# ID: svediakorp-per3310
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,126
# sentences: 608
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 41.
9 okt.
N:r 41.
Hjulen som stannat t Tidevarvet N:r 41 Tiderna äro onda i Danmark och både industri och arbetare,ropa på Det danska samhället befinner sig i stämda motstånd tvingar socialdemo- en ekonomisk kris.
Icke på fyrtio år kraterna att säga nej.
Fru Marie har man levat dess make.
Dct är Hjelmer redogör i artikeln Hjulen, därför ed tungt ansvar, som vilar på som stannat för läget.
regering och lagstiftande församling, när riksdqen den 5 oktober träder Ty folket fordrar att åt- Valutgången kommenteras i arti- gärder skola företagas, som kunna keln: Det gick inte.
lindra nödtillståndet.
Råd och anvisningar fattas heller s-) d vitt reflekterar över de icke.
Frågan är, om det kan lyckas stackars trångbodda danska länsgre- oss att komma till rn * hei om något, varna och över det lata svenska fol- som kan rädd= situitionen.
ket.
et är kronans våldsamma språng mot pari, som delvis är orsaken till Riksfadern får hjälp från Norge, att förhållandena blivit så förtvivlade.
där man är nöjd med sin * krfade (Det radikala partiet har icke varit som kallas bidragsfogde.
enigt i sin valutapolitik, men dess ma- joritet har dock ständigt varnat f ö r samman.
R. H.anmäler tut, att diskontot sättes ner.
och att prisstegring för hela landet.
Det tåla krediten göres lättare.
Därigenom vi icke i en kristid.
skulle det bli möjligt att få igång H u r högt har icke ropet ljudit, att några av de hjul, som stannat, så att prissänkning var vår enda räddning!
den förtvivlade arbetslösheten kan Och så kan man tänka på åtgärder, lindras.
som måste tvinga priserna i höjden.
Detta de moderna samh&amp;-,,ar gis- Vidare anse vi, att ett litet land sel hänger också över Danmark.
Det Som vårt gör bäst i att icke vidtaga är en stor ekonomisk och moralisk åtgärder, s a gå arbetslösa.
ma gent emot Från konservativ sida känns man bara till ett medel mot arbetslösheten: tullar.
Arbetsgivarna tröttna icke på att agitera för tullar.
Det är fullt för- ståeligt att de arbetslösa önska att varje medel skall prövas, som kan tänkas föra d a t in på arbetsplatsen igen, och därför har också under sista tiden från arbetarorganisationer gjorts hänvändelser till regeringen med be- Jeppe på Heden är den danske dik-.
skulle en sådan åtgärd förhindrat den taren Jeppe Aakjær, vars s ~ p a t i e k a olycka som nu inträffat.
att många gärning skildras av d:r Emy Ek.
lantbrukare måst gå från hus och hem.
Nu har emellertid frågan om kronans nedskrivning kommit utanför diskus- * ionm: ligger och man mås- drag vid Folkskolelärarinnemötet i te peka på andra hjälpmedel.
Det radikala partiet tillråder rrgc- Uppsala.
ringen att nedsätta skatter och avgif- ter, så att de komma i överenstäm- melse med kronans nuvarande värde.
Del begär av banker och penninginsti- gäran om tullar.
Inom regeringen har också sports en del tvekan, och därigenom ha ryk- ten om ministerkris kommit upp.
Ra- dikala vänstern, som är regeringens parlamentariska stöd i Folketinget, uppsäger ögonblickligen samarbetet, om förslag till tullar rkulle komma fram.
V i äro fast förvissade om att även om enskilda (det kan endast bli helt få) grenar av industrien ra ' gagn av tullskyddet, så medför denna en litärlitteraturföreingens förlag.
* Sköt om barnen!
är sammanfatt- Den fast, Som kan sätta vår export i olycka för vårt lilla land att ha cirka fara.
Resor vi en tullmur mot utlan- S0,m arbetare, många med familjer, det, gör utlandet naturligtvis detsam- nyutkommen lä- paritendenserna.
Dessa medlemmar på Mi- ha rtindigt tillrått en nedsättning av kronan till cirka 90öreiire, som det bästa medlet att mildra krisen.
Utan tvivel r o b o i i gaskrig, sam utkommit * ' av Marie Hjelmer Vårt våra varor.
lantbruks existens beror på våra exportmöjligheter.
,,, att hon sökt undervisa om frivillig barnbegränsning i Londons slumkvar- som hittills måste föra ter.
Det är där hon upprättade den till katastrofer.
O m inte människan första rådfrågningsbyrån för mödrar.
reglerar folkökningen.
så kommer Den som vet hur trälasläktet ser ut i nämligen något, som d:r Key orätt- Londons slumkvarter kan inte följa sådana mått, vist kallar naturen, att verkställa reg- leringen genom krig.
Doktor Key tyckes ta konsekvensen att godkänna den frivilliga barnbe- gränsningen och har lämnat plats i sin tidning för röntLr som förorda fri- villig barnbegränsning och upphävan- de av preventivlagen.
Här är emellertid ett stort interna- tionellt men i vägen, för vilket han ger uttryck i en artikel på ledarplats: ett internationellt problem.
Här tar han upp den stora frågan hur det skall gå, om vissa mera högstående folk frivilligt begränsa sin ökning, medan andra, mera hänsynslösa a h mindre högstående, fortfara att öka i ett rasande tempo.
Mest fruktar h a n för Japan och Italien två folk som utom en stark naturlig expan- sionskraft även besitta det farliga va- pen som ligger i en modern krigsap- den av d:r Key citerade professor Davidson däri, att det ur synpunkt av världens bästa vore abderitiskt om de civiliserade staterna begränsade sin tillväxt.
Barnbegränsningens fö- respråkare mena ju ej att rvcniknr el- ler engelsmän i största allmänhet sko- la inskränka på barnantalet lämnade ur räkninpn vad världen gör i öv- rigt.
Det är snarare så, att man att engelsmän och svensker just för att hålla sig uppe måste ar- beta på en kvalitativ förbättring av folkstocken, p i plats och ljus och luft för de bättre dugliga ele- menten på den mindervärdigas be- kostnad.
I vår tid betyder inte anta- let allting, kvantiteten är lika viktig för de folk, som böra leva för värl- dens allmänna bästas skull.
Liksom kunskapen om frivillig barnbegränsning nått t i l l de djupa Ie- den inom folken, så s s s s s s s börjar den också anses igenkännligt för en vaken iakttagare.
Le jonets unge sade: Synd att inte barnen är med i kväll!
Del är jag * ärlm glad åt, sade man- nen, vad * ulk de ha sagt om r l r t upp- - förande efter slädfärden?
Och hur skulle vi hädanefter kunna fordra någon respekt av dem sedan de fått veta, hur jq trot- sade min fosterfader?
Å, sade hon, jag tycker inte vi var - något dåligt exempel, de må gärna gå hit.
Ja, sade han, jag förstår, att du inte generad som jag.
Du var så r i t.
linjig, och ditt uppförande hade den full- komliga oskuld och okunnighet, som bry ter udden av all kritik Men jag?
Jag kastar bon mitt 20-åriga övertygelse om vad som är rätt i förhålland: till dig, bara är så - - lycklig över?
mokrater kommer att hålla och hop- - Att fick vara din första kvinna, pas, att det genom enigt Samarbete har du glömt det?
- Nej, kära du, men det är rika som skall bli möjligt att finna en väg ut jag ur de ekonomiska trångmålet.
Jag hoppas också, att vi skola komma till förödmjukar mig lite, och det är att var- mitt öde, drömde om att jag skulle beva- min trohet mot dig.
oss jag farit till ett resultat angående ett annat högst rat viktigt förslag, som med det snaraste London och fullbordat mina studier.
Och jag aldrig få v e t a om jag kunnat det skall framläggas för landstinget: av- Det kanske hade varit svårt, kanske lätt, rustningsförslaget.
men jag hide fått avlägga ett prov för Det skall bli mig en glädje att se- att vinna dig.
Nu fick jag dig alldeles ni inte mera av nare låta Tidevarvets läsare få del av för lätt, Varför begärde mig?
Jag törs jo ingenting r- av mi- * = dess öde.
na barn.
Asien s: ?elas ut mot Europa Detta är alltså internationellt ta- get samma problem, rom varje folk inom sig självt har att lösa: det näm- ligen, hur det ska gå i längden, när de högre rtirndc.
intellektuella lagren föröka sig i långsammare takt än de lägre stående, Det torde vara Tide- varvets läsare bekant att just Marie Stopes gripit sig an med problemet så Fjärde akten En av av Lejonets unge bevistades av huvudpersonerna själva, nu ett femtioårigt par, åldrat, men dock Faran för en ministerkris av denna för att du säger: jag fryser, i mitt rym anledning är enligt min mening icke är det varmt, kom med.
Ja.
det fattas bara, att du inte * ulk överhängande, ty åtskilliga ministrar gjort det, sade Lejonets unge glatt.
Kunde med statsminister Stauning i spetsen du h i tänkt dig någon annan möjlighet?
Jag borde nog ändå ha farit till Lon- ha på senaste tiden å möten tagit be- rtämt avstånd från planerna på tull.
don för mina studier, sade han tankfullt.
Vill du önska ogjort det, som jag är Jag förmodar att den politiska för- bindelsen mellan radikala och socialde- du så lycklig över?
I Doktor Marie Stopes, den stora so- cialreformatorn.
har blivit presente- rad vid engelska hovet och i Svenska Dagbladet av dess huvuredaktör Hans intresse för befolkningsproble- met och hans undersökningar av emi- grationsmöjligheterna.
ha nödvändigt fört in på frågan om barnbegräns- ning.
Det ekonomiska läget ir.
en- ligt d:r Key, sådant att en fortsatt ökning av jordens befolkning efter 4 årg.1926 tränga in bland de folk som doktor Key betraktar såsom farligast genom sin folkökning.
Italien och Japan.
Mussolini har kanske inte någon tan- ke på att lösa sitt befolkningsproblem medels barnbegränsning, han använ- der den spinning, som finnes t i l l driv- kraft " id utförandet av sina stora pla- ner.
