# ID: svediakorp-per3303
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,751
# sentences: 388
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 35.
28 aug.
Tidevarvet N:r 35 N:r 35.
4 årg.
1926 De nya skoltankarna Under Bodens kanoner Av Lektor Anna Christensson De nya skoltankarna är titeln på Det har varit luftvärnsövningar över det föredrag, som lektor Anno Chris- Alla, som hi med skolarbetet att Iäxkunskap, ty den leves ej in genom liotekets och laboratoriets hjälp för- Stockholm i dagarna Flygmaskinerna ha tensson höll vid Sveriges folkskollä- rarinneförbunds kongress i Uppsala göra leva i m intressant tid för när- skolans organisation.
Skolan är ett värvar sig, är av bestående värde kretsat över våra huvuden och sänt ut små varande.
Gamla undervisningssys- litet samhälle, där oiskränkt monar- Vidare måste man glädjas över den vita röksvansar.
Det var bomber, som Gu ’ och av vilket vi införa ett referat.
tem hålla på att undermineras och ki härskar.
ofta med kroppsstraff till koncentrationsförmåga och energi ske lov vinden tog, därför att man inte mycket nytt arbetar sig fram.
Det hjälp.
Samhället utom skolan är på samt viljeträning, som barnet under vågat göra dem nog tunga för att de skulle Jordreform i verkligheten skildrar är plats för personliga insatser rom de flesta ställen demokratiserat.
Här detta fria arbete utvecklar.
allt egen- ett besök.
som C H. avlagt vid den knappast förr.
När det gäller våra vill man alltså försöka en ändring.
skaper rom den gamla klassundervis- nå sitt mål.
Och @ kvällarna " blän- danska småbrukarkolonien Spanager.
överallt använda arbetsmetoder för Skolans inre styrelse skall anordnas ningen ej kan frambringa hos alla dande strålkastare belyst rymden för att om möjligt upptäcka fientliga aeroplan Vi barnen: förberedelse, läxläsning, för- likt samhällets utanför skolan.
Det elever.
hör, har man börjat jämföra det ar- skall i skolan bli samma kompromiss Denna frihet i undervisningen kan ha skockats i gathörnen och stirrat upp Monopol och självrannsakan re- bete, som nedlägges från lärarnas si- mellan individens frihet och samhäl- delvis genomföras bredvid vår nuva- emot skyn och vi ha sagt till oss själva, att flexioner kring lektor Wigforss ’ sön- da med det resultat, som vunnits i lets rätt som det är utom skolan Men vi ha fråga om bestående kunskap och ka- Dessa revolutionerande tankar vil- rande undervisning.
Det gäller blott det är ju bara luftkrig på.
I I dagstal.
raktärsutveckling, och man känner ka ta död på all seminariemetodik och för läraren i varje bygd att där taga huttrat till invärtes ändå, många av oss sig föga belåten med resultatet.
ställa oss inför barnet såsom en okänd som om v i inte riktigt tänkt oss in Till kring Riksfadern Barnpsykologien har gett oss me- storhet, vars medhjälpare v i lärare I föreställningen om ett luftkrig, att vi har inkommit ytterligare tvenne in- del att från de vanliga skolklasserna bli i studiearbetet men ej dess her- skoIan har verkligen kunna och antagligen komma att avskilja intellektuellt och moraliskt rar, har kommit mycken oro åstad.
även den omsatts i praktiken enligt de anfalla och anfallas i ett krig uppifrån kommer d e t t a a v - nya idéerna.
Som kompromissförsök luften, förrän flygmaskinerna, strålkas- kommit till tals, avsluta vi för denna gång diskussionen med advokat Hugo skiljande att bestå av en samling in- ej velat gå med på det nya i dess hel- må nämnas självstyrelsen, som tarna och de små vita röksvansarna kas- Lindbergs temperamentsfulla inlägg.
divider, vars begåvning enligt intelli- het, har man försökt med olika sam- även omsatts i svenska skolor, och som tade alltsammans i förgrunden på vår M- gensmätningar har en variationsbredd mansmältningar av gammalt och nytt känsla av realiteter hade, i för Även sjuksköterskediskussionen av av tre à fyra år eller kanske ändå i fråga om metoder.
större, om man tar med i beräknin- Den koncentrationsläsning, som be- en tid sedan då jag var på fotvandring i slutas i detta nummer med inlägget Norrbottens kustland och började nalkas även i svenska Döda icke livsglädjen Röda-kors-sys- gen specialbegåvningar och fluktua- driver här och var skolans av styrelse eleverna omhand.
ha större Man de- Boden.
Vi levde ödemarksliv ah gick ef- ter vidrör här frågor inom sjuksköter- tioner för övrigt i bekåvningen.
De skolor — är ett sådant kompromiss- en BY väljas Daltonmetoden utarbetad har funnit, att de domstolar, som här ter kompass över myrar, berg och skogar.
skekåren, som ger ytterligare belägg stora klasser, med vilka våra skolor försök.
för att det behöver blåsa nya och röra sig gör det omöjligt för läraren av Helen Pankhurst och först an- väljas av eleverna själva, ha mycket friska vindar genom vår sjuksköter- att tillvarataga alla barnens begpv- vänd i amerikanska och engelska ning.
De mest begåvade i m klass skolor men nu använd i åtskilliga en liten skogstjärn mellan höga skogklädda skerörelse.
berg, där människor slagit sig ner a h bru- få ej tillräckligt arbete a h slöa till andra länders skolor, är ett annat så samt gå tillbaka i intelligens.
dant försök.
Enligt Daltonmetoden gås, än lärarna fordom haft Detta tit några magra tegar.
Annars var det gäller ej minst det s, k. fusket, en av Vår Herres orörda natur, enslig och frid- Natta till söndag 22:dra kapitlet, Efter kriget har min i de s t o n utlämnas arbetet i varje ämne och för klassundervisningens största svårig- full och den tycktes så oändligt långt som handlar am hur fru Magni kla- kulturländerna förstått att någon varje månad som ackordsarbete.
Den heter.
Man bryter lättare mot regler, rade upp sin skrivelse och hur hon ändring borde ske för att få ut me- vanliga preparationen och det vanliga som givas av en despot (läraren) än genom skogsstillheten reste till Broköping, miste vi av ut- ra av skolundervisningen.
Man har förhöret ersättes av grupp- och klass- mot sådana som givas av ens egna, en dag liksom åskan mullra i fjärran.
