# ID: svediakorp-per3313
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,253
# sentences: 403
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tankeställare inför äktenskapet Två konstverk A v EVA ANDEN Det händer ofta.
att en frånskild par gånger, jag undrar vilka som inte punkter mer och mer göra sig @ - eller närapå frånskild äkta man för- gör det.
Jo.
det här är en härlig ord- lande?
Man kan svara.
att det dock En av mina manlig.
rinner har gjort törnad ställer en mot väggen och till ning, och så säger advokaten, a n la- endast är ett fåtal människor, som mig uppmärksam på, att jag bör vara tic * - ansvar för den nya äktenskapslagen, gen är sådan att h i n får skillnad ba- komma på sådana tankar,,, &amp; att des- sam mot den manliga civilisationen, eme- n * man åberopande dess bestämmel- ra f ö r det, fart v i har två barn &amp; sa tankar äro, överdrivna, Men det dan jag egentligen i?
m gratisåkare i den ser fordrar att han skall lämna sin jag inte har någon plats och har varit behövs inte så många dylika skills- värld, där jag rör mig.
Jag bör tänka på avsatta fru underhåll inte bara under gift i tio år och är fyrtio år nu.
Ska mässoexempel för att folk ska få re- det när jag far på elektriska tåg, åker bil, hemskillnadstide, d i lagen litsar (men makarna nekar till) att de äro gifta, utan även efter sedan det dömts till äktenskapsskillnad så länge hon lever ogift.
Naturligtvis med vissa modifikationer för den händelse hon skulle mot förmodan kunna själv för- tjäna sitt bröd eller han skulle bli utan inkomster.
“ Jaså bar äktenskapet blivit en pensionsinrättning nu — — —, jaså, ska hon ha betalt för hela livet för an jag har slitit hund under så här många år och hon har fått lägga opp med arbete och setat hemma i godan ro.
det är d i också en underlig ord- ning.
det ska d a gifta sig, o. s. v. ” Och hustrun, som avsatts frän e n fruämbete, drar sin jeremiad: “ Tänk så mycket bättre, om jag aldrig hade gift mig, j a g som hade säker anställ- ning och något så när lön och hopp om befordran och pension, det hide nog räckt för både mig och barnen.
Och nu vill han skiljas b a n för att han inte trivs med mig, rom han sä- ger, fast det är förstås för in han trivs bättre med sin kassakontrollant jag var trivsam kassakontroll jag också en gång i tiden så jag vet nog — och för att vi har grälat ett — det kallas rättvisa?
Ja, nog ska jag spekt inte bara för äktenskapslagen går på bibliotek och tar ut pengar på bank.
tala om för mina flickor, när dom utan också för äktenskapet på så Jag har lovat att försöka, bara jag slip- blir så stora, att är de rädda om sin sätt att innan man ger sig in i denna per vara tacksam över giftgaserna och framtid så inte ska de gifta sig inte.
s. k.
hamn man kalkylerar inte bara skattsedlarna När nu industrimonumentet utanför Tek- med en sådan Jag och sina domsto- alla hamnavgifterna utan även vad lar.
Hushållspengar har j a g fan be det kostar an bli utklarerad.
En ad- niska högskolan blivit avtäckt, fick Jag om jämt, a h inte har jag haft så det räckt till en ny kappa p i dom sis- t a fem åren, ska jag nu få tigg.
un- derhåll också Och vem ska betala skulden på sängkammarmöbeln?
Det borde d i vara Jag på, an åtminstone vokat kan ge åtskilliga exempel på dylika kalkyler när fästfolk helat var för sig men någon gång gemensamt konsulterar om, hur det ställer sig vid skillsmässa innan de ännu äro gif- ta.
Vart hustruns ärvda Karl- från samma håll en uppmaning att noga betrakta relieferna på fontänen, som sym- bolisera naturkraftens tämjande kaos för- vandling i kosmos.
- Du kanske kan skriva trevligt om motivet, sade han.
På vägen dit gick jag och undrade, hur idén något — den ska vara betald.
innan man får Johanssoffa i Sa fall kan komma att om gratisåkaren på civilisationens rygg skiljas ” hamna och hur det går med den egen- skulle kunnat konstnärligt gestaltas av Och rådhusrätterna i riket, rom har dom, som mannen kanhända kan skulptören Och det föresvävade mig något läst inte bara lag och motiver utan också Strindberg u h hela hans svans av moderna äktenskapsromaner, nö- j e r sig i allmänhet med ytterst obe tydliga gräl som skäl för att döma till hemskillnad och stoppar huvudet i den busken, på vars blad det står, att hemskillnaden är en prövotid.
Lagstiftarna ha j u förhoppningsfullt tänkt.
att makarna ska finna sannin- gen av det gamla ordspråket att man inte saknar kon komma att få efter släktens arvtant.
En fästmö för tjugu år redan v i - gade i allmänhet inte andas om en än aldrig så enkelt äktenskapsförord till sin fördel av fruktan att det skul- l e bli uppslagen förlovning, och afta nog ansåg sig mannen diskvalifice- rad som äkta man, om hustrun it- minstone öppet skaffade sig kontan- t a inkomster genom eget yrke Ti- derna ha förändrats mycket och vi om en ung dam, ridande på en industriid- kares axlar.
Men när vi kommo fram och gått runt den väldiga grönpatinerade skålen, vars vattenkrafter redan andra dagen efter n- täckningen voro uttömda, så befanns det att industrien segertåg symboliserades av en rad kraftiga små amazoner som med sina korta breda svärd och sina vreda hundar fullkomligt besegrat kentaurerna eller ur- Dessa olyckliga väsen vredo sig kraften i dödskramp förrän båset är tomt.
stå inte längre på samma botten ens och väntade nådestöten av Och glömmer, att båset så lätt blir som d i nys äktenskapslagen kom till sina skräckinjagande fiender.
upptaget av en annan ko.
1915 och 1920 Då härjades det i — Det här kan du väl vara nöjd med, Vart ska det ta vägen med famil- diskussionerna med det gamla måls- sade mitt sällskap, här ser du ett vittnes- intill sena t i d s om kvinnans insats j e - och hembildning om sådana sy " - (Forts. å sid, 4), i kulturarbetet Skriv något roligt om det, men jag råder dig, gör det med en smula börd ~ N o r s k a bondkvinnor hålla möte I Norge hände nyligen en märk- lig sak.
som var så ny.
att man frå- gar sig om verkligen en ny tid hiller på att bryta in.
