# ID: svediakorp-per3300
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,099
# sentences: 536
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det rör dem icke Av d:r Naima Sahlbom Deltagare från mera pe- inarbeta de olika önskemålen i en de- H.
G. Wells kommer till hösten med en icke sabiliserat efter tusenårigt krigs- riferiska av mångårig fred och trygg- klaration, som redan använts för pu- roman i tre delar.
Det överraskar; - tillstånd, det är ett våghalsigt expe- het något indolenta länder fingo i t - blikationer.
De vid föregående kon- In_ nyheten har * id;, en and.
sensation, riment men värdigt Kvinnoligan, som minstone m åskådlig föreställning om gresser antagna programpunkterna med förkärlek hemsöker alla världens den på andra håll reella bakgrunden lämnades alltså orörda att i princip av den anledningen, att han förklarat att oroshärdar.
till slagorden ekonomisk och kolonial utgöra basen för olika sektioners na- kända nutida personligheter komma att fi- Den irländska sektionen hade ej imperialism.
minoritetsproblemen, tionella arbete.
gurera med sina namn, drag och karak- missräknat sig på den lokalal effek- skiljedom och avväpning kontra mili- I känsla av det gemensamma målet ten av ” Irlands första internationella tarism etc. Med beundran åhörde och förbundets obrutna solidaritet an- Vilka det blir vet man inte Men Mac kongress ”.
I arrangeringskommittén man sedan i plenarförsamlingen r a p tog också kongressen denna interna- Donald kommer kanske att i första kapitalet samverkade kvinnor ur alla politiska portörernas intressanta och sakliga tionella deklaration: fara med handen genom sitt yviga vita hår översikter, och man greps av tack- ” Internationella Kvinnoförbundet sam förvåning över att Kvinnoligan för fred och frihet vill förena kvin- dra hop sina buskiga ögonbryn, Wells med sitt ideella framtidsprogram kun- nor i alla länder, som äro motståndare själv kommer att tända sin pipa, medan nat attrahera så många förmågor, inte till varje slags krig, exploatering och han lyssnar till ett samtal mellan gruvar- bara överlägsna folktalare, men klara förtryck och som arbeta för univer- betarnas ledare Cook och sir Herbert Sa- och kloka huvuden.
Kanske självlär- sell avrustning och för lösandet av muel ordföranden i kolkommisionen.
så att gästerna snart kände synpunkt da experter, ty endast få av dem ha av terna skifta som i ett förvirrande ka betrotts att sitta vid mästarens fötter komflikter genom erkännandet an kommer kanske att träffa segraren En fredskongress på Irland, ännu kommittéer och engelskan Mrs Swanwick och mänsklighetens solidaritet, genom sista leidskop.
Mest tvättäkta m o t varje gen ternationellt samarbete och genom ledare, nor-tan fru Larsen-Jahn kompromissfria republikanerna, som gärna misstrodde Ligans syfte ” fred och frihet ” eller åtminstone ville i n - dra ordföljden.
Och ändå torde kongressens veder- häftiga och opartiska förlopp i någon mån ha underlättad de irländska freds- vännernas heroiska försök att genom inre enighet och försonlighet först utplåna den onaturliga nationella fronten mellan norra och södra Ir- land, mellan katolsk majoritet och protestantisk minoritet, för att med Vid den första fyllnadsvalet, arbetarkvinnornas miss Bondfield, lady Astor och la- " ' ' tryggandet av social, politisk eko- sammankomsten nomisk rättvisa för alla, utan hänsyn dy Oxford, Rebecka West och Sybil Thorn- till kön, ras, klass eller trosbekän- dyke och igen deras faktiska klän- ningar.
burg och Lida G. Heyman Heyman är det ett självklart uttryck fur frigjordhet, interntionella kongresser. ” Frida Perlens otämda knappt grå- Slutintrycket av Förbundets 5:te sprängda bobbade huvud påminner kongress blev att det personliga utby- om Holbeins porträtt, Yella Hertzka tet är nödvändigt för ömsesidig för- har fått en självsvåldig touche som ståelse av lokala svårigheter och för passar Ligans enfant terrible Mar- att precisera de olika ländernas in- celle Capys svarta lejonman skakas satser i det omfattande arbetspro- expressivt vid hennes passionerad grammet.
Men då de stora kongres- brandtal, den irländska presidentens serna i hög grad inkräkta på sektio- mjukt vågade korta lockar förhöja nernas ekonomi och tid med fara för den kvinnliga charmen - och så hela de nationella uppgifterna beslöts att raden av amerikanska gosshuvuden.
öka intervallen från två till tre år, Törs jag förråda, att Jane Addams men att dessutom genom fylligare mellan fyra ögon bekände sin avund ambulerande exekutivmöten Efter denna repektlösa mellanakts- stödja det lokala propagandaarbetet i reflektion är det på tiden att övergå olika länder.
Och när man, något medtagen av till den dramatiska häjdpunkten, dis- medan den fruktansvärda barnadöd- kussionen om Ligans program Me- intensivt kongressarbete, av den ound- och ej ligheten i slumkvarteren kompenseras ningsskiljaktligheterna angående for- vikliga språkförbistringen av den oerhörda nativiteten (medel- meln för förbundets ändamål hade minst av den rörande gästfriheten, tal c:a 10 barn pr familj) och trång- lett till de mera betänksamma sektio- som utfyllde varje paus med " racial boddheten trotsar all beskrivning, vi- nernas opposition mot det radikala events ”, sliter rig loss från den le- sar man å andra sidan på faran av Washingtonprogrammet med dess de- gendomspunna ön är det med en varm landsbygdens avfolkning och pekar taljerade punkter, Ett svenskt med- önskan att den irländska sektionens med stolthet p i det ringa antalet ille- lingsförslag med frihet för mera förhoppningar måtte infrias, att ge- avancerade grupper att fasthålla vid nom kvinnornas medlande inflytande gitima barn.
Detta om miljön för komgressen Washingtonformeln vann stora sym- den inre samling måtte påskyndas, Under åtta långa arbetsdagar disku- patier.
Men för att undvika en upp- som ensam kan tillförsäkra det av terade kongressen krigets orsaker och slitande debatt om skilda förslag, ram övermänskliga lidanden ännu blödan- botemedel.
Arbetet uppdelades på tre i stista stund inkommit, anförtroddes d e landet en lycklig framtid i full fri- kommissioner a h ännu flera sub- åt de skandinaviska sektionerna att het.
= " " ' Det är inte så säkert, att denna nya slags blir särskilt rolig för en publik som icke känner till de bemärkta personlighe- roman ter, vilka komma att figurera där, Men vad som var intressant var verkligen den motivering Wells själv gav för sitt tilltag Den som vill skriva en ärlig nutidsroman, ' ' " ' @ ' " menar han, k= inte ta med den sin tids bemärkta personligheter där- för att de spela en så stor roll i samtidens liv.
En levnadskildring måste bli helt olika om Baldwin är premiärminister eller Mac Donald.
Man måste ta med i en tidsroman de människor, som göra tiden.
Det är en typisk engelsk tankegång Månne det går att flytta över den på svensk botten?
Faktum är ju att våra romaner i all- mänhet röra sig på ett tidlöst plan.
Det förekommer aldrig i dem någon antydan om vem som är statsminister, man ser ' " I- enting av da ledande personligheterna i det politiska ekonomiska eller konstnärliga ti- vet.
Är det månne av rädsla för kritikerna, som författarna, fega inför utsikten att bli kallade halvjournalister eller kåsörer, läm- na sin tids typiska drag å sido?
Eller är det inte så, att de känna på sig att det vore löjligt, att av samvetsgrannhet låta Lenin och Tolstoj årsdagen av krigsutbrot- sökte att @ detta minne bygga någon tet på en söndag.
Därigenom blev det fredsteori eller någon ny politik, fick lättare att återkalla minnet av den till livs alla de välkända spets- svarta söndagen eller svårare att und- fundigheter, varmed man vill pura omöjlig den omvändelse, det genom- gå det, En liten grupp av tillfälligt sam- brott till en ny tid, som i första upp- lade människor talade väder och rördheten efter kriget syntes si lätt vind och regatta, d å en taktlös person Det märktes ingen besvikelse över att plötsligt sade: jag tycker jag hör det gamla tänkandets människor sa- mobiliseringsklämtningen hela dagen.
boterat avrustningsidén genom att be- Det kom en rysning av obehag över lägga platserna i N.
F:s avrustnings- sällskapet, och man började tala nå- kommission, alldeles som i v i r tide- got om sina minnen från den dagen räknings begynnelse hednavärlden sa- och om dess fasa.
boterade Jesu lära genom att förklara Det märktes dock hur vanetänkan- rig anta den.
