# ID: svediakorp-per3311
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,066
# sentences: 282
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vårt större fädernesland Det sträcktes en bro Den första paneuropeiska kongressen Det var höstsöndag.
en strålande Längs ” Kärntnerringen ” fladd- rade Europas fanor i bro- splittring.
kamp krig samling, och det råd- de en babylonisk förbist- ring i den skara, som strömmande mot Wiens stora konserthus.
Men ödet var gynnsam- mare stämt mot Paneuro- pa än mot mig, Nykom- men från Sverige, med Tidevarvets legitimation i min hand, lopp jag från byrå till byrå.
Ingen bil- jett att få.
Alla press- kort slut - varenda plats slutsåld.
Folk hade tingat, stått i kö, - slagits om biljetter, Korridorerna vo- ro fyllda, dörrarna beläg- rade.
Paneuropa kunde ej klaga på bristande intresse.
Det gällde blott att ej ge tappt.
Jag sällade mig till några andra långväga journalister i samma di- lemma.
Genom våld och l i s t lyckades vi uppspåra att två press- kort ännu funnos aft få (återlämnade till följd av sjukdom).
Vilka av oss skulle bli de lyckliga?
Tiden var knapp.
De som kommit längst ifrån blevo de utvalda - Sverige och Spa- n i c ~ och minuten innan dörrarna stängdes, stodo vi ” innanför ”.
På estraden vid ett långt, grönt bord som sträckte sig över hela sa- lens övre kortsida, sutto representan- terna från 27 av Europas stater.
Framför var och en var dess fana i miniatyr.
Bakom dem alla hängde belyst av en strålkastare, Paneuropas fana: på blått fält, P " gyllene sol- med ett smalt rött kors i mitten.
Solens 28 strålar voro symbolen ’ för dess 28 stater.
Ljusen i salen släcktes, och från den väldiga konserthusorgeln ljöd Bachs fuga: Toccata F Dur Över 2,000 människor lyssnade ljudlöst F. d. österrikiske Bundeskanzler Seipel förklarade härefter kongressen öppnad den första Paneuropeiska kongressen i världen - ' - Det är mig omöjligt an gå in på de tal av samtliga representanter, wnl nu följde, - jag måste försöka göra ett sammandrag av vad som på den- na första dag blev sagt, såsom inled- ning och motto för den kommande kongressen Alla stora världskatastrofer skapa nya problem Vi stå milt i en sådan tid.
Problemen tränga sig på oss, pocka p i sin lösning.
Det stäckes I dessa dagar en bro mel- lan Frankrike och Tyskland, vars bärande ningen är fle.
Den riktar stomme är den fransk-tyska stålkartellen.
sig blott mot vår egen På den vandra nu mycket franska frans- tiska Det lig.
De ha till val att leva i ständig fred eller med periodiska krig Industrierna järn, kol, kali - gör redan sitt Paneuro- pa i egennyttig avsikt Nu gäller det aft skapa ett enhetligt Europa till allmänna utvecklingens bästa.
Den dag skall komma, då Europa har ge- mensam handelsrätt, gemensam so- cialpolitik och gemensamt mynt Men vi vilja inte bara ha ett ekonomiskt, vi vilja också ha ett andligt Paneu- - gått brit- sedan Ruhrockupationen, då folken lågo i imperiet, Ryssland oblodig men förödande fejd a h slungade I eller Asien, Richard Coudenhouve-Kalegri män a h tyskar med ett utpräglat Vater- gäller ej landsförflutet.
Och inte tre är ha mot Amerika, ansiktet på varandra de bittraste ankla- utan förbund gelser som ett upphetsat sinne kan utfun- eller vänskapligt grann- den.
Den gången föreföll det som om skap.
Framför allt: HA- alla förbindelser voro avbrutna så när som TET mellan Europas ri- mellan diamantsliparna på tyska sidan a h juveleraraffärerna på den franska Den- valiserande 30 stater må- na sterila lyxindustri till kvinnornas pry.
ste dö.
Paneuropa skall dande stod rid sidan av gott a h ont.
Jo, leva.
det fanns nigra få verkligt fria männi- Sist av alla talade den skor, vilkas tänkande var oberört av den allmänna stämningen, några t i vänskaps- unge Coudenhove-Kalegri, band tvärs över gränserna som höllo, det den geniale skaparen av var allt Paneuropeiska tanken.
Jag nödgas nu för min ringa del Han möttes av en brusan- medge, att jag den gången hade for de applåd som aldrig ville litet fro.
Jag stod upp till halsen i fa slut.
Här vill jag blott 1922 års träsk och såg inte 1926.
Jag vågade inte tro att i den ständiga segrin- inflika några ord om hans gen av hat och hopandet av bitterhet kul- person.
Hans far.
greve men skulle nås så snart och återgången Coudenhove-Kalegi, var ske så snabbt Jag l i t imponera för myc- österrikiskt legationsråd i ket på mig av den passionerade hatstäm- Japan och gifte sig där ningen.
Ingen passion är varkatig, inte ens hatets, som jag då ännu trodde på.
med en japanska.
Hos den Människans obeständighet kan stundom unge Richard mötas alltså vara vårt bekymmer, ibland blir dol vår två urgamla kulturer, Som chans.