Det rymmesskäl låta överstå till nästa kommit och fordrat slopandet av den diskussioner samt muntliga eller ty var och en, även barn, fruktar mest var Bodens kanoner, och det bådade män- nummer.
gamla klassundervisningen och ford- skriftliga tentamina Barnet har en- ogillandet från sina ligar.
niskor och — civilisation.
Ju närmare v i rat individuell undervisning i stället.
ligt denna metod full frihet inför ar- Ledarna av de nya försöksskolorna kommo Boden, ju mer försvann friden Men ej den gamla individuella under- betssättet, men stoffet bestämmer lä- visningen, som vi en gång haft i våra raren, och detta utgöres alltjämt av anse, att lärarna ej komma någon omkring oss.
Från utsiktspunkter här och väg i arbetet, om de ej få samarbeta där skymtade vi vimplarna p i forten och skolor, utan ni undervisning, där bestämda kurser.
ga a Såsom exempel på skolor, som ta- med hemmet.
Det bildas därför för- de långa vita cementkorvarna runtomkring barnet står fullt fritt inför stoffet Modemagasin och får välja självt.
Barnets intresse git steget fullt ut, då det gäller prak- äldraråd, som uppehåller kontakten och ibland bergskrevorna funno vi väl- dig.
järnstycken, muttrar och andra delar tiserandet av de nya skoltankarna i mellan skola och hem skall alltså bestämma stoffvalet Kungsgatan 53, Tel. 108 51 Skolan står dagligen öppen för be- av bomber och granater.
Detta är ju Rousseaus gamla prin- undervisningen, må nämnas Montes- STOCKHOLM cip för barnundervisningen.
Men e j soriskolorna, försöksskolorna i Jena sök från föräldrarnas sida.
De kam- Omsider nådde vi fästningsstaden och fullt ty då han ville eliminera bort och Hamburg vilka senare ledas av ma också verkligen ty barnens in- det föll över mig m tryckande känsla av allt sammanhang med samhällslivet prof. P. Petersen, (nu prof. Reins tresse drar dem dit.
Vidare hållas fli- osäkerhet, ofrihet och skrämsel, som inte under barnets utvecklingsperiod, vill efterträdare vid Jenauniversitetet tigt föräldramöten.
där en far, kan- lämnade mig under hela min vistelse i, U- ske m enkel arbetare, lika ofta som den.
J % hide inte tänkt mig så skräm- man nu med Spencers teorier som samt Parkerskolan i Chicago.
Stockholm utgångspunkt söka föra barnet in i Icke blott de egna lärarna vid des- läraren håller inledningsföredraget mande bevis på människornas vanvett, ty — samhällslivet så tidigt som möjligt.
ra skolor och välvilliga besökande till kvällens diskussion.
Det intima jag hade aldrig varit i Boden förr.
Det Men också här går domen över vår utan även helt utomstående kritiskt samarbete, rom på delta ritt åstad- var som om friden och tryggheten flydde kikare nuvarande skolorganisation.
Man id- anlagda iakttagare ha måst erkänna kommes mellan hem a h skola.
är istället för kom, när man gick över under nog här och var samhällslära i att den kunskap, som barnen gen "; kanske något n~ det mest bärande och minerade broar med starka brofästen på våra skolor, men detta blir en död eget initiativ och lärarens samt bib- löftesrika i de nya skoltankarna.
ömse sidor och med de fem ointagliga for- ten runt omkring ns jag kunde inte fri- medel för detta fria studium i form Det är Diskussionen farenheter i i denna svårlösta fråga klass ändring av skolundervisningen men dock efter Samhällstanken inom I där från läraren til av eleverna valda för- Samma - man gått ändå längre.
De lärjungeråd, len lä brott och övriga förseelser, som be men en och annan gång kom vi fram till Men då hörde vi O I E I m d h I Clara Ekströms optiska Affär mm ser Rekommenderar sitt välsorterade lager.
Det av N F. K.
Sverige utarbetade LIVSTYCKET för barn och vuxna mig ifrån den tryckande känslan på något sätt.
Den var med ända in på ho- tellet, där man blev påmint om, att man göra Jordreform i verkligheten hade man lust, o c h var inte s v e n s k, så fick man inte gå längre är till Handels bankens hus i söder och järnvägsövergång- Efter allt tal om dansk jordlagstift- g i f t på den jord, som lagen avsåg Byggnaderna hi till stor del uppförts m i norr.
Och t. o. m. för att få gå ning kan det vara roligt att se, vad Jordbrukarna, som sålunda kommo i penom lån från staten Högsta till- runt, runt i denna lilla kätte måste, Götagatan 95 Si " som egentligen händer med jorden, ~besittning av en gård ha inte köpt lånebelopp var år 1923 1 1, 5 0 0 länningar) u Kungl, Maj:ts tillstånd Fä ' Telefon S 31 I 84 sedan man infört de nya lagarna.
M a n av staten, ytan betala en viss år kr Därav voro 5,500 kr.
räntefria.
vill gärna veta, hur en rak ser ut i lig avgift till statskassan, för närva- För de övriga 6,000 betalades ränta der dit eller dit.
för att inte riskera att verkligheten.
rande 4½ % av jordvärdet.
Detta efter gällande räntefot.
Detta ränte- få en kula i k r o m.
Det kändes kring- Sänd minneshyllning genom Småbrukarkolonien Spanager nära fastställs genom periudiskt återkom- fria lån är ju svaga punkten i skuret a h ofritt och ständigt, ständigt d å I Köge i Danmark är ett särdeles fint mande värderingar, som efter 1927 systemet.
Men man ansåg, att en lätt- nade mina " ' " Bodens kanoner.
Tel. Blomsterfonden.
Adr,: Arsenals atan 6, n.b. exempel p å hur långt man kan kom- skola äga rum vart femte år Endast nad i villkoren vore berättigad på UPP till forten kördes ibland foror med ma med småbruk och med tillämp- d e t nakna jordvärdet utan förbätt- grund av de rådande dåliga ' i händelse av behov ” för att sedan om ning av jordvärdeavgiftens erläggan ringar taxeras.
Avgiftens storlek förhållandena i Danmark.
växlar med gällande räntefot.
Det är Uppdelningen av Spanager ägde en tid köras därifrån och grävas ned eller av åtgärder, som 1923 Det förefaller nästan otro- i bästa fall bli hästföda Och så ersättas att dessa små mönstergårdar omedelbart med nya lager.
