# ID: svediakorp-per3295
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,879
# sentences: 577
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ett ögonblick, min herre från Månen!
Robert och Marianne Det gives ögonblick i det mänskliga fara.
Det är mycket riktigt a n hr tuella vapen, och att det finns andra Den som vill se prov på någorlunda livet, då man längtar efter mannen Westman gläder sig åt att ni sam- vägar att besegra en rival om mas- samtida parisisk kultur, skall gå till Thé- från någon annan planet eller något fällt i Genève beslöt er att uppehålla sornas gunst än a t slå ihjäl honom.
atre Francais och gärna stifta bekantskap annat årtusende, som kan trösta och säkerhetsvakten mot öster.
Medan man väntar p i svaret, drar med Geraldys senaste pjäs Robert och styrka en och med sinna oförvillade Då måste man ge Auktoriteten li- man fram tvisten om Bismarck var Marianne.
blickar a h opåverkade uppfattning tet bättre besked Det är en förhas- en fredsstörare eller en praktisk Den bästa egenskapen från fransk klas- hjälpa m att klara upp begreppen.
tad slutsats ni dragit av passusen om fredspolitiker Hr Westman har, vis- sisk tradition saknas: den logiskt avrun- Man väntar sig också hjälp a i honom Genève att Europas härsmakt är sam- serligen förbigående, sökt gräl med dade kompositionen.
Modrens död, som mot alltför fruktansvärda motstån- fällt riktad mot Ryssland I Eng- pacifisterna genom att håna dem för meddelas genom ett vidunderligt mottaget tycks endast ditsatt för att dare land bygger man luftskepp i tävlan att de anse Bismarck vara en euro- telefonsamtal, bereda tillfälle för denna utomordentliga Ett sådant ögonblick inträffade, då med Frankrike och sänder militära peisk fredsstörare därför att han för- vi läste vad en svensk diplomat en- spioner till Paris.
I Frankrike är man klarade några krig.
Vi skulle vilja mimik Naturligtvis framföres den be- voyén C.
G. Westman, skriver om den rädd för att Tysklands Reichswehr försvara oss inför Auktoriteten med römda trekanten, mannen, hustrun och europeiska politiken, som han icke är för stort och gläder sig inte alls att även v i förmå göra en viss skill- vännen, men så tillvida ofranskt som vän- gillar helt.
Det tycktes oss vara nå- däråt I Tyrolen är man rädd för nad mellan stora statsmän och fus- nen ägnar den charmanta frun en mycket got.
som angick oss både som euro- Mussolini.
I Spanien tänker man p i kare, mellan dem som dyrka kriget lojal uppvaktning.
För honom existerar endast den manlige vännen.
I det stycket peer och pacifister, de senare ogillar Marocko, icke alls på ryssland.
och dem som begagna det som ett me- pjäsen av samma vänskapens mo- han mest av alla.
Han känner både - Jaså, säger Auktoriteten, men del att arbeta med för att vinna de bärs derna apoteos, som man minns från Gra- deras själsliv och argument och för- det är naturligtvis bara en tidsfråga mål deras statskonst utstakat för dem.
under triumfbågen och Duhamels klarar i kraft härav aft de ” förstå när ni tvingas att slå ihop er, efter den senare typen hr Westmans typ.
själfulla Två män.
varken de krafter som föranleda krig som delta Ryssland ständigt oroar er Men v i skulk medge att vi i grunden eller de medel som fordras för up- med sina revolutionära arméer.
Der betrakta Bismarck som m europeisk Och här sitta nu parisarna och supa med pehållande av fred ”, vilket är en myc- är en mycket riktig politisk tanke hr fredsstörare, Vi böja oss icke för den förtjusning denna tunna men elegant till- ket allvarlig sak för pacifister.
Westman föregriper här.
Westmanska bevisföringen att Bis- redda soppa, som nu serveras för 50:de Det framgår av sammanhanget vad Då svarar man: Idén om samman- marck tjänade freden, emedan han gången Det är kärleken det gäller och detta medel är som de icke tro på: det slagning är pacifisternas, ej hr West- med sina krig för ett par årtionden detta något slitna problem är måhända Annars har Paul Geraldy fram- är rustningar som skola trygga oss mans.
Och vad angår oroa med ar- vann sitt mål: den slaviska national- odödligt.
lagt det på samma sätt som i ” Älska ”, freden.
Det är rant, att vi icke äro méer så är det Västmakterna som känslans stäckande.
Skulle han icke tillgängliga för hans argument.
Hans betalt soldater att slåss med Sovjet ha något ansvar för vad som hände Två långa akter gör kärleken två männi- skor olyckliga, vilkas belevade sorg är glädje över att " den s. k. nedrust- Ryssland för att störta dess rege- efter hans fall fråga vi Auktoriteten.
ningskonferensen i Genève icke lett ring.
Ryssland är visst militaristiskt, Hans fall inträffade ju dock endast onödig, ty åtminstone åskådaren tvekar till något resultat ” är därför för oss men för närvarande arbetar det med en kort tid innan han ändå skulle ha inte ett ögonblick om deras känslor, och så svårbegriplig, att vi få lust att väd- propaganda.
Det är mera en hjärte- måst släppa rodret.
Hans politik blev själva ha de ingen anledning att tvivla på dem.
När man tänker på hur många ödes- j a till den över tid och rum stående erövring Ryssland vill göra bland fol- icke fortsatt!
Nej, men däri låg fel- digra divergenser varje förening i själva Auktoriteten för att få skiljedom mel- ken kanske äro dess förespeglingar bedömningen att han trodde Germa- erbjuder, undrar man, över hur lan oss och den auktoritet inom tid falska som alla hjärtekrossares, men nia skulk kunna rida blott hon fick verket och rum som talat d e arbeta dock med intellektuella va- en häst, men hon kunde icke rida den någon orkar ta så lätt på ringen som här.
Deras outsläckliga intresse för känslans En wag oro kan man hysa att Auk- pen just nu.
Västmakterna ha sänt hint han gav henne, Och så föddes teori imponerar på en nordbo.
Att en toriteten skulk krossa de förväntnin- soldater mot Ryssland Ryssland sän- ur hans farliga politik den fransk-rys- kvinna utan barn - som alltid hos Geraldy gar om att få rätt man innerst hyser, der agitatorer, uppvigllare, diplomater, ka alliansen och uppdelningen av - endast förmår uppgå i dyrkan av sin genom att säga sedan han hört om flygblad, vilket gör västmakterna a i Europa i två läger, som röko hop år man och på urgammalt vis betrakta hans ryska faran och nedrustningskonfe- förolämpande, som om de glömt Wran- 1914. som sin fiende skulle hos oss anses rensens fiasko: det ligger något i detta gels och Denikins fälttåg för några Vad för något, skulle då Auktori- arbete teoretiskt rörande men praktiskt avvisas resonnemang.
Eftersom Europa vid är sen.
teten säga: har ni haft ett europeiskt tämligen energiskt som absolut besvärande sin östra gräns har detta Ryssland, Här inträder en pinsam ovisshet krig med Ryssland som Västmakter- Att en helt vanlig framgångsrik handels- som enligt vad jag erfar är den verk- om vad Auktoriteten skulk svara.
nas bundsförvant?
Det skulle ni ha man knäcks i sina affärer av hustruns liga aktuella faran för freden och är Men efter som han är från en annan sagt från början, det framgår ju inte kyla, som icke är någon kyla, väcker hos otillgängligt för resonemang och go- värld eller en annan tid, så är det inte alls av hr Westmans resonnemang.
oss skepticism.
da exempel, så är det förnuftigt att otänkbart, att han anser att intellek- Del här får jag lov att studera lite Europa håller samman mot denna tuella vapen ska mötas med intellek- närmare innan jag svarar.
Devinez.
i ven - Absolut för oss främmande är förenade behandla varandra.
Dessa två flå ej i varandra efter behag.
De anse ej den älskade som sin ägodel, vilken de märkt Flickan som får lappen för tid och evighet genom att sätta en hans finger.
Ett visst avstånd, en fin stil, en god ton behålles t. o m. i de utbrott, man riktar till en dyrbar varelse som håller en i en nyttig osäkerhet, som kanske snart lämnar med en elegant ring på Av Gerda Kjellberg och Ada Nilsson en Fattigvårdslagstiftningens förslag av 1924 till ny lösdrivarlag kom aldrig att läggas till grund för någon Kgl.
gest.
propostion.
Det inhiberades.
och Socialstyrelsen fick i uppdrog att utarbeta nytt förslag.
Ej mindre vacker och oss märkvärdigt Under väntetiden inlämnade Frisinnade kvinnors riksförbund och Svenska kvinnors medborgarförbund den 7 maj 1925 gemensamt till K.
M:t en skrivelse, enligt förslag av F.
K.
R: s utskott för lösdrivarfrågan vilket främmande är uppfattningen av kvinnan medlemmar äro: yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren.
Ada Nilsson, advokat Eva Andén och d:r Alma som en varelse en man icke blott nalkas med sina sinnen utan vars psyke hur öns- Sundquist.
Skrivelsens ståndpunkt var, kort uttryckt följande: kar genomtränga.
Ingen särlagsstiftning rörande myndiga kvinnors sexuella vandel.
Pjäsen lyftes till konst av spelet Mam- Bort med lösdrivarlagen och sedlighetspolisen.
man verkade visserligen så parisisk till ut- Övervakning upp fill myndig ålder genom barnavårdsnämnd.
seende och beteende att den lantlige an- Omhändertagandet av psykiskt defekt ungdom.
mälaren, som har andra moderliga ideal, Upprättande av kvinnohärbärgen.
Statsunderstöd av enskild räddningsverksamhet Upplysning i det sexuella livets biologi hygien och etik.
Nu har det väntade förslaget som utarbetats av revisionssekreterare Ragnar v. Koch inlämnats till regerin- gen.
Del är samma avgörande principiella invändning o f f göra mot detta förslag som mot den nuvarande lagen och det förra förslaget: att del lämnar den ena parten i prostitutionsföreteelsen utanför Jet hela och vänder .is med sina åtgärder uteslutande mot den kvinnliga parten.
