# ID: svediakorp-per3304
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,840
# sentences: 626
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 36.
4 sept.
Nr 36.
4årg.
1926 Landstinget vår gam a l självstyrelse Platsen på rangskalan Det är snart 100 år sedan frågan landstinget och mot viss: villkor an- blandar sig det politiska inslaget, Det är roligt att läsa siffror och tabeller.
om landsting första gången behand- ställa distriktsköterskor landstingets funktion att utse repre- Om man har bråttom, finns det intet bättre lades inom riksdagen, fast beslut om I en del län finnas också hem för sentanter till första kammaren.
Men sätt att fort skaffa sig en föreställning om införande av denna institution fatta- obotligt sjuka.
denna funktion har gått i ganska egen- en saks allmänna utseende.
Och har man det ej förrän den 21 mars 1862.
Men anstalter av annat slag finnas domlig riktning efter det proportio- gott om tid och vill tränga mera på dju- Landstinget är en folkvald försam- även eller skola inrättas.
Arbetshem nella valsystemets införande.
Det är pet, är det ju nästan obegränsande möjlig- ling, som utgör kommunernas gemen- för s. k. försumliga försörjare och visserligen alltjämt landstinget som heter att använda både fantasi, kunskaper Ledaren, Personlighetsprincipen, är samma förvaltningsorgan inom ett hem för personer, som inte kunna väljer till första kammaren, men mer- och eftertanke, när man ser siffrorna Landstingsmannavalen stunda, och reckanr nummer går i dess tecken.
Artikeln Landstinget vår gamla självstyrelde ger en översikt över landstingens uppgifter.
län (endast ett par län bilda två Kerstin Hesselgren landstingsområden).
Kommunerna, att hennes första- samhällets minsta enhet, kunna inte kammarmandat utgår denna hört.
själva ordna alla slag av gemensamma angelägenheter, vilka staten inte dra- git försorg om, och det är detta lands- Att kvinnorna äro utmärkt lämpli- tingen fått i uppdrag.
Med andra ga som ladugårdsskötare visar Elisa- beth Tamm i artikeln Ladugårdsköt- ord en hushållning efter större mått än kommunernas, en påbyggnad av sel ett yrke för kvinnor.
denna.
Landstingens största uppgift är ägnad fröken med anledning av - Män och kvinnor i skilda länder h a otvivelaktigt utsänt ett Manifest mot länet.
i dagarna inom värnplikten, som återfinnes på 3:dje i att hänföras vare sig till sjukhus eller endels bestämes valet av de olika par- framför sig.
s i n n e s men ändå inte passa tiledningarna, fast det slutliga avgö- För närvarande börjar över hela landet eller t. o. m. verka störande pli de randet tillfaller genom detta besyn- intresset för höstens landstingsval att träda kommunala ålderdomshemmen.
Vår nerliga valrätt några få, kanske en i förgrunden.
Det är därför ganska gi- den av sinnesslöa barn och upprät- enda.
Och vidare går man och lånar vande att titta litet i den berättelse angå- genom tande av för dem lämpliga skolor, ar- betshem och asyler, skall ske landstingen.
Likaså för vanartade barn, plats beredas i skyddshem.
Den nya barnmorskelagen har lagts under landstingens överinseende.
hos de partier, som ha överskottsrös- ende landstings- m.
f l v a l, som av Kungl.
ter for att få kanske en fjärdedels Statistiska Centralbyrån utgavs år 1923 i ' ' röst eller dylikt, som fattas för ett serien Sveriges officiella statistik.
mandat.
M e n d å måste man vara Ett litet utdrag ur siffrorna i denna mycket hövlig och ha en kandidat att berättelse skall visa, att man har anled- bjuda på, som faller vederbörande i ning att tvivla på människors känsla för ordna sjukvården Detta innebär ansvaret för barnmor- smaken.
sammanhang mellan väljandet och det dag- En kort sammanfattning av lands- liga livets lycka!
Staten har visserligen skeväsendet och dess vidare utveck- första hand sörjt för tillgång till lä- ling samt åstadkommande av en mera tingets uppgifter visar vad det är för Man gör en jämförelse mellan deltagan- karvård genom tillsättande av pro- tillfredsställande vård för hela släk- en stor hushållning, som ligger i lands- dat i landstingsval år 1919 och 1922.
På vinsialläkare distriktvis för hela lan- tets väl.
tingets händer.
Det är dessutom frå- landsbygden var år 1919 51,4 51,4 % av de rös- det.
Men för alla de sjukdomsfall.
En- maktpåläggande del av under- gor, som i allmänhet ligga oss så tande och män 48,6 % kvinnor.
År 1922 I artikeln Småbrukarnas egen skola som ej kunna vårdas i hemmen, mås- visningen vilar på landstingen.
Det nära, frågor v i alltid träffa på och voro siffrorna resp. 59,3 och 40,7 %.
Men skildrar Rut Adler den danska hus- te lasarettsvården träda in.
Och det är så att säga den fortsatta utbild- varav vi alla äro beroende.
Man be- från att 1919 ha varit 1,268,847 röstande gäller här, att den sjuke.
oberoende ningen både i praktiskt, teoretiskt och höver inte gå några långa väger för var antalet för år 1922 bara 715, 159.
Det mandsskolan i Odense på Fyen.
av förmögenhetsvillkor, erhåller till- allmänbildande syfte, som de olika Det all- samhällsmedlemmarna behöva för att männa skall i största möjliga mån fylla sin vardagliga gärning.
Folk- säkerställa det stora förlagskapital hög skolor, lantmannaskolor och lant- som utgör förutsättningen för den en- hushållsskolor!
Där ligger stora möj- skildes verksamhet: hälsan.
Sjukvår- ligheter aV hjälp till uppfostran och den eller sundhetsvården har avsevärt självuppfostran.
utvecklats under de sista årtiondena.
Inte blott i avseende på våra lasarett I Landstinget kan också genom bi- Där tillkommer också epidemivården, drag främja flera viktiga sociala och tuberkulosvården m.m., som kräver kulturella ändamål, däribland nykter- sina speciella sjukhus och anstalter.
hetsarbetet, olika slag av fortsätt- Och for att hjälpa de lungsjuka, som ningskurser, studiecirklar m. m. återvänt hem, förekomma spridande Det gamla skjutsväsendet med åt- av smitta m. m. har dispensärverk- följande gästgivaregårdar har genom samheten inrättats med en s. k. dis- biltrafiken blivit en mera föråldrad pensärsköterska för varje distrikt.
institution, men istället har själva Behovet av hjälp till sjukvård i hem- vägfrågan blivit mycket aktuell.
Sär- men, som först tog sig uttryck i an- skilt under kristiden beviljade lands- ställande av en församlingssyster, har tingen flerstädes stora anslag till väg- numera även blivit föremål för landr- förbättringar för att därmed samti- tingens uppmärksamhet, och kommu- digt avhjälpa arbetslösheten.
gång till fullgod skötsel.
Demokratisk diktaturer av Bergqvist-Hansson, en f ö r ett nytt valsätt.
Jenny redogörelse Andrea Doktor Andreen-Svedberg har i dagarna återvänt från Amerika och berättar i artikeln Där kultur och penningdyrkan mötas om sina intryck från dollarlandet.
J, L. Almquists novell, Det som gått som följetong i går att Tidevarvet slutar i detta nummer.
Olga EImdahI Modemagasin Kungsgatan 53.
Tel.108 51 STOCKHOLM nerna uppmuntras att med bidrag från att finna något, som intresserar oss innebär en minskning med 41,3 % som ju det ligger i sakens natur att vi alla äro är väsentlig.
intresserade av landstingets arbets- Siffrorna sjönko inte tara absolut utan område, vare sig, v i veta det eller även relativt, d.v.s. antalet röstande i för- Därvidlag gäller ingen skillnad hållande till de röstberättigade minskades.
för män och kvinnor.
det är kvinnor- Här är skillnaden mellan män och kvinnor nas verksamhetrkrets minst lika myc- större.
För landsbygd och stad tillsam- ket som männens.
Det är stora vär- mans voro siffrorna av följande utseende: den det rör sig om ekonomiska och andliga, välstånd, hälsa.
samhällstrev- Antalet röstande i % av röstberättigade: Män Kvinnor nad, som alla betala sin skatt till.
Och alla ha rätt att sin få skatt, stor I9l9 68,9 61,8 eller ringa väl fördelad och förvaltad!
1922 45,7 30,2 inte.
Landstinget är en form av vår gamla svenska självstyrelse Vi skall se till, att den också förblir det.
Och inte övergår till ett byråkratiskt äm- betsverk, Men då fordras ett levande intresse och ansvarskänsla inför landstinget och dess uppgifter av självständiga väljare och självstän diga ledamöter i ett självständigt Och i dessa många praktiska frågor landsting.
Av Elisabeth Tamm.
till männen.
Det kom sig naturligen därav, att det blev för tungt för kvin- ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna För livsmedel är valet lätt.
ivåra 129 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
består till icke Konsumtionsföreningen Stockholm minnelser om valens betydelse glömmer de- ras nära samband med lösandet av frå- gor, som ligga en om hjärtat.
