# ID: svediakorp-per3309
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,366
# sentences: 352
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Valet i Villåttinge Polishjärtat darrar Polismästare Hårleman har yttrat sig det von Kochska förslaget till ny Om fröken Tamms över lösdrivarlag.
Han kallar det en tidsenligt personlighet är den lösning dock endast under förut- första orsaken till se- sättning att han får ändra på de mjuka gern, si är den an- och humana former, varmed hjälpverk- dra d e duktiga arbe- samheten skall inledas.
I stället för att Valet i Villåttinge härad av Söderman- lands län fick den ut- gång att fröken Eli- Tamm sabeth på Fo- gelstad återvaldes till Under landstinget partibeteckningen Fri- sinnade och liberaler funnos tre listor.
Den som främst upptog fröken Tamms namn I fick 687 röster, den liberalernas " of- ficiella ”.
kandidat 128 och den.
folkfrisinna- de 596.
När vi uttrycka vår glädje över segern veta vi, att den delas av Frisinnade kvin- nor över hela landet.
man när- mare omständigheter- och god enligt von Koch den misstänkta kvinnan skall kallas med en lapp till inställelse för det nedlagt på detta hjälputskottet, bör hon enligt Hårleman val.
För detta arbe- anhållas och efter en natt i häktet föras in- tes skull delar Läns- för hjälputskottet.
Hans skäl är det, att förbundets trogna rik- kvinnorna aldrig skulle infinna sig frivil- ligen glädjen och he- ligt, a h att proceduren med delgivning av på offentliga platser skulle väcka dern av framgången mycken uppmärksamhet a h kanske Inom Länsförbundet föranleda ingripande från nattpublikens och inom Frisinnade sida till kvinnans förmån.
Hans uppfatt- Kvinnor som helhet ning är nämligen den, att denna publik står deras sida, som den väl må göra har man nu sett, att på Köparen hiller förstås på sin vara det lönar sig att arbe- Men få icke de tänkta khjälputskotten ta.
Kvinnornas ha därigenom ett i viss mån annat utseende?
möjligheter, de ha Skola inte vedrbörande kvinnor själva, makt, om de bara ha ur stånd att göra alltför stora åtskil- vilja och förstånd att nader, finna sig ställda inför ett nytt slags domstol igen, låt vara att d e sitter kvin- bruka dem.
De ha lärt nor där?
att det ej duper att Om icke möjligheten att anhålla på gam- låta skrämma sig vare malt kännt vis behålles fruktar polismäs- sig av hotelser eller taren för en d e prostituerade skola komma att uppträda ” än mera ohöljt och hänsyns- ovett och att man löst ” och att den känsla av frihet, som ge- måste se upp, Det är nomträngande dem skulle locka flera rekry- inte särskilt roligt att ter till yrket!
få m sådan lärdom Det är underbart hur alla polishjärtan som den, att man ej d a m för de prostituerades ohöjda fram- fart.
Lagstiftningen måste tillhandagå d a kan te, som Länsförbun- kallelse med I Granskar na vid detta val, sy- nes utgången ganska märklig.
Fast av jäm- förelsevis små pro- portioner innehåller detta val i en liten sörmländsk valkrets alla ingredienser.
go- da och dåliga, av vil- ka framgå den helhet, den skapelse, Som är ett val.
Dess upptakt, dess gång och utgång ge oss en ganska värdefull lärdom att ta va- ra på.
Trots att frisinnade och liberaler i Villåttinge beslöto att - med av- ståndstagande från högern - gå ihop, ansågs mandatet ändå osäkert, Ett tecken därpå var att den frisinnade som förut stått för denna valkrets, riksdagsman Olsson i Ramsta, flyttat sip över till fröken Tamms gamla val- krets, Oppunda.
De av våra läsare, som endast följt gången av valet i Tidevarvet, torde ännu leva i den tron, att de liberala under avslutning av folkfrisinnade och fristående frisinnade uppförde frö- ken Tamm som första namn på den första av sina två listor i Villåttinge.
Detta var nämligen valkret- sens beslut, som vi meddelade, i tro att det skulle utföras.
Så skedde emeller- tid ej, valkretsförbundets liberala led- ning ändrade beslutet och lancerade blott en egen officiell lista med ett nat första namn, och listan mad fro- ken Tamms namn sjönk hastigt till ” Frisinnade Kvinnors lista ”.
överallt Elisabeth Tamm de övriga valkretsarna och visade, att de liberala ledo nederlag och icke fin- go in någon representant i landstin- pet, hade man anledning frukta att valet i Villåttinge skulle, om över hu- vud mandatet räddades åt frisinnade och liberaler, gå till den folkfrisinna- de kandidaten.
Det var ingen gynn- sam ställning för fröken Tamm att motarbetas av liberalerna och ändå bära den impopulära liberala stäm- och utan vidare lita på att lis- torna opartiskt till- handahållas, men har man fått en sådan lärdom, får man handla efter den när det gäller En lärdom som uteslutande är upp- muntrande- är däremot den, att lö- med all slags hjälp I form av särbestäm- melser mot kvinnor a h vidsträckt be- fogenhet mot dem, annars kunna de d hålla ordning a h skick på våra gator, an- nars kunna do ej freda männens nattliga vandringar.
Däremot antages det utan vi- tas av män, kunna reda sig själva.
Att de skulle kunna utsättas för skrämsel och varför icke även för frestelser, det intres- nar sig stundom att obevekligt hålla serar ingen, Utredningen i våras om kvin- på våra gator, gjord av själva på sin ståndpunkt utan hänsyn till om ja i att ingen- det nofriden justitieministern, resulterade det är taktiskt klokt eller ej.
Söder- Den stora delen av publiken, som icke är manlands Frisinnade valkretsförbund förblev en tid efter sprängningen intresserad av den nattliga börsen, har däremot intresse av att det går hyggligt 1921 neutralt.
Sedan ett folkrisin- till p i våra gator.
