# ID: svediakorp-per3308
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,850
# sentences: 826
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


A n t i k e n s i dr o t t s kvinnor r Tidevarvet N:r 3 var första Pris en bronstrefot, värd åtskilliga oxar, andra pris en kvinna, kunnig i vävnad och sömnad etc. och värd 4 oxar.
Vanligen utgjorde en segerhiiidel eller en lagerkrans enda priset.
Riksdagens öppnande Fred och frihets upplysningsvecka i Stock- holm, Kvinnornas idrottsriksdag i Göteborg - allt detta är händelser, som prägla Tidevarvets tredje num- mer för det nya året Numrets ledare heter därför Åter vapenlopp vid ett trontal.
Artikeln Rikshushållet innehåller en hastig blick på några intressanta detaljer i statsverkspropositionen.
* Fredsorientering dragen under första dagar. '
och sköldar, kast och hopp.
Genom att svänga tyngder i hän- derna nådde man större Iängd hoppet.
Stavhopp användes inte utom för att komma upp på hästen.
Eftersom rekordet i Grekland vid hopp, 18 meter är en fysisk omöjlig- het, torde man där ha använt sig a v något slags trestegshopp.
Kastet utfördes med en rund Sten- skiva men utan svänging av krop- pen, Svängningen infördes av ameri- kanarna, som tog upp den från sin slungkastning.
Grekernas femkamp (pentatlon) omfattade: fotlöpning, längdhopp, diskuskastning, spjutkastning och boxning.
Vid boxning fanns ingen ring och man slogs inte i ronder utan tills den ene stupade.
Man var inte heller in- delade i klasser efter vikt, varför en atlettyp snart utbildade sig.
I Teokritos andra idyll skildras en boxning så realistiskt som om den Vo- re ett modernt idrottsreferat.
Bågskjutning främjades, därför att den ansågs befordra vackra ställnin- redogör för före- upplysningsveckans * Om man vill söka efter ett land och under denna vecka anslogs en af- ett folk, där idrott hållits högt i ära, sade doktor Munthe, vänder man sig ton åt diskussion över pressens upp- till Grekland vid tiden för perserkri- gift vid skapandet av en ny mentali- gen eller omkring 500 f. Kr.
tet.
D r Verner Söderberg och fru Grekerna tålde inga idrotter som Elin Wägner inledde diskussionen.
fordrade osköna ansträngningar.
I Fru Wägners inlägg publiceras under konsteen ha vi en ovärderlig källa att lära känna grekisk idrott.
rubriken vi och våra tidningar, Redan Homeros omtalar idrott.
Man brukade hedra framstående män med idrottsspel vid deras eldbegän- Småningom blev det vanligt På femte sidan återfinnes redogö- r e g e l b u n d n a idrottsspel, varvid relse för Idrottsriksdagens intressan- allmän landsfred påbjöds.
Den som fläckade s i n a.
.
h ä n d e r var för ta förhandlingar och diskussioner.
alltid uteslutnen * Ursprunget till idrottsspelen söker man i sagan om Pelevs, som utmana- de en konung i kappkörning för att få Antikens idrottskvinnor lär oss åt- hans dotter till äkta,, skilligt om den antika idrottens höga Vid det idrottsspel, som enligt Ho- nivå.
Med fullt fog kan man sätta meros hölls vid Patrokles begravning, upp det antika idealet för en modern tids människor.
.
vid vändstolparna på arenan.
samling första dagen av en riksdagsperiod Vid ridtävlingar red nian utan sa- skulle det få den uppfattning, att endräkt, del och stigbygel, fröjd och försoning bruka råda mellan dess medlemmar och att talet om partigräl och parlamentsleda är en myt.
De som under förra riksdagen vor ilsk- I simning och segling voro greker- na av gammalt skickliga.
Ilen kanske vackraste grekiska vasmålning som finns avbildar Dionysos seglande om- kring m e d ett vinträd i båten och om- given av simmande delfiner.
Även kvinnnorna hade idrottsövnin- gar.
Det berättas om Pentiselea att hon kämpade med Apoiio men därun- der fattades av sådan kärlek till ho- nem att hennes kraft förlamades.
Apollo besegrade henne och dödade henne med sitt svärd.
Just när han givit henne det dödande hugget upp- fattar han emellertid hennes blick och gripes även han av kärlek, men för sent.
na antagonister le så kärvänligt mot var- andra som hade de aldrig växlat annat än honungssöta repliker och " god fortsätt- ning ” och " välkommen tillbaka " surra i luften.
Det var i år precis likadant som alla an- dra år när det politiska högkvarteret på Helgeandsholmen på måndagen slog upp sina portar för folkvalda och senatorer.
Ett lika förtviv ' lat stim och stoj som van- Iigt rådde i Plenisalarna tills kamrarnas ålderspresidenter slgo klubborna i bordet, äskade tystnad och hälsade sina arbetskam- rater välkomna till 1926 års riksdag.
särskilda Andra kammarens åIderspresident greve I Sparta hade man idrottsplatser, s. k. gymnasier, där flickorna fingo öva sig.
Till de olympiska spelen hade emel- lertid inga kvinnor tillträde, det var vid dödstraff förbjudet för dem att blygsamhet åskåda männens utan av uppvisningar; religiösa skäl inte Det av Raoul Hamilton tog till utgångspunkt för sitt välkomsttal Locarnoavtalet.
Detta det första steget till en varaktig fred i vår världsdel är tryggat icke genom ökade rustningar folken känsla icke allenast förplikigade att vara efter I vara.
Vid revolutionen, då hela sällskapet fick stryka på foten och tyska repu- bliken skapades, voro ile glada att rädda livet och det nödvändigaste.
Somliga flydde, andra stannade kvar men aktade sig för att företaga något, som drog uppmärksamheten till dem.
Nu ha de repat mod igen.
Huset Saxen Coburg Gotha fick sin egen- dom konfiskerad av den nya thüring- ska staten i augusti 1919.
I mars 1925 förklarade tyska riksdomstolen att beslutet var emot Weimarkonsti- tutionen.
Nu fordrar exhertigen till- baka den hertigliga förmögenheten och har därmed bragt den thuringska staten i stora finansiella svårigheter, vilket antagligen roar honom.
Exemp- let har nu följts bland annat av ex- kejsaren, som för sig och sin familj begär slott med inredning, jord, sko- gar, juveler och reda pengar till ett sammanlagt belopp av mer än 200 millioner kronor.
Man har hittills e f - ter tronavsägelsen plockat ur det fat- tiga landet mer än denna summa och är ändå inte nöjd.
Han vill helt en- kelt ha ut till sista öret allt vad han förfogade över som kejsare.
Tyska medborgare, vilkas egendomar blivit exproprierade, ha annars fått nöja sig en ersättning av 25 %.
Tyska staten har utan samvetskval genom jätteförfalskning av valutan befriat de politisk karikatyr åskådliggjort missförhållandet mellan kejsarfamil- jens girighet och nöden i Tyskland under innevarande vinter.
M a n ser ett proletärhem med utsvultna barn, och fadern förklarar för dem utebli- vandet av all.julglädje med orden: I år har jultomten ingen tid med oss.
han måste resa med 30,000,000 guld- mark till exkejsaren på Doorn.
Även i det devota Tyskland har kejsarens och furstarnas anspråk väckt ond blod.
Hur illa omtyckta än- kommunisterna äro tros det, att de skola få det nödvändiga antalet (4 millioner) röster med sig, som behövs för att en folkomröstning enligt för- fattningen skulle komma till stånd rant skriver: “ jag har prenumererat sitt sätt också exkronprins Carol av sig f r å n alla sina inre krigslåneskul- der till enkla sparare.
Men för det Rumänien.
och kommer alltid att göra det. "
Historien om de tyska furstehusens kejserliga och de furstliga husen tas anspråk på gods och penningar av de otroligaste hänsyn.
Tack f ö r det vänliga löftet!
sina forna riken är hart när otrolig.
Simplicissimus har med en dräpan- han sin tronavsägelse som mottogs med förtjusning i Rumänien.
Den slarviga prinsen med de många älskarinnorna har endast intresse så tillvida, som det kan tänkas, att det Det finns två slag av kunglighet.
Två slags kunglighet visar prov på hur kunglig kristidsmoral stundom Den sort som representeras t. ex. av de båda nu döda änkedrottningarna kan ta sig ut.
Alexandra av England och Mageri- tha av Italien tyckes vara i utdöende.
* Det är den sort, som har fullt klart för sig, att med kunglighetens pti- Litterär nyodling av Elsa Wilkens vilegier följer stora skyldigheter, som är en blick i n i modern fransk litte- i hög grad inkräkta på den kungliga ratur.
personens rörelsefrihet och ålägger sträng självdisciplin.
* De båda änkedrottningarna, båda skönheter och plikttrogna utövare av Barnen och svalorna, en för Tide- representationsplikterna under sina varvet skriven novell av den österri- drottningttider, voro idealiska änke- kiska författarinnan Else Feldmann, drottningar.
Margeritha blev änka år 1900 då kung Umberto mördades.
Sedan dess, i 25 år, har hon blott äg- nat sig åt andakts- och barmhärtig- Vi mottagit flera skrivelser och hetsövningar och aldrig visat sig of- påringningar med anledning av att fentligt annat ä n vid sin årliga vall- prenumerationsblankett till Tidevar- färd till kung Umbertos grav.
Att hon hyste sympati för fascismen är ett yt- vet utgick även med n:r 2, Detta terligare bevis på självförnekelse.
dels från postprenumeranter, dels Mussolini har ju reducerat hennes f r å n sådana expeditionsprenumeran- son till en andrarangsfigur.
som lever ter, som reda,, inkommit.
Blanket- i skuggan av den store hertigen.
Representanter för det andra slaqet ten var inte menad som någon föro- av kunglighet, dem som blott har for- Iämpning till dessa, Den sändes till dringar ha väl alltid funnits, men tjänst för dem, som ännu icke pre- man har mindre tålamod med dem numererat, men vi vid uppla- nu för tiden.
Dit höra ett stort antal gans utsändande inte skilja på de oli- av de tyska furstehusens medlemmar.
ka kategorierna, En postprenume- framför allt kejsarhuset och dit p i ha kunde gosa med- berättas emellertid om en kvinna, Fe- borgare i eget land utan även i vårt Eu- renike att hon klädde ut sig till trä- ropa (observera att uttrycket europeisk nare för att få följa sin son till de medborgare nu även trängt inom var riks- dags m u r a r De av oss som ha en ljus olympiska spelen.
När han segrade syn på mänsklighetens utveckling till det blev hon emellertid så glad att hon bättre våga även tro att rättskänslan skall gar.
röjde sig.
