# ID: svediakorp-per3301
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,209
# sentences: 403
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Riksfader eller.
risk fader?
Tidevarvet N:r 33 Faderskapsproblemet i belysning av 1917 års riksdagsmotioner.
Skydd mot risken att vara barn.
Kan den föreslagna arvsfonden bli riksfader?
Respekt för hedersordet.
Ekeredsresolutionen behandlas av E l i n Wägner i artikeln Riksfader el- ler riskfader?
samt av Elsa Pehrsson i En barnavårdsman har ordet.
Av Elin Wägner.
Ur den plötsligt berömda önskelis- tan från Ekered har uttagits en re- gör ett in- soIution, som den allmänna uppmärk- lägg i diskussionen om sjuksköterske- samheten koncentrerat sig på.
Sed- elevernas arbetsvillkor i artikeln lighet varar längst, men osedlighet intresserar mest.
Det är frågan om Sjukvårdselever som bli patienter.
den resolution, som uttalar, att de vidgade rättigheter förplikta.
som tillerkänts kvinnorna i den nya lagen om barn utom äktenskapet.
Förplik- Priset är för högt klargör Tidevar- tar dem att reagera mot " det miss- vets uppfattning av det borgerliga bruk som kan uppstå och faktiskt har uppstått ” ur kvinnans möjlighet att samgåendet vid landstingvalen.
välja barnafader bland flera möjliga Märta Tamm-Götlind Det är faderskapets tragedi, och d a har givit upphov till alla slags försök genom tiderna att skaffa mannen trygghet.
Det har skett dels genom allehanda försök att betaga kvinnan möjligheterna till otrohet, dels genom att förbinda fördelar med troheten som skulle svalka lusten till otrohet \ i känna mannens känslighet på den- na punkt, vi känna också den fram- trädande böjelsen hos menige man att låta den bitterhet, som enstaka kvin nors otillförlitlighet väcker, färga av sig på hela könet.
Dels därför att så är, dels av själv- aktning måste vi djupt beklaga all; särfall, då kvinnor skada respekten för det hedersord vi skulle v i l j a ar- beta fram respekt l ö v.
En heders- ord som nu äskas i stället för alla otympliga försiktighetsmått, och som, par dar senare sade tidningen, att om " dylika fall " visa att domstolarnas praxis icke rätta till felen, måste lag- stiftningen ändras.
I Tidevarvet framkastades frågan om inte barnavårdsmännen inom den nuvarande lagens ram skulle kunna arbeta för barnens och moderns rätt med uppmärksamheten mera riktad på vikten av lojalitet och på faran för dem att låta sig göras till verk- tyg f ö r krassa beräkningar.
Där låg för oss huvudfrågan.
Ack, om någon svarat: j a!
Möjligheten till diskussion härom ha en grupp barnavårdsmän avklippt genom att besvara fiamkastandet av frågan med glosan: det är " icke tillständig ” journalistik.
Därmed har deras stora erfarenhet am lagens verkningar i al- la slags fall blivit liksom inlåst.
M e n kanske man ändå kan finna något av deras erfarenhet gömd i den utred- ning om erfarenhet av lagens verk.
ningar, som innehållen i Förslag till lag om arv av år 1925?
Denna ut- redning säger sig ju vara grundad på utsagor av ” personer, som äro verk- samma inom den samhälleliga barna- Två kongresser Det gör ett märkligt intryck att lägga bredvid varandra redogörelserna för för- handlingarna vid fysiologkongressen och nordiska sjuksköterskekongressen.
Överläkaren vid Akademiska sjukhuset i Uppsala betecknade i ett tal sjuksköter- skornas arbete som ” ett arbete i tjänst, hos en vetenskapligt grundad läkekonst ” Men det samband, som finnes mellan fors- karna i den mänskliga organismens hem- Iigheter och dem, som ha att vårda de in- skilda söndergångna organismerna, trädde på intet sätt i dagen.
I stället syntes ett svalg vara befäst mellan de två grupperna.
H u r himmelsvitt skilda dessa kongresser i planläggning, i ton, i atmosfär, i stäm- ning!
När fysiologkongressens förhandlingar te sig d in- tressanta, vad måste icke dessa dagar ha betytt för deltagarna i intellektuell spän- ning.
eggelse, a h hjälp till fortsatt ar- min.
bete?
Koncentraten? / " all världens fors- Den, som skriver detta, var icke kares upptäckter sedan förra fysiologkon- med då resolutionen fattades, men gressen ge j u den enklaste lekman under- Natten till söndag XX heter: För- tror sig vara tillräckligt inne i veder- bara intryck av vad människokroppen är middag i rådhuset.
börandes tankegång för att kunna an- för m undervärld.
Man ser också hur ta, att resolutionen ytterst vilie vara en den mänskliga fronten i kampen mot sjuk- vädjan till de kvinnor, som äro eller domen flyttar sig framåt.
Man får öga kunna komma i en sidan väljandets i i - när det får sin rät a för enheten ovan a h innanför splittrin- C.H.
fortsätter skildringen as sina tuation samt till deras barnavårdsmän ra slut på fader gen i världen.
.
.. Förslaget att di-kvalificera kvinnan danska intryck i artikeln: Ansikten a t t fara försiktigt fram, att vara sam- Det har icke predikats för fysiologerna vetsgranna, a t t aldrig mat bättre ve- som blandat hop faderskapsmöjlighe- har de privat böra uppföra sig Ärkebis- från Grundskyldskongressen.
tande missbruka det ädelmod som la- terna från rätten att ge hedersord kopens erinran om att vetenskapen har ett gen otvivelaktigt innebär.
Ehuru det bottnade i en önskan att inpränta det moraliskt problem i frågan om d a bör icke stod uttryckt i resolutionen för- grundläggande moralbegreppet: inget tjäna krigstekniken eller ej med sin konst modar jag, att bakom den Iåg en trassel tåles, ingen sammanblandnnig, ligga ju på e t t annat plan Ingen fysio- känsla av den vikt.
som ligger uppnå ingen oärlighet här.
Det kan hända vården ”.
logetik har diskuterats, men man kan inte a n kvinnor oppföra sig så att de med att förslagsställaren i ett slags otålig- Där heter det, a n fastställande av tänka sig något mera stimulerande just gott samvete kunna avge det heders- het grep till en åtgärd i den gamla faderskap i mycket stor utsträckning for den enskilde.
vilja att ge sig till sitt ord lagen ger dem rätt att avge.
T y manliga stilen, nämligen en tvångsåt- ägt rum genom erkännande utan pro- kall med d o offer och den självdiciplin det är ett hedersord, även om Iagen gärd.