17-årig gymnasist skrev När Ruhrkriget domnat av, när separa- han ett filosofiskt verk: Ethik och tisthistorien var avklarad a h fransmän- nen på dena punkt retirerat, när genom Hyperethik.
Han studerade filosofi, Dawesplanens antagande den akuta oros- filosofie doktor, men sedan kom anledningen kommit ur världen, då kunde kriget och drev honom från etisk till inte ens pressen hålla vredens låga vid k r i g e t filosofi.
Från tanken fill dess forna höjd Då var ögonblicket inne handlingen var 28 år när han för dem, som hela tiden arbetat på " m a - gande = " mänskliga förbindelser igen.
proklamerade sitt Paneuropa, Han Nödvändigheten, de tunga argumenten skrev böcker höll föredrag.
Han for från land till land, sökte upp diktare och statsmän, grundade en propagan- Nu fick den tala Och så småningom datidskrift en Union.
51 personer kom den kulturella förbindelsen mellan slöto sig till honom, det var allt.
Men länderna igång igen, inledd, det är mycket han gav ej tappt.
Trots skepsis, hån betecknande, av Einstein.
I hans kölvat- och löje arbetade han vidare Och i dag, 4 år därefter, står han vid det position betyder så mycket för opinionen.
Politiker, vetenskapsmän, föfattare, PI- första ernådda målet, konstnärer.
När man såg honom måste man dagoger, Det är kanske betydelsefullt att det um- ovillkorligen tänka på Viktor Ryd- gänget icke inskränker sig till dem som bergs: ” Zeus, giv släktet gosselynne, stodo ovan stridsvimlet.
Det är de gamla hoppfull håg och fantasi, då är träl- fienderna, som sagt bittra, orimliga och lögnaktiga saker om varann, vilka nu rå- domsoket brutet, då är världen stark kas.
Och det är så rörande när gamla och fri. ” Han hade något av ung- domens strålande övertygelse och fiender börja umgås.
Försoningens skim- ylle, blev den ropa.
Paneuropa måste först bli levande inom oss, innan det blir verklighet på världskartan.
Vi måste, som Aristide Briand säger, lära oss att tala eu- ropeiska.
Men det förutsätter att vi även kunna tänka och känna euro- peiskt Det hänger på vår livsupp- fattning om språken skall bli medel eller hinder i folkens förståelse av varandra.
Utom den kärlek som vi kunna och böra ha till vårt fosterland, måste vidgas.
Vi måste kunna gränserna ta vårt större fädernesland i bestitt- Han för en försoning hade alltid funnits, men ten följer nu så småningom hela det lager, mer förgyller även den vardagligaste samtidigt fullkomlig personlig öd- mjukhet.
Man har kallat honom en seldel öl med en f. d. fiende in med den realistisk svärmare.
Han verkade re- mest trofasta vän Det blir så rörande att ligionsförkunnare snarare än politisk bjuda och låta sig bjudas, man eggas till talare.
Människorna lyssnade till ho- man kan ta skulden till grälet på ädelmod.
ning.
Paneuropas mål är: En sade några få ord.
Klara, ekonomisk och politisk sammanslut- korta satser absolut precision.
Han ning av Europas folk på federativ bas.
talade fort, nästan tyst - och dock Dess huvudprinciper: hördes vart ord.
I) Fred genom skiljedomstol.
Paneuropa är broderlighetens sto- ra europeiska revolution.
Som alla 2) Minoritetsskydd 3) Frihabdel.
refolutioner innebär det en krigsför- - Idéen Paneuropa är ej blott en kon- struktion av en genial byggmästare.
den har samtidigt vuxit fram som en naturnödvändighet.
Naturligt växan- de parat med genial konstruktion.
Det frågas så ofta: " mot vem skul- le den paneuropeiska unionen kom- ma att rikta sig? ” Själva frågställ- klaring och tillika en fredsförklaring.
mot individens och folkens extrema egoism, som för småaktiga måls skull sälja och förrå- da Europa.
En krigsförklaring mot alla som vilja dra nytta ur Europas splittring (Forts. å sid. 4).
- En krikgsförklaring sig, när man vet, att det mötes PI protes- Björnstierne Björnsons dotter Dagny, numera gift med skriftställaren Georges ter Sautreau i Paris har vid ett Stockholms- besök i dagarna vinntat om denna lyckliga period i de fransk-tyska förhållandena, länge efterlängtad och förberedd av män- niskor, som i likhet med henne ha sitt hjärta i båda länderna.
Det är ofta i hen- nes salong som tyska intellektuella möta franska kolleger, och ju mera medvind denna rörelse får ju flera dras med in i Till och med Gerhard Hauptmann den anser tiden lämplig att komma till Paris.
För fem år sedan blev en grupp unga tyska pacifister utkörd, när den började återuppbyggnadsarbete i Frankrike.
Nu kommer en ny grupp in igen, denna gång för att plantera fruktträd i stället för de förstörda, och den blir ej utkörd.
De bå- da ländernas lärare mötas och börja revi-
Alladins lampa förmyndare.
Har hon icke fyllt 21 år torde det icke möta något hinder a t t de sörjande anhöriga utöva sitt för- Sammanfattning av kritiken mot det v. Kochska förslaget Den kritik.
som vi i denna tidnings spalter förut rikta mot det von Koch- ska förslaget till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhälls- vådliga gick i huvudsak ut på följan- de: 1) att förslaget ingalunda för- sökte komma själva prostitutionsföre- teelsen till livs.