Domen skulle gå i uppfyl- hand vinna allt starkare rotfäste Ett slags antik fotboll med små hol- Ielse, men Ferenike blev benådad av bland folken och att en opinion skall resa Iar och ett bollspel med klubbor p i - den orsak att hon var (lotter till en sig inom världen, mäktig nog att kväva minnande om hockey eller bandy olympiasegrare, hustru till en olym- varje tanke på anfallskrig, (Men om tan- fanns också.
piasegrare och nu också mor till en karna på anfallskrig äro kvävda behöva d Kappkörning, den kanske farligaste olympiasegrare.
då tänka på försvarskrig?)
sporten.
favoriserades av de rika gre- Den kvinnliga idrotten var vanligen Samtidigt profeterade Trygger i första kerna i Mindre Asien.
Man avlönade kombinerad med dans för att uppnå kammaren om framtida strider nationerna körsvenner, vilka måste besitta stort större mjukhet i rörelserna.
emellan.
Så olika kunna uppfattningarna T v å slags kunglighet * Politisk ouvertyr personligt mod och stor kallblodighet Om svenska folket besökte riksdagsläk- för att klara de farliga svängarna tarna och skärskådade sin lagstiftande för- med Flera a r kamrarnas mest framstående medlemmar, som vid förra årets riksdags- öppnande syntes på sina platser, äro nu borta.
I senaten har redaktör Ljunglund intagits den plats.
som Sam Clason lämnat tom.
Andra kammaren förlorade redan förra året två av sina store män Branting Thorsson, vilkas platser i vårt politi- ska liv bliva svåra att fylla.
Som Och deras efterträdare i riksförsamlingen har ett oberäkneligt öde placerat två kvinnor fruarna Wessman och Nordgren Arvet efter Branting Och Thorsson är svårt att förvalta för vem det vara månde.
Kamrarnas sammansättning i övrigt har givetvis ändrats till följd av en del avsä- gelser.
Några av dess ledamöter ha även under sommarens och höstens lopp skiftat färg.
De riksdagsledamöter som efter de frisinnades sprängning varit vildar ha nu krupit in till de folkfrisinnade.
Alla så när som på fröken Hesselgren Och den Folket skulle då i stället för de högre liberale herr Rune har bytt skepp och läm- ämhetsmännen och juristerna döma nat den liberala skutan för den folkfri- R. H-n.
över furstarnas anspråk.
Och domen sinnade.
lar då bli en annan.
, Kanske ha de hörn herrskaperna gjort republiken en tjänst genom att göra sig grundligt impopulära.
Exkronprinsen av Rumänien är en typ, som på annat sätt sätter egna lustar före landets v ä l Han skicka- des till drottning Alexandras begrav- ning för att lufta sig litet, men har i detta sammanhang fört ett så vilt liv i London och Paris;.
att det väckt skandal.
Inte kom han hem heller, när han skulle, och slutligen skickar kan ha sina risker med en treårig barnunge som tronföljare.
Rumäni- ens läge är inte så stabilt.
Ar 1918 fick det Bessarabien, som förut till- hört Ryssland.
Rumänien har uppe- hållit militärdiktatur i landet och mi- litären har behandlat befolkningen på det grymmaste sätt.
Tortyr - vi skall inte säga medeltida tortyr utan modern tortyr - har använts för att kuva revolter, som fal- skeligen misstänkts för att ha k a d - tär Maktfullkomliga av sammansvärjning löjtnanter med ha sovjet.
skjutit oskyldiga i massvis.
Allt är tillrätta- lagt f ö r ett ingripande från Bessara- biens forna härskare Sovjet-Ryss- land.
Nog funnes det för en rumänsk tronföljare åtskilligt att intressera sig för i det rike, som han kallats att styra.
På detta, sätt arbetar kungligheten på att avskaffa sig själv.
.
Rikshushållet Återigen ett.
trontal!
Trontalet, eller den samman fatt- Statsverkspropositionen, som på tis- ning, som på förhand meddelas av in- dagen lades på riksdagens bord, har av nehållsförteckningen å de propositio- flera skäl satt sinnena i rörelse, En ner, som den sittande regeringen äm- orsak är den avsevärda ökning, som nar avlåta till årets riksdag, har ju ett de flesta huvudtitlar ha att uppvisa.
stort intresse för hela landet.
Socialdepartementet slår rekord med Även i år hette det, att Sveriges en ökning av 10 miljoner.
Hela hud- förhållande till främmande makter är geten balanserar i år på 738 miljoner gott.
En sats, vilken blir något fyl- kronor mot fjolårets 713. ligare än vanligt därigenom att det Det torde förlåtas svenska folket, talades om skiljedomsavtal med andra om det med stigande häpnad läser, länder, och särskilt de förbehållslösa att denna avsevärda höjning av an- skiljedomsavtal mellan nordens län- slagskraven har en högst behaglig der, som skola föreläggas riksdagen.
följd, nämligen en skattesänkning.
De lagförslag, som bebådades voro Genom ett kraftigt anlitande av kas- ganska betydande.
BI.
a. förslag om safonden och genom höjande av in- delning av jord å landet såsom ett led komstberäkningarna har finansminis- i lantbrukets utveckling.
Vidare tern fått möjlighet att föreslå en skulle uppkomsten av nya jordbruks- sänkning av kronoskatten, som i allt fastigheter uppmuntras, och de obe- belöper sig på 9 miljoner.
Ännu en suttnas möjligheter till jordförvärv glad överraskning har finansministern underlättas genom upplåtelse under i beredskap: kaffe- och socker bliva åborätt till viss jord.
Friköpande av några öre billigare pr kg.
De kaffe- lägenheter även av kyrklig jord före- drickande äro gynnade framför de Ökad rikshushållskostnad.
Minskade skatter.
Omorganisation av försäkringsväsen- gripen.
Nya rörande rusdrycks- fonden.
Nya anslag åt barnmorskorna i öde- bygden.
Skolhem och skolskjuts åt ödebygds- barn.
Uppmuntran av folkhögskolorna.
Minskning av lärareproduktionen.
Ingen lösdrivarlag.
ring i anslagets karaktär, så att alla elever, som i övrigt äro berättigade därtill, numera hava möjlighet att er- hålla stipendier.
Detta borde givetvis innebära en ökning av elevantalet vid folkhögskolorna.
Såsom stipendierna och kurserna i närvarande stund äro ordnade, är det huvudsakligen den jordbruksar- betande ungdomen, som får nytta av folkhögskolorna.
Skall man tänka sig att kunna draga den industriarbe- tande ungdomen till folkhögskolorna, vilket torde vara i högsta grad önsk- värt, så fordras det även kortare kur- ser och stipendier för dessa.
. '
* Det är med beklagande man fin- ner, att icke heller i år lösdrivarlagen Man önskar för närvarande min- lagts fram för riksdagen.
Minskning av lärarproduktionen.
skad produktion av lärarekrafter.
Därför skola parallellklasser indragas rökande, vilket kanske betyder kvin- vid en del av statens seminarier.
Fle- ra privata läroanstalter f å sina anslag Dr Maikki Friberg ber oss påpeka, att Detta kan visserligen anses för norna framför männen.
indragna.
Detta betyder t. ex. att hennes tidskrift Naisten Ääni sedan 1920 ganska omfattande reformer, men det * Sandströms seminarium försvinner.
utkommer blott varannan vecka och såle- återstår att se de närmare bestämmel- serna, innan man Vet, om man kan häl- Rusdrycksmedelsfonden och nykter- Ateneums skolköksseminarium för- des ej kan betecknas som veckotidskrift.
svinner också.
Göteborgs behålles Intervjuaren hade dessutom missförstått sa dem med odelad glädje.
Styckning hetsnämnderna.
ännu ett år.
henne på en punkt.
För värnpliktsvägrar- av jord måste ske organiskt och med.
Socialministern framlägger förslag noga kännedom om förhållandena på na i Finland existera straffbestämmelser, * till nya bestämmelser rörande rus- men däremot ha inga åtgärder ännu vidta- olika orter för att Iända lantbrukets drycksmedelsfonden.
En del av de Skolhem och skolskjutsar i ödemarks- gits för beredande av civil värnpliktstjänst utveckling till fromma, och de nya distrikten.
medel, som nu avsättas för denna jordbruk, som bildas måste vara bär- i likhet med vad som skett i Sverige.
På fond, skola bort och i deras ställe sko- kraftiga för att understödjas.
F. ö.
Redan tidigare ha från statsmak- fredshåll har man likväl satt krafter i rö- la räknas omsättningsskatten - och saknar man alltjämt förslag till att, utskänkningsskatten på sprit samt sta- temas sida åtskilliga åtgärder vidta- relse för att utverka sådana.
upptaga problemet om jordfrågans tens andel i spritcentralens vinst.
Me- gits för att i ödebygderna underlätta lösning från grunden, d. v. s. fast- är att begränsa och minska skolgången för barn, som bo långt ställandet av förhållandet mellan sam- ningen statsverkets beroende av rusdrycks- från skolan, antingen genom skolhem hället och de enskilda jordägarna, I årets stats- medel, och därför föreslås ett högsta eller inackordering.
först med utgångspunkten därifrån belopp för medlens användande till verksproposition har man dessutom kunna detaljfrågorna lösas.
, budgetändamål.
Detta belopp skall slagit in på en ny väg.
Vid sidan av successivt reduceras med 2 mill kr.
ett anslag på 350,000 kr.
till skolhem om året.
föreslår socialminis- och inackordering begär ecklesiastik- rit enbart glädjande, om det icke vore tern ett anslag e; 150,000 kr.
till un- ministern ett extra anslag av 30,000, en verklig skam att så icke skett derstöd av nykterhetsnämnderna.
kr.
för att anställa försök med skol- Iångt förut.
Därigenom kunna dessa mera effek- skjutsar över hela landet.
Att beho- Och så ha vi, som väntat, faststäl- tivt än hittills fylla sin omfattande vet av dessa skjutsar är stort fram- landet av arbetstidslagen i enlighet går av att folkskoleinspektörerna för- uppgift. '
med internationella bestämmelser, och ordat icke mindre än 5,614 barn till ' i * dylika skjutsar.
Kommunen skall det i spåren följer hela socialförsäk- ringen.
8-timmarsdagen föreslås permanent jämte staten dela kostnaderna för de-, En genomgripande omdaning av samma.
Lagen om arbetstidens begränsning s sjukförsäkringen med ökat statsbi- * drag mot vederlag av förlängd sjuk- kommer att vid innevarande års riks- Uppmuntran av folkhögskolorna.
hjälps- och moderskapsförsäkring.
dag upptagas till evision, varvid 8-, Moderskapsunderstöd åt industriar- timmarslagen kommer att föreslås till Den länge önskade höjningen i sti- permanent i stället för att den förut försöksvis antagits på tre år i taget.
pendiernas storlek till folkhögskolor- Olycksfallsförsäkringen skall om- arbetslöshetsförsäkring är be- na har ecklesiastikministern e j ansett organiseras.
Staten vill icke längre Även bådad.
Till arhetslöshetens avhjäl- kunna föreslå.
Departementsche- skor.
med privata verk.
