# ID: svediakorp-per3312
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,341
# sentences: 311
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Krigskorrespondenten En vacker höstdag vandrade några om ett sådant samflöde av andliga blandningen liksom patriark och mis- fullvuxna feriebarn i en hasselskog källor, förnekar att något är ' &amp; blir sionär.
Det är i varje fall ett språk f ö r att skörda nötter.
En av dem till och förblir, trots att det är obe- i språket, en själslig dialekt, som var Honorine Hermelin, lovdagen be- skrivligt och osynligt.
Pedagoger ögonblickligen känns igen även i sin gicks nämligen på Gripenberg, det kallas stundom konstnärer, skapare av svagaste brytning.
Det ger Honorine Hermelinska fideikommisset.
De konstverk i levande material.
Med Hemelin som talare ett särskilt be- vackraste och mognaste nötklasarna tanke på Honorine Hermelin måste hag.
Bland annat som Honorine Her- sutto i hasselträdens topp och dem jag säga, att uttrycket konstnärligt melin lär m, är sammanhanget just kunde man inte nå utan arbetsför- skapande icke hjälper mig i min bry- mellan den gode talaren och den go- delning.
Då blev det självfallet Ho- deri att uttrycka vad rm sker, da ett de lyssnaren.
Det inspirerande lyss- norine Hermelin, som åtog sig vär- spel mellan människor sättes i gång, nandet brukar betraktas som ett pas- vet att böja ner de smidiga grenar- genom vilket deras vitalitet, deras sivt mottagande.
Men så visst, som na, så att trädets frukt blev tillgäng- andliga spännkraft ökar, så att de al- det är något annat än att tiga och lig för de indra att plocka.
la komma på höjden av sig själva, en försöka se intelligent ut, så är det ak- Utan att a m det gav han så i en så sällan beträdd höjd.
Det uppstår tivitet, en gärning.
Lyssnandet för- generös gest en bild av sitt generösa da någon är med, som äger nyckeln utsätter nästan talegåvor, när det, väsen.
Liknelsen från hasselskogen till allas våglängder, genom vars när- som hos Honorine Hermelin, är så- kan tåla att fullföljas ett stycke.
Hon varo allt det blir förnimbart, som an- dant, att det blir talaren en hjälp och plockade icke av nötterna och lade nars korsar sig ljudlöst mellan män- en kraft.
dem i de andras korgar, det gör inte niskorna.
Men m e n än det behövs, Vi äro förbjudna att skriva något en rätt lärare.
Än mindre knäckte nämligen någon, som lika väl kan kas- med anledning av denna födelsedag, hon dem, hon bjöd blott på dem.
ta ut den tändande frågan som ge som firas milt i Medborgarskolans gjorde dem uppnåeliga.
Hon valde det snabba svaret, den träffsäkra de- första höstkurs, Brittsommarkurs.
de mogna och de bästa, hon hade in- finitionen.
Men Tidevarvet måste vara olydig gen ärelystnad att plocka skogen ren, Att denna kraft finns som medel- av den särskilda anledning, att det hon vet att invänta mognandets punkt på Medborgarskolan är för- står i en stor tacksamhetsskuld till stund.
klaringen till dess trollmakt.
rektor Hermelin i hennes egenskap av En person berättade en gång, om lyssnare och talare, medarbetare och På Honorine Hermelins fyrtioårs- av dess dag känner j a g lust att offra henne ett besök på en stor gård med många läsare.
Icke ett en av mina fördomar nästan upphöjd syskon, som varit så ovanligt artiga hundrafemtio har gått henne likgil- till princip ..
Jag har haft en fördom mot varandra.
Jag visste d i genast tigt förbi, hon har icke låtit av mot pedagogens yrke.
jag har nästan att det fanns endast t v i gårdar att att intressera sig, att diskutera gjort oläraktighet till m princip.
Jag välja p å Ulfåsa eller Gripenberg.
fram de synpunkter som lagts har aldrig trivts i en skola, f ö r r än Denna hänsynsfullhet, som övas även fram, att kommentera, att medarbeta.
jag kom till Medborgarskolan på Fo- av de snabbt bildade stora familjer Det synliga medarbetarskapet kom- gelstad.
M e n där är jag mer än gär- Hermelin, vilka avlösa varandra på mer, som v i ha grundad anledning att na elev, ja, d i r är j a g alltid elev, medborgarskolan, är nämligen vad hoppas, att bli särskilt flitigt i vinter.
rider må betraktas som en in- även om jag skulle råka sitta i kate- som mest utmärker det hem.
där Ho- dern.
Motsättningen elev-lärare är norine Hermelin vuxit upp, det &amp; ledning till detta medarbetarskap nämligen helt upplöst, och dess be- så det hermelinska tungomålet.
Detta men framför allt ett tack och en lyck: grepp täcka något helt annat och me- bör helst i sin sanna ursprunglighet önskan.
Det är solkiga och nötta ord, ra än vad jag anade p i mina fördo- studeras hor herren till Gripenberg tack och lyckönskan, men jag hoppar, mars mörka tid.
Det verk, som blir själv.
Varifrån det kommer, om att Honorine Hermelin märker.
att till under samskapande i en männi- från hans morfar, Peter Fjellstedt, de blivit tvättade och fatt rent omby- skogrupp, i vars mitt finner en inspi- eller från raden av adliga Hermeli- te, innan de skickas till hennes dörr.
rerande kraft, är osynligt och obe- ner, är ink gott att säga.