Men påven har i en encyklika gi- vit sina präster en vink.
att när kvin- norna i bikten fråga om råd i dessa frågor inte bara avspisa dem genom att tala om abstinens utan också gå in på möjligheten av kontraceptionella medel.
I hela världen varhälst sam- hällslivet utspelar sig i de former vår civilisation skapat.
komma kvinnorna att vara intresserade av denna rak.
De äro det också i Japan, ätminstone om man får tro en japansk författarinna i den amerikanska tidskriften Current History.
Hon säger.
att det finns tre utvägar för Japan, antingen att slå under sig mera av jordens naturrike- domar (krig).
eller placera sitt folk- överskott i andra länder (krig).
eller frivilligt inskränka barnantalet.
Av dessa tre utvägar ha de japanska kvinnorna.
åtminstone i den mån de äro tillgängliga för västerländska idé- er, funnit den senaste våra den bästa.
Kvinnornas hållning till spörsmålet är beroende av deras allmänna vaken- het och frihet.
Därför har kvin- norörelsen en betydelse vid lösningen av denna fråga, som politikerna för- (Forts. å sid. 6) - - Livet ställde ganska tidigt stora krav på dig rndk sade Lejonets unge milt.
Ja, sade han, men det var inte de räl- kraven för en ung pojke.
Det är inte samma stimulans i att bryta sig ige- nom, d i man genast fått allt.
Du vet hur lat jag var, länge " i levde S din pap- pas upplagor - J a g tycker de var en härlig tid, sade och det gjorde du med - då.
* Men säg mig, vet du någon bättre lösning än * ir för ungdomen för nu tiden?
Stac- kars barn, rektor Båt predikar ju precis lära för dem än i dag som han gjorde för oss.
- Men ungdomen bryr möjligt ännu mindre om honom nu än vi gjorde!
Det är många som handlar som du, utan * hon, samma * - att vara några lejonungar alls.
- Svara på min fråga: finns dct någon annan de kan lyssna till, som säger dem något förnuftigare?
Får de någon led- ning hur de ska lösa sitt kärleksproblem?
Får de veta, vad kraft som bor inom de och hur de ska använda den?
Törs vuxet folk numera överhuvud rLdr ungdomen till någonting?
Frågar man dig, så törs väl du!
- Ja, det gör jag.
Jag säger: gör som vi.
Det är visst ödesdigert, och jag vet mycket " 1 i nu, vad jag inte " i " ' t då, att efter det stora problemet, hur man skå få varann, kommer det lika kinkiga hur man ska kunna uthärda rtt ha fått varann.
Men ändå, ända.
Det är vi, rnm och kvin- na av samma rär1d ' som tillsamman ska brottas med våra problem.
De ska inte på så sätt, att männen försvinner till en annan värld som vi icke känner och kommer igen med kunskap och min- nen de måste tiga med.
Jag tycker egent- - kringgås ligen, att det här stycket är bra - Ja.
sadc han, men om det skulle ges på skolteatern, så skulle jag göra ett an- slut.
nat Jag skulle låta mig själv resa till London, Jag skulle låta dig bry dis om min framtid lika mycket som om din lera.
Vet du, sade hon, jag tror vi får låta ungdomen göra om fjärde akten själva.
- Devinez.
Det gick inte Svart på vitt Siffror och sammanräkningar efter landstings- och stadsfullmäktigevalen Idealet Dagens Nyheter vägrar att anse lands- ha dagligen serverats i pressen under som ett utslag av folkviljan den sista tiden.
Så och så stor röst- tingsvalen Tidningarna och partiledningarna ha talat, ökning eller - minskning, en vinst här och en förlust där har man haft att anteckna.
Och när si det hela är färdigt, vad blir resultatet?
En ta- blå med olika partibeteckningar och deras siffror med respektive och -!
Men bakom detta!
Ja, där sö- ker varje parti lägga in sin seger och sina företräden.
Det är mycket lätt- fattligt, Givetvis har dock en viss förskjutning ägt rum.
Återigen ha höger och socialdemokrater vunnit på mellanpartiernas bekostnad.
Frisin- nade och liberaler ha bekämpat var- andra efter bästa förmåga, och där- vid ha liberalerna så gott som alltid dragit det kortaste strået, de äro näs- + och det parti, som har bästa organisatio- det socialdemokratiska har tvingat procenten att rösta Men icke ens de som rösta, lägga in något verkligt in- tresse i sin handling.
Det bryr sig inte om Stripafrågan det bryr sig inte om hö- gerns svenskhet det bryr sig inte om nå- nen, gonting.
är naturligtvis överdrivet och är meningen att vara överdrivet, men bakom ligger den sanningen, att valstriden ofta blir partiledningarnas sak, som går över väljarnas huvuden.
Men det är inte riktigt rättvist att bara skylla detta på par- tiledningarna.
De, som kommit att stå i ledningen, ha från början kommit dit på en grund av att de haft vad omgivningen saknat, nämligen politiskt intresse, det vill säga allmänt intresse över pengarna på banken och Pers och Kerstis giftermål.
tan tillintetgjorda.
Och sen ha de blivit yrkespolitici liksom Valutgången är ett allvarsamt he- av sig självt.
Det kan inte vara så roligt derlag för regeringspartierna.
Deras att dra på en kärra, i vilken sitter hela s. k. maktställning är bräcklig.
För ens väljarkår, även om den inte är så stor.
Man ska inte ligga hyende under svenska loppet är enkelt och följdriktigt När det stode det den Brantingska ministären störtades 1923 av den nuvarande regeringsche- ett levande innehåll, att mönstra ut det programmen fen, skedde detta på frågan om ar- som är dött och likgiltigt i betslöshetsunderstöd Vilken upp- och att tvinga fram det till diskussion, som intresserar det, fattning man i n torde ha h a f t i sak, Dagens Nyheter hoppas på en partipoli- kunde knappast någon vara tilltalad tisk omgruppering och nyorientering.
Var av sättet.
Men det var en taktiskt och en som drömmer om ett nytt parti, gärd, det var ett steg mot makten, hoppas väl, att det i anda och sanning men också ett steg mot höger.
Re- skall bli aen verkande enhet.
Men om par- geringsskiftet i våras innebar unge- tiet skall börja på så sätt att en ledning gör sig ett program och söker värva trup- färligen ett upprepande av det före- per, då ryggar folket inför att åter svärja folkets politiska likgiltighet, än en annan träda fram till handling och i det närvarande Så ett ord Om länslagen.
Den har även drabbat Frijsenborg, ett gods, som sträc- ker sig över fyra h i n d med en areal på c:a 70,000 tunnland.
Borde ej länslagen därvidlag kunnat kännas som en lättnad?
Men därtill fordraas att kunna se från en ny synpunkt Och det är alltid svårt Men storgodsen uppgift som vägvisare i rationellt jordbruk?
Den har varit ett faktum i Danmark, men kanske kräver vår tid ett utnyttjande av jorden, som ej kan fyllas av storgodsen I Tidevarvet n:r 35 har anförts en undersökning som angivit avkastningsförmågan för större gods till 391 kr.
pr har, för småbruk till 807 kr.
ket rackartyg skulle inte duktigt folk kun- pr har.
Ett annat exempel: ägaren till na ställa fill.
om de lämnades i t sig själ- St. Estrup uppgav 1909 som skattepliktig va med hela vår fina förvaltningsapparat!
inkomst 3,300 kr.
Kort därefter utstycka- aktivt arbete för det den ville ha igenom.
vid.
- des gården fill 50 husmands-familjer År 1918 utgjorde deras sammanlagda skatte- pliktiga inkomst 87,000 kr.
Kreatursstam- men hade ökats från 310 f i l l 448 djur, svi- Genom pressen har gått ett yttrande av nen från 100 t;] ~ 428, höns från 50 til grevinnan Wedell Wedellsborg, ägarinna 2,000, som gav en alldeles ny inkomst för till Frijsenborg, Danmarks största grev- skap, att de höga skatterna p i byggnader tvingade henne att riva nod Frijsenborgs belt antal människor.
Trångbodda grevar.
ägg på 70,000 kr., och sist, men icke minst, slott.
Svenska Dagbladet har kammarherre angående denna Collet, efter- som han ” bäst känner till saken ” han är nämligen själv storgodsägare.
Kam- marherren redogör for den s. k. länslagen av 1919, som ålägger innehavarna av län, intervjuat - stamhus och fideikommissgods att, om de vilja behålla egendomarna, erlägga 20-30 % av deras taxeringsvärde, samt mot viss ersättning överlåta 1 / 3 av den odlade area- len for styckning fill småbruk (Dessa småbruk ha sedan av staten ej försålts, utan enligt georgeistiska principer upplåtits mot en årlig jordvärderänta p i f. n.
4,5 - rätta brinna för nio mål på en gång.
ty de se - ha de flera gemensamma intressen, felt, s o m utarrenderat och utrymt det väl- men lika fullt b e j k l a g l i g t!
O m det åt- ta finns mål, arbete.
gods under bruk.
Möjligen bebor eget ma grundåskådning, ty - - Valen 1926 säga oss framför allt, a n de politiska irrgångarna behöva rätas.
Det gamla i t förlegat!
Skall där komma något nytt?
den för grym andra De skulle då vila a h ge det behöv- liga stödet som en massa kan ge.
Ingen skulle vara ständig i politiskt arbete och ständigt passiv Man skulle bytas Och den korade ledningens uppgift skulle be tå i att hålla klart sammanhanget mellan de olika arbetsuppgifterna.
Ja, så kan man drömma sig till ideal- För svenska folket att sätta tillståndet duktigt a h fördomsfritt folk i spetsen för förvaltningen och sedan vända sina tankar på sina privatangelägenheter, vore däre- mot inte något ideal.
Utom det att " duk- tigt a h fördomsfritt folk ’ måste j u ha någon jordmån att komma ur hur myc- gående, endast ännu mera dragning på ett program förbinda sig till medlems- %.)
åt höger och regeringsmakt.
Den- avgifter och möten och väljande i en Sedan övergår kammarherren till ett framtid.
Och då sätter det na regeringsmakt hade intet underlag överskådlig sitt passiva motstånd emot igen, och så är uppräknande ur sin egen bekantskapskrets hos folkets majoritet, och den måste man inne det gamla systemet av ett dussintal godsägare som lämnat si- därför få sitt stöd från andra partier, Det var en gång en kvinnoförening som na slott eller inskränkt sig till att blott be- Det frammanas en bild d.
v.
s.
högern.
hade nio mål.