Men konkurrera får statens försäkringsanstalt icke pande begär socialministern 8 mill.
kr.
fen har däremot föreslagit en änd- heller skötas med större kostnader än * enskilda bolag kunnat.
Slutligen he- Förbättrad sjukvård i ödebygderna.
bådas arbetslöshetsförsäkringen, d. v. Minimiavlöningen för distrikts- s. statsbidrag för dylikt ändamål.
N ä r man hör om all denna försäk- barnmorskorna höjes Över lag.
Soci- ring, ser man osökt framför sig bil- alministern begär dessutom ett extra Måhända är det möjligt.
Statsministern den av en massa ämbetsverk och in- anslag av 50,000 kr till förbättrad yttrade nyligen i ett tal till sina partivän- situationer, som mer och mer byrå- sjukvård i rikets ödemarksområden.
ner inom riksdagen: ’ ’ måhända ar det möj- skulle dels utgå som ligt att bakom en måttfull begränsning a ' kratiseras.
Låt oss emellertid hoppas, Detta anslag försvarsanstalterna stilla en så överväldi- att denna väpnade skräck mot livet är extra bidrag till avlöning för ödebyg- gande del av vårt folk att ingen regering ett nödvändigt gott i stället för ett dernas barnmorskor och dels som bi- skall på allvar försöka att åstadkomma en onödigt ont, men att den likväl är en drag till flyttningskostnaderna för omkastning av denna försvarspolitiks all- föreeelse, som tillhör en övergångstid, dessa.
Bägge förslagen avse att mot- männa riktning. ’ ’ - och således även uppträder i vissa verka svårigheten att få barnmorske- övergångsformer.
tjänsterna i ödemarksdistrikten be- försvarsbeslutet som kan vara skäl att no- Men ännu ligger i det fördolda vil- satta.
Det blir så mycket svårare att tera.
Riksdagens nuvarande sammansätt- ket öde, som kommer att drabba dessa få folk till iidemarksplatserna som ning är en borgen för att den inte kom- propositioner.
Och hur tungan på vå- medicinalstyrelsen avstyrkt barnmor- mer att ändra försvarsbeslutet, men det förslag om kommer nya val och nya tider.
" Det är gen kommer att fördela makten, in- skeförbundsstyrelsens nödvändigt att slå vakt kring det fattade nan det varas.
Låt oss dubbel tjänsteårsberäkning för öde- beslutet ’ ’, sade statsministern.
bygdsbarnmorska.
minnas det även när landstingsvalen kom- slås.
hävande kommer att avlåtas hade va- Vidare då ning av risken för en allvarlig attack mot - Thufvessons Blomsterhandel ma nu i vår.
Fr e d S O ri e nt e rin g.
Internationella Kvinnoförbundets upplysningsvecka för behandling av de politiska, ekonomiska, sociala och etiska faktorernas betydelse för världsfred och folkförsoning står nu inför sitt slut.
Det program, som under den gång- na veckan genomgåtts, rymmer i sig ett helt komplex av var för sig vik- tiga spörsmål, som direkt eller indi- rekt öva sitt inflytaiide på fredspro- blemet.
När statsminister Sandler torsda- gen den 7 jan.
öppnade veckan, ytt- rade han, att programmets vid för- sta ögonkastet brokiga komposition vittnade om en aktningsbjudande vil- ja att medtaga största möjliga antal faktorer, som bidraga till fredspro- blemets Iösning i samspel eller mot- verkan.
Ty vem är den som bestri- der, att fredens problem, hindren och terna att nå fram kunna överblickas från alla dessa utsiktspunkter.
Fredsprohlemet är, yttrade stats- ministern, ett av de universellt mänsk- liga problemen.
Jag vill här ge en särskild understrykning åt den and- liga faktor veckans program ställt främst: skapandet av en ny mentali- tet.
Det säger jag ut framför annat därför att kvinnornas insats i det of- fentliga borde just i detta stycke bara en god frukt.
Därmed önskar jag icke framställa saken som bleve värl- den en Edens lustgård, bara alla tyg- lar samlades i mjuka kvinnohänder.
Det fredsfrågan angår ön- – f ö r att ska, då kvinnorna nu alltmer deltaga i allmänna angelägenheter: matte de har icke bliva alltför lika männen a långt statsministern.
.
Vi undervärdera icke betydelsen av den uppgift, som kvinnorna ha vid skapandet av en ny mentalitet.
Det första steget är då att själv för- värva den, vilket möjligen skulle lig- ga mera till för kvinnorna.
Men det ä r en smula oroväckande, för kvinnorna, att, även i f o r m av en älskvärdhet f å bördan av fredsarbe- tet lassad över på sina skuldror.
Och statsministerns uppmaning till kvinnorna att arbete för freden upptas av pressen så att hela denna fredsvecka till en början och vidare hela fredsarbetet är ett kvinnornas arbete.
Men det är icke en frå- ga för en enskild nation ett parti el- för ler ett kön.
Därtill är dess lösning för tungt och ödesdi- gert.
ansvaret Skapandet av en ny mentalitet är den måhända viktigaste faktorn vid åstadkommande av världsfred och, folkförsoning, och var ämnet för för- sta dagens förhandlingar.
Då skolan äger en auktoritet, som hemmen i all- mänhet sakna blir det på denna som huvudparten bördan och faller.
Dess försyndelser och för- summelser i detta avseende blev där- för det centrum, kring vilket diskus- sionen cirkulerade.
Viktigast är här hi- av ansvaret storieundervisningen.
Carlgren gav en ingående Lektor framställ- Wilhelm ning av den franska, tyska, engelska och amerikanska historiepedagogiken och fann den vara en konjunkturpro- dukt präglad av djupt liggande na- tionella egendomligheter och ofta fär- gad av nationalistiska lidelser.
Utan en utrensning av de hetsande ele- menten i läroböckerna kunde man ic- ke få till stånd en ny mentalitet hos det uppväxande släktet.
Enligt tala- rens uppfattning voro de svenska hi- storieböckerna mera lidelsefria och mindre nationalistiskt betonade än de utländska.
Det vore dock synd om pacifisterna av detta omdöme skulle låta sig förledas att tycka.
att allt är bra hos Odner.
Med anknytning till lektor Carlgrens föredrag diskutera- des frågan om hur fredsynpunkter- na skola kunna tillgodoses vid histo- rieundervisningen.
Lektor Th. Blom- kvist önskade en revidering av histo-, rien i objektiv riktning.
Ungdomen bör e j matas med stridsskildringar som och annat, är av företrädesvis militärt intresse.
I stället bör under- visas o m N. F., Haagdomstolen etc. Framför allt miste i i ha bort det romantiska skimnier, som omgiver kriget och reducera staten från ett mystiskt högre väsen bortom gott och ont till en betydligt mera konkret skapelse, en regulator för människor- nas inbördes förhållande.
Ett uppmärksammat inlägg gjordes av förbundets finska gäst, dr Maikki Friberg.
Hennes ord fingo den be- tydelse som en fredsparoll från ett så prövat och hotat land som Finland måste få.
Rektor Hermelin talade om själv- uppfostran, om nödvändigheten av att ge oss själva hän till de revolutio- nerande tankeprocesser, som begyn- nas i vårt inre.
då något nytt skall bli till.
Österlandets själ och väster- na Bugge-Wicksells föredrag.
Fru Wicksell har redan tidigare i Tide- 1925 redogjort för skiljedomstankens Det gäller emellertid icke endast för Nationernas Förbund att söka förhindra krigsutbrott utan också sö- ka undanröja de missförhållanden och orättvisor, som fresta människor a t t gripa till vapen.
Denna förbun- dets humanitära verksamhet utgjor- ile ämnet för fröken Henni Forck- Iianimers föredrag, N. F. arbetar mot vita slavhandeln, mot opiumhan- deln och mot smittosamma sjukdo- mar.
Det hjälper krigsfångar och flyktingar, särskilt de ryska, greki- ska och armeniska.
Samverkan på alla områden ä r pa- rollen för Nationernas Förbund.
Om intellektuellt samarbete mellan natio- nerna talade professor Kristine Bon- nevie från Norge.
varvet n:r 49 för framsteg.
Generalstrejken landets Redaktör Artur Engberg gav un- ler fredagens förhandingar en histo- ik över socialdemokratiens strävan för freden.
Den första perioden re- presenterar den utopiska pacifismens déer.
Den vädjar till mänsklighets- känslan och förnuftet.
(Är det utopiskt, vad skall man då vädja till?)
Den andra perioden, som man kan räkna från 1800-talets sista år, kän- netecknas av ett positivt nybyggnads- program.
I en av internationalens många reolutioner framhålles, att socialismens folkförbund strävan.
När är sedan målet Som naturlig för universellt följd uppstod en ändrad uppfattning detta förbund blev förverkligat.
be- slöt socialismen att söka erövra infly- av européerna och deras kultur.
Ös- tern blev alltmera intresserad, lärde tande inom detsamma.
känna den väster Iändska kulturen och Redaktör Engberg lade stor vikt tillägnade sig särskilt de tekniska den tanke, som han också talade uppfinningama.
Österlänningens kri- vid för vid N.
F:s sista rådsmöte, n ä m tik mycket hos den nya kultur, igen generalstrejken i förbundets som började få insteg i hans världs- del, väcktes vid närmare beröring tjänst Det är en smula vemodigt att tän- med densamma.
En reaktion inträd- de.
De främsta representanterna för vid ka, krigsutbrott att resolution om generalstrejk fattades på kongress denna reaktion mot de västerländska idealen äro Rabindranath Tagore och redan 1891.
Vilket värde den än har eller icke har, måste den nu moderni- Gandhi.
Tagore förnekar ingalunda det goda Västern gjort Österns folk.
seras.
Vi ha genom N. F. efter Ge- Han medger, att lag och ordning ge- nèveprotokollet och Locarnofördra- nom européerna skapats i Indien.
, get fått en ny definition på angripare.
Sin kritik mot den västerländska Det är inte den som först går över kulturen riktar Tagore främst mot ett annat lands gränser utan den, som dess nationalism, som han anser va- vägrar underkasta sig skiljedom.
Därmed har ju också problemet ra Västerlandets svaghet.
Nationa- iismen är, säger han, en damm, som om tillgripandet av storstrejk i hän- hindrar ' den västerländska kulturens delse av krigsfara kommit i ett nytt fria tillflöde till den övriga världen.
äge.
På en kongress i Marseille för- Så länge nationalismen består, kan lidet år fattade den politiska interna- det icke bliva någon högre mänsklig.
tionalen en resolution enligt vilken het.
Svalget mellan Västern och Ös- generalstrejk skall proklameras inom det land, som vägrar att underkasta tern skulle icke finnas, utan ett när- sig skiljedom.
mande skulle ske, om man insåg i hu- Efter tillkomsten av N. F. är det ru många fall dessa båda världsdelar uppenbart, att problemet icke längre komplettera varandra.
rimligtvis kan vara att medelst stor- Gandhi erkänner även att han är strejk hindra krig.