2) att det administra- tiva godtycket, som så kraftigt vidlå- der vår nuvarande lösdrivarlag inga- lunda uteslutes enligt det nya försla- get, 3) att nya lagar icke böra stiftas förrän redan befintliga lagar visat sig vara otillräckliga samt 4) a n kostna- derna för en ny lag böra stå i rimlig proportion till, vad man kan ernå med densamma.
reagerar man emot denna samhälls- åtgärd.
Vi hänvisa till den stora röst- rättskongressen i Paris i våras som många talare.
Det and- hos 2,000 människor bör- mynderskap Vi ha även över många henne.
andra lagpara- grafer, rom ej till fullo utnyttjas, I jade g * vika.
Man viskade med - d- strafflagens i8 kap. 9 § straffas otukt ra och rörde sig otåligt, som skolbarn med avita kvinna.
Hur ofta händer strax innan lektionstimmen är slut.
Det det icke att sinnesslöa kvinnor f å var tydligt, att man bara väntade för att barn efter barn, men när händer det höra Coudenhove, som stod sist av alla pi väl, att straffpåföljd drabbar den programmet.
När därför mötets presi- dent anmälde en talare utom programmet, skyldiga barnafadern i Vi konstatera vidare att trots de på- märktes först tydliga tecken till otålighet, pekanden, som vi gjorde i kostnads- vilka dock övergick till ett mummel av frågan, man ej ens gjort något försök förvånade röster över hela salen - ” Herr att gendriva våra kalkyler, upprättade Kerenski ” hade anmälts!
Som ett sus ge- med ledning av reglementeringskom- nom salen flög frågorna: ” Är det verkli- mittens betänkande.
Vi beakta väl gen den Kerenski ”, - ” Kerenski från enhälligt uttalade sig för sedlighets- polisens avskaffande.
Visserligen ut- talade sig även kongressen för önsk- värdheten av kvinnlig polis.
men un- der diskussionen lär från flera håll påpekats att det ingalunda vore me- ningen att kvinnorna skulle uppträda den gjorda invändningen att då det som sedlighetspolis.
Vad redan skyddandet beträffar gäller socialt hjälparbete och att räd- har man blivit formligen förhäxad av da det uppväxande släktet, intet eko- nomiskt o f f e r kan vara för stort.
Men Socialstyrelsens siffra an 60 % av de en tid som vår, då sparsamhet står å Landskrona tvångsarbetsanstalt in- som första punkt p i snart sagt alla tagna kvinnorna uppgivit att de av politiska program och det ena efter andra kvinnor lockat.
in i yrket.
Det det andra av sociala välfärdsinrätt- ningar avvisas med den enda argu- Gent emot detta har lagens tillskyn- är nu alltid farligt.
att av en mindre mentering ” för dyr ” torde det inte dare invänt att vi utan skymt till be- speciell grupps förhållanden - här de kunna bortser från kostnadsfrågan.
vis beskyllt lagförslaget för att vara till tvångsarbete bortdömda sluta Det gäller att visa, att de fördelar, m förstucken reglementering, att v i sig till den större gruppens, de pros- som kunna nås med ett nytt lagför- icke behjärtat samhällets ofrånkom- tituerade kvinnornas i allmänhet mo- slag, stå i något så när rimlig pro- portion till kostnaderna.
tiga skyldighet att skydda såväl den tiv och omständigheter.
I alla större Under den fortsatta diskussionen manliga som kvinnliga ungdomen från utländska statistiker som sysselsätta har berörts ytterligare ett förhållande, den förförelse som det rådande och sig med denna orsaksforskning och vilket v i förbigingo med hänsyn till i tilltagande stadda sedefördärvet i så som omfattar mångdubbelt större ma- att vår kritik inskränkte sig till kvinn- vad som rörde prostitutionsföreteel- hög grad utsätter den för, att vi icke terial spelar förförelsen gen- sen, nämligen hela konstruktio- förstått att den räddningsverksamhet liga vänner procentuelt sett en högst nen av rättsförfarandet gent emot obetydlig roll i jämförelse med nöjer- dem, även vi på det varmaste ivra för in- som skulle falls under lös- genstans kommer utan tvång som yt- lystnad, njutningsbegär och dåliga lö- drivarlagen.
Med hänsyn till de be- tersta hjälpmedel och till slut att våra ner.
Förstår min icke här eller vill drövliga exempel, som hittillsvarande kostnadsberäkningar varit fantastiska.
man icke förstå, att den förmedlande erfarenhet givit p i det administrativa förfaringssättets godtycke, vilket herr Det kan dock icke undgås, att ge- lockelse andra prostituerade sägas ut- von Koch också kraftigt understry- nom detta lagförslag om det for- öva aldrig kunde komma till stånd, ker i sin motivering, synes det oss om icke å ena sidan den betalande vara ett kardinalfel, som vidlåder för- verkligas i sin nuvarande form - parten, mannen-kunden, ständigt be- slaget i dess helnet, att behandlingen prostitutionen skulle i viss mån lega- funnes villig att finansiera företeel- av de s. k. arbetsovilliga och andra liseras.
sen, och å andra sidan behov eller be- samhällsvådliga även jämlikt det fö- religgande förslaget skall handhas av Om en pros titu erad kvinna under gär efter pengar och nöjen funnes.
de administrativa myndigheterna och reglementeringens dagar iakttog alla Vi betona ännu en gång att de unga icke av domstolarna, vilka på grund polisreglementets föreskrifter hade männen skyddas ingalunda genom av sin organisation bättre äro skic- samhället intet att invända emot hen- borttagande av ett eller annat 100-tal kade att fylla rättssäkerhetens krav.
nes livsföring.