Man tar röstandets medborgerliga plikt som något fristående som lösgjorts från orsaker och följder.
Man mäter pliktuppfyllelsen be- tydelse eftes det besvär den vållar en, den långa Ladugårdsskötsel - ett yrke för kvinnor Husmoderns arbete Att det kan vara så stor skillnad tycks tyda på en sak: Att man trots alla på- m.o.
man får gå, väg den roliga söndag man förstör eller det omak man vållar den, som skall se efter ens barn.
Det är inte alls underligt, eftersom re- sultatet av detta ens arbete dröjer så långt tänka på att frågorna, som skola avgöras av landstinget, äro lika viktiga 1922 1919. som valda kvinnor var år 1922 13 mot den,vars ärelystnad ligger på väljandets få veta något om sitt sin årsklass läns sin köns och plats på rangskalan.
C.H.
Personlighets- principen Svart på vitt Ett riksmöte Längs horisonten Den första bräckan Tiden f ö r valen närmar sig.
Hela De fackliga kongresserna ha nu på sen- pressen vimlar av r i d, förmaningar sommaren hållits slag i slag.
Först hade och refererade föredrag f ö r de stun- vi textilarbetarförbundets stora kongress, som tilldrog sig ett visst intresse även dande landstingsvalen.
Men v i ha även andra val att tänka på.
De kommunala valen!
Visserligen!
Men vad landsbygden beträffar, ha dessa åtminstone inte ännu hunnit bli så be- smittade av partipolitik, d e försiggå m e n stillsamt.
Det förestår likväl också en annat val, förstakammarva- len.
Bara inom några få valkretsar, men jurt i år är detta val av särdeles stort intresse.
Det är känt av alla, a n fröken K e r - stin Hesselgrens mandat nu utgår.
Hon har i fem år representerat Gö- teborgs stad i första kammaren.
hon var den första kvinna.
rom invaldes i Sveriges riksdag och är den enda kvinnliga ledamoten i första kamma- r-.
På grund av partiställningen fö- religger ej nu förutsättning för hen- återval i Göteborg.
Men skall hon genom något annat landsting in- väljas, det är frågan?
Det synes ej rom en orimlig begä- ran, att kvinnorna skulle äga en rt- nes presentant i första kammaren.
Men det är inte från den sidan v i se ra- ken.
Fröken Hesselgrens personlig- het är känd.
V i behöva inte säga mer.
Hennes stora sakkunskap inom det sociala området, icke minst i av- seende på de frågor.
som under de närmaste åren bli föremål för den sociala lagstiftningen, kan icke av- varas, om erfarenhet och sakkänne- dom skola vara grundläggande.
Man borde därför ha anledning tro, att plats kommer att beredas f ö r fröken Hesselgren - ty platser kunna bere- dan.
när man så vill.
det ha v i sett prov på förut.
Fröken Hesselgren är allt sedan Frisinnade Landsföre- ningens sprängning 1923 icke anslu- ten till något av riksdagspartierna Skulle detta utgöra ett hinder ur par- tipolitisk synpunkt?
Men frisinnade o c h liberaler bygga ju alltjämt på personlighetsprincipen.
Allt talar sä- ledes för.
att fröken Hesselgren kom- mer att bli återvald!
bland icke fackmän tack vare det grund- liga nederlag som kommunisterna ledo mot de mera sansade elementen på kongressen.
Därnäst hade skräddarna årskongress och för närvarande pågår i Stockholm ett verk- ligt riksmöte, som kommer att med in- ha stigit oerhört, tresse och uppmärksamhet följas av press levnadsomkostnaderna och allmänhet Det är vårt lands största tryck- a h yttrandefrihet har undertryckts organisation, Landsorganisationen, som och situationen har tillspetsats genom ide- denna vecka håller sin nionde årskongress liga revolter, tills den stora kraschen kom Sedan sin sista årskongress 1922 har i dagarna.
Pangalos fall är den första Landsorganisationen obestridliga framgån- gar att anteckna i alla händelser vad med- lemsantalet beträffar.
I motsats till många andra länder i Europa, där fack- föreningsrörelsen gått tillbaka, har med- lemssiffran i Sverige år från år vuxit, så att organisationen nu omfattar icke min- dre än 400,000 svenska arbetare.
En rad av tidens mest brännande frågor stiger fram bland de 191 motionerna till kongressen Det är arbetslösheten med dess press på löner och arbetstillfällen, som i sitt järngrepp håller de flesta av dessa frågor.
De manas alltså fram inga- lunda som teoretiska spörsmål utan pocka på sin lösning direkt från sådant håll, där man känt var skon klämmer.
Det gäller befolkningsfrågan lika väl som esperanto- kravet, de talrika solidaritets- strejkbry- föl bräckan i den envåldshärskarmur, som Annie Busck.
byggts upp omkring Medelhavet tack vare fascismens seger i Italien.
Pangalos mest därför att han inre var rätte mannen Åter har en kvinnlig suppleant in- för en militärdiktatur och därför att det trätt som ordinarie ledamot av ett dök upp en man av mera dominerande landsting.
Det är denna gång Göte- mått.
Grekerna ha inte italienarnas lätthet borgs och Bohus län, som fått sin att böja sig och Pangalos var sannerligen första kvinnliga landstingsman i och ingen Mussolini.
Det märktes bäst på den med att fröken Annie Busck från snöpliga figur han gjorde, när han rädd Grebbestad efterträtt h e r r C. Nicklas- hörn på sitt skepp och vägrade att över- lämna sig åt oppositionens min, d i dessa hunno upp honom ute på Medelhavet.
Han var dödligt rädd för följderna av sin des- potism och de rasande folkhoparna i Athén gåvo också tydligt tillkänna, när han skulle föras genom staden, att han hade all anledning därtill.
Greklands nye man, general Kondylis, har börjat bra.
Han fog makten utan några stridigheter Han säger sig vilja åter- vända till dat gamla parlamentariska sty- relsesättet a h har föranstaltat om nyval till parlamentet.
Utan tvivel är han en starkare personlighet än Pangalos.
Några större utrikespolitiska förändringar på grund av det nya styrelseskicket blir det väl t i l l att börja med icke, då Grekland nu ordats och sedan definitivt beslutats, men kan behöva lugn a h ro, men får man i praktiken har kongressbesluten till trots döma av Kondylis förflutna, så får man ingen övergång skett nog i framtiden mer höra talas om Grek- Svenska Skogs- och Flottningsarbetare- land i samband med Jugo-Slavlm än med förbundet tar upp jordfrågan med några Italien gripande rader om ” dessa hem- och rot- lösa före detta bondeättlingar ”, som ofta Säkerhetsmannen strejka och börjat arbetstillfällena den fredlösa i kampen 11-12 för års brödet ålder.
Man måste fråga sig vad det är som hind- I stället för att närma sig sin lösning, rat oss att se vikten av denna fråga, då tycks den engelska gruvkonflikten med vi dock haft m sådan påpekare, som den varje v &amp; bliva allt mer invecklad.
Ar- motionen kallar ” Norrlands okrönte kung ”, klarna har visserligen tvungits till efter- borgmästare Carl Lindhagen.
gifter, så tillvida att de säga sig vara vil- Svaret är säkerligen: det är spekulatio- liga att ingå på förhandlingar om löne- nens ande, som så genomträngt allt a h frågan, men de vägra, att gå med på en alla, att vi ej kunna eller vilja se vad den förlängning av sjutimmarsdagen och yrka åstadkommer i det närvarande, ej heller fortfarande på ett riksavtal.
PI gruv- vad det vore värt att komma den till livs.
ägarhåll tycks man inte vara villig att på dessa villkor inleda nya förhandlingar Rörstrand Re- geringen I sin rida har förklarat, att några Avvecklingen vid Rörstrand är färdig statssubsidier äro absolut inte att förvänta.
den första september, Det vill med and- Som en sista förtvivlad utväg har strejk.
ra ord säga, att 500 manliga och kvinnliga ledningen tillgripit att utkalla de s. k. sä- arbetare stå utan sysselsättning.
Hitin- kerhetsmännen i strejk.
De flesta av dessa tills har ett mindre antal av de redan ent- sköta pumparna i gruvorna Och detta ledigade Rörstrandsarbetarna fått arbete i l - skulle med andra ord innebära, att gru- vorna hotas a t bli ställda under vatten om stadens arbeten, men även detta torde ~.
ra slut i det närmaste.
Endast två pro- inte strejken snart avblåses Vid en del cent av hela styrkan vid Rörstrand har gruvor ha emellertid arbetarna mot led- överflyttats till fabriken; Göteborg.
Den- ningens order återgått till arbetet.
na kommer visserligen att utvidgas med ett hundratal arbetare, men det finns så många arbetslösa i Göteborg, att Göte- borgsfabrikens arbetare opponera sig emot en överflyttning.
- Det är sålunda inga ljusa utsikter för de femhundra, var- av do flesta ha stora familjer.
För att i någon min hjälpa dem har därför förts på tal att starta en insamling.