Strejkvapnet mycken tack skyldig Västerlandet, ty måste i stället begagnas av arbetar- det var där som han först fann sig, klassen för att på ett effektivt sätt själv.
Han har hela livet igenom be- framtvinga efterlevnad av förbunds- hållit en med kritik blandad kärlek pakten.
Arbetarna böra betrakta och till det land, England, där han fått behandla aven sitt eget lands regering fiende till såväl det egna folket sin Men uppfostran.
Europas olycka, för vilken som mänskligheten, om denna rege- Gandhi har en öppen blick, bottnar enligt honom i den krassa materia- rättsligt för- lism, som präglar den västerländska kulturen.
Han uppreser sig mot förpliktelserna.
Den mentalitet, som nu behärskar Västerlandet har utsatts för kritik ic- ke endast från västerlänningar själ- va.
Dess värsta fiender finnas i Österlandet.
Österlänningarnas syr på vår kultur har mycket att lära oss såsom framgick av pastor Paul Sande grens föredrag Över detta ämne.
Den första kontakten med Europa väckte Österlandets avsky.
Orsaken var européernas hänsynslösa fram- fart och rofferi.
Sedan man i Eu- ropa kommit underfund med det okloka i detta tillvägagångssätt, för- ändrades til mot Östern.
en ett mot som farande eller acceptera tendensen att låta de västerländska idealen segra även i Indien och trän- ga ut dess äldre och skönare kultur.
gen har som Gandhi för Indiens folk levandegjort risti bild.
Pas- tor Sandegren tillhör en missionärsfamilj och levat större de- len av sitt liv i Indien, var av den uppfattningen, att kristendomen är den brygga, som kan förena öster- ländsk och västerländsk ande, som själv Nationernas förbund Givetvis var en stor plats på pro- grammet anslagen åt Nationernas Förbund.
Det förnämsta redskapet för Nationernas Förbunds strävan- den att skapa en ny rättsordning mel- lan ’ staterna, nämligen skiljedomsför- farandet, utgjorde ämnet för fru An- fredsveckans fortsatta Om Tidevarvet Abd-el-Krims öde Några brevutdrag Abd-el-Krim, de upproriska riffkaby- Yrkesinspektrisen, stadsfullmäktigen i Köpenhamn, Julie Arenf ort, skriver: ” – - Jag ber härmed att få prenumerera på Jag kan alls icke Tidevarvet för 1926. tänka mig att undvara tidningen — den är intressant.
kultiverad och frisinnad som få andra. ”.
Trafikkontrollören.
fröken Anna Wes- lernas hövding, som legat i strid mot Frankrike, skickade nyligen som sän- debud till franska regeringen en eng- elsk kapten för att erbjuda fred.
Briand tergaard, också från Köpenhamn: I det jag önskar Er ett gon nytt år sän- der jag Er mitt hjärtligaste tack vad Tidevarvet har varit för mig under det gamla - nämligen något av en uppenba- relse i riktning mot idealtidningen.
har varit en verklig njutning att läsa upprorsfana.
för tid- gon enstaka ningen och en lördagsafton verklig saknad.
icke om hunnit den nå- hit.
vägrade att ta emot sändebudet och i f ö r - klarade sedan " fentligt i franska riksda- gen, att han alls inte ämnade underhandla mar varför sig, som samlat med de stam- .. Franska regeringen är nämligen säker Abd-el-Krim, ifall kriget skulle återupptagas i vår igen.
på att kunna besegra Frankrike har lovat de upproriska stam- marna oberoende, men i detta oberoende fyndigheterna ingår inte suveränitet inom deras över område!
gruvorna och Nu Jag tror att tidningens uppgift är stor, är Abd-el-Krim själv mycket intresserad redan genom dess oberoende men också av gruvdrift.
Men han tyckes få sota genom den ärlighet och kultur, som allt- med fullkomlig tillintetgörelse för försöket all bjuda Frankrike spetsen.
igenom präglar den Frankrike har gjort Spaniens sak till sin Tillåt mig att speciellt tacka för artikeln Spänningens orsak i julnumret - en arti- och skall hjälpa det att återerövra sina kel, som verkligen fördjupade och gjorde besittningar i Norra Afrika, som det inte större för mig (gamla kvinnosakskvinna) kunnat klara själv, militärdiktaturen till hela kvinnoparlamentet och lärde mig myc- trots.
D e t finns opposition mot Marockopoliti- ket.
, Som ni kan förstå, faller det mig inte ken i Frankrike, och affären är så ömtå- att undvara Tidevarvet, och jag her lig, så litet i stil med Locarnos anda, a n Er att låta mig ingå som årsabonnent regeringen måste vara sträng mot opposi- linnen.
Mot dem, som opponera.
vidtagas för 1926. ” sådana åtgärder som att vägra dem pass " Kära Tidevarvet ”.
skriver fru di,, för utlandsresor.
Stille i Tranås ” du har varit min bästa Just den som känner inkonsekvensen i vän under 1925.
Så har den säkerligen sitt handlande är mest rädd för att få den varit för många kvinnor landet runt.
När påpekad.
vardagens brådska eller de långa avstån- den eller andra omständigheter tvingat till avskildhet och försakelse av tankeut- byte mellan meningsfränder, då har den alltid lika trofast kommit till oss med d e t Herr Oscar i Västerås: ” Red.
vi trånade efter.
Du kommer som en vän utan att fordra något i gengäld.
— av Tidevarvet!
Sedan ett halvt år har Tack för 1925!
Välkommen åter! ” Corén — — undertecknad haft Tidevarvet och beund- ran inför de aktiva kvinnornas organ.
Ge- nom Tidevarvet ha mina tvivel p i kvin- nans insats blivit rättade.
Man hade ju dan rättsuppfattning som gäller för den enskilde, och som i korthet kan formuleras i två bud: du skall hålla dina löften och du skall icke begå övergrepp på andras person eller egendom.
Lägger man härtill ett tredje hud: du skall erbjuda ersätt- ning och vederlag nar du gjort orätt, satt en viss förhoppning på kvinnorna, att, när de en dag kom till makten, (d. v. s. fick rösträtt), skulle därmed en humanare ande strax börja verka i det mänskliga samfundslivet.
Man hade föreställt sig, att kvinnorna skulle gå fram i samlad trupp för frihet och rättvisa och att lag- befäst och lagstadgade ovanor orättvisa så kan man skall gälla av den nya m o - skulle Förbudsomröstningen gav ett an- rättsstat.
nat utslag, ty nog hade man beräknat att svenska kvinnor skulle vilja göra sig be svär att tillkännage sitt oberoende av rus- dryckeshanteringen.
Men d i visade de sig tämligen loja.
Inte heller ha de visat nå- gon påfallande iver att insätta represen- tanter a v sitt kön i riksdagen.
att ökad att begår ständigt den skulle ådöma en- skilda svara straff.
Staten pålägger tvångsskatter, gör förfalskningar ge- nom att taga upp lån som kommande.
in Med denna nya rättsordning skulle för- staten bliva självförsörjande.
Inga skatter för arhetsförtjänst skulle på- handlingar hade förbundets danske läggas utan endast en grundskatt för gäst, rektor Axel Dam, tillfälle att i all jord, ty den ä r att anse som hela ett föredrag framlägga sina rättsmo- nationens egendom.
Statens uppgift raliska principer.
Då rektor Hono- som reglerande och övervakande Det kan mycket väl bero på mig själv rine Hermelin inom den närmaste myndighet skulle dessutom betydligt ska jag lagarna inte för riktigt detta förstått fall.
Nu d e börjar psykologi- jag framtiden kommer att giva Tidevar- inskränkas.
ana, att om kvinnorna skall kunna göra vets läsekrets en djupare inblick i dessa intressanta spörsmål som på Rättsmoralen är ingen ny rörelse, något för en ny tidsålder, då måste de sista tiden tilldragit sig upp- slutade Den har funnits så börja från grunden.
märksamhet.
inskränka vi oss till ett länge rättfärdiga människor levat på Man skulle endast önska att alla, som kortfattat referat av rektor Dams fö- jorden.
Det enda nya är, att den skall Önska a n på något sätt arbeta för fred, rätt och frihet.
skulle förena sig om Ti- redrag.
devarvet som sitt officiella organ, stödja Man kan utan större svårighet kon- förutsättningen för fred.
och alltmera utveckla denna berömvärda statera det rättsmoraliska begrep- Vi återkomma till ankra vid freds- publikation, som företräder en allsidig pet ar I det offentliga livet ett helt rätt och frihet " annat än för den enskilde.
Staten veckan behandlade ämnen.
Under.
talaren.
och detta krav är den enda möjliga ifred,,
Barnen o c h svalorna Litterär nyodling.
.
Den franske författaren jules Ro-.
mains fällde vid sitt besök i Stock- “ Den holm i höst detta yttrande moderna människan uppfattar inte.
konsten, därför att hennes s + ~ för- står den, utan därför att hennes ner- Jo, därför att han vågar sig ut i själens okända land och skjuter åt Si- dan hela den triviala värld, som vi kunna utantill och som vi ej vilja höra mera om.
Handling finnes knappt, miljöbildning inte heller.
Man får blott veta vad de tänka och ibland av Else Feldmann Svalorna flögo över husen, slogo sig ner på telefontrådar och skorstenar och höllo sammanträde.
De bildade grupper och var och en av dessa grupper hade sin ledare och taleman.
En av dem höll ett ver ligga si på ytan. "
tal.
Det var en vacker ung nian med el- När jag smält denna förolämpning hur deras tankar ta sig uttryck i en diga ögon och sköna, sammetssvarta vin- å mina och de andra åhörarnas väg- gest.
Så finns det t. ex. i den andra gar.
Hans vilda hjärta längtade efter nar, var jag färdig att anse den som delen “ sodom och Gomorrha ” av äventyr.
Reslusten gav honom ingen ro.
flackhet.
“ Själ ” och “ nerver ”, har hans roman, en skildring på 150 sidor Han ville förklara för de unga svalda- man verkligen rätt att röra sig med så om hur hjälten tillbringar två timmar merna och svalbarnen hur härligt det är att flyga ut i världen.
enkla schematiska begrepp i vårt psy- på en mottagning i den förnäma värl- Hans släkt och vänner sutto med de kologiska tidevarv?
Säg åtminstone, den.
Ur denna, man kan tycka den gamla och kloka, med de tänkande, med gi- att vi uppfatta skönheten i en tavla banalaste situation och miljö, som losofer och svärmödrar på kindergartens tak, på bageriets skorsten, på polishusets eller en bok med v i n “ undermedvet- tänkas kan, får Marcel Proust fram na ”, detta präktiga nyckelord som en symfoni av själsrörelser.
Dessa åskledare och i uppbördskontorets takrän- psykologerna skänkt oss.
Det har en s i tilltalande klang av mystik och dock är det gjort av moderna för- ståndsmänniskor.