M e n det gör det inte.
peln på sin lista.
nat förbund bildats vid sidan övergick Det vet var a h en, att de anhållanden som Men se, tvärtemot valens allmänna polisen då och då gör under nuvarande riktning fingo d e folkfrisinnade stå det neutrala till det liberala partiet för lösdrivarlag icke hjälpa.
Varför?
Där tillbaka för liberalerna ” Frisinnade att få stöd av en större enhet och gö- för, att de icke ändra på den allmänna upp- kvinnors lista ' ' segrade, trots an den ra sig gällande, som termen brukar var liberal.
Väljarna röstade icke på lyda.
Fröken Tamm följde ej med, prostituerade, spekulanternas val och han- något parti utan p i fröken Tamm hon stod kvar vid de skäl som talat delns uppgörande.
Hur skulle då det tänkta nya behand- själv Detta val var icke något par- för neutralitet 1921.
En av dess män tival, det var ett personlighetsval rent följde heller icke de andra, men han lingssättet kunna befria våra gator, vår fattningen, att våra gator nu en gång måste och klart.
En personlighet är invald, pick till de folkfrisinnade.
Även hans som icke tillhör någon partiorganisa- återval gick om intet på grund av tion, en fristående frisinnad.
brist pi samarbete mellan liberaler Det är för sin gärnings skull och och frisinnade Ehuru gammal lands- sin personlighet, som fröken Tamm tingsman och nu lancerad av de folk- har blivit vald.
Det kan inte vara nå- frisinnade, blev han utslagen.
Detta gon annan anledning in den att me- öde drabbade även de liberala i Jön- nige man i Villåttinge har tyckt, att åker och småstadsvalkretsen.
Var- hon passade i landstinget, Det är " ".
ken de Som gingo till folkfrisinnade derligt.
att detta skall vara en så säll- eller liberaler hade någon fördel där- Fröken Tamm höll ett par föga pu- av.
blikfriande valtal i valkretsen, och sam grund till ett val Södermanlands länsförbund av Fri- Från en av vallokalerna berättar I stuner, då det ser ut som om sinnade Kvinnor beslöt att ta upp Frisinnade Kvinnors listutredare, att ingenting annat i n anpassning lönade kampen, trots att det icke hade någon en väljare, som fått listan i hand, sa- sig, kan det vara en tröst att påmin- press till stöd, snarare tvärtom och de en glosa om dess första namn na sig att vid valet i Villåttinge det trots att en motkampanj öppnades Men denne väljare blev då näpst av var den fasta, orubbade ståndpunkten från de andra politiska organisatio- en kommunist som sade: säg ingen- ram förde till seger.
nerna.
ting ont om fröken Tamm, för Då sedan valresultaten kommo från kan folket vittna.
Folket har vittnat.
an- då stad från prostitutionen?
Det berör fort- kvinnorna.
Det vill hjälpa, bereda arbete åt och förbättra enskilda kvinnor, det egnar sig omsorgsfullt åt männens ville- bråd men rör icke vid deras jakträtt Det är ingenting annat än den gamla, gamla, uppfattningen, klädd i mera tids- enliga former.
En dol kvinnor ha blivit så glada och tacksamma över dessa for- mer.
De tänka ej på m de stadfästa själva åskådningen mot en ny åskådnings an- lopp Prostitutionen behöver icke vara outrof- lig.
Medlet upplysning av ungdomen, är ännu icke ens på allvar prövat Kvin- norna i gemen ha inte ens själva kommit farliga än till att ropa: bort med dessa ras svaga att säga: stunder! ” De ha aldrig försökt vi delar inte er med de kvinnor, som äro var mans.
Devinez
.
.
TIDEVARvet REDAKTOR: Elin Wägner.
T I D E V A R V E T Krig med barn och om dem Styrelsen för Svenska Skolornas än en torde hava observerat hur t.ex. Fredsförening utsände nyligen ett landstormsföreningarnas arbete ibland cirkulär till Sveriges samtliga skolor, ungdomen är Statt p i frammarsch.
i vilket rektorer och föreståndare Ständigt och jämt möter man åtmin- uppmanades att på ett eller annat ritt stone i Stockholm och dess omgiv- i respektive skolor söka förverkliga tanken på Skolornas fredsdag, I år hade denna dag förlagts till onsdagen den 29 september.
Det må väl sägas vara ett underligt sammanträffande, ANNONSPRIS: nog så beklämmande i sitt slag och väl värt att beakta, att samma dag som denna ungdomens freds- och för- soningsdag firades, må vi hoppas, i skolorna landet runt, så utspelades i Uppland den stora höstmanövern, i vilken enligt tidningarna f ö r första gången barn och ungdom deltogo.
Ge- nom tillmöttesgående från chefen f ö r generalstaben, säges det, hade nämli- gen tillfälle beretts för en landstorms- trupp att deltaga i manövern och detta sällsynta tillfälle togs jämväl i akt f ö r Stockholms landstormsförbunds ung- domsavdelning, som deltog i krigs- manövern med ett kompani.
Och så hände det, att samma dag som mor- gonbön höllos i de flesta svenska sko- lor över världsfred och försoning och ungdomen uppmanades att som full- vuxna medborgare slå en säker vakt kring freden och förbrödringen mel- lan folken, så lekte krig tillsammans med svenska de stora, pojkar efter deras mönster och på deras uppma- ning.
Det är krig både med och om barnen.
ningar skaror av ynglingar och poj- kar ända ned till små bytingar på 12 och 13 år i den grå landstormsuni- formen, stadda på marscher, rekogno- sering eller andra fälttjänstövnin- Nötskalet och den enbente på sin rätta plats utkomna bak, P I vikinga- gar.
Det kan ju var och en begripa, att det måste vara ett synnerligen lätt och tacksamt arbete att värva pojkar för landstormens ungdomsavdelning när man kan locka dem med något om vilken han själv berättar i sin bok, I stället för annars 200. dag och i morgon.
To day and to morrow, En vidsträckt decentralisation ingår i så trevligt som skjutövningar, läger- som nyligen utkommit.