M e n det skedde a r ett brin- cess, men att därav e j slutsatsen må detta fordrar, än just överblicken av and- inte direkt begär n~ dem mer än att nande begär efter kvinnlig lojalitet.
göras, att bestridande av faderskap ras arbete och framgångar, möjligheten an de skola edligt betyga, a n d e tagit Den rundfråga, som utsändes av endast gjorts i det fåtal fall, då pro- se sammanhangen i de upptäckter som emot den man de uppge som fader.
Socialdemokraten och som hivat in cess anhängiggjorts.
Mannen.
som gjorts på laboratorier och sjukhus i Ii- Låt oss hålla på, att det stora fler- en rad exempel på fall av missbruk, uppges som fader, erkänner att han pan, i Europa a h Amerika.
talet ogifta mödrar äro monogama, har befriat oss från att gå in på den varit samman med kvinnan.
som an- Det är alls icke meningen att kritisera att tvivel pli faderskapet i de flesta sidan.
Advokaterna Lindbergs och mäler honom.
men bestrider likväl fa- sjuksköterskornas förhandlingsprogram; fall icke är berättigat.
Lät oss er- Silows exempelsamling har gjort derskapet under åberopande att kvin- dess yrkestekniska diskussioner voro själv- känna fördelen av att (med hjälp av märkbar effekt.
Den har nan jämväl haft samlag med en an- fallna och nödvändiga.
Men om delta- barnavårdsmannainstitutionen) i fler- Dagens Nyheter att säga att ” den nu- nan man.
Han gör alltså " i avsevärd garna fått vara med på ett hörn vid eller talet fall frågorna om faderskap och varande ordningen är ohållbar i utsträckning ” utom rätta invändning fått någon sammanfattning av fysiolog- underhållet bli ordnade utan domstols längden ".
Svenska Dagbladet intog om flera.
exceptio plurium.
N ä r han kongressens förhandlingar, skulle de sä- ingripande.
Vi veta likväl alla, att först ståndpunkten att Ingen är brist- får veta, att lagen icke tillåter sådan kert fått mera av den vördnad för sitt misstanken om barnets ursprung är fällig men att praxis rättat till åtmin- yrke, den stimulans och inspiration, som (Forts. å sid. 4).
djupt rotad i den manliga naturen stone en del av bristfälligheterna.
Ett varje människa behöver för att göra en gärning mad fröjd a h framgång, än v i d de fingo genom att det dundrades etik, of- fervilja och idealitet för dem.
Ett kinesiskt visdomsord säger att reli-. &amp; " (vilket för Kina Y det samma som etik) är något, som är gemensamt för alla fina a h lojala människor, rna som alla fina och lojala minniskor kommit överens om att icke tala om.
Men sjuksköter- Det var inte m dag för tidigt, att vågade hon dock e j omtala för hon skall ha hela sin uppmärksamhet skorna Uh om etik kongress efter kon- det såsom skett i Tidevarvet n:r 31, likaren.
ett icke betydelselöst fak- spänd för de nya lärdomarna i hy- gress.
Sveriges sjuksköterskekår, i den kommit opposition från en sjukskö- tum.
Man frågar sig om inte sjuk- gien och sjukvård, som hon verkligen mån Bertha Wellin för dess talan, anse terskeelev mot den överansträngning husens läkare ha både rätt och skyl- behöver ett friskt sinne för att rätt att sjuksköterskornas speciella etik k r ä v a hennes kår permanent är utsatt för.
dighet att övervaka elevernas hälso- kunna tillgodogöra sig.
avståndstagande från den hjälp, som Hur mången får ej gå till m före- arbetstidsreglering annars ge arbetande Man kan inte annat än önska att dessa tillstånd och ledigheter.
Det är väl unga flickor måtte sammansluta sig dock icke meningen att d e s s skola Iäsning efter en vaknatt i sjukvådrs- människor, att den kräver särskilda offer arbete, men vad begär man, att hon i fråga om försakelse av vederkvickelse, för att framtvinga mänskligare ar- förvandladas till patienter?
betsförnållanden, ty det är ett sorg- Rätt vanligt är det, att elever sluta d5 skall lära sig?
m viss tråkighet och yttre etikett.
I de Något dylikt fordras aldrig av de ligt faktum, att i s, gott som varenda sin kurs före avgångsexamen, på andra länderna råder en friare uppfatt- sköterskeår, även de allra mest an- grund av övertrötthet.
och samma färdiga sjukhussköterskorna, och de ning, man tycks där Y mera till anden än sedda alla elever ha för mycket ar- omdöme ges från de ledande i de mest ha dock en mångårig träning bakom formen.
sig.
M a n jämföre med en mor: hur bete och många ta allvarlig skada för skilda sköterskeskolor, mer och min- Man förstår vad det är d a svenska dre religöst betonade det spelar i ovan är hon e j ofta både att lyfta ståndpunkten vill rädda.
Men allt vad vi livet.
Jag kan anföra en del exempel: vid den kristliga omsorgen om eleverna och vaka vid det första barnets m- akta högt hos den svenska sjuksystern ett större sjukhus blev här om året ingen r o l l i praktiken!
Det heter allt- komst, men e j sällan ser man henne kan icke räddas genom påläggandet av ett en av sjuksköterskearbetet mycket in- så från dem alla: ” de som äro svaga, senare ledigt orka med mycket som yttre tvång.
Det är ju klart att, inbegripen tresserad flicka för en tid svårt nerv- få gå.
Det är bra, att de gallras ut. "
förut varit otänkbart.
Särskilt det i lösandet av m svår sjukteknisk uppgift, Är nu detta så säkert alla gånger?
myckna lyftandet inom sjukvården kan hon icke släppa m patient som mu- sjuk på grund av överansträngning och stram behandling från överskö- Hur kommer det sig, att man just i kräver träning.
raren sin slev d i s bagaren sin bulle, när terskornas sida.
Vid en annat måste detta yrke alldeles tyckes se bort från Det är inte heller sagt att bara de timman slår, men det finns väl ändå möj- värdefullaste eleverna bli kvar, där- lighet m hushålla med en elev hemskickas av Iäkaren på obe- träningens betydelse stämd tid.
ty hennes ben voro illa En ung, oerfaren flicka sätts an för att de varit mer motståndskraf- let.
däran efter oavbruten tjänstgöring utföra en hel del fysiskt mycket an- tiga i början.
Det finns bland de ut- N ä r Nordens sköterskor vid kongress i (Forts. å sid. 4).
utan semester i över två år.