Man har alltså alla skäl att använda det att ingen egentligen vet vad det innebär, behö- na inte långt därifrån.
-.
- sätta.
.
.
Elin Wägner: Vi och våra tidningar Man förstår bättre pressens möj- bättre ny a t t skapa en en mentalitet, om man gör klart för sig, att pressen ingen- ting annat är en ett stycke allmänhet.
de, som skapa pressen, de, som göra tidningarna dag för dag, äro ju inga.
andra än ett antal personer, tagna ur allmänhetens mitt.
De, som skriva tidningarna, skilja sig eran dem, som läs, endast på den punkten att de äro tränade och ofta mycket skick- liga i att samla och servera det ny hetsstoff, som tidens ström för sig dag från dag.
med Journalisten är en herre, som be- rättar en nyhet och säger sin uppfatt- ning för 50,000 var morgon och inte gör en god historia sämre.
Men an- nars är det ingenting som behöver skilja honom från hans bror kontors- Chefen, som berättar en historia för sin personal på 20.
Han är kanske tratterskan.
Den tokiga ungen f l ö g in genom ett öp- pet¨ fönster och satte sig på en h ö g hand- Hon kom upp igen på taket med den lingar.
som låg &amp; s k r i b o r d e t ' Den stränge kommissarien var i .full mat hon fått till svalorna och barnen ämbetsutövning.
och en konstapel hade strödde ut den.
Svalorna gladdes lika mycket som bar- fört fram till honom en landstrykare, en neu.
karl med ett rätt ansikte, full naturligtvis.
De har kommit igen, sade en ung Han bekände, att han mördat någon.
Och svalmor.
Och så solbrända de är.- Den sade till sin ursäkt om och om igen: han lilla pojken med de nakna benen ser ut måste ju ändå dö nångång som en neger från Afrika.
Den stränge kommissarien slog hårt Det är nyttigt, sade en vis gammal med handen i bordet och skrek: vanligen väntar man tills detta inträffar a v sig.
underrättad av ord han och mer blaserad Varför sitter ni ännu kvar så har väg.
slöa?
Då och då snappar ni en fluga.
men j a g frågar e r: vad tänker ni leva a v?
I längden kan ni inte bli mätta på flugor.
Svalmammorna föllo honom i talet: vå- - ja, men det kunde de v ä l ha lärt sig.
Det är så länge sen de kom ur ägget.
De är f o r svaga och deras vingar är f ö r små.
De kommer att falla ner i ha- - " ' * mormor vägen.
måste äta bättre, sade en sval- Mormödrar äro alltid för att man skall äta duktigt.
Titta!
ropade en liten svalunge och ' flaxade av fröjd med vingarna, titta, de ha kommit tillbaka.
tittade bort mot kindergartens tak.
Barnen kommo upp för att leka på ta- ket.
- De ha kommit igen!
jublade de små och stora svalorna.
Barnen hade varit borta under.
somma- ren, två månader på en skollovskoloni, Nu voro Barnen de hemma upptäckte igen.
också svalorna.
Tit- ra!
ropade de, svalorna är kvar än!
Lararinnan.
en ung flicka vit inne- hos i barnen och rock, kom och satte sig - der.
De har vuxit alla och fått röda kin- själv.
Den lilla svalan snuddade med sin vin- Det kommer av den sköna lantluf- ge vid papperen, så att de prasslade.
- Vad ten.
är det de strör ut.
frågade en ') ' Kommissarien, som blev störd i förhö- ret, störtade upp och slog efter svalan: dessa fördömda sparvar, svor han.
Den lilla svalan fladdrade ängsligt om- kring, den fann inte genast fönstret, och kommissariens näve hade säkerligen gjort slut på den.
om inte den förfärliga fången snabbt öppnat närmsta fönster, så att den kraftig kost.
Ingen annan hade tänkt på dem medan kunde fly.
Det är ju en liten svala .sade Inte den tjocka ba- han.
barnen varit borta.
garmästaren, som bara tänker på, hur han Nu flög svalan vettskrämd raka vägen kan göra bullarna mindre o~~ förtjänsten till kindergartentaket, där han fann sina större.
Inte poliserna.
som bara har med närmaste i största oro.
Han berättade ge- tjuvar och mördare att göra.
Eller skat- nast sitt äventyr.
teindrivarna.
Å n e j!
Ja.
sade en u n g svalfröken.
Man - Uppbördesverket!
Låt oss inte tala föredrar oss.
Det är en svala.
säga män- om det.
sade svalmormor.
niskorna och småle.
De små svalungarna hängde i vingarna Ja, ja, jublade de små, alla äro go- på mödrarna: vi vill flyga över och sma da mot oss, världen är underbar.
ka på vad vi fått!
Och näbbarna stodo Vänta.
ni små stackare, tänkte de redan öppna.
gamla svalherrarna och fruarna.
I mor- M e n nu grep den unge svalherrn åter gon får ni lära er att vårt liv är lika till ordet.
Man miste visa nobless till- fruktansvärt och farligt som aIIa andra hakadragenhet.
översatte han.
ifall några varelsens liv, När ni flyger över sköna, av sällskapet icke förstod det främmande mörka skogar kommer ni att höra hakar- Inte genast gå löst på maten.
Det nas, gamarnas och örnarnas skrin, ni kom- är ju a, kindergarten.
och de små ska mer att lära känna våra fiender, som ba- uppfostras Det gäller att gå f ö r e med ra vill äta Upp oss.
Vem vet, hur många gott exempel.
Ofta hade han hört fröken av oss.
som kommer helbrägda ner till sö- i vita linnerocken säga vackra saker om dern?
svalorna: titta, så renliga svalorna.
är, så Stackars små svalungar.
sade möd- kvicka i vängningarna det får ni också Det var en stor ära för dem darna och kysste dem på dunet i nacken.
alla att att bli bli så prisade.
nu får vi över ni måste vara modiga morgon, stora fa- ror och strider förestå er.
långsamt och värdigt.
- - ordet,. ' '
nästa morgon, En uppoffrande moder sade: Huvud- Då barnen vaknade titta- ' de genast genom fönstret.
saken ar.
att de små först får äta sig Svalorna är borta, de har flugit till tittade Ja.
över n i har mot rätt, bagarens sade hon, tak.
svalorna är mätta.
Sedan kan vi tänka på oss själva.
- Men glöm inte, sade den unge, att Afrika.
än.
Det märkvärdigt.
kvar Tant Rosa var då då vi reste på tåget, såg den som talar och undervisar framför allt Två små flickor sutto i sina spjälsängar vi svalor.
som redan var på vag söderut!
bar rätt att få ta för sig Därmed mena- - J a visst, barn, vi såg många, de fles- de han förstås sig själv.
Och det insågo också alla de andra.
ta är redan sin kos.
Det här är några, Ett par vingslag, och de sutto på Kin- i hän dergartens tak De små började genast att picka smula derna och ropade: de har väntat på oss!
- Anna har nog ritt, sade tanten.
Nu efter mula.
tills de voro mätta.
skall vi ge dem mat.
Hon gick ner igen - Nu blir deras vingar starka, sade till köket.
svalmor.
Låt oss genast hålla flygövning.
Det gjorde de, och kindergartenfröken sade: nu gör de flygförsök, innan de an- sen som det högsta.
Fransiiiänneii träder sin långa resa äro förvisso födda under Aristoteles Uppe i luften förklarade svalfar: nu till sitt stora flertal och Marcel går det riktigt bra.
I morgon reser vi.
De andra instämde.
det var ju på tiden.
Proust är blott ett av bevisen därför Är det kanske i t y s k l a n d som nuti- Nu ser man inga andra svalor längre.
Men mammorna oroade sig för sina kommit på efterkälken.
. " '
och - talade Vem flyger Om svalorna högst, sade den ena: sva- lan eller luftskeppet?
Hela sovsalen blev intresserad och från gossarnas sida kom det: luftskepept stås.
för.
Nej.
ropade flickorna, svalorna fly- ger högst.
En liten dum pojke s a d e h ö g t och morskt: svalorna kan flyga lika högt som m i n drake.
Då blev han utskrattad, ända tills tant Rosa kom in.
Ett, två, tre!
uppstigning, tvättning, frukost Tant Rosa, klagade barnen.
svalorna är borta.
dens syntes skall skapas till tröst för yngsta.
- Ja.
jag såg dem tidigt i morse, när dem.
som äro födda under Platon.
I ivern råkade den minsta svalungen att de flög i väg.
De reste till Afrika och Tecken tyda därpå.
Elsa Wilkens.
flyga vilse och kom in i poliskontoret.
hjärtligt till er!
hälsade blick och kunskap, som står vida Över allmänhetens medelnivå.
Spe- cialister på olika områden skriva i defullt våra tidningar, för oss och att det gå extrakt är ytterst a \ ' vär- de- ras vetande.
Även de som förstå att lägga intressanta synpunkter på dags- ständigt bruk få veta något om dagspolitikens vä- ' svalpappa.
*,.
- D e tycker om ost, sade - Och bröd, sade kokerskan.
Jag tror bestämt att analyseras först var för sig och se- Kära kamrater, sade han, svalor och kvick liten svala.
dan blanda de sig tvärs över rummet svalungar!
T a fram en almanacka, om ni det Det är blev fågelmat ett jubel bland gamla och un- och vinterträdgården på ett så påtag- är nog bildade att kunna läsa, så skall ni ligt &amp;, att man tycker att man hör få se att i morgon är den 8 september.
svalor.
unga gladde " " den go- och ser dem.
Ja, Marcel proust lyc- och et är jungfru Marias födelsdag.
Då da maten, de äldre gladde sig åt att un- kas nästan vad spiritisterna med sina påstå de tvåbenta att alla svalor fara sin garna skulle få just vad de behövde: en gummiblåsor aldrig lyckats med.
att ver j u ingen låtsas om.
Psykologerna arbeta j u under hög- materialism andar.
Undra på.
att De kartlägga bit för bit av folk tycker, han är intressant.
Undra tryck.
den själens väg, som slingrar sig i på att för närvarande det ges ut dunkla schakt genom Paradiso, Pur- minst två litteraturanalytiska böcker gatorio och Inferno.
Men de små om året över Marcel Proust!
Undra kartbitarna ärosvårtförståeliga för oss på att de unga författarna följa ho- vanligt folk vi vänta helst tills kar- nom i spåren!
tan blir litet mer överskådlig.
Under Det finnes ingenting romantiskt d- tiden roa vi oss med att söka upp de ler överspänt hos Marcel Proust.
skönlitterära författare, som vågat sig Fantasien har hos honom ingen annan ut på hittills okända själmarker.
Ty uppgift än den vetenskapliga.
Han de äro j u onekligen intressantare än rör sig e j i något drömlandskap utan de, som jaga sensationer i Afrika och på den sjalens geografiska mark, som Sibirien.
psykologerna just äro i färd med att T a g en bok av Galsworthy t. ex. kartlägga.
