# ID: svediakorp-per3305
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,595
# sentences: 462
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 37.
11sept.
N:r 37.
4 årg.
1926 I Kerstin Hesselgren återvald till riksdagen Tidevarvet N:r 37.
Kerstin Hesselgren!
Först och plats i den lagstiftade församlingen.
Bakom Dig stå tusen och åter tusen sist är det Du själv, som möjlig- Landsorganisationen, omfattande 400,000 svenska arbetare, har i da- gjort detta val.
Ditt sakliga, oväl- g a r n a hållit k o n g r e s s i S t o c k h o l m.
diga uppträdande, Din förståelse för Veckans ledare en översikt ger över olika synpunkter och andras svårig- de frågor, som stodo programmet.
heter, Ditt godo hjärta och Ditt goda = ' landets kvinnor.
Vi ha följt Dig sedan långt tillbaka, vi ha fylkat omkring Dig!
Du gjort!
Hjälp oss huvud, Din ansvarskänsla mot som- Mellan handens arbetslösa arbetare och de arbetslösa yngre läkarna drar hället, Ditt outtröttliga arbete, hela X-Ray En parallell.
Din verksamhet ha åter berett Dig ~ " ny tid!
Vi tacka Dig Gå fram för ett rättfär- Kerstin Hesselgren är återvald till förhoppningar om, att fröken Hessel- där fanns en annan faktor — första kammaren!
I stället för Gö- gren skulle inväljas på denna plats en av dem man icke ostraffat trotsar Hade det varit att Stockholms teborgs stad kommer hon nu att re- med tillhjälp av socialdemokratiska — landstingsvalen.
Vi ha förut överskottsröster, alldeles så som förra klokt att före valen så utmana alla stadsfullmäktige i höst skall behandla presentera Örebro län.
framhållit betydelsen inte bara ur gången skedde i Göteborg.
Social-De- verkligt frisinnade, partianslutna el- frågan om tomträtt eller försäljning kvinnosynpunkt utan också ur sam- mokratens ledare för ett par dagar ler icke, genom att hellre låta högern med äganderätt uppmanar Tidevarvet hällssynpunkt av fröken Hessel- sedan intygade, att socialdemokrater- ta mandatet än rösta på en frisinnad, att Slå vakt kring tomträtten.
grens kvarstannande inom riksdagen, som till följd av sin frisinnade grund- och an hennes återval därför borde va- åskådning röstar efter övertygelse - rit självklart.
Men vi visste också, att låt vara att hon e j är inskriven i par- tierna?
Hade det varit klokt att så Till frisinnade liksom till socialde- personliga egenskaper, duglighet m.
Men - - STOCKHOLM, krav.
Mal- mö de arbetslösa Iakarnas fordran: Bort dubbelanställningarna!
Dela framfördes i ut digare samhälle!
Och vi följa Dig!
arbetet, d fler il Med anledning av Modemagarin sina oss vanliga medborgare!
Få vi ei detta, kun- na vi kanske inte följa solidaritetens bud.
Så talade de arbetslösa handens arbeta- Garphyttans läns- mokratiska gruppen inom Örebro landsting riktades före valet från fri- sinnade respektive socialdemokratiska kvinnor en vädjan att vid det förestå- ende förrtakammarvalet taga hänsyn till den stora betydelse fröken Hes- selgrens sakkännedom och erfarenhet inom den sociala lagstiftningens om- råde innebar.
föra fram - Bort med dubbelanställningarna, för- minska arbetstiden till sex timmar, så ar- betet kan räcka till för fler!
Och giv Y " - derstöd.
d vi kunna leva i samhället som för vad sanatorium och detta Utan klagan.
, att Vi önska Dig framgång!
re i Stockholm.
att dra undan förlåten till Några dagar senare Doktor Helena Klein har utnämnts till överläkare vid En parallell Landsorganisationens kongress i konserthuset hände det på sjunde dagen, att fackföreningarnas förhandlingar av- brötos och de arbetslösa fick tillträde för På Hesselgren återvald till riksdagen är den glädjande underrät- telse, Tidevarvet i detta nummer bringar sina läsare.
Kerstin platser!
Dela pro- vinsialläkardistrikten!
Gör flera kommu- nala befattningar!
Ombilda de 83 asis- tentplatserna, d i r blott erbjudes den “ blyg- samma förmånen " av fri bostad, fri mat och 76 i 100 kr.
pr mån., till bättre be- talda underläkareplatser!
Svåra sociala missförhållanden (fallet Brand kanske kastade sin slagskugga över församlingen) kunde annars uppstå Ja, till och med för- slaget om att helt stänga läkarbanan under fem år framåt framkom a h debatterades.
Vilken överensstämmelse i krav och fordringar!
Giv — oss en människovärdig tillvaro!
Dela med n av arbetet!
Eller hjälp oss på annat sätt!
S i lyder ropet.
- För den ena kategorien är den begärda hjälpen nödhjälpsarbete, för den andra Utmana de frisinnade kvinnorna med Frisinnade Kvinnors Riksförbund i statliga eller kommunala nyinrättade plat- spetsen?
Och fröken Hesselgren är ser.
Båda kategoriens begäran kan U- m. inverka inte alltid på politikens rådslag, där partilinjerna merendels det högsta normgivande, och man hade därför ingen säkerhet för Ut- gången.
Händelsernas förlopp ha också visat, att man haft all anledning att känna sig oviss.
De frisinnade i Örebro läns lands- ting ha förut haft två platser i för- sta kammaren.
Den m a innehades sedan i vintras (d i grosshandlare äro.
vald!
kert resultera i något samhällsnyttigt.
Varje val har sin förhistoria, och Nödhjälpsarbeten h i på mänga håll skaf- även detta.
V i ska inte gå in fat oss utmärkta vägar, som vi kanske an- nars aldrig fått, idrottsplatser och annat på några detaljer.
Att den socialde- även mokratiska partistyrelsen önskade allmännyttigt.
Säkerligen finns mycket arbete för läkarna vid skolor, sjuk- fröken Hesselgrens återval är ty &amp; hus och vid varjehanda sociala institutio- ligt.
Men det torde inte vara för mycket sagt, a n bakom detta, val står ner, som skulle i hög grad gagna samhället.
så har * * ' tiska kvinnornas samfällda och eniga G. Karlsson i Gillberga, den andra av kanslirådet G.H.
