# ID: svediakorp-per3294
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,859
# sentences: 413
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 27.
4 årg.
1926 Tidevarvet N:r 27 Idrottsliv vid Mälarstrand En lång natt ledning ta v i en solig junidag under mindre barn i alla tänkbara slag av Denna vecka har jag fått ett uppdrag, det att kursen pågår läsarna med oss bollekar och idrottslekar både inom- som icke är av de lättaste, men en jour- till det idylliska Strängnäs vid Mä- hus och utomhuslekar, vilken är ut- nalist vet ju sin plikt som är att alltid larstranden för att på ort och ställe arbetad av gymnastikdirektör Elin försöka.
Det är for de nytillträdande halvårsprenumeranternas räkning, som jag kvinnlig fysisk fostran.
Si- Falk.
got vidare besvär a t t få r i t t på Simning är ju en oerhört viktig del skall ge en sammanfattning av den sedan idrottsflickorna behövs inte.
Där de av ungdomens kunskapsmått och 15 veckor tillbaka i Tidevarvet löpande inte syns, så hörs de.
Här och där i dessutom lika roande som nödvändig.
berättelsen Natten till söndag.
gathörnen stöta vi ihop med dem, I kursen ingår t v i timmars rimning Det är verkligen icke lätt, ty det är en stegrad arbetsintensitet.
De måste cyklande eller galopperande, alla i am dagen under gymnastikdirektör, ganska tilltrasslad historia, som i sinom lära sig att bevara sin hälsa, hålla sin käcka och praktiska lekdräkter, har- fröken Drakenbergs ledning.
De som tid skall redas upp av Svea hovrätt men Dagens ledare besvarar i anslut- kropp rund och stark för att kunna benta och brunbrända.
Går man ned inte kunde simma, när de kommo till icke av mig.
Den handlar om en för- st &amp; sig i konkurrensen.
Men dessa mot badstranden, så hör på långt kursen, ha fått l i r a sig det och de mögen änkefru i sena medelåldern, det li- ning härtill frågan: Vad är idrottens k a " har väckt motkrav.
För att håll glada skratt och tilltal, plask och övriga arbeta energiskt för att innan t= icke mycket spännande Författaren mål?
kvinnorna redan i ungdomen skola plums, och närmare man sig stadens kurrens slut få avlägga prov för har varit nog djärv att göra hennes histo- kunna ramla den fond av hälsa och idrottsvall, så hittar man också där Svenska livräddningssällskapets in- ria till m historia om kärlek ändå, a h krafter, som fordras, måste det ned- en skara i färd med a t t kasta spjut struktörsdiplom för simning och liv- för denna djärvhet får vederbörande lida bittert.
Hennes dotter och svärson ha läggas ett målmedvetet och energiskt och leka handboll, hoppa höjd eller räddning eller för simmagistern.
Ännu en gång ställas Tidevarvets arbete p i vår kvinnliga ungdoms fy- springa stafett.
Och tänk detta utan Ja, det här var de praktiska övnin- nämligen lyckats få henne förklarad omyn- läsare inför Idealet Europa.
Det kan siska fostran.
Svenska kvinnors att det ser det minsta okvinnligt ut!
garna.
Yen teorin då, som också var dig vid Broköpings rådhusrätt, emedan vara uppfriskande ibland att till om- Centralförbund f ö r fysisk kultur har Tvärtom man får ett intryck av att upptagen på schemat?
Jo, den finns hon vid 49 års ålder förälskat sig i Bro- växling dröja vid en stor politisk sedan några år gått i spetsen för detta sådana borde alla hinner vara, sun- dir också i en behaglig blandning köpings förste stadsläkare.
De äro rädda arbete med allt törre framgång.
Som da, spänstiga och välbalanserade.
med praktiken.
M a n bör ju alltid om arvet och det orubbade boet, och hon tanke.
e n led häri har nu förbundet i ett par Kursdeltagarna äro uppdelade i tre först och främst kunna själv, vad man har gått och köpt a h överbetalt ett hus år anordnat lek- och idrottskurser grupper, som omväxla ungefär var skall lira andra, och därför har man for a t t behaga honom.
Detta visar sig under sommarmånaderna.
Kompe- tredje timme.
Den ena gruppen som tagit de praktiska övningarna först vara ett i dubbel måtto dåraktigt köp, ty denna givmildhet mera besvärar än beha- Längs horisonten handlar om tenta idrottsledare för den kvinnliga står under överledaren, gymnastik- och då och då medan man vilar sig Frankrikes finanser, Spanien och ungdomen är något som vi i hög grad direktör Eugen Bolmstedts sakkunni- från lekar, språng och hopp slår man gar förste stadsläkaren.
rakna, och därför äro kurserna i Ra och erfarna ledning har allmän sig ned i gröngräset med ledarna i Hon har dessutom på flera andra sätt Frankrikes stridiga intressen i det be- främsta rummet avsedda för att ut- idrott på sitt program.
Flickorna få mitten och pratar och frågar, om det handlat annorlunda an vad man i Brokö- segrade Marocco och stämningen i bilda instruktörer, lek- och idrotts- försöka sig på alla grenar ar allmän man inte begriper.