En uttalad besvikelse över att vi dest damm och smuts lagt sig över detta oerhörda minne.
Den som för- ännu hålla på med att kompromissa Åter inföll C.
G. Ekman Eliel Löfgren, Arthur Engberg berg, Torsten Fogelqvist, Ragnar v. Koch a h Kerstin Hesselgren uppträda i en mellan fred och kulsprutning, möttes från en av de närvarande med den ka- tegoriska satsen: den, som älskar sitt land måste hålla på försvaret.
Detta påstående delade omedelbart upp de närvarande, och den m a grup- pen bestod av bara en person.
Denna person fann formeln ganska motsäg- lig.
Den kan ha varit sann en gång, liksom det har varit rant, att den öst- göte, som älskade sitt småkungarike måste hålla @ försvaret mot Väster- götland.
Men det kom en tid då ut- trycket för sann östergötlandskärlek blev att lägga ner försvaret och plåna På ut gränsen mot Västergötland.
(Forts å. sid. 6) tidsskildring?
Löjligt därför, att ' ' nu- mb- niskor man skriver roman om leva sitt liv, älska och hata, lida och dö precis på sam- ma sätt under Ekman eller Sandler?
som under Trygger Det it visserligen inte likgiltigt, vilka som sifta eller administrera lagarna eller skriva politiska ledare i ett land.
Man kan mycket väl klargöra för människorna, att det rör dem, bur landet styres, att t. ex. valuapolitiken, barnavårdslagarna, ma- politiken ingripa i de- liv, och att deras öde rid ett givet ögonblick kan bero på vem som är ecklesiastik- eller justitieminister.
Men det rör dem icke att det rör dem De fortsätta att som romanförfattarna låta dem göra: älska.
hata, lida och dö i en isolerad och tidlös värld Devinez
Ekeredsprogrammet Mannens rätt och Dagens Nyheter och kvinnans Dagens Nyheter förklarar i en le- dare av den 4.8 att tidningen “ med verklig tillfredsställelse tagit del av “ Önskelistan Ekered ” Tidning-,,; +, träffar alldeles rätt, då den om detta program säger.
att det är orga- en niskt utvuxet kring en gemensam cell- kärna.
Det är i sanning resultatet av ett mångårigt arbete, en syntes av erfarenheter samlade av kvinnor som stått mitt i dagens liv och arbete, Det är också just som tidningen insett en frisinnad grundåskådning som rans in på olika områden och därigenom gi- vit programmet dess enhetlighet.
Tidningen skriver: “ I resolutionens första del reses kra- vet på upplysning.
Och de går som en röd tråd genom det hela en star- kare tro på det upplysta omdömets makt än på nya lagars och förordningars Att vitt der. ” den eller mödrarna till vilkas hjälp anse oss icke ha misstänkliggjort och ännu mindre tillständigt misstänkliggjort den är skriven.
V i “ icke alla.
Just för att lagarna som helhet äro bra och barnavårdsmännen nödvändi- ga, måste man vara rädd för det, som lära dem ansvar hänsyn och försiktighet, tas till förevändning för en r a k - det är oändligt mycket viktigare än att tion mot dem.
Mest f ö r mödrarnas kasta all sin förtröstan på lagar, som skull och barnens.
Om protestanterna kanske sakna varje förmåga att ge män- vetat det allra minsta om Tidevarvets niskorna en ny syn. ” allmänna riktning och vad där skrivits Den varma anslutningen till pro- om skydd för barn och mödrar, skull?
grammet, den vilja att " vara med ”, de icke misstänkt tidningen för att vil- som tidningen ger tillkänna måste j a komma åt mödrarna eller barna- vårdsmännen.
Tydligen föreligger ett mottagas med glädje av alla de kvin- missförstånd från barnavårdsmännens nor.
som stå bakom Ekeredsprogram- rida.
Det,har aldrig någonsin ifråga- met.
De äro alla fullt medvetna om satt att icke domstolen skulle kräva och ha alltid varit det.
att det är ge- bevisföring, detta är så självklart att nom samarbete mellan män och kvin- det överhuvud icke behöver påpekas, nor som program skola formas ut och när det gäller e n dylik process.
Men genomföras.
även om, eller just där- det är sättet, på vilket faderskapet kan " " i för att män och kvinnor ha delvis bevisas, som Ekeredsresolutionen och olika erfarenheter att utgå från.
på des år 1923 till ett svårt fängelsestraff I dagarna har Englands utrikesminister emedan han tagit emot mutor av namn- Vi ha strax före tidningens press- Chamberlain i parlamentet svarat n i f r i - givna engelska vapenfirmor.
läggning mottagit en protestskrivelse gan om engelska regeringen underhandlat Under världskriget förekom det ofta att från en del barnavårdsmän i Stock- med Turkiet om leverans av vapen och engelska soldater fingo blöda och dö för holm med anledning av artikeln Rik * - ammunition Han förklarade att så icke engelska kulor.
En engelsk finna hade varit fallet men att möjligen enskilda fir- en fabrik i Fiume, som sålde torpeder fadern.
i ett följande nummer få si mor gjort Turkiet dylika anbud, dock, till den österrikiska marinen.
I kriget återkomma med exemplifiering av la- utan att, så vitt han visste, några affärer användes dessa mot de engelska matro- serna.
Men aktieägarna blevo rika.
En gena verkningar i särfallen “ flera fa- blivit avslutade.
Enlig Sv.
Dagbl.
yttrade Chamberlain annan engelsk firma hade kort före kri- endast några ord: vidare i detta sammanhang att varken I g?, fått i uppdrag att befästa Dardanel- Ekereds resolutioner fattades av en Englands internationella förpliktelser el- lerna åt turkarna och levererade kanoner ler i dess förhållande till turkiska rege- t i l l denna befästning.
Vinsten kom eng- grupp intresserade och socialt kun- ringen låge något som kunde motivera, elska kapitalisterna till godo men med niga kvinnor och är icke ett förflu- att regeringen hindrade engelska firmor dessa kanoner nedmejades trupperna från a t t till Turkiet exportera vapen Nya Zeeland och Australien som kommit get ord.
Han fann inga skäl därför, a h dock för att bistå det betryckta moderlandet i Kanske skola om några dagar bar- navårdsmännen också medge att för- har i samma parlament endast för några dess nöd.
Men Chamberlain ser ändå ingen anled- svaret för mannens rätt icke är månader sedan en ledamot framlagt fakta om den internationella vapenhandeln, sam ning att stoppa denna vapenexport från liktydligt med angrepp mot vare sig kunde vara skäl nog.
England till utlandet!
lagen i dess helhet, barnavårdsmän- Vapenfabrikanterna hetsa genom pressen nen som kår, vilka ha att arbeta med upp stämningen i alla länder for att öka lära människorna att se mänskligt och klokt i hithörande ömtåliga spörsmål att Svart Chamberlain och vapenexporten köplusten på mrdvapen De besticka ock- förebildligt Brev till för de andra värnpliktiga vara länder och åtnjuta portera Den japanska amiralen Ito döm- Devinez vill göra gällande an den mor som vid domstol kan bevisa at!
t. ex. fem män besökt henne under den “ kritiska tiden ".
kan utvälja vem av dem hon vill och " svära honom fart ".
samt att hon troligen, även mot bättre vetande, väljer den rom har bäst råd eller den rom är beskedli- gast.
Detta påstående är oriktigt, domstolen kräver alltid bevisförning.
Fortsättningen lyder: “ Detta sker ofta i samråd med barnavårdsman- nen, som inte inser det orätta i att ut- nyttja lagen t i l l det yttersta.
Dessa två betänka d i icke att för varje gång en orättvisa begås, lagen djupt misskrediteras. ” Detta ä r en mycket grav anklagelse mot barnavårdsmännen Dylika utta- landen bidraga icke heller till att höja aktningen för barnalagarna, vilka framförallt kvinnorna, vilket parti el- l e r vilken samhällsklass de än tillhöra.
borde slå vakt kring.
Ingen torde reagera starkare än barnavårdsmannen inför dessa fall med " flera fäder ”.
Skulle någon enda barnavårdsman verkligen ha gjort sig skyldig till ett sådant förfarande som Devinez åsyf- tar är det väl därför icke tillständigt an misstänkliggöra alla.
V i protestera på det kraftigaste mot den uppfattningen att barna- vårdsmännen p i ett så nonchalant sätt utöva sitt kall, an de åsidosätta rättvisan och misskreditera lagen.
Stockholm den 2 augusti 1926.
Cecile Strömer, Ellen Lokrantz, Walborg Stelin Hedvig Heurlin, Ju- dit Thörnqvist, Karin Dahll, Märtha Flyrin, Marta Granfelt, Elisabet Wågman Anna Ålander, Sigrid Lun- din.