Koch.
Men den- v. ni gång kunde de frisinnade ej en- samma besätta det andra mandatet.
Lantbrukarna fordrade en lantbruka- re, och herr Karlssons val var säker- ställt.
Men hur skulle det gå med det andra?
Den frågan var nog oav- gjord in i det sista.
Gång efter an- nan har där från olika håll uttrycks ledamotskapet i första kammaren bli- vit henne fråntaget, hörde hon likväl till de strejkande.
som enligt denna regerings tolkning understödjas.
BY rätten, ej böra arbete.
Och till allra sist var det kanske en kvinna, en socialdemokra- tisk, som avgjorde utgången.
Det gamla ordstävet, enighet ger styrka, gäller alltjämt.
Detta var den första verkliga seger kvinnorna haft på län- ge.
Det uppfordrar till mod och ar- bete med förnyad styrka.
Till sam- Iing!
Idrottsflickor på Stadion Under de sista åren har kvinnlig utan svårighet och utan att förlora idrott gått framåt med jättesteg.
in- sin charme.
tresset vuxit.
Träningen förbättrats.
När jag såg idrottsflickorna på Tävlingsresultaten ändrats, rekord ha Stadion, slog det mig, hur detta än fallit gång på gång.
De intresserade en gång var sant.
Vad här prestera- och olika raser: den mörka, paranta pol- kan, den 16-åriga, ljushåriga lilla tjeckoslovakiskan, den graciösa fran- syskan, de smärta engelskorna, de kicka.
mera robusta svenskorna, lett- Iändskan med de ojämförligt vackra benen!
En bra sort allesammans.
Och rörde sig vackert också, särskilt L löpning.
Med åren kommer troligen skönhetsmomentet a n bli ett av kvin- i sin ha skymtat det som skett dels i våra diskuskastning skulle för ett par egna idrottsflickors verksamhet dels år sedan ha ansetts oöverkomligt för genom idrottspressens notiser från ut^ Och hur har man inte landet.
Alla följde vi Gertrud Eder- talat om att tävlingens spänning och les kanalsimning med spänning Nu missräkningar senast har den kvinnliga olympiaden eller rent av outhärdliga för kvinnors veka nervsystem.
Av det såg man barndom.
Intressanta år, fyllda av ut- i n t e ett spår, dessa flickor tävlade veckling och framsteg väntar den.
med suveränt lugn och oberördhet och Visst är det sant att den e j heller kan väntas gå fri från misstag och fel- mässighet.
&amp; darrade inte på han- grepp.
Men vi har redan sett nog av den, när de grävde sina startgropar.
vad den förmår och betyder för att Och till och med svenskorna som ej vilja ge den vårt stöd och vår upp- fick någon fred för publiken och hå- muntran.
kvinnliga idrotten, icke minst i Sverige.
behöver detta.
Och lät sig inte bekomma.
Vem har inte vi behöver den kvinnliga idrotten.
också hört att idrott måste göra oss Även den kan hjälpa oss an för- okvinnliga, muskulösa och fula!
Och kroppsliga det vackraste av alla kvin- se det är tydligen inte heller sant.
noideal antikens, hjälpa oss att le- Idrottsflickorna på Stadion var väl- vandegöra den bedårande grekiska kappspringerskan i Vatikanmuséet.
Andréa Andreen-Svedberg.
kvinnokönet, de skulle vara skadliga Den kvinnliga idrotten är bar sina nederlag med verklig sport- nades en smula för att de inte var bäst vuxna, smärta, behagliga att se på, Den - Ett visst hot kommer fram.
Få icke vara solidariska, säga de arbets- lösa i Stockholm, d. v. s. vi kanske tvin- gas t i l l att arbeta för lägre betalning.
än fackföreningarna lyckats driva igenom.
Få v i icke det v i begära, säga de arbets- lösa i Malmö, uppkomma “ svåra sociala missförhållanden ”, d. v. s. vi komma att göra asociala handlingar och därmed me- nas naturligtvis åtskilligt Så långt är parallellen fullständig.
Men under det att Landsorganisationen högtid- ligt tog anstånd från alla monopoltenden- ser, måste man säga, att på läkarmötet vo- kanske någon murare ens drömt om.
— Stänga banan fem!
.
i Inte släppa in en enda murarlärling under denna tid!
skulle väl vara bra!!
Det Läkarna begärde bättre möjligheter till specialutbildning ’ för den fria praktiseran- de läkaren.
Men hur monopoliseras inte just utbildningsplatserna!
innehades en amanuens- eller On- derläkarbefattning ej gärna längre tid % ett år.
Nu synes tiden hart när obegrän- och monopoliseras poliklinikvården Förr sad, till sjukhusen, bli dessa redan förut i eko- nomiskt avseende bra platser ännu bättre!
— Men vad ska de stackars läkarna, som efter sin 8 — 10-åriga utbildningstid ej ly ' - komma någonstans, till?
Slå sig ner som praktiskerande, säger man.
De borde ju ändå ha lärt sig något på åtta år.
Kanske det kan gå i obygden men i tätare samhällen fordrar vårt medicinska specialistväsen ändå en specialetikett om läkaren vill ha någon självaktning och kunna sin fackförening!
Men denna etikett förvärvas ej utan långa och många år på utbildningsplatserna och de ' " kas ' " ' — tillhöra äro För blockerade!
en gångs skull måste man helt och fullt instämma med Nya Dagligt Allehan- da.
som förra tisdagskvällen med anled- taktik yttrade: vardagliga sig gällande framför hängivenheten för det gemensamma verket. ” X-Ray.
göra
L an ds or g a n I s a ti on e n s k on n r e s s Jordens befrielse från såväl stat, kommun, arbetsgivare och arbetare.
den avvisat register- En insändare i Stockholmstidningen har arbetat hårt under en veckas tid.
men till liv, men arbetslösheten kan system och strejkbrytareregister som behandlar den aktuella jordreformfrågan Men det förefaller som om den ej läggas i vågskålen såväl för Sam kampmedel, avvisat underhandlings- i det den mot Lloyd George ’ s jordprogram känt sig mäkta så mycket.
Dess mån- emot densamma.
Från grov- och fa- försök om samarbete med S.
A.