Den kunde inte heller ut- bo ett par rum.
så mycket för dem.
De flesta mån- av adelig misär, som i långa rader drar ” Den borgerliga samlingen ” tilläm- niskor ha inte den överblick att de kunna från hus och hem trots att ” de stora Bod- pades också i stor utsträckning vid sen ju alltid gått i spetsen för det danska lantbrukets utveckling ”.
höstens val.
Det kallades för en tek- Men ett mål.
ett nära liggande kort.
nå- Men även fakta kunna bedraga.
och nisk åtgärd och en skydd mot den socialistiska f a r a n Men resultatet tagligt m i l kunna människor förmås att även en flyktig granskning av denna fram- Se förbudet, så länge ställning ger mycket att tänka på.
Ett av blev, att högern drog fördelen av den intressera sig för.
dessa ” avfolkade ” slott hör till det minsta borgerliga samlingen och socialdemo- det Det var vore aktuellt.
bestämt lättare, om man vill av kammarherre Collets egna tre gods, kraterna med, ett flertal avskräcktes få fram självverksamhet, att bilda fria varav ett är ” Danmarks kanske naturskö- givetvis från att rösta med mellan- förbindelser omkring ett bestämt mål.
De, naste ”.
Möjligen har kammarherren lust partierna för det reaktionära sällska- som äro intresserade av en viss reform, att mestadels vistas där?
Och för att ta bilda en arbetsgemenskap för att nå det- ett annat exempel ur högen greve Ahle- pets skull.
Helt naturligt.
det hela, just de frisinnade som på detta sätt Så småningom uppstode kanske ur ar- förvärvat en s. k. maktställning.
Hur betsgemenskapen ett mera varaktigt sam- skall den kunna upprätthållas?
Den arbete.
Det skulle ske i den mån, som arbetet sammanfört människor med sam- väg man börjat måste man väl följa, en väg, som antagligen leder till fall, d e m ju till när alla trumf äro utspelade.
för att man tänker lika om alla frågor.
Men finns det ingenting annat att kan man inte vara lika intresserad av att arbeta för alla frågor, Inom den större utläsa ur valutgången än detta?
Man gemenskapen skulle därför än en grupp, får försöka att se, om där kan finnas en ljusning i misslyckandet Och d a t a att experimentet med den bor- gerliga samlingen misslyckats för de frisinnade, är ur frisinnad synpunkt en verklig ljusning Det gick ändå inte inte ens med vårt proportio- nella valsystem att vinna mandat genom att förena sig med högern Men det blev m dyrköpt lärdom.
knappast nämnas annorlunda in som ” ri- kedomens bryderi ”.
Och just i sitt bry- deri angående de gamla slottens öde, minns man Carlyles ord: heder i t bank- rutten, alltid så rättvis i stort, om ock han också dessa eller något av dessa.
Och ett penningefideikommiss på 1 1 / 4 million borde dock kunna bidraga till slottens un- derhåll.
Grevinnan Wedell själv, efter Men det är svårt att tänka i nya tanke- banor!
Hur svårt framgår med förbluf- fande tydlighet av en passus i ett verk om danska slott och herresäten (varur även andra uppgifter h ä m t a.
s Angående Krab- beholm på Jylland om efter siste äga- rens död utstyckats till småbruk och vars huvudbyggnad nu användes till folkhög- skola med plats för 125 elever, står föl- jande: ” där åhöres nu föresläsningar i rid- darsalen - men det råder inget tvivel om vad Ivar Krabbe skulle göra om han anade hur man behandlat hans aristokrati- ska gamla gård Han skulle komma som gengångare och fördriva de objudna gäs- terna, ättlingar till dem han kastat i hund- hålet eller det åttkantiga tornet -.
Och många av oss kan nog ge den gamle herrna tärr i, att ett värdigare sätt kunde funnits att använda detta ärevördiga byggnads verk ” Yttrandet är en bra tankeställare, inte angående skatt på byggnader, som är en orimlighet, men angående byggnaders - - ändamål Husmodersråd Den för husmödrarna i Oslo viktiga frågan om den kommunala köttförsäljnin- gens bibehållande, som förut omnämnts i Tidevarvet.
avgjordes i Oslo stadsfullmäk- tige tvärtemot husmödrarnas önskan.
Stadsfullmäktige beslöto nämligen den avskaffande kommunala kötthandelns med anledning av beslutet husmödrarnas upp- fattning, att de frågor, som röra hemmen och deras ekonomi, inte måtte avgöras på partipolitisk grund Husmödrarna måste här göra sitt inflytande gällande, a h inte långa processer ägarinna till det herrelösa stå utan talan när deras intressen avgöras borg.
Att skatterna på Frijsenborgs slott För att förhindra kommande nederlag liksom på andra byggnader äro orimliga, förnekas men denna söker man efter kan d e den on- uppgift föreslås att ett tillvarataga sakkunnigt hysmödrarnas husmodersråd fack- med das rot i ej, hela historia, liga intressen.
Norges husmödrar öro målmedvetna.
En omoralisk lärobok Norge och riks- fadern I Norge har man ett system för Den uppmärksamhet rom efter 1918.
Washingtonkonventionen mel- fadersbevisning och underhåll av världskriget inom de flesta utländska lan ententeländerna 1922, Nationer- utomäktenskapliga barn vilket i myc- arméer ägnas I t de kemiska strids- nas Förbund 1924 och 1925.
Men nå- ket påminner om det förslag i Tide- varvet, som gått under namn av Riks- fadern.
Det ar därför av intresse att få veta dels vad man i Norge tycker om Sitt system, dels hur man ser på Riksfadern Om båda dessa saker har advokat Hugo Lindberg under ett Oslobesök inhämtat upplysningar, som han gar- na ger vidare åt Tidevarvet.
I Norge drabbades jag till a bör- jan av en desillusion säger advokat Lindberg och småler.
Men jag måste säga att den var glad.
Nog visste jag, att, det i det norska statsmaskine- riet fattades en mycket viktig kugge.
Där finns ju inga barnavårdsmän Och med kännedom am detta ämbe- tes vikt, de plikter som jämlikt lagen åligga dess utövare och den k o m p - tens som dessa lära besitta en k o m p - tens vilken enligt en av deras före- språkare bl.
a. sträcker sig långt ut- över exempelvis en kvinnlig läkares förmodade jag helt naturligt, att i Norge de utomäktenskapliga barnen samt och synnerligen åtminstone skul- le sakna far.
M e n tvärtom var det.
D e utom- äktenskapliga barnen äro synnerligen räl katalogiserade Norge hör vidare som bekant till kulturländerna i så måtto, att de utomäktenskapliga bar- nen där hava arvsrätt jämväl efter fadern, där denne är en och fader- skapet kan styrkas Finns det flera män att välja bland, medger man vid- righeten av att en, vilken som helst bland flera, skall förklaras som far Men samtliga de, som med en kvinna haft förbindelse under sidan tid, att de teoretiskt kunna vara far till bar- net, förklaras bidragspliktiga Efter dessa har barnet helt naturligt ingen arvsrätt.
Härigenom har man före- byggt den moraliskt så avskyvärda möjligheten som svenska barnavårds- m i n indirekt försvarat, att kvinnan skall kunna välja ut fader exempelvis med ledning av taxeringskalendern.
im är ju allbekant, och det åbero- pas också i det nya förslaget till Lag om arv, som föreligger hos oss, att det är otänkbart att låta de utomäk- tenskapliga barnen få arvsrätt efter fadern med mindre hela paternitets- bevisningen lägges om efter moderna — principer.
I vårt land finns det, vilket den ny- l i g a i Socialdemokraten förda dir- kussionen i denna fråga visat, många, som göra anspråk pi, att i sitt arbete drivas av social rättfärdighetskänsla j a till och med kokettera med radikal åskådning som sätta sig emot att det utomäktenskapliga barnet så långt möjligt vederfares full rättvisa Vad är uppfattningen om detta för- hållande i Norge?
Jag hade tillfälle att i Norge sam- manträffa med många personer, män som kvinnor i olika sociala ställnin- gar, och överallt uttrycktes samma förvåning att man i Sverige, det land som man i Norge har så mycken akt- ning för p i detta område ligger så långt efter.
Barnlagarna i Norge eller Cast- bergslovene som de kallas efter sin upphovsman förre statsministern Jo- han Castberg antogos redan år 1914 och ha sålunda verkat under ra år.
Jag träffade Castberg och hade ett långt samtal med honom.
Utom barn- lagen rörde det diskussionen i Sve- rige om " Riksfadern ".
Castberg var mycket road men lika förvånad över att man inom adikala och kvinna- kretsar kunde föra samma reaktio- nära argumentering som på sin tid “ Höjre ” i Norge förde mot Castbergs- lovene innan dessa bleve lag.
Vad ansåg Castberg om Riks- fadersförslaget Till glädje för Tidevarvet och dess läsare kan jag nämna att Castberg med mycket intresse tog del av dessa förslag om införande av begreppet " Riksfadern ".
och att han fann detta synnerligen beaktansvärt Men frän visst socialt håll här hemma har man ju, om v i inte miss- minna oss, påpekat att de norska barn- lagarna skulle vara olämpliga och inte värda att taga etter?
Vad anser man — i Norge?
Castberg risade.
och han kunde därvid peka på en i dagarna före- tagen enquète bland samtliga lands- hövdingar (fylkesmän) i Norge, att medlen och framför allt i t gasbom- gon som helst vördnad for dessa in- bardering och gasutspridning från gångna avtal anse författarna icke att flygmaskiner, förjagar alla tvivel på vi behöva hysa.
Man kan med stör- att, om utvecklingen får fortfara som sta sannolikhet förut-äga, säges det i hittills.
detta stridssätt kommer att fortsättningen att stridsgaser trots spela en ohygglig roll i framtidens alla internationella förbud i framti- krig.
Vetenskapen och tekniken den skola komma till användning och kapprustar inom de olika länderna detta i långt högre grad, än va!
hit- för att driva gasstriden till sin hög- tills varit fallet.
Under sådana im- sta fulländning.
