning.
som i realite- en sak att hanföras av och kämpa för, läkarvården i landet.
Sålunda fingo ten bjuder på vissa vanskligheter A.
U. Bååth var en av Vilans första inga andra än kollegiets medlemmar, M a n erinrar sig spritreceptskandalen ande-lärare.
och man har nöjet att sedan de avlagt en vetenskaplig exa i Skövde.
lyssna till den festdikt LY honom som ' men inför kollegiet rittighet att idka Legitimation skall för längre eller praktik.
Härigenom ville man skydda kortare tid av Medicinalstyrelsen allmänheten från kvacksalvare, Som fråntagas läkare.
som under utövning nu en hel liten stad av lärosalar re- sådana betraktades ” apotekare, kirur- av läkarkonsten förövat och blivit ser ag.
per.
okulister, kryddkrämare och ma- dömd för vissa svårare brott, därest När A.
U. Bååth tyckte bra om en terialister ” med flera.
Kollegiet fick Medicinalstyrelsen finner honom även tillsyn över apotek och jordgum- okunnig eler ovärdig det förtroende mor och så småningom även den för- en läkare bör äga.
valning av civil och militär sjukvård, Likaså kan legtimationen återkal- som förut tillhört kirurgiska societe- las på grund av sinnessjukdom eller ten.
De ursprungligen som kvacksal- annan rubbning i själstillståndet or- vare betraktade kirurgerna tillkämpa- sakad av missbruk a v alkohol, morfin de sig genom bittra strider ett lika- och dylikt.
I stort sett gäller ramma För Tidevarvet av berättigande med Collegium medicums stadgande barnmorskor.
Däremot sy- medlemmar.
Societeten upplöstes 1797 nes ej hinder möta för t. ex. alkoho- Jeanna Oterdahl.
och uppgick i Collegium medicum.
liserade apotekare eller veterinärer att Det till ett administrativt ämbets- utöva sitt yrke.
O klara lycka!
Silverfotod steg du verk, Sundhetskollegiet, omdanade Avgörandet om legitimationens upp- ur rymdens strålglans till ett hjärtas Collegium medicum, fick under hand hävande ligger sålunda i Medicinal- hur.
vidare verksamhetsområden både av styrelsens hand efter anmälan.
I de Halvt främmande och tveksam ännu hälsovårdande och sjukvårdande ka- f a l l d i r brott begåtts har domstolen teg du, raktär.
Efter Serafimerordens-gillets anmälningsplikt till Medicinalstyrel- men fyllde det med rosigt morgonljus.
upplösning kom vården och överinse- sen.
Vad de övriga fallen beträffar, Rörd av din hand en källas svala endet över vissa lasarett jämte hospi- visar erfarenheten att ganska stora flöde tal och sinnessjukvården även: in un- missförhållanden kunde f ö r f i n n a s ur djupen ivrigt letade sin gång.
der Sundhetskollegiet, som nu antog utan att det kommer till Medicinal- Det sjöng därinne, som befriad ljöde styrelsens officiella kännedom.
Och i friska rytmer själens egen sång.
klart är att läkarne, även där de Väikommen dit!
— Men trogen i dill ha en viss övervakningsskyldig- följe het, i det längsta drogo sig för går smärtans genius.
På tröskeln står att anmäla andra läkare.
Vill man din tvillingsyster i sitt dunkla hölje på en gång skydda allmänheten för med stjärnljus kanske omkring dunkelt hår läkarvård utövad av olämpliga perso- I skiljes icke.
Dör dir foten sätter ner och läkarne för onödiga trakas- nya roman serier, som orkså kunna tänkas, vore och fyller själen med din gyllene dag det säkerligen bättre att eventuell för- där bräddor hon för långa, tunga lust av legitimation skedde ge- nätter nom domstolsutslag, naturligtvis med sin beska dryck, och så är livets lag skyidighet för domstolen att i varje Väikommen dock!
Välkomna varen fall inhämta den medicinska sakkun- båda skapens uttalande.
Den orättvist åta- till detta hjärtas undangömda värld lade läkaren har självfallet rätt till re- konventionstalan.
Medicinalstyrelsens uppgift att legitimera och övervaka händer, - dess examensrätt har för länge se- förutsätter sålunda blir djupare den stund då du är med dan upphört inte med nödvändighet den nuvaran- ve den, förbi vars slutna d ö n du de formen.
skred.
Den gamla striden mot kvacksal- Sällsamma gäst från sorgens gråa veriet ännu mindre.
stränder.
— — — yt- skriva - Hedvig Nordström ännu voro unga, gefär Samma roll för vännerna son sockerbiten gör för flugorna.