Den blir kanske inte så stark denna Godset Spanager har delats i k u n n a t uppstå på tre år Det är vit- och fideikommissegendomarnas gång till fri egendom.
Samtidigt in- smågårdar, vilkas storlek varierar rappade tegelhus med röda eller grå DE BLINDAS FÖRENING o f t a vistas i s t a d e n.
E l l e r (Forts å sid. 4).
Majorsgatan 12 STOCKHOLM fördes genom denna lag jordvärdeav- mellan och 15 tunnland ungefär.
inte alls beror på hor lång vistelsen är.
samt Promenadskor och kängor av bre- dare och smalare typ utarbetade av Sv.
Kv.
Centr.
Förb.
för Fus.
Kultur, fin- ' nes och kan beställas i låtna – den Bl mark oms en te l r a fo g nden, som avsåg stamhusens den Blomsterfonden över t Hus m o de n S a e te - I ' ' - när vi inte borde förlägga våra promena- dessa ' valuta skulle lagras däruppe rum ligt, och kanske det Kommer det inte snarare an på ur vilken synvinkel man betraktar staden, om man består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna fått sina ögor öppnade inför allt d e t För livsmedel är valet lätt.
I våra 129 butiger gäller principen: skrämmande För den som inte det fått förblir det väl alltid en vanlig stad högsta kvalite till lägsta pris.
Konsumtionaföreningen Stockholm m. O. R. H-n.
Monopol och självransakan Svart på vitt konversation har tingsman nopoltendenser a r tvivelaktig eller up- Tillstånd eller icke tillstånd — det är frågan.
i hög grad rört sig penbar skadlig beskaffenhet.
H e r r monoplism och fackförenings- Wigforss frågar till slut: är det si^ rörelsen dana tendenser eller fackföreningar- Uppslaget gavs av förre finansmi- nas strävan att upphäva den fria kon- nistern lektor Wigforss, som i ett par kurrensen, som den borgerliga sam- söndagstal berörde kritiken av fack- lingen blåser till strid emot?
föreningsrörelsen och dess nu s$ Herr Wigforss ' frågor äro värda mycket omtalade monopoltendenser.
ett allvarligt begrundande.
Den nå- Han ansåg sig kunna konstatera, att got förvirrade pressdiskussionen har det på borgerligt hall föreligger en ej utrett dessa viktiga sociala pro- mycket utbredd ovilja m o t fackför- blem.
enigarnas stridsmetoder och m all- Ett klart svar har Nya Dagligt Al- män olustkänsla över fackföreningar.
lehanda lämnat, tagande avstånd från nas inflytande.
Han begär därför fackföreningsrörelsen, när den vill klarhet om vad de borgerliga vilja ha tvinga utomstående att taga order och kvar av fackföreningsrörelsen och därigenom inskränka varje fri med- dess strävanden.
borgares rätt till arbete.
Han framhöll vidare att arbetsmo- Somliga pressorgan stämpla herr nopolen icke kunna betraktas som Wigforss som en försvarare a r just isolerade företeelser.
Värt samhälle de monopoltendenser han fördömt, tvärtom genomdrages av ett virrvarr falt han som förmildrande omstän- av dammar som inom många områ- dighet påpekat deras tillvaro å annat den i hög grad inskränker d a fria håll.
Ofrånkomligt torde dock vara konkurrensen.
Men endast den.
som att monopol existera inom de lärda vänder sig mot privilegier och mono- yrkena.
Långt innan handens arbe- poltendenser, var de än finnas, har tare drömt om fackföreningar, åtnjö- en verklig moralisk grund att stå på to hjärnans arbetare, som Iäkare, ju- vid kritiken av de påtalade monopol- rister.
ja, varför icke även präster, strävandena bland vissa arbetargrup- monopolistiska privilegier, garantera- om per.
En kvinnlig lands- Den fria konkurrensen gör den en- skilde arbetaren värnlös gentemot ar- betsgivarne.
Genom ett gemensamt uppträdande.
utmynnande i ett kollek- tivt avtal, söka fackföreningarna skaffa sina medlemmar en förbättrad levnadsstandard.
Fackföreningarna måste för att lyckas häri, fordra en stark solidaritetskänsla av sina med- lemmar.
Måste fordra respekt för strejker och blockader, som tillåtliga och nödvändiga vapen.
Denna strävan att upphäva den fria konkurrensen får dock akta sig för att antaga former.
som kanske le- da bart från målet och skada i Stäl- let för att gagna.
Det finns en sam- hällsnyttig och en samhällsskadlig monopolpolitik.
Men var går grän- sen?
Vad är det ena och vad är det andra?
Kan man av lönens storlek avgöra om m löneaktion är berätti- gad eller e j?
Nej, säger herr Wig- forss, ty det finns inga osviklig norm för vad ett samhällsnyttigt ar- bete % * “ värt ”.
de av staten.
Att beklaga en olyckshändelse och söka komma till klarhet över, hur ett uppre- pande för framtiden skall kunna om möj- ligt undvikas är en sak, en annan sak är att föra långa och fullkomligt ofruktbara resonemang över.
ad vem ansvaret skall läggas och utan eller under vilka formaliteter olyckan skedde.
Det är näm- ligen rad de allra flesta tidningar sysslat med, när det gäller de två dödshoppen ef ter flygparaden p i Gärdet.
Alla äro ense om att lägga ett mycke tungt ansvar på eskaderchefen, kommendörkapten Ehren- na officerare att utföra de fallskärmshopp som slutade så ödesdigert.
Den stora frå- gan tycks för alla vara, om de unga män- niskorna hade högsta ledningens tillstånd a t t slå ihjäl sig, och ifrån denna utgångs- punkt har man spunnit vidare på tråden och slutligen ansett sig kunna konstatera att hela vårt flygväsen är felorganiserat, därför att denna olycka inte försiggick un- der alla formaliteter.
Risken för att det skulle d som det gjorde var dock precis lika stor, om tillstånd hade medgivits och hur i all rimlighetens namn skall man kunna förutsätta.
att detta skulle förväg- rats, när konstflygning a h flygexercis, som räl i detta fall måste anses innebära lika stora risker för allmänheten tilläts över de väldiga människomassorna Men i sådant f a l l hade man endast i väl valda ord beklagat olyckshändelsen Hade det egentligen inte varit mycke värre om officerarna kommenderats mot sin vilja, även om alla formaliteter hade varit uppfyllda?
Nu stogo de själva ris- ken av det yrke de valt, m risk.
som de måste haft klart för sig inte bara vid det- ta tillfälle utan alltifrån begynnelsen av sin bana.