Enlig detta nya lag- prostituerade så länge den ständiga En lag måste vara så beskaffad, att förslag drabbas ej heller kvinna, efterfrågan finnes.
Däremot tillstyr- dess verkningar ej bli beroende av den som vanemässigt bereder sig utkomst ka tillfälliga handhavaren av lagen.
Vi vi livligt den föreslagna ändringen måste därför anse, att det försvar genom otukt, av lagen, därest hon har av strafflagens 7 och 8 §§, varigenom för v. Kochska förslaget som presen- f y l l t 21 år, icke är hemfallen till dryc- dels skyddsåldern höjer.
dels manlig teras i tidningen Hertha, där förf.
kenskap, icke lider av sinnessjukdom kommer i n under detta nöjer sig med att utan bevisning be- eller annan rubbning av själsverk- strida vissa av oss framställda samheten, e j heller förmedlar eller punkter i själva verket fäller den hår- Och så till hjälpen av de prostitue- daste dom över förslaget som kan främjar otukt bland ungdom under rade själva.
Vi ha pekat på den en- ger, d i förf.
formulerar artikelns 21 år eller är vådlig för allmän sedlig-, skilda hjälpverksamheten som vi an- slutord sålunda: ” Hur förslaget i hän- het, ordning och säkerhet.
Sitter hon se att stat och kommun böra under- delse det blir lag skall kunna genom- på sin rum och utövar i all tysthet stödja, men, säger man.
den svaga föras i praktiken, blir helt och hållet sitt yrke, torde del icke vara me nin- karaktären måste ha tvångets hjälp.
beroende på dem, vilka skola påtaga sig de nya och krävande uppgifter gen att ågärder skola vidtagas mot Detta kan vara sant men varför icke som förslaget innebär. "
henne.
Under reglementeringstiden använda sig av förmyndarlagen.
Den underhöll samhället en spanarkår med Gerda Kjellberg.
Ada Nilsson.
icke kan taga vård om sig och uppgift att utforska vissa kvinnors sitt, den skall ha förmyndare, icke m- sedliga vandel, den s. k. sedlighetspo- dast d i slarvet gäller pengar utan ' liren.
Den omständigheten, att lag- även fysiska och andliga tillgångar.
förslagets spanarkår kallas tillsynings- Och tillfälle kunde ju beredas den män och äro kvinnor ändrar ingen- hjälpbehövande prostituerade att i ting i princip.
Men mer och mer ångerns ögonblick begära sig under - - den i i i ~ skydd.
som Det hade varit lösa lyssnandet syn- Ryssland ”??
Och det var han Jas hade hört honom Petersburg och Moskva våren a h som- i i maren 1917.
Som i en blixt stod minne- na från den tiden för mig.
Jag såg ho- nom - omjublad av ett folk, som han löst ur dess bojor, och vars brinnande hopp och framtidsdrömmar förtroende- fullt lagts i hans händer.
Min trodde på honom trängdes att se honom.
Varje ord han sade bars av en kraft, som förde det ut till millioner människor och in i vart hjärta.
Ord, som, vart och ett, be- fruktade t i l l handling.
Och nu.
Det var hemskt att Y.
Han var som en, som dött och dock med sin kropp stod levande ibland oss.
Han såg grå ut, grå i hyn, grått hår, det var som om hans tal också varit grått.
Man hörde på honom, men inte med en tanke på vad han sade.
Det var vålnaden Kerenski, som intresserat ' s % &amp; så som man ser på ett historiskt minnesmärke.
- - Hans ord voro sterila.
Han talade på samma sätt nu som då, med hörbar, vacker stämma, klakt.
intelli- gent, värt att höra.
Men orden bars inte av någon tro, han kunde inte dö för vad han sade.
Han applåderades, men lamt.
Han avtackades utan begeistring.
Och som ett levande bevis på ” Andens ” kraft Alladins lampa kom nästa ta- lare, den unge Coudenhove.
Jag är inte alldeles säker på att det.
som hin sade, var så mycket märkvärdigare - men kraf- ten fanns där, idealet, tron, vad man må kalla det.
Orden voro som elektrifierade sköto sprakande mistor.
födde nya tankar, väckte lust till dåd.
Det var levande och livsskapande ord.
Jag är också säker på att han, där han stod, varit färdig a t t dö för det han hade att säga.
Säg.
hur vet en publik detta?
H u r vet den Är det så - - det genast, utan tvekan?
att när vi ” løfter i flok ”, vi ha en säkrare instinkt, stå naturens krafter närmre?
Som på en hemlig överenskommelse brusade applåderna fram.
Bifallsstormen ville aldrig ta slut Men jag kunde inte hjälpa att mina fan- kar gingo människan Kerenski, som hörde detta jubel a h i vars öron väl ännu de hänförda, vilda jubelstormar ljödo, som gällt honom.