Under världskriget hållanden vore det oklokt att icke vid- tycks man ha tagit vissa hänsyn till taga alla förberedelser dels för att civilbefolkningen och ingen av de vid behov kunna tillgodogöra sig de- krigförande länderna vågade påtaga ras kraft dels för att från och med sig ansvaret för gasbombardering och krigets första utbrott kunna skydda direkt gasutspridning från flygmaski- sig mot deras verkstan.
De internatio- ner, emedan detta skulle utsträcka nella överenskommelserna äro rom betsodugliga människor, som gasstri- krigföringen till även den civila be- vore de aldrig tillkomna.
den skapat?
N e j.
det har man inte.
folkningen, men utvecklingen tyder De slutsatser, till vilka man i ovan- Och tror någon, att dessa siffror sko- direkt på att nästa krig just kommer Vi vägra att sörja Den stora höstmanöver är avslutad och stående uttalanden kommit torde la förbli desamma, när gasstriden ut- Aftonbladet sörjer över att det aldrig mer bottna, säga författarna, i orik- till civilbefolkningen vilket skall få se så stora truppstyrkor samlade tig uppfattning Om stridsgasernas är ämnat att vara nästa steg?
som de som nu varit i låtselden.
Det är egenskaper och verkningar Och den Den till sina verkningar mest för- nämligen d i n sista manövern före ned- militära sakkunskapen gör rig därför ödande av alla de gaser, rom a n ~ &amp; - skrivningen PI armén a h man vågar icke all möda med att vederlägga denna des under världskriget var den frätan- hoppas på manöver av denna omfattning uppfattning och bevisa, att stridsga- de senapsgasen rom fransmännen kal- mera, så vida inte något alldeles särskilt serna äro icke de ohyggliga och förö- lade “ yperite ” enär tyskarna första står på Det var för tidningen en gri- dande stridsmedel som folk i allmän- gånga använde den vid Ypern i juli pande syn att se de dödsdömda regemen- het tror.
Långt därifrån de äro 1917.
Strax innan vapenstilleståndet tena defilera för högste krigsherrar De mycket humana och tidsenliga och uppfann emellertid en amerikansk voro dömda, dessa regementen, att fal- deras fördelar framför de gamla bar- kapten Lewis en ännu mera fruktans- la- icke far någon yttre fiende, men för bariska gevären och kanonerna ära värd gas, lewisiten Denna hann dock den vida farligare inre fienden: politiken legio Detta hyckleri med gaskriget aldrig användas under kriget.
Även Detta är icke första försöket att göra tärlitteraturföreningens förlag utkom- som ett människovärdigt och ofarligt denna gas tycks dock ha distanserats mit en bok, Stridsgaser och rök i på samma gång effektivt strids- av kemisterna i Ryssland, rom utex- ödestragik av försvarsrevisionen Man lantkriget, som behandlar detta ämne sätt har för övrigt allt mera spritt perimenterat en mångdubbelt starkare förbereder sinnena med skammen och ne- ur militär synvinkel.
sig och bottnar väl närmast i en djup blandning Genom hemlig order sägs offringar derlaget för att elda dem till heroiska upp- för en frivillig försvarsrörelse.
skamkänsla över den apparat, man det, hava sjutton av de bästa tvål- och Men skall detta lyckas?
Går det att satt i gång.
Eller vad är det annat sockerfabrikerna i Ukraina apterats än hyckleri att tala om humanitet i för tillverkning av stridsgaser.
Spe- hålla människor av i dag så obesmittade gaskrig med hänsyftning på att om ciellt experimenteras vid Jarosjins fa- av allt som händer och sker i världen, att man har tillräckligt gasskydd, så kla- brik invid Kiev med en av en rysk de äro redo att hålla med om att riks- rar man sig alltid samtidigt som man kemist uppfunnen gas som saknar lukt dagen är farligare fiende än ryssen?
Skall utexperimenterar gaser f ö r vilka in- och färg, och som har förmågan att inte rösten ur Kejsarens nya kläder höras ga gasmasker i världen hjälpa El- intränga i varje levande organisms till slut?
ler när man som tyskarna under kri- porer, framkallande hos människor Att dessa regementen försvinna del är get spekulerade ut infernaliska till och djur paralysi av nervsystem och ju lyckligt, inte sorgligt Det är hädelse synes oskyldiga blandningar för att hjärta.
Det tycks icke finnas någon att ens antyda att det varit härligare om tvinga fienderna att taga av masker- gräns för den mänskliga uppfinnings- d i vandrat mot lin undergång till strid na utan att skada dem.
När detta förmågan, när det gäller dessa djä- mot en fiende, än att de nu fä dö en smärtfri död så som allting dör, som en att gå ut över civilbefolkningen Här i Sverige finns även i fredstid ett visst samarbete mellan industrin och hela krigsberedskapen men man har inom vårt land hittilldags främst inriktat sig på ett studium av gas- skyddsåtgärder för de egna trupper- na.
Många tecken tyda dock på att man även hos oss ämnar övergå från försvar t i l l anfall, Förra hösten an- ordnades t. ex. en stor gaskurs i i sitt slag och nyligen har på Mili- sträckes men frivillig I inledningen till boken uppräknas tande de många internationella uttalanden och överenskommelser som gjorts mot stridsgasers användning i krig och till vilka Sverige anslutit sig så- som t. ex. Haagkonventionen Röda Korsets internationella kommitté barnlovene fungerat av gasbomber kunna belägga utomordentligt verka upplösande på familjebanden, lar såsom källare tiska utan lägre de- ~ ~ ~ $ a d bandage ~ hindrade ~ dem ~ från ' att ~ bära ~ ende a ~ h misstro.
~ fruktan ~ ~ och t i l i l i t för och försvåra eller gasmark av vanlig modell.
Kan man samma granne på en gång.
Det är där- omöjliggöra deras försvar.
Hur kalla detta annat an dårars tilltag att for det kommer an bli så svårt att hålla skall civilbefolkningen skyddas i så- läka och hela samtidigt som man dö- ett litet gott lagom försvar, och d u Y ~ giva upphov till skandalprocesser och ställa de små barnen i en svår ställ.
ning, visat sig helt grundlöst och till alla delar vederlagts av erfarenheten.
Man har konstaterat att de gamla motståndarna till lagen inför den fak- verkligheten sträckt v s och ~ överdrift kan man säga, att de n " i norsk opinion ha ett enhälligt stöd.
Under ett samtal med förestånda- ren för rättshjälpskontoret i Oslo ytt- rade denne att Castbergslovene varit en välsignelse för landet och att det nu vore svårt att tänka sig att man någonsin kunnat vara ulan dem — vilken bara Själva Finland håller ju svarslösa, såvida man inte vill förse slut finns.
på att med Ryssland underhandla om ett avtal, som A n bereda ett tillräcklig och effek- skall innehålla en överenskommelse att ii de två böra anfalla varandra.
Finska I- Man stirrar sig blind på några siff- tivt skydd mot en så frätande gas ror, som säga att “ endast ” 500,000 senapsgasen har emellertid visat geringen erkänner därmed, - N det kan ett helst lands befolkning med gas- masker.
som der världskriget genom stridsgaser och att av 160,970 gasskadade inom den engelska dogo endast 2.6 procent Har man d i i dessa gasska- dade medräknat alla kokainister mor- finister nevrasteniker och i övrigt ar- armén står emellan annat än och dess fruktade sådant.
Man har på kommit så långt, att erkänner duger att göra avtal med.
lagt ned årtal att utspekulera ett öde att uppsluka av arvfienden Den att kläder, skor &amp; handskar impregne- ras med ett i Amerika upptäckt ämne och huvudet skyddar av en på samma sätt impregnerad huva s i kan han m viss tid motstå senapsångornas dödan- de verkan.
Men det återstår alt göra dylika skyddskläder praktiskt använd- bara i krig.
För att skydda djuren experimenterar man med hundgas- masker hästgasmasker och hovbeslag, ia, t. o. m. gasskyddslådor för att för- vara brevduvor.
att Det är ju möjligt man så små- ningom även skall lyckas driva gas- skyddstekniken till sin fulländning m i n den demoraliserande verkan som gasstriden har på både de stridande I Wien pågår den paneuropeiska kan- gressen Den Paneuropeiska tanken ä r uppe i diskussion litet varstans utom i- hos _ % Talmannen i tyska riksdagen Loebe förklarar att konkurrensen med Amerika tvingar Europa till en europeisk sammanslutning Fredskongressen i Ge- néve uttalar sig också i dessa dagar kraf- tigt för ett ekonomiskt Paneuropa En norsk pacifist, assessor Bonnevier, skriver i Norges Kvinder i samma rikt- ning som Sigurd Ibsen i Aftenposten Han anser dessutom att de nordiska länderna kunde göra en positiv insats för att för- t ~ ~ Paneuropa &amp; om de skapade ett stort frihandelsområde och hade mod att över- vinna de vanskligheter och svårigheter som vore förbundna därmed.
Ännu är detta blott en framtidsdröm, snart måste det bli ett arbetsprogram skriver han.
och den civila befolkningen lär aldrig kunna hävas.
Denna erkänner t. o. m. av den militära sakkunskapen vara så stor, att den stundom framtvingar Det är denna sammanslutningens tanke “ militärt obefogade fredssträvanden vilket ur deras synpunkt sett är det som fräter upp försvaret och dömt ut Om man ser det så blir värsta som kan hända i krig.
Men regementena därmed havn de också fällt domen faktum genast mindre tragiskt Tragiskt över sig själva och sitt hantverk vore om Sverige skulle försöka rida spärr
TIDEVARVET I Jeppe på Heden SCHÉELS RADIUM-TVÅL så EN DANSK DIKTARE av Ett särskilt sus från den Aakjærska hur han lyssnat till rågens sus och tolkat dess melodi: dikten.
när han sjunger om Västan- Vem har gjort Der gynger en sang paa det mindste sir^, langs Himlens Blaa paa S k y n røde och hvide.