Detta strängande provgöra samtidigt som Köpenhamn besökte Tivoli.
tillfrågades ett par diakonissor, om de även annars fingo gå dit ” Nej ”, sade de, ” men vi benytter till stark redan för den utomstående föranlett Sjukvårdselever som bli patienter Av ~ Märta Tamm-Götlind - sköterskemateria- Lejligheden. ” Det är bra att det blir kongress varje år.
Så blir det m Lejlighed varje år, Devines
T i s för I D E V A R T Priset är för högt Under de senaste åren har där va- rit så många avgöranden för de fri- sinnade och de deras partier, att man knappast kan upprepa ett sådant ut- tryck med någon vidare styrka.
Icke förty stå mellanpartierna nu återigen inför ett ganska betydelsefullt avgö- rande Ställningstagandet till de fö- restående valen kommer givetvis att i hög grad inverka på deras vara eller icke vara.
Det är ett gammalt visdomsord, som säger, att allting arbetar på sin egen umbärlighet, och det ser tyvärr nästan ut som om de s. k. mellan- partierna också arbetade med sin egen tillintetgörelse som syftemål.
Att splittringen skulle försvaga de frisin- nade var ju naturligt.
Mera under- ligt är, att den genom regeringsbild- ningen till synes skedda återförenin- gen också pekar mot undergång, detta icke beroende $ återföreningen som sådan utan på dess bräckliga och skottsrösterna, säger man.
Och med detta osedliga proportionella valsy- stem kan man ju göra vad som helst och ändå krypa bakom ett sken av rättfärdighet.
Men nog vore det bra mycket ärligare, om det sades rent ut, att den organiserade, borgerliga vän- stern vid dags datum hellre vill skaf- fa sig hjälptrupper utifrån än gå den svåra vägen mot seger genom att ar- beta fram en inre styrka, och efter- som den känner sig mera besläktad med högern än med socialdemokra- terna går den till höger.
Men nu söker man i stället skyla över detta sakför- hållande med att plötsligen utmåla so- cialdemokratien och socialismen som ett rött skynke på väggen.
Front mot socialismen har återigen blivit en paroll.
en paroll, som uppkallar hela det borgerliga samhället alt enigt slu- ta upp och sätta sig till motvärn.
Ska v i förflytta oss några årtionden till- haka.
d i de s. k. socialisterna betrak- ha visserligen frisinnade och liberaler inte fingo tala i borgerliga lokaler?
Nu är det möjligt, att enda sättet att utrota proportionallismen är en återgång till tvåpartisystemet.
Pro- av portionalismen har redan visat, att den gynnar de stora partierna i stäl- let för att åstadkomma en rättvis för- Hyresärenden.
Testa- delning.
De stora partierna måste menten.
Bouppteckningar.
Förfråg- förra var därför en vansklig sak.
Det därför hålla på det proportionella ningar från landsorten besvaras om- kunde inte ske på annat sätt i n att gå valsättet så länge många partier exi- gående.
EVA ANDENS Norr och och Även testamenten, skriftliga av N.
Det hände en gång att den sagolikt rike Henry Ford efter kriget råkade i förlä- genhet för några få millioner i kontanter.
Det var då nära, att han gjorde konkurs på kuppen och att hans fasta egendom - representerande Y tusen millioner kro- slukats av bankerna.
Han klarade sig med snabba och dras- nor ~ tiska åtgärder.
Poincaré anser sig unge- fär vara Henry Fords kläder Han me- nar, att Frankrike har värden men icke reda pengar.
Det kan betala sina skulder bara det får tid att repa sig.
Vi vill inte låna upp pengar från främmande finans- män och förpanta vår jord till dem för i att komma ut ur våra ögonblickliga svå- righeter, säger han.
Han tänker sig en annan utväg.
Han har förtroende till franska folket.
Francen skall räddas genom m patriotisk ansträng- ning Han tänker sig att stabiliseringen =\ na pengar från utlandet och byrålådorna valutan skall komma som m följd av och lämnar dem åt staten.
Han är mera hoppfull än Caillaux, som räknade på att få hem pengarna först när valutan sta- biliserats.
Han har inkallat nationalsförsamlingen och förelagt den förslaget om en amorte- ringsfond, en sjunkande fond, som ett nu kommit till makten.
Men denna Kunna mellanpartierna på sin egen gott engelskt uttryck lyder.
Den skall stå makt - det kan icke förnekas - är bekostnad göra socialdemokraterna utanför parlamentets kontroll.
Fransk demokrati får ändå avstå från sin över- helt och hållet beroende av nådegåvor en större tjänst?
från de andra partierna.
Den kanske även beror något av alla frisinnade män och kvinnor ute i landet.
Ty det var icke de, som korade regeringen, den korade sig själv.
Och en sken- bar maktställning är farligare än in- gen maktställning alls, Att välja det MathiIda Hi o r I en s i r on I höghet, men Poincaré har, genom att ta trätten lättare än vad Cail aux förstod att göra.
I denna fond skall kastas in frivil- liga bidrag, inkomsten från tobaksmono- polet och arvskatten.
Sina ögonblickliga behov skall staten täcka genom nya skat- ter på vin, öl, mineralvatten och främlin- Samtidigt har Poincaré lättat på skatter, som tyngde industrien.
Han är ju gammal affärsjurist, kolbaronernas vissa man har ordet Fabrikskonsulenten, syster Elsa Pehrsson i Jönköping, skriver till oss: Då jag i ett antal fall även funge- rar rom barnavårdsman, v i l l jag gir- na få framhålla ett par synpunkter i den diskussion, som förts i denna tid- nings spalter.
Jag tror, att man lugnt vågar på- stå, att flertalet barnavårdsmän söka att p i bästa sätt utöva sin verksam- het.
vilken verksamhet i enlighet med lagens mening och innebörd först och främst syftar till att söka tillvarataga barnets rätt.
Möjligt är ju att i känslan av, hur nödvändigt detta är, man frestas att skjuta en smula över målet och tro, att fastställandet av faderskapet är lagens a och o. Vi ve- ta alla, att man.
d i 1917 års barna- vårdslag k o m till, framför allt var an- gelägen att bortta den dar gamla skyl- ten.
på vilken det stod: fadern okänd.
Da Elin Wägner talar om kränk- ning av lagens helgd aven från bar- navårdsmännens sida, d i de gemen- samt med modern utvälja m bland två eller flera män att stå som bar- nafader och därvid icke äro fria från bevekelsegrunder, tror jag, att hon är litet orättvis.
Man måste betänka.
att instruktionen för barnavårdsmän bjuder att i första hand fastställa faderskapet och få till stånd avtal eller dom.
Det kan ju hända att barnavårdsmannen har sig bekant, att vederbörande kvinna stått i förhållande till flera män.
men om hon endast namnger en och denne icke nekar, kan icke barnavårdsman- nen ställas till ansvar för att denne man eventuellt icke är den rätte.