Till den kanske Enskilda banken skänker en tir.
i landstinget som representant Norrvikens valkrets.
Fröken Busck är kommunalfullmäktig och ledamot av fattigvårdsstyrelsen i sin kommun samt bekläder sedan många år förtroendeposter inom flera före- ningar samt barnhemsstyrelser.
Fröken Buscks inträde i landstin- och darrande kröp ihop längst borta i ett son för get hälsas med stor tillfredsställelse, då hon är allmänt uppskattad.
Kring Landstingsvalen Den paroll till borgerlig samling vid de stundande landstingsmannava- len, som i regel utgått från bondeför- bundshåll tycks ha hörsammats på alltför många håll.
Dagens Nyheter har i dagarna skisserat upp en karta över den borgerliga fronten och med svart (Varför valde intet D.
N. i stäl- let vitt?)
betecknat de län, där borger- lig samverkan är allmän eller förhärs- kande.
Skissen är övervägande svart och visar, att i 17 av de 26 länskret- sarna har parollen mer eller mindre fullständigt hörsammats.
De vita flickar, som lysa upp kartan och d i r den borgerliga samlingen sålunda sla- git fel, Bro i norr Västerbotten och Jämtland, i Mellansverige, Söderman- land.
Bohuslän och Närke samt i sö- der Kristianstads län.
* Från Hallands norra valkrets med- delas, att man planerat dels en rent liberal lista med agronom Axel Ad- l e r som första namn och dels en ge- mensam liberal och frisinnad lista med fru Rut Adler som första namn.
Då emellertid kretsen icke vill avstå från borgerlig samling d. v. s. valkar- tell med höger och bondeförbundare, vägrade både herr och fru Adler att låta ställa upp sig.
Från Södermanlands län skrives, att liberalerna i Villåttinge valkrets en- hälligt beslutat under anslutning av folkfrisinnade och fristående frisin- nade, att som första namn på sin o f f i - ciella lista till landstingsmannavalen upprätta förutvarande landstingsleda- moten från Oppunda härad, fröken Elisabeth Tamm.
Ännu en officiell lista skall emellertid utsändas med en inom valkretsen bosatt lantbrukare som första namn och fröken T a m m som andra namn, detta f ö r att till- fredsställa dem.
som hålla på bostads- bandet.
Demokratisk diktatur Ett representationssystem som ger makten åt väljarna.
Att tanken på, om inte längtan ef- ter ledare är stark och levande i de flestas sinnen, märker man kanske allra bäst på det myckna talet om - Mussolini.
M a n må komma snart sagt vart man vill och i vilka kretsar som helst, nog kan man få höra nam- net Mussolini.
Och det märkliga är, att endast få reagera infer honom.
Beundran hör man däremot ofta och nästan alltid övertygelsen om att han är nödvändig.
Manifest mot värnplikten I alla länder funnos människor, som under kriget fattade ett beslut att söka för alltid avkasta militaris- mens ok, och när freden äntligen slöts hälsade man Nationernas för- bund som ett uttryck för denna ling- tan och detta hopp.
Det är vår plikt att se till att hoppet förverkligas och att krigets förfärliga lidanden icke åter komma över världen.
Vi kräva att en avgörande steg ta- ges mot fullständig avväpning och mat avväpning av folkens tankar OCh sinnelag, Den verksammaste åtgärden vore att överlag avskaffa den allmänna värnplikten.
Vi vädja därför till Na- tionernas förbund att föreslå krigs- tjänsttvångets avskaffande som ett första steg mat verklig avrustning.
De på värnplikten uppbyggda arméerna med sina stora staber av yrkesoffice- rare utgöra ett allvarsamt hot mot Krigstjänsttvånget innebär förnedring av den fria mänskliga personligheten.
Kasernlivet, den mili- tära drillen, den blinda åtlydnaden även av orättfärdiga och meningslösa order, ja hela systemet att träna i dö- dandets konst undergräver aktningen för personligheten for demokratien och för det mänskliga livet.
Hela nationen tillfogas genom värn- plikten dessa skador.
Hos hela den manliga befolkningen inplantas näm- ligen en militaristisk anda och det i en alder, då den är mest mottaglig för freden.
C.
F.
A n d r e w s (Indien).
Norman Angeli (England).
Henri Barbusse (Frankrike).
Annie Besant (Indien).
Natanael Beskow, D.
D.
(Sverige) Margaret Bondfield (England).
General a.
D. Berthold von Deimling (Tyskland).
Miguel de Unamuno (Spanien).
Georges Duhamel (Frankrike).
P r o f.
Albert E i n s t e i n (Tyskland).
Prof. August Forell (Schweiz).
Maikki Friberg (Finland).
M.
K. Gandhi (Indien).
Prof. Edward Geismar (Danmark).
Lucina Hagman (Finland).
Pierre Hamp (Frankrike) Dr. Friedrich Hertz (Österrike).
P r o f.
Felix I v e r s e n (Finland).
t Ellen Key (Sverige).
Count Harry Kessler (Tyskland).
Chr.
Lange (Norge) George Landsbury, M.
P.
(England) Tiden behöver ledare.
Därom sy- ket beaktansvärda artikel " Sann de- och falsk ” ger Elisabeth Tamm också uttryck för den opti- mistiska uppfattningen, att folket skall, alla hinder till trots, själv ko- ra sina gudaborna ledare ”.
Så varmt det i n kännes om hjär- tat.
att det ännu finnes - och inom de liberala kretsarna någon som vågar måste man dock fråga detta tillgå? ” Och med spänning på att m i en ny arti- kel skall visa oss vägen.
Under tiden tillåter jag mig i all anspråkslöshet peka på en tanke, som jag e j tror kommit fram här i Tide- varvet och som dess upphovsman menade verkligen innehar möjlighet för folket att själv kola sina ledare och i varje fall själv.
styra sina an- gelägenheter.
En dansk jurist vid namn Johan Pedersen, bosatt i Aarhus, (död för något år sedan).
sysslade länge och ingående med representantspörs- målet Hans studier ledde till den uppfattningen, att det gamla tinget, där var man mötte och angav sin röst, var den ursprungliga och ome- delbara formen för verklig folksty- relse.
Då nu människornas mång- fald lägga överstigliga hinder i vägen för alla att möta upp, gällde det att finna en forma där förre kunde mö- tas, men likväl alla voro represente- rade, Johan Pedersen framkom med föl- jande förslag: Hela landet blir en Carl Lindhagen M.
P. d.
(Sverige).
enda stor valkrets.
Varje man och Reichstagspräsident Paul Löbe (Tyskland).
kvinna, som uppnått stadgad ålder, Victor Margueritte (Frankrike) ger sin röst åt den man anser sig Lady Marian E. Parmoor (England).
bäst representerad av - skulle detta, Lord Parmoor (England) enligt egen åsikt vara ens egen person, Artur Ponosonby M.
P.
(England).
finns inget hinder för att man rös- P r o f.
Leonhard R a g a z (Schweiz).
tar på sig själv.
Lajpat Rai (Indien) Rösterna för var och m samman- Romain Rolland (Frankrike) räknas och i församlingen väger nu de valda med det antal röster var och Bertrand Russel (England) Generalmajor a.
D. F. von Skönaich en fått.
Alla, som deltagit i valet, (Tyskland).
äro representerade, och vid voterin- Dr. Ignas Seipel (Österrike).
garna komma deras röster till ut- tryck.
De göra sig hörda, om e j per- Hilda Seppalä, M. d.
P.
(Finland).
sonligen, så genom sin representant Robert Smillie, M. d.
P.
(England) Enligt Johan Pedersens ursprung- Philip Snowden, M.
P.
(England) liga förslag borde den styrande för- Helena M. Swanwick (England) samlingen få bli stor eller liten, allt- Robindranath Tagore (Indien) George Veraux (Frankrike).
efter valresultatet.
Ingenting skulle hindra en man, om han fått alla eller Elin Wägner (Sverige) mer än hälften av alla rösterna, att H.
G. Wells (England).
ensam taga ledningen i sina dp verk- Mathilda Wrede (Finland) ligt starka hinder, liksom möjlighet sådana inflytanden.
Träning för krig mokrati medför, att kriget slutligen anses oundvikligt, ja eftersträvansvärt.
En stat, som anser sig berättigad att tvinga medborgarna till krigs- tjänst, brister även i fredstid i den rätta hänsynen för den enskildes väl Och ve.
När värnplikten allmänt avskaffats komma krigsutbrott att försvåras En regering som stöder sig på värnplikt, kan lätt nog kasta ett folk in i kriget, medan det genom m mobiliserings- order bringar folkopinionen till tyst- nad.
En regering däremot som allt- igenom är beroende av folkets fria medverkan och stöd tvingas till större försiktighet i sin utrikespolitik.
I första utkastet till folförbunds- pakten föreslog presidenten Wilson att värnplikten skulle avskaffas i alla anslutna länder Låt oss åter väcka till liv denna folkförbundets ur- sprungliga ande, den ande, som besjä- lade så många av världskrigets käm- par och bekändes av så många le- dande statsmän.