Er Sindet stemt og er Sjælen ren då synger selv mossede Milesten I hans dikt hör man växternas rötter dricka vattnet ur jorden knop- parnas bristning och sävens sva- svalers kvitter och vipors skri och den eviga böljesången från skri vindrörda som der driver nokker en mod Hymne Aftentide sus udannet Mand, mindes jeg aldrig at have hørt ham sige noget raat. ' '
I Aakjærs hem förekommo inga andra världsliga böcker än almanackan, om ens den, och endast tidvis fick han besöka en dålig folkskola.
Men efter sin konfirmation fick han komma till en lärare i Fly för att förberedas till inträde vid ett lärarseminarium.
Den- ne lärare var frisinnad och öppnade milda, förnäma nya vidder för den kunskapshungrige pojken.
Aret efter kom han till Staby lärarseminarium, dir han ivrigt deltog i elevernas diskussioner.
Men redan och det sällsynt balsamiska efter ett halvår måste han resa hem löddret ha skaffat Schéels - a v ekonomiska skäl.
Han fick nu Radium tvål otaliga vänner — stanna hemma ett par år rom dräng.
De utvalda beståndsdelarna men 1884 reste han till Köpenhamn i denna tvål äro värdefulla och för att ännu en gång försöka få stu- välgörande; tänk bara på Radi- dera, Han gick nu vid Blaagaards se- umförekomsten i densamma minarium, där han tog preliminär- Om Ni av någon anled- examen 1886 Därefter kom han till ning ännu ej prövat Schéels en bonde i Tastum, där han undervi- Radium-tvål köp hem en sade ett par pojkar och för övrigt i dag!
ägnade sig i t egna studier och åt folkbildningrarbete I glödande ungdomlig iver började han hålla fö- redrag för folket i trakten bl.
a. om revolutionens historia med en påföljd.
att han blev anklagad för hädelse och revolutionsprogan- Viikithalten kontrolleras av Radium- da, En omfattande rättegång kom till &amp;,, D O F T E N — - tvål franska tvål Jyllands kust d i k t a d e arrest han skrev revo- stalter: Han elsked Iivet i store rene lutionära sånger Han blev slutligen linjer Klarhed Harmoni frikänd upplevelse satte våra dagar Han är nämligen en glö- Strindberg ” ger han 1888 ett typiskt dande förkämpe för det jyländska experten Fil D:r Læet her ved Storrugens vinden- Blod; den hvide Rug, den blide Rug, som mod min Tinding slaar - det er som tusind Fingre smaa paa tangenter gaar Det lyder Ej blott kärleken till hemmet och Även som of Leg i n spændbuet Hal.
hvor Dansen lokker Ringlelyd av Lamper- landet har inspirerat Aakjær.
Det Lokkespil, det Klokkespil hans erotiska lyrik är ganska rik Sin Top, första.
hustru, författarinnan Marie Sommerrugens vi Bregendahl har han ägnat många sånger och hans nuvarande hustru, konstnärinnan Nanna Krog.
har in- Först besjunger han sådden då sä- spireat flera.
En av hans vackraste deskornen springa högt i luften av kärleksdikter är emellertid knuten till glädje att få möta den bördiga jor.
ett ungdomsminne.
Det är Ved Sur- det n den kjære danske Lyd vorved voxed o.b, den Därefter skildrar han, hur vin- terrågen börjar komma upp med spä- aaen.
vars sommaren är inne blir k S t e d e l l e r Stund Ager ved.
Dyre du og d i g Dingeli-og lej, dikkedu-og dikkedi, og dingelu-og lej.
.
I omkvädet har Aakjær på ett Ius- litteraturen.
Han önskar väl icke, att det som tigt sätt fångat Ijudet av axens ring- karakteriserat sin dikts egenart: stora rena linjer, klarhet och harmoni men nära patos: Norge skall bli två språk i Danmark lande och fåglarnas kvitter.
- Snart fullkomlig frånvaro av raffinemang, Du er Titanen, der stormer Himlen men han vill att det danska litterära Hans dikt saknar icke anklanger av de D u er Basunen der forfarder Vrimlen språket skall i sig upptaga de friska, lider det mot skördetid.
och korm- stora " livsfrodiga " sångarna i dansk V i unge hader det tamme og dovne oslitna orden ur det jylländska all- blixtarna flamma vita i Sommarnät- litteratur, Öhlenschläger och Drach- men agter højt det titanisk forvovne; mogespråket Han utbrister på ett tera: mann, men framförallt betraktar sig er vi ej alle Strindbergianere ställe: " Er det ikke herligt som Der gaar Strimer af Hvidt over Himlen Aakjær rom en fortsättare av Blichers alle som du er vi Republikanere Forfatter at kunne sige: disse mod Nod.
diktning - Blicher, den fattige.
av Aakjær tjänstgjorde därefter vid Ord der, de er ikke traadte Engene aander og Duggbadet frisker ödet förföljde jylländske prästen som ett par skolor men fick snart avsked Platte av flade Hale i den store By; Vinden gaar tyssende hen over l a d. '
for 100 år sedan skildrade Jyllands på grått papper, på grund av sina ra- eller a t nærme to Ord-til hinanden, natur och folk i sin dikt och därige- dikala åsikter.
Han gav sig da ut der aldrig har mødt hinanden før, og Flægene hvisker nom blev grundläggaren av den i våra som föredragshållare och vandrade høre dem klinge sammen i et Rim!
mens det lyner dagar så rika jylländska litteraturen.
eller åkte genom Jylland.
Under dessa Mon det ikke tør betegnes som en hel- Liarna slipas, och skörden kommer ' ' Naar stormen kommer ind fra Ha- resor då han alltid bodde i bondgår- lig Glæde for en Mand det tumler ståtligt skildrad i Höstvisan som på- vet i de lange Vinternætter og brin- darna och stugorna, ökade han ännu med Sproget at finde Ord.
som in- minner Karlfeldt.
ger grankoglerna t i l att torne mod rner sin kännedom om Jyllands folk genside tidligere ii spiddede paa en hverandre rundt om i de mørke Klit- dess seder och språk särskilt hade Pen.
Ord.
der ligger der uslidte.
fris- Nu er Sæden lang og gul plantager da tænker vi Jyder paa han sin glädje i att tala med gam- ke og blanke som Larkeæg i dugget Blicher.
Naar Lys og Skygge jager la människor, och dem har han också Græs Disse herlige Almue-Ord, de rejst op og ned ad Himmelbjærgets Sider, mästerligast återgett: " Jeg elsker at kan aldrig skæmme Sproget; tvært- sønderspaa piler av Sted over Marker med bøl skildre de gamle Jyder, dem paa de imod.
de ligger der og pynter som gende Korn, indtil de faar e l Kirke- 60 70 og især de gamle Koner har hvide Sten i Kløvermarken.
De hø- Og hvæsser vi Le taarn til at funkle frem: højt, lyst, hele mit Hjerte Saadan en gammer rer hjemme i dansk Sprog med sam- rankt mod den fjærne Horisont da jydsk Kone, hun er noget af det vi- me Ret, som Kjæmpehøjene hører under Maa- tænker vi atter paa Blicher. "
seste man kan træffe paa, hun har hjemme i dansk Landskab. "
nens Horn.
Jeppe Aakjær föddes den 10 sep- set t i l Bunds i Livet, og hun har den Den jylländska dialekten använder Så köres rågen in.
och Aakjær teck- tember 1866 i den lilla byn Aakjær Resignation som jeg maaske anser Aakjær också i stor utsträckning i sin en mil söder om Skive i nordvästra for at Jydens egentligste Sær- roman Vredens børn 1904 Den hand- nar därvid en scen, som redan barn- Jylland Under sin barndom och u p p Særkjende den dybe Resignation og lar om en stackars pojke som redan domen präglat sig in i hans minne med något av en helig handlings högtid- växt här lärde han sig älska Jyllands skepsis. "
i barnaåren kommer ut och tjänar, blir vidsträckta hedar, och han har alltid År 1895 blev Aakjær efter studier utnyttjad till det yttersta av sitt hus- lighet: Forst bredte Mor et Klæde varit en lidelsefull motståndare till på egen hand färdig med sin student- bondfolk och får ligga i samma smut- det jylländska hedsällskapets strävan examen och ägnade sig därefter åt siga säng som en dräng och blir smit- saa ømt som nogen Højtidsdug; att plantera skog p i de böljande.
vida.
tidningsmannaarbete och författar- tad av hans sjukdomar.
Vad gör sam- d o maatte ingen trade Han har sjäIv skap.
störlinjiga hedarna.
Ar 1897 utgav han en flam- hället för att skydda barn mot dylik med Sko i Høstens Rug; givit en målande och livfull skildring mande stridsskrift mot inre missio- misshandel?
frågar Ankjær.
full av saa fejed hun med Limens R e s t, av sin barndom i romanen Bondens nen och 1899 kom hans första roman, indignation sam t i r sitt starkaste ut- h u m snavset Straa tilside søn om vilken han säger att den är Bondens søn, där han, som förut tryck i den inlagda sången: " For vi som f o r en Hadersgjæst av biografisk noggrannhet.
Hans för- nämnts, skildrar sin egen ungdom.
För træder hverandre i Dyndet ned. "
— Till dessa rågens sånger kan fogas äldrar voro enkla.
fattiga människor, den danska bondelitteraturen har Men denna roman är icke blott ett som fingo slita hårt f ö r ett torftig denna bok fått en stor betydelse — rop om de många fattiga barn som Aakjærs sång om havren.
en dikt som bröd.
Själv fick han redan som liten den gav stöten till en mängd liknande förtrampas och stanna i växten utan i sjungande strofer förtäljer havrens levnadssaga: pojke börja arbeta som gås- och får- skildringar av Andersson-Nexö.
den är också full av starkt Jeg er Havren Jeg har Bjælder paa vaktare och under livet ute på de Skjoldhorg A.
C. Andersen m. fl.
Ar bilder ur allmogelivet.
stora hedarna förvärvade han sig den 1899 utgav Aakjær även sin första Efter att ha utgivit diktsamlingen mer end tyve tror jeg paa hvert Straa vidunderliga fötrogenhet med natu- diktsamling Derude fra Kjærene Dir Fri felt 1905 fick Aakjær ett stipen- ren.
som är en av grundförutsättnin- offentliggjorde han en del av sin ung.
dium det Ankerske legat och gjorde Jeg blev saaet mens glade Lærker sang gama för hans dikt.