D e ha säkerligen en Vär- Vilken utsökt njutning bereder e j defull hjälp av Marcel Proust böcker hans Forsythesaga, hur utdragen den hittills ha de e j fått mycket av än är.
Med allt psykologiskt detalj- värde från h a n s lärjungar av vilka studium förenar dock Galsworthy en ingen förmått axla mästarens mantel.
avsevärd materiell apparat, Hans gi- Men skoIan finns där och kommer gurer äro helt av denna världen säkert att märke i litteraturhi- det synes oss, som om vi kunde resa storien.
Över till England när som helst och Fru Marika Stjernstedt betecknade i sitt föredrag härom dagen denna skaka hand med dem.
Galsworthy kan rent av vara en skola som " spiritualistisk realism ”.
förberedande skola i tålamod för den Definitionen kommer mig att tänka som sedan vill övergå till den store på vår förra realistiska period.
Det franske psykologen Marcel proust, finns beröringspunkter med 80-talet vilken efter sin död 1922 blivit upp- som klart ange Marcel Proust-skolans höjd till de unga diktarnas idol och begränsning Man frågar sig ovill- i vars forspår de nu trängas.
.
korligen: Skola dessa själstillstånd, Mercel Proust har egentligen bara återgivna i " verklighetsexakt fotogra- skrivit en enda lång självbiografisk gi ”, aga litterärt värde, sedan de för- roman “ På jakt efter den förflutna lorat nyhetens behag och psykologien tiden ”.
" A la recherche du temps inrangerat dem i vetenskapliga fack?
' perdu ".
Under hans livstid hade in- Skola vi om tjugo år vara lika utleds- gen av hans samtida tålamod att plöja na på Marcel Proust, som vi äro På igenom dessa digra volymer, till an- Emile Zola för närvarande?
talet cirka tjugo, vilka skildra hans, Alla andliga rörelser gå i vågor barndom, ungdom och mandom Nu mellan analys och syntes Den som är han på modet i Frankrike.
Man är född under samma stjärna som suckar och läser och suckar igen, ty Aristoteles, betecknar analysen som det är ingen lektyr att smälta maten vågkam och syntesen som vågdal; den vid.
Men man faller i extas.
Varför?
som är född under Platons ser synte-.
har blivit gar, äro värdefulla för OSS.
Men dem, så att det behövs starka doser för att de skola verka på honom.
Men för det behöver han inte nödvändigt- h a i ordet, när de gjorde den vis ha en annan mentalitet.
nya mentaliteten till ett överlägg- En tidningschef skulle inte ha bruk ningsämne, det ha de icke.
Med all för en medarbetarstab med annan kunnighet och klokhet stå dessa fack- mentalitet än läsekretsens.
Kanske medarbetare till fredsfrågan i stort kan han ha en eller annan apart med- sett på samma ståndpunkt som den arbetare för kontrastens skull, men Stora allmänheten.
Det finns inte et finns gränser, inom vilka denna hos dem någon radikal brytning med säregna mentalitet får utspela sig.
åsikten att den enskilda staten skall Man skall ha känning med publiken.
värna sin integritet med vapen.
Ja, och det får man häst genom att vara nationernas f ö r b u n d till trots o c h ' sådan själv.
skiljedomstanken till trots ser man Stundom händer det, att en ledare alltjämnt nationen som en isolerad fö- och förkunnare använder pressen reteelse.
och man räknar med k r i g som talarstol.
Han gir tvärs över och tar pacifismen från den komiska alla erfarenheter och inskränkningar.
sidan.
Fosterlandskärleken¨ uppblan Men det är en sak för sig.
Pressen das och förblandas fortfarande med har också i s i n tjänst män av över- nationalism i olika schatteringar.
Man som inlagt fredsveckans anordnare måste,
Riksmötet för kvinnlig fysisk fost- lätt arbete med upprepning, d. v. s. henne som sakkunnig på området a v ran öppnades på lördagen den 9 den- arbete som inte fordrar så stora mus- ofantligt intresse.
Vi stå faktiskt tre- nes i Göteborgs Iduns lilla hemtrev- kelansträngningar.
men som är de-to vande när det gäller det industriella liga lokal vid Kungsportsavenyn.
Väl- mer monotont och försloande.
arbetet, men även skråväsendet be- tränade gymnaster och erfarna läkare Vid de försök som gjorts hade man hövde tid för att finna sin form.
Den mötte upp från skilda delar av lan- i största möjliga mån sökt undvika industriella mekaniseringen tränger d e t spänstiga unge män talade om störningar i arbetet, så hade t. ex. ar- ut till alla områden.
Skall vi kunna Fröken Hesselgren invände här- vi söka nå herravälde över vår kropp.
träning och tävlingsresultat med ett betarna i många fall inte vetat om när övervinna massuggestionen och där- emot att känslan av tvång tar bort Kroppsrörelse inverkar på individens allvar och en innerlighet.
som visade de observerades.
jämte svårigheterna att vara s a m s?
känslan av vila, men medgav, att ar- hela sinnesstämning och idrotten hur nära deras hjärta ämnet låg.
Vid Med siffror visade nu doktor Wil- Eller måste individerna obotligt mär- beterskorna borde f å upplysning an- motverkar de hygieniska vådorna av måltiderna på Idun fick man tillfälle son hur arbetstidens längd och hur kas av det industriella arbetet?
Lant- gående rätta sättet att vila.
det moderna stillasittande livet.
Dess- att vidare utveckla alla de åsikter pauser influera, hur ventilation.
än- arbetarna som flytta till städerna ha Mentalitetens betydelse för arbets- utom ä r idrott karaktärsdanande, den man av blyghet eller andra skäl höll dring av maskin, ändring i ställning större motståndskraft när de ta itu prestationcn betonades.
avhåller individerna från missbruk av inne med under diskussionen i Chal- influera etc..
med industriarbete än de som bli upp- En verklig svårighet låge i att ord- njutningsmedel och ger tillfälle till mers sal, där alla föredragen höllos.
Det visade sig då, att talrika pauser födda så att säga i fabrikerna.
Ju voro till så avgjord nytta för produk- längre fram man kommer i industrins na vilopauserna.
Som det nu är, äro nivvar&lt;^ mellan de olika könen på ett meningarna delade i fråga om lämp- naturligt sätt.
Både vuxna och växan- Doktor Ada Nilsson förklarade med några hälsningsord mötet öppnat tionen, att till och med så långa pau- historia ju mer spårar man industrins ligheten att å ena sidan ha en lång de ungdom hör sysselsätta sig med Det ä r möjligt att det Till ordförande för mötet valdes ser som 20 minuter i timmen vore att inflytande.
föredraga framför oavbrutet arbete skärper intelligensen och höjer lev- eller å den andra koncen- kan därefter d r Ada il^^^.
vice ordf. en följd av timmar.
God ven- nadsstandarden men det ökar trera arbetet och sedan vara fri.
yttre dels inre skador.
De yttre äro blevo gymnastikdi.ektör fröken Ka- för nervositet rin Karling och doktor Elin Oden- tilation ökade arbetsförmågan men benägenheten nedsatte den mycket.
kroppslig svaghet samt en benägenhet.
Fru Asplund betonade ävenledes väl för alla så välkända att vi inte be- crantz, sekreterare blevo fröken sommarhettan Våren tycktes vara den tid då presta- lättare bli offer för massugges- sinnesstämningens betydelse för arbe- höva dröja vid dem.
AV inre organ Ella Gyberg och fru Ingeborg Björk- tet och gjorde gällande, att man dess- ar det mest hjärta och lungor som tionerna blevo störst.
O m arbetarna tionen.
lund med gymnastikdirektör frö- utom kunde behöva ett förbund för kunna flickor bli i utvecklingsåren lidande.
Hjärtat vara kan mindre hos Genom införande av 8 timmarsda-¨ psykisk kultur.
Kvinnor i synnerhet ken Elin Falk som suppleant, ju- voro tvungna att stå blev resultatet sterare blevo fröknarna Oterdahl och sämre än om d e fingo tillåtelse att gen har man fått behov av att kon- kunna inte vila.
En man kan inrätta kraftigt och bör därför skonas i viss centrera arbetet på dessa timmar och sitta eller stå efter behag.
Bergkvist.
sig bekvämt, han vräker sig, men en mån.
V i d maximal ansträngning bil-.
.
Vid försök som gjorts för att ut- man vill då ha så få pauser som möj- husmor, en lärarinna kan aldrig un- das i vävnaderna avfallsprodukter.
Av års- och revisionsberättelsema röna hur man häst hör bära tunga ligt.
men både arbetare och arbetsgi- kunna bli krav ödesdigra.
Man som upplästes, framgick bl.
a., att för- saker fick man fram att bäst var oket vare bedra sig på detta sätt.
Med ett der dagens lopp fullständigt koppla som framställt på att tävlin- av, och natten är för kort att vila på.
har bundet anordnat särskilda idrottskur- på axlarna med t, ex, en tung hink dylikt ihållande arbete utan pauser ser på Lundsberg, att vikt lagts vid på var sida därnäst bärande med blir arbetaren så trött att hans presta- Svensken behöver mer glädje i sitt ar- gar och träning till tävlingar skul- friluftsövningar f ö r arbeterskor samt händerna (med hängande armar), tionsfömåga avsevärt minskas och skänks, v i få skaffa oss glädjen till dylik g r ä n s är att förbundet åtnjutit ett statligt un- lika tungt i var hand.
Sämst var att försämras,.
På kvällen avåts under god stäm- logiskt berättigad.
Bättre då med öv- dersöd av kr.
1.800. bära mot höften och i ryggsäck.
Allt Instinktivt intar arbetaren o f t a Till styrelse valdes följande dag detta gällde tungt muskelarbete.
den ställning som är minst tröttsam ning en gemensam fästmiddag på re- ningar under så stark kontroll som Vid lättare arbete med monoton i arbetet, men även exempel på mot- staurant Imperial.
Särskilt roligt var möjligt.
Läkarundersökning före trä- med acklamation doktor Ada Nilsson fröknarna Anna Behle Lilly Duf- upprepning har man gjort försök med satsen finns, d a massuggestionen ver- det, tal doktor Ada Nilsson höll och ning bör bli obligatorisk om statsan- berg, Elin Falk, Ida Fischer, Marrit tio minuters paus.
fem minuters paus k a r så starkt att individen böjer sig i vilket hon liknade förhundet vid ett slag skulle lämnas.
Därigenom hin- Hallström Maria Kärrberg fru etc. och funnit, att ett inte allt för mot sin vilja.