Johnny Jernström, Carin Carell, den ifrågavarande artikeln proteste- ra mot.
Modern kan ha gjort sitt val mellan flera möjliga fäder till bar- net redan innan saken kommer för domstol.
Många gånger har hennes val skett utan an barnavårdsmannen varit med därom Men ofta, sker det nödvändiga d e t med barnavårdsman- nens medverkan.
Det är ju icke lätt för barnavårdsmannen att mot mo- derns uppgift kåra t i l l barnafar en annan i n den modern bland flera möjliga valt, även när valet dikterats av kransa synpunkter Men kanske skadar d u dock icke för dem som äro Lulli Lagerblad, Agnes Ebbinghaus.
inställda på att bevaka kvinnans rätt Barnavårdsmän i Stockholm.
att komma ihåg att även en man kan ha en rätt som kan kränkas.
Det kan kanske vara bra att i detta samband citera ifrågavarande lagpa- ragrafer.
Det framgår j u tydlig, att här finnes möjligheter till missbruk, och a n barnavårdsmännen, även där de " reagera " mot de fall där flera fä- der förekomma, e j alltid kunna förhindra dessa missbruk.
I lag om barn utom äktenskap he- ter det i § d: " Varder utrett att sva- randen haft samlag med modern å tid då barnet kan hava avlats, skall han anses såsom fader.
där ej uppenbart är a n barnet ej avlats vid det samlag.
Och i följande §: förekommer anled- ning därtill att svaranden haft sam- lag med modern å tid, då barnet kan hava avlats, äge rätten förelägga an- tingen modem att med ed bekräfta d - ler svaranden a n med ed förneka att sådant samlag ägt rum. ” Ehuru vi blivit så illa åtgångna av insändarna måste det glädja oss att ha gett anledning till en så kraftig dekla- ration från barnavårdsmännens sida.
Måtte den höras ut bland deras kol- leger i landsorten Skrivelsen har följande lydelse: Underteckande hava med indigna- tion tagit del av signaturen Devinez uttalanden om barnavårdsmännen i allmänhet i artikeln “ Riksfadern allmän populäritet Det kan kanske vara av intresse att ta del av ett brev, som tre schweiziska fredsgrupper tillställt var och en av de nyinryckande värnpliktige.
" Du, käre medborgare ”, så börjar bre- vet, " tror att du är soldat bara emedan det Y nödvändigt för ditt fosterlands för- svar.
Var övertygad om, att alla soldats i alla l i n d s tro detsamma.
Alla soldater i alla land tro att man måste vara soldat for att i värsta fall skydda moder, hustru eller syster mot fi- endens våldsgärningar " Yen ", fortsätter brevet att utveckla sin tes, “ kvinnorna äro i fara just i krigs- tider.
just emedan d e finns härar, som slåss, emedan arméer existera, emedan sol- dater i alla länder villigt ställa sig t i l l för fogande som verktyg.
Det är du som har skulden, om din mor, fästmö eller syster komma i olycka.
Du tror.
att du kan göra anspråk på vår tacksamhet genom att du gör militärtjänst.
Vi undertecknare av detta brev, som re- representera tusentals medborgare, förkla- ra högtidligt, att vi icke betrakta dig i din egenskap av soldat som ett skydd utan som en fara för landet Det må vara dig unnat, om du ännu ef- ter världskrigets ohygglighet kan finna glädje i uniformen.
Men räkna inte med vår tacksamhet Den tillkommer dem.
som avstå från den kallblodiga förberedelsen till våldsåtgärder och arbeta på att öka förtroendet i värl- da.
Om d i med gott samvete kan göra mi- litärtjänst, så g &amp; da.
min om din sam- vete oroar dig, så undertryckt inte denna oro.
Vet an otaliga äro oroade som du och inte kunna eller vilja få ro, förr än de funnit den väg, som räddar vårt folk och mänskligheten från nya krig.
Sök kontakt med dem a h hjälp till att sluta leden fastare. ” De som utdelat detta flygblad, ha alla blivit häktade.
Den 28 juli till I aug.
hölls på Ja- rytm pressas in i den takt maskinerna kobsbergs folkhögskola en studiekurs ange.
Man kan förstå vad detta för kvinnliga verkmästare och före- innebär för individerna.
Jurt i de bestå där vederkvickelsen inne- samt för personal- boende kraft fritt spelrum, sin för- måga tillfälle att utvecklas; få arbe- tarna vid maskinen ständigt känna tvånget av en främmande makt.
som rar.
t i l l att ar- betsledarna inom industrien ha insett vikten av att tillsammans behandla och dryfta de krav, som ställas på dem och de svårigheter som möta.
Föreningen för Socialarbetare inom Industri och Affärsvärld (S.
A.
I.
A.)
som för två år sedan hade en kurs för egna medlemmar vid Jakobsbergs folkhögskola, hade nu genom sina medlemmar tillhörande kvinnliga yr- yrkesinspektionen tagit initiativet till denna kurs, som även denna gång fick förläggas till Jakobsbergs vackra folkhögskola, Till kursen hade kommit omkring 40 personer, intresserade, ansvars- kännande människor representerande olika grenar av industrien.
Där fun- nos förestånderskor vid choklad-.
klä- des-, ylle- och många andra fabriker.
olika landsändar och åldrar voro fö- tvingar på dem och antingen driver dem utöver vad de tycka sig förmå eller stävja deras fart att passa till andras fart.
Det är detta som blir i högsta grad prövande.
Emellertid fick man av föredragen på Jakobsberg en uppmuntrande upp- fattning av hur starkt ändå den per- sonliga förståelsen och omtänksamhe- ten kan göra sig gällande mitt i den enhetlighetens värld, där maskinerna ange arbetstakten.
Rektor Ekelöf och fröken Hesselgren berättade om fall från sin rika erfarenhet.
Ett exem- ningsrikedom, händighet och intresse att komma t i l l sin ritt genom att överlåta åt arbetarna att komma med bred bas, samt i den efterföljande dis- kussionen kommo många intressanta synpunkter fram Arbetet på att få förskolor till stånd har länge pågått i de nordiska länderna.
I vissa städer ha sådana redan upprättats, t. ex. i Helsingfors d ä r det finns två stycken, båda med kurser på fyra månader.
Också i andra länder finnar förskolor, fast på kortare tid.
Kurserna omfatta såväl teoretiskt rom praktiskt arbete och äro avse att vara dels en provtid, efter " il man kan bedöma någorlunda, v elever som ha förutsättningar sjuksköterskekallet.
Dels skall kur- sen vara en hjälp för den unga ele- ven att få en uppfattning om, v i d hennes yrke verkligen innebär.
Det är inte mer än rättvist, att man G r - söker underlätta arbetet in, den bli- vande skiiter-kan.
Förskolan kan an- tingen ha det resultatet, att hon upp- täcker sina krafters otillräcklighet.
Hon kan då i t i d avbryta, innan hon överansträngt sig p i själva sjukhus- arbetet.
Men skolan kan också ge nom en lämpligt planlagd undervis- ning öka elevens förutsättningar att stå ut med arbetet.
Som man vet, är ofta intellektuellt arbete, kunskaper och en fördjupad kännedom om de företeelser man har att handskas med, en hjälp till att stå emot det praktiska arbetets påfrest- ningar.
Tanken på förskolan har halt den stora betydelsen, att man genom den klart kommit att förstå vikten av verklig pedagogiskt underlag för le- darna av elevernas undervisning.
Hit- till.
ha sjuksköterskeskolorna inte gjort något för att uppfostra pedago- ger.
Om bristen inte känts så stark, har det berott på, att det av sig självt kommit duktiga pedagoger till sko- lorna.
M e n det är nödvändigt att ar- beta för att nivån bibehålles lika hög.
Man ser i förskolas åtminstone en början till att få detta krav uppfyllt.
vi passa på att fråga ett par er- farna systrar, som t många år haft elever, vad de anse om de synpunk- ter, som av e n sjuksköterskeelev framlagts i föna numret av Tidevar- vet.
Systrarna ha läst artikeln och funnit den något överdriven.
Visst ära klagomålen mot överansträngning ofta berättigade, fast det är olika pli olika sjukhus och inte alltid kan sägas vara ledarinnornas fel.
Det beror ofta på, att eleverna komma direkt in i sjukhusarbetet utan att veta vad det innebär- och utan någon vidare vana vid arbete.
Det är den värsta svårig- Danmarks justitieminister intresse herr danska statens allmänna fångkost.
Steineke, har samma som D e n värsta av dessa tidningar har Sverige författaren av förslag t i l l dragits in.
ny lösdrivarlag att höja den all- Det senaste ledet i kampanjen är männa moralen.