” Vad t i l l den göra, stod och ' ' ' ' som varit kung, han var ung, men som mistat ett när konungarike? ” E.
B.
G.
Svart på vitt En festlig dag Sörmlands länsförbunds 5-årsfäst Södermanlands Länsförbund av Frisinnade Kvinnor firade söndagen den 10 oktober en fest med anledning av att fem år förflutit sedan förbun- det bildades.
Förbundsmedlemmarna hade av fröken Elisabeth Tamm på Fogelstad och Medborgarskolan rek- tor, fröken Honorine Hermelin in- bjudits att ti bringa söndagen p i Fo- gelstad, på Medborgarskolan och hos fröken Tamm.
Det var en dag, som alltigenom fick sin prägel av den glada samhö- righetens, framtidsförhoppningarnas, den fortsatta arbetslustens anda.
Re- dan den starka tillslutningen visade att man var ense om att högtidsdagar som firas, äro dyrbara att få upp leva, och att den goda samvaron med lika- sinnade är stärkande efter arbetet man har bakom sig och upplivande för det rom väntar.
Vid elva-tiden på söndagsförmidda- gen började bilar i en oändlig rad kö- ra in på Medborgarskolans gård.
Det var spännande och festligt att räkna den alltmer växande skaran.
Från alla delar av Sörmland kommo med- lemmar av förbundet, sammanlagt voro deltagarna omkring hundra.
Man samlades först omkring de sto- ra kaffeborden i skolan, där gästerna och kursdeltagarna förbrödrades, och festkänslan var varm och stark.
Se dan talade rektor Hermelin.
” Kvinnliga Medborgarskolan vid Fo- gelstad har i dag den stora glädjen att hälsa medlemmarna av Söderman- lands länsförbund av Frisinnade Kvinnor välkomna inom sina äggar, sade rektor Hermelin.
Vi veta att det finns ett samband mellan sko- lan och Frisinnade Kvinnor.
Den första kurr.
som hölls h ä r på Fogel- stad, hörde på det närmaste ihop med Frisinnade Kvinnors Riksförbund.
Sedan dess har här blivit en skola som står på egna ben d, som inte har någon annan f ä r g än den som de människor ge, vilka mötas här.
Var kurr virar här sin egen genomskinli- ga färg, som också blir skolans.
Men det är inte underligt om skolan har en klockarkärlek kvar f ö r Frisinnade Kvinnor.
Vi hoppar att här fä se al- la slag av organisationer som våra gäster.
Men eftersom de inte kunna rymmas alla p i en gång, äro vi ändå glada att vi fått mottaga Frisinnade Kvinnor som de första.
Sömlands länsförbund är nu fem år.
Skolan är inte ens två Men jag — — — Ekered på nytt hoppas att länsförbundet inte ville se från alltför höga höjder på skolan.
Det är nog sant att länsförbundet i år visat sig vara länsför- bundet har valt.
När skolan invigdes talades här om val — politiska och andra som den ömtåligaste och fi- naste punkten i handlandet.
Sådant är valet om där bakom finns denna själens enda och avgörande egenskap att reagera blott inför det äkta och ha kraft att hävda det.
Jag tror Sörm- landsvalet har bevisat att den eren- skapen finns.
I natt strömmade skurarna ned.
I dag lyser åter solen Brittsommar- solen, som jag alltid tyckt är det klar- nade medvetandets, den klara hand- lingskraftens.
Däri tycker jag stå skrivna Birgittas egna ord: Jag är.
såsom profeten säger, den sanna so- len och dock bättre än den kroppsliga solen.
Solen går e j genom berget el- genom människornas sinnen, men jag har kraft att gå genom bådadera.
Efter rektor Hermelins tal sjöngo kursdeltagarna vid skolan några vack- ra sånger samt utfördes fiol- och pia- nomusik av fröknarna Barbro och fullvuxet — — — ler Carin Hermelin.
De h i n n o r som fattade Ekeredsresolu- tionen mot missbruk av barnlagarna ha nu återigen blivit uppläxade för tanklöshet, denna gång av Morgonbris Tidningens redaktör är mest bekymrad över att de so- cialdemokratiska deltagarna ra &amp; ett pin.
samt uppseende Med de frisinnade är det väl inte så farligt.
Det kan ju också vara riktig.
Men vi tro.
att alla, som voro med om resolutionen, stå för vad de sagt.
Oppo sitionen mot densamma lägger mest an på att bevisa, att lagen är bättre än det tidi- gare tillståndet, att fall av missbruk varit försvinnande få Det vill säga, det före- kommer endast i undantagsfall, att en krin.
na har möjlighet att välja fader till sitt barn bland fler möjliga män a h gör det Det är lyckligt, men bryter ej argumen- teringen.
Legenden mångdubblar fallen och kastar en skugga över lagen, över de hederliga mödrarna En orättvist fastsatt man skrika högre än hundra övergivna mödrar tillsammans.
Det händer att män om omformulering av faderskapsbevis- is- ningen, som vuxit upp ur Ekeredsresolu tionen.