C. som bygger på byråkratism och därför blir ga frågor stå alla i sammanhang.
röra briksarbetareförbundet framhölls.
att (syndikalisterna) och i stället uttalat opraktiskt, ställer georgeismen.
Vi anföra därur följande: egentligen samma sak: kampen för inströmning från utomstående fått sig för att S.
A.
C.
' ' upphör med sin ett existensminimum eller för att up.
organisationens arbetslöshet att stiga verksamhet och dess medlemmar in- pehålla en standard - under trycket t i l l 50 à 60 %.
Från annat håll för- gå i respektive förbund ”.
skiner etc.) och arbetslönen, är en uteslu- av världsmarknadens konjunkturer klarades att man hållit sina gamla ar- Den har vidare avvisat tanken på tande social produkt, framkallad av sam- eller av arbetslösheten, hur man vill betare om ryggen med utestängande obligatorisk skiljedom ens för statens hällets närvaro och allas samfällda verk- Lika orätt och skadligt som det uttrycka det.
av ungt folk från lärlingsskolorna, och kommunens arbetare.
Under pi- De först upptagna frågorna gällde men ett flertal av dessa unga hade gående krig kan man ej böja sig för fullföljandet av 1922 års beslut om ännu förbindelser med landsbygden skiljedom.
att det allmänna undanhålles jordräntan.
Kongressen är alltså slut, och man Detta är georgeistisk grunduppfattning.
industriförbund och L.
O:s omform- och kunde därför bättre reda sig.
A ning t i l l en kamporganisation med andra sidan framhölls att om just så- slicker ut i en ny 4-årsperiod.
Men Härvidlag befinner den sig i full överens- stämmelse såväl med modern nationaleko- rätt att öva påtryckning, besluta om dana unga arbetare ständigt avspär- man seglar med fruktansvärda mot- nomisk som etisk vetenskap (se Heck- strejk och även finansiera strejken, rades från möjlighet till arbete inom sägelser som lik i lasten.
Kampen - scher, och Christensen, och ny ekonomisk Rättsstaten, libera- m e j som nu blott ge understöd vid lock- organisationerna, komme de snart att det Öppna eller dolda kriget ford- lism ”, ” Gammal out.
utgöra ett förtvivlans proletariat, rar ju att alla äro med, helst i sam- framställning av det offentliga livets etik).
Då beslutet om industriförbund fat- av vilka man varken kan vänta eller ma organisation.
alla den ovissa lö- Beträffande sättet för jordräntans in- tades 1922, var det i den förhoppnin- begära några som helst hänsyn.
So- nens arbetare.
Men arbetslösheten dragning ha meningarna på senare lid bör- jat s. '
isär.
En riktning håller nöd- gen, att en sådan sammanslutning lidaritetskänslan undergräves genom gör det i enskilda fall till en lättnad vändigheten av ett successivt förfarande, mellan alls olika yrken som anses avstängningspolitiken.
Håller man med alla som stå utanför som man en stegvis ökad jordränteavgift och en kunna komma under samma avtal, spetsen för länge mot den enskilde, därför har rätt att hänsynslöst ute- motsvarande avskrivning av skatterna på skulle höja och trygga de lägst avlö- viker lojaliteten så småningom.
- stänga från platser och arbetsmöjlig- byggnader, arbetsinkomster.
konsumtion etc. E n annan nyare riktning tänker sig nade och sämst ställda arbetargrup- Det måste finnas rätt för en enskild heter.
hela reformen genomförd i ett enda slag.
Och horisonten är inringad av de perna inom förbundet.
Det hoppet att bygga sitt egna hem med en väns Ännu ha vi icke sett någon utarbetad plan har ej uppfyllts.
Erfarenheten har hjälp utan inblandning från en orga- ekonomiska lagarna, av världsmark- härför a h lösning - därför lämnas frå- visat.
att industriförbunden e j m i k - nisation och rätt att söka sig över nadens konjunkturer.
Det är mot gan om möjligheten av en sådan lösning tat bryta trycket av de eknnomiska från en ort till en annan, från en or- dem, de erkänt obevekliga, Sam den öppen.
kraftförödande kampen ytterst föres.
Däremot har man redan tillräckligt er- konjunkturerna för olika yrken.
Nu ganisation t i l l en annan.
farenhet av den förstnämnda metoden för hade kongressens kan vapnen läggas ned.
ty sättes förhoppning motsats till det arbetsskapta kapitalet (ma- samhet.
tiga lön, lika orätt och skadligt rättmä- - * - samma på en cen- tralisation av L. O. och dess omska- pande t i l l en anfallsorganisation.
Men från Landssekretariatets representan- ter framhölls under debatten, att en centraliserad L. O. lika Iitet som ett fackförbund kan ändra de ekonomis- ka förhållandena.
Man tror, att om en arbetargrupp endast får tillräck- ligt understöd, skall arbetsgivarnas motstånd kunna övervinnas.
Men att tro på organisationens avgörande in- flytande över lönerna är lika oriktigt som när tuppen tror att solen går upp därför att han gal. Landssekre- tariatet har alltså, långt ifrån att gri- pa efter den ökade makt, som motio- nen velat ge, energiskt avböjt detta med hänvisning till de ekonomiska la- gar, mot vilka det e j vill ge sig sken att kunna taga upp en kamp.
" Man bör taga kännedom om svå- righeterna ute p i arbetsplatserna, in- nan man skriver o m detta " repli- ken föll under den heta och långa debatten om ” fackföreningsmonopo- lismen ”.
Och sannerligen, kanske på ingen punkt som på denna har man känt att bakom stå omätliga svårig- heter i praktiken.
d. v. s. ute på ar- betsplatserna.
Det är klart att det är arbetslösheten, som kallat monopolis- - ” all- Dock ej Var man männa opinion ” var ej svårt att mär- kanske vinner man ett uns av fördel, ka.
Den skulle nog kunna uttryckas och intet har man råd att mista.
i herr Eric Anderssons, metallindu- En punkt från kongressen varslar striarbetareförbundet.
stolta uttalan- dock om en möjlighet för vapnens de, att ” man bör utgå ifrån att alla nedläggande.
Det är uppgörelsen födas till livet med samma rätt till ar- med Kooperativa förbundet.
Och en bete och existens ”.
Men vad innebär annan punkt lyser som ett titthål icke detta!