Kanske och att hon därför vill ta emot dem.
skrivligt.
Men ingen som varit med finns både en knivsudd sjörövare i Elin Wägner.
En besökande tittade en dag i redaktio- nens liggare och finn där en lapp, på vil- ken lästes följande: ” vi gillar inte en tid- " -, som framkallar och uppammar fi- endskap mellan könen. ” Den besökande sade: varför har ni klistrat upp det dar, ni kommer väl ihåg ändå, att ni ska upp- amma fiendskap mellan könen?
Tidevarvet har emellertid inte minsta lust att uppamma fiendskap mellan kö- nen.
Det vore ju en fantastisk samman- hangslöshet att ivra för fred, sammanslut- ning a h avrustning och söka väcka strid mellan de två stora makterna m i n och kvinna Min tidningen lever i en värld, dir en sådan kamp råder, om arbetet framför allt, om maktfördelningen, om formerna för samliv överhuvud.
Tidnin- gen har sina krigskorrespondenter ute.
Den registrerar lojala och berättigade me- ningsbrytningar, intressekonflikter av mer eller mindre svår art.
Den hoppas på en försoning och en kamp på gemensam front mot samhällsolyckor a h missförhål- landen.
Däremot kunna vi icke önska, att striden skall sluta med återtåg och för- ödmjukelse för någon part.
Därför söka v i också fästa uppmärksamheten på och bemöta direkta anlopp, vilka på grund av det ekonomiska läget så gott som uteslu- tande riktas mot kvinnans ritt och möj- lighet till arbete.
Underlåtenhetssynder rid besättandet av platser och r i d val ha vi också påpekat.
Sedan Tid Tidevarvets tillkomst ha vi ute- nummer Dessa På hemvägen från premiären av Till Damuskus på Konserthusteatern fick man se i n norrskenskorona, som flammade och slocknade och flamma- de igen M a n måste, efter den in- ställning man fått, genast tänka på Strindberg, som fyller den färglösa etern med mörker och ljus.
Damas- kur blev i Per Lindbergs gestaltning ett Norrskensdrama.
stillastående oför- åskådliggöras en vand- repriser, under många växlingar.
Vandrandet fick man i själva verket aldrig fram, men om- kastningarna, växlingarna, som kän- v. s. den åstadkommos Än var ett plan av scenen belyst, an ett annat, än i låg det i förklarat, i n i fördunklat ljus.
Detta är precis, slog det åskådaren, Strindbergs egen teknik överhuvud och i detta drama eller drömspel i synnerhet.
Det är en stiliserad skildring av en åldrande människas uppgörelse med sitt förflutna vid en vändpunkt i livet.
Tillvaron, det för- flutnas händelser, människorna, intet är i sig självt.
Det betraktande ögat ger dem liv, d i det riktas mot dem, ser ögat däremot bort, sjunka de ner i mörker och förintas.
Riktar belys- ningsteknikern ett vackert ljus på människorna, bli de sköna, är han ond och ställer dem i ofördelaktig belys- ning, b l i de fula, är han glad stråla d e i ljus, sorgsen mörkna de som svampar n e r till giftblått.
Det har aldrig slagit mig så starkt som denna kväll.
vilken belysningstek- niker Strindberg är som kvinnoskild- rare.
Det vill säga.
han skildrar dem ju icke, han lägger dem under sitt ljus, icke f ö r att studera dem, utan för att glädja sig åt hur vackert de ta sig ut.
Han inbillar de fattiga stac- karna, att de äro självlysande för att sedan håna dem för högfärd.
Eller han hopar sitt mörker p i dem, så an man tar dem för avgrundsandar in i hjärteroten, men ilet behöves bara att en ny oprövad kvinna kommer in och med henne kärleken f ö r att ljuset skall växla, och man skall se, att även ondskan var en belysning, som går att flytta.
P i det stadium.
d i Strindberg skrev (Forts.) men enstaka åtgärder samt deras generel- la sätt att se på kvinnorörelsen.
Det är ungefär som om m fotograf skulle fram- kalla en järnvägsolycka genom att fram- kalla en plåt med olycka på Det vet nu en ganska stor krets av män- niskor, både de som läsa a h icke läsa Ti- devarvet, att den är en fanatisk manha- tare.
Men ingen påtalar att under tiden pågår ett ständigt uppläxande, grälande och förlöjligande av kvinnorna i pressen, inte bara som intränglingar i samhällsar- betet, vilket vore förklarligt men såsom bärare av kjolar, såsom kunder, såsom försäljare, såsom unga, såsom medelålders, gamla, såsom hyenor såsom lösdrivare.
Det finns visst många andra röster och melodier i den stora symfonien.
Ibland blir kvinnorna överskattade och gjorda för mycket av, ibland profitera de av överseende a h ädelmod.
Men hur stark denna melodi år, hur kraftig suggestion som övas direkt a h indirekt, det märker ingen.
Det fattiga gensvaret, det tar däremot väldiga proportioner.
Dessa reflektioner ha närmast utlösts av en rubrik i Kristianstadsbladet: Förföran- de sedefödärv bland vår kv kvinnliga ung- dom.
Vad nu?
Hänge sig skolflickor, stude- rande, självförsörjande och unga hustrur åt lösaktighet?