Man har rättighet att tre års gammalt barn, vars födelsedag från att ådraga s i g framtida Ingrid Larsson-Holm, fröken Sel- långt avbrott så o f t a återkommande vara individualist, vi måste uppnå in- de församlade just firade.
under att och senare att ny^^^^^^^ En ', ma Lundberg, doktor Karolina \ Wiriderström rektor Maria Asp- man doktor Andreen-Svedberg frök- Signe Regnell, Ester Svalling, Karin Ljungwaldh, Ellen Östrand, Elin Johansson doktor Helena Klein samt en vakant som styrelsen förbe- höll sig rätt att tillsätta liksom den utbad sig och erhöll tillåtelse att er- ev. avgående styrelsemedlem.
sätta narna Maskinens förlikning med människan.
Doktor R.
D. Wilson M.
A., sekre- terare i Industrial fatigue research board i London, höll ett mycket in- tressant föredrag om nya undersök- som en gång i timmen verkar främ- jande på arhetsprestationen.
Vid dy- likt arbete inverkar också ljuset, dags- ljuset har bättre inverkan än konst- gjord belysning.
Ännu ha dessa undersökningar haft ganska litet inflytande, men de prak- tiska resultat som vetenskapen på det- ta sätt kommer till måste givetvis in- verka på förhållandena.
Det ä r ingen filantropi det här gäller utan helt en- kelt ett höjande av hela nationalför- mögenheten genom att höja den en- skildes prestationsförmåga i stället för att slösa bort kraft på dåliga arbets- metoder.
Sedan fröken Karling tackat dok- tor Wilson kastade sig fröken Hes- dividualism.
men endast till en sådan grad att den inte blir besvärande för andra.
Arbetare och arbetsgivare måste i detta fall söka samarheta, an- nars kommer möjligen även dessa försök till förbättringar, som vi nu åsyfta, att i likhet med ett föregående system mötas av misstro.
Fröken Falk frågade, hur arbetar- na tillbringade sina vilopauser.
Hon framhöll, att vilotiden borde organi seras så att arbetarna, om d e förut ha stått, borde sätta sig och vice versa.
Dessutom borde man försöka genomföra isolation .av de arbetande delarna.
I gymnastiken borde inte så stort utrymme lämnas åt de raka, geomet- hunnit ningar värsta spädbarns- bli idrotten dels väl knappast fysio- bör inte förbi den svårare att genomföra ä n dödligheten, och funnes det nu hopp M e n inte endast de fysiskt välut- om att det skulle få leva.
rustade höra deltaga i idrottslivet.
Även de kroppsligt mindre begåvade Söndagens förhandlingar.
böra få en vägledning.
Dessutom hör en rationell diet ge- Av söndagens föredrag må nämnas gymnastikinspektrisen fröken Elin nomföras under idrottsträning.
Så till Falks särdeles intressanta och sakrika exempel har man i en engelsk skola, utläggning.
av gymnastiklärarinnans som var uppdelad i olika internat, ob- serverat att eleverna i ett internat arbetsuppgifter Hon betonade vikten av att de g y m - med vegetarisk diet visade bättre täv- ingsresultat och mindre sjuklighet övningarna inriktas på ar- barnen från de andra internaten, betsförhållandena i livet.
Föredraget där man förde köttdiet.
, avslutades med en redogörelse för (Forts. sid 6) klassrumsgymnastiken, avpassad ef- ter det praktiska livets uppgifter t. nastiska än dustriella arbetsområdet med särskild Dessa undersökningar, som delvis inte rundade, vilka äro mera användbara ka I bordet, den efterföljande skaka matta.
diskussionen hänsyn till arbetets natur.
Med ski- ens varit publicerade förut, voro för för det praktiska livet.
~~- yttrade sig bl.
a. dr Karolina Wider- optikon visade han en hel del tabeller ström som framhöll betydelsen av en och statistisk, varpå han grundade sina ommöblering av skolsalarna och ma- slutsatser.
nade till revolution mot skolbänken!
Inom industrin, sade doktor Wil- son, går utvecklingen i den riktningen Diskussion om fysisk fostran inleddes att man anviinder allt mindre mänsk- av doktor Nilsson.
lig arbetskraft och allt mer maskiner.
Till att börja med inskränkte man sig Tyngdpunkten på programmet låg till att studera människan i förhållan- givetvis vid diskussionen om kvinnlig de till maskinen i avsikt att endast idrott med inledningsanförande samt undvika olyckshändelser, men från inlägg av kända idrottskvinnor.
Dok- 1918 har funnits en kommission för tor Nilsson framhöll i sitt inlednings- att undersöka industrins inflytande på anförande att både män och kvin- mänskligt arbete.
Denna kommission nor ha behov av idrott, och en rätt ledd ä r understödd av staten och av ett fy- idrott har stor betydelse för kroppens siologiskt institut.
vi söka nå herravälde över vår kropp.
Arbetet kan indelas i t v i grupper: harinonishi utveckling.
Genom en tungt arbete (muskelarhete) och viss grad av övning eller träning böra för mig över att inte kunna få andas om eller antyda de verkligt roliga glimtar hon fått av de intervjuades verkliga tillvaro.
Så närgångna ka- raktäristiker av berömda personer, som man kan få läsa av engelska journalisters hand förekommer icke i Sverige.
Annat än i upprörda utnäm- ningstvister, och då ä r det akademi- ker, som begå dem.
En ny uppfattning i den mening som anpassar sig efter det genom kri- get radikalt förändrade läget håller dock i tysthet på att förberedas.
Men den sker enligt min mening i en värld, som pressen har mycket litet känning med.
Den avspeglar enligt natur det yttre förloppet, dess värld är de stora rubrikernas värld.
Det intres- santa är för den det som smäller högt och syns vida.
Gränskravaller mellan Grekland och Bulgarien: pang, stora rubriker!
Men en kongress av alla Europas minoriteter kan, som nyligen skett få sammanträda i Genève och formulera sina fordringar på majori- teterna utan att allmänhetens intresse påkallas därför.
Ändå ä r frågan om minoriteterna Europas viktigaste inre angelägenhet.
och det ä r just den som sin än fredlig förlikning, att en mördare get i den franska politiken som k on ä r intressantare än en Carnegiehjälte, staterades vid valen 1924 då det trätor och skandaler roligare än vin- nella blockets män störtades och det skap och Ivckosamma händelser.
Det radikala kom till makten, skedde utan finns en tidning som bara skriver om hjälp av, ja i trots av hela den här- det som ä r trevligt och inte litsas om skande pariserpressen.
Medan den något annat.
Det ä r Christian Science dag för dag monotont upprepade den Monitor.
men den måtte inte vara nå- Poincaréska sanktionspolitikens sat- gon god affär.
ty den lär betala värl- ' ser, skedde omsvängningen bakom dess rygg.
Det var något av det ro- D e som verkligen angripa freds- dens sämsta honorar.
ligaste en tidningsläsare fått uppleva problemet i dess kärnpunkt, inte genom Vår press står tekniskt sett på en Valutgången var oväntad, och ännu genom resolutioner handling, krigstjänstvägrarna.
När hög nivå, ä r oberoende och har i all- kort före valen tippade svenska kor- svenska sektionen av krigstjänstväg- mänhet en stabil ekonomi.
Den för- respondenter på Poincarés seger.
ramas international bildades för ett fogar över en stab av dugligt och ta- år sedan, hälsades den med otidighe- langfullt folk.
.
M e n en uppfostrare Åsikters spridande från människa till människa ä r en särskilt egendom- ter i pressen.
Sektionen har i dessa till radikal pacifism a r den inte.
lig process.
Det går tyvärr inte så dagar hållit sitt årsmöte här i Stock- Kan j a g bli överbevisad om att ha enkelt till som när man vid en elds holm i fullkomlig anonymitet.
Den har att välja mellan otidigheter och orätt, så mycket bättre.
Men jag våda på landet raskt knyter en kedja vatten från sjön till brand- tystnad på rörelsens nuvarande sta- tror, att för den enskilde som har en och människa är mottaglig vilja och ett patos på denna punk!
ställ dium.
finns det på nuvarande stadium bara f ö r endast i de sällsynta J a g tror inte, att pressen skulle i det personliga inflytandets väg.
Det fall, då hennes port står öppen och och för sig ha något emot på att ta är på den vägen en sinnesändring för- hennes ande innanför denna port är hand om pacifismen, om den märkte beredes.
tills den kommer på den beredd.
Kommer hon i sådana för- att den kunde vinna ut något verkligt punkt, då den måste uppmärksammas svarslösa ögonblick nära det inflytan- de, som vi för korthetens skull här intresse ur den.
Men ä r s: länge fun- av pressen.
gerar vi alla så enkelt, att vi tycker kunna kalla det rätta, då har något Man kan trösta sig m e d att omsla- ohjälpligt skett.
V a r f ö r anordnar att krigsutbrott är bättre nyhetsstoff öppnar en lucka i skiljedomsavtalen, därför att den kallas en inrepolitisk angelägenhet.
som icke kan dras för skiljedom.
Medan i själva verket tys- karnas behandling i Tjeckoslovakiet eller ungrarnas i Rumänien ä r en sak som angår Tysklands och Ungerns förhållande till Tjeckoslovakiet och Rumänien.
utan natio man med otrol ningsvecka?
V skall bli upplyst Men för att nå många av deltagarna under en öppen stund skall bli inficierad med ett nytt tankegift.
som sätter i gång den inre förvandlingsprocessen.
Det är inte uteslutet att ett sådant inflytande kan nå en av oss journa- lister.
j a jag väjer inte för tanken, att det skulle kunna nå en referent.
Och sen kan det sippra in i en tidning och nå en läsare.
Men även i detta fall ä r det fråga om en personlig händelse.
Fredspropaganda i vanlig mening tror j a g inte p å Propagandan ä r Över huvud ett avtrubbat och utnött vapen.
Man reagerar inte längre för den.
Men sedan man väl fått en pa- cifistisk inriktning, då levererar varje tidning varje dag med eller mot sin vilja nya bevis t ö r att en ny politik är nödvändig och att, som dr Friberg uttryckte det i ett anförande, det ä r ett brådskande ärende, ty tiden är mo- gen.
.
bör idrottslekarna och f r ö k e n Ingen otränad få gå upp i en engelska tävlan och ingen som nyligen h a f t en Dufberg kom med en del posi- akut infektionssjukdom.
som nedsatt tiva.
förslag till kvinnliga idrottsöv- ningar med påpekande av vilka gre- hjärtats kapacitet.
Vad särskilt beträffar idrott för nar som vore lämpliga, och den sunda,, kvinnor måste mag t a hänsyn till frå- förståndiga uppfattning som kom till gan: kan idrott inverka på moderska- uttryck i den sist:; talarinnans fram- pet: ' S ä r vi sträva efter ett nytt ställning, hälsades med särskilt livligt.
.
,.
.
släkte ha vi ju inte bara de späda b a r - bifall.
Det var synd att scoutchefen frö- nens vård att tänka på utan också de blivande mödrarnas.
Hur ställer sig ken Mary Lagercrantz ' .föredrag o m således idrottsutövandet till förloss- Vad scoutrörelsen vill kom så sent på ningar?