Huru många på kongres- tvärsigenom världsmarknadens kon- sen och huru många inom vårt sam- junkturer ut i en friare värld.
Det hälle i dess helhet har fixerat denna är frän behandlingen av de mänga självklara sats så länge, att ett beslut motionerna i jordfrågan.
Från grov- vuxit fram att ej ge sig, förrän man och fabriksarbetareförbundet yttrades funnit någon väg att arbeta för dess förverkligande?
Kongressen kunde blott antaga ett allmänt hållet uttalande mot sluten fackföreningspolitik och för att ” in- rikta sig så, att tvister organisationer- na emellan om rätten att utföra visst arbete undvikes " och gick vidare i sin långa lista av frågor, avbruten blott av arbetslösheten i kött och blod d.
Y.
s. av en deputation frän de ar- betslösa, som med hotande ord om att de ” kanske skulle tvingas att bryta solidariteten ” begärde bistånd, även i form av ett anslag på 25,000 kr.
Kongressen beviljade 100,000.
Och den-har uttalat sig för att en arbets- löshetsförsäkring snarast måtte kom- ma till stånd, byggd p i understöd - av herr Ernfrid Steen (enl. referat): ” Jag vill fästa uppmärksamheten p: betydelsen av agitationen i jordfrå- gan.
- - Jag vill uppmana arbetar- na överallt att taga upp denna fråga till behandling.
l?
i dess lösning har man att finna lösningen av arbetslös- hetsfrågan. ” När ha vi pressats och lidit nog un- der de förhållanden, som äro, för att vi förutsättnigslöst skall fråga efter " - säga, att den är användbar, minstone ett långt stycke fram mot målet.
Många exempel kunna anföras härpå.
Australiens största stad, Sydney, har in- gen kommunalskatt, endast en tomtavgäld (jordränteavgift).
Världens näst största New York, får större delen av sina inkomster från jordräntan Den av mån- ga såsom möjlig betvivlade uppgiften att särvärdera jorden, är där löst på ett gan- ska tillfredsställande sätt sedan många år tillbaka.
Även i Danmark ha allt sedan 1916 periodiska värderingar av all jord i att kunna stad, förbättringar ägt rum.
En En särskild avgift på markvärdet (grundskyld) är införd u- och (sedan mars i år) även t i l l kommunerna.
Sammanlagt tar Dan- mark redan @ millioner genom Grundskyld (jordränteavgift).
Det är dast någon vecka sedan undertecknade ha- de tillfälle höra den danska finansminis- tern Bramsnæs uttala icke allenast sin till.
fredsställelse över vad som redan upp- nåtts utan även förklara sig beredd med- de t i l l staten kronor ' ' - verka till flera steg i också de former den danska staten tillämpar vid upplåtelse till de möjligheter, som ligger i koopera- tionen och i åtkomlig, billig jord - eller jord, upplåten t i l l brukaren mot avgift för tryggad besittningsrätt, som Skogs- och flottningsarbetare- förbundet i förbigående föreslagit 1926 års fackföreningskongress.
georgeismen i dess renhet, dock med det oväsentliga förbehållet, att ” husmän- i fråga fortfarande betungas av di- e rekta och indirekta skatter. ”
Musiksäsongens begynnelse Utan klagan För någon tid sedan utnämnde re- geringa d:r Helena Klein till över- Iäkare vid Garphyttans länssanato- rium.
Detta var en ganska uppseendeväc- kande utnämning.
då d: r Klein är den förste kvinnliga läkare, som fått en sådan befattning.
Det märkvär- digaste med saken var dock, att den Det inte längre tycker det är så kolossalt märkvärdigt, att en kvinnlig Iäkare innehar en sådan pláts, utan anser det naturligt att den för platsen bäst ägnade blir utnämnd, utan avseende till, om det en man eller kvinna.
Det skulle innebära ett stort steg vakt Slå kring tomträtten!
., Sommaren hade redan kommit.
när Bland de frågor, som skola avgöras Operan senast stängde sina portar, Stockholms stadsfullmäktige i år och men stockholmarna hade knappast troligen redan under hösten — är den syn- hunnit packa upp sina koffertar från nerligen viktiga: Skall tomträtten bibehål- sommarnöjet, förrän man började las som enda upplåtelseform för stadens igen.
Det är sensommarens och hös- jord eller ersättas av försäljning med tens för vart år allt starkare ström äganderätt?
av utländska turister, som sätta lart Detta är endast en sida av det problem, på spelet alltifrån begynnelsen.
Den, som för hela samhället är av den mest in.
som någon dag under de senaste vec- gripande betydelse, nämligen frågan om korna stiftat bekantskap med stack- rätten till jorden.
det allmännas och den holmsk operavardag, skall också ha enskildes.
Ingen borde kunna undgå att funnit detta vara någonting ganska inse det avgörande i de beslut, som fat- kontinentalt just nu, inte bara såtill- tas angående varje detalj av det stora pro- vida att spektaklet på scenen mycket blemet.
En lösning i rätt riktning kan bli väl kan bedömas efter kontinentala som en vägvisare för fortsatt arbete.
Men mitt, utan så, att det internationella framåt i uppfattningen Och verkligen där kunna också fattas beslut, som stän- del skulle fonderas och sålunda tillföra inslaget i publiken leder tanken till båda gott för framtiden, om det lugn ga utsikten och utvägarna.
Man måste staden en fortsatt inkomst.
sydligare breddgraden med vilket d:r Kleins utnämning häl- någon gång få ett första försök, som kan Men utom att det är osäkert om över- Emellertid har Operan allaredan sats, kunde tolkas så.
D:r Klein har mångårig erfarenhet tjäna som utgångspunkt och exempel för skottet verkligen fonderas, är det också hunnit med en repris, och program- vidare förslag.
olämpligt att nuvarande generation skall met för det kommande spelåret är av sanatoriearbete.
Efter att ha av- onekligen så pass digert, att det sy- lagt med.
lic. examen 1916 har hon Ett sådant praktiskt försök äro träd- b i d a den värdestegring, som blir kom- som underläkare gårdsstäderna, där tomträtten tillämpats.
mande generationers ensak.