Fords sparsamhetssystem.
H a n har byggt liv och annat " härdande friluftsliv ”, Ingenting får förstöras i hans industrier.
järnvägar, driver egen skeppsfart och har uniformen icke att förglömma.
Kan Pi alla andra järnvägar kastas det smut- infört en hel del andra forändringar.
Re- man n " också för framtiden stimulera siga trasslet bort, m % Fords föres det till- dan för sju lir sedan började Ford expe- dem med hoppet om att kanske få till fabriken, rengöres och användes rimentera med småfabriker i mindre sam- vara med och leka krig riktigt på de på nytt.
I andra fabriker tar man föga hällen och på landsbygden, som gjorde eller ingen notis om virkesavfallet, has olika bildelar och nu har han m mängd d- storas manöver, så bör utan tvivel Ford sparas det et, hundra millioner me- dana.
I alla dessa har han låtit lantbrukare, landstormsföreningarna kunna räkna ter virke om året genom att allt avfall trädgårdsmästare, kvinnor.
som samtidigt på vidgade skaror.
och gammalt bråte samlas ihop och eldas sköta s i m hem, och andra människor.
som Men vi hava fler krafter än land- upp, För sex år sedan använde Ford 600 sköta sina gårdar och sin jord få bisys- olika sorters Iådor till transport.
Det be- selsättning och extra förtjänst genom ar- stormen i rörelse för att entusiasmera tydde många oanvändbara träbitar och bete i hans verkstäder.
ungdomen f ö r fosterlandsförsvar och mycket sågspån.
N u har han utexperi- Ford sparar också på den mänskliga ar- krig.
Ibland dessa tycks skytteföre- betskraften, men pi ett helt annat sätt än ningarna i skolorna uträtta ett synner- är så få rektorer, som bevilja detta industriidkare braka göra.
Han drar inte lov framgår ju bl.
a. av det stora in folk och gör dem arbetslösa utan han ligen gott och energiskt arbete.
stä le^ dem att göra just det arbete.
som V i d 1917 än riksdag ströks genom antalet deltagare vid den senaste täv- de passar till.
Han räknar ut och hushål- en motion av, om vi icke missminna lingen.
Pojkarna skola ju represen- lar med människomaterialet lika noggrant oss, numera avlidne bankofullmäkti- tera skolan vid m officiell tillställ- som med nötskalen och sågspånen.
En än- ning, heter det, och då böra de icke ka får behålla sin avlidne mans lön mot gen förut E. upptagits A. Nilsson, i ecklesiastikdeparte- det anslag, som nekas lov.
Naturligtvis betraktas det det att hon uträttar de sysslor hon kan, de baks krigsutrustningen i Uppland hade ock- med anses hava uttalat sig mot skjut- vända från dessa tävlingar med me- så kvinnorna f ö r första gången dra- och vapenexpercis bland skolungdo- daljer och pokaler som synliga be-.
med i den stora manövern och bil- men.
Sedan dess har emellertid bil- vis för att deras skola är styvare i gits skjutning än andra skolor och detta dade antagligen som vanligt ett me- dats frivilliga skytteföreningar både ra pittoreskt än uppbygglig inslag vid skolorna i Stockholm och fler- bidrar givetvis att draga allt flera med sina Lottauniformer och sin kaf- städes i landsorten, Dessa finansie- skolor in i rörelsen.
ras givetvis delvis på frivillighetens Man frågar sig ovillkorligen om fekokning.
väg, men vi föreställa oss dock, att de liksom andra frivilliga skytteföre- ningar delsvis understödjas av de stats- medel, som fortfarande utgå till det frivilliga skytteväsendet.
Denna stat uppdelas nämligen icke utan får för- Det- delas av vederbörande själva.
studerande ungdomens slumrande in- samma ar förhållandet skolung- tresse för fosterlandets försvar.
M a domens stora skyttetävlingar, som varje år anordnas i Stockholm och som sista gången de höllos räknade över 450 deltagare.
Denna tävling Ungdomens deltagande i Upplands- kriget är f ö r övrigt endsat ett utslag av en rörelse, som på sista tiden skju- tit alltmera fart och som går Ut på att knyta ungdomen fastare samman med militarismen, och att som det så vackert heter väcka i synnerhet den Vita Korsets Sjuk- o. Operationsavdeln.
Se bunds Rönneberga skolåldern samt vuxna, som behöva rekre- ation och vila.
, &amp; anordnas av Skytteförbundens över- styrelse, som härtill använder några tusental kronor av sitt statsanslag.
Varje statsunderstödd skola får sig tillstånd en anmälningslista och sedan katalogen.
ligger det i rektorns hand att tillåta pojkarna att deltaga och giva dem er- Gård, Lidingön, motta- 14 sorter med mindre sågspån kredit i uppenbart syfte att komma åt hans fa- mentets anslagsstat f ö r vapenövningar dessutom på många håll som en stor fullständiga i skolorna, och riksdagen får väl där- heder f ö r skolan Om pojkarna åter- För att ' ytterligare menterat ma luften och röken från kraftstationerna sitt besök vid Fords verk- sitt sammanträffande med leder han i m tio fot hög skorsten av stål mannen.
Han talar där a h asbest till kol- och destillationsappa- bland annat om, hur Ford för m tid se- rater, dar dess värmeenergi tages till vara, dan befann sig i penningknipa och nödig och i trädestillationsapparater förvandlar vägrades honom pli rimliga villkor han till träkol och dess biprodukter allt upptänkligt avfall, för vilket ingen annan Då uppfann han m utväg och användning finns, sågsån, hyvelspån, stic- skaffade sig det erforderliga kapitalet kor.
barr, bark, nötskal och halm.
själv, samtidig som han införde ett nytt Ford säger sig icke ha ett enda lager- system för besparingar genom att inte hin- hus - i full överensstämmelse med det ka- da mer än det nödvändigaste kapitalet i pitalbesparande system, som borgmästar råvaror och färdiga varor, vilkas hopande Lindhagen talar om.