De sökte ah ärligt fylla sin plikt som flygare och oiffcer.
och till den plikten ansågo de höra att åtminstone en gång pröva sina fallskärmar.
Vi beklaga lika djupt som andra att två unga, livs- kraftiga människor satt l i r e t t i l l för den uppgift som d i gjort till sin o c h som de ansågo h y a h stor.
Ya de visste, att de kunde vänta att möta döden när som helst, i krig och fred, och därför faller i främsta hand ansvaret på dem själva, — Läkaren eller juristen rom skarpt fördömer murarnas framfart, kom- mer icke alltid ihåg i vilken skyddad privilegierad ställning han själv be- finner sig eller att strejk och bloc- kad e j äro helt okända begrepp inom deras egna ekonomiska sammanslut- ningar.
M a n kan invända att t. ex. Iäkar- nas.
apotekarnas eller tandläkarnas privilegierade monopol uteslutande är till för att skydda allmänheten frän kvacksalvare.
F r å n s e t t att detta in- galunda lyckats på denna väg, torde man ej komma ifrån, att bakom vis- sa försök att begränsa tillströmningen till ett yrke.
liksom specialistbestäm- melser, motstånd mot mindre kvalifi- En bakväg.
cerad arbetskraft dram tandteknici För några veckor sedan utsändes cirka m. m., ligger en böjelse att för större 10,000 cirkulär med uppmaning att teckna ekonomiskt utbytes skull monopolisera medlemskap i en ny riksorganisation, som ett visit arbete för ett mindretal.
Är skulle f6 namnet Registerföreningen det ej också häri a inskränkning i Hjälpunderrättelser.
Cirkuläret var un- dertecknat av en mängd kända och fram- den fria medborgarens rätt till arbe- stående personer.
te?
Kan man ens tala om den frie Hjälpunderrättelser skulle bliva ett kom- medborgarens rätt till arbete i ett plement till polisunderrättelser a h inne- M a.
fortsätter han, tillträdet till samhälle, rom tryckes av ett så ge- hålla upplysningar om vissa asociala in- de fackliga organisationerna bör vara nomgripande monopol som jordmono- divider, lösdrivare, frigivna fångar, för- sumliga barnafäder m.fl. a h vara en fritt.
I motsatt fall stå vi inför mo- polet?
hjälp rid utövandet av kontroll över dessa med uppgivandet a v namn, födelseår, hem- och yrke.
Syftet med publikationen är väl gott — det nämligen att främja samarbetet mel- lan myndigheterna a h våra olika hjälpor- ganisationer, men det tyckes som om man i detta fall letat rätt på en bakväg mel- ort Ebba Holgersson.
Den frisinnade landstingsman inom Blekinge landtingsområde, för vilken fröken Ebba Holgersson stod som suppleant, har avgått, och fröken Holgersson kommer därför som re- presentant för de frisinnade i M e - delsta härad att deltaga i årets Iands- ting.
Fröken Holgersson är inneha- vare av ett flertal kommunala förtro- endeuppdrag, bl.a. v. ordförande i barnavårdsnämnden sedan dess till- komst 1918, Y ordförandc i fattig- vårdsstyrelsen, ledamot av skolrådet och biblioteksstyrelsen, församlingens barnavårdsman, ordförande i Ble- kinge barnavårdssällskap, Sv.
Fattig- vårds- och barnavårdsförbundets om- hud för allmän social barnavård i Blekinge.
Fröken Holgersson är dessutom ordinarie lärarinna rid Medborgarskolan i F o g e l s t a d.
Det vore mycket beklagligt, m den insats fröken Holgersson kommer att göra, endast skulle inskränka sig till detta landsting.
Det är emellertid högt osannolikt, att fröken Holgers- son mottager en kandidatur under den borgerliga samling, som planens i Blekinge.
lan dessa.
Vi h i ju mer a h mer kommit underfund med att skall ett socialt hjälp- arbete bliva effektivt, så bör hjälpen läm- nas på ett d litet kränkande sätt som möj- ligt Och de som på ett eller annat sätt råkat komma på sned här i livet skola hjälpas tillrätta utan att därför behöva ställas vid skampålen och offentligen brännmärkas.
Med införandet av Hjälp- underrättelser skulle vi uppenbarligen slå in p i en rakt motsatt vip.
Att komma i den publikationen blir en brännmärkning naturligtvis, a h det hela kommer a t t bli- va a lista på alla stackare här i sam- hället.
som givitvis kan vara mycket bra att h a att tillgå för myndigheterna, det betvivla vi inte.
Först och främst blir det svårt att inte säga omöjligt för dem att själva skaffa sig arbete.
Listan säges visserligen bliva konfidentiell så tillvida att den “ endast ” skall skickas ut till alla myndigheter och hjälporganisationer al- la slag, men under sådana förhållanden ligger det i öppen dag att vilken arbetsgi- vare som helst med litet god vilja kan skaf- fa sig uppgift om, huruvida den eller den står på listan.
Och sedan vill han i lik.
het med de allra flesta av oss andra inte vidare ha med den stackaren att göra av
Döda ej livs- glädjen!
rn Diskussionen Divisionsansvar och riksfaders- kassa D e fem stå i vägen för de En avdelningssköterskas synpunkt tusen Det är med verklig glädje jag ta- E f t e r de 15 barnavårdsmännens git del av sjuksköterskeelevs och nu Mot förslaget om en " riksfaders- kassa " måste åtminstone en proteste- rande röst, som talar å åtskilliga lä- sares vägnar, höras i Tidevarvet.
Devinez anser med rätta att den kvinna, som " blandar ihop fader- skapsmöjligheterna ", diskvalificeras.
Mycket riktigt.
M e n därför behovs ingen ny lag.
I d e fall, då faderska- pet skall fastställas genom ed, skall domaren till edgång utse den av par- terna åt vilken d e n bäst kan anför- tros.
Så sker vanligen också.
Om modern bevisligen haft samlag med flera män, blir hon i regel diskvalifi- cerad.
Om däremot den föregivne fadern t. ex. upprepade gånger stämts för barnuppfostringsbidrag, är det förklarligt, att domaren icke med för- troende överlämnar eden åt honom.
Detta diskvalificerande av kvinnan hör icke till undantagen.
Tvärtom pläga ansvarslösa och beräknande män begagna denna möjlighet.