Om vi avskaffa värnplikten ha vi tagit ett avgörande steg framåt mot fred och frihet.
Vi uppfordra därför alla viljegoda min och kvinnor att hjälpa till att i alla länder skapa en opinion som tvingar regeringarna och Nationernas förbund att taga detta steg.
Då skall vägen bli fri mot en ny tidsålder av frihet inom folken och brödraskap inbördes.
- ' I borde beredas för alla att möta, f ö r e n i n g a r, varj vid riksdagsval rösterna spritts till ste parti, Det ett större antal, än det nuvarande arbetar för dess parlamentet rymmer.
livet.
På svenska finns en redogö- Senare ha emellertid andra byggt relse för förslaget i kapitlet Rätts- på det ursprungliga förslaget i flera statens författning i Severin Chris- avseenden.
Vilja vi behålla det nu- tens-: ” Rättsstaten, det offentliga varande antalet riksdagsledamöter el- livets etik ”, (Natur o. Kultur).
ler fixera ett annat antal, kunna des- Principen är som synes nog så en- sa väljas aningen efter Johan Peder- kel.
Men - och det bör genast sä- sens metod med hela landet som en gas ifrån jämsides med en dylik valkrets och frihet att rösta på vem till verkligt folkvälde syftande repre- man vill, eller efter nuvarande pro- sentationsreform måste gå en refor- portionella metod och med nomine- mering av själva statsmaskinieriet.
ring av kandidater som vanligt.
Statens uppgifter måste begränsas och I förra fallet betraktas de 230 eller ett klarläggande av vad som tillhör 380 ram fått de flesta rösterna, som den enskilde och vad som tillhör det valda.
Sedan riksdagen utsetts på allmänna äga rum.
det ma eller andra sättet, publiceras Den förnämsta invändning, som alla namnen, och medborgarna få ge- från politiskt håll rests mot den fria nom ett nytt val bestämma, vilken le- valrätten, är att den innebär möjlig- damot de önska som representant.
het till diktatur.
Och detta är rik- Varje ledamot går sedan in i riksda- tigt.
Vi skulk kunna få en diktator, gen med det antal röster han eller hon men e j en, som genom att trampa erhållit vid detta andra val, d.
v.
s.
rätten under fötterna, tillvällt sig de olika röstsiffrorna gälla i voterin.
makten utan en diktator, som folkets förtroende lyft fill makten och - det gama Ännu ett annat förslag är, att de, icke minst viktiga som innehar som fått röster, men ej blivit valda, denna makt just så länge han åtnju- om den Pedersenska metoden tilläm- ter detta förtroende, men icke en dag par, skola kunna överflytta sina rös- längre Jenny Bergqvist Hansson ter på någon av de valda, som står dem närmast.
På detta sätt uppnå emellertid väljarna endast indirekt representation.
Slutligen diskuteras även möjlighe- ten att under pågående riksdag kun- na överflytta roster från en ledamot till en annan.
Om jag sålunda i en viss viktig fråga anser mig bättre re- presenterad av B. än av den av mig valda A., s k u l k jag genom någon en- kel åtgärd kunna taga ifrån A. min röst och ge den till B.
Intressant är att lägga märke till m reflektion av en engelsk parlamentsledamot som nyligen hörde om denna nya tanke: " Under nuvarande system ".
sade han, ” gör en riksdagsman ungefär vad han vill i riksdagen, med detta nya system he would have to be very careful (måste han bli mycket om- - ~ sorgsfull).
Fri valrätt har man kallat den Pe- dersenska valmetoden Att den inne- bär stora möjligheter för personlig- heten att göra sig gällande, torde utan vidare vara klart.
I Danmark har " fri valgret ” vunnit tillämpning i en hel del både yrkes- och ideella
Natten till Söndag En radikal kvinnokämpe från England.
Av ELIN W A G N E R jag inte y ' träffa miss Susan Lawrence, en valen höll miss Lawrence sina fyra, passioner!
Ty jag har dem ju, det av arbetarpartiets representanter i fem valtal om dagen.
ofta på öppen är nog sant som de säger, även om Vänner och ovänner.
engelska parlamentet, som befinner gata.
Miss Lawrence åtföljdes av känner av dem.
Jag var så Advokaten lät mig behålla skrivel- förvirrad denna natt, att jag trodde sig på tillfälligt besök här i Stock- sex vänner, som buro en liten talar- sen, när hon gick.
det skulle hon ald- sammanhang m e d ett hastigt stol, vilken placerades på platserna, mer p i mina fiender än på mig själv.
rig ha gjort.
När jag blev ensam Ja, j a g var för några timmar den de fröken Elisabeth Tamm p å där de olika talen skulle hållas.
M a n med den, tog den makten över mig, knackade på i de kringliggande hu- sade mig v a n.
Det lönar sig i n t e alls Jag kunde inte låta bli den.
Ju mer att skriva av mina anteckningar.
tänk- Jag skulle önska att få leva ännu im och uppman jag läste i den, ju mer kände jag mig I bjöd jag mig själv 50 år och se vart utvecklingen bär komma ut och h utlämnad och skymfad inför männi- på ett sömnpulver, gick tidigt till hän, i synnerhet i England, säger stannade, och m sängs och somnade.
miss Lawrence.
Kolstrejken har för- let genom fönst Jag drömde en otäck dröm.
För- vandlat det engelska samhället.
Den talarstolen till nästa ställe.
likningen hade kommit t i l l stånd, och har kluvit det i två nationer som ald- Den valkrets, där miss Lawrence ditöver och förbrytare utan annan an- när väl namnunderskrifterna voro på rig förut.
Striden står mellan två de blev vald.
hade sedan urminnes tider ledning än den att de voro m i n.
För- papperet, började jag håna Gösta, mest utpräglade och oförsonliga par- röstat konservativt.
" Den behövde resten gjorde jag det.
att han givit mig så goda villkor.
ter gruv ägarna, Englands mest en liten omvändelse ”, säger miss Skrivelsen påtvingade mig sin upp- Du har överbetalt mitt människovär- konservativa arbetsgivarkår - och Lawrence med en lysande glimt över fattning om fru Anna Magni.
Mina jag.
Med 5,000 om året, men gruvarbetarna, som man kanske kan ansiktet.
motargument Iäto ihåliga, och slutli- är rätt at dig!
kalla de oböjligaste arbetarna i Eng- Själv har miss Lawrence genom- gen försänktes jag i den djupaste M e n detta syntes mitt drömjag så land.
De ha vant sig a t t uthärda i gått en liknande ” liten omvändelse ” ovisshet om det, som rörde m i r allra skändligt, att jag vaknade darrande i upprepade strider Efter en långva- och vet vad den kostat.
Hon blev närmast, nämligen min identitet.
hela kroppen.
Det dröjde en stund, rig strejk 1908 framtvingades 8-tim- först som konservativ invald i en av- Vem är jag egentligen!
Kvinnan innan jag fick klart för mig.
att jag marsdagen.
Lagen om 7 timmars delning av Londons stadsfullmäktige.
i fiendernas skrivelse eller kvinnan i arbetsdag, som ej är äldre än sedan Där gjorde hon under sitt arbete er- försvarsadvokatens?
Det föll mig i icke ingått någon förlikning, att allt ännu var oavgjort.
Det var en kort 1921, har av gruvägarna alltid betrak- farenheter, som tvingade henne att detta ögonblick icke i n att anse hov- stund men den ohyggligaste j a g hit- tats som ett påtvingat ont, som vid lämna sitt parti och därmed sin plats.
rätten som auktoritet i den frågan.
upplevat.
Jag kan aldrig beskri- första tillfälle borde bort.
Men efter:, t år återkom hon som N ä r mitt klenmod förtärt mig själv tills va med vilken fröjd jag under åter- Att nu regeringen ställt sig så de- socialdemokrat.
med hull och hår, gick det vidare och vändande medvetande tog upp spän- finitivt på den ena partens sida, har Miss Lawrence är lärarinna och förtärde också mitt enda stöd i livet: ningen igen, oron, mödan, ovissheten.
gjort striden till ytterlighet bitter och advokaten.
Vad hade j a g för anled- Jag steg upp, kastade på mig en även skärpt dess karaktär av politisk ning att l i t a till henne, att hon skulle morgonrock och gick in för att sätta strid.
vinna min process?
Hennes princi- per måste ju förefalla hovrätten mot- mig t i l l det arbete advokaten påbjudit.
Förekommer något samarbete Vad har jag lekt för underlig lek med bjudande, det vore mänskligt.
Väg- mellan kvinnorna i parlamentet?
mig själv, frågade jag.
Ä r det något Kanske mest ryktbar har miss Law- gen tycker inte om.
när man kör hu- hos mig, någon vilja neråt, rom måste Nej svarar miss Lawrence med rence blivit genom sin fängelsetid.
vudet i den.
Astrid hade nog haft utomordentligt eftertryck.
Sedan Jämte 30 andra vägrade hon att be- släppas lös och få s i n högtidsnatt att rätt i vad hon sagt om rådhusrätten, mrs.