I Oslo samlades nämligen t i l l ett stort möte bondkvin- nor från alla delar av Norge fur att tillsammans dryfta organisationsfrå- gor, gemensamma arbetsuppgifter och arbetsplaner.
Redan 1917 bildades i Norge den första sammanslutningen av kvinnor på landsbygden men dess arbete var tämligen isolerat och av mindre bety- delse.
I Norge finns emellertid en stor lantbrukarorganisation rom heter Norges Bondelag.
1925 tillsatte dess arbetsutskott en “ kvindelags ” - nämnd för att få med kvinnorna i bondeor- ganisationen.
Kvindelagen äro nu an- slutna till Norges Bondelag och ar- beta inom ramen for denna, fast p i ett självständigt ratt.
Det stora landsmötet av bondkvin- nor hade till uppgift att befästa ar- betet inom kvinnosammanslutningar- na, att föranleda bildandet av nya samt påvisa nya arbetsuppgifter Den ledande kraften, som står bakom an- ordnandet av mötet, det allra första i Norge, är fru Olga Bjoner, ordfö- rande i Norges Bondelags kvinde- sation.
Intresset blir större när d i ha sin egen förening att arbeta för.
D e l blir lättare för dem att föra fram sina egna synpunkter när de äro or- ganiserade sinsemellan De uppgifter som kvinnoorganisa- tionerna skola göra till sinn äro av och såväl kulturell rom social natur.
På skolväsendets om- råde ha kvinnorna mycket att uträt- ta.
Först och främst hora kvinnor bli medlemmar a r skolstyrelserna Kvinnoförbunden kun- (skolråden).
na föreslå kvinnor som äro lämpliga till sådana platser.
Genom en före- nings samfällda begäran bör kravet p i kvinnliga representanter i skolsty- relsen lättare uppfyllas, Inom sina föreningar skola kvin- norna vänja sig vid organisationsar- bete och offentligt uppträdande.
De skola anordna undervisning både lantbruk, smådjursskötsel och hem- skötsel samt upprätta bibliotek och studieverksamhet Vidare hon kvinnorna bilda för- säljningsföreningar för sina hem- slöjds- och trädgårdsalster Stor vikt lägges sid ett återgående till hemslöjden Man erinrar om att Gandhi ville erövra hela Indien åt lagsnaevnd.
Fru Bjoner framhöll särskilt i Sitt föredrag på landsmötet.
att fastän kvinnorna på landsbygden p i grund av lantarbetets natur självfallet stå som männens arbetskamrater och där- för även kunde få sin plats inom Norges Bondelag, är det dock varde- fullt för dem att ha sin egen organi- dess befolkning genom att ålägga den att använda endast självförfärdigade kläder och tyger.
En del av de förslag t i l l gemen- samt arbete, som framförts p i lands- mötet, tyckas oss kanske mindre löf- tesrika Det är väl frågan om en återgång till handaslöjd kan rädda oss från det ekonomiska betrycket.
ekonomisk Men själva den stora idén att ge- nom sammanslutning ta vara på er- självironi.
annars blir det inte roligt.
Han hade faktiskt trott, att jag skulle ta Milles för kontant!
Tänk om det kön som sedan tidernas morgon suttit på mo- nument och föreställt Segern, Rättvisan, farenheten, det praktiska förståndet Sanningen Konsten och Vetenskapen skulle och den sunda uppfattningen hor landsbygdens hinnor.
är lovande för det som ett framtiden.
D a är ibland lättare att bli förvå- helgerån att man gör vitsar i närheten av nad Över en rak, om man ser den i en industrimonumentet Men det kan man bok än om man träffar p i den i ännu göra, fast man tycker att det är vac- Inför Solsångaren däremot blir man verkligheten.
Man kommer liksom kert.
Konstnären kanske känner litet längre ifrån, när man ser de tryckta orden och har lättare a n få en överblick än när man står mitt ibland människorna som det gäller.
Läs en lantbrukskalender, som opp- tar namnen på alla förtroendeposters innehavare i de olika socknarna Knappt ett enda kvinnonamn skall man finna.
M a n undrar.
varför inte kvinnorna få vara med om exempel- vis sådana saker som skolfrågor och hälsovård.
I verkligheten låter man s i lätt övertyga sig av de personliga tyst är underbart med ett stort konst- verk, hur även den olärde känner igen det.
Det är något som lystrar inom en, så fort man får se hur hans armars underbara båge lyfter sig i en patetisk gest mellan de glesnande trädkronorna under en tung molnhimmel.
Från vilket håll man ser den smärta bronshjälmade ynglingen är han lika guda- vacker och moder Svea på riksdagshuset som endast ser hans rygg har ingenting att beklaga sig över.
Han är däremot icke andra vågar sig inte på, den tredje fall hymnen till solen, den Karlfeldt otillfredsställda i längtans hymn.
som dr kon inte ta sig tid.
O m vi i Sverige skulle följa Nor- ges exempel.
Om landsbygdens kvin- nor skulle sammansluta sig och med kraft deltaga i lösningen av de ekono- miska hygieniska och kulturella pro- blemen.
Det skulle nog vara en hjälp för männen, om världen ändrade sig därhän, att lantbrukskalendrarna kun- de uppvisa en jämnare fördelning av manliga och kvinnliga namn.
Kvin- nornas landsmöte i Oslo visar att ut- vecklingen p i r åt det hållet i Norge Det blir intressant att följa ningen.
invigningstal sit er sade sill Tegnér har fått två statyer i Stockholm och en i Vexio, där han sitter makligt i en biskopsstol med ' Or- och ordnarna bröstet och kindval- över fadermördaren Stockholm har i sanning fått den bättre delen.
Man kan inte låta bli att grubbla över om det inte finnes ett inre sammanhang i år, ' " ' kar utöver det tidiga sammanhanget mellan en framträdande och ett konst- som Solsångaren Likheten är där ny teaters verk bestämt, båda fallen känner man sig ha fortsätt- Vår tids egenart Så långt är inte littera- i ren kommen i n.
vilket kanske kan bero på att dess uppgift är svårare.
Men underligt nog kan jag inte komma ifrån tanken, när jag står och Yr upp mot Solsångaren, att han är ett förebud liksom Konserthusteatern är det.
Devinez
-- P - 4 - -.
,,, - Vi marschera med -.
-.