Nej, men kanslirådet von Koch har understrukit de prostituerades förkommenhet för att motivera tillstyr- kandet av hjälp- a h tvångsåtgärder mot dem i broderns förslag Rubriken är icke hans, men den snabbtänkta redaktionen har läst ut detta, och diskussionen om lösdri- varlagen har litet varstans urartat till en diskussion om kvinnans sedeslöshet.
Och då är egentligen det fenomen man Devinez.
Klasskamp i vetevärlden Nu går det för långt.
En av Svart på vitt Förbudets fall.
vårt Lycka till i kampen.
Dagens stora sensation är förbudets fall Plötsligt höjs en röst och uttalar ordet.
lagstiftningsnit tillsatt kommitté, som i Norge.
Det i r dess mera sensationellt som ling.
legat människorna på tungan som det kom oväntat.
Sju år har förbu- utan att det blivit sagt Signaturen Va- går under namnet lyxnjölskommittén har kommit med ett betänkande, som det varat ah nu ha motståndarna större gabonde i Dagens Nyheter bröt tystnaden går ut på en straffskatt av 4 öre pr majoritet för tin nej in förbudsvännerna och gav uttryck åt harmen över ” Fäder- förut hade för sitt ja.
neslandets ” tillvaro a h fördärvlighet Fä- kg.
för lyxmjöl.
Vad är lyxmjöl?
Med anledning av utgången har det derneslandet som hör till den otillåtliga Det är mjöl av antingen enbart vete sjungits ja vi elsker inte bara utanför tid- sort av tidningar, som leva på skandalhi- eller av en blandning av spannmål, i ningslokalernas anslagsfönster i Oslo utan storier osanningar och ovärdiga skildrin- vilket vete ingår Tidevarvet och torpflickan.
Svenska Dagbladet anser att Tidevarvets gen är ett allvarligare tecken till den mo- dem.
kvinnans dekadens in de korta kjo- larna, och det var ju ändå väl.
Det ga- par enligt tidningen ett svalg mellan ou och Runebergs Torpflickan.
Ja, det gör nog så men var hon så intresserad av fosterlandet i och för sig?
Torpflickan var som bekant så känslig för sin mans heder att hon beslöt taga sitt fäst- liv d¨å hon upptäckte att har var desertör Hade fosterlandet varit det främsta för henne, även i våra tidningars spalter Någon gar, har på ett uselt sätt missbrukat rät- då skulle glädjen över truppernas välför- Antingen utmalt egentlig grund till att glädjas över frihe- ten att göra sig hörd bland andra röster.
hållande i dot hela a h den lyckliga ut- som understiger tens och förnuftets seger finns dock kanp- Den avsky och förargelse över denna tid- gången av slaget samt känslan av att lan- med minst 80 % BY blandningens vikt till en prcentsats, past Man har lärt att de alkoholistisk ning.
som väl funnits hos alla människor det behövde henne ha förhindrat denna 68 % av den förmalda spannmålens anstuckna som skulle stödjas och befrias med något förstånd bli genom det utta- vikt eller också till renheten är över- från frestelse genom förbud, betacka sig lade ordet med ett slag verksamma a h handling av förtvivlan Svenska Dagbladet vågar instämma i en lägset vederbörliga mjölprovtyper.
Vad är meningen?
Att göra efterfrågan på svenskt ve- te större och minska importen.
Gott och väl, men med vad rätt inför man klasskampen i vetevärlden, med vad rätt lägger man sig i vad svenska fol- för hjälpen.
Man har lärt att det inte omsättas i handling.
” Arbetaren ” tar på landsortstidnings påstående, att det fanns bara är den lätt tillgängliga yttre frestel- allvar upp kampen genom att dag efter riksdagsmän, som röstade för sen, som förorsakar missbruket, ty fres- dag i sins spalten återge yttranden av per- nedskrivningen av försvaret.
trots att de telsen att söka en tillfällig livsstegring ge- soner som representera organisationer och innerst erkände, att landet behövde det i dess gamla skick Om Torpflickan levat nom alkohol ligger djupare än så.
Det är kårer av olika slag Omdömet är enhäl- nu och varit förlovad med en av dessa naturligtvis inte en obetvinglig längtan ef- lid: Fäderneslandet måste kraftigt bekäm- frisinnade riksdagsmän, skulle hon med frisinnade ter brännvin som drivit en halv million pas, förintas, ’ a h människorna befria sig sitt temtemperament givetvis önskat sig dö- ket köper för vete?
Skall inte varje land få odla de ve- tesorter S O m bäst passa för dess för- hållanden, och får man inte längre inom ett land odla vete allt efter jor- dens beskaffenhet?
människor att rosta för det allvarliga ste- från att utsattas för dess osanningar och den Men det kunde också tänkas, att hon w~ som förbudets upphävande ugör.
Det förråande tal w i t förlovad med en man, som lärt h a - är äcklet över lagöverträdelserna över det När man läser Arbetaren blir man skam- ne att den största hedern för hennes fäst- evinnerliga grälet om och diskuterandet sen först Det är inte rekommenderande man a h hennes land vore att arbeta för omkring spriten, det är också ekonomiska att man låtit ria förargelse ah sitt ogil- att befria världen från militarismen Om lande förbli undertryckta.
Nog ha de han då sveke detta ideal och exercerade i synpunkter.
av byråkratiens Men det är väl inte något glädjande i flesta haft någon slags aning om att Fä- stället för att krigstjänstvägra borde hon Åter ett utslag framfart, denna gång, i form av en provtypskommission med en stab av kontrollörer.