Och alldeles sä- ping väntar av en dam i hennes s situation.
ledare.
På så sätt sprides bäst in- idrott, som icke äro direkt olämpliga kert har den metoden varit betydligt H o n har missförstått a h missbrukat sin Tyskland efter folkomröstningen.
sikten om fysisk kultur ut i vidare för kvinnor.
Men naturligtvis är det verkningsfullare än långa teoretiska ställning, och rådhusrätten dömer henne kretsar.
och så småningom skall man ingalunda meningen a n skapa några föreläsningar, som allra helst i vär- oförmögen att förvalta sin förmögenhet.
väl få människorna att inse, att idrott, lysande stjärnor på idrottens himmel, men gå in genom det ma örat och ut Denna tas om hand av räntmästare Kvar- Natten till söndag.
Kap. XV har lek, gymnastik och friluftsliv inte en- utan man försöker på allt sätt hålla genom det andra.
Doktor Ada Nils- stad, vilken drar in på hennes stat betyd- till överskrift Också en förvarsskrift.
dast äro till för de fysiskt välutrus- den kvinnliga idrotten på sunda ba- son har dessutom under ett par dagar ligt.
tade utan lika mycket för de kropps- nor och klara den från sportfåneriets besökt kursen och givit flickorna I sina mellanhavanden med rättvisan faror.
Först och främst få flickorna praktiska och värdefulla råd om hy- har hon hjälp av en kvinnlig advokat, av ligt dåligt begåvade.
Årets kurs.
som pågår tre veckor lära sig tekniken och stilen för ett gien och sund idrott.
vilken läsarna se m skymt i denna veckas 1544. av juni och juli månader, är förlagd hopp, ett kart och en löpning.
Na- Naturligtvis borde om utrymmet kapitel.
Denna advokat har övertalat än- t i l l Strängnäs och räknar ett 60-tal turligtvis blir det sedan tävlingar dem det tillät i en artikel om lek- och kefru Magni, berättelsens jag, att slå sig Tidevarvet har skaffat sig ett post- deltagare - från vältrimmade gymna- emellan men utan rekordraseri och idrottskursen i Strängnäs inte bara ner i Stockholm i väntan på att hovrätten girokonto n:o 1544, på vilket inbe- stikdirektörer till ämneslärarinnor, millimetermätande och utan silverpo- komma med det som står upptaget i skall upphäva eller bekräfta rådhusrättens kursplanen utan också allt det andra, omyndighetsförklaring.
Det är redogörel- talningar kunna ske.
För nytillträ- som nog aldrig i sitt liv hoppat över kaler och medaljer.
dande prenumeranter och dem, som ett rep.
Men det är ett stort misstag Samtidigt håller grupp t v i på med som inte direkt hör till arbetet, men sen för hennes liv i Stockholm under vän- nu förnya prenumerationen, blir det att tro att kursen endast är till för an under gymnastikdirektör Elin Jo- som kanske i väl så hög grad hjälper tetiden hennes självrannsakan, återblickar fackutbildat folk, d.
Y s. gymnaster hanssons ledning inöva alla möjliga till att skapa den anda och det in- och jag-måste-härda-ut-filosofi, som fyllt billigare att betala in avgiften på och blivande gymnaster.
Många vak- slags bollekar och idrottslekar, som ju tresse.
som är meningen med det hela.
de fjorton föregående kapitlen.
Just nu postgiro I n per postanvisning.
na och intresserade små- och folk- äro alldeles särskilt lämpliga för kvin- Den stimulerande samvaron med är det det fråga om innehållet i den be- Glöm ej att förnya prenumeratio- skollärarinnor, som inse sitt ansvar nornas större smidighet och mjukhet.
likasinnade, utbyte av tankar och er- svärsskrift, som skall lämnas in till hov- nen vid halvårsskiftet.
Det kan ock- även för sina skolbarns fysiska fost- Det behövs mer undervisning, ledning farenheter, det glada kamratlivet un- rätten.
Advokaten vill tala rent ut om ro- så ske endast genom en påringning ran, deltaga i kursen och få utan tvi- och träning in mången tror för att der lek och arbete, under raster och manen med förste stadsläkaren för att till Tidevarvets expedition.
Slussplan vel minst lika stor behållning av både ritt kunna leka något som ser så en- utflykter, allt delta som hos kursdel- därmed motivera sin klients handlingssätt.
de praktiska och teoretiska övning- kelt ut som kastboll för an inte tala tagarna själva skapar rann och rund Men klienten har icke hjärta att utlämna I.
Stockholm.
Tel. N.
282 43. arna.
om hur ett samspel skall skörar.
idrottsanda, vilken de i sin tur skola den hon tyckt om eller ställa hans uppfö- Efter denna lilla orienterade in- Dessutom genomgås en kursplan för ingjuta hos våra ungdomar .. Rita.
rande i m genant dager inför hovrätten.
Med målargeniet är historien den, att han varit en av sex unga konstnärer, som fru Magni övat gästfrihet mot en vinter, något som också ansetts som ett bevis på galenskap i Broköping.
Advokaten har Tiden fordrar så mycket av oss kvinnor.
Den kräver icke bara det- samma som i alla tider krävts av kvin- norna helt och fullt utan så oerhört mycket mer.