Med rätta anser fru Lundin att edsformuläret är förödmjukande för krin.
nan, d i hon endast behöver gå ed att horr någon gång under angiven tid haft sam- lag med mannen hon uppger som barna- begagna s i g av okunnigheten om lagen för fader.
Det är inte bara förödmjukande för att tuta i sina officiella kvinnor, att de blivit fast för att de bjudit pi konfekt.
ugn kvinnan utan också för barnet, som fär fru Lundin, kvinnorna tro dem.
ab bar- en kanske-fader i stället för en erkänd navårdsmännen ” ge legenden sitt stod " ge- sådan Dessutom är den nuvarande for- nom att låta fruarna förbliva i denna tro, men för faderskapsbevisning ett hinder för vilken gör dem lyckliga.
Är det inte bra, utomäktenskapliga barns arvsrätt efter fa- att denna sak kommit under diskussion, der.
Vore det inte i n synpunkt värd att En av kursdeltagarna.
fröken Ma- om Medbor- garskolan, om dess betydelse av och att fruarna fått läsa i tidningarna att ta upp i diskussion n?
Morgonbris framhåller blott emot Eke- revolutionerande a n för dem som de stackars männen icke äro så förföljda, komma inom dess inflytande och ge- som de trott dem vara, men att kärnan av red männens triumf över kvinnornas bris- nom dem f ö r samhället om under- historien är den, att da ibland ensamma tande solidaritet.
I så fall triumfera dessa visningen, hemvärmen i skolan.
kam- sättas fart som fäder, där ansvaret borde fel.
ty Ekeredsresolutionen kom icke ur ratlivet, skolans märkvärdiga förmå- varit delat?
Jo.
dens slags osolidaritet, som annars är män- ga a t t göra alla inom sina väggar Emedan det är a välsignelse, att de nens smala lycka.
Den rätta sammanhåll- snälla ” och glada och förtröstans- ogifta mödrarnas ställning blivit bättre, ningen består icke i att täcka missbruk, bar min vara på sin vakt mot en reak- som icke kunna täckas, utan att solida- fulla.
F r ö k m Ebba Holgersson berättade tion.
VI här på Tidevarvet ha diskuterat riskt reagera mot missbruk, var de än äga roligt om sina äventyr som valtalare vad som var att göra mot detta mummel rum.
i Sörmland.
Med omväxlande stor från minnen, långt innan Ekeredsresolu- och fåtalig publik i kommunalrum, tionen kom till.
och ansett att det bäst glasverandor och Folkets hur hade kunde möns med ett avståndstagande Antingen fröken Holgersson i alla fall ett gott!
från missbruken från kvinnohåll.
intryck av sin resa.
Trots den När det nu är så lyckligt fru ~ u n - Den I I oktober hölls i samband med tansvärda partibundenhet, som vi le- din och andra barnavårdsmän framhållit, Fredrika Bremerförbundets ’ möte i Stock- va i. hade fröken Holgersson mön i n det i det övervägande antalet fall icke holm en föredragsafton, till vilken Fred- vänlighet omtanke och intresse och råder någon tvekan om faderskapet, så är rika Bremerförbundet samt Svenska Röst- fått många bevis På trofasthet mot vägen d ä m d jämnad för den diskussion rättskommittén stodo som inbjudare Pro- grammet upptog anförande av delegerade Frisinnade Kvinnor och Tidevarvet vid Internationella rösträttskongressen i och de idéer dessa företräda.
Klockan ett voro alla, länsför- Tamm för hennes hjälp och stimu- Paris, juni 1926, nämligen friherrinnan Ruth Stjernstedt, fru Anna Wicksell, frö- lerande arbete inom förbundet under bundsmedlemmarna såväl rom kurs- deltagarna, bjudna p i middag uppe den gångna tiden.
Fru Ekengren gav ken Ingeborg Walin, f r u Gertrud Rodhe.
hor fröken Tamm.
Över I M perso- uttryck åt sin egen och alla de övri- doktor Alma Sundqvist samt fru Ellen Ha- gen Talarna skildrade kongressen samt ner placerade sig ledigt omkring bor- gas glädje över utgången av valet i den i de vackra rummen, och under Villåttinge och hoppades.
att man vid framlade sammanfattningsvis de frågor, som av kongressen behandlats: Gift kvin- nästa val målmedvetet skulle fortsät- glädje och trevnad gick tiden fort.
nas nationalitet, familjeunderstöd, kvin- Fröken Tamm hälsade sina gäster ta p i den inslagna vägen.
F r ö k m Johansson i Mosstorp, nornas arbetsvillkor m. m.
Blind de ut- välkomna.
Hon påminde om de gångna fem d r a r strävan att i den Flen.
framförde förbundets tack till talanden av kongressen, som särskilt till- medborgarnätt som rösträtten med- rektor Hermelin och doktor Nilsson drogo sig intresse voro resolutionerna på fört åt kvinnorna.
inlägga ansvar och för deras insats, rektor Hermelins ge- morallagstiftningens område för vilket sakkunskap.
Arbetet hade varit svå- nom skolan och doktor Nilssons ge doktor Alma Sundqvist redogjorde.
Den rare än man från början trott.
Inte nom hennes outtröttliga arbete vid al- internationella kongressen hade enhälligt hade vi tänkt att kvinnornas rösträtt la svårigheter som mött under valti- antagit resolutioner mot särlagstiftning, for enhetlig lagstiftning för män och bara skulle öka antalet röstande o c h den.