T I D E V A R V E T - - at vänster M#tespt * r~ ' iän- Re ' rattp ' atsery Det iterstar endast att mdd &amp; a ord qm $lutsiffrorna vid Iandstings- an I " .wnnde statsrid mannayalen för denna ging avblasa le,, agal&gt; retrattplats varken striden.
och med de trdomar man S * ff eller Brantiqgjorde det, den ene erhallit nya värv.
gick till- till sin advobtbyr~, den an-, V&amp;-terb F~&gt;TC~I * ' de sammantral / i ~ r i s i ~ onsdagm * l + ~ i w varvid c. Marn lade Om PJ (tenskapsta @ * O r.
n ta- efter =W.
yrke Hon bruly tillew d " nas und rhiii e f t a glidande * la för ckp tid, d e r vilken (pl o r i e n t w sig i; m a n e n f * km $llvaro och W n g an Ett som hmde för f. undalätfa " 5verg; ingen till annat arbete.
et * vänstern icke kunnat uppehilh (högern d- C ' a * * d - Z - 8iffmrna als.
Av samtle r,Ia har aldrig hyst de,i,.
trättplatser för reträttens &amp; ull.
mandat har högem erhallit 3243 vilket om har det blivit vana att en tillträdande innebir m förlust av 43 - bondeför- regering ordnar med den föreg3endes pla- bundet 163, vilket innebir en ökning cering, d lingt det anses nödigt.
och den- Samtal nifl en tidnings- placering M r da ofta i att veder &amp; av - liberaler och frisinnade ha erulk diefska~ct törsaljerska en erhil) it respktive Ig och 161 ~nnehavari~nan av en cigarraffar i gam- a,,,, ara ämbetsverk.
asom nu d6 c. frisinnad vilde (som bada betackat statsminister Sandler uuumntS till chef la staden och jag leta ivrigt efter T i d c varvet bland tidningarna i fenstret $g för) vilket innebär för de förra för Kungl.
statistiska cmtralbyran.
l+.
D p en minskning av g, för de senare en v i viija icke yttra oss om herr Sand- - Usch, ha ni ~ädern~slandit,,, inskning av - socialdemokraterna lers kompetens för dn befattning.
M a okill ni väl sluta med nu?
förarik gcnaaldirdttör - Ja, vet fraken.
det blir inte lätt Det ha erhallit 444, nlket innebär en ök- har givit ett &amp; a eherföljanovart exeq- k läger, ett för ett ning av 76 kommunisterna I 4 pel pQ.
en chef, wrs hjärta ar delat q e l b och * l är ju en &amp; onorni * vi vilket innebir m minskning av 18. d mänga intressen och uppdrag att det 1 ~ hön, upp Jler i,,te.
v e d dessa siffror bakom sig,, agar aFörtrodda ämbetet nödvändigtvis fan - C &amp; den sä väidigt b ä &amp;?
.
re- - J ' i b d e drn jp iiite i man pastå, a n svenska folket, obero- s ' ~ ~ e I l ~ d, ~ att d a ende av statsmakterna.
d. v. s. rege- * ringen b c t ~ U r nlPttw,,h av ett B-S, Mr histsrien med Grilger ocb Ar- bin lländg.
Men d &amp; köptes den d kolos- ring och riksdag, visat en tydlig för- dant änlbete som för salt.
an vi bajade fl att Glia den.
I förkunnat tiska c e n t r a l e i s o m liktydigt med ett skjubing at venster och beslut a n ägna sig helt at detsamma ~ ~ somlim t - affarer sälja de en 3ao-qao e x m - sin =diklla sthdpunkt ~ö~~~~ dar at - goo.
Och eftersom minskning sager visserligen inte, att gande ta skulle i sin tur betyda ett avskedsta- w r ' d e t i q l dl- ini potl *.
.en v a vill tra, ut tv1 Wr i dn&gt; ej haft av den att s &amp; a l d a n ~ e r u a skulle van @ hur- lig förtjänst.
Och ta bort d q.
det &amp; inte.
Här kommer damer frki Ostermalm samlingen minskningen hade kanske rande glad?
äver herr saridlers annars bli; it annu större.
Utgangen sa- ning o J i d ivrigt försvara den, om de ikande direkt och köpte dm.
men vi fick den frisinnade upp trcdde att den b e d d e, att de miste denna =la in den förstis - Man kan inte ger heller inte * f &amp; f k u k -- fdöl ' - My- as.
att de peTSOMT ' JcO-iSka lwW hon visade hur lagarna qbste tas, allteftersom den allmänna rät * uppfattningen andras.
Det a r en him- melsvid skinad, yttrpbe h m m e h a den rättsuppfattning, som i entak v h äldsta landskapslagar vackert uttryck- i satsen ' liasta fal som htni " * am är up ?fattning ' k ' naQt l ' ' qqdr i Var n ' aste aktenskapslag ' den " nya gtf termdlsba1) ten av: ar 1920, f ö r vilken hon sedan i detalj redogjorde.
e.
* tes Margareta s r. '
Skog.
* En ny h e t s a v F c n n a d e kvinnor.
I NWÖ hm, efter förcdng a v kndshhdingskan Ellen gen, bil- dats P i s s j ö - S o l k ~ e t ~ av ~ sinnade kvinnor.
v i d k o n s t i t u ~ 4 har q- jorskan Am de Mar ' Sv- Geddviksholm, Solberga, och till v- ordf. och korraponderande sekr. f r u Ingeborg Rosén, Nassjö.
* kraft d m aktivt verkande i sitt parti?
dir vet van är.
=de de.
i landet mistat anhangare, - Nej.
d att f &amp; bart den.
det @ r mte, Det är för mycket att begira att en f. d. men d e s s ahängare ha icke kunnat &lt;i (e~ens sh11 leva ingentil.
&amp; b ~l fröken.
Fast vi.
hm d m ju inte Malmtotan, stockho Toisdagm den 21 oktober hade Fri- röstatmeddefrisinnade partierna, där- detta är dock den situation.
som u v s t i r disken n; mpr.
inte Telefon W 88.
Ngrr a q ip sinnade Kvinnors Diskusshskidbb i för att dessa ingatt förbund med hö- nar.
som i herr Sandlers fall.
en obemed- Kristianstad sin första klubbafton w- F-iljerätt.
H ~ S h U d e n.
T q - * ~ ~ ha de l da l ~ med ~ lad person lämnat en plats för att bli ex- der hösten.
menten.
Boupptec !cningar.
Förfdg- gem ' cellens och d a n finner den upptagen.
.rclaldemokraterna ' Det är Sedan ordfömiden, fru Elsa Nord- i h g a r frria hndsorten besvaras om- är &lt;iycT i det predikmat " avs@rhande dende.
lund hälut de nänamnde väkpmna inte sagt, att alla som b i d w t till de c f &amp; s z ~ fru, m flötslifl krhas Som Tidevarvets läsare torde minnas och sitt halsningstal berö4.de nu av- 76 nya mandaten hylla socialismens.