I och med att h i n - nornas arbetskraft tagits i anspråk på så många nya områden, fordras a v en lek- och idrottskurs med ett stort dem ökade arbetsprestationer, större antal deltagare.
fysisk och psykisk spänstighet, a h Det första på det nya halv- året inledes med en skildring av det glada Idrottsliv, som just nu leves vid Strängnäs, där Svenska kvinnors Cen- tralförbund för fysisk kultur håller numret studera man * N:o I d e a l e t Europa Det hålles ständigt internationella i världen bland de andra stora sam- na än dem, som kommo från Ver- kongresser i synnerhet om somrarna manslutningarna.
saillestraktaten och Poincarés tal.
och var och en samlar en grupp min- Med Europa menar han kmtim- Den segslitna krigskadeståndsfrågan ett specialintresse eller taleuropa.
De stora enheter, rom om- reglerades genom Dawesplanen och ett älsklingsrecept att rädda mänsk- giva Act.
äro: det brittiska världs- äntligen hände våren 1924 i Lon- ligheten.
Det är gott och väl att de väldet, det ryska världsväldet som don att en konferens mellan äro många, men faktum avtrubbar nå- liksom det brittiska endast till en del d e forna fienderna slöt utan skan- dal och med e t t avtal.
Ar 1925 slöts got känslan för kongresser.
Locarnopakten mellan de forna hu- Dock må det sägas, att när den för- vudfienderna, och kärnan till ett Pan- sta paneuropeiska kongressen samlas europa var bildad.
An de ledande i Wien den 4 oktober i år, så är detta statmännen uppfattade sin handling en sak för sig.
Europas framtid är ju icke något särintresse, och här står utåt.
Icke en sammansmältning men man inför ett utslag av viljan till en en förening av nationerna, är vad ti- den kräver och den europeiska indivi- framtid i Europa.
Tidevarvet har redan för ett par dualismen medger.
Europa är ännu år sedan invigt sina läsare i framtids- icke fött, det måste födas, om vi icke tanken Paneuropa och dess förut- skola gå under och den västerländska sättningar, sådan den finnes utlagd i kulturen med oss.
Under Ruhrkatastrofens och den boken Paneuropa, en väckelsepredi- kan till européerna av greve Cou- europeiska splittringens svartaste år denhove-Kalergi.
H a n visade d i r hur föddes som protest den Paneuropeis- tiden obönhörligt krävde av det splitt- ka rö rade Europa en sammanslutning, på minn, niskor kring - - med hjälp av sitt hjärta upptäckt att m av dem, just denne ende, är ett geni; att så icke galet utan också visar sig att huset, som köptes i en obetänksam stund, kunnat säljas utan allt för stor förlust, så tycker advokaten att hennes klient är så klok att hon kan dela med sig av varan.
Fru Magni själv har sina anfall av tvi- vel på den saken, och vad hovrätten tyc- ker vet ännu ingen.
Bipersoner i berättelsen äro, utom de förut nämnda: fru Lundström, som sku- Devinez.
Vad är idrottens mål?
Längs horisonten Sträva aldrig efter att bli den främ- ste!
Så talade en fader till sin son, när han sände honom ut i världen till en offentlig skola.
Det ligger en våldsam kritik av v å r t skolväsende i de orden.
Skolans strävan är e j att dana goda samhälls- varelser, dess väsen har blivit tävlan.
Den naturliga spontana solidariteten, uppenbarad i inbördes hjälpsamhet.
brännmärkes som fusk och resulterar i nedsatt sedebetyg.
Allt i skolan, från handuppräckning, betygsättning, premieutdelning, uppmuntrar de " en.
skilde att söka komma ett tuppfjät före sin nästa, eller helst bli den främste.
Skolans målsmän ha icke varit helt blinda för de vådliga följderna av att tävlans anda behärskar skolan.
De ha pa flera sätt sökt motarbeta dem.
I all synnerhet brukar man rekom- mendera lek och idrott som lämpligt motgift.
De varmaste förkämparna för lekens och idrottens upptagande på skolschemat hoppar därigenom på en utveckling och stärkande av soli- daritetskänslan och det sociala ansva- ret.
Man vill gärna tro att det verkligen är sant.
Men en helt annan anda än social ansvarskänsla talar ur de avslö- janden om idrottsmedlens användan- de som genom den av förre ecklesia- stikministern anbefallda revisionen av olympiska kommitténs räkenskaper Frankrike i Tysklands skor.
F ö r tionde gången har Briand i dessa dagar fullgjort uppdraget att bilda en ny regering i Frankrike.
Vi kunna tycka att regeringarna skifta väl ofta hos oss för att medge ett stabilt regrmente, men det är ingen- ting mot vad som sker i Frankrike.
För andra gången på helt kort tid har Caillaux kallats till den riskabla pos- ten som finansminister och det just vid halvårsskiftet.
Det är en kritisk a n d a anklagelse, som rör vid själva tid för litet var men i särskilt hög grunden till de missförhållanden som grad för franska staten, som helt en- fått aktualitet genom uppenbaran- kelt inte har pengar inne till sina nöd- det av förvaltningens hemligheter vändiga halvårsbetalningar.