Wintringham, den liberala re- tala en skatt, som hon ansåg orättvist rasa ut på för att kunna tämjas sen?
att hon retat den genom att t i l l det Det fick förresten vara detsamma ron.
Hur det än går för mig, tänkte presentanten, blivit utslagen, återstå drabba Londons fattigaste distrikt.
yttersta driva satsen am att jag vom med den saken, nu ville jag bara begå jag.
så vill jag ut ur denna giftiga at- tre konservativa och tre socialdemo- Miss Lawrence blev därför fängslad.
likställd med männen när det gällde en modig handling.
rom kunde ge mig mosfär.
Jag Jag vill leva i enfald, enkel- kratiska kvinnliga parlamentsledamö- Men efter sex veckor hade en ” liten att göra dumheter.
upprättelse.
Jag funderade på vad het och tio.
Och i samma ögonblick ter.
dem finnas inga möjlig- bill kastats in i underhuset ”, som D i hade säkert fru Lundström me- som kunde vara.
riktigt modigt.
Det jag fattat detta beslut mindes jag med heter till samarbete.
Och nu har kol- gjorde den olagliga vägran laglig.
ra gehör.
Hennes synpunkter voro strejken ytterligare skarpt motsätt- måste vara något.
rom var lika mo- förskräckelse, att jag glömt låsa mina Det är ett lysande exempel på, att inte moderna och hennes lögnhistorier digt som min feghet varit feg.
Att skrivbordslådor!
ningarna.
- Vilken insats kan man vänta av det lönar rig för det helar skull att inte oävna.
Men förlorade jag, da På förmiddagen, medan jag satt vara en obeveklig minoritet.
Det vi- vore jag för alltid överlämnad på nåd resa till Braköping jurt nu direkt pa denna skrivelse, i morgon dag.
det och skrev ringde Karola.
När hon nyliberalismen i England?
sar också på den betydelse och den och onåd i t människor utan nåd.
Lloyd George har märkvärdigt li- snabbhet i behandling, som en prak- Jag såg för mig en a d av trakas- vore duktigt gjort, tänkte jag, och fick höra ' talas om skrivelsen, sade hon deltagande: tag den med dig och serier till livets slut.
H u r fruktans- det skall j a g göra.
Vårnatten var icke vit nog, för att kom hit, j a g är hemma hela eftermid- värt!
Men då fick j a g i min förtviv- lan en ide.
Tänk, om j a g i sista stun- jag skulle se att skriva vid den.
Jag dagen.
Det var ungefär som om det d a skulle bjuda förlikning och så tände lampan och satte mig till mitt varit f e g a om ett trevligt handar- Nu kom jag i n under ett an- bete.
Hon förstod inte alls varför lista mig till bättre villkor?
Gösta, så resonnerade jag, kan ju lika litet nat inflytande igen, jag hörde rösten jag skrattade åt hennes förslag.
Visa som jag läsa hovrättens tankar.
Även av mitt eget uppriktiga jag.
Och denna skrivelse godvilligt för någon han star alltså inför en viss risk, ty märkte nu vad det var detta jag slet människa i världen!
Så kom jag med fram till.
Det var något helt an- ens ihåg, att jag skulle vara modig han vet, att om jag vinner, så blir sig nat än en skändlig förlikning.
Plötsligt känner jag att en männi- och sade: ja, jag skall ta den med mig.
det inte han som får den Magniska förmögenheten vid min död.
Tänk, ska är inne i rummet.
Karola hade visat mig den sto ra om jag skulle offra min ambition omedvetet i artigheten att ha sopat sitt hord och som kanske ändå är falsk, och erbju- står fru Lundström i dörren och stir- sitt sinne rent från arbete, t i l l s jag da ett avtal!
kom.
Hon förstod att skapa en full- ' rar på mig.
Något slaknade av inom mig och dödsstraffet, säger miss Lawrence - - Varför har frun lampan tänd?
komlig frid omkring oss för ett par jag kände nu först riktigt hur frågar hon.
Hon frågar varför.
Jag timmar.
Ett avlägset sorl av röster, - Nej då jag sålt min gamla berg- och man känner starkt att man har framför sig in aktiv medarbetare i jag levat i månader.
An ge tappt förstår nu, att hon ofta frågat var- tamburringningar och telefoner hör- kristallkrona, sade jag.
har sin tjusning, jag erfor den nu.
för, och jag svarat utan att närmare des.
men den utomordentliga persona- - Jag vill köpa din krona så gärna skapandet av denna opinion.
Ingen möda mer, ingen ansträngning, tänka därpå.
Morgonen är egentligen C.
H. hejdade allt och gjorde intet for- s ' ~ jag lever, sade Karola, men jag ingen strävan till klarhet, samling så strålande klar, an det icke s!
sök ~ ~ att n:, hane.
Karola manövre- vill ända hellre att du ska vinna.
och form.
Ingen oro för utgången.
att.
- lampan är tänd, men hon har rade mig, Hon talade inte ens paci- Det kan man kalla vänskap!
ty det fanns ingen.
Men goda kapi- märkt det hon, van att iakttaga Varje fråga hade ett syfte.
tulationsvillkor ska jag skaffa mig oegentligheter.
riktning som jag inte kunde utgrun- tänkte jag.
J Jag får gå till en ny Denna gång fick hon inte något da.
Hon tycktes bära på en tanke, vokat.
Femton tusen om året minst svar på sin fråga.
- Vad vill fru som försatte henne i gott humör.
H o n och ett avtal så säkert, att de aldrig frågade inte ens efter skrivelsen, så Lundström?
frågade jag irriterad.
kan lura mig.
Kanske kan jag få upptagen var hon av något jag inte Jag tyckte att hon skyggade till för visste.
mer.
Ju äldre jag blir, ju dyrare för min ton.
och att hennes rört lät osä- mig att tillfredsställa mina ömkliga Till slut kom det fram.
Hon und- k e r, då hon svarade: kaffet är fär- digt.
För an inte ändra mitt upp- rade om jag hade Stenbro i ordning förande, så att hon kunde bli var- och kunde ta emot henne där.
när hon skodd, inbjöd jag henne att dela min nu skulle t i l l Braköping i övermor- första frukost, som jag brukar göra.
gon för det där föredraget.
Jag smög mig till att se på henne - O Karola, sade jag, så utmärkt I ibland och var förvånad, att jag ald- Jag skall j u själv resa dit!
rig förr sett att hon såg lömsk ut.
Då far v i på en gång, sade hon Aldrig hade j a g heller förr undrat genast och förstod inte alls vilken över att hon frågade så mycket.
Vad hjälte jag är.
jag gjort i går, om jag träffat några - Det gör väl inte dig något, sade lustiga människor, det brukade ju all- jag, om det inte är alldeles i ordning tid hända mig så mycket.
första timman.
D i kom den verkli- Det föll mig in att lägga m fälla ga stora nyheten.
för henne.
och jag uppfann en histo- a s er du det är så, att Artur ria i vilken den högst oskyldiga kap- med!
tenen på färjan spelade en roll.
Om XXII.
att jag.
stället för - de, sade - - - Mellan arbete.
försvarsställning.
flyger spänt sa len en fism.
ad- - tänkte följa jag tvekat en sekund förut, så var väl aldrig i livet fara med mig tvärs genom Broköping?
ingen skicklig spion.
Det ska vara en Det var Artur som hittade på sån som jag som liter lura mig.
Slutligen var det så otäckt, att jag det, sade Karola med oändlig stolt- reste mig.
lämnade min frukost och het.
Men om jag förlorar i Hovrät- gick.
På köksbordet låg den nyckel fru Lundström brukade använda för ten i morgon?
att kunna komma in utan att jag - Ja, så reser vi med dig ändå.
V i skulle behöva stiga upp om morgnar- far genom stan med dig så ofta du na.
Jag har verkligen gjort der lätt vill, ideligen.
för mina fiender.
Nu tog jag nyc- Jag började storgråta.
Karola trös- keln och gav mig ut på min morgon- tade mig och så lånade hon mig två vandring.
Jag ville aldrig se henne hundra att ta mot henne för.
mera.
Det är för otäckt med männi- - Du skall få igen dem, sade jag, skor som lura på varann, som bära på då jag - outsagda saker i den dagliga samva- - Vunnit?
sade hon.
- - kronor - -
Det vita husets hemlighet Där kultur och penningdyrkan mötas En av deltagarna vid sommar- I början av augusti hemkom Doktor An- Emellertid har ju denna oerhörda bil- kursen på Medborgarskolan har d r a Andreen-Svedberg för många frekvens framkallat en hel del bestämmel- " i d hemkomsten från Fogelstad av Tidevarvets läsare från en halvårslång ser angående hastighet parkering o. I.
Y.
med alla intryck därifrån klara vistelse för studier i Amerika.
Det lustiga är att den tillåtna hastigheter Jag trivdes utmärkt därute.
säger D:r i allmänhet är lägre än hos oss.
Men man ADLER berätta för Tidevarvets läsare Svedberg och jag måste säga, att jag har kan inte hålla den.