Det är av in- utsändandet av cirkuläret om offent- tresse att se hur han går till väga.
liga förlustelser, såsom revyer, kaba- Saken är aktuell just nu emedan dan- reter och operetter, särskilt på lands- ska justitieministern i dagarna ut- ortsteatrarnas sommarteatrar.
Statens sänt ett cirkulär, rörande polisens till- censor hade meddelat, att hans påbud syn av offentliga föreställningar och om ändringar i dessa verk ofta icke samtidigt till pressen uttalat sig om åtlyddes vid uppförandet.
Dessa en del lagförslag som förberedas.
stycken komma ofta att verka an- Justitieminister Steineke har tidigare gjort en mycket väsentlig insats på detta område, genom att genomföra en lag, som tillåter internering av sedlighetsförbrytare.
Uppslaget till denna lag var en namninsamling som startades av Dansk kvindesamfund o c h en rad indra kvinnoföreningar med socialt syfte.
Denna adress rom samlade cirka 200,000 underskrifter krävde verksammare åtgärder mat sedlighetsförbrytare.
En tid efter den insänts till regering och riksdag fram- lade och genomförde justitieminis- t e r n en lag om internering av sedlig- hetsförbrytare.
Denna lag har till- lämpats i åtskilliga tillfällen.
Därefter har justitieministern ge- nomfört en kampanj mot nattklub- barna, som fört t i l l att klubbarna i sin förra olämpliga fonn dragits in.
Justitieministern har också ingripit mot tidningar med oanständigt inne- håll.
De gentlemän som redigerade och spekulerade i sådana företag ha tagits under behandling en för- svann till ett friare land än Danmark e f t e r att ha dömts till en månads fän- gelse, och en hans kollega sitter i stilla eftertanke i 4 månader och njuter den - lärarinnorna.
I allmänhet heten för är det n " mycket bättre ordnat än för den förra generationen, mera regel- bundna ledigheter, och man har för- sökt att inte göra det så knogigt som förr.
Att sjukvården är ett krävande arbete kan man dock inte komma ifrån.
Den möda man gör sig för att lösa problemet om undervisningen vi- sar, att man visst har förståelse för elevernas svårigheter och att man till fullo inser vikten av att få dem av- hjälpta.
stötliga, personligt generande eller, $a- som i gränstrakterna, politiskt olämp- liga.
Polismyndigheterna ha nu fått order att passa på att allt gir an- ständigt till.
Nästa led i arbetet skall enligt jur- titieministerns uttalanden bli - om- förandet av ett komplex nya laga?
om barn födda utanför äktenskapet.
Dessa lapar.
skola reformera förhål- landet både i hänsyn till barnens rättsliga ställning och skärpa föräld- rarnas, särskilt faderns ansvar gent- emot barn födda utanför äktenska- pet.
Dessa nya åtgärder, varmed justitieministern vill stöda den all- männa moralen komma säkert vid sidan av interneringslagen alt bli de mest verkningsfulla medel.
som överhuvud kan brukas f ö r att nå bättre sedligt tillstånd.
Det är en skamfläck p i den offentliga moralen, att fadern till ett barn utanför äk- tenskapet är relativt fri för ansvar am det händer hans barn något, U " - der det att modern rom alltid är den ekonomiskt svagaste ofta under för- tvivlade förhållanden skall bära den största bördan.
K a n ministern få bort denna skamfläck, så har han där.
med pi ett värdigt rätt bidragit till att skaffa en högst önskvärd jäm- vikt i den offentliga moralen.
Ministern förklarar, att hela hans aktion är menad som ett skydd för barn och unga, men det är dock gi- vet att den i hela sin karaktär blir ett mäktig stöd åt det arbete för in få bort dubbelmoralen, som även Danmarks kvinnor satt in sin kraft på.
T y aktionen är riktad mot den lagstiftning, som i alltför övervägan- de grad lägger straff och bördor på kvinnorna och låter männen slippa lätt undan.
En rimlig fördelning ar ansvaret på bägge parter, kommer otvivelaktigt att f å en kraftigt hämmande bety- delse på hela detta område, rom hit- tills skötts med verkligt storstilad in- sidighet till omotiverad fördel för mannen och en nästan outhärdlig börda för kvinnan.
Med största förväntningar se vi emot de kommande lagförslagen.
- Anna - Westergaard.
Turkiets kvinnor Ernst Ahlgren rediviva De flesta eluropéer föreställa sig de det vore skada, om det försvunne.
turkiska kvinnorna som sagolikt U n d a n t a g s v i s ser man ännu på ga- n sublimt lata odågor Och även torna beslöjade kvinnor i gammalmo- om man vet, att harmets portar dig dräkt.
E m i t Ahlgren börjar ropas fram skulle vara en jämbördig, en likställd.
tiden av publik och s. k.
Men hennes livs kärlekshistoria blir en vrångbild av den hon drömt och 80-talslitteraturen med undantag av i förtvivlan däröver hon tar det Strindberg har annars råkat i glömska sitt liv.
läses snart blott av studerande Fröken Schultén övergår därefter rid våra högskolor.
M e n Ernst Ahl- till Ernst Ahlgrens produktion Det är med ett särskilt intresse gren lever, läses och analyseras av litteraturhistorikerna Varför?
Är man följer författarinnans framställ- ning av Ernst Ahlgrens kvinnotyper det ej därför att Victoria Benedeicts- Till skillnad från övriga 80-talsför- son aldrig blev ett mummel i tendens- fattares schematiska blodlösa figurer skrivarnas led utan alltid förblev dik- äro hennes typer tagna ur den dubbla taren, vars verk äro uttryck för hen- verklighet, som representeras dels av nes innersta jag.
Fjärran från dags- hennes skånska bygdefolk, dels hen- bullret och striderna i huvudstaden nes eget psyke Först i tredje rum- met, menar fröken Schultén tillkom- fann hon djupare ned i människo- mer inflytanden från den samtida lit- hjärtana Hennes psykologiska in- teraturen och dess olika tendenser Renhet, helhet i förhållandet mellan tresse av och varma kärlek till den skånska bygdens enkla människor ble- man och kvinna var ju ett terma, som hela Ern ' t Ahlgrens vo de grundläggande faktorer, vilka genomgick produktion I Pengar riktades udden sammansmältes med hennes lidelse- mot det äktenskap som bildas av för- fulla karaktär och befruktades av en äldrarne utan hänsyn till om det fin- sjudande konstnärsdrift nes någon inre frändskap mellan ma- Så bottnar Ernst Ahlgrens litterära karna Selma i Pengar bryter sig ut gärning i hennes personliga liv så ur ett osedligt äktenskap och gör sig att skapa sic en självständig som kanske endast Strindbergs av ställning hennes samtida.
Fröken Ingrid av I ” Fru Marianne ” utvecklas hjält- Schultén vilken med sin ” litterära innan från en dådlös bortklemad flick- studie ” som hon anspråkslöst kallar unge till en dugande husmor och ma- den, nyligen givit ett omfångsrikt och ka, som på sitt område i hemmet står värdefullt bidrag till litteraturen om fullt jämbördig med mannen på hans.
Ernst Ahlgren, har tagit sikte pa den- na sanning kanske mer in någon fö- Denna borge regående kritiker Hennes framställ- p~ ram vä ning av Ernst Ahlgrens verk släpper kala kretsar stor aldrig hennes egen röda livsträd, Ge- sition.
Även här rentvår fröken Schultén Ernst Ahlgrens minne från nom intressanta citat belser hon tendentiös avsikt.
Hon förklarar ur oupphörligt det faktum att det själv- Ernst A upplevda alltid ligger i botten, även gande där samtid och eftervärld framför den fru allt sett tendensen.
Det är på denna rop till I är och öppnats har man icke haft tid och tillfälle att bilda rig någon ny före- ställning Turkinnan är för väster- länningen i allmänhet något obestämt kvinnligt Emellertid finner man, när man har tillfälle att någon längre tid vistas i Turkiet, att de nyligen från haremstvånget frigjorda snabbt taga form i nya och överraskande konturer Härvidlag måste ett förhållande ta- gas i betraktande, som väl knappast är allmänt känt.
Under de århund- raden, då den europeiska kvinnan var personligen fri, men ekonomiskt slav- bunden, åtnjöto Islams kvinnor full ekonomiskt frihet, fastän de perron- ligen voro så gott som slavar.
Då kort tid efter Muhammeds död de islamska lagarna angående person- lig egendom utbildades med de ro- merska lagarna från Justiniani tid som mönster, fingo kvinnorna fri dispositionsrätt över sina personliga privata kontor i Konstantinopel och andra städer äro nu unga kvinnor anställ- da.
Andra skriva för tidningarna ofta i ytterst radikal anda.
Kvinno- klubbar ha upprättats.