Går det inte heller den här gången att på den Anklagelsen är den att idrotten i allt- vanliga parlamentariska vägen lösa för hög grad bedrives med tävlan som Frankrikes finansproblem, så väntar mål för ögonen.
Det är stjärnpres- man om inte precis diktatur så åtmin- tationerna, som framför allt bli; må- stone att någon slags välfärdskom- let för rörelsens strävan.
Dessa mitti ' med vidsträckt befogenhet mås- stjärnor och mästare, på vilka allt te tillgripas.
Det egendomliga är att det är poli- hänger, bli ömtåliga och mycket dyr- tiken och politikerna bära skul- bara varelser, som måste pysslas om den till den finansiella kriser mer än och framför allt hållas i god kondi- de faktiska förhållandena.
Det var tion.
Därav skyttarnas Cigarretter politikerna som uppmuntrade folket och övriga nöjen.
Annars hemföra att drömma vidare den farliga dröm- men om att Tyskland skulle bestå de kanske ej priset, de bli ej de främ- medlen till återuppbyggandet.
De vå- sta, de ” hedra ej nationen ".
gade icke säga folket sanningen och o milliarderna rulla.
För den Men, allvarligt talat, har nationen säkerheten har Frankrike någon anledning att i den grad som offrat enormt, dels direkt på sker uppmuntra dessa champions på så och så många meter, dessa världs- sin armé och så på subsidier till de hund av olika idrottsgrenar, vi ha landskapsförbund av alla olika idrot- ter, vi ha en Centralförening för idrottens främjande o. s. v. För att få vara med på ett hörn ha kvinnorna tvungits till särskilda sam- manslutningar.
Hur många styrelser blir ej detta!
Hur mycket utbetalas ej i reseersättning och skriverier!
Men än .. då å viktigare är kritikens - kring De stora massorna börja också bli olivade att placera sina pengar hos staten vilket är att förlora dem.
Så får staten ont om kontanter och måste låna i bankerna.
Men det finns en gräns för möjligheten att låna.
D i gäller det antingen att finna nya in- komstfällor eller att trycka nya sed- lar.
Det senare betyder att valutan ytterligare försämras.
, Sådant är läget.
Caillaux har det Inte lätt.
Vännerna gräla.
kriget i Marocco slutade med den upproriske riffhövdlingens fullkom- liga underkastelse.
Han kunde icke reda sig mot Frankrike och Spanien förenade, och nu torde inga uppror vidare hota de europeiska makternas planer i Marocco.
Men nu när den gemensamma fienden är besegrad.
kommer frågan om hur segrarna sko- la fördela bytet.
Som vi minnas kunde icke Spanien ensamt reda sig mot riffkabylerna.
Frankrike kom till hjälp.
men besatte därvid också områden, sam Spanien betraktar som sina.
Spanien har dock en trumf p hand gent emot Frankrike, en möj- lighet att pressa det till medgivanden genom att hota att inkalla en ny kon- ferens rörande den vid freden skapa- de internationella zonen i Tanger.
Tanger far mycket illa under inter- levat över karen Ruth Fry vittnat om i sina rap- mästare i boxning och simning, dessa Tyskland.Det har maratonlöpare och andra?
Sättes en sina tillgångar.
Nu inse alla att skatterna måste tum till vår växt genom dem?
Knap- past.
Förbättras genom ett större an- höjas men ingen politiker vill gå med tal olympiska pris vår folkhälsa?
p i skatter, som drabba den samhälls- för då blir kommit i dagen.
Det visar sig att de Förbättras rasens beskaffenhet?
Nej, rikliga anslagen från staten och en- intet talar därför.
Nu börjar den stora publiken att skilda använts till mångt och mycket, En annan sak är att idrott utan röra p i sig.
Den märker att växel- som synes stå en sund idrott fjärran.
tävlan knappast är tänkbar.
Men det kurserna i hög grad påverka levnads- Stora summor ha = " herrar ledare som med allmänna medel skall upp- kostnaderna, att det nationella finans- eländet fördyrar äggen, smöret och och till Antwerpen och Paris sän- muntras är icke i första hand täv- fotogenen liksom det förtär den en- ' d a tävlingsgrupper använts till ett lingarna.
Det gäller framför allt att skildes lilla sparkapital som han lånat ivrigt festande.
I räkenskaperna göra så stor del som möjligt av vårt staten.
Spararens 5,000 francs äro förekomma tusentals kronor till folk delaktigt av idrottens och fri- snart inte värda mer än 1 / 10 av vad de extra resor, middagar.
sprit och luftlivets fördelar.
Det är icke nog voro värda i den gamla goda tiden Räntor som man förr levde gott på tobak.
Särskilt synas skyltarna, och med att samla skarorna till att ropa I ålderns dar, räcka knappt längre bland dem av någon anledning kort- och heja från idrottsplatsernas åskå- till det nödvändigaste.
Därför blir distansskyttarna, ha åsamkat sig ett darbänkar.
den enskilde borgaren mer och mer Det gäller att utbilda ledare, fär- närgånget intresserad i finansproble- svart syndaregister.
Med ett ord, de stora summorna diga att möta det alltmera vaknande met.