Hemmet var doms flammande men omogna trots- en studieresa till Han ha- over grønne Banker Dagen lang starkt pietistiskt färgat, och en stor och upprorsdikter.
I en del sånger de länge önskat att komma dit för att Humlen brumled dybt sin Melodi del av denna självbiografiska roman med speciellt jylländska motiv ar se de trakter där bondeskalden Burns og et Rylefløjt gled in deri skildrar Aakjær frigörelsekamp mot Aakjær emellertid redan mästerlig levat.
Burns har nämIigen spelat en Till Aakjærs stora lyrik hör icke Pietism och helvetsskräck.
Den som särskilt äro de på jylländsk dialekt stor roll for Aakjær liksom för Frö- blott rågens och havrens sånger utan hjälpte honom till frihet.
var en gam- skrivna sångerna betagande.
Där är ding hos oss.
Ankjær berättar själv.
även flera hemlandssånger (Där är mal bonde ett original ett av dessa t. ex. redan den vackra herdevisan, att han första gången lärde känna den kända Jyllandssången en av hans vildvuxna genier, som Aakjær så gär- Hyrdedrengens Tagfatvise d ä r her- Rums i ungdomen genom Cartyles många hyllningar t i l l hembygden na skildrar: " Av alle begavede Mænd den lockar på sina djur.
Den har re- bekanta kar k.
.
er der blott en.
der har kunnet fængs- dan de Aakjærska visornas sångbara tar och le m i g som denne grove, udannede rytm och Iekfulla melodi 1900 — 1901 med Burns betydde ett poetiskt ge- — — — — Tegelbrænder med det mægtige So- utgav Aakjær två samlingar prosa- nombrott för Aakjær.
Alla hans krateshoved.
Han forstod al Tid at berättelser Fjandboer och Vadmels- stora diktsamlingar Rugens Sange I sången Hedelandet besjunger han finde det mest rammende Udtryck; folk.
små teckningar ur allmogelivet.
Muld och Malm Sommer og den jylländska heden.
M a n kallar den han var i Besiddelse av et næsten där han spänner över hela stämnings- Eng. Hjærtegræs og Ærenpris Vejr ett öde land för honom ar den ett blændende Vid.
Situationen blev Iige skalan, från det komiska till det tia- og Vind ap Folkesind o. s. v. vittna härligt land: som sat i bengalsk Belysning ved hans pirka det burleska till det sentimen- därom Med Rugens Sange 1906 slog " El øde Land ” Fremstilling Tillhørerne vred sig i tala.
groteska till det subtila.
När- Aakjær igenom, Den hade en säll- El herligt Land Latter, efterhaanden som han trak mast efter dessa bida arbeten utgav synt framgång och dess sånger ton- med Lokesæd och Hedebrand Tegningen op. men selv lo han aldrig Ankjær en samling Fræ vor Hjem- sattes och överallt, Som för.
i Byger døbt end ikke av sine fortræffeligste Ind- men där han samlat prov på jylländsk spel till Rugens Sange har han satt i Storme svøbt fald, og skjønt han var en ganske diktning ända från 1600-talet och till den berömda sing, där han skildrar i egne store Former støbt!
Gru I de orden har han förträffligt uttryck åt sitt ungdomliga revolutio- språkets anvädande i der stod m lille vred Mand, og det var Ole Stam Aakjær har gjort utmärkta över- sättningar av Frödings och Dahlgrens humoristiska folklivsdikter.
Hans översättningar av Burns dikter an- ser även av hans fiender för kongeni- A a k j æ r sin lyriska diktning har I en inom romanen och dramat, Dess betydelse kan dock ej jämföras med lyrikens.
Aakjær lever för närvarande som bonde på Jenle gård i nordvästra Jyl- land.
Det är om gården Jenle han sjunger både Kukmand " " _,:: saa mejer Kvinde være HEst ruger og Lærken er Gjæst — for Lærker er hvor der er Bønder hvor Viberne Från denna lantliga tillflyktsort hö- res emellertid ofta hans röst och icke alltid i ljuva lyriska tongångar.
Aa- kjær framhåller gärna att han i främ- sta rummet är icke lyriker och konst- när utan kämpe för sociala reform- idéer: Jovist er Skottland Hjältedyrkan Der Fædrejord det sjöngos - jeg n Spillemand.
en Landsbysjæl en stille Mand forgjort i Rytmedaaben.
men starkest er jea Tidens Mand en Kampens Mand en Stridens Mand; staar Retfærds Port ej aaben - hejsa de blir mit Strøg tilfals for anden Dans end Bondevals da tár jeg fjolen ved dens Hals - - - den Blast.
h a r Bakken hun skraaner mod Sønder hvor Græsset gror højt om min skjæggede realistiska Den omfångsrik prosaproduktion Jeg lagade min Gaard i den rygende om - - slutstrof lyder: rågen står hög och vacker.
och de kun Lysets Leg paa din Pande älskande mötas " ved Rugskellet ", un- og Kyssets Dug paa din Mund der det att lärkorna sjunga och luf- En viktig del av Aakjærs lyrik ä - ten är full av doft och hela åkerns hans humoristika diktning oftast blomster och djur intresserade deltaga dråpliga folklivsbilder på jylländskt I skiådespelet: mål En berömd humoristisk dikt på Klinten paa sin lange Hals sig rejste for at riksspråk, vilken i sin rytmiska kraft glo; påminner om Karlfeldt, är Ole Stam bittesmaa Mariehøns iøb over Annas Sko sången om den djärve bonden.
som på tinget slungar rinn anklagelser mot Rugen ringled vidt og bredt om Kys och kungen Själv för lagbrott: Kjærlighed Der stod en lille vred Mand hvad det mindste A x har hørt den hele en tat Mand, en bred Mand.
N. Sahlbom - - vinden från havet: min Barndoms Vind, du har endnu det samme Sind i Alvor som i Spøg det samme lystige Tagfat, det samme Sus om Møllehat og Kirketornet FIøj det samme stærke Orgelbrus O. Vestenvind jeg lytter og jeg lytter til det synger i mit Dr Emy Ek Danmark har i dagarna firat Jeppe Aakjærs 60-årsdag.
Aakjærs sånger, som sjungas överallt i Danmark, äro alltfbr litet kända i Sverige, och den svenska pressen har föga uppmärk- sammat jubileet.
Aaakjær är en ojämn konstnär som lätt kan förfalla till ordkaskader.
som forsa och bölja utan alltför starkt konstnärlig raison d ' etre.
M e n han har något starkt och egenartat i sina bästa lyriska och epis- ka ting - samklangen med landet och folket, den äkta jorddoften.
den friska havs- och vindrytmen.
den na- iva glädjen vid det frodiga och full- blodiga.
det " rödmussede " och “ svuI- mende ".
Han diktar aldrig om annat än jorden och havet och vätanvinden och om människor, som äro ett med naturen Hans sång är naturens egen, blott tolkad och transponerad: Jeg Iägger m i g, Rod, populär?
og bruger den som Vaaben!
Likaledes framhåller han gärna att det rent estetiska är honom likgiltigt: Jeg kan ikke æstetisk Salat af Kringler ej bage en eneste røre lad andre gi Boller med Skum og Sukat jeg er Grovbrødsbager — fil Tjeneste Aakjær Påstår själv.
att han aldrig läst verslära.
Det är det enda stu- dium.
han e j kunnat tåla, säger han.
utan han har lärt sig rytmiken av ma- turen r~~ vardagslivet arbete Han poängterar gärna det sund och gla.
da det livsfrodiga och harmoniska i diktning: sin Jeg slænger Skalmejen for Munden; jeg trakker saa lang dens L y d.
at Kilderne klukker i Lunden 49 Bukkene bræger af F r y d Hvor kan I dog gruble og grade saalænge Guds Himmel er blaa Mit Hjerte skjælver af Glæde blot Duggen dynker et Straa, Däri ligger givitvis också hans dikt.
nings betydelse: den är full av över- strömmande kraft och frodighet av myllans doft och lukten av mogen säd.
Den darrar av livsintensitet och livslust " Livsbuen sitrer i min Haand af Spædthed. "
-
Sköt om barnen!
Under den kongress för folkskol- lärarinnor, som ägde rum i Uppsala i augusti detta år, höllos bland annat ett par föredrag i skolhygien av dok- tor C.
A. Ljunggren.
D:r Ljunggrens praktik som skol- läkare har givit honom mycken erfa- renhet och stort intresse för den vik- tiga frågan.
hur man på ett fram- gångsrikt ritt skall kunna sörja för att barnens hälsa bevaras och skyd- dar.
Enligt en tysk fysiolog skulle de flesta barn födas friska, men bara 1 % bli fullvuxen med bibehållen häl- sa.
I Amerika anses 25 % vara den ungefärliga siffran Man har sagt, att staten inte har råd att genomföra en effektiv skolhygien.
D:r Ljung- gren citerar en engelsk läkares utta- lande: Staten har inte råd att undva- ra den.
Ovannämnda siffror tyckas bevisa detta.
Skolåldern, tillväxtål- dem är den viktiga tid, då grunden lägges t i l l den vuxnes hälsa och livs- kraft.
Mycket kan göras i skolan, inte minst för att genom barnen spri- da kännedom om hygien och sunda vanor till hemmen.
D:r Ljunggren berättar om sina undersökningar i Trälleborg.
A v de undersökta barnen visade hade rygg- % Bödlarna För något över ett år sedan skedde ett blodigt skräckvälde utan att Eu- blandade känslor i Rumänien, Bulga- ja, hela Balkan, till dess kronprinsen rien och Jugoslavien.
av Rumänien rymde med en väninna.
En gränskonflikt mellan ett par av dessa länder t. ex. Grekland och Bul- garien har också försett aftontidnin- garna med lösnummersrubriker.
M e n när konflikten bilades blev det åter tyst.
Likväl är Lydia Cicero.
stadsfullmäk- det så, att Balkanländer- na icke borde få sköta sig själva.
Om peisk finns opinion måste den som resa en sig euro- och Vid det nu avslutade det något sådant i Hudiksvall, där de frisin- framtvinga ett ingripande i förhållan- Att attentaten mot tryck hålla sig vid makten.