I Angora be- gärde kvinnorna att få inrättat ett kafé.
där de kunde mötas och disku- tera dagens frågor vid en kopp kaf- fe och en cigarett.
Många ha stu- derat vid ” Constantinople College ” eller vid berömda europei- ska universitet.
Också universitetet i Sranbul har öppnat sina portar för kvinnliga studenter, även den medi- tillhörigheter, vare sig det gällde fast eller rörlig egendom, kontanta pen- ningar eller personliga effekter, Då en kvinnas far kunde dö, hennes man förskjuta henne, fann man det na- turligt, att hon skulle hava ständig kontroll över vad hon ägde Därför har Islams kvinnor i alla tider kun- nat köpa, sälja, eller pa annat sätt av- yttra sin egendom utan minsta tvång och vid varje sådan handling fordra- des ägarinnans egenhändiga under- skrift.
Detta förhållande har i hög grad bi- dragit till att hon många turkiska kvinnor utveckla ett vaket affärsin- ne och en god omdömesförmåga.
Och därför stå de icke helt oförbe- redda, då de nu, utsläppta ur harems- fängelset, skola deltaga i männens brokiga liv.
De muhammedanska kvinnorna göra i allmänhet intryck Även i starkt europeiserade turki- ska hem¨ är möbleringen annorlunda än annorstädes i världen, Huvudsak- ligen består möblemanget av låga di- vaner längs väggarna och några små låga bord.
Den stora, fria golvytan är täckt med dyrbara mattor, och det hela är hållet i vackert och konstnär- ligt samstämda färger.
Detta är det typiska för en turkisk salong som Stundom i detta hemlighetsfulla solsken som strömmar när himlen är sedan mer eller mindre europeoseras, hör jga röster som leka och lulla allt efter husfruns smak eller nyck.
Överallt på offentliga och cinska avdelningen Inom sociteten i Konstantinopel finnas åtskilliga damer, som i sina hem giva danstillställningar för så- väl manliga som kvinnliga vänner och bekanta lika ogenerat och med samma negerjazz som i det s. k. ci- viliserade Europas sällskapsliv.
redo Det mark, i Havets vaggsång blå, Halideh Edib Hanum, en högst be- Intet ljudet ger av vågor fäste och som stöd slå och åt en slå trevande punkt, fröken av Schulténs arbete gör tydande kvinna, för några år sedan en insats i litteraturforskningen politisk ledare, skönlitterär författa- tanke; tidens ström.
Hennes bok är dock emellertid så ett bud från de re, talare och under kriget soldat, Är det en hälsning väl skriven och innehåller så mycket levande, skrivande i de främsta skyytegravar- intressant material om en intressant na och tagande stridens faror gemen- är det en dröm?
personlighet att man ingalunda behö- samt med de andra, berättar, att hon ver vara litteraturhistoriker för att efter slutade universitetsstudier fick Skyarna vandra och över oss flöda ha nöje av den.
Författarinnan teck- lust att möblera sitt hem på euro- ändlösa djup utan mål och mått.
peiskt sätt, vilket skedde, Hon upp- Går jag, en död, ibland okända döda, nar att börja med helt kort ytterlin- jerna till Victoria Benedictssons an- täckte emellertid snart, att hon kände är jag en skugga ur skuggorna blott?
Till det yttre bunden sig som i fängelse och längtade efter Går jag, en grubblare själv, ibland grubb- språklösa liv.
lande i ett omaka äktenskap, har hon, lik- golvviddernas frihet.
Hon lit därför som alla människor.
begåvade med största delen av den europeiska här- sökande något för evigt förspillt.
konstnärsdrift något rotlöst i ligheten åter frörsvinna.
På grund av Djupt ur det okända stiga de bubblande att hennes man, Adnan Bey, en tid vågornas vaggsång försonligt och milt.
sitt väsen.
Hon är en iakttagare av livet och hon står ensam.
guvernör i Konstantinopel, dragit sig ELSA DAHLÉN Papperet, ” den stora Boken blir - = " att vara välbegåvade Den turkiska kvinnan kritik.
Den I är elegant, smärt och smidig, särskilt i de yng- re åren.
Man lägger märke till hen- nes ovanligt vackra hinder, i motsats till armeniskans tjocka fingrar och Ahlgren då ännu ej Själv h a d e Ernst allvar.
Att hon stämplar fru Marian- nes kärlek till den själfulle Pål Sun- liv, som går genom hela hennes för- fattarskap.
Ej dådlöst esteteri men självfördjupande lidelsefullt arbete var hennes paroll som människa och författare.
Samtidigt kände hon som kvinna djupt sin ensamhet, det skri- ande behovet att ge sic ut i arbetet ej för dess egen skull utan av kärlek till en människa.
Det är detta arbete och denna kärlek hon utmålar i fru Ma- - så drömmer hon att fram- tiden skall gestalta livet mellan man hennes enda förtrogna Hennes vän och kvinna.
Axel Lundegård är hennes litterära Fröken Schulténs givande bok stäl- rådgivare och har en stor betydelse ler åter fram Ernst Ahlgrens starka för hennes utveckling.
Men hennes lidelsefulla gestalt för våra ögon, Den kvinnohjärta längtar hela livet efter lockar till förnyat studium av hennes böcker icke minst av hennes folklivs- ” en varelse med puls som bultar berättelser.
Och vi ge den finska lit- samma takt som hennes med lungor, teraturhistorikern rätt, när hon förut- som andas lika djupt som hennes ”.
spår dessa en säker plats i vårt lands Hon finner till slut den man, som litteratur som de där äga konstens evigt bestående värde.
De äga där- d e t självupplevdas djupt I n g r i d av Schultén: E r n s t derströms förlag, Helsingfors E. W-ns.
stark klumpiga handlovar.
Blicken ur de stora ögonen har ofta en anstrykning av vemdod.
Hon är rätt ofta blåögd och ljushårig Så gott som alla äro europeiskt klädda Det enda plagg, tillbaka från det offentliga livet och bosatt sig i Paris, har Haldieh Ha- num försvunnit från Konstantino- pels horisont, men hon har outplå- som i modifierad form bibehållits, är ligt inskrivit sitt namn i det nya Tur- man säkert vågar emotse ett lyckligt ” tscharschaff ” en, huvudklädet, som kiets historia slut på övergångskrisen.
numera draperas efter individuell Kvinnans framträdande UT sin ti- Något för tidigt var det väl, att smak.
Det är ytterst klädsamt, och digare isolerade tillvaro är nog en av Nezihe Muhiddin Hanem, ordföran- de löftesrikaste fenomenen i det tur- de i den turkiska kvinno-unionen, in- kiska reformarbetet.
Men då eman- gick till regeringen med anhållan om cipationen försiggått med nästan svindlande fart, är det klart, att den också har sina skuggsidor.
Man kla- gar över, att den aristokratiska fin- känslighet och takt, som förut känne- tecknade turkinnan av god familj, lö- per fara utplånas Därom " svårt an döma för en utlänning men jag h a n bevittna an man fortfarande finner ytterst distingerade damer ock- s i i de allra ” modernaste ” kretsar, Man kan ju emellertid väl förstå, att ett så plötsligt lossnade av alla band som det, vilket ägt rum i Turkiet, icke kan avlöpa utan överdrifter och miss- bruk.
M a n vill tömma frihetens bi- gare till botten, njuta av allt, som hit- tills varit förbjudet.
Här ligger fa- ran, särskilt på det erotiska området, som i Orienten spelar en stor roll. ' '
~ Men det är ju alla övergångstiders öde att fostra brådmogenhet och obe- härskade lustar, och kommer man för plötsligt in i paradiset, flyger man raskt på den förbjudna frukten.
Det turkiska folket har emellertid så mån- ga vackra och solida egenskaper, att politiska rättigheter för den turkiska kvinnan.
Väl är Mustapha Kemal ytterst frisinnad i sin syn på kvinnan, vars hjältemod och uthållighet, han lärde känna under kriget, men han är klok nog att icke gå för hastgt till- väga särskilt i en omdaningsperiod, som i hög grad kräver insikt och el- farenhet.
A. Walleen.
rianne i Ahl- jämte evigt
TIDEVARVE T Natten till Söndag Av Elin WAGNER XIX Sista mars Hans sätt att se sig omkring, annan distraherar alltid.
Jag tror helt enkelt att jag tar och gifter mig, sade han befriad, som om detta just då nu sloge honom som en lycklig lös- han kom in i rummet föranledde mig ning.
Så kan hon skriva eller låta att fråga: finner doktor Flach det bli och hem eller låta bli förändrat här på något vis?
Han $va- rade tveksamt, att det icke var ss, — Hör nu p å sade j a am ~ ni men sökte efter ord för ett intryck skulle tänka er, att ni vore på besök komma här Geraldy var därför jag var absolut hennes ville poängbok, titta i den det för att se hur hon uppskattat d e sista veckorna innan hon reste.