Innan visste ordet av, kunde en hel litet krets vara samlad därinne Alla an- mälde de sin ankomst på samma sätt ” Vi såg a t t här ya^ tänt, så vi för Vi studentikosa Lund med sitt egendom liga och hjärtliga kamratliv, sinn små ju emot en ur en enda sådan mening stod, att ni var hemma: - Hela de sta nyuppförda hus på den tomt, där I detta Lund hade litet var den ti- Tvillingsystrarna.
ELIN WÄGNERS — Natten till söndag —.
— ” Men den är mera genomlyst själ än någonsin förr, melodi klingor länge efter, man läst ’ Natten till söndag ’. ” I varje bokhandel.
Kr.
5:75. inb kr.
8: —.
4:de tusendet — den med ert visst intresse iakttagit en ung student vars yttre inte kunde und- att fängsla uppmärksamheten.
Han ade en smidig, nästan spenslig ge- stalt med fint mejslade drag och ett par mörka och vemodiga ögon.
Hela apparitionen gav intryck av gammal fin ras.
- ' ' Vacker pilt ".
brukade A - bert Bååth säga mi honom.
Den gå skulle tolka denna hit jord, där de bå- da hörde hemma söder om lands- vägen.
Han var det också som nu helt nyligen i en kista kom från lands- flyktens Buyukdere tillbaka till sin ungdoms stad för att för alltid vila — i dess j o d.
— Ola Hansson.
Fina gamla porträtt blicka emot en från bokens blad.
Kråkor och krino- liner skymta.
Man föres så långt till- baka i tiden, att man snuddar vid själva Tegnér.
Alltsammans är be- skrivet i en enkel och rättfram stil utan kruseduler och konstigheter.
I all sin flärdlöshet har den dock sitt eget behag, och man undgår inte att tagas fången av den dämpade och in- nerliga tonen.
Ellen Michelsen.
Svenska hem i samverkan Svart på vitt Idéer och livsåskådning.
V i kunna ej motstå att ut Kristianstad- bladets redogörelse för möter i Eslöv ci- tera följande: - Kristina Borg rank a h rak med sitt blida gods leende Behöver jag säga att stämningen var given.
Det blir alltid hög- tid, när VI ha Kristina Borg ibland oss.
Jag har undrat så många gånger, vad det är som gör, att Kristina Borgs närvaro Danmark ha nämligen råkat in I m all- Humanisten och utövar ett sådant inflytande Det är inte varlig ekonomisk kris och åtminstone for- (Forts. f r.
rid.
1).
hennes vita huvud är så vackert, mellt tycks det vara frågan om åtgärderna att rädda landet ur detta nödtillstånd som bland oss ” då tänker han att han förvisso det är inte för att hon gjort så mycket förorsakat brytningen mellan det radikala befinner bland densamma barbaren för ~= sig Och tror att massan har rätt däri att den vill ha profeter ur sin egen tid, ledare som den kan gå runt omkring vilket man icke kan med den skönaste spegelbild för vår sak, Kristina Borgs arbete har va- vänsterpartiet a rit mer av indirekt salg, inte heller är intimt samband h socialdemokraterna.
I med detta står också ar- det för att hon var Fredrik Borgs maka, betslöshetsfrågan och frågan om understöd nej, det är något annat Kristina Borg till industri genom större eller mindre Kooperativa förbundets margainfabrik landets största Ett mönsterföretag som gjort nytta.
Det första företaget av denna typ, med en krona per kilo och en bespa- som kom till i vårt land, var Koope- ring av 12-14 miljoner årligen till- rativa förbundets margarinfabrik i förts vårt folk.
Fabriken har också Norrköping den största margarin vunnit ett förtroende, som torde vara fabrik, som Sverige äger.
Detta fore- enastående Tack vare den fabriken tag har haft en mycket stor betydelse kunna alla Sveriges konsumenter nu för de många i vårt land, som behöva vara övertygade om.
att deras marga- denna vara.
Genom dess tillkomst rin för all framtid endast kommer att har priset pa margarin betinga eft skäligt pris.
- Från kasernen till jord- bruksskolan Mötesplatsen representerar en annan tid i n vår egen, den ti4 då idéerna voro ett med livsåskåd- ningen då man stod men också kunde fal- la for en idé då till a h med det kunde vara en in att falla Jag erinrar om Fredrik Borgs yttrande till Ellen Key.
när han kom hem från riksdagen, där hans motion om kvinnlig rösträtt fallit: ” Det gör ingenting om några år går det i alla fall. ” Det var den unge Fredrik Borgs svar på de beklaganden, som man mötte honom med.
Så svarar endast den för vilken idéerna och livsåskådningen äro ett.