Det är icke sällsynt, att de under koncep- tionstiden föra kvinnan i fråga i säll- skap med andra män, för att grannar eller bekanta skola kunna vid behov vittna, att hon synts i sällskap med mera än en man under ifrågavarande tid.
De barnavårdslagarna söka väcka individens känsla aV an- svar inför det nya släktet.
En skulle " riksfaderskassa " däremot slappa denna ansvarskänsla genom hysteriska utbrott, som Tidevarvet av outrannsaklig godhet beredde plats för i ett föregående det ode- lat angenämt att taga del av fröken Strömers hyfsade inlägg i tidningens förra nummer.
Ehuru icke part i saken men icke desto mindre livligt intresserad av och i Rikstadersdiskus- sionen anhåller jag om plats för ett par rader, senast fru Märta Tamm-Götlinds in- lägg i sjuksköterskefrågan.
Under de senaste åren ha i dagspressen höjts I enstaka rop från sjuksköterskor, ele- ver och patienter.
Den stora allmän- heten har blivit indignerad och upp- rörd för en vecka eller kanske en må- nad.
Sedan kom det något annat och sysselsatte sinnena, och vi sutto ohjälpligt fast i våra gamla förhål- landen.
Nu vaknade inom mig ett hopp att Tidevarvet som redan uträt- tat så mycket gott på andra områden, aven skulle vilja offra något av sina krafter på svenskt sjuksköterskevä- skulle närmast vilja kalla den ett or- sende.
Endast det sanna frisinnet gan för Svensk sjuksköterskeförening av 1910 Nämnda förening räknade tror jag där kan uträtta något.
Det har i dessa dagar avhållits en vid 1925 års slut 1,277 medlemmar, i under det att antalet godkända sjuk- sjuksköterskekongress nordisk Stockholm.
Vi som följt den genom sköterskor uppgick till 4,982.
Jag dagspressen, hava inte kunnat undgå tror ej att Svensk sjukskötersketid- att känna den friska fläkt av en fri- ning kan sägas föra sjuksköterskekå- våra grannsystrar fört med rens talan.
De svenska sjuksköterskorna hava egendomligt sakförhållande Sig.
att en dylik kongress e j står tegat och tiga fortfarande.
De hava är O öppen för varje legitimerad sjukskö- inte orkat säga vad de hade på tun- terska.
Enligt svensk sjuksköterske- gan och hjärtat.
D e t vare dem för- tidnings juninummer måste svensk låtet!
Endast den, som själv varit deltagare vara medlem av Svensk med om det, kan göra sig en före- sjuksköterskeförening av 1910; en ställning om, hur det känns att vara förening, som viii verka för samman- dödstrött till både kropp och själ.
Jag hållning inom kåren.
Härom är ju minns från min egen elevtid, hur vi endast gott att säga, om föreningen på ett sjukhus där jag tjänstgjorde stod öppen för varje sjuksköterska började vår dag kl. 6.
Då vi bodde nummer Fröken Strömer säger, att hon På cirka 550 barnafall som hon haft un- der prövning endast i 4 eller 5 fall konstaterat, att en kvinna varit ställd i den sorgliga belägenheten, att hon bland flera aspiranter varit nödsakad att utmärka en som fader åt sitt barn, Fröken Strömer fortsätter, att bland de 10 á 15 tusen fall, som årligen fö- rekomma i Sverige, kan man givetvis finna en del av berörda art ” på det livligaste biträder jag fröken Strö- I are mers uppfattning, att antalet dylika slarviga kvinnor är ytterst ringa.
I detta sammanhang ber jag dock få hänvisa fröken Strömer till lagbered- ningens förslag till lag barn utom äktenskap m. m ” samt till för- slag till lag om arv m, m ” Hon skall genom studium av dessa så intres- i santa, vederhäftiga och sakkunniga utredningar finna, att det enda verk- liga argument, som kunnat andragas emot det gamla radikala och rättfär-.
diga kravet, att arvsrätt måtte till- med av Kungl.
Medicinalstyrelsen ute i staden, måste vi stiga upp kl. och klockan var vanligtvis över 9, vi på kvällarna kommo hem, u t a n förhållandet hyende under lasten och lättsinnet att fälliga bevisning som fordras vid fast- nämnda förening måste sökanden re- att hava haft någon som helst ledig- ö- het under dagens lopp.
Ett tungt skänka männen den möjligheten att ställande av faderskap beträffande kommederas av två personer rekommer något dylikt inom andra or- kroppsarbete i förening med ett för komma undan alla allvarligare följ- utomäktenskapliga barn.
för läkare, jurister, la- själen så påfrestande som det vilket der allt personligt obehag och allt an- T i l l för några år sedan ha; Vårt ganisationer svar endast genom att betala större upplysta samhälle den skändligheten rare o. a.
?
Det vittnar enligt min möter OSS inom ett sjukhus vaggar.
penningsummor till en varit lag, att de s. k. oäkta barnen ej mening om stor misstro mot våra ut- Vilken 20-åring står ut med det utan eller mindre Mången barnafader ens haft rätt till arv efter sin moder bildningsanstalter.
H a r en sjukskö- att taga skada?
Det säges att för- dylik fond.
skulle nog också övertala barnets mo- Det är en lika grov kränkning, att de terska under en treårig elevtid prö- hållandena nu äro &amp; mycket bättre der att begära understöd av “ riksfa- ännu sakna rätt till arv efter fadern vats och hållit måttet, så bör hon, ja, - kanske - men långt ifrån bra.
Sjuksköterskeelev säger i sitt in- derskassan för att spara honom obe- Kom dock ihåg, att de äro många, aven utan rekommendationsskrivelse, haget av offentliggörandet av fader- som av olika skäl underlåta att genom kunna vinna inträde i Svensk sjuk- lägg i Tidevarvet av den 31 juli.
" De skapet, om han önskar hemlighålla präst eller borgmästare officiellt in- sköterskeförening av 1910.
Och skulle en gång färdiga systrarna sker knap- Det skulle jag det, Vad åter barnet angår registrera sitt samliv genom anteck- säkerligen härigenom nämnda före- past någon orätt ".
vilja opponera mig emot.
Den orätt ning tillföras ett friskare inslag.
.
någon, att det vore mindre ning om äktenskap, men barn som fö- Vi hava en egen tidning, som väl man gjort oss som elever, den bära de för ett barn att vara " riksfaders- das i ett dylikt oofficiellt men ej säl- vara ett språkrör för den sven- vi På hela vår sjukskötersketid, barn " an att vara ett danskt " aktie- Ian etiskt högtstående äktenskap äro ska sjuksköterskekåren, Men det lär Jag kom som avdelningssköterska barn "?