Då flera män äro namngivna blir ju i m- gel rättegång och domstolen får av- göra, vad som är mest sannolikt.
Emellertid tycker jag, att vi med glädje kunna diskutera de synpunk- Wägner fört fram i denna sak då äro överens med henne i det vä- Landskrona Fru Ex Norr SVENSSON 6 Begär prospekt.
enl. överenskommelse per 18, barn understöd, 10-20 kr.
pr månad.
Anmäln.
mottagas under adress A. Landskrona.
ska Samskolan.
r börja den 25 Augusti 12 n i.
Brunnsgatan ', ekonomiska med högern mot socialdemokraterna, stera, men anledningen härtill bort- forna ombudsman.
vilka för tillfället sutto vid styret.
faller, om endast två partier finnas.
I nationalförsamlingen har han heller Men vad högerns hjälp kommer att Naturligtvis kunde där också tänkas inte undgått våldsamma angrepp av socia- korta.
vet man inte.
Kanske livet!
e t t annat Sätt - att mellanpartierna lister och kommunister för att han tar ut la Efter allt att döma ser det emel- samlades till en makt, som själv för- av de fattiga och lämnar de rika sentliga, nämligen, att lagen om utom- äktenskapliga barn var orättvis före lertid ut, som om man flerstädes i mådde störta proportionalismen.
M e n Att lyssna till meningsutbytet mellan 1917 och är orättvis alltjämt fastän landsorten följde regeringens paroll därom har aldrig varit fråga, vare sig Frankrike och dess fordringsägare.
Ame- på ett annat sätt.
Ty det är kränkan- och sökte borgerlig samling.
I flera detta nu beror på bristande vilja el- rika a h England, över skuldfrågan, är de för varje sund moral att en kvin- något av det egendomligaste man Lan tän- na, som samtidigt stått i erotisk för- valkretsar har man redan beslutat att ler förmåga.
Tidevarvet har inför valen härmed ka sig.
Dels för det ekos skull man hör bindelse med flera män, skall äga gå fram vid valen med gemensam av debatten mellan Tyskland a h segrar- överbeteckning.
Högern är sä frisin- velat säga ifrån sin ställning.
Tide- makterna, när Tyskland inte kunde för- rätt utpeka någon av dessa som fader till hennes barn.
Det förefaller mig nad, att den sträcker en broderlig varvet hoppar.
att de frisinnade kvin- mås att pressa fram pengar.
Det vore vara en mycket rimlig begäran att hand till mellanpartierna, där den norna icke skola komma att beblanda nästan grymt att erinra om vad då sades som grundliggande princip fastslå - börjar återfinna sin egen anda, och sig med den borgerliga samlingen om en stat, som inte kunde betala a h som för man som kvinna - att erotiskt frisinnade och liberaler äro så mode- utan förbli sitt radikala program trog- medvetet ruinerade sig för att slippa be- förhållande till flera personer under rata, att de med tacksamhet fatta den na.
Men hur därmed än sker - Ti- tala.
att stämningen snabbt samma tidrymd är omoraliskt och slagit Dels om därför mellan segrarna så inbördes.
mindervärdigt.
Då en barnavårds- utsträckta handen.
Det sker natur- devarvet kommer i varje fall att obe- Franska folket ville i det längsta fortfara man alltså hjälper till att ” sätta fast ” ligtvis inte för att h j ä l p högern, en- vekligt förfäkta sin radikala stånd- att tro att kampen mot Tyskland fortfa- en bland flera tänkbara män som bar- rande räknas som alla demokratiers s &amp; nafader är det lagen, icke barna- dan för att använda de egna över- punkt.
där offret av blod, av soldater a h civila vårdsmannen, som är den felande.
Ty på dess sida får vägas upp som motvikt visserligen kan det ju ligga m viss mot offret av pengar från Amerikas, när rättvisa i att en person blir dömd, då med affären skall göras upp.
han kunde vara den rätte.
men det är Nu ser det att så icke är fallet.
Böner, en mycket otillfredsställande form av som är stats- och kummunalt understödd, börjar nya undervisningskurser d.
I okt.
1926 kvickheter a h smädelser h j ä l p ej.
Kan- rättvisa.
Husmoderskurs ske själva bitterheten häröver skall komma Nu kan man invända att hurudana a) I hushållsgöromål: matlagning, bakning.
slakt, konservering, tvätt, städ- det att göra sitt yttersta för att enligt föräldrarna än äro, är det lika synd nings- och rengöringsarbeten, träd-skötsel, sömnad samt spädbarns- och Poincarés plan klara sig själv utan hjälp om barnet.
Ja visst.
Men vad själva småbarnsvård.
a h betala.
försörjningen beträffar har man ju b) hushållslära: hälso-, sjukvårds- och barnavårdslära, samt alltid möjligheter att få hjälp från c) samhällslära.
samhällets sida.
Barnet behöver icke ALMA därför skiljas från modern, såvida 6 män.
ned specialundervisning.
Undervisningsavgift 50 kr.
för husmoderskursen, 30 kr.
för barnsköterskekursen Linnégatan mottager inackord även för det icke blir sedligt försummat.
Stäm- och mindre bemedl.
elev kan erhålla stats- av utomäktenskapligt får ett längre tid Tryggt o. ogen.
Välrek.
778 24. barn alltid behålla så länge dess mo- i rfred.
, Express Tel. 72682 Norr 1412,
narna vägg om vägg hade märkt luk- ten och avvänt uppsåtet, innan det Av E L I N W A G N E R jag se en ung dam komma rakt mot rådhusportalen från Polishuset.
Hon Förmiddag i Rådhuset var klädd i en vårddräkt av kort jacka När jag kom in på postkontoret på och mycket kort kjol, ett vitt skjort- Hornsgatan fann jag en främmande bröst och slips i samma färg som hatt- herre på den plats, där min postex- bandet.
Dräkten var så mycket mo- peditör brukat sitta - m i n så att säga dern, maskulin och kokett, att jag därför att jag lekt leken att vara just därför icke fattade, att det var lig med honom.
Då kunde jag inte min advokat som bar den, förr än jag förmå mig att lämna ringen i den såg den tjocka portföljen som tyngde nyes händer.
Jag tyckte, att jag ner hennes vänstra axel, när hon gick.
måste ha en smula personligt sam- H o n bär den alltid i vänster hand för manhang med i denna handling, som att skona den högra, som har nog LY var av så stor betydelse för mig.
Jag arbete ändå.