Armén nade tagit tre nya mandat.
valdes bl.
dena därstädes a. fru Lydia Cicero, husmoder vid katedralen i Sofia och den bulgarisks och polisen krossa alla strävanden e f - Fru C. kungen gjordes så mycket väsen av ter oavhängighet och socialt rättvisa.
Vårdhemmet i Hudiksvall.
tigevalet i bolsjevikskräckens tjänst använda i helt enkelt försvinna.
Genom mord tillhör liksom sin make, förestånda- ren för Vårdhemmet J. Cicero, Fris.
trots att något politiskt parti icke stod befriar man sig från politiska mot- folkpartiet.
men är dessutom direkt bakom de olycksaliga brottslingar som ståndare ' ” Detta fruktansvärda blodbad på oppo- ansluten till Gävleborgs Iänrförb.
av förövade Däremot det.
hör man ingenting om den säger Barbusse, ” kännetecknar F. K.
R.
Hon är varmt socialt in- tresserad~ och besjälad a " de frisin- terror, rom alltsedan attentatet övar Rumänien som Jugoslavien, Grekland som av den härskande nationalistiska Ungern.
Men den framträder mest cy- nade idéerna.
I själva verket är det så, niskt a h tragiskt i Bulgarien.
gruppen.
Sin befattning som husmoder vid att reaktionen, som efter kriget här- Denna vita terror har segrat i in ut- Vårdhemmet innehar fru Cicero se- skar i alla Balkanstaterna, de segran- sträckning, som är en skam för vår tid.
dan 1912 och här kan med fog till- de och de besegrade, får upprätthålla av Justitiemorden, som ibland fått karaktären massmord, lönnmorden, trotyren a h vården vid från all- l ä m p a s frasen rätt person på rätta fängelsevistelserna ha sopat bort opposi- henne bland sina tionen a h nedtryckt bondeklassen, arbe- m i n t införd.
A v 700,000 barn äro platsen; att tarklassen a h de intellektuella anhängar- skyddslingar är som en predikan.
M e d na av demokratien i ett träldomstillstånd, sitt varma hjärta förenar hon prak- medeltidens mörkaste siktningen där den är införd är inte tisk blick och ett glatt men bestämt av alltid effektivt ordnad.
radsfel, 10 utpräglad plattfot, 38 % voro underviktiga.
Dessutom fun- nos andra fel, inte minst tandröta.
som är mycket utbredd.
Doktor Ljunggren föreslå olika hjälpmedel: Ett noggrannt samarbete mellan skolläkaren och sitionen ”, lärarna se Höstdikter Elsa Dahlén fortfarande omkring 600,000 utan lä- Doktor Ljunggren föreslår infö- rande av noggranna, regelbundet åter- kommande vägningar samt upprättan- de av tabeller.
Härigenom får läkaren en god kontroll över barnens utveck- ling och hälsotillstånd.
Vägningarna skola företagas av skolläkaren i lära- rens närvaro.
Barnen bli själva så sätt.
som påminner om Detta systematiska och vilda blodbad har möjliggjorts genom den makt, som of- ficerskåren äger i I l l a Balkanländerna.
Det kan inte annat än glädja varje Ett &amp; att dessa personliga egen- skaper också uppskattats väljare- På planen vajar det en ensam poppel, Militarismen är en tyrannisk och samhälls- en utpost ifrån en av stadens parker.
frätande institution i Sofia som i Belgrad, kåren.
I natt har nordanvinden löst sitt i Bukarest som i Budapest.
* koppel och jagar hejdlöst omkring höstens Vid om den officiellt organiserade militarismen och de militära ligorna, som Fru Lüttkens, Bergsjö har av de marker.
stödja den, märkes, nästan liks fruktans- frisinnade i Gävleborgs län valts till Mitt hjärta är ett ensamt löv som värd a h allsmäktig, polisen.
Den rumän- intresse förmås de lättare att följa suppleant i landstinget.
ska Sigouranzan disponerar millioner, tid- H. Lbg.
darrar läkarens föreskrifter, som annars inte i denna hänsynslösa stormens tuktan, ningar, organisationer a h obegränsade re- * alltid är lätt att f å dem till.
Också i denna viIda lek med liv som narrar surser.
Då allmänt bekanta mord begåtts föräldrarna få läkaren lättare till Johannishus Fris.
kv.
har under ett hjärta till förskräckelse och fruk- officiella mördarna bundsförvanter när han kan visa tan.
svart på vitt barnen inte ökat or- hösten hållit två sammanträden.
Vid fria.
Det finns inga band på de obeskriv- dentligt.
Föräldrarna.
som kanske den förra redogjorde ordf. f ö r Cen- Och ingen vet i mörkret vad som liga metoder, som den bulgariska och TY- mänska polisen använder far att pressa S. tralstyrelsemötet och diskuterades val- stundar, situationen.
Enhälligt ogillades sam- vad gömmer detta fruktansvärda gal- k bekännelser ur fångarna och förfärdiga om att något måste ändras.
utlåtanden, som rättfärdiga repressalierna.
gåendet med högern.
Fröken Lira I "?
Genom vikttabellerna, där även barnets längd och allmänna befinnan- Thulin berättade personligt och trev- Jag anar det, jag ser det fast jag blundar, mad att uppräkna de upprorsfall, som min de antecknas, får läkaren en säker ligt om Nordiska lärares fredsvecka jag vet ej var jag känner till.
Den användes t. o. m mat uppfattning om varje särskilt barn.
på Sagavold i Norge.
Septembermö- och jag är rädd vittnena i processerna, såsom är känt från tet var ägnat den förestående revisio- faller.
frisinnad ~ " sidan intresserade av av vägningen.
Genom detta ner, ha de att oftast gått deras barn, bli vilja tro att något fattas mit till användning, att man stor utsträckning kom- - der.
Visar ~ " barnet efter vidtagna sina åtgär- pensionsförsäkringslagen.
Och jag &amp; ensam i det vilda bruset av Ordf. redogjorde för de synpunkter som havets mås, som sista man på skeppet, som från kvinnohåll framförts, och efter den diskussion som följde an- molnets skugga ljuset, togs Centralstyrelsens resolution.
Frö- greppet.
Elsa Dahlén.
ken Anna Wadman inledde en lång och givande diskussion a Allmän felaktig matordning, en sak som eventuellt kan avhjälpas genom att rösträtt och klassskillnad.
I höstens trakt läraren sätter sig i förbindelse med föräldrarna eller genom att barnet får Se granarna, som resa deltaga i skolbespisningen.
En tred- vid.
Ordentlig tuggning är av utomor- sin stolta kronas rika prakt, je viktig faktor är ventilationen i dentlig betydelse för hels matsmält- ha e j ett enda gyllne stänk.
hemmet och överhuvud den tid bar- ningen.
Vid anordnande av skolbe- Men björkarna stå glesa net kan vara ute i friska luften.
In- spinning bör man sålunda se till, att i höstens öde trakt.
nesittande barn som få för litet sol barnen vänjas vid lämplig föda.
och luft k kunna visa dålig viktökning, Det är glädjande att se att de syn- Och över all förgänglig även om de få rikligt med mat.
Även punkter, som redan tidigare framförts och bitter jordisk fröjd kroppsrörelse spelar en stor roll.
i Tidevarvet (se art. En radikal diet- står åter himlen hög och blå Huvudsaken med hela det hälsovår- förändring i n:r 21 av år 1925) nu ha och oigenomtränglig arbetet inom är att fått förespråkare även på annat håll.
på samma tyska höjd.
Elsa Dahlén.
giva barnen en god hygienisk uppfost- ler rent minskning kan det bero på för stark ansträngning i skolar- betet.
Läraren får veta detta och sär- skilt om en hel klass visar liknande tendenser till dålig vikt, kan han nen som lin- dra något på uppgifterna.
Det dåliga - dande skolorna ran, hygienisk träning.
De skola lära betydelsen av sol och luft.
de nästan osvikliga läkemedel som man ofta i så hög grad försummar at!
tillgodo- i det sista rättegången mot de bessarabiska bönderna i Tatar-Bunar En (300 anklagade!)
annan organisation, som Balkanty- armén.
Dessa kontrarevolutionärer till professionen utföra bödelshantverket.
Un- der den falska beteckningen kamp mol bolsjevismen ha de på landsbygden mas- sakrerat tusentals oskyldiga. ” Barbusse riktar mot Västmakter- nas regeringar den fruktansvärda an- klagelsen, att de understödja detta verk.
” England, Frankrike och Ita- lien se gärna ”, säger han.
” söndring och oordning för a n tillförsäkra re- spektive länder den politiska och eko- nomiska ledningen.
Myndigheterna hjälpa missdådarna och pressen tiger eller Barbusse ger felaktiga litar för upplysningar.
sin del på hjälp i eländet varken till stormakternas re- geringar eller till N. F. ” En omfattande proteströrelse från de rättänkande människor, de rättvisa och klarseende andar.
som ännu äro talrika i alla land, kan få en avgörande betydelse.
Jag har själv kunnat konstatera, vilken be-
his nit det var bageri här i gården!
Hur ska jag kunna hålla pojkarna härifrån?
Han svarade: — Bry sig inte om att Första oktober hålla pojkarna För Tidevarvet av Schmidt Eva Jag härifrån, frun.
ned på m bänk och stir- satte mig mest sanningsenliga av mina vä- När m i n flyttar en ösregnsdag och bär rade på henne.
Menade hon det?
Mena- hon det verkligen?
Småpojkar!
ror- ninnor har berättat det!
sade A n d r a.
Går- lillpysen a h syltkrukekorgen, och säng- den a h dess innevånare existerar än i kläderna ligger ute i regnet och stadsbuden liga, skrymmande, frågande - härinne, dag.
Så ni kan allihop gå dit a h titta på väntar på sin pilsnerdricka uppe i vånin- där det ivriga, inordnade arbetet gick den.
Fan det är nog inte värt ni tror att gen, 3 bryr min sig inre vidare om, ifall brådskande dagen lång — i detta lilla, lil- där nånsin från de fönsterna skall lysa det brinner på nedre botten.
S å j a g for- la rum, där man tyckte att hon måste öpp- emot er d. vita knapparna om lediga små- sökte bara hyssja ned pojken ' Men han na fönstret för alt fä rum att kunna dra ut brödspaden ur ugnen.