Det har ock- tjänstgjort sjukhuset nes välbetänkt att börja i tid, om allt sedan vid Provisoriska i Stock- Man måste akta sig för an förspilla det.
så sina svårigheter att beräkna värdesteg- skall gå i lås fram p i vårsidan.
holm, Akademiska sjukhuset i Upp- Det är m grund att förbättra och bygga ringen, som ju kan bli ytterst olika på oli- Det verk, lom under förra veckan.
ka områden, beroende på en mängd om- gavs i ny instudering en tilldragel- sala, Romanäs Sanatorium samt Sö- vidare på.
re, vilken kan betecknas som den mu- derby och Sabbatsberg.
D:r Klein Tidevarvet har förut ägnat sin uppmärk- ständigheter.
De fem procentens förhöj- sikaliska högsäsongens egentliga be- har även under ett års tid varit till- samhet it tomträtten, I nummer 17 av ning skulle alltså bli an summarisk a h gynnelse och som i söndags upp^ förordnad överläkare vid Stora Eke- Tidevarvet detta år stod an artikel, “ En långt ifrån tillfredsställande utväg levde sin 300:de representation, var bergs sanatorium i Västergötland.
reaktionär markpolitik ”, i vilken advoka- Vad min måste hålla fast rid är, att Hon har gjort studieresor i flera län- ten MathiIda Staël von Holstein försva- även vid upplåtelse med tomträtt finns Gounods ” Romeo och Julia ".
Gounod och Shakespeare h i icke der och bland annat arbetat hos den rade tomträtten gentemot de angrepp, som möjligheten att nedbringa storleken av stadens kapitalinvestering till önskat be- särdeles mycket gemensamt.
Libret- kände tuberkulosläkaren Sangmann gjorts mot densamma.
ton till Gounods ” Romeo och Julia " vid Vejlefjords senatorium i Dan- Vi anföra Y r artikeln följande redogö- lopp.
Avgäldens storlek fastställes med hänsyn härtill.
Skillnaden blir inte så stor, och Shakespeares drama äro däremot mark.
Det sista året har d: r Klein relse för tomträttens innebörd.
“ Tomträtt för bostadsändamål upplåtes att den skulle hindra folk att använda sig nära nog identiska.
Men det är ock- haft privat praktik som mag- och på sextio år m a l an årlig avgäld bräk.
av upplåtelsen.
så allt.
Det finns ett slags operetter, lungäkare i Stockholm.
Sin nya verksamhet börjar d:r nad efter fem procent av stadens själv- Staden har dessutom under alla förhål- t. ex. en del tyska med historiskt mo- kostnad för markens inköp och iordning- Ianden kvar jorden i sin ägo och di-ad tiv.
som st$ operan mycket nära.
i Klein nu i dagarna.
Den ston glädjen att få ett ställande Tomträttshavaren äger före- tillgång till an säker inkomst.
här ifrågavarande fall är det operan, Man undgår att utlämna jorden till den lom villigt skyndar operetten till mö- sjukhus uppväger verkligen den slags trädesrätt framför andra till ny upplåtel- när de 60 åren äro gångna mot av- spekulation, som skulle bli följden av att ter.
Det är lätta valsmelodier, som förvisning, som ju följer med min se, säger d:r Klein.
På gäld som av staden bestämmes Men så- den kom i enskilda händer.
Detta får inte ackompanjera de mest skilda stämnin- utnämning Man vore i sådant fall tillbaka gar och scenerier, det är alltigenom Garphyttan finns också m barnav- som m garanti, att avgälden ej höjes oskä- det är ett av ligt är bestämt att om höjningen skulle i de gamla svårigheterna med trpångbodd- vacker musik som utan något djup delning för 50 barn — Över hela de båda första akterna av de f å länssanatorier, som ha en så- uppgå till m a i n 30 % av den förutvaran- het etc. och trädgårdsstäderna bleve en ” Romeo och Julia " härskar en stäm- dan.
Jag är särskilt glad Ö v a detta.
de (avgälden) är staten skyldig - m omöjlighet.
Även enligt borgarrådet Sandbergs för- ning av operett.
I tredje akten blir Man får då möjlighet att i större om- tomträttshavaren ej vill betala den fordra- man mera intresserad, men under den fattning arbeta p i förebyggande vad.
de nya avgälden inlösa tomträttshava- * Tas, som i olikhet mot fadtighetsnämndens tragiska slutscenen blir det först rik- Även som föreståndare för dispen- rens byggnader med det belopp, vartill går ut på an amortering från tomträttsha- tigt påtagligt att Gounods krafter va- särverksamheten i länet kommer jag byggnaden omedelbart efter uppförandet varens sida av stadens tomtkostnad under samma tid under vilken staden rit otillräckliga; den Shakespearska att få tillfälle till sådant arbete.
Det värderats, dock med avdrag därest den ej 4o år skulle staden tragiken mäktar han ej ge uttryck åt är m mycket stor tillfredsställelse att skulle vara tillbörligt underhållen.
- - själv amorterar sina lån också kunna ägna sig åt denna bety- Enskede a h Skarpnäck i Brännkyrka, ha an ekonomisk vinst av att upplåta jord i sin musik.
Principiellt är det värt allt erkän- delsefulla del av tuberkulosvården.
Äppelviken, Smedslätten och Ålsten i med tomträtt.
nande, att Operan på detta sitt i tur Och jag gläder mig åt att få gripa Bromma utgöra de talande bevisen far att Slutet av borgarrådets redogörelse ser tomträtten vunnit förtroende.
Inalles har ut på följande sätt: och ordning bättrar på de gamla re- mig verket an.
Efter 130 år blir den årliga inkomsten under åren 1908 — 1925 upplåtits 2,593 tom- pertoaroperorna, och i föreliggande fall hade man uppenbarligen nedlagt mycken omsorg både på den musika- försäljning med äganderätt) 41,52 millioner liska och den sceniska gestaltningen.
arbetet mellan Operan och Dramaten 748,390 kr. ” Att verket ändå inte blir så synnerli- nu skall börja.
I januari kommer År 1916 lät stadsfullmäktige ingångsätta k r.
; enligt borgarrådets förslag 48,57 mil- utredning angående lämpligheten = " kr.
Enligt borgarrådets förslag gen roande kan ju ingen hjälpa.
Ett nämligen ” Peer Gynt ” att givas med verk som gått 300 gånger kan antag- herr de Wahl i titelrollen samt ett tomträtt eller försäljning med äganderätt äger staden fortfarande all mark, medan den enligt drätselnämndens dart sig av ligen leva en god stund på sin gamla stort antal medverkande från båd: av tomter på stadens egendomar.