Hennes lilla kropp är frågade var min fanns och fick veta därför alltid litet sned, ett yrkesmär- att han förflyttats till Kungsholmen.
ke, som rör mig och ofta leder mig Var på Kungsholmen, det vågade jag att tänka på de yrkesmärken hon inte fråga och så begav j a g mig ut måste få i själen.
för att leta.
Innan hon fått syn på mig, gick På det sättet kom jag över till mot- hon mycket allvarsam med rynkad satta stranden till mina kvällars ge- panna och en smula neddragna mun nomskinliga land och fick se hur det gipor, men vid min åsyn strulade hor såg ut i verkligheten.
upp och underrättade mig genast O m Jag hittade honom icke på det för- att nu fanns det hopp om.
att v i kun sta kontoret, där jag sökte, men på de vinna i Hovrätten, ty den hade det andra.
Där Var han, men, o ve!
kommunicerat.
Jag stirrade på henne på utlämningen!
!
ty jag trodde hon menade, att der Jag gick i alla fall fram till honom gått till nattvarden i sluten trupp, in och frågade om han inte trots allt nan den upphävde underättens beslut ville sända av åt mig en safirring, om mig.
Men det betydde bara at värd Ettusen (1,000) kronor.
satt sig i förbindelse med var en gåva till min dotter vid hen- motpart, for att ge den tillfälle att nes- första barns födelse.
Detta an- yttra sig över advokatens skrivelse, en gick honom icke.
men jag måste be- i mitt tycke alldeles onödig älskvärd- rätta det.
het.
Skrivelsen var ju oemotsäglig.
XX.
genomgicks av domaren.
Medan jag sitt i åhörarbåset samman med gran- narna från nödbostaden, där detta vän- Johanna Brunssons Vävskola, blåst upp påsarna så att de såg fulla att jag icke begrep hur någon kan ut, då sade han: vilken förslagenhet, STOCKHOLM våga döma.
den förvärvar man endast genom Hon svarade, att det begrep inte mångårig vana.
Han hade också så - Grundad 1873.
Inneh.
Alma Jacobson heller hon.
Hon kunde försvara och noga reda på hennes förflutna liv och Utbildar praktiskt och teoretiskt Vävlära- åklaga, och redan det var svårt.
Men dess mörka punkter och hörde ex- rinnor och Yrkesutövare och håller kurser i hemvävning.
för att fälla en rättvis dom i det här pressdrängen på dem.
Flickan stod Försäljer Mattor i handknuten flossa, rya, målet.
måste man dels vara mer in där och lät allt gå över sig, men då rödlakan, rosengång samt Möbeltyger, Gar- en människa, dels förstå hur det känns åklagaren började tala om hennes diner, Vepor.
Klädningstyger m. m. Väv- garner, Vävstolar och Vävstolstillbehör.
att ho i nödbostad med ohyra och hur olika fästmän, blev hon rasande och och Försäljning Kungsg.
70, II.
hiss, man är till mads.
då man vrider upp tog några steg mot honom, så att vi Skola horn.
av Vasag.
Spårvägslinjer 1, 2, 3, 5, I I.
en gaskran alla höllo andan, alla utom hennes Busslinje 2 Jag frågade om hon hade samma konstapel, som försjunkit i behagliga Tel. Norr 437 och 133 63. intryck som jag att förhöret och rap- drömmerier.
Men hon gjorde inte porten förvillat minnet för mannen, försök att slå, hon bara ropade u så att det var därför han trasslade in över salen: vem är det, som anklaga det så mycket, mig?
- Dels det och s i osäkerheten om Seså, sade domaren.
det är all vad rom är farligt och vad lämpligt männa åklagaren.
att säga.
D et får dom ju veta först Advokaten yrkade på en lindri- efter polisrapporten är färdig, när de straffsats med hänsyn till förmild- får sin advokat, och då är det så dags.
rande omständigheter.
H o n ansåg att Nu ska ni ffi höra på min klient.
Det det hos den häktade fanns ambition sakningsfängelset.
är inte av trilska hon inte ger upp att hålla sig u p p, och att där fann När jag såg hur hemmastadd hon allt vad hon tagit.
utan därför att det virke till ett annat liv.
rörde sig i detta överväldigande hus är så mycket, och hon inte lagt var- Domaren frågade ironiskt vad hon dess korridorer, förrum och salar, enda näsduk eller nattskjorta på sin- stödde denna förmodan på.
såg hur glatt, respektfullt och höviskt net.
skulle fru Magni göra det?
Jo, sade advokaten, jag känd alla bemötte henne, trodde jag att jag Mannen med gaskranen avfördes henne förra sommarn då hon låg i drömt historien om målargeniet Bror- t i l l rannsakningshäktet, och så kom Lilljansskogen om nätterna och hon son.
Varför jag fann honom oför- vår klient.
Det enda jag såg av henne lade upp papiljotter varje kväll.
enlig med rådhuset, eller med respekt var en mycket konstrik frisyr sådan Domaren smålog som om det varit av män, det vet jag inte, men det var som uppasserskor hade förr i värl- ett skämt, vilket det icke var.
så.
Det enda, som gjorde.
att jag den.
Plötsligt reste sig den unge man- visste jag ej drömt, var färgerna i Det var vittnesförhör.
Två port- nen bredvid mig och sade: jag ska hennes dräkt.
Dem hade endast en vakter, en medtjänare och en express- gifta mig med henne, så fart hon blir målare kunnat sätta hop, men där dräng lovade och svuro eden på en fri!
fanns icke en karl i rådhuset, som gång.
Sedan fingo alla avträda utom Flickan vände sig snabbt om, och icke såg dem.
Jag kom till och med portvakterskan Karlsson och då såg jag såg för första gången hennes an- på en domare med att se gillande ut.
j a g på fångens rygg, att hon blev häf- sikte, nu genombävat av en mäktig I detta ögonblick fattade jag, att do- tigt upprörd.
Advokaten måste f r a m häpnad som inför något underbart mare kunna vara människor även i och lugna hene.
Detta var säkert hu- Jag hann knappt uppfatta hur hon såg Ridhus vilket förut aldrig fallit mig vudvittnet, arvfienden, angiverskan.
in.
Därav följde med nästan ofrån- Fru Karlsson dolde icke hur härligt komlig vishet, att det satt människor det var att fä vittna om allt som fun- föll ihop gråtande.
Den unge man- även i Svea Hovrätt nits i den anklagades koffert på vin- nen ropade: då hinner jag bygga fär- Advokaten gick före och jag följ- den.
Här kom fram nya brott, ogifta digt vårt hus.