Samtidigt är Frankrike till synes som varit disponibla tack vare intres- idrottsintresset Det gäller att an- blomstrande än någonsin.
set för svensk idrott, ha förbrukats skaffa idrottsplatser med allt vad har bättre handelsbalans än före endast av några relativt få utvalda.
därtill hör.
Men allt detta icke i pet.
1924 översteg exporten impor- Det är egentligen på två linjer som första hand för att driva några få ten.
De franska vattenfallen äro ut- kritiken över idrotten, sidan den för till stjärnprestationer utan för an ge närvarande ter sig, borde läggas.
de många tillfälle till allsidig kropps- kriget,vilket m i n s k a t För det första bör den vända sig rörelse.
Dessa många komma aldrig mot den överorganisation vår idrotts- att n i t a med tävlingstider och siffror dens största producent av järnmalm.
rörelse otvivelaktig lider av.
För- i någon tidnings sportsida, men de Dess textilindustri är blomstrande.
valtning och omkostnader bli för komma kanske att i stället göra en De förstörda gruvorna ha på sex år ' stora, även om icke alltid punsch och bättre och mera samhällsnyttigt ar- cigarretter gå till så stora summor bete, just därför att de fått sitt livs- ket guld i de franska bankvalven som som i Antwerpen och Paris.
Idrot- mod stegrat och sina kroppskrafter i de tyska, t. o. m. något mer än i de Men Frankrike vill inte ten är organiserad både i det lodräta ökade genom ett uppfriskande idrotts- engelska.
släppa ut detta just för att stödja och vågräta planet.
Vi ha Riksför- liv.
francen, det föredrar att låta det ligga outnyttjat.
han inte omvald.
porter.
Men Frankrike v i l l lika litet som England veta av någon regim- förändring i Tanger, ty då veta dessa båda makter.
att det alltid glupande hungriga Italien som blev uteslutet vid överenskommelsen om Tanger.
skulle passa på och begära att få vira med.
Därför får man hellre vara till- mötesgående mot Spanien med vill- kor att det tiger med Tangerfrågan.
Det är bra mycket lättare att bringa ett litet nomadfolk p i knä med bom- ber och gasangrepp är att komma överens med bundsförvanterna i detta ädla företag.
Rä mer!
k: som före den Folkomröstningens följder.
Resultatet av folkomröstningen an- gående de tyska furstarnas anspråk har satt djupa spår i folkets uppfatt- ning.
olika spår, beroende på de rös- tandes olika inriktning.
Inom hö- gern är man inte glad åt denna starka opinionsyttring av 15 millioner (av 39 millioner röstberättigade) mot de kommun att det visst inte varit kommunister och radikaler b a som r a rör- konfiskering.
Följaktligen man tycka att folkomröstnin- gen är ett farligt vapen som bör bort ur författningen.
lioner ton.Frankrike har blivit värl- tat börjar f ö r blomstrar.Det finns dubbelt så myc- hade hoppats att socialdemokraterna konf hoppats att vinna majoritet för f ö r.
N ä r och arbetat oerhört där- för.
När de inte lyckades, stärkes man i sin övertygelse att författnings- som vill vinna något och att det mås- gar f en ö r att sund Frankrike skulle k o m m a f ö r f u r s t a r n a torde avsmaken ekonomisk ställning - för ökats genom utgången, ökats till uppoffringar liknande dem Tyskland fick pålägga sig, när det skapade en ny stabil valuta.
En l i t a radikal grupp i riksdagen hotar med stränga skatteåtgärder och indragning av ka- pital.
Därför flyr kapitalet ur lan- det.
Politiker, som icke nog kunde smäda tyskarna för att de köpte ut.
ländska valutor och höllo sina pengar i utlandet, handla nu precis på sam- ma sätt.
vilket alltid är en god sak.
Trots allt.
Engelska regeringen har framlagt lagförslag angående kolindustrien, som bl.
a.
innehåller tillstånd till för- längd arbetstid i gruvorna upp till 8 timmar.
Går denna lag om rätt till längre arbetstid igenom blir det svårt för arbetarna att förhindra att 8- timmarsdagen blir verklighet.
För- bittringer är stor inom arbetarvärl- ett den, och premiärministern har mist ritt anseende för opartiskhet.
Natten till Söndag av ELSA DAHLÉN Av E L I N W A G N E R sluppit att nämnas hittills, men han Svalorna skulle säkert up pröm^ om han kom Nu borde väl blommorna sova med nu.
Och därmed skulle allt vara bak skymningens vindlätta flor Jag bröt tidigt upp från middagen fördärvat, icke bara framtiden men och därvid märkte jag, att målarge- även det förflutna.
Här stod å ena och tacka för tystnadens gåva niet kunde vara tacksamt.
Den käns- sidan minnet och ömheten inför min- i skogen, där stillheten bor.
lan hade jag icke sett spår av förut, net och drömmen, som icke var nå- ehuru jag gett honom mat och hus- gon dröm, å den andra min rättvisa Men solen har vänt och har stanna på allvar, på trots eller skämt.
rum i två månader.
Men jag antar, sak, min rätt och min fördel.