Doktor Nilsson svarade med ett h i n n o r i allt, vad som rör den offentliga ” fördärva hemmen ".
Men vi ha blivit moralen, avskaffande av sedlighetspolis fastare i gången, säkrare i takten och tack till alla medarbetare i striden.
mycket, mycket radikalare, fortsatte " Med dessa trupper kan man trotsa samt åtskiljande av polisens a h halm- frökm Tamm.
Vi se att ansvaret världen. ” Men liksom trupperna i vårdsmyndigheternas verksamhet.
Fast den inte uttalades högt, kunde vid som medborgare ligger inte bara i att krig måste eldas av ett stort mål för rösta efter sitt samvete utan också i att förmå an uppnå segern, s i var doktor Sundqvists anförande den tanken a n inte kunna godta samhället sådant det också i denna strid.
Och man inte undgå att göra sig g,ällande bland det är.
Det är vår oeftergivliga plikt kände Y r att målet var värt striden, åhörarna, att det von Kochska lösdrivar- förslagret vore oförenligt med en sådan lag- fröken Tamm blev vald.
att arbeta för dess förbättring.
Efter middagen samlades man i stiftning som den, vilka förordas i ovan F r ö k m Tamm uttryckte sin gläd- nämnda kongressresolutioner Ingen kan biblioteket och ett nummer av Tide- je över att se förbundets medlemmar gå med på bådadera.
hor sig, och hälsade dessutom särskilt varvet om 50 år upplästes för de när- välkomna ordföranden för Central- varande.
Kanske få Tidevarvets Iä- sare redan i förtid del därav utan att styrelsens V. U. doktor Ada Nilsson, f r u Elin Wägner, länsförbundets behöva härda ut i 50 år till.
Vårt vår fara " gudmor ", rektor Hermelin och ord- Men timmarna hade gått fart, och Det är väl i ab för sig inte alldeles föranden för Blekinge länsförbund, de långväga gästerna måste återvända f r ö k m Ebba Holgerson Sömlands till sina hemorter innan kvällen kom otroligt, att någon gång ett kommunistiskt skulle kunna göras i länsförbunds vice ordförande fru Es- med höstmörkret.
Med hjärtliga ord revolutionsförsök ter Ekenpren, suppleanterna fru Hult skildes man efter m dag full av vack- Sverige, vår historia är ju full av lyckade och fröken Örström, kassaförvaltaren ra intryck, av goda ord och ljusa to- a h misslyckade kuppförsök, både mot f r ö k m Skoglund och alla indra, in- ner, a~ en önskan att glädja och hjäl- kungar a h av sådana.
Men att polisens 2 pa varandra och föra arbetet framåt.
kulsprutor skulle avskräckt eller kunna av- gen nämnd och inga glömd.
C.
H. akräcka en verklig revolutionsvilja, det tror Fru Ekengren tackade frökm ingen förnuftig människa på De ära ju snarare er provokation.
Folkets Dagblad j a Håkansson, berättade — — fruk- — eller som skydd och ' Politiken uppger det verkliga skälet t i l l att Tredje internationalen godhetsfullt lå- tit den nuvarande svenska styrelseformen vara i fred.
Viljan finns nog, ” men den internationella organisationens ledning vet, att en revolutionär aktion kräver ett annat läge än det, som rådde i Sverige 1025. ” Ett land är precis u skyddat, som dess styrelse är human a h rättfärdig, ej mera.
F. n arbeta kommunisterna med konsti- tutionella medel, de äro glada i l sina &amp; - röster rid ~ a l m a h hoppas, titt vid nästa val h i gått om socialdemokraterna.
Men det är ju deras rätt, om de kunna samla röster bara!
Livets börda Tung eller lätt den måste dock bäras tillvarons börda den oundvilkiga Flykt från fanan.
flykt från oket, huvudet i sanden gömt * _ strutsens Jag var förtrogen med stugan och dem i skaror vid järnvägsstationerna, Så den fege alltifrån min första barn- ungefär som våra polacker, när de Och den svage: dom De hade alltid utövat en bort i allt sitt brokiga armod Se, han dignar ningskraft på mig, dessa Men isynnerhet träffade jag på under tyngden stigar genom ljung och dessa stugor i det västliga ’ Skottland utav korset man in p i en sådan slip.
ute vid Atlantens kust eller uppe i Ty sitt öde flebart vid dess slut en höglandet vid de härliga långsträckta så han fattat liten sned koja med igenstoppade fön- sjöarna, Loch Eil och Loch Linnhe sterrutor och takets lavar hängande Här vill jag dröja litet i berättelsen Men den starke ner över dörrposten emedan dessa skotska stugor och de- och den fire De lågo ute vid mossen eller sprid- ras bebyggare uppvisa drag, som äro som ett smcyke.
da på ljungmarken nästan alltid på typiska för största delen av det öv- lyft mot ljuset.
sur och dålig jord Det var som voro riga Europa bär sin smärtas de jagade ut i öknen och förmenade Högskottland är ett underligt land tunga gåva tillgång till den gröna jorden Och överallt de största naturöverraksnin- Högt med rank och när jag nu tänker tillbaka så bodde ju gar underliga sönderrivna kantiga furstlig hållning.