Under ett ögonblick de imponerad efter.
tills vi kommit Andersson hade icke avlagt fullstän- vände jag huvudet åt hans håll, när till den avdelning.
där vårt mål skulle dig bekännelse.
sade domaren med ut- jag sedan tittade efter advokaten, var behandlas.
Vi kommo in i ett för- tråkad röst.
Det roade honom icke hon borta med flickan och konsta- rum, där det luktade ungefär såsom att rota i underkläder, sidenblusar och jag kännt mig nu i över ett år.
Ad- servetter.
Det drog dessutom Ut på peln.
vokaten såg på en lista som var upp- tiden.
Plötsligt gjorde portvaktsfrun i n i till f ö r r u m m e t där slagen på väggen och konstaterade, en upptäckt och föll domaren i talet: att hennes mål var det nästa, s i gingo paddskam titta, Jenny i håret!
har ju Den fruns har fina inte sköld- frun satt.
flickan Hon genom berättade, den underjordiska att hon gån- följt vi då in.
gen tillbaka till rannsakningshäktet, Hela min mal vid Broköpings råd- tänkt på att sakna bara.
husrätt behandlades och avdömdes Advokaten inföll blixtsnabbt: frun och hur konstaplarna varit snälla och utan att jag själv satte min fot inom kanske har klippt sig?
Det var en tröstat henne med att berätta hur väggar.
Jag visste icke, hur det mycket enkel anmärkning, men den mycket nyttiga saker man fick lära Domaren frågade i fängelset.
Hon hade fått veta att såg ut i en domsal.
Det var en chock gjorde sig bra.
för mig att se hela skådespelet med strängt: har hon klippt sig?
vilket fru d o m s o m v a r i t i V ä x j ö några gånger domarna p i den upphöjda estraden.
Karlsson måste medge.
Därmed var bli Nu får jag skynda mig hem, fången i rannsakningskläder, där ne- på något vis hennes elaka avsikt danför, konstaplar advokater och bragt i dagen och den anklagades vän- sade advokaten, men först ska vi kila vittnen.
Sådant jag s i t t på tea- ner gladdes när hon snopen fick av- in här på kaféet mitt emot och be- henne kaffe.
Vi gingo dit, och tern men aldrig haft klart för mig träda ur salen och ge rum för ex- att denna teater spelades varje dag, pressdrängen.
Jag gav särskilt akt på och att på detta sätt avgjordes män- en ung man bredvid mig.
som andlöst Andersson.
Varpå konditorifröken niskoöden.
Denne fånge var en rik- följde förhandlingarna.
Han liksom jag var alldeles ursin- det är redan beställt k a f f e tig fånge och kunde inte gå ut och byta kläder i sin loge eller lämna tea- nig på en herre i salen som stod mitt åt henne.
Vi visste nog av vem!
tern vid föreställningens slut.
Han emot advokaten vid skranket.
Han hade medan han ännu kunde göra ville absolut ha flickan t i l l så stor Ja, sade advokaten, då får vi vad dårskap han ville, öppnat en gas- brottsling rom möjligt.
När väl skicka det åt mannen med gaskra- kran, d i hustrun sov, och sedan själv son berättade hur hon stulit ett par nen.
Fröken, en kaffe åt herr Jo- lagt sig vid hennes sida.
llen gran- klänningar ur altifinpåsar och sen hansson.
- Vilken av dem?
frågade fröken, - min - ty så fick vilket g l a d d e mig mycket, jag följa med in i ett inre rum och njuta mannamån och låna hans pri- vata sigill.
Därinne anförtrodde han mig som svar på min meddelsamhet att han snart skulle befrias från disktjänst och få sitta och vara chef härinne el- ler någon annastans Då skulle han lämna in redogörelser och tabeller och kassor.
Att det kunde vara någon befordran, hade jag svårt att förstå, det borde ju vara bra mycket bättre att handskas med människor.
svarade att endast få av dem voro så trevliga som jag, och så skakade vi hand, och han lovade att rekommen- dera mig hos sin efterträdare vid dis- Han ken.
Det kändes så gott att ha skickat av ringen, med de ord av godhet jag fogat vid den, och just nu, gjorde det detsamma, hur gåvan blev mottagen.
M e n nu stod jag på Kungsholmen och klockan var icke mera än elva, och jag visste icke mer, vad jag skulle göra den dagen.
Utanför rådhuset stannade jag, gri- pen av lust att gå in.
men tillbaka- hållen på samma gång av skygghet.
Medan jag stod där obeslutsam, fick der är ogift, men den stämpeln har ju den allmänna humaniseringen gjort allt mindre kännbar.
- Och att skänka barnet en far i detta ords verkliga mening förmår man ju inga- lunda därför att man lyckas få en bland många dömd att betala för det.
Jag tror därför, att det kan bli svårt att finna ut något bättre än Elin Wägners ” riksfader ”.
Då det i verk- ligheten ofta blir fattigvården eller barnavårdsnämnden, som utbetalar det underhåll barnafadern skulle be- tala men inte kan, inser jag inte, att detta i sak blir någon skillnad mot en riksfader.
Jag hoppas, att vetenskapen skall förmå finna en metod, som, om inte löser så dock underlättar de här be- rörda svårigheterna.
Redan nu fin- nas vissa hållpunkter, som ibland kun- na vara värderika.
Vid ett fall i min praktik gällde det att välja mellan två män.
Modern och den ene man- nen voro klart blåögda, den andre mannen tydligt brunögd, och då har- net efter några månader virade sig vara brunögt, kunde man ju vara ganska säker om, vem som var fa- - Det blev åtta månader, och flickan dörren jag dess - hade ställa jag beställa kaffe med bröd åt Jenny svarade: - här är tre.
- Han som förgiftade sig och fröken, blanda för all del inte ihop dem för oss.
hustrun,
Riksfader eller riskfader?
Ansikten från Grundskyddskongressen Sjukvårdselever som bli patienter Kanslirådet von Koch och a d v k a - invändning kommer ” understundom ten Silow, båda auktoriteter, avfärda att upptäcka vilka s. k. smalholders bill.
Detta förslag skul- efter bittra förhandlingar ” (kurs av visserligen förslaget att flera möjliga (Forts. fr. sid.
1.)
oss) avtal till stånd Kan m a n få nå- fäder skulle betala såsom liggande gallrade bevisligen många flickor med sådan som utpräglad håg och fallenhet för sjuk- lade ” Gr sköterskan tålamodsprövande värv, rensen i många med den seghet i viljan och överväld sol i sinnet, som just är så väl- tioners företrädare som på ett eller annat förse småbrukarna med outnyttjad jord.
signelsebringande i detta yrke, men sätt blivit gripna av samma idé I span- Mr Mc Laren lämnade inte lorderna nå- vilka dock ej orkat med allt det nya ska, tyska, amerikanska ryska hjärnor har gon ro med sina kviska tal Han bevisat som fordrats av dem på en gång.
fastnat och utvecklats denna gemensamma att de inte ensamma ha rätt till all Eng- I praktiken sedan finns det för öv- tanke, som på oändligt många språk skal lands jord Mr.