Och stjärnorna tänka på annat an man hor alla människor kan väcka Nu måste jag välja.
tacksamhet, bara man hittar den rät- Det syntes mig så underligt, att än det som Gud Fader bestämt.
ta handlingen och den består tydligt- medan han levde sitt liv i Broköping borde väl fåglarna drömma vis ofta i att gå sin väg.
kan med arbete, bekymmer, trevnad och Nu när skuggan ej mera förlängs.
man icke gå utan att ha varit närva- trötthet, varom jag intet visste stod sparvarna kvittra och glömma rande.
här honom ovetande en och Förresten skall jag icke vara bitter skedde ett val, som rörde honom.
i natt att bege sig till sängs.
mot honom.
ty han var mycket ange- Och här satt jag och hade det så illa näm och förklarade utan nedlåtenhet ställt för mig, att jag antingen måste Och tornsvalan vilar väl vingen for mig varför hans tavlor måste va- begå en taktlöshet genom att låta ad- men dröjer ej än i sitt bo.
på STOCKHOLM vitare drömmer väl ingen, ra så rysliga.
Jag tror, att jag snart vokaten dra in honom eller en för- Dock - Grundad 1873.
Inneha Alma Jacobson kommer att förstå det, ja, jag måste krossande dumhet genom att icke till- som sover i stugmörkrets ro.
Utbildar praktiskt och teoretiskt Vävlära- förstå det för advokatens skull.
För låta det.
Den sista söndagen i juni hade Medbor- rinnor Ett sovande barn hennes skull måste också denne yng- Plötsligt slog det mig rom en utväg garskolan anordnat en sommarfest i sin ling hela tiden ha varit mera sympa- att slippa från hide dumheten och Allt är stilla Någon spelar fina, nyröjda och städade park.
Efter al- Försäljer tisk än de andra, fast jag icke märkt sveket att jag själv med egen hand sakta utanför mitt fönster, la förberedelser med affischering, anskaf- det i det allmänna självsvåldet och i stället för advokaten skulle kunna det är vårens vind.
fande av talarstol, bänkar a h flaggor var garner, övermodet.
skriva avsnittet om Salten i skriften.
Vårens vita fé, som delar det oerhört festligt att se publiken för- Skola När jag skulle gå, sade hon: kom Denna tanke syntes mig vid mid- blom och fågelsång åt olla, väntansfull stömma in på skolans områ- hörn.
de.
Vädret var strålande och eklövsgir- ihåg att jag måste ha besked om vad natt självlysande riktig.
Jag slog går från grind till grind.
vi skall göra med doktor Salten ti- mig ner och försökte erinra mig hur- landerna, som stängde sidogångarna till digt i morgon bitti.
Klockan sju dana advokatens vändningar voro.
Lillen sover.
Sakta strömmar parken, gåvo festplatsen ett sommaraktigt och prydligt utseende tog fram hennes skrivelse till räd- suset ifrån träd och rågar husrätten, den som varit utan kraft, kring hans gyllne lock, I sitt hälsningstal uttryckte rektor Her- så g ö r jag ingen alls.
emedan för diskret.
Och så försökte fullt av bilder, rom bli drömmar, melin en förhoppning att denna söndags- Om advokten ingenting hör, sa- jag efterhärma framställningssättet, som bli tusen vackra syner eftermiddag gemensamt firad på Medbor- de jag, så gå till verket.
M e n skic- men det glömde jag snart.
Jag mås- bak hans ögonlock.
garskolan, måtte bli som ett band mellan ka inte in inlagan förr i n jag läst den.
te ha något a v författare i mig, kan ortens bebyggare och skolan Nej, det skall jag inte göra, sa- jag tro, ty pennan blev ett medium, Programmets första del upptog sång av Midsommarnatt de hon.
Men kom ihåg, att det blir genom vilket jag framkallade Salten blandad kör, bestående av skolans flickor ingen ändring då.
Antingen, eller.
livslevande för mig: den tappraste D e vildaste drömmar, som lockats samt manliga sångare från trakten under Jag vandrade alltså tvärs genom man jag kännt, den som ännu icke va- ur ha sagans blivit till och vårblom, sägnernas som natt, plockats ledning av fröken Maj Sondén.
Därefter staden från Ladugårdsgärde där hon rit feg den vackraste den ömmaste höll en av kursdeltagarna, fröken Siri Hedman.
ett tal över ämnet ” Vårt med- bor till Långholmen Stockholm ver- den erfarnaste, den ende, med vilken på Ragvalla åsar i natt.
kade ohyggligt faktiskt i den torra, jag och det i elfte timman varit lyck- borgarskap ”, varpå lästes Heidenstams ” En dag ”.
stofflösa vårluften.
Först när jag lig som kvinna, den ende följaktligen Det vitaste silke, som spunnits från stjärnornas gyllene ten Efter en angenäm kafferast höll fröken varit lycklig hos mig.
Det fick det från mitt eget fönster, på mitt eget avstånd försonade jag mig tes mig i denna stund icke så avgö- har fångats av vinden och vunnits Jeanna Oterdahl, som kommit till skolan enkom för festens skull ett vackert före- därmed.
Staden var då inte sanning rande, att glädjen fått så snart och som daggstänk åt källängens ren.
mer utan lögn eller också ett stycke snopet slut.