Om man gjorde det Får jag berätta en vacker saga för er?
en betydligt mera optimistisk syn på ame- skulle man nästan bli tagen av polisen för när man tror på en sak.
Och alla En riktig sannsaga och en saga som ni rikanarna i n som i allmänhet kommer t i l l att man hindrade trafiken Jim genom att hade de hjälpt till; det ginge ej bestämmelsen finns, kan poliser i varje uttryck.
peka ut några få som särskilt fall ingripa om han finner det brukarna p i Fyen äro gjort ägare det.
t i l l Små- sko- i det vackra Svårigheten när man skall berätta om Sörmland ligger ett vitt hus Det ligger Amerika.
är ju.
att man utgår från sin nödvändigt Man har alltså här givit det lan Och kanske komma de i större enskilda omdömet stor befogenhet personliga erfarenhet a h inte kan få med t i l l sin egen skola, än där lugnt och tryggt utan att låta någon Bilarna användas till många olika ända- m bråkdel av alla skiftande företeelser i till en skola, som blivit dem given av mål De äro i allmänhet täckta a h kunna omtänksamma myndigheter Skolan ett sådant jätteland Alla omdömen om bl.
a. tjäna till förvaringsplats för far- mycket Amerika bli därför inte vederhäftiga har statsanslag och bemedlade bidrag till medel- bjudna drycker lösa och mindre elever.
Dir är t. ex m stor skillnad mellan De användas också i mycket stor ut- får som Under vinterhalvåret ges en 5-måna- vet att detta är ett ganska nödvändigt T h e middle West ”, de inre staterna och sträckning t i l l “ träffplats ” för unga p i - kusttrakternas eller gränsområdena i norr.
ders kurs för småbrukare då utom kar a h flickor.
I Amerika är man n k.
i de vanliga folkhögskoleämnena un- vara resultat visar sig i de böljan- Många anse the middle West som det rik- ligen mycket noga.
Det är d gott som de mognade fälten.
Ja.
så d i r tryggt och tiga Amerika D i r vill man behålla for- dervisning även ges i de mera speci- lugnt utan stora later ligger huset där och budet och man vill i n t ~ gå med; Natio- uteslutet, att ta emot besök på sitt rum I ella lantbruksskoleämnena fyller sitt värv allt medan det väntar på nernas förbund Det är en stadgad lands- stället sitter man och pratar i bilen.
Det På sommarhalvåret — 3 till 5 må- skörden Det är omöjligt¨ att förstå, hur del.
Man uppskattar nog också pengarna kan stå långa rader med sådana d i r ung- domen råkas Visserligen går polisen om- nader — rycka de kvinnliga eleverna det kan ligga där så stillsamt med sina ra- högre d i r än i kuststaterna a h värderar kring a h kontrollerar att man uppför sig folkhögskole- Och dessutom och äga lanthushållskurs pi olika tider stora ka, kalkade väggar och därinom dölja sin folk efter rikedomen Min erfarenhet från ordentligt.
Det är förbjudet att kyssas hemlighet Massachusetts är inte alls den att ame- Det anses som förargelseväckande bete- av året även under pågående ordi- Skall jag förråda dess hemlighet?
rikanarna enbart skulle vara penningdyr- ende Men det förekommer oupphörligt narie kurser, ett flertal kortare spe- Jag ser på huset vid denna tanke, och kande a h krassa Man träffar mycket cialkurser rum.
då är det som lyste det t i l l i alla fönster förfinade människor och i Boston fästes att personer bli anhållna for överträdelse av den förordningen.
, H e r r Lange betonade att det vik.
och som sade det: Kära det är ju just stor betydelse vid gamla familjer a h tra- När jag kom hem, säger D:r Svedberg ditioner tiga och väsentliga i samtliga kurser vad jag önskar slog det mig hur framåtsträvande vi äro icke att få ett visst kunskapsmått Det vita husets hemlighet är att det hål- Överhuvudtaget säger D:r Svedberg ii ", i Sverige I fråga om byggnader, i eleverna, utan det väsent- ler på att skriva historia skapa m ny tid tror jag att Amerika i all stillhet kommit inredningar sociala anordningar och idéer liga och det fruktbärande var det inom sina väggar En tid d i r människa ett bra stycke framåt i kulturellt hänse- äro vi säkert blind de främsta.
Detta har dagliga umgänget mellan lärare och möter människa utan förutfattade menin- ende Det är inte längre det unga, primi- även imponerat på amerikanarna, som inte elever.
Här p i skolan, sade herr gar och fördomar där åldersskillnad sam- tiva land, som " i äro vana att anse det väntat sig så mycket av ett så litet land.
Lange, lära vi mycket litet genom hällsställning yrke eller olika livsåskåd- vara A t t dess vetenskapsmän t. ex. äro Vi ha också utmärkta representanter för böcker, något mera genom samtal ning inte ställas upp som galler för att fullt jämbördiga med våra är ju allmänt Sverige därute En av dem är den kände men mest genom att vi leva tillsam- hålla den ene ifrån den andre där god känt, man även bland andra kategorier fysiologen professor Otto Folin.
hos vil- mans.
Stater sänder kanske vart vilja till förståelse råder och förståelse märker man tydliga framsteg ken jag arbetat under min Amerikavistel- tredje år en inpektör som kommer därför alltid finns.
där var a h en delar och ser “ att skolen ligger der ", men med sig av sina gåvor av allvar och glät- A andra sidan h i vi nog i Europa när- Y.
Professor Folin kom som 14-åring Över ifrån Småland till Amerika.
H a n undervisningsplanen och allt vad i tighet, livserfarenhet och ljus optimism mat oss amerikanarna ifråga om jäktande har fått amerikansk utbildning men håller övrigt angår skolan lägger han sig in- och där en varm underström av inbördes och fart Det är inte alls samma skillnad styvt på sitt gamla land och är över hela som före kriget.
l e 1.
(Och han kan säkert också vänlighet flyter stark fram genom dagar- världen känd och uppskattad som svensk En sak, som faller i ögonen när man professor annan drar en undrande, frå- dare).
gande skara därin När de gå därifrån kommer Ut.
är den långt drivna standar- C.
I i diseringen Den utomordentliga organisa- Efter herr Langes föredrag samla- ha många av dem fått nya ögon att se tionsförmåga som är en av amerikanarnas des man ute på en stor gräsplan för med och hos andra har det goda, ljusa utmärkande egenskaper, har den nackde- att åse en gymnastik- och lekuppvis- och vissa i blicken än mera förstärkts Im att den gärna vill göra allting lika.
Mångas öron ha blivit mer lyhörda för ning av eleverna; Det var en vacker ljud.
dem de förr gått oberörda förbi, och Flickorna som gå t i l l sina kontor ¨på Broad- prestation efter moderna kvinnogym- hos andra har mycket som förut skorrade way om mornarna ha samma sorts klä- nastiksprinciper.
der, likadant lockigt här.
lika röda kinder falskt a h pinande fått en mjukare a h a h läppar Och samma rak är det med Efter middagen, som gäster, elever harmonisk klang De olika och alls bilar husgeråd byggnader och åsikter Blandad stil och oblandad glädje; så och värdfolk åto alla tillsammans i den väldiga gymnastiksalen festligt inte stora skaror som draga dit komma allt vill gärna bli lika — både utvärtes a h slutsummerar en manlig idrotts-förstå-sig- för ändamålet med blom- som främlingar för varandra och för det Småbrukarnas egen skola Av R U T De av deltagarna i tredje interna.
tionella kongressen för “ Grundskydd og Frihandel ", som hade tillfälle att besöka “ husmandsskolen ” vid Oden- se, ångrade säkerligen e j den 4 tim- mars långa resan från ditut.
Skolans föreståndare, den so- cialekonomiske skriftställaren och na- turvetenskapsmannen Jakob Lange och hans hustru och medhjälpare val- komnade gästerna med den varma och glada hjärtlighet som tycktes i lika hög grad vara naturlig för dem båda Sedan vi gått en första “ husesyn ” i de präktiga skollokalerna och före- ståndarens egen hemtrevliga våning, samlades man till lunch i en av skol- att naturligtvis aldrig slättbygd snarare de salarna Därefter gavs tillfälle att in, arna där man både i mångfalden av växtarter och i sättet att anbringa dem, spårade blomsterälskarens och den erfarne botanistens hand.
Man förundrade sig över een mängd parceller på cirka 50 kvm, vardera som tillsammans upptogo ett tämligen stort fält utanför den egentliga träd- gården.
Och man fick veta.
att det var de kvinnliga elevernas egna od- lingar av grönsaker och blommor, där alltså var och en a " dem hade sin mi- niatyrträdgård för sommaren Och jag vill lova det var ett intensivt bruk av jorden vars alla produkter sen fingo en skön och hälsosam använd- ning i skolköket Anknutet till “ husmandsskolen ” (på svenska närmast småbrukarsko- lan) låg de fyenska småbrukarnas är inpräntat kulturförsök allt ifrån fruktträd till själva överlämna det åt småbrukarna Tid efter sädesslag och köksväxter.