Och det var i sanning lågt.
Och ändå varken jag bedrog henne eller snäste hen Tvärtom när jag märkte hur mi siffror sjönk, så tänkte jag på a t t hö min situtation genom att före henne, att vi skulle gifta och Det väl ändå en gest från en karl, risken fanns, att hon inte skul han fått.
Han kände det väl som om hos en favoritmoster.
Slå er ner nu rummet på ett helt annat sätt än sist för kvällen och tala om för mig hur var taget i besittning av mig, som nu det hänger ihop.
jag anar ju tillräck- bott här så länge.
Det kunde också ligt mycket redan.
bero på att fröken Arvidson själv Han satte sig i min soffa, mycket släppt taget om sin bostad och aldrig med på förslaget.
Fröken Arvidson var här i tankarna, sådant vet man icke.
Jag tyckte han var ännu magrare och äldre än sist men kanske var det bara att kvällen var så ljus att man såg bättre.
Jag hade icke tänkt på hans histo- ria, sedan den kvällen han var uppe sist, nu grips jag av stark längtan att få en förklaring, jag längtade bort till andras öden, jag var nu så trött på mitt eget.
Ja, här är nu boken, sade dok- tor Flach och gick bort till hyllan för att sätta den på sin plats.
En äkta vårafton, inte sant?
Isfritt och klart äntligen.
Jag passade på ikväll för jag förmodar det är sista kvällen?
— — är en förtjusande person, sade han, men av den fullkomligt ohanterliga svenska sorten Skulle jag gifta mig, så importerade jag en från utlandet.
Jag frågade honom, i vilket land det växte hanterliga kvinnor.
Och jag kunde inte låta bli att se på hans nervösa händer, under vilka vem som pyramidform.
och Hållbaraste släta ut helst kunde bli ohantering.
Det var en fråga han inte ställt sig.
Han föll in i den djupt allvarliga ton, som herrar använder, när de vilja få en rolig historia att göra sig rigtigt utmärkt.
Han undrade om inte Dan- mark vore det närmaste.
Han hade icke hört.
att dess kvinnor blivit för- störda av litteratur, varken av Ibsen eller Ellen Key.
Holberg kunde ju friktionen och öka Sista h ä l l e n?
sade jag, av vad knappast vara farlig.
då — Jag begriper er inte ett dugg, perat handling, sade han, och det fö- sade jag.
Vad har Holberg, Ibsen reföll, som han ändå var lite smick- Ja, det var ju på två månader och Ellen Key att göra med att frö- rad.
Om jag inte uppfyllde hennes som våningen var tagen?
Och i dag ken Arvidson rest och hyrt ut sin vå- fordringar på kärlek.
kunde hon ju är sista mars.
ning?
ns tin — Jaså, på det viset, sade jag, jo, men jag har förlängt kontraktet p i en månad.
Han vände sig om från bokhyllan och såg på mig med en blick.
som sade: detta är outhärdligt.
Han hade antagligen räknat med att i morgon få besöka våningens rätta ägare, i mor- gon eller övermorgon.
— Ringmans advokatbyrå hyrde gärna Ut en månad till, sade jag, men — den satte upp hymn.
— Tänker ni förlänga kontraktet ytterligare?
frågade han spänt Det Iät alldeles som om han sagt: tänker ni förlänga pinan ytterligare?
Jag förklarade, att byrån icke ville hyra ut på längre t i d i taget, den fem- tonde skulle jag få besked om jag fick ytterligare en månad.
Jag be- rättade utan att han frågade, att jag intet visste om var fröken Arvidson var eller när hon väntades tillbaka.
Och så lade jag med flit och full överläggning: na.
och ni själv, har inte ni hört något?
— Inte en ord, inte en hälsning.
Och så sade han diretkt det, som nyss hans ögon, men med en skämtsam be- toning som skulle ta bort udden: det är outhärdlig.
Ja, fortfor han ni ser på mig, ni tycker förstås att ' jag är onderlig, som kommer hit och talar om det, som är outhärdligt.
Jag har ju inte det nöjet att känna Er.
— Det är kanske just därför ni kan, sade jag Tala om för mig så mycket ni vill, det kan ju hända att även jag går här och härdar ut med något outhärdligt.
Det var ju inte sant, men jag tyckte jag vil e göra mig till kamrat — Det brukar inte vara mer än m sak, när en fru från landsorten kom- mer upp och sätter sig ensam i en våning, sade han.
— Ni menar skilsmässa?
— Det är j u så vanligt, sade han som om han ville antyda alt han för- lät.
Men den som ska skiljas vet åt- minstone att den ska skiljas, och det vet inte jag.
Jag vet ingenting, j a g trodde jag skulle få besked i den här veckan.
Jaså, ni väntar på besked.
sade jag.
Han anade visst en försmädlighet i mina ord.
som sannerligen inte fanns där, ty han tillade hastigt: det behö- ver man ju inte bekväma sig till, man kan göra slag i saken själv.
Det finns ingenting som hindrar mig att sluta att sörja och ta en annan.
I synnerhet som mitt arbete och min hälsa inte tål vid denna spänning.
Jag frågade, om man kunde besluta att låta bli att sörja.
Att man kunde besluta att ta m annan, det visste jag — N e j, inte besluta, men att ta en En hel del, sade han det är de plats.
Jag skulle inte ha ofredat — ras skull Hon är fullproppad med henne, Hon kunde ha sökt en ko- åsikter om att allting skall vara så kolossalt, för att inte vara osedligt.
Livsbestämmande livsavgörande fan vete vad.
Vad skall man ta sig till med en sådan vänninna, när man på intet sätt är kolossal?
Nu började saken bli mig bekant.
Mitt fall gränsade ju intill fröken Ar- vidsons.
Vi hade båda gjort för mycket av det som var.
Men som jag vägrade erkänna att jag kunde vara litterärt påverkat, sade jag ho- nom, att han oskyldigt misstänkte Ib- sen och Ellen Key.
Vi var såna av oss Själva.
Men han sade att däri hade jag fel.
Man kunde vara litterärt påver kad utan att veta det.
Jag behövde j u bara se d den generation, som kan efter fröken Arvidson.
Den var inte sån av sig själv.
Där riskerade man inte an bli uppblåst till något kolossalt men däremot att bli toppri- den, bedragen, negligerad.
Man har att väljs mellan dem, som har en orimlig litterär kärleksritual eller de som ingen form har alls, det var bi- bliotekariens dystra erfarenhet, den han förallmänligade.
Jag undrar om Inte den förra sorten ändå till slut var Sådana vackra, knubbiga lemmar!
Så steg in genom grindarna.
Äntligen hemma intellgenta ögon!
Barnet satte lossalare lycka, eller väntat till den i Sverige efter tre års slit i A m e r i k a!
sig kapprak.
Nanna!
Men för all del.
det hade ju Han hade kommit en vecka tidigare än Georg såg ina.
En prydlig barnjungfru kom.
inte blivit något drama.
Utan hon han väntat Han ville överraska sin fru som höll ett barn vid handen nalkades måste ta ut på banken allt hon knogat Hans hustru och hans barn!
Hur kunde dem.
Putte, Putte, ropade hon Hon ihop och ge sig av.
När hon kom- mer hem, har hon inte ett öre och pojken a sig ut vid detta taget?
Han hade inte sett dem.
” Putte ” fnittrade till.
ingen plats, så att då får hon annat var tre år gammal nu.
Hans hjärta flög till, d i en liten vit- Nanna har tappat bort Putte.
att tänka på än att mäta och väga med mått en karl.
Den här rymningen klädd figur kom ut ur vedboden och ställ- Tappt?
kommer alltid att ligga henne i fatet.
de sig att förfånad betrakta haom.
Men.
Man flick ju hålla extra revision i bo- Hans son.
Georg Berg den yngre.
— Vem är dan andra pojken?
laget, fart naturligtvis var allt mön- Kom till mig!
Han sträckte armarna Lille Tusse.
stergillt.
Ä r det inte för galet?
Jag kan undra, vad hon gör, mot den lille.
Han hade ett trevligt sätt De andra hade varseblivit dem.
Tusse försökte dra sin vårdarinna vidare.
Han sade jag, och tänkte p i den dag, då mot barn.
hon skulle sitta här i samma soffa Barnet kom genast, vänligt och småle- försökte fä honom att stanna.
Georg iakt- och berätta om sin resa.
ende.
Tyst!
Nanna tommer.
Därpå med t o g intresserad den lilla kraftmätningen Jag vet ingenting om vad hon ett förtroendefultt småleende: Vi spjang d jämförde Tusse med pojken han gör, sade han Jag har inte känt ifjån henne hade i sitt knä, inte just till den för- henne under någon annan tillvaro än res förmån.