Båda företeelserna äro ovär- berövade arv efter fadern!
knappast någon, som litet följt nämn- till ett landsortslasarett.
Där kräv- diga i vårt samhälle.
Varför?
da tidning, kunna kalla den.
Jag des av eleven, det inte tvärtom.
mindre av Jäktade de utbildade dag och än Jo, därför, att det finnes ett enligt, Det tillkommer domare och barns- vårdsmän i främsta rummet att till- fröken Strömers uppgift ytterst ringa natt, oro och bekymmer för patienter, svenskt rättsväsende.
se, att vid tillämpningen av de nya fåtal kvinnor till den grad omoraliska Signaturen borde kanske snarare elever Och biträden att handleda.
Det barnavårdslagarna icke någons rätt och slarviga, att de äga möjlighet att att ed icke före- hela en kedja utan början eller Slut.
åsidosättes.
Lagarna ifråga tillgodo- välja mellan olika personer som far Jag minns också hur svårt det kändes se i främsta rummet barnens rätt.
till deras barn.
De flesta avgöras utan edgång för nå- att behöva fordra så mycket av 17- Men de äto dessutom ett viktigt me- Fröken Strömer!
hur skall ni kun- gondera parten.
Det upprörande är, åriga elever.
vi äro svåra arbetsgi- del att höja den sexuella moralen; na stå till svars inför dessa tusenden att om flera män haft förbindelse vare, det medgives, Men felet ligger allmänhet, Om en man vet, att han och åter tusenden utom äktenskapet med samma kvinna under de 100 kri- väl i de flesta fall ej hos den enskilde varje gång, han idkar könsumgänge, födda barn, dem ni genom att slå tiska dagarna hon bland dessa äger utan i systemet bör vara beredd att bära följderna vakt kring dessa f å ohederliga kvin- utvälja vilken som helst, och att den- Vi hava offrat vår själ för sjuk- och bära ansvaret för det barn, han nor, berövar deras ratt?
ne, om han medgiver faktum, obön- vårdsarbetet.
Må kommande tiders eventuellt sätter i världen, så blir han hörligt måste dömas som fader till kvinnor slippa det offret!
Det har gagnat varken oss själva eller vårt.
försiktigare Ett återinförande av Sedan jag nedskrivit ovanstående hennes barn, Hotfullt frågar signaturen till sist: arbete.
Döda e j livsglädjen hos ung- begreppet och termen " okänd fader " faller sista numret av “ Morgonbris ” skulle r a r a ett verkligt steg bakåt i min hand där en signatur S. L-n Vem vågar kvälja dom? "
Jag sva- domen!
Det kan då hända, att det samhällets utveckiing och innebär en högförnämt slungar Ut en beskyllning rar att så länge människorna icke kommer en dag, då vi e j förmå känna allvarlig fara för den allmänna mo- okunnighet och dumhet mot de förslappats eller mussoliniskt för- glädje.
Fordra e j det otroliga i ar- ralen Det framförda förslaget om sociaIdemokratiska och frisinnade slavats våga de resa sig upp t. o. m. betsprestation av vare sig elev eller riksfaderskassa skulle, om det för- kvinnor, som i Ekeredsresolutionen mot domar, som de finna orättvisa.
sjuksköterska!
v i komma då att gå verkligades, främja de polygama ten- givit uttryck åt gemensamma syfte- Men här är förövrigt icke fråga om miste om det bästa sjuksköterskema- denserna hos såväl män som kvinnor.
mål och önskningar, Mycket illa do- kväljande av dom utan kritik av ett teriaiet.
Den fysiskt svage är nämli- gen mycket ofta av ett finare mate- De nya barnavårdslagarna däremot kumenterar emellertid signaturen sitt orättfärdigt lagstadgande.
ett viktigt led i det N a t u r rial, vad psyket beträffar, och det är med krav t på öppet erkännande av domarskap i det emfatiska utropet: föräldraskapet är ett steg på vägen V Vilken rådhusrätt eller häradsrätt mokratiska reform- och upplysnings- just dessa Vi behöva.
Må vi få bort den slätkammade, mot idealet, då det gäller människors skulle ge en moder som har fem, ja arbetet ingår kritik av och opinion sexuella moral: en nian och en kvin- tre eller två män att uppgiva som mot samhälleliga orättvisor, de må skenheliga sjukskötersketypen.
bun- na, som mötas i kärlek och äro tro- I eventuell fader rätt att gå eden?
framträda i lagar, domar eller på den av tusende lagar och förordnin- rar signaturen På sin fråga: annat sätt, och rörelsens historia ger gar och överträdande de flesta; Och många exempel på att någon rädsla i dess ställe få fram en frigjord m i n - fråga och detta svar visa, k v ä l j a n d e av dom, när så ansetts niska, som skapat sig en egen inre led- turen dels icke förstått, vad nödigt i c k e förefunnits.
Och än finns stjärna, som förmår skänka glädje Och över både arbete Och nen kring Riksfadern avsett, mycken kamplust kvar inom partiet!
livsväg.
En människa med rätt till Stockholm den 24 aug.
1926 se till.
att så vitt möjligt ingens rätt dels blottar den en hos lekmän lika ett eget liv och som det inte fordras Hugo Lindberg.
åsidosättes!
vanlig som naturlig okunnighet utav att hon skall utplåna sig själv i Clara Lundh arbete för andra, rik till sin inre män- niska och med något att giva en Ii- dande mänsklighet.
om nu gällande ute divisionsansvaret ordning följande även utomäktenskapliga vinna inträde då.
I tror kränkan- borde kommer barnuppfostringsmål, * helt!
som “ nu, far idealitet I om Röda-kors-syster.
liberalismen är död den halvgångna nämligen.
Den fulla libe- ralismen lever upp i ställe S e Rättsstaten det of offentliga livets etik av d: r S. Christensen Innehåller rit full- ständigt äkta liberal program byggt allt- igenom på moralisk rätt Längtar Ni ef- ter r n rensning och e n förnyelse av vårt offentliga liv, så blir denna bok en upp- levelse för Eder.
252 sidor.
Pris 4: 75 inb.
6: 50.