.,.
.
.
-.
m s @ .adofull- slutade valen, gencnyicks f ö d m e EVA ANDEN S ~ &amp; o k d b f l lämr, men de ha sagt if r h, att de l ga-Iandstin&amp;in: &amp;; tt vi kunna d &amp; matige i en vrntB-.i i av S t f d m o l Törnell Om in- ningsiiistafiföraftonen.
ni vu din tres^ inte vara med om vare sig hö- ma av de meddelqndm, som h &amp; E " A.&amp;.
Lebmo&lt; er S - F4 rattande av en kvinnlig polisavdelniog vid samlades kring fragan " Inför en tid-.
Advoh&lt;nmfond.
gems eller kcmmunisternas valdsrc- mandat iniohades fönit av kvinnor ~ ~ o d d po~iskir.
i ~ ~ ~, ~ ~ hor .K.
t ningsnib " y i ~ som ~ ~ djup och 75fi Nar r83J6 gemente.
men aritalet torde n " hava nedgatt demera även understötts; v q flsr @ rättvis indig&amp;tion hos mangen, enar SMCKHOW '.
denna missvisande nog ingav en o&amp;-.
rUICCAUTET: F d i * 04 arLr.
Lands+g-nmvalen har, gjort till 10 eller II.
Allmänna val- kvinnliga fa~kor~aniwtioner.
dia tig uppfattning om nöjesbehovet ocb och - $ngeps förut beswcrliga ställ- mansförbundet tycks ha r a y t +- saväl pslisqaaren .2thiinpaPpdnl.
Oet tillsthda dm A v a tri£- förfdminsmr.
innu besynnerligare.
Det inte gon av sina tre, men socialdemokra- +ten h!
emellertid p &amp; det gqet * v- " VTkt motionen mest &amp; cd allmänna tale- ungdoma.
D ' * sPiqt+ spillror av ett föWt tenia ha isqlet, ' &amp; it ett nytt fick u * man u * gmtliga - 1. etta? "
Var mycket liv % sammansmält parti upptagas.
Fo; övrigt ha binnonamli u mycket bel&lt;lwligt i gom svar PS fragan.
' msulterade i. a t t mm ar att för sig mm de närvarande enades om, att vi1Iko- ringens underlag utan dessa spillror Som vanligt förekommit p5 ovaltma ha t. o. m. sjunkit ihop under trycket platser allt under det man Iitit kvin- nämnden i, jaeanu avgivet ren för " fFbänring hos de unga ska- pades dangenomtatt dessa f m rn ~ re av regenngsbördan.
De fAsinnade i norna först &amp; att de hade all utsikt att talande ställt sig p i d e p s rida och i hu- nare, sundare och mera ansvarskän- landet ha förut inte f i n ge.
sin me- komma in.
Och p ?i s5 vis har val ock- vudsak avstyrkt motionen.
nande uppfattning om de sedliga v+- ning tillkänna angamde Shipa &amp; &amp; nigon a u d n eller tredje suppleant- hrnavPrdmämnden tror icke pi iämp dma.
is E f t e d t följde animerat m- mge6ngsskiftet, detta var en frisin- plats förvärvats.
Vi ha börjat s i lieheten av w t n i l l ~ n d e ~ ~ l i g p o l men Vad den tror &amp; är Iämpligheten nad-liberal maktkupp (&amp; motsattg vackert med att tata m att &amp; ra av av hilmlka civila polisspioner icke för att kväm under vilket fra Dagmar An- ders &amp; $ förtjänstfullt ~e f &amp; landstingen a&amp;ula men för .tt w t r u l l m ~ w i O 1 l e r a ord maste ~mmanställas), valen var de f r k o r, - m höra flen pianmumrner.
nära, vi ha Övergatt det första tillfället, och det begagna- ligga finn- gator och danspalatser.
just det w&gt;m ~ n e n E.
~ i d r r b r r g: des.
Det blev klart tesked - i siff- till att säga " flertalet a r de fraggr kvinnorna vänt sig mot förordas a l l t a Sekr. ror, som man vill det.
Vad ä r att landstingen behandla höra till kvin- Mm är detta 4et mda de kvinnliga p l i - duga l i k vi taga, f * - = - frigan,, ilja, i inte dn nornas &amp; - &amp; l &amp; v e ~ ~ ~ r &amp; J e " gorn?
neri igen.
M, vad kommer nä, d- ä r det tid att hb- M ' iandena m dc e ' &amp; - do cp- ' q S i b l l w m n 9 - S t h h Tel. 741 71.
C n m a sälta in &amp; nmr i lanktingen en * nimdru ske?
Antaglivn f o r t n n Tre av k&lt;hmöw * - t.
kbm- höger för de Mande och f o r w e i den utsträckoing som v i r t antal ut- balPg Ruth Gustafsson Karin * jaw- T i för mottagningen beställes per görande mer än halva bef~lkningeq E@@eni!
6 w r i t mars &amp; at v a s t e r av de s. k. ledda.
t.lefon.
helst 9.50-10 fm.
Ah- 1 G r hinn-s rikning m d f n d.
berättigar a, till.
Och * i marschera ~ ~, " n ~ n ~ ~ - valen en minskning av antalet kvintili- at venvei star.
styrka motionen.
varje iiirpacknins.
h i u n o t av Sveripes Advokatsamfund.
därfört i, + f * * &amp; Doktor hez Laurell H &amp; - - - - * ' S=m ~ h ~ ~ ~ h:; ~ Doktor) .ghraeus &amp; HudrjuMomar, N c r u s j u ~ Karlavieen @, Stockholm.
h ~ (t y n i n g eni.
överenskommelse per t &amp; 707 18. kl. la-12.
c ~ AI~GR * e ~ L Y ~ O S dn Dr. Byl, TeL 7 e Q Mörio Paues.
Tel. 861 81.
11i~h (ymi n, mancii HlLDA A O N S O N Slak- o. Operationsavdein.
Barnpuder SODERMANLANDS Kronor 1:-.
Fördjr # d apotek eck; .hkiiska sff * BANK _.
Om Norrland, Öster- Varför äro äktenskapen Ett märkvärdigt alster gyllen och Skåne så olyckliga?