Hin har varken rå- varor eller färdiga produkter pi lager.
i förskott skulle vålla ränteförluster.
Detta nya kapitalbesparande system ii Genom att i stället ha en ytterst snabb om- endast ett utslag av den sparsamhet p i al- sättning har han räknat ut att han endast la områden, som kännetecknar Ford och behöver 50 millioner dollars i rörelse i städer och om den märklige - inte dessa skyttetävlingar mellan skol- ungdom vilka dock finansieras av statsmedel äro, om icke ett direkt kringgående av riksdagens beslut.
så dock ett försök att inom skolorna up- pehålla intresset för skjut- och va- penövningar, vilket måste anses stå i strid mot anledningen i riksdagens invaliderna behållas i Fords fabriker och Uttas att göra det arbete som deras olika lyten medger.
nytta för sig.
En enbent kan också göra inte, att Ford är mycket skeptisk gentemot allt vad hantverk och Detta hindrar mänskliga handakraft heter.
Han är så som förhäxad av naturkrafterna, vind- kraft, vattenkraft och elektrisk energi.
Vår civilisation sådan som den nu u. vi- gott lar på ingenting annat än bra och billig naturkraft, säger han på ett ställe i sin bak.
På ett annat ställe säger han, att vä- frihet och ekonomisk likställighet naturkraften.
Den anda slav, som finns på jorden, är den, som är oför- gen till går genom ' " tillgodogöra sig mekaniken - män och kvinnor, som släpa sten och ved och vatten på sina ryggar hantverkare som knips och knåpa och ändå få ett di- beslut.
Och frånsett vem eller vilka ligt resultat.
som finansiera tävlingarna, så anse vi Men skola vi inte en gång i framtiden hela den rörelse i vilken skyttetävlin- uppnå en gräns, bortom vilken ligger över- mögen - ' ' ' gama äro ett led, såsom en mycket produktion och maskinen blir män &amp; skan övermäktig och hon nedsjunker t i l l sorglig företeelse.
Är det omåttligt ingen betydelse?
På det kan tydligen inte begärt att pojkarnas krigiska instink- Ford ge ett svar.
Morgondagen skola vi ter och slumrande intresse för frivil- inte bekymra oss om, säger han endast.
ligt försvarsarbete skulle kunna få Den gestaltar " E som den vill, trots män- sova i m under barnaåren eller at- välmenande försök att lägga om minstone inskränka sig till tennsol- riktningen och har trassla den.
Också Ford sin till begränsning.
datskrig och indianlekar i stället f ö r R.H.
forderligt lov från skolan.
A t t det inte att som nu väckas i vapenövningar och krigsmanövrar då de ännu inte niskornas '
För sjunde gången ha de delegera- Sedan urminnes tider har det gått Också landstingsinstitutionen har ett drag av självständighet genom det rönt inflytande av tidens strömningar, de rest hem från Nationernas För- svenska folkets historia.
Det har ris- det är alldeles naturligt.
Partipoliti- samling i Genéve Många ha haft serligen här som i andra länder före- ken har gjort sitt insteg ocksa här så bråttom att de rest före slutet och kommit både utländskt och inländskt Den måste det för kammarvalen.
Men nätt och jämnt så många blivit kvar, förtryck.
Främmande folk ha sökt inte bara därför.
Man väljer parti- som behövdes för att antaga en av att kuva vår frihet och våra storhets- vis och proportionellt till landstinget, drömmar.
Och på samma sätt ha en- och därmed är saken avgjord.
emmar att följa exemplet från Lo- väldet och fåväldet gång efter annan Det är en sällsam företeelse, att vid carno och ingå avtal med varandra.
velat komma till makten.
Där har inte höstens landstingsval den länge bebå- Sverige förklarade därvid att vi ha heller saknats den splittringens anda, dade borgerliga samlingen till så stor mycket längre gående avtal med vå- som undergräver möjligheten till styr- del har förverkligats.
I 118 valkret- ra grannar.
Sens moralen som icke ka, men där har alltid uppträtt per- sar av 180 har den ägt rum.
Det har utsades, var den, att de skandinavi- sonligheter, människor från vitt skilda visserligen sagts, att detta för de fri- ska avtalen borde vara mera före- läger som på skilda sätt slagit vakt sinnade inte skulle innebära något steg bildliga än Rhenavtalet.
om folkets rätt och fört dess talan.
å t höger endast en taktisk åtgärd.
Det mest betydelsefulla steget Självstyrelse och rikshushållning!
Den tolkningen kan aldrig upprätt- ramåt är Tysklands intagande i För- Varje skede har sin form av självsty- hållas.
Ett steg åt höger är och för- bundet och rådet.
Det nästa steget relse och ordnar därefter sin rikshus- blir ett steg åt höger.
Jag vill inte Tidevarvet har flera gånger hän- till utvidgning av Förbundet skulle hållning.
Och vår egen tid!
Ja, den uttala mig nedsättande om de andra vara Rysslands intagande.
Briand syftat till den pan-europeiska rörel- ger åtskilligt att tänka på i det avse- partierna, men är man frisinnad, så och Stresemann uppges vara eniga sen * som nu i dagarna den 3: dje endet.
Det talas allmänt om det de- måste man väl också vara det och om att det inte kan dröja Iänge in- oktober - skall ha sin första kon- gress i Wien.
Märkligt är att samti- mokratiska genombrottet!
Något så- handla därefter.
Och denna borger- nan det problemet blir aktuellt dant borde j u enligt all följdriktighet liga front mot socialdemokraterna som Tysklands inträde har köpts med digt hålles i Tokio den första pan- medföra en högt utvecklad självsty- på senare tid agiterats så mycket för, skapandet av nya rådsplatser efter en asiatiska kongressen medan ä r relse.
Men hur har det gått?
Det är är orimlig.