Två av våra kvinnliga läkare d:r Ada Nilsson och d:r Gerda Kjellberg offentliggöra med anledning härav i dag i Tidevarvet en första artikel, däri de huvudsakligen syssla med att klargöra hur de föreslagna hjälpåtgär- derna skulle ta sig ut i praktiken.
Det av nar v. revisionssekreterare Rag- der och tvångsåtgärder.
I fråga om de senare innehåller förslaget onekli- gen flera garantier mot det godtycke som i så hög grad vidlåder vår nuva- rande lösdrivarlag.
Sålunda måste Koch enligt uppdrag utarbe- tade förslaget till ny lösdrivarlag, som fått titeln ” Förslag till behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvåd- liga ” upptager två slags åtgärder från samhällets sida, nämligen hjälpåtgär- skall vara en kvinnlig ledamot - till en början i henne misstänkte hjältens mätress.
Huvudpersonernas framställare föreföllo äldre in t. o. m. vi skulle tålt det.
Dock varför skulle någon sluta att ge en roll, när han eller hon först niskt mäktar den.
Också här gälla a Hamsuns beklagande ord om den ungdom- liga ivern, som i sin oskicklighet intet mäktar, Ivern som, när vi verkligen kan något, lämnar oss.
Parisarna äro mindre barnsliga in vi, de kräva icke ungdomens av illusion, endast de skickligt valda toalet- h j ä l p den nya institution som förslaget tänker sig skola ta hand om de arbetsovilliga och samhällsvåld- liga närvarande hos polisen, då gillande i t denna skall verkställa de av utskottet lagförslagets föreskrift att det alltid (Forts. å sid. 6), man skänka sitt varmaste - * - ternas.
Mariannes ledsamma roll gavs av skåde- mineri, som för tjugo år sen bort verka bestickande a h en lätthet, som ännu för- trollar Hemma kommer rollen att i vin- ter framställas med avgjord sentimental betoning Var säker, jag har mina erfa- renheter från andra Géraldyer.
Och så rösterna Deras underbara ord- melodi sjunger i mina öron, då jag nu nödgas instämma i den vemodiga gamla avskedshälsningen: Adieu.
douce Francel - A. B-n.
T I D E V A R V E T e p p e n i Nom 48 42.
EXPEDITION: Tidevarvets gnin gabyrå för föräldrar torsdagar 9.30 — 10.30 f. m. Holstein Ledamot av Advokatsamfund.
Malmtorgsgatan 3, Familjerätt.
Hyresärenden.
Testa- Svenska Dagbladet anför i m le- dare av den 4 juli betitlad Kvinnorö- relsen efter segern, professor Ivar Bromans auktoritet för den satsen, att ” naturen ibland gör sina miss- grepp ” vid ransoneringen av de rätta karaktärsegenskaperna åt män och kvinnor, och att det är kvinnor som av misstag fått ett manlig kynne, vilka proklamerat könens likhet och kämpat för den nu vunna medborger- liga likställigheten.
Men efter som det varit missgreppen, vilka strävat efter de lika möjligheterna har det visat sig att “ kvinnorna icke kunnat eller velat åtaga sig de stora uppgif- ter, som de förut krävde. ” Tidning- en, som för tre år redan yttrade en viss besvikelse över att kvinnorna kommo med ” en tom korg " till det gemensamma samhällsarbetet, utan idéer och uppslag alltså, yttrar nu sin tillfredsställelse med att kvinnorna tyckas visa en viss självbesinning och hoppar att vägen skall jämnas — av vem, av Svenska Dagbladet?
— för de förvillade tillbaka till hemmet, där de kvinnliga egenskaperna äro oum- bärliga.
Den hoppas också att den till- nyktrade kvinnorörelsen skall " mot- arbeta uppluckringen av de moraliska begreppen hos sina egna.
Kvinnor- na skala då hitta tillbaka till sin forna moraliska standard efter att någon tid ha frestat på att leva efter man- menten.
från ningar Bouppteckningar.
landsorten besvaras förfråg- om- nens.
Dessa sina förhoppningar bygger tidningen på m serie uttalanden den gående publicerat av ett antal kvinnor i olika EVA ANDÉNS Advokatbyrå länder, de flesta tyska och de flesta Inneh.
Eva Andén.
Ledamot av av de tyska höger.
Likväl ge dessa Advokatsamfund.
uttalanden knappast rätt till denna vi^, 14- 75 76 183 36. glättiga slutsats.
Uppfattningen är Familje- och arvsaker, rätt skiftande och bland dessa svar Boutredningar och tentamen för förekomma varningar för kvinnan att Även kopiera mannens sexuella och politis- ka vanor.
Men genomgående för flertalet enquêtesvar är dock en vilja att gå iramåt på den en gång inslagna vägen till friheten med övervinnande av svårigheter och motstånd.
Att, som professor Kristine Bonnevier formulerat det: föra den formelt vun- na likställigheten ut i livet.
Än kla- rare skulle svaret blivit om några av de verklig betydande av kvinnorö- relsens teoretici hade uttalat sig.
Vi vilja icke tvista med Svenska Dagbladet om kvinnorörelsens pioniä- rer varit missgrepp aV naturen, den har ju vetenskapens senaste forsk- ningsresultat som belägg för denna sats.
Men så mycket kan sägas, att de bland oss förekommande miss- greppen såsom Fredrika Bremer, skriftliga förfrågningar.
Hår- &amp; Hudsjukdomar, Karlavägen 48 Stockholm.
Mottagning tel, 707 18, kl. 10,30 — 12 Dr G Elektr.
Institut U.
S.
A. Drotninggatan 70 55.
- 12.
Greta Johansson, tryck, åderbråck, nervositet, sömnlöshet, S: t Eriksgatan 102, 3 12 — 1, (Vasastaden) 6-7 eller huvudvärk, Historieskrivning Sophie Adlersparre, Anna Whitlock, Kvinnorna kunde säkerligen varit Ann Margret Holmgren och Frigga energiska, mera eniga, i att tillvarata Carlberg icke stödde sin fordran på sina möjligheter.
Det kan tänkas att Prins Wilhelm berättar nyligen i en ar- medborgarskap på kvinnans lik- bristerna häri bottna i den kvinnliga tikel, att han slagit ett s~~ fransk bio- grafiskt lexikon på fingrarna med att upp het med mannen.
Flera av dem på naturen, men det är svårt att fastslå ge fel årtal för Jean Baptiste Bernadottes stodo s rare att kvinnorna voro en detta faktum rom ett faktum, så länge födelse.
Och han citerar en fransk bib- smula I ttre och i varje fall, att de bilden förvillas, bedömningen försvå- liotekarie som säger om detta mistag: ce som sl ktets mödrar hade en sär- ras av att kvinnorna leva i ett så då- n ’ est pas gai.
art, en egen syn som samhället be ligt andligt klimat.
De leva utanför Ett biografiskt lexikon bör ju innehålla hövde.
Ha de begått en felbedöm- den manliga världens kamratliv med den objektiva sanningen så långt den är ning, så har den icke bestått i att be- strävan, tävlan, uppmuntran, utbyte utförlig av H. tona likheten mellan könen som Sven- av gåvor.
Hur män uppmuntra var- även f r u Broomés förhållande till Frisin ska Dagbladet, denna gång utan stöd andra kan man få en föreställning om nade Kvinnors Riksförbund beröres på ett av Citat, påstår.
Den har bestått i d i man betänker att enbart engelska sätt som plötsligt kastar in en smula per- att övervärdera den yttre frihetens, regeringen förbrukade tre svenska sonligt färgad polemik i de sakliga upp- studiemöjligheternas och det politiska mil ordensband för att dekorera sina medborgarskapets betydelse för kvin- soldater och lät slå 4,000,000 medal- Fru Broomé fog icke ej ens delvis, initia- nan.
Överhuvud övervärderades yttre jer.
Det finns en säker väg för m tivet till Frisinnade Kvinnors bildande, de påtagliga ting och underskattades be- kvinna till att bli uppmuntrad: den att gjorde dr Julia v. Sneidern och dr Ada Nilsson, och var ej dess första ordföran- tydelsen av mera svårgripbara infly- hålla med Svenska Dagbladet.
Men de, de var dr Nilsson, Däremot anmoda- tanden: det andliga klimatet, den tu- det kan också vara ett för högt pris des hon om att ingå i dess första styrelse senåriga traditionen och det själstill- för en förtjänstmedalj.
och var alltså med rid starten.
Det finns ett märklikt ord i evan- Min kan möjligen ha olika meningar stånd som påverkats av dessa två fö- regående faktorer.
Pioniärerna arbe- gelierna om det andliga klimatets be- om föreningens uppgift.
Ej alla medlem- tade för rösträtt emedan medborgar- tydelse.
Det är Elizabeth Robins idé mar anse att den bestod i att ” bedriva ett skap därmed förvärvades, ah de mås- att anföra det i detta sammanhang te ju göra det.
Men de betänkte kan- — icke vår Det lyder: Han kunde förbundets syfte vidgats långt utöver denna ske icke hur röstsedeln genom den icke göra några stora gärningar där för uppgift Om fru Broomés hållning till heter det vidare: ” Den pas- demokratiska sedelutgivningen skulle deras otros skull.
Misstro hade alltså sjunka i värde.
E j heller svå- en så förlamande inverkan på en av sivitet som vid valtider ålades Frisinnade righeten av att inträda i ett samhälle de största andarna i världen.
Vad med redan stelnade former och skall den då icke betyda för vanliga mera tilltagande försvarsnihilistisk andra inom föreningen gjorde att E B. som re- hur hållbara dessa äro ha vi ju fått dödliga?
se med egna ögon — e j heller svårig- Men allt det här anförda kanske dan förut trätt tillbaka från ordförande heten att göra samhällstjänst efter bara är ett försök att bemantla ett redan fastställd ritual, svårigheten att nederlag, att uppskjuta in i ett ovisst samma är bildade Sverige liberala &amp; .- finna uttryck för, skapa nya former fjärran uppfyllandet av de löften O m / Det är i &amp; riktigt att fru Broomé lim- för ett eget innehåll.