Jag fått på mig fel glasögon när måtte Fru Thit Jensen, den stridbara Det är ganska intressant att se hur våra så kallade folklivsskildringar författarinnan, skriver I Politiken.
mer och mer individualiserats Att Det kommer rundfråga efter rund- fråga, i olika tidningar dyka de upp, än svara män, svara kvinnor, det man måste kunna så mycket om det är det ständigt återvändande spörs- man skriver om, att man duger att Varför ära vår tids äktenskap ge ett landskaps särdrag och dess be- inte lyckliga?
folknings egenart framför andra.
Så Detta beständiga kretsande om äk- småningom få v i på detta sätt en lit- tenskapsproblemet bevisar, att det teratur, där vårt variabla land och dess bebyggare avspeglas.
Det vore verkligen är sjukt, annars skulle man roligt med en översikt av denna lit- inte i t e r och i t e r vända tillbaka till teratlur Det kunde bli en jämföran- det.
Män skjuta skulden på kvinnor de undersökning av vad som skiljer och kvinnor skjuta skulden på män; ut rig som betecknande för skåning, det är kvinnas inträngande på man- nens arbetsmarknad säger han, det är smålänning, östgöte, dalkarl, värm- länning, norrlänning och om samman- männen som äro otrogna säger hon.
hanget mellan natur och folksjäl.
Ur Ingen tränger ned till grundorsa- höstlitteraturen kan man osökt göra ken, att det är mäns och kvinnors en sådan mindre sammanställning av kärleksliv, som är förstört inom och tre kvinnliga författares böcker Det utanför äktenskapet.
är Gurli Hertzman-Ericson Norr- förstört?
ifrån Berit Spong I Östergyllen och Varför är det hängivandets glädje Eftersom all Py Sörman: Särlinge.
Gurli Hertzman-Ericson skriver är gjord till sin motsats, till ångest bekymmer, därför att ett hem om Samhällets utposter i Norrbot- ten, nybyggarna som föredra att stri- inte mera kan omfatta många ham.
gör sig gällande i allt da med naturen och slita sig till blods Ansvarskänslan högre grad, mera utpräglat hos kvin- för brödfödan hellre än att ’ gå som träl och tallrikslickare i staden ”.
Om nan än hos mannen, men också hos dessa män och deras kvinnor, om honom finns den.
Tydligast ser han finnar och lappar handlar boken, me- den, när en konfirmerad son hänger skriva om bönder och deras moror i jag härom natten lade mig att läsa ” världs- bokmarknadens jättesuccès i å r ”.
än målet: tycka bäst om idioter.
Men vad i all världen beror det på att dessa dagboksanteckningar, förda av den amerikansk flapper, då hon är Vi resa i Europa för att bilda sig på en av sina herr- bekantas bekostnad, kommit att spridas i tiotusentals exemplar över hela jordklotet och höjts till skyarna av all världens re censenter Det måtte vara något mark- värdigt med det här bokalstret, jag inte fattat eller också är succèn ett tecken på vår kulturs oundvikliga förfall.
Det Söndagen den 25 oktober avslutades är inget annat att göra än att fråga nå- Medborgarskolans första höstkurs, I gon, som är mera insatt i amerikanska för- denna har deltagit 16 elever: Anna hållanden och jag vänder mig till doktor Anna Kronbäck, Västervik (gymnastikdi- Andrea Andreen-Svedberg,.
som nyligen va- rektör); Ellen Isakson, Boden, (skol- rit ute på en studieresa i Amerika.
Är Herrar tycka bäst om blondiner en kökslärarinna) Gurli Langborg, Vads- satir över den andefattiga företagsamma Gurli Langborg V, adsbro (småbrukare); Maja Håkansson, underklasstypens parodiska själsliv - det Maja Håkansson, Jämsjöslätt (folkskollärarinna); Thea jag läst i en recension eller är den Thea Larsson, Österkorsberga (sjukskter- överhuvud Nå ’ nting taget är den nå ’ nting?
alldeles bestämt, svarar ska) Anna Peterson, Uppsala (pres- - har och inte kan finna någon plats doktor Svedberg.
Den är utan tvivel en flera yngre som växa upp efterhand, satir över mycket i de amerikanska för- trastens skull.
Det norrländska land- kanske också för att hänga hemma, hållandena, Amerikanarna ha nu en gång skapet bildar ramen och bottnen för alla förmågan att gissla sig själva, de för dessa människoöden A v des- betänker han sig innan han sätter fle- både tåla att höra sanningen och kunna; världen.
skratta åt sina egna löjligheter och dår- sa berättelser tyckes mig vild älskar beskylla vår ungdom markstämningen avlägsenheten öds- för Man bristande energi i jämförelse med skaper.
I den här boken tror jag att spe- ~~~~~ ' ' korta ligheten bäst fångad i den skis- sen Vildmark.
Men en sörlänning känner väl bäst igen en sörlännings stämning i n f e r det obekanta stränga och farliga i denna värld, allra helst, om man själv varit med om att gå vill p i fjället Boken verkar dock mest som en frukt av noggranna studier.
Berit Spongs bok däremot vittnar om en djupare förtrogenhet, det måste vara barndomsminnen och ungdomsår, som stått upp i denna bok, Med stor glädje hälsar man här en ny kvinnlig prosaförfattare välkommen som en väl behövlig förstärkning.
Skildrin- gar från östgötska storbondehem och fattigstugor ha bide åskådlighet, de- taljrikedom och perspektiv.
Här kommer fram hide det östgötska och det gemensamt mänskliga det sär- skiljande och det förendande Jag kom- mer aldrig att kunna besöka östgöta- bygden utan att re den med Berit Spongs ögon- Py Sörmans skåneskildring har mera tradition att bygga på och har inte så mycket nytt att lägga till.
Sär- linge, den lilla skånska byn, har hon gjort till föremål för en sammanhän- gande skildring med kärlek och slags- mil, mulsjuka och självmord.
Hon vill skildra livets kretsgång i en av- skild liten by och det är redbart gjort fast inte betydande Ingen av de tre författarinnorna bruka dialekt, men Berit Spong har Från Fogelstad.
, _ och dan ibland en hovrättsnotarie och in- - en amerikanska och nyligen översatt till svenska Från min utgångspunkt föreföll nämligen boken med förlov sagt mig omättligt enfaldig och när jag läst en stund var jag fullständigt överens med den som stuckit boken i handen på mig med orden: här är sista skriket i bokväg, men det är fel titel på den.
Den borde hetat Herrar föregående generationer.
Hur kan ciellt det manliga slaktet fått sin beskärda man ha lov att säga det, när varje del Tänk bara efter hur huvudlöst enfal- digt de bära sig åt alla män, så fort de jämförelse är omöjlig.
fått syn P i miss Lorelei.