Ingenting kan väl vara er nya rangskala, som verkar en smula riskanska unionen sammanträder i den stora besvikelse tiden givit oss, att större hjälp för socialdemokraterna konstgjord, och som heller ingen är Panama.
Världen är full av kongresser för det stannade vid detta genombrott.
än detta.
Vilja de frisinnade motar- särskilt belåten med.
Likaså ge nam- Man har ernått möjligeterna, de ytt- beta socialdemokraterna, så måste de nen på de ny- och omvalda icke-stän- allt möjligt, så att det kan tyckas att re formerna för en demokrati, m e n istället ta ett steg, ett stort steg åt diga rådsmedlemmarna åtskilligt att en sådan m e r eller mindre inte bety- när det gällde tillämpningen, då stel- vänster våga stå på egna ben och fundera över.
Polen, Chile och Ru- der så mycket.
Men om man tror på nade formerna, då länkades möjlighe- ta egna steg.
Detta att leva på att mänien äro valda för tre år, Colum- betydelsen av den första pan-europei- terna in i andra banor, som skulle vara tungan på vågen blir i längden bia, Holland och Kina för två och ska kongressen, så är det för att idén gynna ett motsatt syfte.
Den allmän- ohållbart.
Mellanpartierna kunna inte B Salvador och Tjeckoslova- har sin egen tyngd och segerkraft.
na rösträtten ger ingen självbestäm- leva på detta, de måste själva ha den ett år.
Denna kongress kommer att bevistas manderätt i vårt politiska liv.
Den inre livskraft, som allena gör en le- Detta råd tycks inte sammansatt ef- av e n del ex-ministrar, framstående ger var och en rätt att rösta som han vande insats.
Annars är deras tid ter någon plan eller proportion det författare och andra berömdheter.
eller hon vill, men om han eller hon snart ute.
Men därför inte liberalis- är en tämligen tillfälligt ledningen av kongressen räknar inte röstar med ett visst parti och un- mens.
representation för jordklotet.
I själ- icke så mycket på de äldre som på der en särskild partibeteckning, så E f t e r att ha bevistat 8 lagtima va verket synes det vara så att pro- ungdomens, den ungdom, som kan en- gäller det inte.
Att olika riktningar landsting har jag den uppfattningen blemet om rådets sammansättning lik- tasiasmeras för ett stort mål, som samla sina meningsfränder är alldeles att många fara därifrån — — om de som de andra stora problemen förmår hänföras för Europa som sitt naturligt, man bör så bäst kunna tjäna vilja vara uppriktiga - ganska otill- alltsammans pekar mot skapandet av större fädernesland, värdigt att tjäna.
den sak man vill arbeta för, det är fredsställda med det arbete de varit ett Pan-europa.
Om Kontinental- Rörelsen har icke någon aggressiv något annat.
Men partipolitiken har europa enat inträdde som en grupp, karaktär, det nya Europa den dröm- i att den nitälskan en sektion i Nationernas Förbund, mer sig skall icke hota utan samarbe- drivits och saken om länets bästa, den sparsamhet och bleve det helt andra utsikter för att ta med de andra stora världsgrupper- medlet har blivit mål och då enighet som ordföranden alltid måste Amerika och Ryssland komme med.
na.
brittiska imperiet och Ryss- det, som borde varit mål kraften att tala om i de sedvanliga hälsnings- och Även i England är bland ledande land ej kunna tillhöra ett Pan-euro- samla.
Folkets rätt, de mångas rätt avslutningsanförandena finnes.
M e n kretsar tanken uppe att Storbrittan- pa, på grund av att de tillhöra andra är därför egentligen att välja parti, självstyrelsen håller på att försvinna: nien borde inom Nationernas För- grupperingar, skola de förbindas i en Och hur har det blivit så?
Till stor där fattas demokratisk anda, det är bund bilda en Pan-brittisk sektion, entente med detsamma, Inte underligt att ledningen söker del genom vårt proportionella valsätt.
den företeelse j a g nyss nämnde, som där Dominions vore företrädda Kon- Man tycker, det är underligt!
Detta går igen också här.
Den ökade ar- tinenterna skulle då gruppvis mar- den djärva ungdomens stöd i så stora proportionella valsätt skulle ju inte betsbördan har lämnat insteg åt byrå- schera in i ett Nationernas verkliga planer.
Som ett bevis på hur den europei- vara något annat än att fördela mak- kratin, den förvaltningsform, som är förbund.
ten rättvist i förhållande till antalet.
självstyrelsens motsats.
Och ett för- Frågorna om avrustning, säkerhet, ska tanken kan elda ungdomens fan- Men hur gick det?
Ändamålet, rätt- valtningsutskott, som jämte supplean- om gränsregleringar och minoriteter- tasi~ meddela vi en visserligen myc- visan, den rättvisa fördelningen, föll ter utgör nästan hälften av landstin- nas rätt, om avlysandet av den natio- ket ofullkomlig översättning av en bort och räknefrågan blev huvudsa- get, gör den andra hälften alldeles nalistiskt betonade ekonomiska fej- dikt, Europa, av Siegfrid von Vege- ken.
Och man har uppnått en myc- överflödig.
T y numera - och år för den alla dessa skulle lösas av Pan- sack, som står införd i tidskriften ket stor skicklighet i räkning, allt har år har det mer och mer blivit så - europa, d. v. s. av en ekonomisk och Pan-europas sista nummer.
blivit en räknekonst om antalet röster.
äro ärendena huvudsakligen avgjorda politisk sammanslutning av Europa, mödrars land, heliga moderland, Man dividerar inte bara siffror innan landstinget börjar.
I 9 fall av många splittrade staterna.
och röster, utan åsikter och frå- 10 blir det som förvaltningsutskottet i verklig mening är ännu e j till, det folkens Ditt sår förtrampade från strider modersköte.
och falska segrar gor, rätt och orätt, heder och beslutat.
Men det återstår dock alla måste skapas.
blöder i evig feberbrand.
ära, Och till sist bli våra rättsbegrepp de val landstinget ska förrätta.