Vi äro alla till kvinnans samhällsgärning, som kvin- nade ledningen 1923- Hon avsade sig platsen som medlem av V. U år 1924 på en viss gräns kopior, vi måste alla norörelsens pioniärer voro alltför fri- SOMMAREN knappt ett år före sin död.
Sam- nöja oss med att efterlikna andra i kostiga med!
Svenska Dagbladets tidigt som hon lämnade en hel del av sina det allra mesta av.vad v i göra och tanke att kvinnorna skola besvikna förtroendeuppdrag Varför kommenteras vara glada,.
Om vi kunna lägga något söka sig tillbaka till hemmen och hela just denna avsägelse och ej de andra?
Det P alldeles riktigt att det finnes en av egen personlighet som vinning till kvinnorörelsen alltså varit en cpisod, det stora hela.
De män, som nu ar- kan naturligtvis förtjäna att tas upp pacifistisk grupp inom Frisinnade kvin- beta i samhällslivet, kopiera i största som en möjlighet i framtidsperspek- nors Riksförbund, som ser fredsvännens uppgift delvis annorlunda än vad Emilia utsträckning sina föregångare När tivet.
Men när man gjort experimen- Broomé gjorde det.
Den skulle kanske kvinnorna kommo till, måste de k o tet att följa kvinnorna på deras tänk- i och för sig icke ha något emot på att piera män, emedan de inga kvinnor ta väg tilbaka då gör man ju den kallas försvarsnihilistisk, om icke detta ord, hade att kopiera.
upptäckten, att de icke kunna åter- som skapats långt före världskriget hade Att finna form för sitt innehåll, att finna det de lämnade.
Var är en prägel som icke passar för den riktning försvarsmotståndarna inom F. K R till- lära sig tala är vad kvinnorna mer det?
Var är hirden, var lågan på här- höra eller den argumentering de använda eller mindre medvetet hålla på med.
den, var den gamla uppgiften?
Så Med dessa talövningar ha de mes- måste man j u återupprepa den gamla tadels dragit sig undan för sig själva.
slitna satsen igen, att hemmen icke Icke helt frivilligt, men de förstå att äro isolerade världar utan tvärtom lika eller olika, det må vi tvista om, så f ä män ha tålamod och intresse känsliga som ingen annan institution Likställighet, likhet, likvärdighet äro för dessa mödor.
Svenska Dagbla- för alla förändringar i samhället.
Om ju bara klumpiga ord för svårbestäm- dets skildring av hur kvinnornas röst kvinnorna vände till härden igen, bara fenomen Men ett är ändå visst, väger lika som männens, hur de flesta skulle de drivas ut av osäkerhetskäns- vi leva i samma samhälle, under sam- tjänster i stat och kommun stå dem lan, av utsikten till krig, som skulle ma öde ah gå mot samma framtid.
öppna, hur för de dugliga varje fram- bränna taket över deras huvuden och komstlinje är fri, stämmer icke med tillintetgöra deras käräste.
Vissheten sanningen, det är ungefär som rys- att de lagar som reglera nationens sens skildring av Stockholm i sön- hälsa Och barnens uppfostran icke dagsbilagan.
Behörighetslagens till- skrivas i hemmen utan i riksdagen, lämpning stöter på stora svårigheter skulle icke medge ett fridfullt hemliv för var gång och gynnas för visso ifall eljes de ekonomiska förutsätt- God Hushållsbl.
med Java 4- holmsbl.
Extra god 4-50 samt till högre icke av pressen.
Knappheten om brö- ningarna funnes.
en äro för övrikt de^^^^^^^^ A Riksförbundet sprängning i nykterhetsfrågan samt en allt- — I stället ägnade hon sina krafter åt det hem Till landet kända kaffe Kvinnor som inrikta sin kraft, in- det gör minnen eniga och energiska i försöken att hälla kvinnorna tillbaka.
telligens och intressen på samhällsar- Vi ha sett det alldeles nyligen i två bete må vara missgrepp av natu- yrken, som annars anses passa för ren eller ej, män och kvinnor må vara kvinnor.
Restaurantpersonalens sam- manslutningar och sjukskötarnas söka båda tränga ut kvinnorna.
P der hudlöshet a Antiseptiskt h sårnader mot hos spädbarn.
Helande och smärt- stillande vid liggsår, skavsår Försäljes a h dylikt.
Burk med Kronor 1: — ä och i tekniska affärer Massage, Ansikts Fotbehandling Kungsgatan 64, 1 Norr 87 47.
F r u AGNES SVENSSON Ex. 68 hörande rid större köp.
Extra fina Kina och Ceylon.
Kaffehandel, 7349.
28 A.
71 38 anordnar 11 — 16 juli ä Ekered, NYA DAGLIGT A L L E H A D A Anton Brodéns Byrå åtager alla till pris.
av Frisinnade Kvinnors Hallands astma m m. Ortopedisk avdelning.
Hålfotsinlägg (obs.
ej metall) avpassas a h tillverkas, Pris 5 kr.
Beställningar emottagas från lands- orten.
Brev besvaras mot porto.
20 års 68 Säkert är emellertid att Riks- sens tjänst ”.
praktik.
A Rosengren, där uppsats Snabbaste nyhets- tidning Effektivt ANNONSOR G A N.
En diskussionsvecka i sociala frågor.
FOREDRAG AV: Advokat Elisabeth Nilsson, Agronom Axel Adler, D:r Ada Nilsson, Fru Adler, å samma plats den i6 juli.
Intill 15 deltagare mottagas i kost och logi mot 25 kranar för eljest ingen avgift Deltagande anmäla sig till Fru Adler.
Ekered pr, Källered, tel Gbg 62 06 STYRELSEN.
SÖDERMANLANDS ENSKILDA Kassafack Solidarisk Bank.
Grundad 1865.
de gruppernas makt, snarare än att göra människorna lyckliga, säger denne.
Icarus som av sin fader lär- de sig flyga flög för fort och för nä- Framstegens faror framleva sitt liv, när alla naturveten- skapsgrenar som fysiken kemien och biologien fullständigats Växlingar mellan dag och natt som nu är en hämsko på den mänskliga verksamhe- tens frihet, kommer att gå samma väg som andra hinder i tid och rum be- gränsningen av ljusets snabbhet kom- mer att upphävas och vi arbeta oss alltmer fram emot ett tillstånd, då två personer var som helst på jorden sko- la bli i stånd att vara fullt närvaran- de för varandra inom 1 / 24 sekund.
Inom kemien kommer en uppfinning som sitter oss i stånd att uppsamla och magasinera solljus och vind att omlägga hela vårt levnadssätt Men av ännu mera revolutioneran- de verkan kommer biologiens prakti- gränser.
ska tillämpningar att bliva fortsitter Redan nu har medicinens Det är inte baa det att jordens to- Haldane tala befolkning under de sista 125 framåtskridande haft betydelsefulla åren nära tredubblats.
Utnyttjandet konsekvenser för hela Västeruropa av de vetenskapliga upptäckterna har och dess resultat har varit att, medan skett i ett tempo som, om det fort- för fyra hundra år sedab de flesta far.
snart kommer att ställa m i n t - människor dogo i barndomen de nu ligheten i harnesk mot sina egna hjär- i genomsnitt leva till fyrtiofem å r nors och hinders verk De bägge en- Hur dåliga än våra stadsförhållanden gelska vetenskapsmännen Bertand ofta äro finns det ej ett slumkvartér Russel och J.
B.
S. Haldane höllo i landet, vars spädbarnsdödlighet är år 1923 inför Kättarklubben i Cam- en tredejedel av den kungliga famil- bridge två vetenskapliga föredrag, i jens under medeltiden vilka de var och en på sitt sätt skis- På samma sätt ha institutioner serade upp den bild av en framtida som voro baserade på kort livslängd mänsklighet, som de trodde sig kunna nästan helt fallit sönder Det engel- skönja i den nuvarande utvecklingens ska jordsystemet t. ex. förutsatte, att linjer Trots att endast tre år gått, jordägaren skulk dö vid fyrtio års sedan dessa då rent sagolika framtids- ålder och efterträdas av sin äldste perspektiv uppdrogos kan man redan omkring tjugo Pr gamle son.
Då kun- I flera företeelser av år 1926 spåra de sonen helt ägna sig i t gården, men skuggan av denna bild.
nu när fadern stultar omkring tills I inledningar till sitt föredrag be- han är åttio år, så har sonen hunnit rör Haldane med några ord H. b l i v a en nog så kompetent överste el- fondmäklare Till följd härav Wells och påminner om, hur han år 1902 uttalade som sin personliga åsikt överlämnar han gården till ofta ored- att det snart skulle finnas flygmaski- liga förvaltare eller sköter han den ner efter systemet tyngre än luft m ovetenskapligt och får en låg avkast- skulle få praktiskt användning i krig.
ning.
Så tillskriver han bolschevis- Och i sitt föredrag, säger Haldane, men vad han i verkligheten borde läg- kommer han själv inte att uttala någ- ga vaccinationen till last.
Haldane har dock i stort sett teck- ra profetior, djärvare än denna Det är tydligt att Haldane har velat få nat m ganska tilldragande bild av sina åhörare att andligen hissna och framtiden sådan den kan tänkas kom- att det roat honom.
Men man kan ma att gestalta sig tack vare utnytt- inte avfärda hans framtidsvyer med jandet av de vetenskapliga upptäck- att de bara äro en lek med åhörarna terna för att främja den mänskliga Därtill ligger det för mycket allvar lyckan, men betydligt mera skeptisk och sannolikhet i hans profetion om är Russel Vetenskapen kommer att mänskligheten sådan den kommer att användas till att främja de härksan- Endast gradvis har det gått upp för mänskligheten att den står inför en katastrof, om den inte med det sna- raste söker få en lösning på befolk- ningsproblemet.
Det har föga hjälpt att ett fåtal klarsynta personer i.
,; tal predikat om den fara, som ligger i den ojämna fördelningen av befolk- ningen på jordklotet och talat om det absolut nödvändiga i att lätta på Eu- ropas oerhörda befolkningsbörda, varken allmänhet eller de ledande har velat höra på dem.