I alla boklådor och från Bok- förlagret Natur och Kultur Stockholm
tegeltak, så skinande nya och välhåll- na, att allt nästan tycks overkligt.
någon, som förekommer hos oss.Det är varken bondgård eller villa enligt svenska begrepp Varje hus innehål- ler tre rum och kök på nedre hot- ten samt ett par rum på övre våning- gen.
De äro praktiskt och trevligt in- redda med källare, skafferi och ut- märkt bekväma käk.
Vid varje gård finns en förtjusan- de trädgård.
De äro ganska olika varandra med många slags blommor, små gångar och vackra häckar.
Vi M ö t e s p I ats e n Sommarböcker eller Hju- liani pina En originell författare bor bestämt inte skriva sommarböcker, för han blir d gär- des na litet ansträngande för en slö a h se.
mesterfirande läsare.
Det vill säga, om man med sommarböcker menar litterära alster, som skola njutas i hängmattan un- der ljuveliga sommardagar, d i solen gas- sar a h skogen susar a h mygg a h flugor surra sömnigt omkring en, medar ens krom a h ande sakta domnar.
Man rår inte med så värst mycket d å och man är tacksam för att slippa onödigt tan- allt som vackrast i juli.Det var en verk- en lig ögonfägnad.
kun- Grönsakslanden na ifråga om sitt välskötta utseende jämföras med våra koloniträdgårdar - vid städerna eller på landet.
Några vidare träd ha ju däremot ännu inte hunnit växa upp, eftersom anläggning- garna äro så nya.
En fyra, fem kor och ett ganska stort antal svartfläckiga, långryggade svin befunno sig i den makalösa, krit- vita ladugården.
I stallet stod en gosse och klappade två mycket bra hästar som han tydligen ville, att vi.
Medborgarskolan på Fogelstad.
Söndagen den 15 augusti avsluta- Medborgarskolans sommarkurs.
Kursen, som varat i tre veckor, har räknat tjugofyra deltagare, nämligen Malla Andersdotter, Julita, Ester An- dersson, Gävle, Hanna Andersson.
Söderby (Stockholm), Selma Berg- qvist, Göteborg.
Anna Boberg.
Bo- hus, Anna Ekbergh, Eriksdal (Skå- ne), Gerda Ekdahl, Arkelstorp, Nan- na Engström, Stockholm, Florida Holm, Kristianstad.
Hanna Holm- berg, Göteborg.
Malvina Johansson, mestern I sådan faller två lättjefull nyutkomna stund sommarböc- under se- Göteborg, Sandra Lindberg.
Clara Ystad.
Käck, Norrköping, Lillie Lund- ker i mina händer.
Den ena var Michael Arlens Modernt folk.
och den börjar jag att bläddra i Men jag upptäcker rätt snart, att Arlen hör till de där, som äro for originella för mig i värmen.
Hans personer företa sig nämligen så underliga qvist, Säbydal (Småland), Ida Mag- så mycket hörs.Äggförsäljningen är ordnad Större lantbruksmaskiner såsom självbindare och såningsmaski- chael - stor roll. '
- * * ut, i kontakt med sina vinna på fjärran orter.
Att hon aldrig kommer till sina vänner, därför att Forden jämt och vägen man är Ida Bäckmans På och i vägen med Fordhoppa, och för återstoden som sin berömde de gladaste.
Da hade ändå hoppet kvar.
namne under Roms kejsartid gör natur.
Alla de barnen trodde, att de i alla fall av den lattjefulla stunden komma agnar magistrat inretts till jag mig Ser ni in15 som en Fordmotor, kan bli så roligt Tror ni inte, anförtrodd.
Det var solbrända jordbrukare, mycket roade och intresserade av fö- redragen.
De sjöngo Sina sånger så att det klang, och man kunde inte låta bli att bli rörd Över dem.
Det var så märkvärdigt att tänka på, vad de va- rit med om an uträtta.
Folketingsmannen Fredriksen, som sisade Spanager rade bl.
a.!
Det är husmännens sak a t t se till, att skön- het och gammal kultur inte gå förlo- rade p i Spanager.
G n o m sitt arbe- te skola de göra det rikare, vackrare.
allmänna medel.
liten ljusglimt, voro att min blick blir att jag kommer att klarare?
ut se igen?
som Hjuliani i sanning underbara histo- Å, dessa arma små, som kunde ligga i ria.
Frisk är Hjulianus ytterst sällan; den tina små vita bäddar a h hela natten får kylsår a h skavsår, får ont i tänd- drömma am.
att de kunde se!
propparna och värk i karboratorn, brom- sarna strejka och lyset slocknar, den blir lappad och lagad och hemdragen, ja den får kort sagt tömma Fordmo- tors lidandes kalk i botten.
Det blir kan- ske väl mycket av det goda, innan Hju- liani pina äntligen får ett slut men Ida Bäckman har en rent otrolig för- På denna lagårdsbacke fanns det måga att förmänskliga Fordrmotorns vid- tröskverk och potatisupptagnings- riga öden och ett häpnadsväckande förråd Men svårare var det för de små stacka- re, som varit blinda sedan födelsen.
De- ras mödrar hade varit sjuka, och det hade slagit sig på de små barnens ögon.
äl.
lärde sig att läsa och skriva, men äldre de blevo, desto mer tyngde dem deras lyte och skygga och sorgsna smögo de omkring i anstalten.
stil sam, fanns en liten flicka i skaran, en stillsam ack så stillsam liten varelse med ju inte långt från S p a n a g e r fick man maski ner och brädstaplar litet och rum kreatur skilda raser men att att se ” husmännen ”, männi- skorna som nu ha fått sig denna jord en ligtvis det hela bara så mycket roligare.
en gång Skulle komma att Y igen.
Och Egentligen är det mycket besynnerligt, de kunde komma fram till en och fråga en gång på en lagårdsbacke nere i Små- hem för föräldrarlösa barn från KO- land.
penhamn.
til fälle och uppfostrades De, som sågo samt är lika avfällig - att något som ser så allvarsamt a h trist 807 kr.pr personer, Köpenhamns scharlakansfeber, av någon annan sjuk- dom eller genom en olyckshändelse.
Alla vid hängmattan.
delningen.
if Hjuliani - det är d e skönt klingande - 1024 gåvo större gods (c:a 220 namnet på Ida Bäckmans Fordhoppa hektar) i allmänhet omkring 391 kr pinofyllda historia.
Inte därför att den är pr hektar, medan avkastningen på så värst omväxlande och sensationell pre- men den är rolig på sina ställen och.
småbruk (c:a 6 hektar) var omkring cis, så är den så allmänmänsklig.