Det så förslöade, att vi glömma, att återstår inte bara förstakammarvalen, den proportionella valmetoden det förekommer j u bara vart 8:de år, allas - det är ingens!
Tidens sätt att Väldiga slagfält, där ännu blöda för resten slagit fel, bara är ett utan alla andra val - fr. o. m. förvalt- spara är likadant överallt, ibland kos- döende med händer knutna sätt, att brukas vid valen, men inte ningsutskottet, olika styrelser och di- ta vad det kosta vill, ibland spara på läpparna av smärtan slutna!
ämnad att användas av de vaIda i rektioner, uppdrag m. m. t. o. m. de några 100 kr.
Och så byggnaderna O, kyrkogård, med millioner döda.
stället för eget omdöme och rättsupp- mindre ivrigt eftersökta platserna i in- där pengar begravas.
Och ibland fattning eller att vara skrivningsnämnder för rullföringsom- bygga om nybyggda byggnader.
Och Evigt mördande och födande igen för handlingssätt.
råden och ledamöter i mönstringskom- så utredningar och förvaltningskost- ständigt upp till hat växa igen nya och skaror nya faror.
Samtidigt, som den verkliga demo- missioner för hästutskrivningsområ- nader!
varar folkens vanvett än?
kratin blir undertryckt av död bok- d e n m. m.
Ja, men kvällen innan lands- Under valrörelsen 1 9 2 1 gav jag Hur länge stav, övergår makten till dess fiende tinget börjar, sammanträda de olika inga andra löften än att vara he- byråkratin ämbetsverk, tjänstemän partigrupperna, och d: gör man upp derlig.
Jag anade inte då, hur svårt Europa, ofulländade, statistik, utredningar och skatter, den saken, det är också en räknefrå- det skulle bli att hålla det löftet.
Inte av dina egna skändade, Och inte nog med det, utan byråkra- ga.
Så är det egentligen färdigt.
- trodde jag, att politiken var ett lätt förstörda helgedom!
tins storstädning fordrar också cen- Så börjar landstinget och respektive yrke, men att det skulle bli så svårt på korset Herren Gud tralisation av dessa ämbetsverk och utskott tillsättas, och landstinget stad.
att uthärda, vad man där mötte - led för dig förgäves.
tjänstemän med åtföljande statistik fäster besluten - kanske några få lika fullt hos s. k. meningsfriinder - och utredning.
Och med allt detta frågor, varom meningsskiljaktigheter hade jag ändå aldrig kunnat föreställa Bröder, det kommer en dag, föl jer självstyrelsens tillbakagång, råda - och så klubbas utgifts- och mig.
Och det har framstått för mig, stormande och susande, kanske utplånade, makten glider o- inkomststaten igenom, e n stat som rör mer och mer, som en oeftergivlig jubelrop och klockors sk^ märkligt men säkert över rån de mån- sig på 2 á 3 miljoner kr.
Man tän- plikt för oss kvinnor, att när vi nu sjungande och brusande.
ga till de få.
Vi ska inte dölja för o s s på att dessa belopp ska uttagas fått vår medborgarriitt också omut- att det som vi är uppleva detta, som i våra håller dagar, på att vi ske, ska av alla skattskyldige, av små inkomst- ligt hålla på, att de rättsbegrepp, som Riven bort stängslena, tagare och man kan inte gärna undgå äro rådande i det enskilda livet också trampen ned gränserna, a v.s ty att bli illa till mods för ansvaret, det ska vara det i det allmänna.
Det de- skynden med fröjdesprång, inte dölja för oss att vår själ ansvar m a n delar.
Och man blir illa lade ansvaret ska bli allas.
Över for sjungen en glädjesång.
t i l l mods över, hur lätt man ändå bär merna står saken, över partigränserna Bären vapnen samman, det ansvar, som är delat - det är står rättfärdighetens krav.
nedrustningsutskottet framlagd med- ~ — — — — Belgien, sammansatt Men — — får förlorar vika, Jag förnekar inte så långt Om — — Europa räkne- bestämmande — — — — f ker — — och vid målet, tänden bålet, Dansen o m flamman!
det som händer?
Ingenting annat än att vi under demokratiska former av- svärja demokratiens anda.
Och rikshushållningen!
Den måste givetvis under så ogynnsamma förhål- landen bli lidande.
E n tid där parti- linjerna, formerna äro så allt behärs- kande, där måste sakligheten så ofta komma att vika, att en dålig hushåll- ning blir följden.
Och centralisation.
som är byråkratins sätt att uttrycka sparsamhet blir ofta till sina verknin- gar motsatsen.
Genom skriet från nationerna, rasslet från legionerna, dånet från kanonerna över sorger, som ropa, över lögnhavets vågor, folkhatets lågor, sjungen sången om Europa.
Stämmor brusa, komma närmre, ständigt dån av tidens steg.
Kommen, bröder, hit och sen: under denna himmel träder, fri och modig européen.
Människan till sin gud Moderskapets tragedi Moderskapet ar vördat, skyddat och välsignat blott d i det fullbordas under gynnsamma sociala omständig- heter.
För fattiga, överansträngda och ensamma mödrar blir det i stäl- let en tragedi, I vilken barnet drager in och som det nuvarande samhället låter passera.
Detta är tesen i två nyutkomna böcker, En kvinna på väg av Inge- ling.
Det tyngsta och värderikaste i boken synes mig dock vara den del anm har en viss all- teckningen av de obe- M för ensamma I mycket osökt och I en senare del barnets födelse derns öden, dels tillsammans med barnet, dels ensam.
Hon är uppriven och ur jämvikten och illa danad att sia sig fram med barnet genom de svårigheter, som möta en ung utan pengar och utan stöd.
Det ar omöjligt för läsaren art hålla åtskiljs eller intressera sig fur den rad av män, som uppträda på skådeplatsen, men man får ett allmänt Intryck av en ojämn strid, i vilken männen utom sitt ekonomiska och sociala övertag även ha den fördelen att äga en hemlig bundsförvant i kvinnans drift till kärlek.