Man har anledning förvåna sig över att en socialdemo- krat biträtt förslaget, men det beror kanske på blotta namnet lyxmjöl, ty lyx skall beskattas.
Namnet är väl funnet, ty skall man kunna smuggla in det pretektionistiska systemet med tullar och allt, så skall det vara under namn av lyxbeskattning.
Men sam- ett folk misslyckats i att med ett kraftigt tag lyfta sig själv i hå- ret.
En nederlag förblir ett nederlag även om man erkänner det.
Det är naturligtvis en långt värre ställ- ning att ha haft förbud och upphävt det ah för sig att __ att aldrig ha haft det Si tillvida ha vi anledning att glädjas att vi inte hunnit komma i läge Det skulle antagli- gen gått likadant hos oss.
Vår överklass skulle inte haft mera vördnad för än sprit- derneslandet genom sin ton ah sitt inne- också Det sörja är ju sig inte till här döds frågan om några håll förverkat rätten att vara till.
Men privata Torpflickssorger utan om en tid- man har inte kommit på den tanken, att nings politiska uppfattning Tidevarvet, det skulle vara möjligt att få den avskaf- som nu i tre års tid arbetat för att ge fad.
Man har som vanligt givit sig till skäl för sin övertygelse att det riktigaste tåls med vad de oförskämdaste behagat oss vore att gå rakt på avrustning, kan icke väntas sörja vid de dödsdömda r- företaga sig och inte upptäckt, att det ack- mentenas sista manöver Vi kunna icke så kan finnas styrka på den andra sidan hjälpa om v i r ärliga övertygelse, ärligt I- om dess företrädare förena sig a h (I sig d stöter någon av dem.
som ännu tro- uppgiften före att driva sin vilja igenom.
på vår krigsberedskap som et värn för I Arbetaren ges uttryck i t friska för- vår kultur Vi bedja dem blott att gå di- för hoppningar att med m effektiv bojkott få manhanget får den svenska allmänhe- lagstiftningens helgd, a h det skulle int * Fäderneslandet ur världen De socialisti- ten klart för sig i händelse förslaget gått lättare hos oss att uppfostra en ung- ska ungdomsklubbarna ha en gång förr skulle tillämpas, med resultat att brö- dom, som visste av ingen synd, inga be- med framgång bekämpat smutslitteraturen.
det bleve väsentligt dyrare.
Vi ska går frestelser, inga förbjudna fröjder i Arbetarnas Bildningsförbund tar upp kam- hoppas att allmänheten icke låter lu- Bacchus Nu ha vi sluppit detta fjasko pen mot Fäderneslandets förödande infly- ra sig tande Genom fackföreningarna bör en Men vårt alkoholspörsmål är icke löst med verksam bojkott av cigarraffärer kiosker, Brattsystemet.
restauranter, där tidningen föres, kunna Obligatorisk uppfostran till nykterhet komma till stånd Den solidaritet, som h i t pekas på, är fullständigas av bättre sed i hem- met.
Ungdomen bör inte bara ställas in- imponerande Man blir så övertygad av uppmuntrade, målmedvetna förslag för drinkarens fettvanlade lever.
Den till kampens ordnande, att man nästan bör få klart för sig vilket handicap i li- glömmer att man också måste göra något vet dryckesvanan är ah vilket försprång själv oberoende av vilken organisation den har som kan hålla alkoholen kort eller kår man tillhör Sig själv måste man Detsamma gäller ju för nationerna Den ålägga att utrota vart spår av Fädernes- sensations- bildade ungdomen kanske skulle kunna landets anda ur sitt hjärta lystnad skvalleraktighet orena fantasier, finna utlösning för sin patriotism genom att avund och samvetslöst förtal Så länge vi gå i spetsen för sådana goda seder, som i hemlighet tycks det är intressant med gjorde vårt folk mera konkurrensdugligt skandaltidningar, är det inte bara Fäder- folken neslandets fel att det finns till.
måste dessa bland rekt till källan d % de vilja fälla ett m- döme om våra åsikter a h icke uppröras efter anvisning av Karlskornatidningen el- ler Svenska Dagbladet
Längs horisonten En rolig bok Sigfrid Siwertz: Det stora varuhu- Bonniers.
Kr.
7: 50.
Ett märkligt dokument.
rule, självstyrelse.
Förbundets manifest Svenskt original - rolig bok är en Paneuropeiska rörelsen har fått ett be- kunde precis lika gärna använts mot kej- sammanställning som tyvärr är gan- tydelsefullt stöd a h belägg för riktighe- Ur Wilhelm på sin lid.
Det protesterar ska sällsynt i vårt tungrodda land.
ten av sina satser genom ett märkligt upp- i d e bara mot att landets egna män hållas set.
Läsaren får vanligtvis lov att Upp- rop, som utfärdats av ledande bank- a h bringa en större p o r t i o n tålamod än affärsmän i Europa och Förenta staterna.
vad författarens behövt.
De klarlägga med all d a pondus, varav Men S i g f r i d Siwertz tillhör de lyck- de äro mäktiga att en handelspolitik i liga undantagen härvidlag.
M e d liv- världskrigets anda, som går ut på att se- ligt ingenium och rapp stil ger han oss na a h hindra grannarnas handel, är orim- genomsnitt av moderna människors lig och ruinerande.