Av fadtighetsnämnden utsedda delegera- med största delen.
ryktbarhet.
Såtillvida var alltså re- teatrarnas personal, varjämte hel; När alltså de förmodade ekonomiska de ha uttalat sig fur bibehållen tomträtt prisen befogad.
hovkapellet medverkar.
De båda titelrollerna innehades av De nya verk, som nu skola inför och dessutom föreslagit vissa förbättrin- nackdelarna kunna undanrödjas, måste man hoppas, att beslutet i denna fråga fat- Greta Söderman och Einar Beyron.
livas med repertoaren, äro huvudsak tas på m en.
räddar tomträttens Den förstnämnda sjöng mycket vac- ligen valda ur tysk och slavisk opera ovärdeliga institution.
Skulle den gå för kert och den sistnämnde var mycket litteratur, i motsats till i fjol, då ro- lorad, blir det inte lätt att finna en ny ut- vacker att se på.
Följatligen applå- mansk musik dominerade.
Med stör väg Det skulle vara ett stort steg tillbaka derades bada mycket livligt av publi- sta intresse emotses också en svensk ken.
Margit Mandahl skymtade i en urpremiär, nämligen på Wilhelm Pe- förträffligt u t f ö r d biroll.
och sen var det hela raden av gamla välkända namn.
Herr Grevillius skötte takt- pinnen med mycken säkerhet.
Dock borde han ha uppträtt litet bestäm- taren Leo Blech även detta spelår rätt jämsides med tomträtt.
dare gentemot kören, som klickade på skall gästdirigera vid Stockholmsope- Till denna åsikt har även drätselnämn- insatserna några gånger - den första ran, nämligen i november till början den anslutit sig kvällen åtminstone.
Regissören, herr december samt under februari och Social-Demolinten av den 30 augusti re- dogör för en av borgarrådet Sandberg Bergman, hade bl.
a. fått l i t e t l i v i gjord undersökning av tomträttens finan- statister och korister.
det var inte en siella sida.
Huvudargumentet mot den- dag för tidigt.
Synd bara att hans samma har varit, att upplåtelse med tomt- makt icke sträcker sig till solisterna.
Ty herr A är alltid herr A vare sig slutet av november.
I samband m e d rätt skulle medföra större kostnader för rollen är en egyptisk överstepräst el- detta gästspel sker det enda framfö- staden.
Framtida eventuell värdestegring ler en katolsk munk, och fröken B randet för säsongen av Wagners Ni- på tomterna, som med försäljning skulle gå förlorad för staden, har man tänkt sig är alltid fröken B vare sig rollen är belungenringen.
— ende.
kan betyda, att man =~ - - - - förbises.
- — — kvm.
Avgälderna uppgå till ett belopp av drätselnämndens förslag (tomträtt jämte ~ " - " " " - H — t.
stor uppgift i Operans senaste novi- tet, kan man nog göra sitt allra härta och lyckas bra även dramatiskt, men smårollerna i de gamla reper- toaroperorna har slentrianen alltjämt bland säkert fotfäste.
Som raden antytts är det ett myc- ket rikhaltigt generalprogram, som operachefen uppställts för det kom- mande spelåret.
Särskilt anmärknings- värt är, att det länge planerade sam- skola kunna uttagas i förskott genom 5 % förhöjning av köpeskillingen.
Dessa me-
- Jag retar mig inte nu.
Artur, inte vad det är för rytmik, jag trodde rytmik var något behagligt.
- Jag skall försöka att uttrycka det klart.
sade han.
V i är inte alltid de samma, så långt är du nog med.
Jaget kommer in i en dunkel och smärtsam period och man kan i n t e förklara der med yttre omständighe- ter.
Man har inte herravälde över sig själv och inte över omvärlden, man saknar - - Säg du gärna hämningar, sade jag uppmuntrande.
Vi brusto i skratt, man kan ju skratta åt snart sagt allting.
- Det är bra snällt av dig Artur att säga det så hänsynsfullt.
har varit i en period av ovänskap med mig själv och hela världen, men det är fler än jag som det hänt.
Ja det skulle kunna tänkas hända även dig.
Det ligger en viss tröst I detta.
Men det är ofrånkomligt att jag har kom- mit inför domstol, och det gör inga men jag begriper XXIII.
en domare på andra sidan graven, där Vi vänta på telefon.
Just ram vi på väg ut till Stenbro skulle fara förbi kyrkan, hejdades vi av processionen.
Det var ett mycket egendomligare samma Högsta domstolen Att resa hem!
Förr i världen var sista dan i Stockholm helt annorlunda.
Man ha- de ett snärj från morgon t i l l kväll man köpte presenter, gick p i visiter, och fast man noga underrät- tat om sin ankomst, telefonerade man ändå hem bara av längtan efter kära röster.
I denna längtan blandade sig också nyfikenhet inför allt som kun- nat hända i hemmet eller ute i stan, man längtade efter oskyldigt skvaller om förtrogna människor och vardag- liga ting Jag hade nu inga att köpa presen- ter åt och inga avskedsvisiter att gö- ra, Jag visste ingenting annat a t t ta mig till än köpa kläder, det ar surro- gat för allting.
Så gick jag in till F. H. Johansson a h frågade honom, om han hade en ' rappa med hide en sorg- sida och en glädjesida att använda vilket man ville.
Han visade mig genast en sådan men utan den lust och glädje man borde lägga i dagen mot en kund.
rom nyss betalt en räk- ning.
Han snarast avrådde mig att ta kappan, och så tog jag den.
Neder- lagsidan var svart med några gnis- tor silver i. segersidan av silver med är.
avskeds- fande äga begravningar sällan betalt den förra räkningen.
Detta var intressant, ty han hade för 14 da- gar sedan redovisat summan som be- tald.
Jag begärde en ny räkning och gick min väg utan kappa direkt till advokaten.
f skulle föras på tåg sen.
- Stanna motorn, viskade jag till chauffören.
Där voro de alla i höga hattar, råd- männen och notarierna som dömt mig, räntmästaren, Gösta, Salten, bokhand- laren redaktören av Broköpingspos- ten, senare varit den hyggliga- ste av alla.