Det är först nu, när situationen är så tillspetsad den gama kan bli, som man mera allmänt fått upp ögonen för att i varje fall Europa icke längre kan föda sin nu- varande befolkning eller placera det växande folköverskottet inom sina ler ra solen så att vaxet, som samman- höll vingarna, smälte och han störta- de ner.
Samma M e kan drabba de folk, som de moderna vetenskapsmän- nul lärt att flyga Människorna tala ofta som om vetenskapen framåt- skridande med nödvändighet måste vara ett gott för mänskligheten, men detta fruktar jag, fortsitter Russel, är ett av det nittonde århundradets bekväma självbedrägerier, som vår mera desillusionerade tid måste fri- göra sig ifrån S I småningom kommer Russel in på födelsekontrollen, som han anser tion och måste följa den med världsregering den världssorganisa- som han ser utvecklas ur våra nuvarande li- valiserande ekonomiska och politiska grupper.
En världsregering kan s a m b a n d därmed även kommit in på peligen komma att bestå am en del vetenskapens utveckling och ställ- nationer ökar sin folkmängd hastigare ning till detta problem Han påvisar an andra.
I trots av statsmakternas därvid av vilken märkelig betydelse motstånd synes det sannolikt att fö- kylteknikens vidare utveckling kan delsekontrollen kommer att leda till visa sig få vid lösandet av vårt be- en stationär folkmängd i de flesta folkningsproblem, varmed han då lander med vit befolkning inom de närmast avser Europas trångboddhet.
närmaste femtio åren Det finns Kunde man nämligen uppfinna något dock ingen säkerhet för an den kom- sätt, varpå det vore möjligt att avky- mer att upphöra, då en statinär folk- la boningsrum och sålunda hålla tem- mängd vunnits den kommer att fort- peratur och fruktighetsgrad normala sätta till den punkt, där folkmängden inomhus i de tropiska länderna så skulk detta helt enkelt möjliggöra minskas.
Statsmakternas motstånd mot pro- att även vita skulle kunna vistas i tropikerna under drägliga förhållan- pagandan för begränsning av barnens den och detta skulle i sin tur med- antal tjänar till intet.
Den givet en- föra en jämnare fördelning av be- dast et ' biologiskt företräde at dum- folkningen p i jordytan heten, eftersom det huvudsakligen är dumma människor som na lyckas hålla i okunnighet.
blem, som genom en väl organiserad långt Russel Vetenskapens fulländning kan vän utvandring måste finna en rationell das mot människorna, men icke un- ” om katastrofala händelser i der alla förhållanden Tvärtom kan kunna ett enda litet framsteg få en revolu- viktig fråga, vilka ännu oexploatera- tionerande verkan i rätt riktning.
I de områden.
som lämpa sig för kolo- en artikelserie i Svenska Dagbladet har doktor Helmer Key nyligen be- nisation av vit befolkning.
Menin- men så handlat befolkningsproblemet och i ännu existera dels i Australien och Afrika dels i Mexico.
i delar av Ar- gentina och i viss utsträckning även i Chile.
Möjligheten att där placera vit befolkning sammanhänger också med frågan om vilket slag av arbets- kraft man vill använda Europeiska lantarbetare, grovarbetare och indu- striarbetare kunna icke utan vidare tillrådas att begvia sig fill tropikerna såvida det icke gäller klimatiskt gynn- samma trakter och deras användning därute är på förhand organiserad och finansierad.
Men det finnes numera intet skäl varför icke kvalitativ ar- betskraft såsom ingenjörer, skogs- män, läkare och andra mer eller min- dre vetenskapligt utbildade personer skulle kunna slå rig ned nästan var som helst i tropikerna med utsikt till f framgång ” Det kan icke vara rimligt, säger doktor Key med ett citat hämtat från den tyske riksbankschefen d r Hja- mar Schacht, att t. ex. Tyskland skall uppvisa 123 innevånare pr kvkm.
un- der det att Tysklands tidigare kolo- statsmakter- Europas trångboddhet är nämligen, framtid framtiden skola undvikas garna kunna vara delade, nier hade p i samma yta endast 4 att Belgien har 257 människor pr kvkm.
dess kolonier endast 6 att slut- ligen Storbrittannien i hemlandet fö- der 47 millioner människor medan Kanada, som?
är 30 gånger större m- dart föder 8 millioner Den enkla ofrånkomliga sanningen är, att Euro: pas befolkning måste beredas tillfälle till utvandring men R.
H.
Natten till Söndag SCHÉELS RADIUM-TVÅL så populär?
Av E L I N W A G N E R XVI.
Broköpings fredsförening.
I det märkliga numret av Brokö- pingsposten, som innehöll nyheten om hälsokällan, stod också annat, som rörde mig.
Under ett tanklöst ögon- blick sådana som jag har många, nu stadsläkaren, sade jag.
- Jag måste bara tala med dig om vad vi ska göra med Broköpings freds- blick, då jag komme att övergå från - Ni " "!
Med stilla ro över själen nalkades jag kvinnlig mjukhet till degighet, det steget är gudnås icke långt.
För Ka- min bokhylla, beredd att framföra till den rola däremot behöver han ingen fruk- en liten ursäkt för vad som kunde syn- Jag hälsade band efter tan hysa Hon är på säkra sidan.
som likgiltighet Hon är öppet och ärligt en människa, band, men aj - vad finner jag där!
och D O F T E N därför.
Hon och det sällsynt balsamiska löddret ha skaffat Schéels Radium-tvål otaliga vänner.
- blivit i förberedande samman.
aldrig har det varit så mot Karola, var Det bortåt 50, var uppenbar för alla.
är förstås en stor r i s k att ta sig Vi skakade hand a h såg förbi var- - U n d e r v a r m a umförekomsten Om Ni av ning ännu ej densamma!
i någon anled- prövat Schéels hem en i dag!
- köp Första åren denna andra.
Karola pekade på tidningen hon läst i och sade: du förstår nog, varför jag stör dig i ditt inkognito.
Ja, du v i l l väl höra hur det var med det där husköpet och förste De utvalda beståndsdelarna i denna tvål äro värdefulla och välgörande; tänk bara på Radi- en kvinna ung, ty man vet icke vad som skall bli av henne.
i de flesta fall besanna sig även de värsta far- hågor ty v i bli ju så fula.
Men skall det vara någon utsikt att äventyret avlöper lycklig, d i skall man välja s o m ma r d a g a r lockar svalkan i Centralbadet h a r råd nu att ha så Tre främlingar, hög panna, så lång näsa och överläpp.
Hon har räddat sig över i en över- klass av utseende.
Hon har för alltid undgått det öde, som drabbar nio ti- ondelar av oss kvinnor, detta förban- nade skamliga och orättvisa öde att bli fula på gamla dar.
Hon befinner sig, tycktes det mig i det mest trium- ferande stadiet av en kvinnas liv: en hustru utan oro för rivaler, en älskad moder t i l l långa söner, en verksam människa i världen.
- Du ser på utsikten, Karda.
sade jag tycker du att här är vackert?
- Varför skall vi två tala om ut- sikter, sade Karda, det hor vi väl al- drig gjort.
g, bestod kärleken till henne rom t i l l alla andra i en älskvärd tillåtelse att be- undra mig för min söthet och för den säkerhet och lätthet i umgängelse med människorna som den gav mig.
Länge var allt vad jag gjorde utomordent- ligt för Karola, som själv var ful, ta- fatt och blyg.
Det var först, när det gällde att välja yrke, som Karola visade en egen vilja och gick före, medan jag följde efter.
Hon ville ägna sig åt sjuk- vård, det hade hon vetat sedan första förberedande och, alltid i skolan va- rit fanatiskt intresserad av människo- kroppen, denna underliga människo- kropp utan kön, som vi pluggade i tre terminer.
Jag var just vid utträ- det i livet en smula allvarligt stämd av en kärleksbesvikelse och g j o r d e Karola sällskap till Röda korset.
Till min egen förvåning visade det sig att jag klarade mig bra.
Redan som elev blev jag omtyckt av sjuka, kamrater och läkare, jag var solstrålen vid sjukbädden.
medan Karola var den trygga handen och det modiga hjär- tat.
Somliga värderade mera solstrå- len, men det gjorde Karola ingenting att bli ställd i skuggan, hon var tvärt- fredsarbetet?
am stolt över mina framgångar och Denna historia förföljde och irrite- höll mig med tålamod och bestämd- rade mig i t v i dagar, men icke en se- het i tukt, så att jag e j skulle slarva kund brydde jag mig om att förenin- eller glömma mina plikter utan ut- gen dön i och för sig.
Inte heller marka mig.
kände j a g mig ha någon skuld i dess Plötsligt hände att en läkare bör- öde.
jade intressera sig för oss.
Vi trodde Men nästa dag skulle jag få veta båda och alla andra med, att det det.
När jag kom in från en mor- gällde mig, men det var inte så.
Små- gonpromenad satt Karola Musselman ningom blev det klart för honom, f ö i min soffa.
Fru Lundström måste mig, för yttervärlden, för Karola, att ha släppt in hane, innan hon gick.
det gällde henne.
Hon var den första Framför sig hade hon Broköpings- att säga: ofattligt.
Ofattligt framför posten, och läste synbarligen artikeln allt innan han prövat, om jag var upp- om hälsokällan på första sidan.
Hon nåelig.
Men han visste vad han ville, höjde på huvudet, när dörren öppna- och han vann henne från hennes äls- des.
jag stod kvar på tröskeln, en se- kade yrke genom ridderlig uppvakt- kund tvekade vi.
om vi skulle flyga ning.
i famnen på varann, men redan denna När jag nu 25 år senare betraktade korta tvekan skapade den stämning, henne med en sidoblick i spegeln på som gjorde det omöjligt.
Med en ky- mig själv slag det mig hur klok lande, förödmjukande känsla av för- karl varit.
Jag hade god tid att tänka lust och tomhet lade jag från mig det, ty hon sade ingenting mer efter kvistarna av björk oCh al, som jag repliken om Broköpings fredsför- plockat och gick ut för att ta av mig ening.
ytterkläderna.
Ack, tänkte jag, Ka- Tiden hade verkat till Karolas för- rola och jag är inte vänner mer.