I själva verket beror liv och tankar, som äro slående i sin mitt välstånd på grannens och det helas sanning.
Han f y l l e r verkligen en dik- välstånd på, att livligare cirkulation, mer tares kall i det han förmår avvinna liv och rörelse inträder på den avmattade intresse ur det mest vardagliga, som världsmarknaden.
annars går oss spårlöst förbi.
Kan Den klara frihandelns principer alltså.
man i själva verket tänka sig en mera Men ett Europa, som brutit ner sina tull- banal och ytlig värld, än den, Siwertz gränser, har därmed brutit ner ett väsent- för oss in i i sin senaste bok, ” Det ligt hinder för sin enhet.
Erkännes det stora varuhuset ”.
Sidentyger, yllety- ofrånkomliga sammanhanget p i det eko- ger, klockor, leksaker, kläder och alla nomiska området varför skulle man då andra livets ytterbehör - och allt hålla på de politiska motsättningarna och detta handhaft och utbjudet av män- de ömsesidiga rustningarna?
niskor, som av sitt yrke drillas till Den, lom åstadkommit detta upprop, är att visa så litet r o m möjligt av sin en äkta engelsk idealist i en nationaleko- egenart och sin själ.
Det behöves för- noms skepnad, sir George Paish.
År 1921 visso stor konst och en god portion förkunnade han med sällsam blandning a v av ” den store humor ” för att få fram eld och modfälldhet sin övertygelse på musik ur det mekaniska rassel som Fight the Famines glest besökta möten.
behärskar denna värld.
Sigfrid Si- År 1923 för ett visserligen stort men obe- wertz har lyckats därmed.
rört parisiskt auditorium, inställt p i Ruhr- Med sin ordkonst förlänar han Ya- aktionen.
I dag har hela finansvärlden ruhusets rika skatter ett romantiskt skrivit under hans upprop.
skimmer och försätter oss i den be- Hur hade det varit, om sir Georges hagliga stämning en stockholmare kan Paish väntat tills i dag, tills tiden var erfara en skyltsöndag f ö r e jul.
Ännu mogen, som det heter?
mer intresse avvinner han den proto- typ av massmänniskan, som vi med ett fult o r d benämna ” knodd ”.
Den nya andan i Elsass-Lotringen.
* borta från de högre ämbetena.
Vi vilja styra oss själva, säger manifestet, efter la- gar, som passa för oss.
Vår kultur.
vårt språk, våra traditioner.
vanor och åsikter böra främjas och skyddas p i alla områ- den.
Elsass-Lotringen är t i l l för dess be- folkning - låt vara inom Frankrikes grän- ser.
Enligt denna uppfattning skulle varken Tyskland eller Frankrike ha rätt i den bittra fejden om dessa områden.
De t i l l - höra varken Frankrike eller Tyskland, de äro något tredje, något nytt.
sig själva Denna stämning tyckes vara ett tecken till att en sammangjutning av tyskt och Kemal Pascha kanske dock har någon v. franskt t i l l en enhet är möjlig och redan Koch i reserv för förefallande behov.
kommit i gång.
Detta folk.
som omväx- lande ropat leve och ned med åt olika herrar, söker finna sig själv a h dir- Indisk politik.
med lösningen på den gamla frågan vart En engelsman som rest hela jorden det hör.
runt utan att finna något nytt eller märk- - Sin fiendes arvtagare.
Den makt, som leder människornas öden dit d e icke tänkt sig, låter dem ofta få överta sin besegrade fiendes verk, och föra det vidare.
Bland det republikanska par- tiets ledande män i Amerika som krossade Wilson och det demokratiska partiet, just ö värdigt, förklarar i Time and Tide, att han blott en enda gång blivit ordentligt för- vånad.
Det var i staden Durban i Syd- afrika vid ett möte, arrangerat av de syd- afrikanska indierna för att protestera mot regeringens nya antiindiska förordningar.
Den som känner till Gandhis historia vet.
att han förde en hird kamp för indi- för att de gått in för Nationernas för- ernas medborgarrätt i Sydafrika och seg- bund, var också f. ministern Hughes, den rade genom att organisera dal passiva framstående juristen a h politikern.
Han motståndet.
Denna medborgarrätt har kunde inte ens tåla Coolidges hållning mot emellertid senare blivit utsatt för nya an- Europa, därför att han inte ville vinds grepp och mot dessa protestera nu indier- helt ryggen längre som Harding gjorde.
na.
Att det sker i Gandhis anda, fram- Zabern är en liten stad i Elsass Där varför han avgick som statssekreterare, då går av den häpne engelsmannens skildring: Jag såg 4,000 indier stilla som vatten tilldrog sig hö ten 1913 den bekanta Za- Coolidge blev president.
Och nu har Hughes, sedan förhandlin- strömma in i den stora lokalen, på parkett, bernaffären.
En preussisk gardesofficer knuffade omkull en halt skomakare, som garna avslutats om Amerikas gångar.
En hinduisk, en inte nog hastigt makade sig ur vägen för till Haagdomstolen, blivit dess amerikan- parsisk, en muhammedansk och en kristen Han anser säkert, att talare bestego talarstolen och bådo i tur hans gudomliga fötter.
En annan man vå- ske representant.
gade skratta åt löjtnanten och blev häktad.
det är något helt annat och mindre förplik- och ordning för sydafrikanska regeringen Det proklamerades belägringstillstånd i tande än Nationernas förbund.