De tappa sans På den tiden stodo livets alla por- och förnuft och besinning både ekono- tar öppna för den unge, nu äro alla misk och annan.
utvägar stängda Det är ett tiggeri Men man måste hålla fast vid, att bokens och en fråga om att ha beskyddare, hjältinna för del första är rent sagolikt när han vill finna en anställning söt och förförisk a h för det andra, att vill han mura eller snickra för att hon är lika dum som hon ger sig ut för att ändå förtjäna något, möter han en vara.
Ingen skall inbilla sig att hon iro- fackförenings mur, vill han, förvägen niserar över sig själv, hon är faktiskt ke- och äventyrslusten som generationer- miskt ren från sunt vörnuft a h samvete na förr, gå till sjöss, möter han också och skrupler också förresten.
Natruligt- där en fackorganisation alla livets vis har hon en viss sorts intelligens, som äventyr äro fackorganiserade vill närmast väl tager sig uttryck i någon slags han utvandra möter han utvandrings- självbevarelsedrift, men ett faktum är att lagens mur där.
hon hör t i l l de kvinnor, som naturen be- Landets största samhällslager har gåvat med allt för många yttre företrä- mellan 50-70 kronor i veckan, en den.
Deras utseende fördärva deras möj- summa, som inte räcker till någon ligheter a t t utveckla sig vidare.
De kunna större barnskara, utan att det går hårt inte se sig själva med några andra ögon ut över föräldrarna, både över deras i n de mäns, som dyrka och beundra dem.
hälsa, ömsesidiga harmoni och kär- Man måste också taga med i räkningen leksglädje att de europeiska ah amerikanska förhål- Det är alla dessa sociala förhållan- landena skilja sig rätt väsentligt ifrån var- den, som förvandlat äktenskapet eme- andra.
Flickorna i Amerika är nog rätt de slagit ned på det erotiska sam- så vana rid att begagna sig av männen.
livet och dräper det.
Det som skulle Författarinnan har drivit detta till sin bära två människor över sorger och spets a h liter sin hjältinna pi ett rent svårigheter är i sig själv både till svå- samvetslöst sätt exploatera alla män, som råka komma i beröring med henne.
righet och sorg.
Kvinnorna äro i minoritet därute ah det gör kanske en del skillnad i deras för- hållanden till männen.
Jag hade t. ex. en lyckats få fram m särdeles god vän ifrån Amerika, som låg tid a h övertygande jargong, den genom sko- studerade i Uppsala a h hon uttryckte bl.
a. lor och tidningar utvattnade och ha- sin stora förvåning äver att flickorna naliserade lantmannajargongen.
Det skämde bort de manliga studenterna i så är nästan det styvaste, teknikst sett, i hög grad.
I Amerika är det nog som sagt oftast kvinnorna som söka draga lite nytta hela boken.
Ludvig Nordström har skrivit en av männen i stället.
fängslande bok om Det okända Sve- For övrigt, tror jag, att boken eller rät- rige.
Han menar, att det har för- tare sagt bokens hjältinna på många håll blivit okänt hur många som in skri- har missuppfattats Jag tror för min del vit folklivsskildringar, därför att des- inte, att miss Lorelei är någon demimonde.
sa inte ta upp de historiska och eko- säger själv att hon är ” hederlig ” och nomiska sammanhangen och förvand- gammalmodig och det tror jag också att lingarna i deras återverkan på män- hon är.
Alla dessa män, som slösa Europa- niskorna resor och diamanttiaror a h all annan jor- Det gör icke de tre här omnämnda dirk härlighet på denna kvinna fir inget böckerna.
Men även ur människo- vederlag alls.
Det är möjligt, att de lever studets synpunkt är vårt land icke på hoppet, men hela boken igenom är hon kartlagt, och det är givande med si.
mycket ” ärbar ”.
Ja, del är chockerande, dana bidrag därtill som dessa.
men jag tror, att det är mycket riktigt E. W-r.
skildrat Det lever alldeles bestämt kvar - - - dan dock Hon - serska); Margareta Bohlin, Ströms- (slöjdlärarinna); Margareta bro Margareta Svanberg, Uppsala (sömmerska); Es- Ester Stigzelius, Stockholm (gymnastik direktör); Barbro Hermelin.
Gripen- berg Barbro Hermelin, Gripenberg (barnträdgårdslärarinna); Ast- Astrid Nykvist, Stockholm (tobaksarbe- terska) E l i N i s s e n, O s l o (h e m m a - dotter); Ruth Hamrin, Stockholm Ru h t Hamrin, S o t ckho m l (journalist); Ester K v a r n s t r ö m, Ester Kvarnström, Stockholm; (tobaksarbeterska); Gre- ta Kanth, Gävle (kontorist); Lisa Jo- Lisa Johanssson, Julita (kom.-fullm.).
Samtliga elever ingingo i Fogelstad- förbundet.
någon slags f?
av ~ puritanismen därute De amerikanska flickorna gå t i l l en viss gräns - och dit gå de i allmänhet, tror jag, lätt och lekande än här hemma i, Europa - men därutöver sällan vidare.
Inte just någon sympatisk purita- nismrest, men den finns därute i alla fall, slutar doktor Svedberg.
Herrar tycka bäst om blondiner kom- mer hädanefter att förefalla mig som en sällsynt märklig bok om en sällsynt märk- lig företeelse.
Ens ärbarhets- a h heder- lighets begrepp ställs fullkomligt på huvu- det och det enda man har riktigt klart för sig, det är att det är något fel med en ” hederlighet ” som skor sig på de andra dygdernas bekostnad Rita mera Får jag skriva lite!
själv också?
Jag måste nog bekänna, att alla vi som haft hejdlöst roligt åt den här boken, inte har tagit den så allvarligt som Rita gör.
Vi har njutit intellektuellt av förfttarinnans slagfärdighet och oefterhärmliga återgivan- de av New York jargong.
Vi har skrat- tat hjärtligt och länge åt ” once in a dirty while ”, åt henne som lyckades vara ” a cute girl ” i 50 år och åt mycket annat Och det är roligt att få skratta.
Voilà A. Andreen-Svedberg tout!
Sann och falsk nationalism Backstugans hi st oria Sann nationalism sade professor Glyn A r JEPPE AAKJAER (Forts, fr. föreg.
n:r.)
århundradens skräck tör fattigdomen.
— — Man förföljer tigern med Jorden skall bort från privat- skrik och stenkast ända till djungeln.