Inte min.
Han hade haft blick för den heller vänskap varar.
i hela världen Karola som vi andra inte såg då, men finna icke en fast punkt.
vars egenart och stil nu, sedan hon se på mig och mitt om- &amp; blid och vänlig genius hade ställt sorgsfullt och en aning omodernt kam- made svarta hår, mina alltjämt mycket mig i utsikt en dag till precis privat för- blå ögon och vackra ansiktsform.
Och fogande - en sån där dag av stiljte, som han skulle ge mig ett vitsord, som inte tror är sanning förr än den skall kunde fröjda en tävlande på en träd- njutas skulle denna dag!
Sybari- gårdrutställning: väl konserverad.
Men vore det så, att han måste till- tiskt!
Jag skulle bara läsa i roliga böcker, OF- bringa resten av sitt liv med mig, skulle han alltid frukta för det ögon- la " roligs bitar ”, sy roliga arbeten - ja sedan jag inte mer får tänka på ho- förening.
nom, tog jag mig för att läsa den Denna Karolas hållning var helt grundligare och fann då, att Brokö- annorlunda än jag tänkt mig den.
Jag pings fredsförening på årsmöte dödat hade räknat på alltför brinnande in- sig själv.
Rektarskan Lindgren hade tresse och indignation å mins vägnar.
fungerat som ordförande vid mötet, Sannerligen jag hade inte behövt oroa och många olika meningar hade i bör- mig för, att hon skulle ta alltför kraf- jan gjort sig gällande.
Slutligen seg- tigt parti för mig.
Hennes likgiltighet var i själva ver- rade de, som ville upplösa föreningen, och vid omröstningen, var det bara en ket låtsad och dolde, det förstod jag enda medlem, som vågade rösta mot sen hennes smärta över att icke ha åtgärden.
Hånfull anmärkning från invigd förr.
Men just nu kän- redaktionen: när inte fredsdamerna de jag den som en bitter förolämp- kan hålla sams, hur ska man då våga ning, ty jag älskar ju Karola.
Jag har nedskriva försvaret?
knappt ägnat henne annat än en flyk- A l t läsa detta kändes som att läsa tig tanke på halvtannat år, men jag sin dödsannons.
En social dödsan- älskar henne ändå, och det ville jag nons åtminstone.
Det var ju min hon skulle begripa.
Jag har alltid älskat fredsförening.
jag hade stiftat den på henne ända sen vi voro små och gingo tillsägelse av Karola Musselman, och i tio års tid varit ordförande och skattmästare, hållit sammanträden i min salong och inbjudit och tagit emot föreläsare.
Förut hade mina kamra- ter i styrelsen låtit mig leda i allt, nu upplöste de min förening utan att ens tillfråga mig om min mening, utan alt ens kalla mig till sammanträdet.
Vad trodde de?
Kanske att j a g satt inburad.
att jag var för förvirrad att l i r a eller svara på brev?
Om jag va- rit hederligt död, hade man åtmin- stone hållit ett minnestal över mig.
nu nämndes jag e j ens.
Jag kände hur vreden började koka och sjuda i mig så övermäktigt som efter Astrids brev.
De vågade icke v i l j a om mig till ordförande, och det må ju vara hänt, falska och fega är ju människorna, tänkte jag.
M e n de kunde ju ändå ha iakttagit några slags former, det här var så sjaskigt och dilettantmässigt.
Det var nog meningen, att låta mig känna föro- lämpningen, men jag skulle triumfera över dem och snart.
Dock kunde de ju ha nöjt sig med att avrätta mig, varför skulle de döda föreningen?
Voro de rädda an anses tokiga de med, om de visade sig intresserad; av H a n skulle man njutas Och kan du tro att bladet har vänt sig, och min sak står gynnsamt igen.
Kära Anna.
avbröt mig Karda, du behöver inte alls inviga mig nu.
- Till lån bekommet ” kunna bedöma Karola utifrån, men ” het det om bekräfta ginge, så sitt skulle val för han 25 med år stolt- sen.
experten kontrolleras Sahlbom.
Sommardikter Grön var ängen.
A v Chr.
Ditlew.
Grön var ängen och tusende små blomster på den hade guldkronor på den gång jag bad dig bli min.
- Ja, grön var ängen och kungsljus syn- tes stå med guldglans över stängeln från topp och till tå - den gång jag bod dig bli min.
Ängen var grön och daggkåpor små de hade sina renaste daggpärlor på - den gång jag bod dig bli min.
O c h alla klöverknektar med röda hät- tor på vi gjort, D e t har väl h e l l e r aldrig sade hon med plötslig överraskande bitterhet.
- Tillåt mig bara säga, sade jag ödmjukt, att du aldrig varit s i stilig.
och att jag känner mig gammal och landsortsmässig bredvid dig.
- Prata inte dumheter, sade Ka- rola strängt, du är ju mycket elegan- tare i n jag (vilket var en påtaglig osanning).
Ditt här är ju dessutom alldeles svart, men jag är grå.
Hon tog av hatten och var ännu sötare i kort grått hår, vilket hon förstås visste.
Varför var du inte på årsmötet?
sade hon.
Jag sade som sanningen var, att jag inte ett ögonblick tänkt på att det skulle hållas årsmöte i mars.
Men även om jag tänkt på det, hur skulle jag kunna fara till Broköping?
Jag fann till min outsägliga förvåning att Karola ansåg, att jag borde ha gjort - Allt d e stodo där i klungor och undrade så som hänt gällde icke som ur- den gång jag bad dig bli min.
säkt hos henne för att jag försummat - mina skyldigheter som ordförande Och mitt på själva ängen bland blåa i~~~ hade blivit benhårt fanatisk, el- klockors sång ler också fann hon icke mina oer- där stod en prästkrage så stolt och hörda lidande så oerhörda.
Men de- rak och lång den gång jag bad dig bli min.
ras mått V a r ju min enda stolthet och det var bittert att se dem ringaktade.
J kände, att jag skulle kunnat ställa Och solen den log och himlen lyste b l i till jag en scen med Karola, men det var över ängen, över blommorna och över vad som icke fick ske, Med an- oss två strängning behärskade jag mig och den gång jag bad dig bli min.
sade bara: - förstår, att du inte vet hur (Ur Norges Kvinder) mycket jag har lidit det sista året.
r ö - - Jag Karola svarade: vet du vad jag har lidit ' Men jag har icke destomindre Briza Media.
hållit möten.
Dallergräs.
- Vad har då hänt dig, Karola, Av C.
T. Holmström.
Rätt fort ni åldrats, små hjärtan, frågade jag, viss att ligga över.
- Min yngste pojke, s a d e hon, och.
den grannaste skiftar blek, Ni kunde icke fortsätta.
tidigt av smärtan - Din yngste pojke?
H a n är väl i ängarnas sommarlek.
lånade för mycket länge sedan!
Nu minns jag: N:o 1 med det fagra löftet: ” du skall strax få igen den. ” N o 2: ” jag får väl hava den en veccka. ” N :o 3 ” naturligtvis skall du ha den åter före din resa. ” Jag kände mig rent av slak, när jag kom ihåg: N:o 1 min skatt!
N:o 2 gen, men saknar den nog ej på en vecka. ” N:o 3: ” den här har jag alltid med mig på resor. ” Där stodo minn tre stumma anklagare och förtogo mig lusten att läsa Jag gick resolut och slog upp pianot.
Bläddrade bland noterna.
Vad nu då?
Ligger där inte en duett för fiol a h som p i ” hedersord ” skulle vara återlämnad for - b veckor sedan!
Feg- heten förbjöd mig att gå djupare i högen a h de roliga bitarna fingo vara ospelade.
Nej!
här skall arbetas!
Jag skall klippa t i l l en blus!
Jag plockar energiskt fram m packe mönster.
Vart har min blida, vänliga ge- nius tagit vägen; jag börjar nästan tro att alla de mindre blida stämt möte för att förstöra min ljuvliga dag för mig Mitt i mönsterpacken ligger ju Toras: ” ser du.
jag är rädd om det som ögat a h behö- ver det jämt, men du är d kvick i fing- rarna - klipp a h rita av det, du! "
Jag mindes mitt överlägsna: ” lugna dig, flicka lilla, så fart posten hinner, h u du dina mönster åter - men tack for att jag får låna dem. ” Mitt samvete viskade ovanligt hörbart: ” det dir samtalet hade ni strax efter jul i år! ” För att försona alla mina rysligheter skulle jag göra en överraskningsrätt.
T. o. m. överst bland beskrivningarna låg tant Klaras allra raraste recept ori- ginal, till mig överlämnat med ” stora ges- ten ” och ett * " +: ” jag sliter hjärtat ur min bröst, men jag litar på dig.
Du får ha det, tills vi träffas om torsdag. ” Det har gått minst sju torsdagar sedan dess - och där låg reliken!
Det var minsann jag som fick överrask- ningsrätt på överraskningsrätt - och de fastnade mig alla i halsen!
Min frihetsdag sänkte sig mot skymnin- gen.
Det skulle bli en lisa att på igenom gamla papper - bland dem skulle väl in- ga obehagliga överraskningar möta ...
Jo, piano, - det skulle det visst det!
Det dir pösiga, tjocka kuvertet innehöll ett intressant referat över en offentlig diskussion: ” jag behöver det åter för näs- men ränder det t i l l dig.
som annars sitter nere i landsorten och torkar. ” (Min vän docenten svär tyst men kraftigt över ” fruntimmersvanor ”).
Nu var jag totalt slut.
Det fanns alltså Ren har en darrande aning inte?
Detta Hon var nickade förfärligt: bara.
Karolas pojke ingen pardon.
död, och jag hade inte observerat det.
Finns det någon annan på detta ynkliga inte sänt henne ett ord.
Och hon jordklot, som av enahanda vidrigt sam- er väntan är slätterns dag.
hade inte ansett det löna sig att skriva stämmiga orsaker känt något liknande t i l l mig därom.
Det är en tyst m e n som jag kände det denna aftonstund.
Kän- Snart få i allvar ni lyssna avgörande dom, som fälls över en, ner man sig icke närmast som en tjuv?
på skördens susande kniv.
när ens vänner upphör att skriva t i l l Jag bara frågar?