En sådan mager liten stac- här med arbete och lediga kvällar.
Georg var genas med i — — — — leken Jag vet platt intet.
Man brukar befolka såna där tomrum om natten, när man inte kan sova, sade jag.
sade har han, kan inte be- folka Nej, det, jag inte jag någon fantasi.
Men troligtvis, eftersom hon inte är död fyller hon ut dagarna på något Men jag anar inte, om hon har roligt eller leds vid.
Kanske får jag den bästa.
— Utmärkt på många sätt occh vis, m gång veta, an jag oroat mig rakt sade han, men ni ser hur det gick.
i onödan.
Jag får sluta att bry mig Hon var omöjlig.
Hon mätte mig med an det.
Det är nästan som om det matt, det vill säga mina känslor för redan vore litet mindre mystiskt sen jag talt an det.
Det behöver ju inte var dag.
Jag behöver ju inte säga vara något märkvärdigt med att en en dam som er att en gång finner varje karl virra kolossala ord i åtråns dam är ute på en resa.
Det är många vokabulär.
Men kan det rimligen be- som är det, ensamma.
garar av haom, att han skall fort- — Ja visst, hon är inte den enda, rätta med dem, ren de inte behövs sade jag.
längre Vi kommo överens om att an jag Han var så ivrig att få medhåll.
att kunde utforska något från advokat- jag icke kunde alldeles undanhålla byrån om hennes hemkomst, skulle honan det.
jag låta honom veta.
— Ja se, sade han lättad, ni förstår, Men boutredningsmannen visste in- att för det att den blir lågmäldare tet, absolut intet.
Och jag ringde inte kan väl känslan vara värd något ändå till doktor Flach.
Men jag satte mig Inte får man förvandla lyckan i siff- till rätta för att läsa de falska profe- ror eller poäng för att kunna jämföra terna som förstört fröken Arvidson som man jämför fem och fyra.
Den Många rader blevo icke lästa, och av — — vis.
— R N rygghållare, och Georgs pulsar slogo hastigare, när han benbindor m. m.
Besök vår välförsedda ban- dageavdelning, som under Var är Nanna?
kare.
Hur mycket mindre tilldragande en Däj inne!
Barnet pekade på f ö r sidan spädlemmad a h blyg och striphärig pojke verkade!
s- Georg tog genast barnet med sis i mot- Barnjungfrun vars utseende han svagt — — " ' ' ' ' satt riktning d fann en kär gammal erinrade hade hunnit fram d ~ plats i ett hörn av verandan.
Där tog Georg, sade hon till den blyga Tusse, gå pappa.
till din pappa.
— Pappa långt, långt borta, sade barnet.
Georg!
Då var det den som han barnet i knät och sade jag är — — Men jag har kommit igen.
Tommit igen sade barnet och lutade mot det sträva tyget i sitt lockiga huvud Nu satt han återigen på verandan med den rigtiga Georg i sitt knä.
Den lilla Georgs hjärta svällde av stolthet.
Att kvinnliga kusinen surade tills han erin- vara far!
Hans barn!
Så förtroende- rade sig henne också a h tog dem båda två hans rock.
fullt pojken kommit till honom.
Med na- i knät.
säkra instinkt.
Han skulle ha känt Om han mött den unge Georg först skulle han naturligtvis känt igen haom.
igen barnet var han än mött det.
Späd!
Mager!
Inte ett spår!
En pojke skulle inte vara tjock Stripigt hår.
' Ja, dem jag läste fattade jag ingenting.
vad skulle en pojke med lockar att göra?
turens Jag hör icke till dem, som komma Georg .junior .var utomordentlig.
läsvägen vare sig till sanning eller Föräldrainstinkt!
mindre förvillelse Än hade jag sinne för att läsa i bok nu då jag mormor.
Jag satt och såg på min ring, som jag fått av min man då jag själv blivit moder Och då föll det mig in att enklast och rättast vore det ju att skicka den i stället för at kringla med att försälja den och köpa en pokal.
Bland annat därför.
att den gåvan skulle Astrid aldrig skicka tillbaka,, därtill var den för dyrbar och för sällsynt skön.
Jag drog av ringen.
det kändes icke.
som om det skulle bli svårt att skiljas från den.
Vida svirare var a n finna de få ord, rom borde åtfölja den.
Jag satt länge över dem, sen komma de att lyda så: Jag tänker på den gången, då du var så liten som nu din son T y tänka på den gången det fick jag väl alltid lov, även om jag inte fick tänka på hennes barn.
Det lilla barnet, vad skulle väl det finna på att göra sin moder?
blivit ....
Ett monopol, som bör brytas Kooperativa förbundets senaste kongress beslutade som bekant upp- mana förbundsstyrelsen att vidtaga åtgärder för brytande av galoschmo- nopolet.
En undersökning av den svenska galoschindustriens ekonomiska resul- tat ställer utom allt tvivel, att denna industri i kraft av sin starka mono- polorganisation fastställt oskäliga pri- ser fur den inhemska marknaden.
Väldiga monopolvinsten.
(Forts. fr. sid. 1).
ramma sitt gäller d e l att färstå at: det rätta uttrycket för en Sverige- känsla just nu, är att gå in för en nedläggning av försvaret - ett ord Den fond, som på detta sätt sam- som skulle myllar ner p i de döda or- # ' Kooperativa förbundet, skall dens kyrkogård i en namnlös grav - i första hand användas till anskaffan- och arbeta för upptagandet av tids- de av en galoschfabrik.
I den mån fonden fyllt sin uppgift inom denna enliga umgängesformer mellan gran- industri.
skall den användas vid a- nar- dra tillfällen, då det gäller a n bryta Men de andra i sällskapet hade vid ett m monop pol, som genom oskäliga pri- ordet växlats in på gamla spår där de ser beskattar den svenska allmänhe- rullade vidare, som spårvagnar på ten.
- sina skenor.
Många monopol att bryta.
Fosterlandet!
Ordet borde hos oss Tillfällen, då fonden behöver tagas alla väcka ett myller av förnimmelser, nas, även sedan icke fyllt sin uppgift gripa mot de karteller och övriga m * nopolistiska sammanslutningar som finnas inom landet.
Dessa beräknas f. n. uppgå t i l l åtminstone ett hundra- tal.
Något annat sätt alt motverka mo- nopolbildningens skadliga tendenser i n genom konsumenternas egna ingri- panden torde icke finnas.
Statens eventuella förhud mot trustbildningar kunna kringgås - det visar erfaren- heten framför allt från Amerika.
Fri- trots av de väldiga kapitalresurser, stående förvärvsföretag, startade i varöver monopolet förfogar.
syfte att konkurrera med de bestående monopolen, kunna en tid tänkas oroa dem visserligen Förr eller för senare En kooperativ fabrik.
Galoschmonopolet kan brytas på henne sitt: antingen genom at: K. F. organiserar en omfattande import el- ler genom att förbundet startar egen fabrikation.
En omfattande import vill K. F. av skilt finna dock i regel dessa fristående företag, att det är fördelaktigt för dem an ansluta sig till de bestående prisöverenskommelserna.
dom och treenigheten?
Nej, det var höjden av dåraktighet.
Men däremot synes det er fullt riktigt att de var- Hon fann med rörelse, att stadens made hennes hjärta dock därvid: jag den, de möjligheter, som rymmes ringaste präst blivit den, som man har uppfyllt din önskan, min mor!
vårt lands gränser, skola k kunna a ombetrott och kallat till utförande av din oavlåtliga förmaning till mig har jag lytt.
O, varest d u nu är, gir mig försvaras medelst en hopknåpad ef- din välsignelse!
terbildning av det maskineri, som ska- pats av de inom krigstekniken ledan- de firmorna?
inom lan- branscher icke för handen.
Dels exi- sterar i flera fall ett betydande tull- svenskt tagen visat sig besitta förm förmåga uppbringas.
En varning behöves.
Då den svenska kooperationen nu sig att ingripa mot galosch- slutat inbjuda den svenska allmänhe- bereder monopolet.
kan den säkerligen påräk- ten till att direkt deltaga i kampen mot monopolism och trustvälde, Det na stöd och sympatier från hela del kommer sålunda att bli det svenska svenska folket.
T y det är i hög grad folket självt, som i sista hand får be- en hela landets angelägnhet, att de stämma, huruvida fria och sunda för- truster och karteller, som nu behärska en stor del av vårt lands näringsliv, hållanden skola kunna återinföras el- erhålla en allvarlig påminnelse om ler om allmänheten även i fortsätt- ningen skall åtnöjas med det nuvaran- faran av maktmissbruk.
Enbart det förhållandet, an K. F. de tillståndet.