Gymnaster och cirkusartister dagen att största delen av publiken, ha vanligen svåra förlossningar ä r som plågades av hunger efter dagens ett gammalt påstående, som profes- långvariga förhandlingar begivit sig sor Linhart anför, dock utan att pre- av.
Stämningen var till en början nå- stera bevis.
Utvecklingen a v den got matt, men nian kunde inte undgå glatta muskulaturen och a v den tvär- att fängslas av talariniians sympati- strimmiga skulle stå i något slags ska framställning av scoutrör etiska och uppfostrande betydel motsatsförhållande till varandra.
Professor Brandt i Oslo h a r å an- ungdonien och av det varma patos.
dra sidan framhållit, att hans erfaren- varmed hon försvarade sina efter vad het är att kvinnorna i Norge ha lät- hon visste hotade åsikter.
Angrepp uteblev inte heller.
Fru tare förlossningar nu än för tjugo år sedan och tillskriver detta friluftslivet Ingeborg Björklund framhöll faran nu.
En sjukdomsform, som är prak- av att rörelsen vore alltför fascistiskt tiskt taget försvunnen numera.
är betonad och framställde krav på re- formation i detta avseende men utta- chloros eller bleksot.
Smärtsam nienstmatioii kan säker- lade därjämte sin sympati för scout- ligen ofta göras mindre smärtsam ge- rörelsens värdefulla moment.
Doktor Ada Nilsson påpekade, att nom kroppsövningar.
I Amerika har man försökt detta medel och med gott bolsjevikiska motrörelser redan igång- satts bland ungdomen och framhöll resultat efter vad det sägs.
\ ' i f å komma ihåg a t t tävlan inte faran av en splittring !.
varvid fröken skall vara målet men ingå som ett Lagercrantz påpekade, att scoutrörel- moment i kroppsövnngarna.
De psy- sen givetvis var underkastad utveck- kiska momenten få emellertid inte lingen&lt; lag.
varför man kunde hoppas att den skulle stå rycken.
heller glömmas.
Ingeborg Björklund.
.
Doktor Einar Lilie, gymnastikdi- rektörema.
Elin Johansson och Lilly Dufberg höllo därpå var sitt sakrika inledningsföredrag.
Doktor Lilie höll på tävlan och utdömde ordet tävlings- hets.
som han påstod praktiskt taget - Det går an.
på den äventyrliga bron; och - nu der armen, hade ännu icke gått åt minde sig.
att de försvunnit med &amp; t-.
ANDRA KAPITLET.
Här är icke tecken till förnämnt, stodo de i Strängnäs.
höjderna.
De hade icke en gång gått samma som kambrikshatten); men Vad j a g tycker om den här l i l l a torget.
De hade.
till följd av hen- ett par egna, likväl, och ganska n ä t - ken av den högadliga riddarhussor- staden, sade hon otvunget och kas- nes utrop om det lilla huset med vita ta, sittande, bakom vardera örat.
ten, ej heller av penningadliga tade omkring sig glada blickar!
Det luckorna, stannat i den märkvärdiga hos ett rikt och stolt borgerskap, ej är helt annat än Stockholm!
Strängnäs-labyrint av små krokiga ga- heller av det urförnäma, som finnes - När man kommer närmare in tor och hus, som befinner sig emel- C.
J.
L. ALMQUIST,, hos den självständiga delen av bonde- ä r det verkligen rätt hyggligt, gen- Ian sjöstranden och torget.
Här (Forts.) ståndet.
mälte sergeanten.
förde han ritt sällskap till en hög Sergeanten befallde fram bägge- trappa.
som i från själva gatan ledde dera; och kyrkoherden, ur stånd att Passagerare, som titta upp ifrån utföre och ned till en gård.
Över avgöra företrädet, drack ur bägge landningsbryggan, hava icke en hamn, gården trädde de till husets Här, t v å; slutande med den varmaste och en plats framför sig.
e j heller en re- viskade sergeanten, bor den rika fär- gästfriaste inbjudning till den unga ell gata, utan en backe; och de flesta garen, som tillika håller en artig och militären, att påhälsa Ulricehamn och husen äro oartiga nog at&lt; vända gav- proper restauration.
Vi skola få se Timmelhed, för att taga sin skada larne åt en.
Icke destomindre och huru snyggt de hava.
— Flickan emedan ångbåten dröjer kanske en igen.
dades som i sitt eget hem, ehuru hon i Sergeanten bugade sig, betalade det halv t i m m e, går oftat tillade, att Lidköping var ännu rekvirerade, och sprang upp på däck, mötes väl i e här, som i Södertäl- je, a,.
kringlor; dock, om man kliver anspråk.
Man kommer upp ifrån vackrare.
med muntrade sinnen.
De stego över farstukvisten och När han såg sig om på kusterna, försiktigt, då man sätter sin fot på sjön och beträder idel krokiga.
smala förbi vilka ångbåten strök, märkte bryggan, ser sig före och icke stiger gränder eller gator som slingra sig kommo inne i huset uppför en trap- han den nu vara nära att anlöpa ned sig i hålen mellan de murkna över hackar.
Den sturka rakheten pa ånyo vilken ledde till ett stort Strängnäs.
Den stora domkyrkan plankorna, så kan man med livet synes icke till i detta samhälle.
De rum i andra våningen med skänk uti.
små husen äro gamla,¨ vänliga; och D e t var således ett slags värdshus, synes för segelfarare redan på långt komma upp till staden.
Detta var vad som inträffade med nian finner dem snart icke blott ha- begrep Sara Videbeck.
Sergeanten håll, och dess majestätiska torn be- härskar Södermanlandsnejderna vitt sergeanten och med en till.
Då han va gavlar, utan även långsidor med gick fram till en snygg och gladlynt och brett.
Först då man kommer nämligen stod på fördäck och såg täcka fönster på, och till och med person, som innanför disken torkade närmare, upptäcker man en skara små landgången utläggas, märkte han ett portar, där nian känner sig hågad att tallrikar.
Låt oss få ett av smårum- röda trädhus, osymmetriskt hopade litet stycke ifrån sig det skära huvu- stiga in.
Här är icke tecken till för- men här -- det där till höger — eller lika gott - och under kyrkan och endast det rödru- det med tindrande ögon se upp emot nämt, varken av den högadliga rid- det d ä r till vänster e j heller av det pen- frukost.
Vad finns?
.
tiga gymnasii- och skolhuset gör ge- den lilla staden.
Hastigt rann honom darhussorten, Hallon och grädde. '
nom sin höjd ett avbrott ifrån de öv- själv frimodighete in; han beslöt und- ningadliga hos ett rikt och stolt bor- - Något stadigare?
riga liderformiga rucklen.
När man vika alla de där farliga orden.
jung- gerskap, e j heller av det urförnäma.
Stekta morkullor färsk lax slutligen anländer till den gamla sön- fru, mamsell, och över huvud varje som finnes hos den självständiga de- len av bondeståndet och visar sig i -- Låt så vara; men Iåt det gå driga bron ' och stannar, så säger titel.
— Ett ord!
sade han, vändande sig dess s i t t att vara: nej, här ses alle- fort.
Och (viskade sergeanten, i det man till sig själv: detta är Strängnäs.
ROMAN det Även handskarne - coleur de lilas avdrog hon och blottade tvenne - av.
port.
man an- land.
Man.
ningen att vara litet breda, försed- da med fingrar.
som, ehuru innerligt behagliga och prydda med små gro- par upptill lederna, dock voro en m u - la tjocka av sig.
Att dessa fingrar aldrig spelat luta, rört tangenter, fört penslar, eller vänt om blad i fina böc- ker (vartill fordras smala, smidiga ' fingerändar), det tog sergeanten för -.
-.
-, - Av detta ställe och några andra litet otvunget till henne: ångbåten är nu längre fram i manuskriptet, märker man, bråksamt, de skola langa in ved och att händelsen tilldragit sig ' för flera år hava annat krångel för sig.
Nere i tillbaka.
Ty, nu sker tandningen vid matsalongen är ock ruskigt .det är Strängnäs mitt framför en reell gata.
som obehagligt att äta där för - h m förer grad till torget.
och vid en ståtlig j a g vet här uppe i Strängnäs rit myc- landbrygga.
Men för några år sedan är^ ket hyggligt och bra ställe.
Frukost det ganska säkert, att man lade till något tycker jag skulle kunna smaka n u ef- längre bort, just vid den trasiga bro.
som ter en så lång fasta i här beskrives ovanför vilken genast bac- Hon lät honom utan omständighe- karne och Strängnäs-lahyrinten möta den ter taga sig under armen, gick över anlände.
landgången slöt sig nära till honom — - nast det medborgerliga av av anspråkslö- han förde in sin bekantskap i det glasmästare, skutskeppare, höra borstbindare, fiskare.
Klart ä r att härmed förstås alle- nast det Strängnäs, som möter den ifrån sjön uppstigande passageraren, och omgiver honom innan han kom- mer s$ långt som till domkyrkans upphöjda, trädbevuxna kulle, i vars biskopshuset grannskap och några t i l l antyda i n högre värld.
Men ser- geanten, med sin glasmästarflicka un- små vita fylliga händer, som aldrig tycktes hava sysselsatt sig med grovt arbete, men kunde tåla den anmärk- avgjort ä n n u säkrare v a r, att de ald- rig för spadan, mockat, bultat kok eller dylikt: däremot lämnade han osagt, huruvida de icke i sina dar knådat kitt, ty kitt gör vitt och mjuk!
skinn.
Så pass om händerna.
Pes- sonen i övrigt var annars alls icke kort eller trind, utan ganska smal och snarare litet långväxt.
Flickan satt icke förlägen på tu man hand med sin sergeant.
Hon bröt av en liten lavendelkvist u r en kruka i fönstret, gnuggade den emel- lan händerna och l u k t a d sedan på sina fingrar med välbehag.
Sergean- ten.
för att ej vara sysslolös bröt av ett blad geranium och gjord; därmed för sin del på samma sätt.
.
Ett vackert och just ett nätt rum!
fortfor att tala till människan med utbröt hon.
Ja, och se så galant ett par glas körsbärs- dragkista?
Är det valnöt måtro, el- ler e k?
nej, det är visst.
polerat pä- vin!
ronträd kan det vara apel?
N ä r de bägge t r i n in i det lilla Sergeanten, som aldrig varit hem- rummet. '
och för trevlighetens skull mastadd i snickarverkstäder kunde i fall flere skulle inkomma ' i sal- häruppå icke giva besked.
Men i stäl- stugan stängt &amp; &amp;.
tog S a r a: Vi- let vände han sig till ett a n n a t före- debeck a v sik silkesshaletten och visa- mål och utbrast: - Minsann!
bred, för- d e ett huvud, prytt med mörkbrunt, gylld ram kring spegeln!
M e n det glänsande hår, väl benat, utan lösloc- iii nu avlagt; bör vara kar vid tinningarne (sergeanten på-.
,.
tallrikarne) en — - - -