Snart skall i vålmarne vissna ert pinglande leksaksliv.
en om sina sorger.
Jaa kände skillnaden minimal.
Visserli- Blott soliga barnahanden Jag ville uttrycka något av vad jag gen hade jag ” lånat ” alla mina vänners ärjde sig: Vi ska tillhörigheter, m i n - d i flesta tjuvar kring samlad hjärtgräsbukett värmer ännu er ande a, innan v i kla- usch si ruskigt ord ” låna ” visst också fredsförening.
i samma vackra avsikt som min att kommer hjärtan att skälva lätt.
dig, om du v i l l återlämna det lånade fortast möjligt.
(Ur Gramina) ta upp och reorganisera föreningen Ack.
om lite var ville göra en razzia i igen?
Annars skall jas ta fatt på den bokskåp, på mothyllor, bland mönster och som Artur Musselman en kvinna vars där enda medlemmen.
papper jag hoppas så hjärtligt (fult men ofullkomlighet innebär möjligheter Det föreföll mig oerhört konstigt, sant) att även Ni skulle finna litet lånat och sporra till ansträngningar, icke att hon höll så på denna ab, här a h dar.
Det är så kusligt att vara ta sammanträde, i märktes Nu gäller döden er spaning - - - -
TIDEVARVET 5 De två näktergalarna ' ' Ariel ' André Maurois ' bok om SheIley förtjuste i hög grad kritik och publik, kanske därför att Maurois förstod att f ö n poeten ra nära läsa- ren även i obevakade svaga och mänskliga ögonblick och gjöt s i myc- ken ironi över tragiken i hans och hans kvinnors liv.
Kontrastverkan mellan det sublima och det löjliga var hela tiden det medel han använde för att framkalla sina effekter.
Uppriktigt sagt tyckte jag inte om tonen.
icke därför att Shelley är vackert och tilltalande, och Goethe var fullkomligt lycklig.
Trenne nya personligheter föddes, Werther, Char- lotte och Albert. ” (Personerna i i den blivande romanen).
Detta är mycket skarpsinnigt och författarens skildring av Goethes för- väntan när boken kommer ut, av mo- förlägenhet, av de med de förebildliga händelserna bekanta lä- kritiska löje och den stora pu- blikens naiva gripenhet är mycket lus- tig.
dellernas blickens under vördnadsbetygelser.
Men för- Men jag tror att dikten oftast är en fattarens löje över människorna sak- mycket mera smärtsam process och går?
\:: sina.
, Kullagren gåvo Silent Smith den lät- snabbaste skrift, den min-::; man inte kunna göra mycket tacksamt och billigt att efter- paste ögonblick som sedan åter- åt skriva i lätt ton om smärtsamma ting och förbruka dem som material en elegi av det här?
Ty i de stora för att göra kvickheter av.
ögonblicken i livet äro vi alla hela Det är samma ton i den bok av och fullkomligt samlade utan sido- samme författare som nu översatts blickar och reflexioner.
Och ingen till svenska av fru Elsa Thulin: skriver från sig svåra lidanden, man Mejpe eller Flykten från verklighe- slår dem ju tvärtom fast.
binder dem ten.
Hans handlag med att lägga upp vid sig genom att skildra dem.
Vad gestalter är så säreget, att Goethe i som i nedskrivandet kan finnas av Mejpe blir en smula lik Shelley- lättnad och tröst är detsamma, som Ariel och båda lika mrs Siddons, den alltid ger lättnad och tröst.
nämligen stora skådespelerskan.
handlandet, vissheten av att ha för- Denna likhet är förresten kanske mått trots allt samla ihop sin vilja till delvis avsiktlig från författarens sida, ett verk.
eftersom dessa tre alla flytt till ett Läsarens förhållande till dikten är Mejpe, det vill säga, fantasilandet ett stort och outtömligt kapitel.
Här bortom verkligheten.
Författarens stå vi inför det genom dikten passe- idé, som är mycket rolig, är att i tre rade livets makt.
Det är ju ett fak- porträttstudier framställa tre olika tum, att det är lättare att ta intryck typer i deras förhållande till dikten: av livet och fatta vad det är fråga om, när det kommer mot oss i dik- nämligen skaparen.
här Goethe, läsa- ren exemplifierad av en ung fransk tens förkortade.
skärpta, överskåd- liga, schematiserade form, än när vi studerande som bildar sin typ och handlingar efter en av hjältarna i som åskådare se brottstycken, skär- Balzacs romaner, samt tolkaren, mrs vor, glimtar därav.
Diktaren lär oss Siddons, som kastar sina egna mot- se, liksom målaren lär oss se.
Vi få gångar, känslor och sorger i den de- del av deras upptäckter.
få en nyckel gel, dit skaparen förut kastat sina av dem att lösa en bit av människor- för att de diktade gestalterna så må nas och naturens chiffer med.
få liv.
Maurois har i den unge genialiske Jag måste bekänna.
att j a g icke vet studenten som medvetet använder sig om undertiteln, Flykten från verk- av ett hos Balzac givet recept för ligheten, är Maurois egen eller ej.
förförande av något mognade gifta Själv har jag aldrig förstått motsats- damer och tack vare detta lyckas, ta- ställningen, dikt-verklighet.
dikt har git ut bara ett litet särfall ur diktens alltid f ö r.
mig varit något mycket och livets förhållande till varandra.
verkligt och en del av Iivet.
Den bär D et är den omedvetna påverkan, som våra egna drag och talar med våra är den betydelsefulla.
tonfall och förråder våra öden.
Se- Författare veta, att det de skriva dan livet gått genom denna transfor- river ner regn över dem själva.
mator, kommer det tillbaka till oss, Framtiden kommer bakifrån, the tänder ny energi, inspirerar till nya future streams up from behind.
öden, skapar nya drag och nya ton- Diktens förmåga att framkalla upp- E n dikt,som hand- repningar i livet är alltså inte mera inspirerar till den maskin, som vid årets stora skriv- maskinstävlan erövrade 1: sta pris.
nar godhet och medlidande.
Det är tror inte.
att diktaren i de livets dju- taste gång, den I valet.
skrivmaskin L.
C. SMITH &amp; BROS Maskinaffären CARL LAMM STOCKHOLM Malmö Svart på vitt Göteborg.
Sundsvall tryck och är - ningsvård åt Sveriges mödrar och upprät- tandet av förlossningshem med livligt in- tresse, och vi vilja även i fortsättningen hålla läsarna i kontakt med frågans ut- veckling Utan tvekan man säga, att frågan hållits levande och förts framåt och detta trots statsmakternas motstånd.
Sedan riksdagen genom avslag på den av fröken Hesselgren och fru Östlund 1924 väckta motionen visat ifrån sig uppgiften att ordna en bättre förlossningsvård åt våra mödrar grep den enskilda företag- samheten eller rättare sagt den icke stat- liga in.
Röda korset tog det erkännans- värda initiativet till ett samarbete med flera sociala och politiska kvinnoorganisa- tioner i både denna och andra humanitära frågor.
En kommitté tillsattes i december 1924 med representanter från olika håll, vilken bland annat skulle ha till uppgift att söka få en mera detaljerad bild av ningsmaterial och bl.
a. från 21 olika plat- områden, som passa for dem a h där de ser inom landet infordrat svar på närmare verkligen ha en uppgift att fylla.
Och till 40 av de kommittérade uppställda frågor dessa områden räknar man då framför allt beträffande smärre på respektive platser omhändertagandet av barn, fattiga a h sju- befintliga förlossningshems- eller ~~.
k.
Vad skall man d i säga om a t t Hospita- ordnande och drift m. m. lens överskötarepersonals förening nyligen I maj i år voro representanter från fem ingått till Kungl.
Maj:t med en begäran om olika kvinnoorganisationer.
Frisinnade att den kvinnliga personalen på hospitalen Kvinnors Riksförbund, AIImänna Val- skall inskränkas?
Föreningen har fått mansförbundets Kvinnoråd.
Sveriges Hus reda på att en uppsyninsmanstjänst vid modersföreningars Riksförbund, Sveriges Lunds asyl, som blivit ledigförklarad pla- Moderata Kvinnoförbund och Sveriges neras att omläggas till kvinnlig befattning Socialdemoktatiska Kvinnoförbund kallade på önskan och mot detta vill till överläggning i frågan med represen- föreningen på det bestämdaste protestera.
, ~~ direktionens tanter för Röda Korset Av det protokoll Motiveringen är den gamla och v i må h o p över sammanträdet, som nu blivit oss till- pas snart utslitna traden om att ” det inte sänt, framgår det bl.
a, att ett ganska be- skulle vara lyckligt att sätta en kvinna tydligt och givande samarbete mellan vissa som förman för en stor manlig personal- organisationer redan blivit utfört Över- styrka ” och att det finns så många manliga styrelsen för Svenska Röda Korset och sjukvårdare, som gå utan arbete, att d u Sveriges Husmodersföreningars Riksför- icke kan anses lämpligt att besätta ledig- bund ha sålunda samarbetat beträffande blivna manliga bafattningar med kvinnor.
om det ur andra synpunkter än sjukvår- darnas egna t. ex. de sjukas kan anses för- delaktigt med sjuksköterskor, lämnas to- talt ur räkningen.
Dessutom, framhålles i skrivelsen, bör man överhuvud taget inskränka på sjuk- sköterskornas antal på hospitalen.
Fram- kade,och av som - lek til den söta Lotte tillfredställelse ” Vi ' var då var i i representera oppositionen mot kvinnornas inträngande p i arbetsmarkna- läget än vad de dittills tillgängliga upp- den brukar alltid ha till slagord: kvinnor- Spångad väg i tre mil.
Tidevarvet har ändå från början av sin gifterna kunde ge.
Denna kommitté har na skola inte ge sig på saker och ting, som tillvaro följt frågan om bättre förloss- sedan dess arbetat med att samla upplys- de inte begripa utan hålla sig till sådana sitt blir här - - Gävle Sjuksköterskornas tur De.
symfoni, vars violiners klagan och be- de nya förlossningshemmen i Porjus och hennes egen röst behärs- vid Rönneberga på Lidingön.