äganderätten Man angriper leoparder och lejonet Vad tror ni skulle ske, om till ex- med jaktgevär och dum – dum – kulor.
empel regnet vore en samhällsfråga?
Men tigern och lejonet ta dock bara Då skulle minsann småbrukaren ald- en kalv ur fällan.
en gris från inhäg- rig få regn, förrän han betalade för naden.
Godsherrn slukar bode hur det.
Torparn får nu ritt regn samti- och gårdar, hela rocknar med kyrkor digt som herremannen.
ty kapitalet och skolar, präst och församling.
plo- har ännu inte uppfunnit något sätt gen med dragarna.
båten på stranden.
att förhindra det!
det minsta som det största föröder Nej, vi måste bort från den privata han.
Men inte kastar man därför jordäganderätten.
Som det nu är, är sten efter honom eller jagar ut ho- jorden.
som skulle mätta och glädja nom i djungeln nej, nian blottar oss alla, bara som en frusen klump vördnadsfullt sitt huvud och för ho- vid utvecklingens fot.
Privatägande nom upp i landstinget förlåt — rätten är inte alls nödvändig, för att överhuset, och ger honom den mju- vi skola hålla av jorden.
Äger jag kaste stol man kan finna och flera något av stjärnhimlen, av fjorden röster i rådet än han kan reda upp därute, av ån som rinner förbi min Från denna avfolkning av den skot- faders gård?
Inte desto mindre ful- ska och engelska landsbygden kommer ler allt detta mitt sinne med lycka: överbefolkningen av städerna.
Gå Nej, hon från privatäganderätten genom Edinburgs eller Glasgows ga- till jorden och fram med småbruket.
tor en sommardag.
när kornet väntar På den lilla gården blir man på ett på lien ute på det öppna landet, och annat s i t t förtrogen med jordens du skall inte tro dina egna ögon I hemligheter.
De två jordbrukarn och varje part står en ramling hungriga, jorden skola viska tillsammans rom trasiga karlar.
som skulle anse det ett par älskande, och jorden skall an- som ett ödets ynnestbevis om du lät förtro honom var dess rikedomar lig- dem förtjäna bara 10 öre.
genom att ga dolda.
Godsägaren, han som ar- låta dem bara din kappsäck I dessa renderar storjorden, det är han som ruskiga portar ha de stått, och d e n s pryglar kon för an få fram fäder före dem, ända sedan jorden mjölken.
Rovdriften.
stordriften rycktes bort under deras fötter.
Från med dess hostande maskiner.
den tiden härstammar den svåra över- dess kolrök och förvaltarkäpp, befolkningen av de engelska städerna.
med den.
Fram med småbruket!
Någonstans måste ju de olyckliga ta Småbruket som föder hemkärlek och vägen.
och så gingo de efter ljuset enkla seder, småbruket som klappar som storstaden sprider på natthimlen.
kon på kinden och tar det sjuka lam- M e n det var ett falskt sken, för dir- med upp i sin famn!
inne stod redan en man vid var vev.
För att några f ä skola kunna äga Alla parter voro besatta.
Detta var överbefolkning.
Och allt, hänger stugans mana så bedröv- samma överbefolkning och av ligt, därför äro dess barn så bleka samma orsaker ha vi över hela jor- och dess kvinnor känna ringa lycka.
den Vad hjälper det att modern ger Nu skall det snart ljusna för stugans mjölk, när barnet hålles från bröstet!
män.
Borgen har haft sin tid och Det är huvudintrycket, som den so- missbrukat den; bondgården har haft cialt intresserade medför från den vi- sin tid och inte riktigt brukat den.
da världen Vad jorden är rik, men Nu må den tider vara kommen, då stugans böjda stockar rätas, och vad människorna äro fattiga!
Med arbetaren i staden och på lan- bebyggare åter erövrar den grund, det har man handlat som med den från vilken han en King drevs ut.
stackars Tantalus, som man fjättrat I detta ögonblick är det ett stort mitt i överflödet.
Han såg frukter lyssnande bland den europeiska lant- och läskande druvor åt alla håll, men befolkningen, var man möter den om de hetsade bara hans vilda kval.
Böj- man kommer till Högskottlands de han sig fram för att gripa efter bor, i Norditalien dem, svingade sig grenen med äpplen eller till vår egen rödskäggige hedar- i vädret med &amp;, lysande frukt och betare vid Karup Aa.
De lyssna som druvorna gömde sig i lövet för hans till steg långt borta till fjärran skälvande händer.
Så leker jorden fanfar, en marschtakt som väcker ett med den fattige.
Sädesfälten kasta sovande land.
Är det den bristande sina rikedomar hit och dit för vinden.
tystnaden innan dånet kommer?
Lika Vetet böljar som ett hav med gula vå- mycket.
En människa är vacker.
när gor.
Rågen vaggar på strået, pungar hon lyssnar, och inte mindre vacker är och viftar och frestar den hungrige en hel samhällsklass.
Den tid som kom- mannen.
Men låt honom försöka att mer skall visa, vad de lyssnade efter.
in en av dess karvar på ryggen, då Men är det, som jag hoppas, en ny och rättfärdigare samhällsform, som får han bröd.
Ja, vatten och bröd.
Och det har man fått oss att tro på kommer fram med nytt land och att en sådan samhällsordning är den friska möjligheter för alla strävande bästa vi kunna uppnå!
Från barn- viljor, då har den marterade mänsk- domen har man fyllt oss med fromma ligheten uppnått mycket, ja oändlig lögner om jordens karghet.
mycket.
fast det inte är allt.
TY vi Men jag har sett att jordens rike- styra efter stjärnorna: men vi ni domar äro outtömliga.
dem icke.
Jag reste över den ungerska pustan.
M a n hade sagt mig härhemma, a n den bara var en oerhörd grässtepp.
Och så var den ett enda kornfält, från horisont till horisont bara korn.
Det var något av det vackraste mitt öga rett.
Vi körde och körde med il- tågets fart, en timme.
en till, ständigt korn, gult tungt kom som stod med solnedgångens ljus över sig och vaja- de som fint guld.
Och det rörde sig igen i mitt blod.
ty tåget hade kört över en lögn och skiljt dess huvud f r å kroppen, den lögnen.
att jorden inte skulle ha möj- ligheter och föda för oss alla.
Det finns människor, som äro så rika, att om de försökte bära bart sitt eget guld, skulle de knäcka ryg- gen.
Men Ut dem ha sitt guld.
det gör ingenting.