Till och med allt- drag om Fredrika Bremer, som var sär- av den högre sanning, som målarge samman bara varit den kvällen på vackrast har vunnits ur världen skilt roligt att höra.
En av skolans flic- I natt blev det blam och slog rot niet utlagt för mig vid middagen.
Stenbro, då vi gåv kor läste några dikter av Jeanna Oterdahl.
Isflak från den sig befriande Mä- a " det framfarna, - och ströddes på on^^, och gärden Till slut följde solosång av fröken Son- fot.
l a m simmade med strömmen, och vit genom det fr r att blomma för v van di " samt fiolspel av en av kursdeltagarna när de tornade UPP sig på varann, dock en hel och fullkomlig stund, Mellan föredragen, under kaffedricknin- gen och som avslutning sjöng kören en uppenbarades hur grova de voro, men Viljan hos mig att pressa denna stund det skrämde icke, ty de voro mörka på mer än den kunde ge drev honom åt och stämplat som lögn och icke ve- mängd sånger, vilka klingade som vore de och frätta av vatten och skulle snart t i l l hans dröjande medgående Min lat diskutera.
Tvi månader hade alltså direkt tagna ur den vackra sommardagens förgås.
Ofarliga minnen av vintern visshet min trygghet, min glädje hans ord tagit för att nå mig och nu stämning Rektorns önskan om samkäns- som övervunnits.
märkte ovissheten, som gick bred- voro de framme.
Det bevisar ju am la mellan skolan a h besökarna blev nog Jag satt länge vid fönstret, som vid mig, märkte icke osäkerheten han man beräknar ljudats hastighet, att uppfylld, ty till sista tonen a h ordet kän- stod Öppet i den stilla kvällen.
Fär- dolde a " feghet och hövlighet, dessa avståndet mellan oss den natten på des intresset frän de talrika åhörarna jorna hunno komma och gå många bundsförvanter, som avlösas av sve- Stenbro måste mätas med astrono- strömma lika varmt mot de uppträdande, gånger, innan j a g egentligen fick ket när deras värv ar slut och dessa tyckte det var lika roligt att få miska mått.
klart för mig varför allt var så an- Till slut kunde inte en gång jag Men därmed att jag nu tagit för göra sitt bästa.
an tyckte sig i denna norlunda i kväll.
Så småningom upp- undgå att känna ett tyst motstånd.
gott hans försvar, var hans ära nå- söndag på Mrdborgarskolan se förverkli- täckte ’ jag, det Men jag förstod icke att det kom av gorlunda räddad pi min bekostnad.
gad den förtjusande innebörd som om o n ni ingenting hor av mig som för- att jag gjort för mycket av situatio- Den slutliga avgörande dårskapen man hur riktigt noga efter finns ut- ändrat, avslutat något i mitt liv.
nen, därför pressade jag på den ännu stannade hos mig.
I gengäld var jag tryckt i ordet sommarfest.
För honom var måhända allting mer.
På detta sätt gjorde jag honom befriad från skammen att ha älskat C. a slut den gången, då han gick ifrån desperat, och då blir även den hän- en ömklig person.
mig svängande med käppen ehuru synsfulle grym.
Varför har man icke vishet nog att rad vet jag om det!
M e n man av- Denna natt, medan jag satt där och låta den lyckliga stunden komma och slutar aldrig ett mellanhavande sam- plitade och skrev på något som skulle gå, varför måste man försöka spika tidigt.
man må svära aldrig så många blivit min försvarsskrift och i stället fast solstrålen som lyser upp ens eder på en gång.
För mig var stun- blev hans, tyckte jag, att det låg ett vägg?
Vad har hela livet tjänat till, den inne nu, det förstod jag helt en- ljus in över hans handlande och hans när man inte lärt sig ens det?
kelt på att mitt hjärta handlandes orsaker, så att a l l t blev pi morgonen väntade jag på advo- jag nu inte ” lät höra av mig ”, det vill klart.
Det var icke för min olyckas katen redan före sju utanför konto- säga, om jag tillstadde att hans namn och vanheders skull han slet sig loss rets stängda dörr.
Hon var där på och del i historien skulle nämnas i från mig just i det ögonblick då det slaget och ryggade tillbaka.
då hon min plaidoyer.
då kunde jag ju icke varit hederligast att stå mig bi.
Det fick se mig.
mera ens trösta mig med drömmen var helt enkelt n i g han icke orkade Jag förklarade vad jag gjort och om att vi skulle återförenas.
Han med mig myndig eller omyndig, hed- räckte henne resultatet av nattens ar- hade kanske icke uppskattat an han rad vanhedrad.
Och det a~ nå- bete.
Jag var generad ram en gym- got av dessa hemliga skäl, dem ingen nasist, som kommer med sin första vet.
Det skulle ha gått rom det gjor- kärleksdikt och bad att få sitta i för- rummet medan hon läste.
de, även om Gösta aldrig gripit in.
Men denna förklaring var ingen- När hon sedan kom ut, såg hon ting nytt.
Det var precis den rom mycket rolig och blandad ut.
- Jag skall låta denna förunder- han för två månader redan givit mig på sitt uppförande under uppgö- liga karl vara, sade hon.