Det gäller nu i första hand att bryta galoschmonopolet och på ett effektivt sätt bringat galosch- momopolets metoder till allmän känne- även detta på på ett sätt, som avskräcker medföra en tillfällig sänkning att missbruka sin makt.
för att från av monopolets priser och kanske ock- så åstadkomma att sammanslutningen K F:s industrifondsbevis. '
Kooperativa förbundet Den som var ensam i sin grupp frågade: tycker ni att det var vettigt Pi denna punkt kom Ryssland in Kamp för sunda förhållanden.
be- R O M A N att främja kärlekens religion med stora religionskrig, att använda eld och svärd och tortyr mot dem, som voro kättare ifråga om Kristi gud- som argument för försvaret, som det gjort sen urminnes tider.
Sverige har fått meningsfränder över hela Europa i sin ryssfruktan nu.
Sedan en LY- Kooperativa förbundet har nu mellan de fyra fabrikerna knakar i ” industri- i längden längden hållbart skydd mot oskälig spänning inträtt p i den tysk-franska om upplysningar komma att delgiva.
- til Kooperativa handahållas förbundet likaledes anslutna i samtlig.
kon- ti sumtionsföreningar.
- - - de i den, bud: än förstämd, uppstämd de kommunistiska idéerna och deras Gandhis idé om en vapenlös frihets- och nedstämd.
H a n såg pi klockan, hänsynslösa bärare, vilkas politik är kamp, som genonsyrat folket, även de hon var sju på kvällen.
Att beställa en satanisk blandning av kommunism nuvarande ledarna, som använda an- hästar genast för morgondagen och så snart resa i t Sollebrunn, syntes dra taktiska metoder än han, och imperialism.
honom nu omöjligt; men klockan i t - Det slog den som nu refererar ram- Men var fick Gandhi den idén ta fann han d a vara just det rätta.
talet med häpnad, att de av bolsje- frin?
Det är sant att vördnaden för Först måste han väl ändå taga avsked vikskräck gripna kände glädje över allt levande kan han ha hämtat ur sin av.
.
och när borde hans återkomst de senaste skandalerna inom folk- egen religions urkunder och läran att likligen inträffa?
Allt detta kunde kommissariatet.
Det borde inte från icke möta våld med vild ur Bergs- mest väl icke invecklade vara överläggningar art; men han av allra- hade deras synpunkt ha varit något gläd- predikan.
Men Gandhi behövde få redan vant sig att med en överlägga jande - förutsatt att det annars är dessa tankar omsatta på modernt rim så mycket; han ville göra så ä r m sant - att Kamenev, Lenins efter- språk, för att han skulle förstå deras nu, och han fann sig ensam.
trädare, Sinovjev, den internationella tillämplighet på situationen av i dag, Hans oro samlade sig slutligen i en propagandans och Djerzsinsky, tje- och där hjälpte honom Tolstoj, som enda han hörnsoffa satt tyst, med stel och brännpunkt: stirrande i sin kans ledare, varit korrumperade.
Var- han läste och genom brevväxling hade för ska vi glädja oss åt alla tecken @ personlig kontakt med.
Så har d i ett av alla de Ryssland att det sitter dåligt folk i ledningen av.
i Ilat y; fruktas Om vi trots som finnas mött en annat kanske san- försvaret ska få kommunism här i nare Ryssland pi den indiska fronten.
landet, vore det ju bättre att vi finge Men varför ha de icke mötts i det inplanterad en renlig kommunism.
egna landet?
Det är väl tillåtet att spinna sidare På samma sätt är det förvånans- värt att icke fruktan f ö r Ryssland på denna tanke och svara: därför KOOPERATIVA FÖRBUNDET.
(Ovanstående upprop publicerades föranleder någon hövlighet i det att i Ryssland icke fanns någon män- första gången de " 25 juli.
Den 30 dem som tecknat sig.
Tecknade bevis juli beslöt galoschmonopolet sänka behöva dock vara inbetalda först den sina priser.)
I5 juni 1927.
Teckning kan ske am- tingen genom insändande till K- rativa förbundet eller till närmaste (till K. F. ansluta) konsumtionsför- ening av nedan bifogade anmälnings- blankett.
Anmälningsblanketter till- ' - gränsen, är Ryssland och dess avsikt- arbeta med.
M e n vad har hejdat pro- - - - - - - - ter det stående argumentet mot Eu- pagandan där?
Väl icke de straff Albert hade nått sin bestämmelse i ropas avrustning.
Man måste ju för- engelska administrationen utmätt åt gathörnet; tagit en kammare en trap- svara sig medels sjöflotta och luft- bolsjevikanstuckna sammanslutningar, p ' upp på stadskällaren, och vandra- flotta, regementen och fästningar mot s om tagit sig enstaka oråd före?
Nej, fondsbevis ” i Kooperativa förbundet.
behandling kan allmänheten dock vin- Dessa bevis återbetalas efter 20 år och na enbart genom upprättandet av ett löpa med en årlig ränta av 5 1 / 2 pro- fristående kooperativt företag.
cent 100 samt och utsläppas 1,000 kr, i Teckningen valörer om bör 25, Stockholm den 24 juli 1926. ske omedelbart.
Inbetalning kan ske på olika sätt, och p$ skilda tider, var- Kistan gick omvärvd ljuva minnen och vemodiga, skönhet, rikedom, omväxling, stolthet, dröm.
Men här väckte ordet fosterland tan- ken på kulsprutor, intet mera, j o k a - ske undervattensbåtar och flygplan med framstående bombkapacitet.
» Den motvikt mot monopolbildnin- gar, som den ut den utländska konkurrensen skydd.
dels ha de stora industriföre- före- att gö- tag är nyss nämnda synpunkt up- penbarligen att föredraga.
Ett vill- kurrensen genom internationella över- kor för att detta skall kunna ske är enskommelser, avseende en uppdel- emellertid, att de medel, som erfor- ning av världsmarknaden.
Icke hel- dras för startandet av en fabrik på ler de svenska galoschfabrikerna torde höjden av teknisk effektivitet- kunna vara främmande för dessa metoder.
" ~ förrättningen.
(I7) ' '!
na i galoschmonopolet, under krigs- ifråga om galoschindustrin.
Koope- åren redo ovisat en sammanlagd vinst rationen kommer nämligen helt säkert a " 19 miljoner kronor på ett inbetalt att även i framtiden få anledning in- aktiekapital av knappt 4 milj. kronor samt att fabrikerna under den för de flesta företag ekonomiskt bekymmer- samma perioden 1920-1924 redovisat ytterligare 23 miljoner kronor i vinst.
Den kooperativa rörelsen vänder sig Lenin och Tolstoj undran på att intet bud kom.
Han hörde m uppasserska slå i några dör- rar t i l l rum utanföre.
Han ropade henne med dundrande stimma.
Hon te!
sade han och s å g vild ut.
kopp Teet kom, hett och starkt Själva hon, som bar det, såg förargad ut; ty tålamodet kan förgå p i vem som helst; och när sergeanten förde kup- p?
till läppen, brände han sig så för- " ' språk, som föres om d&lt; " fruktade.
niska, som liksom Gandhi förkropps- djävlat, Kunde du han då icke ropade: hava det väntat var fan!
litet Det kan inte tänkas få väcka annat ligade idén, vilket Tolstoj själv ald- med det?
utbröt han: jag är icke skapt att skållas.
än bittra känslor och komma surt e f - rig fick göra.
(Forts.) Det är alltid synd om en idé, som ter an smäda som man @.
Det vanliga svaret på en antydan skall förkroppsligas.
som likt Indras i den riktningen kom även nu: bolsje- dotter miste bindas i lidandet att vikerna skulle inte förstå hövlighet vara till, an få " sin syn fördunklad av ett öga, sin hörsel försvagad av de fatta endast ett argument.
Därmed lir dess dödliga första tempot i den ryska attacken ett öra ".
uppviglingen, måste man ha hamn utsatt för alla faror som träffa Mot polische- fens kulsprutor, mot det andra, an- jordiska väsen, den att komma på av- vägar, den att dö.
Men ändå är den- fallet, måste man ha arméchefens Därvid blev det.
na transsubstantiation nödvändig för att något stort skall ske.
Det är ett under, som ingen kan besluta eller framkalla.
Men man har rätt att känna en fast förvissning att det skall ske även i Ryssland, när Men har ändå inte den bolsjevikiska erövringsdriften blivit hejdad på m av sina angreppsfronter, och detta icke av kulsprutor utan av en andlig makt?
Och är inte det underbara stunden är inne, med detta möte det att Lenin där hej- Vårt kulspruteförsvar har mycket dades av Tolstoj?
?
litet med vårt framtida öde att göra Mötet mellan dessa två jättegestal- Det avgöres på annat sätt.