Genom verk- ling, t. Toms stuga, för att mystisk än vad D e t v i s e ju ju män- kade, och liksom stundom oboe och ställda insamlingar ha Moderata Kvinno- ta ett lysande exempel, är ju även i niskans andliga makt över flöjt länge sjunga ett solo, som or- förbundets lokala avdelningar i Alingsås, annan mera påtaglig, direkt mening människan i förstoring genom konst- kestern förgäves söker dränka i sin Kristinehamn.
Strömstad samt Bohuslän ett stycke verklighet, som icke kan verkets medium.
klangfulla och tragiska tonkaskad, så a h Dalsland anskaffat medel till Röda tas bort ur sammanhanget utan att Svårast att tränga in i har för mig upprepade djupt inne i skådespelers- Korsets blivande förlossningshem inom förstöra det.
om Denna bok är mot ju en del varit Tolkarens förhållande till ver- kans själ ett fjärran och nästan glatt Västerbotten samt Hallands Moderata av historien kampen slave- ket sådant Maurois avbildar det i instrument detta: ” jag har aldrig va- Kvinnoförbund och " intresserade kvinnor " i Gävle för motsvarande ändamål inom riet.
Allt detta behöver man icke under- mrs Siddons historia.
Han tyckes rit bättre än nu. "
Kanske tycka vi, när vi slutat bo- Norrbotten.
Sammanlagt ha insamlats visa m. Maurois om, det vet han.
såga, att tolkaren flyttar över Han söker ju för att låna ett uttryck sitt känsloliv i de diktade M r s Sid ken att alla dessa analyser, skickliga omkring 22,000 kr.
ur inledningen, den punkt, där Mejpe han skall förkroppsliga.
Mrs Sid- och, skarpsinniga som de äro egent- Frågan är för stor att lösas ensamt på och jorden skära varandra.
I skild- dons är tom.
utslätad, orubbligt dyg- ligen icke är någon glädje med vi enskild väg och oerhört mycket återstår dig fattad och skön i sitt privatliv, vilja stå i ett omedelbart förhållande att K e n Att det som redan gjorts främst Röda Korset varit till ovärderligt gagn ringen av hur Goethes roman Wer- först när hon i en roll får tala med en til livet, det må möta oss som det vi thers lidanden blir till, har han försökt diktares tunga, gråta, synda och le kalla dikt eller som det vi kalla verk- särskilt uppe i norrländska obygderna, dir- lighet.
Vi vilja efter förmåga söka av ha vi aldrig fått ett så starkt intryck för Maurois den fullkomliga kan hon uttrycka sin personlighet.
förstå och överblicka men icke genom vid ett besök vi förra sommaren Hur sorgen över hennes barns död typen för diktarn.
i vars hjärna egna förvandlas till konst, en teaterkväll, att se André Maurois plocka sönder gjorde i ett av Röda Korsets förlossnings- känslor och andrar öden förenas till hem i Västerbotten, närmare bestämt i en mekanism.
nya varelser med självständigt liv.
då hon får spela en moder.
som kla- Jag vet inte varför jag så livligt Lyksele.
Det var alls inga stora ' " Ord- Maurois föreställer sig men vad vet gar över sonens död, har Maurois kommer att tänka på H. C. Ander- ningar, drogo höga omkostnader.
Bara han om det hur Goethe absolut vill skildrat på följande sätt: " Äntligen fick hennes smärta Ut- sens saga om de två näktergalarna.
ett rum och kök med en sköterska, och tryck, skalden löste henne ur hennes Den ene var konstgjord och dess om vi icke missminner oss 5 eller 6 platser.
Buff i Wetzlar, trolldom.
rytmen betog henne, skön- hemlighet kunde man utgrunda, ge- Platserna voro ständigt besatta och tin- som förblev sin hyggliga fästman heten skänkte henne lugn Hennes nom att skära itu den och Y hur ver- gade långt i förväg Vid vårt besök låg Kestner trogen.
” Han hade beslutat tårar rom hon länge hållit tillbaka.
kel arbetade.
Men den andre den där bland andra en kvinna, som väntade att skildra sin sorg, och han ville den flödade nu över hennes kinder, bred- som flydde inför närgångna blickar, sitt 18:de barn.
Hennes skulle vara förtvivlad ".
Men till hans de en dallrande och ljusskimrande och rom kom tillbaka och sjöng kej- över att åtminstone den här gången få " - sorg var icke sorgen nog djup över slöja över den tusenhövdade salon- ~ r e n till lir igen vid dödsbädden, go " liten lids lugn och god omvårdnad Lottes ståndaktighet.
Då fick han i gen.
Hon hade glömt både publi- dess hemlighet kunde man aldrig och slippa de närmast liggande bekymrer for de andra sjutton var outsägligt ro- rätta ögonblicket höra talas om en ken och de skådespelare, som omgåvo överraska.
ung man m viss Jerusalem i Wetzlar henne.
Världen var en smärtsam Elin Wägner.
bo så långt bort si ”, berättade hon som begått självmord av kärlek til en " så det är inte lätt att få ut nån barn- annans hustru.
Goethe kunde dock ej morska, om d a skulle behövas.
Nog kun- foga hop sin egen idyll med Jerusa- de jag legat hemma en liten tid t i l l all- lems tragiska slut, förrän han i ett tid, m a det är rätt besvärligt att i sista nytt sentimentalt förhållande med en annan en olyckligt gift dam, vars man svartsjuk, fått liksom lukta möjligheten till en tragedi.
Och det färdigt.
Spångad väg i t r i mil är kanske inte det Max och hennes man, Charlotte värsta och nog finns det måhända mer och Kestner, Goethe och Jerusalem tragiska öder från obygden.
Men det bör tycktes då smälta samman, upplösas vara alldeles tillräckligt för att inte bara och försvinna under det att deras ele- enskilda varmhjärtade människor utan ment genomströvade andens vida även staten därav skulle kunna inse beho- rymder med otrolig hastighet och sins vet av förlossningshem a h iucn i andra emellan bildade nya kombinationer i hänseenden förbättrad förlossningsvård.
lämpliga proportioner.
Allt detta blev A ex.Onkel stannar den eko- nomiske affärsledaren för för allt äro de olämpliga rid behandlingen av d i manliga patienterna.
Några faktiska förhållanden från vårt eget land till be- lägg för detta påstående kan föreningen icke uppvisa utan d a nöjer sig istället med några fantastiska uppgifter från Dan- mark dir man påstås låsa fast eller på annat sätt fjättra de manliga patienterna for att i största utsträckning kunna an- vända kvinnlig personal Det är väl ändå för otroligt för att utan vidare kunna god- tagas ens av kvinnornas värsta vedersa- kare.
Undersöker man förhållandet lite närmare, lär nog resultatet istället bli, att
En diskussionsvecka i legerade, i andra fall såsom i större let.
Flertalet av dessa unga kvinnor städer utses detta hjälputskott, (som låta endast en kort tid prostituera sig frågor el- för att sedan i likhet med den stora Hallands länsförbund av F. K.
R. anord- d kundkretsen männen leva ett samhällsnyttigt och aktningsvärt liv.
nar med början söndagen den 11:te juli Riskerar man då icke genom dessa på Ekered Lindome en diskussionsvecka i nor.
sociala frågor.
Om detta nu skall vara någon för- åtgärder att stjälpa i stället för att hjälpa?
Att hindra i stället för att Diskussionsveckan är närmast avsedd del må lämnas därhän.
mån frisinnade av utrymme kvinnor äro inom även övriga Halland, intres- men Kontakten mellan hjälputskottet påskynda den önskvärda ändringen i I för och föremålen för dess hjälpande livsföringen.
serade välkomna Sålunda är ortens be- Hon förlorar kanske sin yrkesan- folkning såväl kvinnor som män välkom- verksamhet förmedlas, direst hjälp- utskott finnes, av kvinnliga till- ställning genom tillsyningsmannens na så långt utrymmen räcker, till ett eller dagen föredrag den 11:te Samling och på måndagen sker under börja sön- syningsmän, som övervaka gator åtgärder Men anvisning av arbete är flera och gränder och s. k. offentliga plat- hjälputskottets första åtgärd.
Ej lär föredragen (närmast dikskussionsinlednin- med andra ord danslokaler och hon i allmänhet bli tagen tillbaka i gar) 3 à 4 pr dag med diskussion efter (Forts. fr. sid. 1) tvångsåtgärderna alltså blivit mindre ser, restauranter, sin plats.
Ty hur man än söker di- varje Av ämnen kommer d:r Ada Nils- rekommenderade tvångsåtgärderna godtyckliga genom att det summaris- I en sådan tillsyningsmans hand skret tillämpa övervakningen kan den son att behandla befolkningsfrågor, advo- mot kvinnor, Är ingen kvinna när- ka polisdomstolsförfarandet försvin- ligger sålunda avgörandet om en kvin- aldrig i allmänhetens ögon te sig an- kat E. Nilsson aktuella lagfrågor och agro- nom Adler bl.
a. skattepolitiska och in- varande, måste detta särskilt anmär- ner, s; s) ~, $ däremot de nya hjälp- kas i protokollet.
Vidare är det en åtgärderna, som avse att vara humana na skall anses prostituerad eller icke.
nat än som en vanärande fläck, som dustriella problem Omedelbart efter dis- slut vidtager Hallands stor förbättring, att den som skall bli och förbättrande, föra in i ett ännu Antag att en tillsyningsman uppre- påsatts den varnade.
Det sociala dustriella leriet skall alltid tinga möte föremål för tvångsåtgärder äger rätt värre godtycke än det, som nu råder pade gånger ser en ung flicka ” låta sig tilltalas ” å torg eller gata, ser resp. husfadern och arbetschefen att att få rättegångsbiträde förordnat för under den gamla lagens skydd.
henne uppbjudas i danslokaler, Till- ta avstånd.
Lagförslagets författare sig, och att det skall anställas vitt- Låtom oss tänka oss hur de syningsmannen misstänker henne för har förutsett detta.