Mc Laren är en utom- rigt så många olika sköterskeplatser.
uttrycket a h förklaras i alla världens län- ordentlig talare Hans mörka energiska En del elever hamna vid utbildning der.
ansikte och hans skarpa klara sätt att ut- sköterskor vid Alla soteras människor voro represente- trycka sig fängsla ovillkorligen åhörarnas gillande och motstånd i pressen.
I dern å tid, då barnet kan hava av- gå ut i privat- rade.
Där voro tidningsmän, präster lä- intresse.
Har är övertygad o,,, sin sak Socialdemokraten ha en hel del auk- lats, pröve rätten hur stort bidrag var lindrigt, andra kare och skalder, jordbrukare a h militä- Man får se, vad han lyckas uträtta i Eng- toriteter uttalat sip för och emot.
De, och en dem jämlikt 4 och 5 §§ rdomshem och rer, män a h kvinnor av alla åldrar Från land som äro emot se hellre att det ham, skall giva till barnets och moderns De som kom- den åttioårige amiralen till studentskan av Amerika hade många intressanta namn vars ursprung är omtvistligt, får en underhåll. ” landet med få i år voro alla övertygade om sakens all- bland deltagarna Henry George ’ s dotter.
riskfader - jämför det återkomman- I motiveringen heter det att det talig personal eller bli distriktssköter- var a h vikt.
Det skulle föra för långt att nämna alla Mrs.
Anna George de Mille, var närva- de uttrycket: han får ta risken - skulle vara anstötligt om en domstol skor o.d., få nog ofta slita oerhört alltså tillerkännas en underhållsbeta- nödgades bland flera män, av vilka men då är ju valet för dem fritt!
de utmärkta talare a h framstående per- lare, som icke fastslås som fader utan var och en kunde vara fader till bar- Semestern är säkert en viktig f &amp; sonligheter som bidrogo till att göra kon- som möjlig fader, därför att han un- net, mer eller mindre godtyckligt ut- ga.
Vid klok utbildningsanstalt få gressen till en betydelsefull händelse i der konceptionstiden haft sexuellt välja en.
elveverna första året tre veckor, sedan jordreformarbetet.
Naturligtvis framträdde Här kan er- umgänge med modem.
I en motion i första kammaren vid åtminstone 14 dagar om året under några särskilt inras om en synpunkt som framför- Samma tillfälle återfinner man kans- elevtiden Men det finns elevkurser, Bland tyskarna var t. ex. Landtagspre- i det rätta ögonblicket.
Med sitt intagan- des redan år 1917 av advokaten lirådet von Kochs namn under en där först andra året något ledighet sidenten herr Heinrich Peus från Anhalt de uppträdande gav hon en viss glans åt Andén i ett föredrag inför andra motion som föreslår att ” varda flera ges säkert ett felgrepp!
kammaren över förslaget till ’ lag om än en man övertygade om att hava Kontrollen över hur eleverna ha Av alla tyska stater är Anhalt den, som konferensen Man lyssnade gärna till gått längst ifråga om jordvärdeavgift Om henne, eftersom hon i verkligheten varit barn utom äktenskap.
Där säger hon haft samlag med modern å tid.
då det är presidenten Peus förtjänst är inte med och delat de öden, som liksom voro enligt referatet i Svensk juristtidning: barnet kan hava avlats, svare de för det synes vara särdeles ojämn.
Frå- ” I de fall där modern icke haft um- underhållsskyldigheten en för alla och gan är om det alls existerar någon gott att veta Men nog ser han ut att den yttre impulser till, att Henry George kontroll vid de privata provkurserna, kunna övervinna svårigheter Han har ett kom att skriva sina böcker.
gänge med annan man än den upp- alla för en ”.
givne fadern, och där alltså invänd- Ovannämnda motion av hr Petter- där det heter, att elever förutbildas riktigt fältherreutseende väderbiten med Bland danskarna skall särskilt framhål- ning om flere är utesluten, är det helt son i Södertälje m. fl.
innehåller ock- för att sedan kunna söka in vid de skarpa ögon och sammandragna ögonbryn en, var början nämli- enkelt upprörande - lika litet till- så en viktig paragraf om arvsrätt ef- större sköterskeskolorna.
Vissa av dem Han har en så dånande stämma, att man färstår, att han är van att stöta på mot- fredsställande ur sannings som ur ter fader för barn utom äktenskapet.
l i r a vara mycket välskötta, men p i rättvisesynpunktt - att hon måste lå- Motionen bifölls av kammaren i den- en del h i l l består arbetet nästan ute- stånd Förhållandena i Tyskland äro inte ta sig nöja med ett utslag, som alle- na del men förslaget om strängare av grovgöra bl.
a. i att utföra så lätta att reda upp.
Dels är det svårt nast fastslår möjlighet för faderska- faderskapsbevisning och mångfäder- sjukhemmens stortvätt Undervisning för m enstaka stat att genomdriva en jord- ge, den som började intressera småbru- pet Det är denna öppen lämnade avsvar avslogs Då vid det slutliga I sjukvårdens grunder är s i gott som lagstiftning.
som inte delas av det övriga karna, de s. k. husmännen för georgis- riket program Och dessutom: georgisterna ha på men.
Redan 1902 antogs den s. k. Köger- möjlighet, som berövar det utomäk- avgörandet arvsrätt efter fader icke obefintlig, likaså praktik i de sjukas sitt också frihandel Men Tysk- resolutionen som uttryckte småbrukarnas En hembiträdesplats borde tenskapliga faderkspet dess ansvar gick ihop med den faderskapsbevis- skötsel lands lantbrukare äro i de svåra tiderna krav på en rättvis allmän avgift for jor- kunna vara lika meriterande advokaten Andéns mening riksdagen efter lagberedningens i allmänhet ytterst obenägna an avstå från (Fort.
fr. sid 1).
den av - las som med från Herr Berthelsen var jämte föreståndaren slutande - Enligt - ” är detta en oegentlighet lika väl värd ning förslag stannade för, kom arvrätten Så är det en praktisk fråga, som den samt avskaffande av skatter på ar- Lantbrukarna måste man ha slutning gav först georgismen i Danmark sig Och frågan blir då: Är det bättre politisk betydelse Herr Berthelsen har tullskyddet med som invänd- lovningsbarn.