Man hade inte lätt att kompromissa, man trodde p i sin sak a h man stod eller föll för den I sin Krisen i Danmark.
som artikel ” Hjulen anslag Socialdemokraterna ha begärt 15 att m barbar är tillvaro även efter att ha En humanist, som försäkrat sig leva en liv fullt av för- borgade njutningar Det är säkerligen =a ' - deles sant men det är däremot sant vad K.
J. tror, att barbaren skulle ha trå- Det är sorgligt kanske millioner kronor till detta ändamål.
medan de radikala ha gått in för 3 millioner med utsikt till högre ’ anslag framdeles om så skulle fordras Både Venstre a h de kon- servativa äro motståndare fill direkt stats- understöd åt industrin De senare ha som positiv programpunkt i stället höjda tullar.
vilket däremot de " " rim partierna bestämt motsätta sig.
Man saknar varje möjlighet att kunna förutsäga valstridens utgång Att Stau- så nöjd med träffat ' " " Den resande vet av egen erfarenhet hur roligt en barbar kan ha under sitt kist långa äventyrliga liv sidan går den radikala vänstern t i l l val på ett program, som lär ha utsikter att samla skarorna Som huvudpunkter på detta stannat ” program står en snabb och tillräcklig ned- sättning a v statusutgifterna PI statsverkens rie Hjelmer Tidevarvet den fru Ma- taxor av (Forts. fr. rid.
I).
Frisinnade Kvinnors Skåneförbund o c h s å d a n a tullar och s k a t t e r har årsmöte i Eslöv.
enskommelsen går ut på att England ningen att den mångåriga politiska artiklarna Vidare fordrar man sänkning skall giva Australien ett lån på 34 ” Frisinnade kvinnor ” hade i sön- förbindelsen mellan det s. k. radikala vän- av kommunalskatterna.
Staten skall i stäl- millioner pund i konlonsationsmedel dags årsmöte å Stadshotellet i Eslöv serpartiet a h socialdemokraterna i Dan- och planen går vidare ut på att över- föra 450,000 människor från England, däribland 34,000 familjer.
Då det först och främst är meningen att skaffa utkomstmöjligheter It lediga industriarbetare, har man med hän- under ordförandeskap av fru Elsa mark skulle kunna hålla, fastän späm- Nordlund, Kristianstad Fru Nord- en ningen varit stor och en fruktad närvarande välkomna samt gjorde kort resumé över förbundets verk- samhet under året.
Därpå skred man fick följande sammansättning: värnpliktsår till att låta utbilda sig på d e mönsterfarmer som upprättats med australiska förhållanden för ögonen.
Villkoret är att den som fått denna utbildning därefter skall utvandra På dessa farmer kan samtidigt utbildas 600 kolonister Så långt Norges Kvinder.
Det är utan tvivel en mäktig plan, som när framlägges Men man kan dock inte värja sig för en stilla undran över att inte England som söker finnas att inom utnyttja landet de möjligheter, innan det exporterar sina söner, må vara på mycket gynsamma villkor till andra världsdelar.
Det skulle be- Till sist vilja vi upplysningsvis nämna omatorp samtliga omvalda.
Till supp- endast varit möjlig genom en allians med leanter omvaldes fru Louise af Ekenstam, det radikala vänsterpartiet Detta samar- stam, f u n d.
fru Emilia Jönsson, Frid- bete tycks också ha varit det bästa möjliga hill.
rektor Annie Weibull Weibull Lands- och båda partierna ha hjälpt och stött var- krona samt nyvaldes i stället för fru andra i framstegsvänlig politik bl.
a. ge- Vendla Olsson, Trälleborg som av- nom att genomföra den stora kommunal- sagt sip, fröken Florida Holm, Träl- skattereformen i mars detta år, ” Arbeta intet ” Att båda pressen partier och detta har vidare fått till följe man i att Stauning nu måste vädja till folket i säsongens lopp!
Det val.
Den reella valstriden kommer således att stå mellan dessa båda vänsterpartiet Stämningen i Danmark gör for övrigt en högerbetonad regering utsiktslös Frågan leborg.
Centralstyrelsemedlemmar Vad som nu skett i Danmark är blevo de förutvarande, nämligen utom mindre i n en brytning mellan dessa ordföranden, som är självskriven, fröknarna Elisabeth Nilsson och Hul- da Lundh med f r u Alkman fröken Weibull fröken fru Stina Pers son, Malmö, Lisa Ljunggren Trälleborg och fru Anna Stenberg Hälsingborg som supplean- Till revisorer omvaldes f r u Sti- na ter.