Den avskedade, nesförhör för sakens vidare utredan- ta sig ut i praktiska livet dessa åtgär- taga vederlag i någon form.
An- de.
Glädjande är också att eventu- der som äro avsedda att ingripa mot tag att den misstänkta unga flickan är resp. arbetslösa, kan bl.
a. hänvisas till arbete i skogarna där antagli- Sommarvärmen är en sann Gudsgåva ell internering tänkes bli villkorlig, prostitutionen där den framträder an- anställd I familj eller på kontor Vad gen en ny kundkrets väntar - eller som vi böra vara innerligt tacksamma för d. v. s. anstånd med densamma kan stötlig eller är för ungdomen farlig sker nu för att hjälpa henne?
Jo, hänvisas till frivilligt arbete å arbets- inte minst därför att den utöver ett så beviljas.
En förbättring är också att Om dessa hjälpåtgärder är att märka, tillsyningsmannen skall på stället läm- hem.
I båda fallen saknar hon utbild- välsignelsebringande inflytande på de poli- tvångsarbetstidens icke är fixerad utan att de svepa in en mycket större ka- na till flickan i fråga och endast ning i det nya arbetat och arbetsin- tiskt hetlevrade här i landet.
Den sänker Åtgär- ljuvlig slöhet över svenska folket, en slö- kan bero på vederbörandes förhållan- tegori av kvinnor inom sedlighets- till flickan - en lapp, där de står, komsten minskas väsentligt.
het, som inte ens arbetslöshetsdirektiven de å arbetshemmet.
verksamheten än den som nu åtkom- att hon på en viss fixerad dag och dens nytta framstår som ytterst tvi- och det återuppväckta grälet omkring Stripa Allt detta är mycket bra, om man mes genom sedlighetspolisen, det är stund skall infinna sig inför hjälput- velaktig.
svarta gruvhål förmår att riktigt skingra nu ska ha en särskild lösdrivarlag - alltså oerhört viktigt hurudant resul- skottet.
Svenska Morgonbladet frågar om Stripa är nämligen ånyo aktuellt vordet låt vara under annat namn en frå- ga, som vi i detta sammanhang ej tatet av hjlputskottets verksamhet Vilken makt att avgöra och bedöma det icke framför allt är en kvinnornas genom den nya arbetslöshetskommissionens på tisdagen fattade beslut i Stripakonflik- kommer att bli.
Farliga skulle näm- olika situationer ligger inte i denna vilja diskutera angelägenhet att medverka till pros- ten med anledning IS riksdagens nya skri- ligen de prostituerade vara, vilka sö- tillsyningsmans hand, Bedömandet titutionen utrotande Jo, förvisso.
velse Kommissionen har följt riksdagens ka sina kunder å gator och allmänna måste i hög grad påverkas av hennes äro ingalunda så pessimistiska som anvisning och bedömt Stripafallet som ” en tager mot de s. k. prostituerade och lokaler.
Alltså komma åtgärder att personliga livsåskådning och allmänna Vi partiell konflikt med allmän karaktär ” v o n K o c h, s o m tror varken det ena eller det andra således hålla då före, att om de slutliga vidtagas, icke endast mot de s. k. hel- uppfattning om sexuella förhållanden, utan något ytterst märkvärdigt och svä- yrkesprostituerade d. v. s. de som utan Här lämnas om någonsin fritt spel- annan inkomstkälla vanemässigt bere- rum för det administrativa godtyc- skådlig framtid utrota prostitutionen ”.
vande mitt emellan.
Som en följd härav Vi tro att framför allt måste en ny har kommissionen beslutat avstänga ar- da sig inkomst genom skörlevnad.
ket, visserligen icke det brutala polis- och fördjupad uppfattning av vad betslösa gruvarbetar, som haft sista sta- Även de s. k. hemligt prostituerade, godtycket men ett ” socialt tateri ”, i ting är moraliskt eller digvarande anställning inom fem kommu- d. v. s. de som vid sidan av sitt yrke som en tidning träffande uttrycker icke slå igenom och prostitutionspro- ner hetsunderstöd gränsande och till ej Stripa heller från får arbetslös- dessa ar- ingå tillfälliga könsförbindelser mot sig.
Det kan komma att viss sig att blemet därefter angripas på ett myc- betslösa hänvisas till statligt nödhjälps- betalning, skulle utsättas för hjälp- det för oss ur askan i elden ket djupare, ett mycket radikalare arbete.
Beslutet blev ingen överraskning verksamhet I dessa delar måste därför försla- och syndikalisterna, som ju närmast berö- sätt.
Vad det anstötliga och för ungdo- get väcka de allvarligaste betänklig- Genom den von Kochska övervak- ras av strejken och beslutet ha ensamma men farliga beträffar, finnes natur- heter.
ningsmetoden föres visserligen prompt med möda förmått att i värmen elda sina skaror till någon indignation.
ligtvis ingen skillnad i dessa båda ka- Flickan har emellertid fått sin lapp.
och säkert en viss mängd av den ut- tegorier, så långt äro alla ense.
Men Antag att hennes arbete tillåter henne bjudande parten ur markanden men svårigheterna v i s sig redan, då det att i utsatt tid infinna sig inför efterfrågan, som kvarstår oförändrad gäller att fixera begreppet " mot be- hjälputskottet.
Är det sannolikt att skapar genast ny tillgång.
talning ”.
Är endast den prostituerad, hon av dessa för henne främmande Vi utrota ej företeelsen, vi påskyn- som säljer sig mot reda kontanter, el- människors påpekande förmås att ler ingår i begreppet prostituerad även med en gång ändra sin livsföring?
da endast omsättningen Vi angripa och komma kanske till rätta med nå- att ta emot vederlag in natura, vare Denna tankegång synes oss vittna om sig i form av supéer smycken, ut- föga kännedom om verkligheten och got sjukdomssymtom, men en ratio- nell sjukvård - och detta gäller även ländska resor eller annat?
ringa psykologisk blick för de motiv- samhällssjukvården - fordrar in- Hjälpåtgärder skulle handhas av ett bildande faktorerna härvidlag.
~ till det ondas rot.
Men låt oss tänka oss möjligheten grepp, s * syfta särskilt nyinrättat kommunalt organ Hur detta enligt vår uppfattning i vissa fall fattigvårdsstyrelsens de- att flickan av sitt arbete är hindrad infinna sig åt utsatt tid.
Hon kom- bör ske, hoppas vi med redaktionens mer sålunda ej, och skall då hämtas tillstånd få återkomma till.
Ett symtomatiskt behandlingssätt av den med polismans myndighet ut- rustade tillsyningsmannen, Tror nå- kan naturligtvis e j under alla omstän- digheter fördömas, men därigenom gon att detta kan ske utan att flickan riskerar sin kanske väl avlönade och får för det första en rationell, d. v. s. väl skötta plats?
Någon inskjuter en förnuftig behandling ej försvåras här: ” en väl avlönad och väl skött Kostnaderna böra vidare stå i rimlig plats kan ej innehavas av den som proportion till effekten.
Vi återkom- samtidigt i hemlighet prostituerar ma även till detta.
sig. ” Men erfarenheten talar ett an- Nämdö Ängsholmen 5 juli 1926.
- sociala - Flickan som får lappen problem.
länsförbunds att Stripa gruvhål - - - Vi vilja här inskränka oss till att att ” det är hr som - sexuella och nat språk.
Si kan verkligen vara fal- Gerda Kjellberg.
det förtjänade gåva, så där som hon vill hava det, - Jag älskar din själ, därföre hör vägen.
utan all inblandning ifrån min sida jag din själs ord Och Pr där d o n hus (om icke medelst fria r i d), huru hon Vad?
och byggnader, så förtjänade det nog därmed må hushålla.
Men?
gode Det vill säga jag förstår dig.
att göra rip bekant p i stället; det Gud!
mina skall jag kalla dem: det Jag begriper dina tankar: till och med kunde en gång löna rip.
skall, det måste, det vill jag bestämt vad du grubblade på nyss förut Hon har dock varit högre stämd, Det skall du, och det blir min him- \ ' ad?
om yrket?
fortfor sergeanten för sig; ja, ett par melska glädje, att höra dig säga så, dagar!
och hennes talämnen, ehuru- väl alltid sig lika vad klokheten be- träffar, hava dock e j ständigt haft av en gesäll i fruntimmersklä- ka!
!
Stackars, goda, oskyldiga flic- ka!
tillade han med en knappt åter- hållen tår; goda, älskade!
huru orätt bedömer jag dig icke?
är det icke rätt väl, att du är så förnuftig?
Du skall ärligt och förträffligt kunna sköta dig och de di mera än andra?
Han ryckte till hästarne, likasom - Du kör så bra och galant, Al- en hastig skrämsel påkommit och bert; jag älskar dig.
han fruktade de skulle fara nå Du älskar mig, men du svarar mig gonstans; men han hämtade sig och icke?
fortfor inom sig: Allt vad jag kan Pi vad skall jag svara?
spara och avlägga, skall jag giva dem, Huru kunde du höra nyss, vad h det såsom en fullkomlig, en ren blott min själ darrande tänkte?
len Det går an R O M A N av (Forts.) på, om vi framåt Forshem skola taga den gudomliga vägen över Kinnekul- te, som går genom norra delen av Österplana, så Medelplana och Käll- vilken väg vi komma förbi Hönsäter, Hällekis och Råbäck.
- Ja, den andra vägen vi kunna välja fortfor han, går däremot ned åt Enebacken, öster och söder om Kullen, genom Skälvum, förbi Hus by.
och så, Vilkendera skola vi taga?
Huru skall jag kunna avgöra det?
det förstår jag mig icke pi.
Men du skall veta Sara att Hällekis hör till de o c by, på - i Västergötland; väl att fara den Om du vill.
- - C.
J.
L. ALMQUIST När de bägge resande hunnit till Bresäter, sade Albert: Nu begreppet det utmärktaste Ada Nilsson smak av - danefter och även dig.
Albert, om du kommer i nöd, Nej, Sara, det skall du aldrig be- höva.
Flit!
en stor flit i mitt yrke ty också jag har ett yrke!
älskade, goda flicka, nu känner jag, likt en himmel, vad det är att vara flitig