Inne i parken omgiven av fläder- och bärbuskar och med ett doftande gammaldags kryddkvarter framför låg en gammal fyensk sluga, nu hem- bygdsmuseum och fylld av de nötta ålderdomliga ting som en gång voro förfädrens husgeråd Efter denna rundtur i närmaste om- givningen samlades kongressdeltagar- na i en skolsal för att, sedan skolans smyckad elever med sina unga friska röster mor och grönt.
höllos kortare anfö- vita huset men de gå därifrån med sjun- sjungit några av sina danska “ höj- randen av några av de utländska gäs- gande hjärtan förenade med vänskaps- skolesange ", höra ett föredrag av Ja- terna vari deras respektive länders kob Lange ställning till georgismen belystes Al- Herr Lange började med att, i lik- la uttryckte också, om än i olika or- het med skalden Burns önska sig och dalag, sin glädje Över de danska små- sina landsmän den gåvan från Vår brukarnas förståelse för Henry Sensommarsöndag Kom då lilla sys- Herre, att kunna se sig själva så som Georges idéer och över den praktiska ter, andra se dem När kongressen var tillämpning av dessa som tack vare och låt oss nu av sommarn avsked slut skulle den ha den betydelsen för småbrukarnas stöd lyckligen tilldels taga.
danskarna.
att allt beröm som kommit genomförts i Danmark.
Anförande- Den var så kort, den ljusa sommar- dem till del skulle komma dem att na, t i l l vilka några hundratal av orts- saga, bli duktigare än hittills.
Talaren befolkningen infunnit sig, översattes som nyss vi hälsade med glädje yster.
övergick därpå till att berätta om sin till danska av herr Lange.
Sedan skolas tillblivelse och arbetsmetoder.
man sjungit några sånger gemensamt, Men låt oss icke sörja lilla syster, Småbrukarna på Fyen ha själva byggt samlades man ånyo i gymnastiksalen fast molnen höstlikt över himlen jaga.
skolan, Och det är inte småsaker för där nu väldiga kaffebord dukats över Snart skall du ifrån trädens grenar salens hela längd och ett gemytligt folk som måste tänka på vart öre de taga, samkväm vidtog.
Det var roligt att ge ut.
Men man kan göra det otroliga höra danskt småbrukarfolks förbluf- av gyllne frukt, så myrket rom dig lyster fande moderna och mycket förnufti- ga åsikter i de spörsmål som för dem uppenbarligen syntes vara de två vik- ' Ä n få m stund åt färgers prakt vi glädas, tigaste: om jordens natur av gemen- sam egendom, och om de ungas u p p förrn träden i sin gråa höstdräkt klä- das fostran.
disigt mörka vinterdagar komma Denna minnesrika dag tog emeller- tid slut och man tog farväl av de fyenska småbrukarnas skala med en då helst vi dröja i vår lugna kammar livlig önskan att snart få tillfälle att — An ser jag skymta mellan trädens stammar komma igen och under några dagar i lugn och TO få studera undervisnin- din vita dräkt, — en kvarglömd som- marblomma.
gen och livet på denna i vackraste mening folkliga läroanstalt X.
Livsglädje eller bistert allvar mer Senso mm ar och — invärtes själva Det erkänna amerikanarna En motvikt mot denna tendens till slät- strukenhet är de enskilda staternas själv- bestämmanderätt i många frågor.
Den är visserligen ofta besvärlig, men i alla fall ett nödvändigt skydd mot den omfattande makt.
som annars skulle kunna utgå från den federativa ledningen.
Överhuvudtaget ingriper man i den per- sonliga friheten på ett sätt som är mera kännbart än här.
Ett exempel u bilarna.
De äro förresten ett kapitel för sig.
Man skulle kunna berätta bara om dem För det första kan så salt som varenda ame- rikan över 14 år köra bil.
Gamla damer på 60 år köra sina mini, Ola " att väcka påare sina intryck från damolympiaden i Göteborg Det är en hel del.
som inte flic- korna ha begrepp om, förklarar han vidare “ men det hänger väl ihop med att de ha så förtjusande roligt och gå upp i tävlin- garna med så intensiv glädje; den tiden väl kanske också d i de gå in för saken med samma bistra allvar som män- " &lt; ". "
Om extra fin stil a h rekord måste ha männens bistra allvar i släptåg så låt oss kommer för all del nöja oss med bars fin stil a h lite färre millimeter.
Det d i r om idrotts- flickornas intensiva glädje a h förtjusning Studenterna vid universitetet, tycka vi var ett utmärkt fint betyg åt vår medicinarna fara till de olika sjukhusen¨ andra kvinnliga olympiad fast dal säkert om inte alla i egen så i någon SY kamra- var menat, som spydighet.
Livsglädje ternas bil.
Dit är inte alls längre någon a h inte bistert allvar är väl ändå idrottens lyx.
M i n bryt sig inb heller särskilt om väsen och mil.
fart det sannerligen är att ha d finn bilar utan kan nöja sig med den skrabbigaste gamla Ford, bara man mest det senare som står präglat på de uppseende har något att komma fram med a h kamratskapsband knutna till varand- ra och till det vita huset, som famnar dem alla a h rymmer dem alla Det ligger dir. det förunderliga huset med den star- ka, levande andan, a h värnar om något av den eviga elden på sin härd.
Av den- na eld delar det med tig till var och en som kommer d i t Och allt eftersom åren gå hinner del öppna sin famn mot nya skaror, och allt fler bli de som få en gnis- ta av elden att ta med sig tillbaka till den plats, varifrån de kommo.
Och så en gång kanske efter många långa i. ha de spridda gnistorna strötts ut så tätt över landet att deras ljusringar flyta i varandra Då blir det ljust nog för i n människorna ska kunna se att en ny tid är inne och då har det via husets saga nått sitt vackra II ",.
som inte år något slut utan i stället en början Tro ni ej sagan så sök upp det vita ha- set!
Det är inte svårt att hi14 a h när ni komma dit.
ska ni finna att det är just så som jag berättat bara ä " " " vackrare starkare a h mer levande Må.
flesta av v i r a rekordmäns krampaktigt förvridna anleten
dem.
Och hon kan.
framför allt se till, att de e j bli made.
Jag har med dessa ord inte sagt a n att förestå la- dugårdar, men det är min bestämda uppfattning, an ledningen av ladu- gårdsskötseln givetvis bör anförtros åt kvinnor, Genom en noggrannare omvårdnad skulle avkastningen vä- sentligen kunna böjas Här kan d e inte heller bli tal om att göra intrång på männens arbetsfält, ty var och en vet, hur svårt det är att få karlar an alla kvinnor duga till (I sig skyldigheten t i l l sin fack- förening Det var förresten roligt att göra jäm- förelser mellan tretusenkronorsmannen Alla människor känna väl här la- och hans efterföljare i denna radioserie (Forts. fr. sid.
1.)
män, de bekräfta blott regeln, men gå i ladugården.
De taga sådana get till tretusenkronorsmannen.
Han som mannen som levde på sextusen och man- som ett område, där kvinnorna givet- det kan inte bestridas, att en kvinna platser endast i nödfall, de trivas in- för inte så länge sedan berättade i radio, nen, som levde på nio tusen Det är kan- allmänmänskligt drag, att ens pre- vis borde ha sin verksamhet, i i har betydligt mera sinne te med ett sådant arbete.
Och de &amp; hur man kan leva nöjd och glad och ha ' " tentioner och utgifter aldrig växer i kpp ra ladugårdarna likaväl som i de små.
för djur än en man.
För henne blir alldeles rätt.
De passa inte dätill, hoppet kvar med hustru och två barn på med inkomsten utan alltid ligger ett gott Ladugårdsskötsel - ett yrke för kvinnor undandrar De 48 kronorna givet- allmänhet " ' stycke före Mannen med sex tusen hade åt- Det bemöttes från flera håll med det ett levande intresse att sköta kor- och en sådan känsla, ehuru omedve- tre tusen kronor om året Man kunde hån och löje - vilket m i t e ske med na så att de ska må väl, mjölka det ten, ger ingen trevnad.
Men det höra mellan orden, att det inte alltid minstone fyrdubbelt så stora pretentioner måste ta, sin tid, dels för arbetsgivar- allt, som har framtiden för sig.
Jag mesta möjliga o. s. v. Och på sam- om sina tankebanor i så- tillåter mig nu att återkomma till sa- ma sätt med kalvarna, de ska pyas- na riktning, dels för kvinnorna att las om som barn.
Det ligger inte för ken.
räkna med detta yrke som sitt eget.
När man vill bli av med kvinnorna män.
Då jag säger detta, är det inte ur samhällsarbetet eller som konkur- några tankar i det blå, utan jag talar Det är ju så omt om platser för kvin- nor på alla håll och det vore synner- renter till platser och ämbeten, har av erfarenhet.
Den kvinnliga för- man alltid i högstämda ordalag hän- mannen känner mera ansvaret för li- ligen lyckligt om de kunde komma att ägna sig åt ett sådant praktiskt visat dem till deras uppgift gentemot vet, det ligger i sakens natur, ansva- arbete i stället för att trängas på hem och barn.