Han hade nämligen icke gjort pengar av min olycka i sin tid- ning.
just i detta ögonblick gick det upp för mig hur sällsamt och vackert det var.
Det märktes att de märkte mig, De kunde icke helt behärska sina ansik- ten.
Eller var det sorg över borgmäs- t a m?
J a g hänför nästan allt till mig själv numera.
De vom alla kortare i verkligheten i mina föreställningar om dem.
Kortare och mindre fruktansvärda.
Även de hade repor, det syntes i den klara vårsolen.
Räntmästaren såg sjuk ut, och Gösta hade en fruktans- snuva.
Salten var generad till vilken än värd de utanför ingången och lökarna skö- to UPP feta, knubbiga blad.
Våren emot, den vänliga, oskyl verkliga våren så olika det tr som heter storstadsvår.
Då bilen iii- tats bort.
kände vi hur fin och kryd- dad av dofter luften var.
Min snälla Tilda ram med full rätt mig socialt sjunken, v över att doktor Musselman godo med vårt beryktade s hon dyrkade honom sedan må Så hade jag frid på den kanten, ket var gränslöst skönt.
Jag måste ta en tur genom huset och se på alla ting jag ämnat sälja Tänk.
att jag trott, att det skulle p i så lätt att haka ner min gamla berg- kristallkrona och sända den till för- säljning!
Artur blev sittande efter lunch för an vänta på telefon från Salten.
Det var ju icke enbart för min skull han kommit utan för att se på det nya sa- natoriet.
Ja, dir sutto vi och konver- serade i allra största allmänhet, till dess att Artur plötsligt sade: du hål- l e r dig verkligen bra uppe, du Anna.
Ack, om Tilda hört detta.
sade tog Hon åtog sig med glädje uppdraget meddela räntmästaren m i n upp- täckt.
Samtidigt fick jag veta, att hon skickat utdrag ur min dagbok till hovrätten och till fru Lundström hen- nes lön.
Vi kommo överens am att förresten låta kvinnan vara.
De har väl intalat henne, att hon förrådde mig till mitt eget bästa.
Antingen hon nu störtar mig eIler ej, så var hon i alla f a l l en hjälte i fråga om knäna.
Det var riktigt ynkligt, när hon var uppe och ringde och knacka- de och dundrade på dörren.
Sista gången hörde jag Roalds späda stäm- ma blanda sig med hennes men fö- härdade mitt hjärta ändå Sista dagen i Stockholm ville ald- rig ta slut.
I min nöd fann jag på att gå upp till Riksbiblioteket.
hade ju lovat att underrätta Flach, om jag fick v eta något.
På estraden i läsesalen satt en herre som företedde vissa likheter med svarade, a t t han f ö r Saltens som nyss suttit i min soffa och räkning löst ut alla skrivelser i ären- om det, som var outhärdligt.
- Även den sista?
Ja, även den han såg på mig så främmande och ut- sista.
Men han visste, att han d i r - trycklöst, att jag tvekade om det var med icke visste allt.
Jag ryste.
Men han.
För att pröva, skrev jag på en jag vågade inte fråga vad Salten rekvisitionslapp: jag är till skulle med skrivelserna till.
Det kun- första maj, och lade lappen för ho- de ju inte bara vara pervers nyfiken- nom.
Jo, det var han.
het.
Ack, så dum jag var.
Han vil- Jag träffade Karola och Artur i le naturligtvis kontrollers i vad mån korridoren till sovvagn n:r 33, men han var inblandad i dem.
Jag erfor blott så mycket alt jag konstaterade, ett ögonblick stolthet över att jag att de verkligen voro med på tåget motstått alla frestelser att göra det.
och icke ryggat i sista stund.
Det - Vem anser du har rätt?
frågade var verkligen tur, ty de voro i alla av- jag.
seenden ett par förnämliga ledsagare Han smålog och sade, att innan han för en ärelös kvinna att äga.
Kupén svarade på den frågan, skulle han be bredvid min var upptagen av ett par om uppskov för att lösa de flesta än- från Broköping, och så f o r t jag såg nu oavgjorda filosofiska.
psykologi- dem, smet jag in till mig och virade ska, fysiologiska och sociala problem.
Man får säga att du har ett mig e j mera.
Jag förstod vad en flykting känner, när han lämnar ett ståtligt sätt att uttrycka att du håller gömställe och per sig ut under män- med Gösta, sade jag.
niskors blickar igen.
Artur föreföll verkligt road av att Jag gjorde ett mycket egendomligt efter alla skrivelser granska föremå- intig i Broköping.
Musselmans voro l e t självt och glatt överraskad, att beslutna att vara riktigt snälla mol det gick med p i att svara på frågor.
- Varför retar du dig på mitt mig.
Kamla tog min arm, så fort vi satt faten pi den brännande marken, svar?
frågade han.
och Artur min handväska.
Jag vet Hon retar sig på alla svar, sade icke varför han trodde alt situationen Kamla, hon har förföljelsemani.
bleve mig lättare, om jag förskonades Det vore bestämt lättare för dig, Anna, sade Artur vänligt, om du från att bära den.
men så var det.
Redan på stationshuset flaggades finge klart för dig.
att ditt fall icke p i halv sting, och sedan hela Stor- är något undantagsfall.
- Tror du jag skulle känna mig gatan uppför.
Det var, upplyste chauffören, borgmästaren, som skulle mindre utstött, om jag visste.
att det begravas.
Jag gladde mig i t att han finns gott om sina, menar du!
genom min förskyllan kommit till Ita- - Jag hör nu, att du retar dig på lien, innan dess.
Han hade ju rest allting, sade Artur.
Jag menar.
att dit för att slippa döma eller frikänna de flesta människor utom Kamla mig.
Det måtte vara intressant för - får pröva p i livets rytmik.
att anser doktor den man - Men Han - uppsagd - - - - - Jag indra.
- Domstol eller e j sade han så process Scnackspelet i Geneve läses, må vi hoppas, att Tysk- högtidligt upptagits i Nationernas Förbund Detta trots fiaskot i mars och trots det schackspel om rådsplatserna, rom föres i Genève med anledning av Tysk- lands inträde.
Det ar svårt fur att inte säga omöjligt för den, som inte själv sit- ter vid &amp;.
F:s schackbord utan endast s- nom presstelegram får följa pjäsernas gång att få en uppfattning om vad del är som verkligen sker i det som synes ske När detta land slut nu för vi alla en till livets for att uppnå frihet och herravälde.