Men vad att dess förstånd måtte upplysas så att den staden, och hela affären väckte ett oerhört är Haagdomstolen annat än ett annat ut- icke utrotade rättfärdigheten från jorden.
uppseende, allra mest då det sedan blev tryck för samma övertygelse om världens Därpå sjöng ett litet sångarpar, en gos- varuhuset Från ovan skildrar till nedan han i det ” knod- stora darnas ” värld.
Den lille jude- gubben Goldman, chefen, vars verk nästan växer honom över huvudet, den flotte souschefen Asklöv, den livliga och koketta modefriherrin- nan och hennes blyge tillbedjare, ur- makaren från söder, var och en får sin historik och upplever sin li a ro- man, skickligt och roligt varierad ef- ter typen Så groteska synas oss fi- krigsrätt och den övermodige löjtnanten samhörighet?
Välkommen till Europa, mr frikändes med glans och fick en order av Hughes.
gurerna att börja med, att d e bäst kejsaren för sin bragd mot skomakaren.
Den bittra tyskfientliga agitationen fick stark näring ur denna händels2 och elden från Zabern brann ännu, d i världskriget bröt ut.
Världen fann Elsass på Frankri- kes sida, som Tysklands fiende.
i detta samma Zabern, berättar the Na- tion, har nu upprorsfanan höjts mot det franska regementet, lom ännu icke är tio år gammalt.
Man är missnöjd med den franska styrelsen, såsom man var det med den tyska, och missnöjet har fått röst i att öka e f f e k t e n?
en tidning Framtiden, som proklamerar Huvudintrycket av boken blir den, att världsaspekten ljusnat i författa- självständighet under fransk överhöghet som politiskt m i l för Elsass-Lotringen.
rens ögon på den sista tiden.
Han ser är nu landets mest inflytelserika tid- lika skarpsynt som förr men ej lika ning, a h utkommer på tyska.
Dess entu- mörkt på människorna och tingen.
siastiska läsare ha slutit sig samman t i l l Satiren ofta vika för humorn.
Jag ett frihetsförbund för vinnande av home känner en ung idealist, som efter läs- skulle passa i ett karikatyralbum, så mänskliga när vi f ö l j t dem till slut, att v i känna igen oss själva.
Som en skickligt avvägd bakgrund till dagsljusets glittrande marknad, få vi också en hel rad nattliga scener och mörksens gärningar.
Nattvaktens ronder, stöldhistorier och tjuvjakt, självmord och eldsvåda, allt detta är nästan för skickligt arrangerat för att verka sympatiskt.
Är det ditlagt för Den f s ~ ningen av Siwertz ’ s mästerverk " Sc- lambs ”.
ännu bergtagen under för- fattarens fascinerande konst, rusade tillvaro, så full av mänsklig ynkedom och uselhet.
D e t skall han ej behöva göra efter läsningen B Y " De, stora va- ruhuset ”.
Elsa Wilkens.
* estrad, se och en flicka, en sång med Det var var i på en enformig, sorgsen melodi.
allt, så försvunno massorna lika ljudlöst som Turkarnas nya äktenskapslag.
d e k o m m i t.
tanken ut, att de politi- Det turkiska parlamentet har antagit en ska partierna hos oss skulle använda den- dan na form för att påverka t. ex. regeringen schweiziska.
Muhammed är avsatt som Ekman, så förstår man den blaserade eng- lagstiftare, det duger icke längre för en elsmannens häpnad.
turk att ha fyra hustrur eller att skilja sig från dem utan vidare och utan förebä- rande av skäl.
Nu skola skilsmässor avgö- citat.
ras vid domstol, a h man och hustru ha .&amp;+ citat kanske skola åskådliggöra därvid samma rättigheter.
Brott mot den svalget mellan Fänrik Ståls tid och vår.
Vi nya lagen straffas med fängelse upp till välja den omtalade Torpflickan, idealet fem år.
Giftermål ingås inför borgmästa- från vilket vi förirrat oss.
ren, alldeles som has oss och brutalitet, Det är mitt i brinnande krig, aftonen otrohet, bristande försörjning äro skils- efter ett slag.
mässogrunder.
Polygamien är alltså icke Och solen sjönk och kvällen kom, den legaliserad längre, återstår att se om tur- milda sommarkvällen, karna i stället skola i l lösdrivarbekym- Ett sken av mattad purpur gjöts kring mer, som de hittills varit förskonade från.
bygderna och tjällen.
Från dagens mödor glad och höll en skara lantmän h a.
De fyllt a värv, de vände nu till sina, ny äktenskapslag, som är kopierad på m dyrbar skörd den gången, fientlig krigartrupp var nedgjord eller fången.
S i en modern Runebergs visioner av kriget.
Vi ha lånat den ur senaste numret En djärv av Clarté: Jag upptecknar den kemiska formeln ICH CI:: CH), As.
Jag konstaterar: levisit.
Jag konstaterar: krigsrustningar i alla fem världsdelar.
Allt för plump U r den, avrustningssvindeln Jag känner till den hemliga meningen vid färgberedningsfabrikerna.
Natten igenom stå de där: jättearsenaler för tillverkning av giftgas Jag konstaterar: att de stridsmedel som i det avgörande ögonblicket skola komma till användning, äro oerhörda.