Persson och fröken Anna Lund- Anna Jönsson fröken tare utkomstmöjligheter, reda många arbetslösa industriarbe- om de mil- lioner tunnland outnyttjad eller dåligt berg, Lund, med fröken Hildur Pers- utnyttjad herrgårdsjord, sportmarker son, Kristianstad, som suppleant Härefter redogjorde fröken Elisa- Nilsson för entralstyrelsemötet i Stockholm den 16 maj 1926 och up- effektivitet.
Här i Sverige ha vi inte Engands pehöll sig särskilt vid de ansträngnin- stora resurser och det är inte utan att gar som gjordes att bereda samför- man ställer sig ännu mera betänksam stånd mellan de olika borgerliga vän- inför denna export av mänsklig ar- serpartierna.
betskraft med den bedrövliga erfa- Möter antog den bekanta protest- renhet för ögonen, som vunnits ge- resolutionen mot pensionsförsäkring.
nom den svenska utvandringen till ens orättvisor mot kvinnorna.
de franska gruvorna Här liksom i Därpå behandlades ett av Kristi- framställt England finns det dock outnyttjad anstads Diskussionsklubb jord, som skulle kunna ge utkomst- förslag om insamling till ett skånskt möjligheter för många människor stipendium för vistelse vid Medbor- och det är dessa möjligheter som i garskolan i Fogelstad Förslaget mot- första rummet skola tillvaratagas togs med bifall och man beslöt att Mol då gäller da att se till, att inte söka utröna huruvida man i samar- experimentet med Eskilstunaarbetar- bete med socialdemokratiska kvinnor verka för saken samt därpå i na upprepas vilka skickades upp till sina Norrbottenskolonat utan en inkomma med förslag till årsmötet i i aning om de svåra förhållanden, som februari där skulle möta dem och som också Fröken A n n a T. Nilsson, Malmö, dukade under för dessa svårigheter talade därefter " Om hustrumisshan- och måste uppgiva försöket.
Den väg del ".
Ett livligt meningsutbyte följde Som England slagit in på i sin kolo- efter anförandet, och förbundet beslöt nisationspolitik nämligen att skicka att denna fråga skulle ägnas upp- sina unga bondsöner till lantbruks- märksamhet skolan istället för till kasernen är Slutligen framfördes det önskemå- mycket märklig och efterföljansvärd let att representanten för Skåne vid även för oss från mer i n en syn- det stundande centralstyrelsemötet i punkt sett, Lär vår ungdom att sköta Stockholm ville verka för samförstånd ett kolonat, så klarar den sig nog liven emellan liberala och frisinnade me- ningsriktningar långt uppe i obygden!
varatoges och parker, och som utnyttjades finns i England till sin fulla till- att dikala i gång fru Nordlund ordf., övriga styrelse- förberedande utbildning i stor stil, medlemmar: advokat Elisabeth Nils- Med armé och son, Malmö, fil.
map.
Hulda Lundh för emigranterna marinförvaltningen har det slutits en Ystad, fru Maria Benedictsson.
Häl- sin hand.
Socialdemokraterna ha överenskommelse som ger varje sol- singborg, fröken Anna Jönsson, Kris- majoritet varken i folketinget ell dat rättighet att använda sitt sista tianstad samt fru Elsa Alkman, Teck- tinget och Staunings regering har därför syn till denna kolonisation satt let lämna kommunerna hjälp och för sätta staten i stånd härtill fordras bland minis- annat en omedelbar sänkning av militär- Det har utgifterna Ännu en programpunkt bör tyvärr visat sig, att denna förhoppning nämnas nämligen obligatorisk skiljedom i kommit på skam.
Den politiska striden år samhällsvådliga arbetskonflikter Den ra- i full gång danska folketinget är upplöst och folket skall gå fill nya val i börjar vänstern är ensam om denna linje Socialdemokraterna önska visserligen skil- av december jedom men endast efter regeringens be- Det är lite mer än två år sedan dömande I varje särskilt fall Venstre a h marks första socialdemokratiska under Staunings ledning tog sta Konservative däremot äro alldeles emot skiljedom beth kunde gäller, om en socialdemokratiska är regering åter skall mäkta taga lednningen eller om den radikala vänstern skall som dess le- dare Ove Rode ställt i utsikt.
kunna bilda kärnan I m regering stödd på samtliga partier, jämväl de både högerpartierna. '
Konservative a h Venstre med särskild uppgift att finna en väg ur den rådande ekonomiska krisen samhället?
Det skulle alltså vara egent- ligen för dem, som staten består en kungl.
Om inte språkbruket följer med sin tid, kommer tiden att tala ett annat språk opera.
sin en sådan humanist.
l Devinez.