Bränt barn drages till elden.
När brottstycken ur denna skild- ring för ett par år sodan infördes i Tidevarvet, fick redaktören mottaga nyttiga påminnelser om att livet är skönt och att dess skönaste moment, kärleken, bör hållas i helgd.
Förfat- taren och redaktören rönte samma öde som budbäraren av obehagliga ti- dender ofta fått undergå, der att bli okvädade.
Det var emellertid orätt- vist, ty v i rådde icke för, att livet icke alltid är skönt, fast det borde så va- ~~, Kanske sk &amp; några av kritiker- na försonas n " upplysningen att den stackars lilla modern efter alla även- tyr och olyckor i slutet av boken mö- &lt; &amp; den riktiga kärleken och har kraft moder Son diktaren sin dröm som älskaren sin aldrig släckta oro, som modern tanken på sitt barn, sitt liv, sin mening: så, innesluten djupast inne i mitt hjärta, jag bär dig, Gud.
I min själs ohuggna marmorblock slumrar du.
bara aning än, bara ansats, möjlighet; med handen fast knuten om hammaren mejslar jag ut din bild, smeker hårdhänt fram den ur grova stenen Flisorna yra omkring mig De sarga mina händer diskussionen icke barnet.
ibland tillkommen med hönor till skollärarns, och frun visste till sist inte vad hon skulle tro.
En gång gick han till prästgår- den i Inverfere och bad om husrum för natten Kyrkoherden var en gammal man och ungkarl, men han var vänlig och kän- de väl till dåren.
Han tog honom med sig till ladan, där hin kunde i i tik över hu- vudet.
Det var hö på skullen, a h man kunde kamma upp på m stege.
" Ni kommer att få m skön bädd dit- uppe ”, sade kyrkoherden Men dåren var ink nöjd, för hin var av god familj a h tyckte inte om att ligg.
på en skulle " Jag är rädd för att gå upp ”, sade han — ” Dum- heter ' ', sade kyrkoherden, '; % skall visa er, hur ni skall komma upp, fastän ja^ är äldre än ni. "
Och han klättrade upp för stegen och ropade på dåren att följa efter.
för det fanns inte bättre säng i försam- lingen, än den han skulle få däruppe i höet.
Dåren tog bort stegen.
“ Eftersom ni * e- ker d mycket om da '.
sade han, l a n ni ju ha den själv!
Och han gick in i - st- gårder och lade sig i kyrkoherdens räng och sov till nästa morgon.
a h kyrkoher- den kunde inte komma ner från höskul- len, förrän någon hörde honom på mor- menlösa annan Gamla Annabel som satt a h spann vid sin torvbrasa, kunde berätta historier Det Jag märker det ej.
var så trevligt i hennes hus med ski- Obarmhärtigt måste den rasa vidare, han- nande svarta takbjälkar och det härda ler- maren, golvet, som var bestrött med vit sand.
rasa mot nig själv Herrgårdsbarnen tyckte om att se Anna- på det o,, en gång ur spillrorna bl spinna och ännu roligare var dit.
när min längtans gud må ta gestalt.
hon kardade Hon tog ullen ur en hög, ARNOLD LJUNGDAL.
smal korg och kardade den till långa, vita, mjuka rullar, som sedan hastigt förvand- lades t i l l tråd.
Det var roligt när hönsen som till oigenkännlighet förnedras h kycklingarna kommo spatserande in i När arbetarhustrun efter några års a rummet.
och roligt när Annabels dotter äktenskap är för trött för att hålla schasade ut dem igen.
hemmet i ordning och för avskräc- En dag kom en geting surrande in.
och kande för att vara sin nian till be- den kom Annabel att börja berätta en his- hag, driver honom längtan efter en toria.
smula njutning som omväxling med “ Det var m dåre, som bodde borta i arbetet, till sprit och till yngre, oför- Erskay ", sade hon.
“ och den stackarn satt brukade kvinnor.
Hustrun smygmör- en dag med sin far vid spisen.
Fadern dar sina må en efter en och dör var gammal a h skallig.
Rätt som det var slutligen av följderna av en foster- somnade han, a h en geting kom a h satte fördrivning.
Döende demonstreras sig på hans huvud.
hon som ett fall a v professorn för “ Gå din väg från min Fars huvud ", kandidaterna på sjukhuset.
” Vad ni sade dåren.
Men getingen brydde sig inte se här, mina herrar ", säger han och om det.
M tog dåren upp eldgaffeln.
ritar på stora tavlan, “ är ingenting " Jag talar till dia ".
sade han.
" Gå din mindre än livmodern.
Här i denna väg genast! ” del, vilken ni ser på teckningen.
full- Men getingen satt kvar.
Dåren blev ond bordar utvecklingen av en människo- och lyfte eldgaffeln i vädret.
“ Nu säger varelse V i hava också tillfälle att jag åt dig en gång till ”, sade han.
" Vill du p i en 34-årig fabriksarbeterska oh- ge dig iväg? ” Men getingen rörde sig inte servera en fortskridande förruttnelse och den stackars pojken slog nästan sin hos fostret. ” far fördärvad.
Han fick så mycket led- När lektionen är över, bäres hon samheter för da.
fast hin bin handlat i bort och dör.
vänlighet, stackare En annan väg står proletärkvinnan Sandy VY bara sju är.
a h han ville öppen, det är den prostituerades väg.
veta vad en dåre var, ty han hade aldrig De obemärkta kunna ibland synas så bemärkta i den sociala och av lagstiftningen men h u r mycket vet man om dem?
Boken ger ett värdefullt bidrag till kunskap.
Den för läsaren genast in i Tårarnas dal.
där de Fördömdas boning står, d.v.s. pensionatet för obemärkta.
Dess inackorderingar ha alla samma öde fast i olika varianter.