Flygmaskiner bli redskapen, mikroskopiskt osynliga skott genomkorsa massmördande rymden.
Jag konstaterar: till längesen överträffats.
Kolonialvirrvarr - ett tungt krigsmoln närmar sig Styrda långt bortifrån genomkorsa de, beskjutande varandra, gasträsket, tätt bestrött med giftig dödsdagg.
I bakgrunden städerna: farsoter, vansinne, miljondöd.
Också där falla krigsoffer miljontals på produktionsplatsernas slaktbänkar.
Var finnes här en trösk I för torpflic- kan?
Runeberg är en stor skald, men det är sorgligt att v i leva kvar i hans föreställ- ningsvärld.
Ett norrskensdrama Backstugans historia bönderna åt sig själv och fåren Dessa delades upp i 29 fårfällor, av vilka var och en kunde passas av en familj.
Till Damaskus när han prövade m Särskilt brutal var utdrivningen på År 1825 voro således på detta enda gods 15,000 brödätande människor er- ny metod att lösa tillvarons problem ett gads.
som tillhörde hertiginnan av genom att söka lägga sin ande under Sutherland.
Hon lät mellan åren 1814 satta av 131,000 gräsätande får.
Senare, när ullen i den engelska - 20 driva bort 3,000 jordbrukande trons lydnad, hade han upptäckt det- familjer eller 15,000 människor från industrien ersattes av bomull, blev ta, att det varit endast i hans egen sina egendomar för att förvandla också fåret överflödigt.
Och efter- uppfattning kvinnan varit frälsare, marken till fårbete.
Bönderna ville hand förvandlade godsägarna landet ängel och demon.
Vid slutet av hans inte lämna gården; enelska soldater till djurparker, av vilka somliga nå upp till 100,000 tunnland.
Av sådana långa erotiska bana, äro kvinnorna måste komma in och hjälpa den höga åter en ofärgad, opersonlig massa, frun.
Med påskruvade bajonetter väldiga inhägnader finnas ännu 130 drevo de bönderna från hus och hem, i Skottland Det har behagat Skott- som de böra ha varit för den oerfar- ut på landsvägen bland tiggare och lands patriotiska lorder att ersätta ne vid dess början Men det är just pack, om det inte som en särskild nåd lantbefolkningen med vilda eller h a l v denna relativitet som Strindbergs ef- anvisades dem en usel jordbit nere vilda djur.
Så fruktansvärt barbarisk tersägare icke upptäckt, det har nog vid standen, där ingen velat odla kan den privata äganderätten te sig i ett civiliserat samhälle och detta med kvinnorna fått veta av.
Man blir bet innan en För den jorden fick nu hertig- den bästa rättsskipning bakom ryggen rund arrendesumman, om man vill hos Strindberg lära nå- da rövade hertiginnan av och utan att lagen kan kröka ett hår got om kvinnorna, men han vet Sutherland c:a 750,000 tunnland från på dess?
huvud.
allt om sin manliga reaktion mot Den som nu reser i Hög-Skottland kan tillryggalägga mil efter mil utan dem.
De själva bli ofta alltför illa berörda för att lidelsefritt lära de ur beroendet av diktaren och belys- att upptäcka en människoboning.
Ute upptäcka i sin tur icke den ningsteknikern.
Han fanns, när lju- på slätten ligger hjorten och vänder sin kungliga krona, tuggar långsamt ske Mefisto, som tittar fram mellan set slocknade.
Han var verklig Jag kan icke förstå, varför han i på fodret och ser bort över de värsta raderna, sägande: här är dömd till evig vila.
jag orättvis, här motsäger jag mig, domstolsscenen skulle anger av en Hjorten och godsherren äga alltsam- här skriar jag och rasslar i bojorna hop Döderhultgubbar.
De voro myc- lite mer än käligt, men det gör jag ket lustiga, men jag har icke lust att mans.
Men när du rest nigra kana en djup och dal tåget längs plötsligt Loch Eil, svänger då ser in för att iag är arg, och för att jag är le patetisk.
åt denna Hela scen.
skuldproblemet Därtill är den rullas för i timmar konstnär, som ret, att man måste för- upp, visserligen blott efter en enda du borta på den motsatta stranden en enkla och mils med starka färger.
I Till Damaskus äro kvinnorna för linje, den erotiska Den brottslige vi- r a d elädiga med en fläck utmattade och förädlade för att grä- sar på sin tillskyndare, och denne på är berg och sten.
la med Den Okände.
Och han grä- den som förförde honom, och här är Där bo efterkommande till dem, som blevo drivna bort från den goda lar heller icke med dem, inte ens när varannan man och varannan kvinna i jorden till djurens förmån.
Det vil motsats till motiveringen för von säga, det är de fattigaste bland dem misslyckats det sista tredje att börja patetiska om igen försöket med en lösdrivarlag som endast känner de som inte kunde klara biljetten dem, ny kvinna.
Som motspelare i dialo- till kvinnans skuld.
Till slut har man havet till Kanada.
Låt det bli torka, gen har Den Okände fått Frestaren, hunnit tillbaka i tiderna till Eva och så att kornet vissnar och potatisen från henne till ormen, men sen hej- slår fel!
Då ha de ingen annan råd ” en skeptisk gentleman som sett li- dar man rig; * far ormens orsak ah in att åderlåta kon pa så mycket blod som den kan undvara.
Av blodet laga dra sig som vet ”, tillbaka icke i kan gilla och beslutet som att ler skapare.