Åtminstone som direkt hade kände jag mig nästan liksom lite besläktad sin bärgning av arbete på Spanager, med Ida Bäckman, då hon skulle lära sir, hantera sin ägandes Ford: en sådan var 105 före delningen.
Enligt en he- att där andlig frändskap.
Ni vet, som min räkning av är 1925 hade antalet ökats känner mot människor, som genom- till omkring 238 personer.
Jag Huvudbyggnaden på Spanager har gått samma lidande som en själv.
av var ju vår.
Många av dem sågo en liten ljusglimt Det var de, som hade blivit blinda av far vänta, tills jag gitter växling i en självförsörjande kvinnlig voro de från fattiga hem, och de fingo vad du menar, am du nu ens lantbrukares liv och gjort, att hon kan stanna i anstalten, tills de blevo vuxna ut beräkningar Enligt ökats betydligt efter upp- undersökning 1923 och det Arlen, du fundera ägas ofta gemensamt av flera jord- funderat det själv!
- O c h med en duns försvinner Modernt folk ned i gräset bred- brukare Vidare finnas andelsmejerier sköts förstklassigt.
och Else Feldmann, Wien.
- att tro, att han gud, är konst, Fogelstadförbundet.
tänker jag slött a h måttar samtidigt efter en mygga på hakan, för det tror alla män sande för min trötta ande i hängmattan.
Det bästa i hela boken är dedikationen.
att de är ibland.
Men så var det också Boken är tillägnad Ford med ett innerlig tack för att han satt sin Ford i världen genom exportföreningar.
Koo- n a?
o ' m, och gudlöshet, ur ho- mitt allt som detta skall ' ' * n r- perationen spelar överhuvudtaget en näss ansen.
- Neej, det här går inte.
Mi- a h dymedelst spritt lite solsken och om.
Jordbruket Av I blindinstitutets trädgård lekte en ska- saks.
att jag allt som oftast måste hålla Eskilstuna.
Margareta Winqvist, Es- ra barn.
Man såg genast, att barnen voro blinda.
upp en stund för att tänka En av hjält- kilstuna, Ester Söderqvist, Gusum, innorna I. ex. ” har ett renässansartat sätt Maja Åkesson, Spjutsbygd (Ble- ty deras rörelser voro långsamma och att ta gudlösheten ur en min.
d att han kinge).
försiktiga, men de lekte tafatt a h kasta- tycker sig vara en gud ” Att få en man Samtliga kursdeltagare ha ingått i de boll och jublade hogt, ty de voro barn är m ingen skulle lägga märke till och - slakterier.
Den lil a ljusglimten nusson, Gävle, Elin More, Rörösjön (Jämtland), Karin Nilsson, Norrkö- Helga Nordholm, Torne (Små- land), Hildur Rubin, Gävle, Nanny Sjöström, Särna, Märta Werleman, pung.
av av roliga ord a h dräpliga liknelser.
Men nog är det lustigt med Ford och mycket för mej och Forden, vilket inte var svårt a t t upp- hans Fordar i alla fall.
De lever a h täcka på Fonder efteråt.
Det är kanske mångfaldigas för var dag som går, a h Ida Bäckmans Fordhoppehistoria så tju- snart finns det inta en arbetare här hem- dessa minnen från svunna dagar, som gör ma och absolut inte i Amerika.
som inte åker Ford till a h från sitt jobb.
Och än det varit förut, så att inte detta trots att Fords motståndare lägger den gamla herrgården blir lidande på ned millioner dollars på a t i tal och skrift förlöjliga a h konkurrera ihjäl d o.
Bland delningen.
Detta ha husmännen tagit på sitt annat ha konkurrenterna nyligen samlat ansvar.
De ha visat sig kunna upp- alla Fordanekdoter a h givit ut dem i en fylla de krav, som ställas på alla, som volym som verkligen har ett aktningsvärt omfång, och som lustigt nog föll i mina ha fått jord att bruka.
Intrycket man medförde från Spa- händer ungefär samtidig som Ida Bäck- nager var en blomstrande, välskött mans oförargliga Fordbok.
Mer hur än mark, som fått uppfylla sin bestäm- folk skrattar, förlöjligar a h skäms för melse.
C.
H.
sina Fordar och kallar dem Torparglädje och Bonnafröjd, så äro de i alla fall hjärt- innerligt glada It att ha dem när de går Och en, som vore förfärligt tacksam, någon skänkte henne en Ford bättre om - Rita.
- ljusa lockar och stora, öppna, blå ögon.
Men dessa ögon sägo inte en glimt av ljus - hon var blind från födelsen och hon hade inte det minsta lilla hopp.
Denna lilla var en förtjusande varelse I den stora skaran av blinda skilde hon sig från alla de andra.
Alla hjälpte hm- ne, alla tröstade henne - a h alla äl- skade henne som en liten syster.
- En Sang kom m gammal vis man för att bese anstalten Han hade studerat mycket i främmande länder a h gjort mycket för de blinda.
Alla barnen fördes fram till honom, a h man visade honom också den lilla rara flickan.
Min lilla vän, sade han, det är ju dig som alla tycka om.
Tänk, om jag kunde ge dej något riktigt vackert Är, är ni en trollkarl?
frågade den lilla blygt.
Ack nej, sade han, men många, många gånger har jag önskat, att jag vore en; d i skulle jag bota dig.
Jag skulle inte spara mig någon möda, hur stor den än vore.
- hon lär så blyg - O, herrn, sade barnet a h försagd, den lilla bara en liten, li- ten glimt av ljus vill jag se Så många, många av de andra blinda här ser en li- ten.
liten glimt.
Du lilla sade den gamle vise mannen, när do blir tjugo år, tror jag, att du ser en lik ".
liten glimt ljus, Åren gingo, men inte den minsta lilla glimt av ljus kom i den lillas blinda a h döda ögon När hon var nitton år lärde hon känna en ung man.
som förälskade sig i hennes skönhet men ännu mer I hennes godhet a h förnöjsamhet.
Och hon blev hans hustru När hon var tjugo år gammal.
väntade hon sitt lilla barn.
Hon låg i sin vita bädd a h man bar den lilla nyfödda till henne Ser hon?
var hennes första fråga.
Hon ser, svarade läkaren.
Jag har fått min syn igen, utropade han.
ty hon blir stor och skall berätta för mig, om allt hon som Ja., kommer inte mer vara alldeles blind Jag ser en liten, liten glimt.
i