Fyra kvadrat- våningar, vilka nu bevisligen återinträtt i kom efter a h högg i min ulster: Det brinner alldeles förfärlitt!
sade meters golvyta ungefär.
Hela den ena tillvaron.
I de fönsterna kommer de nog väggen utfylldes av hyllor för plåtarna m väldans ugn!
aldrig, nej!
Men min väninna berättade han.
I den underbara historien så hår - jag - Ja, det kan jag väl tro, att det var med bullarna och skorporna Var hölls Den dr — det är er sak se- i i n ugn, sade jag.
dan.
hur ni tror den.
- Alltså, hon för- En välditt förfärlitt stor ugn!
sade pojken.
- Där brinner, så lågan står som talde sålunda: - Den dagen vi flyttade in i denna lilla ell!
gård - hon bor kvar där alltjämt sedan Sedan blev jag mycket fort bekant med flera år - d i tyckte jag att jag bir mitt den dir ugnen a h med dess vakterska.
skälvande hjärta i hnaden.
Väl stod det När man flyttar, så ställer man sig in- fast att kontraktet var undertecknat och te vid degtråget de första fjorton dagar- kvartalshyran betald man i alla fall na, v i kunde leva ändå, världens syster offer de erfarenheter livet förut gett hade bageri i bottenvåningen.
Jag tog en - Sa jag hade sagt till min ägan- upp ur korgen.
som pojkarna sprang med de fyrväppling pojkar allihop i ljuvaste bullar d smormjuka a h smidiga som jag rutschåldern - - Vad ni gör, så k a n in- förut endast mött dem ur min mormor!
te farande in på nya gården i eftermiddag bagarstuga nere i Östergötland; jag var alla fyra på m gång, om ni följs åt alli- ganska glad åt mitt flyttningskaffe i de hop.
så är det alltid någon som slåss, och trötta dagarna, det minns jag än.
värden är ungkarl och bor på nedre bot- Ilen det fanns de som blivit bekanta ten och har en ogift syster som hushål- med det lilla bageriet därnere fortare än lar för sig, han vet visserligen, enligt de jag.
sanningsföresatser jag följt från min barn- Jag började sakna mitt folk a h finna dom, om er existens, men i alla fall luckor i leden.
när jag skulle räkna in dem låt oss nu till en början göra vårt allra om kvällarna.
bästa till att förringa och osynliggöra oss.
Sade så dan näst äldste m dag: Mar.
Således: m går med far, två går med när mor köper bröd, kan väl mor köpa mej, a h den fjärde vandrar dit nån tim- allting hos fröken värdenssyster, limpor m. senare, ensam och stilla och bockar för och skorpor a h alltihop!
värden, om han möter honan i trappan.
Jag såg upp och förstod.
Det måste S i handlade vi också, men naturligt- ha varit gratisbullar därnere.
Den näst vis alldeles tyst kunde inte vårt intåg äldste hade någon sorts rättskänsla hor förlöpa.
Nar jag i den regniga oktober- sig.
Inköpen borde vara större.
eftermiddagen bir lillpysen och syltkruke- Då ansåg jag att det var bäst att jag korgen uppför trapporna ah tillika själv gick med korgen m dag mitt skälvande hjärta - så hör jag plöts- Hon, som vaktade brödets heliga eld ligt den pojken, som skulle åtfölja mig, därnere, han var vithårig a h brunögd a h vråla nederst i trappan, milt för värdens såg så snäll ut, att jag genast dristade ta- hem och dörrar: Mor!
Kom ner, mor!
la om mina framtidsfarhågor: - O. sade Det brinner på nedre botten I jag, jag visste inte om, innan vi flyttade återger den ordagrant, — — - - — - - — - - - - - - - - - Asien spelas ut mot Europa (Forts. fr. sid.
1.)
just åberopa sig på att Japans rege- bise, som de alltid förbise kvinnornas ring intar en välvillig hållning till betydelse även i de mest närliggande spridande av kunskap av frivillig frågor.
Men dessa frågor ryckas icke barnbegränsning.
Det är möjligt, att ur kvinnornas hinder därför att d e dessa hinduer, som diskutera saken i bli internationell politik i sina konse- Young India, äro sämre underrättade kvenser.
Någon har sagt att kunska- än doktor K e y, men Indien ligger pen om f r i v i l l i g barnbegränsning är dock närmare Japan och har livligare en uppfinning som i betydelse liknar kommersiella förbindelser att inte tala boktryckarkonsten.
Det är troligt att om det panasiatiska sammanhanget.
den skall spridas liksom boktryckeri- Lika litet som det vore möjligt att konsten över hela världen.
avspisa en överansträngd moder, som Gandhi, för att tala om Indien, har söker råd hos en likare, med att hon till och m e d ansett sig ta till orda i måste avstå från barnbegränsning av frågan och mot användande av kon- hänsyn till Japan och Italien, lika traceptionella medel.
" Barnbegräns- omöjligt är det för dem, som med n i n g är nödvändig, därom råder blott mera överblick syssla med befolk- en mening ”, säger han.
” men den skall ningsproblemet och folkstockens för- ske genom återhållsamhet i c k e genom bättring att lägga ner sin talan i vän- mekaniska medel ”.
Men han lämnar tan på alt Asien skall nå upp till vår rum i sin tidning för insändare av uppfattning och vår takt i fråga am helt annan mening o c h det är rätt in- folkökning.
Det blir ju inte mera tressant att se, att dessa insändare plats på jorden f ö r det utan tvärtom väl mina troll, när de dvaldes härinne?
Satt d e månne och åkte sängkälke på ugnsluckan a h tog törn mot plåtarna.
- Icke utkörda!
— — Jag köpte mina bullar a h gick med m förundran som skrives stum.
Det blev tyvärr lika i fortsättningen.
Fattades där någon vid kvällsvällingen, d söktes enligt den allmänna meningen allra först nere i bageriet.
Där flammade el- den grann och röd bakom de breda ugns- luckorna, där stodo i rader de många hun- drade små mjuka bullarna, där arbetade med raska, vana tag dagen lång den l i l l a vithåriga bagerskan, dir stod en sexåring eller nioåring eller någon av m av de an- dra årsklasserna och intresserade sig ah förundrades och frågade ah blev icke utkörd.
Möttes av leenden och muntra svar.
Och då hade dagens arbetsjäkt i det varma ah trånga l i l l a rummet varat från klockan fem på morgonen till len.
Fät min uppfattning var det sub- limt.
- - kväl- - Jag sade henne det m dag.
rade - Då sva- ord jag tycker, att det är d hon bland de märkligaste hört i mitt lir.
- Vi har kommit barn till går- Det tycker både jag a h Konrad.
trevligt att det den.
- - Konrad, det var brodern-värden det Måste man inte stå mållös?
- ” Både jag och Konrad! ” - Han fortsatte: - Vet frun.
när pojkarna skrattar och pra- tar eller leker här nere på sandplan om kvällarna, så ser jag hur Konrad låter upp fönsterhaken litet grand p i glänt och sit- ter ah hör på vad de pratar om och små- skrattar.
Han har ju aldrig haft några barn själv, a h tänk, nu tycker han det är lustigt att höra på vad sådana där fem- sexåringar har att resonera om.
Dit rik- tig roar en, se - - Nej, aldrig i min dar har jag hört ni- got slikt!
sade jag.
- Om han vore m vanlig gammal pensionerad herre!
Men betänk, han är värden, värd för denna gård!
- — — - - - Ja, sade systern, det är han ju för- stås men han tycker an barn i alla fall.
- — — Och - hor oantagligt d u ä n syntes mig tro henne.
TY till bevis nåd- de mig en dag detta att då jag gick ge- nom förstugan a h mötte denne underbare man, kom han fram till mig och sade att han hört sexåringen beklaga sig att lillpy- sen bröt sönder hans leksaker, så han und- rade, m han skulle slå up^ en hylla högt - måste jag över barnkammardörrn - - -- _- — Du kan ju i alla fall utpeka det där huset för oss!
sade vi till An- drea.
Din väninna, han måste vara mycket frisk a h mycket lycklig, hon mer underbara drömmar.
— - dröm- — — Mannens värld En irländare mr Frederick Whyte, som är intresserad av Sverige a h svenska för- hållanden, har skrivit m bok om Sverige i Wayfarers Series of Books för Travel- lers.
Det är lustigt att höra mr Whytes ink- först a h främst om människorna.
rige har hittills varit helt och hållet ett Sve- ter männens land, skriver Whyte, a h det är det fortfarande på det hela taget.
Men vårt århundrade är kvinnans, a h i Sve- rige som annorstädes börjar kvinnan nu komma fram.
Männen i Sverige ha inte mycket användning för henne utom i hus- hållet, de äro inte beroende av henne vare sig för sitt nöjes skull eller som inspira- tion.
De äro alldeles tillfreds med sitt eget sällskap med sina tidningar, sin politik a h sin punsch.
De äro snälla äkta min och ömma fäder.
I ungdomen ha de naturligtvis sina kärleksäventyr, lyckliga a h olyckliga, kloka och dåraktiga men Cupido intar egentligen m mycket under- ordnad plats.
Gentemot utlänningar äro svenskarna nästan m i r engelska ä n engels- männen själva De äro kyliga, stela och blyga, ända tills man lär känna dem Or- dentlig.
Särskilt gäller detta m huvud- — mr.
stadens invånare.
På landet a h i små- städerna träffar man på större älskvärd- het I Stockholm är det inte bruk att her- rarna stiga upp a h lämna plats för da- merna i spårvagnen.
Finns det inte sin- DI^ måste damerna stå ute Men å andra sidan är artigheten stor såtillvida att man tar av hatten och hälsar lika ceremoniöst på m studentkamrat som på kungen eller ärkebiskopen i Uppsala.
Svenskarna lina emellertid upp på ett förtjusande sätt, när man lär lunna dem närmare Det är bra för turister att veta detta, så bli de inte försagda!
Och mr.
Whyte är trots sina reflektioner brer svensk otillgänglighet intagen i Sverige.
Han slutar boken m e d uppskattande he- skrivningar både ar naturen I olika delar av landet, a v Stockholm med alla dess möjligheter i teater och restauranter samt konst och kuItur.