Även frestaren har blivit de en pudding, som mättar husets åt hans högstämda ögonblick.
Han och man tror på hans sorg ö v e r att ha förlorat sin renhet, Men hungrande munnar.
I sådana onda ti- tyckes också skapad för att avvärja det befarade löjet över omvändelsen.
när han vill ge exempel på renheten Författaren anlägger moteld mot kri- av sin gosserenhet genom att berätta, tiken, om den vill svedja honom, skall a n han av blyghet för sköterskorna (Forts,! !.
sid.
I.)
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
förut.
strindberg- tåget, milvitt.
kojor Kochs klostret frestad ~~ " endast bytte linne i en mörk garde- rob, då tror honom icke den, som är van att byta skjorta på pojkar och vet, att det dröjer länge, innan de få aning om fikonlövets mening och nöd- vändighet.
Tredje delen av Till Damaskus och dess uppförande i Stockholm kunna läggas under många andra synpunk- hållning.
Framför allt bör ju den miss- verkligheten anmäla indig- terna i dramat, som behåller sitt eget nerade protester.
Men när regissö- väsen under alla belysningar, om vil- ren så starkt understrukit just dikta- ken man minns vad färg han hade i rens suveränitet, blev denna bild den den finna marken avbränd av Frestarens sarkasmer.
Hur svårt det måtte ha varit på den tiden för ju- darnas rädslas skull att bekänna en tro Strindberg åberopar in utom Frestaren m rad av lysande exempel stora män som bytt åsikter och till vilkas verk världen ständigt skiftar Det är en en underlig motsägelse i det handlade sig självt.
det är just förnekelsens re- förvlivande: människan som skapar presentant.
Frestaren Att det blev sin egen värld omkring sig.
Inte ens så kan i viss mån bero på figurens klostret, som är slutmålet för vand- framställare, den norske skådespela- ringen, tyckes stånda tryggt ovanom ren Ingolf Schanke, som tvang sip ut ljusspelet.
Den stora Vissheten har Vandraren är icke framme vid Da- maskus oberörd liten Deras ägare togo blodet i brist på an- nan föda.
Också här är stugans typ densam- Befolkningspolitik som skön konst.
ma som hemma.
Fattigare Kon kan ingen sluttar starkt spän- kända Stockholm gästas för närvarande ner klövarna för mot att sjön inte halka.
Några av den talarinnan Lady Emily Lady Lutyens, som under sin Stockholm håller föredrag över engelska tunna kärvar spegla toppen i vattnet.
Lutyens med spjut och lans drivit baklänges flera olika ämnen, har gjort sig bemärkt ut ur samhället.
En stör fill.
och de som politisk talare genom sitt arbete för störtas i svältdöden.
De ha dagligen för sina ögon en oöndlighet av god en spade.
Indiens självstyrelse (home-rule) samt ge- nom social föredragsverksamhet i de flesta delar av världen.
Lady Lutyens presenteras för den sven- Och det kan man försvara - ock- ska allmänheten såsom dotter till förre så här i landet - att 12-13 godsher- vice-konungen av Indien earlen av Lyt- rar kunna äga det mesta av ett helt ton, sondotter till författaren Bulwer Lyt- land, kunna kasta sin förbannelse på ton, syster till nuvarande guvernören av jorden och säga: Här mi intet korn gro!
Man sade om Attila och hans bäst, att varhelst den hade satt sin fot, ~ P växte I inlet gräs.
Man kan säga om den skotske godsherrn och hans häst att där de sätta foten gror ingen sad!
(Forts.) Bengalen samt till den kända suffragetten * - Constance Lytton som varit skildrad i ' Ti- devarvet.
Det tycks sålunda vara m sidig och intressant familj, S O har ~ både vice-konungar, suffragetter och världsbe- resta radikala talarinnor att uppvisa Bakom titeln ” Moderskap ”, The Call of the Mother, som var ämnet för Lady Lutyens föredrag i K. F. U.
M. i tisdags rymdes tankar, vilka i sin skenbara enkel- het a h självklarhet vore av genomgri- pande betydelse, om de förverkligades.
Det offentliga livet kräver kvinnornas insats.
De skola stå vid männens sida Men de få inte imitera männen och bli deras eftersägare De måste turens lag, lagen om man och kvinna!
De måste stå som moderskapets företrädere i samhället.
I moderligheten inte bara det fysiska moderskapet utan i den medfödda moderskänslan hos varje kvinna, når hon erkänna na- sin fullkomning Den största faran för kvinnorna består i det hänsynslösa utnyttjandet av deras kön, Den enda verkliga kvinnofrigörelsen ligger i att de vinna frihet för sitt kön, att råda över sin kropp Detta innebär den största strid kvinnorna någonsin käm- pat, men utan att de vinna den.
kommer rätt inte att kunna föra samhället framåt Kvinnorna äro i så mycket beroende av männen De äro ekonomiskt ofria; för många blir prostitutionen den enda mi- man *,, ss l+ man säger mannen inte kan leva monogamt fortsätter Lady Lutyens måste man ju erkänna att den prostituerade klassen är berättigad, och alla, både m % och kvinnor skulle då skän- ka den s i n aktning, nämligen som beskyd- dare av hemmens renhet.
Man skulle i sådant fall inte vara inkonsekvent nog att fördöma kvinnorna inom företeelsen gen - -