Det är visserligen in- ret för de djur hon fått rig anför- te nödvändigt att tala så högstämt trodda an vårda, fast de inte äro småskole- och folkskolelärarinneba- därom, men kreaturen äro också le- hennes egna Och hon har också lät- norna m. fl.
Och det hindret, att det skulle vara ” fint ”, har säkert en vande varelser, som måste vårdas och tare att handskas med djuren T. ex. ha föda, de måste skötas när de äro kvigor äro ju ibland svåra att mjöl- övergång Att höja vår svenska la- dugårdsskötsel skulle väl ändå anses sjuka o. s. v. Och om man tillerkän- ka, de äro rädda.
Jag har sett kvi- ner kvinnorna det bästa handlaget gor, som tre karlar fått hjälpas åt fint!
Återstår utbildningen!
För man- härtill, när det gäller människorna med, när de skulle mjölkas, men den Rita.
och det har hittills aldrig blivit be- kvinnliga förmannen har utan vidare liga förmän är det ju så ordnat att stritt varför skulle de inte också kunnat göra det ensam det beror den praktiska utbildningen är beräk- ha det i avseende på djuren?
Det är återigen p i handlaget Och vidare, nad till 11 månader och sker på v i r liktydligt med an säga ” goddag yx- för kvinnorna bli kor och kalvar e j sa gårdar, som av Lantbruksstyrelsen skaft ” att inte låta kvinnorna ha Om- döda ting, som ska sparkas och knuf- erhållit bemyndigande an mottaga kan j u visserligen säga, att han själv vårdnaden om djuren, därför att det fas och slitas i, som om de inte hade elever, samt dessutom en teoretisk har nytta av om fackföreningsrörelsen går finns gödselkärror, som ärp för någon känsel Förutom att det är kurs på en månad, som anordnas vid framåt.
men någon direkt glädje - som tunga för kvinnor att skjuta alltför rått, inverkar behandlingssättet på någon lantmannaskola.
Jag vill ej in- han skulle få, om han gick på bio eller långa sträckor I större ladugårdar djurens välmåga.
gå på frågan huruvida denna utbild- köpte margarin och mjölk för dem får Till sist invänder man att: hur ska ningstid är tillräcklig eller inte, men han ändå inte för sina fyrtioåtta kronor.
måste där gvietvis även finnas man- liga biträden, men i största möjliga en kvinna kunna sköta tjurarna?
Jag i varje fall får den e j vara kortare De kunna lika väl gå till de strejkande utsträckning bör man ha kvinnlig vet, att det finns de, som kunna för de kvinnliga än de manliga, gruvarbetarnas familjer i England eller till personal och ansvaret och omvårdna- även detta, men det är inte nödvän- de ska kunna tänka sig att ta upp ar- Stripaborna.
Men hellre drar tretusen- den för ladugården bör vila på en digt, d. v. s. hon kan sköta deras betet med framgång.
Våra lanthus- kronorsmannen In på matkontot och kläd- kvinna, med andra ord, kvinnliga för- uppfödning, utfodring m. m. och hållsskolor meddela ju redan nu un- kontot, det hörde man på rösten, än han män.
Undantag finnas alltid, och så- övervaka deras handhavande för öv- dervisning i ladugårdsskötsel, men ledes även förträffliga manliga för- rigt, utan a n direkt behöva leda ut med ett elevantal av cirka tolv eller femton och kanske fyra à fem kor, lorna ville anordna teoretiska kurser måste dessa mera betraktas som för kvinnliga ladugårdsförmän och åskådningsmateriel Och det är gi- sålunda medverka till lösningen av vetvis nödvändigt att förlägga den detta aktuella spörsmål.
praktiska utbildningen till riktiga la- Vi måste hjälpas åt med att för- dugårdar.
Däremot vore det synner- söka höja vår ladugårdsskötsel ligen önskvärt, om lanthushållssko- att ställa dan inte - - - ligen önskvärt, (17) Det går an ROMAN av C.
J.
L. ALMQUIST (Forts.) - Icke jag heller, svarade Lidkö- pingsflickan vigt.
Är du rasande?
En konstig offsér sade flickan, se- dan han gått ut; men han väntar bud.
och jag bryr mig icke om honom.
Hon bäddade hastigt och raskt: hon kanaljer fram och åter under hennes Morgonen därpå som var en torsdag igen, för att döma efter afto- nen förut, vilken varit en onsdags- kväll morgonen därpå inträffade, att sergeanten vaknade.
Ingen hälsa- de på honom, ingen steg upp vid hans sida, ingen nickade; till och med in- gen kom in, ty frukost hade han af- tonen förut i bedrövelsen alls icke be- ställt Dock var han så pass karl för sig, att han steg UPP och ställde sig på golvet.
Obegripligt!
tänkte han.
Någon kom trippandes, dörren öppnades, och uppasserskan steg in Flickan svarade häpen: budet sade an de där rummen, som ville hyras, de kunde nu få hyras, och att kloc- kan åtta p i morgonen i dag skulle d e beses.
Därföre tyckte jag det icke var värt att stora herr majoren förr än nu p i morgonen klockan sju.
Beses klockan åtta, sade budet?
- golvet.
Denna milda vällukt mötte honom således; men hans knän darra- de, ty han anade, att den, såsom bru- ket var, hade för ändamål att dölja ångan av det förskräckliga En åldrig kvinna kom honom t i l l mötes: snygg, men ytterst tarvligt klädd, en blandning av bekymmer det skett i natt?
ordnat, fejat och springfärska gardiner uppsatta En gäst har väntats, det synes Och ICY- kojor i fönstren?
Se, vilka speglar med ramar?
ramarne också av glas med underlagt guldpapper.
Alldeles så, Och det inre rummet?
Även där rosiga tapeter?
men på annat salt.
Kalla, dystra skärande ord!
men skäms att icke gå upp, då jag hit- kommit.
tänkte han.
Han flög upp- för trappan.
Visarinnan förde honom in i tven- ne små rum med rosiga tapeter.
Var så god och sitt ned och bese dem emellertid, sade hon, gick ut och läste dörren.
Sitta ner?
nej minsann.
Store Gud, vad skall jag här och göra?
Vilka rum likväl?
trevliga!
himmelskt trev- är Vad tycker du om dessa rum?
v i l l du hyra dem?
Men du kan icke kin- na dem mycket ännu Fir jag icke nu bjuda dig ned i mitt.
så skall du få se huru jag har det: frukosten väntar.
Och börjar du icke dina re- sor straxt i dag, s i ber jag dip ock hos mig till middagen, Går allt det- ta an.
Albert?
Han sade ändå intet Ken i hela uttrycket av hans ansikte låg detta svar: Det går an.
Slut.
med anmälan, att bud i går aftons av- händer I rappet som han begärt men, som skulle hyras var sängen färdig Verkligen melankolisk, huvudet Bud?
och jag har icke förr in nu sänkt emot bröstet och blek återkom fått höra därav!
Åskor hotade i des- sergeanten.
Har intet bud hörts a v?
sa ord, Flickan vek hastigt mot dör- frågade han med den allrabeskedliga- ren, men hämtade sig och förklarade, ste stämma den utför trappan ned- att budet så sent inträffat, att herr hoppande uppasserskan.
Nej; men allt är i ordning därup- nat, och att hon visst icke vågat - Varifrån var budet?
Han gick trappan upp.
Från Videbeckskan.
Kommen till sig, ride han intet.
Han kastade ännu en blick genom Videbe (åter en åskblick: fönstret p i gatan, för att erfara om d o c k k u n d e h a n i c k e n e k a sig, att s å pe.
Hon försvann i de undre regio- nerna.
- Slutligen såg han ett litet rött trä- icke Han Men satt länge ingen vid syntes.
rutan; men in- där mellantinget, som han så mycket hus med Strängnästycke dock välbe- genting hände mer än det blev grubblat över.
Själv nändes han lik- hållet.
En- lång granris på allt gråare omkring honom, Jag läg- väl icke tala ut namnet så).
gatan mötte honom: det klack i brös- ger mig!
sade han slutligen högt, men Ja, eller ifrån det huset, rättare tet: han hade nu dödsspåret att gå mot detta hans påstående hördes in- sagt, fortfor flickan; ty Videbeckskan gen invändning.
Ingen var närvaran- själv hon är då äntligen borta.
Men en plankport klinka de att bestrida honom det allraminsta lärpojkarne kände riktigt igen saker- kom han in på en rymlig, nysopad I.Porwkt klädde han av sig, lade na och buro dem till sin döda mat- gård, Han steg upp på en låg, men sig och somnade, svept i källarmästa- mors hus.
bred farstutrappa.
Själva farstudör- rens lakan och gråspräckliga siden- Döda!
vad säger du?
himmel ren, tämligen stor, var sirad med täcke, dyrbart i sig själv, men utan och fasa?
död?
nej och jag fick ej lönn- och björkruskor.
Körvel och värde för sergeanten.
veta något i g i r l färskt älggräs doftade ifrån att rad strött Genom -, &amp; jag farstu- Här nyss skurat, som om