De ha att bära det fysiska tillståndets hörda och därjämte bitterhet över krossade illusioner, mindervärdes- känsla, ångest inför framtiden, räds- lan för social dom eller bördan av en redan fullbordad sådan.
Slutligen cynisk ehuru h e n n e s ton när timman slagit, tillkommer smär- är frän och hon i sin egenskap av tan av att nödgas skiljas från debutant är en smula otymplig och Det trista kamratskapet mångfaldigar icke behärskar sin meddelelseform.
deras öde och kommer det att över- En vädjan arbetar sig fram ur bo- skygga världen.
kens stoff, eller rättare två.
Den Av alla dessa beståndsdelar bildas ena är riktad till dem, rom äro i sam- de ensamma mödrarnas alldeles sär- ma fördömelse som bokens hjältinna: skilda depression, som de allt efter tro på er själva, låt icke övertyga er styrka och temperament övervinna.
om er uselhet, uselt vore blott alt förkrossas eller förhärdas av.
Isa.
släppa ansvaret för barnet.
Den an- bokens huvudperson, passerar från dra manar de utanförstående, sam- de Fördömdas boning över till ett av- hället, att ta i betraktande förhållan- giftsfritt Hem för ogifta mödrar dena och omgivningens oerhörda be- Han blir därvid " till för alla en civili- av med ett annat klientel.
För de enkla tydelse för individen.
att döma de en- sationens inrättning, flickorna där ä r händelsen mindre samma mödrarna efter deras förut- människor och till vilken det icke oerhörd och problemet mindre för- sättningar och an hjälpa dem igenom finnes någon motsvarighet i djurri- bryllande.
De anklaga icke männen den tid.
d i de fälla kronbladen och ket.
M a n betjänar sig av henne, hon finns d i r liksom en telegrafkabel, en och samhället, de slita igenom sin tid svikta under sin börda.
Det är for denna vädjans skull m a n spårväg, m offentlig bekvämlighets- och gå vidare.
Skillnaden i stämning inrättning, Man går till henne, det och ton mellan de båda vänteplatser- önskar boken en läsekrets.
Else Feldmann är den färdiga är en affär, d i r kropp och själ skän- konstnären, som behärskar sitt stoff.
das i lika hög grad.
— — ” Bland dessa eländigaste inför Else det märks även genom den mer än lovlig^ tafatta översättningen.
Innan Feldmann en journalist, som under man beskärmar sig över den måste sina tafatta försök att hjälpa olyckli- man betänka, att det säkert icke va- ga, mödrar, prostituerade och barn, rit lätt att få ett känt förlag eller en själv suges ner i eländet, tills han förstklassig översättare till denna slutligen mättat sig med erlarenheter och kan stiga upp ur djupen för att gruvliga bok.
Genom sin långa praktik som jour- återge dem.
nalist i det sociala facket under en Det är självfallet att dessa erfaren- nödperiod utan like de sista femton heter äro ensidiga, och att proportio- åren i Wien, har Else Feldmann nerna i världen mellan sjukt och ramlat en fruktansvärd erfarenhet friskt, elände och dräglighet icke äro om livet bland de fattiga och förkom- dessa, icke ens om världen är ett Re- na i en storstad.
Men hennes bok är zirk i Wien.
Men detta finns.
detta inte bara ett journalistiskt dokument, händer, denna skam vidlåder samhäl- det är en sorgedikt om moderns let.
Vid läsningen av Else Feld- kropp som skändar.
livets ursprung, manns bok erinras man på nytt om rom smutsas och förgiftas, kärleken, hur föga kombinerade hjälp- och vara nog De sett någon.
gonen.
Barnen ckttt om den berättelsen.
" Ja det var en som var full av odygd ”, sade Anabel.
“ Angus uppe i bergen var inte alls p i d a sättet.
Han var inte klo- kare i n ett barn i ting som höra denna värIden till, men han hade m visdom från Ovan större än de flestas Han vandrade omkring bland höjderna a h sov i ljungen och hur det var kunde han inte stanna länge i något hus.
Det var som ett fång- else för honom.
Han kom in i det ena el- ler andra huset om kvällarna a h fick sig m pratstund vid spisen, och när det var tid för aftonbön, läste han bönen a h ingen kunde tänka, att det var Angus, utan en vis och helig man, som talade med En.
som var honom när.
Och sedan gick han upp till bergen igen, antingen natten " ar mörk eller ljus, det var det samma.
Sandy tyckte, att Angus skulle h i varit rädd att vara alldeles ensam däruppe i de mörka ensliga kullarna.
men Annabels dot- ter sade, att han kanske inte hade for- stånd i n vara rädd ms.
“ Kanske han hade för mycket förstånd ”, sade Annabel och tog ny ull på kardan.
- “ Var det inte En, som vandrade med honom därborta, bland ljungen som inte ni a h jag kunde se.
Och när hin såg upp mot stjärnorna, som David, då såg han Den, som skapat " En dåre är en människa, som har min- dre förstånd än andra, eller kanske ofta bara ett annat slags förstånd.
Det fann, en i socknen på min farfars tid, och han var så klok som någon p i sitt sätt, men han kunde aldrig låta bli att spela folk spratt.
Han pick från socken 611 socken, a h människor gav honom kläder och mat a h allt han ville ha, ty han var god att ha som vin.
men m svår fiende.
En dag gick han till skollärarns hustru, a h han tyckte om vad hon gav honom ” Är de milli mot er här? ” frågade han, för hon var nykomling p i trakten.
och hon svarade att det var snälla människor.
M gick dåren till vartenda hus i grannskapet " Ni ska ge en höna åt skollärarns fru ': sade han till kvinnorna. "
a h det måste dem ... ” vara idag eller i morgon ”.
Och antingen “ Berätta m historia till, Annabel! ” de v i i i eller inte.
var de rädda för r a d som skulle kunna hända, om de inte gick Hela kvällen och hela nästa dag kom d i - straffåtgärder mot enskilda individer förmå gagna, när dessa individen blott äro symptom p i m sjukdom rom man lämnar orörd.
E.W.