Det kan nämnas, att det är dräkten Varför ska kvinnor med så an- ningen att en pariasklass skulle ska- motionärernas förslag till faderskaps- pas, om flere mäns underhållsskyl- bevisning stödde sig på justitierådet stängande arbete plågas med åtsit- dighet fastsloges beträffande vissa Tiselius ’ reservation i lagberedningen.
tande många skärp vänja och sig aldrig dito halskragar därvid Och - utomäktenskapliga barn.
icke utan Medan Dagens Nyheter förslaget till lag om arv säges att nuvarande faderskapsbevisning, varför ha många ännu så långa kjo- fog fruktar för att mångfäderbarnen som förslaget vill bibehålla omöjlig- lar, att dessa på ett föga hygieniskt skulle komma i en parias klass, tar gör arvsrätt efter fader för barn utom sätt sopar trapporna?
Jag har också att taga i betraktande I Svenska Dagbladet en rent motsatt äktenskapet med undantag för tro- sistlidna vinter bevittnat hur en grå slaget ståndpunkt att dessa Det mångfäderbarn har kallat skulle för- lovningsbarn.
(Dock gäller samma daskig bomullsklänningskant på ett faderskapsbevisning för dem som för stort antal sköterskor stuckit ett par få bidrag ur en riksfond för välvil- andra utomäktenskapliga barn.)
turn nedanför kappan i alltför nära ligt men föga genomtänkt och orim- Det är tydligt att Ekeredsresolu- beröring med gatumodden - men ligt.
Enligt tidningen skulle det tvärt- tionen rört vid ett stort klänningar användas sedan i om ras mödrar gynna mångfäderbarnen på bekostnad av ” den och un- de- plex, som omfattar vida områden av sjukrummet ga moder, som endast har att hålla vårt samfundsliv.
Det sträcker s i g Obegripligt är också det i flera kur- sig till en barnafader, och som skulle in p i det område, som just nu ser existerande förbudet mot kort stå utan hjälp om denne blir oförmö- är aktuellt i samband med förslaget hår.
Här o m någonstans vore det väl gen att fylla sina skyldigheter ”.
Om till ny lösdrivarlag Det som förryc- praktiskt och hygieniskt, så lätt tvät- Svenska Dagbladet böjde sig ner för ker hela lagstiftningen är j u just der- tat, som det är Inom epidemivården att titta efter vad slags kryp Tidevar- sa gränsfall intill prostitutionen, där horde det nästan vara påbjudet, ty mångfaderskap förekomma.
Upphov där skall j u åtminstone p i papperet vet är, som det då och då petar un- till hela olyckan är alla parters slöa - håret tvättas varje gång en sköter- m e d sin skospets, s k u l l e d e t h a och förnedrande accepterande just ska går ut i världen!
problemkom- ända dan - ” av repartisering ” den överdi- överdi- som Man får kunna väl för ett skydd mot risken att vara barn, som sträcker sig utöver mång- demokraten avvisar som orimlig fäderbarnens kategori, Det är tid- ” Man repartiserar inte om fader- Nej!
Men man repartiserar ningens uppfattning att barnen, som förr voro men nu icke längre äro som den naturligaste sak återförsäkrade hos sin släkt mot ris- ken att föräldrarna icke fullgöra sina i kanslirådet von Koch rätt skyldigheter, nu i stället böra återför- i, det är risk med att röra upp säkras hos samhället.
Förslaget for- Dessutom den ris- skap ”.
Nu värl den Jag mulerades få följande sätt: understöd diskussioner som denna.
ken står den enligt min mening större hov föreligger, ges fit barn till änkor, att lämna dessa viktiga områden i fred under den konventoinella upp- fattningens spindelväv och att låta mödrar, med andra ord åt alla barn, bitterhet pyra under offentligheten som icke få tillfredsställande vård yta.
Människornas jämvikt fördär- och skötsel.
vas av oklarheten i vad som är rätt Tanken på en fond för samhällets och oförenligheten mellan officiell barnavård har ju redan framställts i moral och rätt och livets verklighet.
förslaget till lag om arv, där den kal- Är det omöjligt att när rättsbe- las allmänna arvsfonden.
Vore det greppen klarna blir s i orimligt att mångfädernas bidrag gin- grepp att den ut ruttenheten ge i n i denna fond!
med eld och med lut?
änklingar, frånskilda o c h övergiven rättskänslan bränner komponera nya hit- tor, som sitta utan stöd av en hårknut.
Och är det brist på fantasi eller var är orsaken, att man ej åt sjuksköterskan uppfinner en lätt hög- tidsdräkt för sommarbruk?
Vitt vore ju en både vacker och anständig färg De tjocka mörka Ylleklänning- arna bli under en värmebölja till plå- goris, liksom de tunga cheviotkap- En lätt sommarkappa vore porna.
dessutom billigare att slita på än den sistnämnda Vad gör kragkommittén som till- sattes i reformsyfte för så länge se- dan?
Här finns alltså ett rikt fält för re- former, som säkerligen inte komme att sänka sköterskekårens kvalitet och ansvarskänsla utan tvärtom höja ar- betsglädjen och även arbetsresultaten inom detta så viktiga verksamhetsom- länderna att följa Från England hade bland andra kommit parlamentsledamoten Mr Andrew Mc La- ren, arbetarpartiets kände representant Mr.
Mc Laren är irländare och har väl därför intresset för jordfrågans lösning i blodet Han berättar hur det började När han var liten, brukade hans gamla farmor säga, att på söndagen prisar man i kyrkan för att han skapade jorden åt folket, men på måndagen är det inte Gud istiska idéerna oavlåtligt arbetat på till att alla sprida partier de george- Det i riksdagsbiblioteket befintliga långa hyllan, som upptages av herr Berthelsens samla- de tidningsartikel i frågan är ett gott exempel på.
vad en ensam människa kan åstadkomma Herr Berthelsen är lika en- tusiastisk lika ivrig a h outtröttlig nu som när han började Varhelst man ser honom liten med grått hår och livliga ögon, är han o full verksamhet Han va- kar noga över att principerna inte förfus- kas Blir han litet het ibland är det för han hjärtligt unnar andra att dela sin övertygelse att De goda resultat som varit Danmarks av jordlagstiftning i georgeis- tisk riktning, äro ovärderliga att ha att erfarenhet Gud, Intresset som får för skatten jorden för finns jorden nog i Eng- peka tanter på fulltyga De övriga att det ländernas danska exemplet represen- är land I parlamentet framlades nyligen ett deras stöd, när det gäller att i deras egna förslag om upprättande av småbruk, den länder övertyga de motsträviga om sakens genomförbarhet C.
H.