egentligen de intressantaste männi- begfromer små raska sjungande som en krona skor, som jag har känt i sådana floder, som rätt som göra ett kring sitt änne.
små sneda stugor med en förvuxen djärvt språng ut i avgrunden, ett vat- SARA BOHLIN.
tappa framför dörren, De bästa be- tenfall som larmar och ger hundra- rättare jag mött, de mest ursprungliga fallt begåvningar, som talade sitt språk med en rikedom av målande ord som Långa kristallklara sjöar skjuta in förstodo att kasta ljusets fosforglans mellan klipporna, som stupa brant ner över allt de berättade - de bodde all- mot vattenspegeln och se ut som en tid i sådana skyddande stugor, som rad gråa troll, som ha blivit till sten Älvsborg mot borgerlig tycktes stå endast av stormens nåd av att se sin egen spegelbild i sjöns Valsiffrorna i Älvsborgs län ha Den dag i dag är, har jag inte insett stilla vatten.
- Ett underbart land.- förkunnat, att detta landsting fr. o. nödvändigheten av, att de intressan- Men det är inte utan att man ibland m. nästa år kommer att bestå av 29 taste människorna skola bo i de elän- måste stanna och säga Ja, det är ju högermän 22 socialdemokrater 8 digaste stugor, medan slätstrukenhe- märkvärdigt och härligt alltsammans; bondeförbundare och 7 frisinnade ten och det tomma prålet alla de som men säg oss var äro människorna?
ärvde ” fars mening ” och ” fars pen- Då blir skotten förlägen och skamsen sinnade betyder antagligen bland förlora annat, att båda de sina fri- gar ” skola rida ranka på lyckans k n ä.
medan harmen färgar hans kin- mandat i första kammaren Ensam- När jag fick komma mera ut i värl- der han för oss om sitt lands ma kunna d e i varje fall ej besätta den, var det därför detta jag såg iv- avfolkning rigast efter, h u andra nationer mätte Historien är i korta drag följande: till platsen åt sina fattiga och jag Under de stora, blodiga krigen mel- fann runt omkring vid flodstränder- lan England och Skottland på 1600- na eller inne under bergets skydd och 1700-talen kom största delen av samma sneda, skorstenslösa små stu- Skottlands jord i engelska godsägares gor, som hade fyllt min barndom med händer.
De arrenderade sedan ut jor- sina upplevelser Också har låg en den till småbrukare Men i början katt i solen, hängde ett par trasiga av 1800-talet lade godsägarna under barnskjortor på gärdsgården och stod inflytande av den tilltagande ullindu- en skål bröd i skåpet, som hemmets strier plötsligt om driften De upp- enda rikedom Denna slags stuga hävde arrendet, drevo ut bönderna och fann jag i middagshettan uppe ibland införde får, De rensade sina gods, Sachsiska Schweiz sandstensklippor som det heter som vore det tal om där gamla kvinnor knogade uppför ogräs eller skadedjur, och inte om bergsstigen med stora riskorgar på beklaga livligt förlusten av frisinnade ryggen Korgen var fylld med hö i t män i landsginget isynnerhet bekla- geten som stod och bräkte framför ga vi förlusten av den gamle heder- samma sneda sugdörr, som härhem- lige, vidsynte och framsynte Edor ma.
Andersson i Kanapasjö ännu Samma sorts stuga, - och ännu mer beklaga vi tillbakagången av uslare eftersom det i stället för förn- verkligt frisinnade idéer Politisk ster och dörrar bara fanns hål i väg- kohandel lämpar sig synnerligen il- garna träffade jag på i Norditali- la för det parti, som ger sig ut för ens sydöstra hörn alldeles vid öster- Skottland att vara bärare av liberalismens rikiska gränsen Här sutto trasiga Var skulle de arma människorna få grundtankar kvinnor och barn ute på stora stenar sin livsuppehälle, när fåren måste ha Vi hoppas att kvinnorna här en an- i den nästan uttorkade floden, som jorden.
- Nå, de kunde ju gå i ha- nan gång ska kunna våga litet mera flöt förbi stugan, och ville på detta vet om de ville Det gjorde gods- än fruktlösa protester på ett valmö- sätt överraska någon uttröttad fisk, ägarn detsamma Han ville bara inte som drev med strömmen och sedan ha dem gående p i jorden, ty den äg- stilla sin hunger med den.
de han - ända till horisonten Och Männen såg man inte till De voro han skulle visa de,, a t t han kunde ute på lantarbete, kanske hundratals göra med sitt, vad han behagade!
mil från hemmet.
Man träffade på (Forts.) Sekreteraren i Älvsborgsförbundet.
stugans liv sär- det är eko.
Mötesplatsen samling - Detta berättar - - - men Paneuropa är en fredsförklaring bundets konstituerande församling till alla folk av g o d vilja, de som äro Den dagen skall komma så som den trötta på de politiska intrigerna och i dag har kommit om vi tro på den på de eviga broderkrigen, som måste betalas med europeiska bönders arbe- tares och borgares blod.
Denna kamp skall räcka så länge tills efter denna församling en nästa och kämpa för den Vi tillropa alla folk och regeringar i Europa att hjälpa oss i denna kamp och i kampen mot krig tullar och för- tryck i kampen för ett fritt fredligt