Låt Rockefeller, rom griper om den fattiges bröd med sina stinkande petroleumhänder, gå om- kring och i Guds namn erbjuda de fromma stiftelserna sina 3 — 4,000 mil- joner.
Låt Pierpont Morgan smyga sig ut genom bakporten med sina 36,000 miljoner.
Låt all världens mil- jonärer bara ta med sig allt som de samlat och hopat det gör ingen- ting om de bara också ta med sig sy- stemet de länkar.
de bojor av i vilka de smitt jorden och människ na.
Ty då skall en enda solsken.
över världen vara nog för att utplåna — — — bort — — dess lant- till lantarbetarna en — — förening är kärlek till land och folk, stolt- över dess förflutna, dess stora män, dess historia, dess kultur.
Om vi läsa hävderna med hat till våldet, måste vi revoltera mot bruta liteten i det förgångnas urkunder, Hur kan någon förnuftig människa glädja sig brer att hennes landsmän dödat så a h så många tusen av en annan nation?
Men det har också funnits ädla gärningar a h he- roiska dåd i det förgångna, men de ha ut- förts trots nationen.
Skola vi icke hedra dem?
Naturligtvis.
främst genom att ef- terlikna dem.
Den gammaldags nationa- listens sätt är att skryta över dem i der han ohederligt gör anspråk på att ha del i dem.
Vid den vanliga nationalistiska läsningen av historien ha vi en farlig fres- telse t i l l storhetsmani.
Den kan icke be- stå utan avund mot andra nationer a h en önskan att förringa andra nationer i ett eller annat avseende.
Blotta historiska fakta göra ingen skada.
men de kunna brukas att uppegga flammande passioner, som i sin ordning uppväcka andra passio- ner.
Vad är det for mening i att man i skolan uppfostrar barnen i kristendomens förlåtande andra när man samtidigt hopar åt dem material till flammande vrede?
Vreden är dock icke sjukdomen, vreder är endast ett symtom.
Sjukdomen är grym- het.
Dess mest i ögonen fallande form är fientlighet.
Dess mest förfinade och far- ligaste form är likgiltighet.
Vi fråga oss om grymheter är konstant hos varje män- niska?
Kan den botas?
Kunna vi över- vinna den?
het Det gives två dogmer: den första är att grymheteter är konstant a h icke kan botas den andra är, att grymheten icke är kon- stant a h utvecklas endast under irritation Jag utgår ifrån, att grymheten icke är konstant 1914 visar oss i många länder, huru d e genom skolböckerna uppammade anlagen till grymhet endast behöva en tid- ningsnotis for att förvandla människor till potentiella mördare Jaa kan ej bevisa, att sjukdomen kan botas; men ingen har hel- ler försökt att göra det utom kväkarna.
Varför ej föra experimentet vidare?
Huru mycket kan göras i skolan?
Forst a h främst undervisa i historia på ett rätt sätt icke nationell historia med små tillägg ur Europas ristoria, utan europeisk historia För att ge en känsla av enhet bör man sär- skilt betona d a for många länder gemen- samma.
såsom det argeologiska, vikingatå gen, korstågen.
Man invänder, att man e j har tid därtill men tid skulle vinnas ge- nom att utelämna blodsdåden.
Dessa skulle behandlas som nogot, som man e j talar om i anständigt sällskap Det är smärtsamt att se något dö.
men döden är ett villkor for utveckling, for ett nytt liv Ingenting U r göras för att hindra det att do.
som skiljer nation från nation.
låt oss bevara vår litteratur i biblioteken och vår konst i muséerna, men lämna i t kommande åldrar att besluta om vad de finna " ärt att låta uppstå Låt oss under ti- den använda den mäktignaste drivkraften till dat goda.
kärleken t i l l det förtrogna.
Vi kunna hoppas på ett upphörande av natio- nella skiljaktigheter, ett skapande av en n i förtrolighet över hela världen så att ingen skall vara främling i något land.
ett aldrig så ordinärt och natur- Tankeställare inför äktenskapet med ligt familjegnabb, ställer en under (Forts, fr sid I) risken.
att min på andra makens yr- manskapet och kvinnans rätt till ar- kande kan bli avsatt som hustru resp. bete på Samma villkor som min, och ' man.
Vad hustrun beträffar bety- bara det att man på allvar miste dis- der detta att bli ställd utan andra ~ exi- kutera sådana frågor, förryckte dir- stensmöjligheter än vad det knappt kussionen och hindrade klar rikt mot utmätta underhållet från mannen framtiden och inte bara det utan medgiver i de fall, där det verkligen hindrade klar överblick över nutidslä- kommer att utbetalas och där hustrun get i äktenskapsfrågan.
icke behållit sitt yrke eller lyckats i Det kan inte falla mig in in i der- det otroliga nämligen a n efter fem sa hasteligen nedskrivna rader söka — tio — femton års äktenskap kunna reda ut äktenskapets ställning i det återupptaga ett yrke eller erhålla en nuvarande samhället.
Det fordrar plats.
Denna sig mer och mer utbre- volymer och en kunnigare och värdi- dande uppfattning av nys lagen med gare penna.
Men det synes mig att de konsekvenser den otvivelaktigt tiden är inne för l i t e var att taga en medför, måste framtvinga en allvar- tankeställare.
Man får inte slå sig lip fråga: Kommer icke denna upp- till ro med an v i ha en ny och fin fattning av den nya äktenskapslagen lag med många paragrafer och en så i sina konsekvenser och i sin nuvaran- utomordentlig likhet inför lagen mel- de tillämpning att bli en fara för f a - Ian man och hustru, a n dessa ord milje- och hembildning under lagli- nästan inte förekomma i nya gifter- gen sanktionerade former, och finner målsbalken utan ersatts av det gan- det några medel att komma ifrån den- ska neutrala och för båda gillande na fara?
ordet " make ".
Den uppfattningen sprider sig mer och mer att nys lagen Samtidig med att man tager denna dels är en försörjningsinrättning för tankeställare p i äktenskapet bör man frånskilda fruar, dels en möjlighet dia sig till minnes en del synpunkter att genom laglig giftorättsgodsdelning på äktenskap och gift folk, som mi- vid skillnad eller dödsfal komma åt rabile dictu kommit fram i den nu den andra makens förmögenhet, där högt svallande diskussionen om det sådan finns, resp. kunna bli as med von Kochska prostitutionskapitlet i egen förmögenhet till frånskild ma- det lagförslag, som utarbetats att er- kes eller avliden makes släkt.
d &amp; att rätta den gamla lösdrivarlagen.
Men den, hur man än bar sig i t och även därom i nästa nummer.