Varför tycker inte du det, Karola?
Jag menar ju inte dig.
Hon hade ingenting sagt, men han ansåg sig veta ändå.
Hon skrattade li- tet förtrytsamt.
Du måste befria dig från den vanföreställningen, sade hon, att jag hänför alla allmänna resonnemang till mix själv.
Jag tänkte, men mycket försiktigt, så att det icke skulle synas på mig att jag aldrig t r ä f f a t en så frigjord fru att hon icke gjorde de.
Jag kan ännu inte begripa vad som kom åt Karola i detta ögonblick, vet hon det månne själv?
Jag börjar bli van vid att folk äg^^ och skriver oerhörda saker till och om mig men den här gången kippade jag ändå ef- ter andan.
- Jag tycker inte alls, att det du sa om frihetsprocessen är tillämpligt på Anna, sade hon utan vidare.
Hon skulle nödvändigt riva ner den lilla brygga Artur byggt upp för att jag skulle komma över till gemenskapen med människor igen.
Jag tycker, sa- de hon, att den slags frihet hon velat nå, den är inte mycket att föra pro- cess för.
Artur såg från Karola till mig.
Hur - s taga - förstår, Artur, jag jag kan karl för att bränna utan tvivel en Av allt att döma tycks Rivera emellertid Primo gå att dela Pangalos öde.
Span- nog inse, att det finns större ting att armén har gjort uppror a h beläg- uppnå, och att ännu större frihet vore ringstillstånd har proklamerats i hela lan- vunn en, om jag kunde reda m i g utan Till och med konung Alfonso har ruskat upp sig och visat diktatorn en miss- tänkt kallsinnighet.
När de Rivera märkte, värde.
Även om jag når högre mål.
att han inte längre hade armén bakom sig, Du klarade dig, sade Artur.
ville han söka stöd hos folket och har Det har hon alltid gjort i alla därför påbjudit en allmän folkomröstning.
gräl, sade Karola, men kan ni inte Denna omröstning är emellertid också en förstå jag ville ha Anna med mig i tom gest och något uttalande för eller emot större företag?
regeringen kan det icke bliva id om, enär ska mer alltid att djupt uppskatta deras - - - Vilka då?
endast de som rösta för diktatorns rege- Tilda kom in och anmälde att mente få avlämna sina röster, men dessa doktor Salten var i telefon.
så Karola få också göra det hur som helst, person- slapp att svara.
ligen eller pr post, telefon eller telegraf.
Artur reste sig genast, men Tilda sadc med all den betoning varav hon är mäktig: Doktorn ville tala med frun.
- och ti- det är äkta .. för klok Spaniens omedgörlighet tycks i mycket hög grad bero på det inrikespolitiska lä- get.
Primo de Riveras diktatur har sakta men säkert underminerats.
Utan tvivel syns henne litet, som inte är aktuellt ligger det en viss psykologisk betydelse i för henne.
Jag har kämpat för min hans morska arr mot Genève som väl skall erotiska frihet och mina pengar.
Det vara ett försök a t t reparera hans dåliga vet att Du krafter Nationernas a tycker hon inget är att hurra för.
Jag i förhållandena.
Alf låta exploatera sina kvinnligt och framför allt vanligt bland i huvudfrågan, om Tysk- kvinnor från de s. k bättre samhällsklas- land nu skall upptagas i N F., tycks lyck- serna!
ligtvis icke finnas.
Men den strid, som ” Röda-kors-syster ” skriver: ” De svenska började vid marsmötet om inrättandet av sjuksköterskorna hava tegat och tiga fort- nya permanenta eller temporära platser i farande. ” Men på så sätt förbättra de ej första hand for Brasilien, Spanien a h Po- sin ställning.
Det är ej heller tillräckligt len, fortfar vid septembermötet Vad Bra- med enstaka protester.
Lär av de ord.
som silien beträffar är detta land definitivt ur stå i samma nummer av Tidevarvet (nr.
spelet, d i det helt dragit sig tillbaka från 35.
Monopol och självrannsakan).
” Ge- Förbunds verksamhet och icke nom ett gemensamt uppträdande söka infunnit sig till rådsmötet.
Polen, som fackföreningarna skaffa sina mrdlemmar förut yrkat på en permanent rådsplats, en förbättrad ställning, etc. ” tycks ha blidkats genom att få sitt nya Varför ej ta exempel av arbetarnas mandat på en temporär rådsplats förlängt fackföreningar?
Organisera er!
Bilda - hon.
Det kan förstås bero på att hon är längre kommen och storslagnare, sa- de jag.
Men också något på att det ändring ga och lida under årtionden, i - Hon nickade.
- Alltför lite, sadc Ehuru vi redan avslutat diskussionen i sjuksköterskefrågan kunna i i icke neka oss att införa ännu ett inlägg, vars förfat- tare verkligen hor ett positivt och radikalt förslag att komma med och ett förslag, som utan tvivel skulle medföra en för- Genève.
Någon oenighet nere Primo de Rivera, att Spanien måtte mot- en a v de återvalbara platserna, har diktatorn förklarat, att han fur sin per- sonliga del genast skulle velat följa denna Skulle Alla jag väl är inte uppta på detta?
samma stadium hemställan, ” om det icke varit min plikt att vaka över detta gamla ärorika kära på frihetens väg, sade jag.
Du är så Spaniens anseende då man söker förvisa långt före mig, d. v. s. kanhända.
det till m för dess rang underordnad Vad menar du med knnhända?
ulats och jag därför måste intaga en dir- sade Artur.
emot svarande hållning av värdig återhåll- Ja, jag menar det, att Karola samhet! ” Det tycks dock icke vara Spa- tycker, tt det jag ville vinna var så niens mening att helt lämna N. F. och lite.
- " Genom ett gemensamt uppträdande ".
en förening.
vars alla medlemmar äro so- lidariska!
Lägg fram edra rättmätiga krav och v i i ej.
förrän ni drivit dem im- nom!
Vill man något här i världen.
skall man arbeta därför och göra det på ett ra- tionellt sätt Vad ni ej kunnat åstadkom- ma på årtionden, skola ni säkert på detta sätt kunna utverka inom m kort tidrymd.
En icke sjuksköterska