Måtte det relsen på Stenbro och som jag då fnyst gå oss så väl som v i förtjänar, amen.
i Stockholm I XV.
Också en försvarsskrift Tyvärr Men kamp Sommarfest Med- borgarskolan - Johanna Brunssons Vävskola, - diner, inte göra skriften precis som som jag vill, hus - - - som syn- om Vad vandrarens icke att var de där orden: - - flamvärkte.
Om eller Främst själv -
Idealet Europa (Forts. fr. sid. 1) privatman.
och den pneuro- peiska m i m e n s medlemmar torde h u - vudsakligen v a n att söka bland de intellektuella.
Tankens främsta främ- jare äro tiden och nödvindigheten.
Huvudkvarteret i W i e n anser ti- den nu vara så ll @ kommen, att den första paneuropeiska kongressen kan sammanträda.
Icke för att diskutera om en Paneuropeisk union hör kamma till stånd utan hur det bör ske och i vilken ordning stegen böra tagas.
Förebilden är den första pan- är amerikanska kongressen av 1889, då Förenta staterna samman med Syd- amerikas stater bildade den Paname- rikanska unionen.
Där skall dryftas de politiska ekonomiska och organi- satoriska problem, som uppställa sig för dem vilka vilja lösa den europei- ska frågan med sammanslutning.
Den punkt på vilken meningsskiljaktighe- terna äro de stör-ta är den om Eng- land skall tillhöra M Paneuropeisk sammanslutning.
Rörelsens ledare an- ser att det är lika litet möjlighet för England som för Ryssland, emedan de äro utomeuropeiska makter, men att Europa som enhet skall möta det brittiska och det ryska väldet inom den större sammanslutning, rom he- ter Nationernas förbund.
Detta skall bli en sammanslutning av samman- hove, vår världsdels båda ideal.
Men friheten skall icke mer vinnas och heroismen icke mer bevisa sig genom ödesdigra europeiska broderkrig.
Amerika skall vara vår förebild däri.
att det skall lära oss a n krig är en form av mänsklig heroism, som överlevat sig självt.
Amerikanaren har insett att nutiden medfört en frontförändring på så sätt, att krigen mot medmänniskorna avslöts av kri- get mot naturkrafterna och av kam- pen för tillvaron i oblodiga former Det är ett väldigare fälttåg än de som ännu egga genomsnittseuropeens fan- tasi.
Om icke den insikten går upp för Europa.
då skall denna världsdel världsomspännande idén.
förintas.
emedan den icke förstått den Historien skriver ju med väldiga nya tidsåldern av fred och arbete ljusbokstäver varje dag på Europas Andra världsdelar och andra folk mörka himmel, a l t världen efter skola översta ledningen av mänsklig världskriget håller på att göra sig heten i dess kamp mot krig.
fattig självständig från Europa med hjälp dom och sjukdomar.
av den europeiska tankens och upp- M e n ett sådant öde vill icke de hän- finningsförmågans resultat, vilka icke förda paneuropeerna tåla.
De tro på kunna förbliva något patent.
De euro- ett förnyande av vår världsdel, p i fö p i s k a stormakterna ha hittills i sin delsen av ett nytt Europa, där grän- kraft och r i t t övermod bestått sig med ser äro oviktiga.
osynliga och ofar- att hide tillkämpa sig herraväldet över världen och att slåss inbördes.
Den tiden är för evigt förbi.
Sin herskar- ställning återvinner Europa aldrig, ej ens enat.
Det gäller nu att bevara sin dyrbara egendom, i vars namn det slagits och blött: friheten.
Fri- het och heroism äro, säger Couden- slutningar.
som tryggar jämviktslä- get i världen.
När man ser hur besvärligt Natio- nernas förbund har det för varje steg, och h u r svårt det är att klan både relativt små frågor som den om rådsplatserna eller s t o n såsom der om förberedelserna för avrustningen, då kan man ju tycka.
in den Pan- europeiska rörelsens anhängare la stå av naivister, som ingenting förstå av de hinder som lägga sig vägen även för ringa politiska fram steg och förändringar.
Ja, det är sant, men den Paneuropeiska tanker h a r m lätthanterlighet och en logik som saknas hos den större mera (15) Det går an liga, ett Europa som är allas vårt mo- derland utan att frän någon ta hans fädernesland.
O c h när en gång Paneuropa är skapat, ett rike utan mellangränser, förtryck och krig, då skola plötsligt de förvånade europeerna inse, att Europa är det förlorade paradiset rom v i förlorat genom hat och avund- sjuka, blindhet och oförstånd.
Och förstå att det enade Europa från Skandinavien t i l l Spanien och Grek- land är den skönaste delen av denna jord genom sin rikedom av ofattbara skönhetsvärden i natur och konst.
Förstå att detta land frambragt flera stora andar och hjältar In den övriga världen, och att denna källa till mänsklig storhet ännu icke ' sinat.
Det är som synes många ungdom- liga tonfall i det paneuropeiska hud- skapet.
Men är inte just det vad vi behöva?
Ungdom, förnyelse, nya ideal, ny t r o på idealen efter så mån- ga besvikelser.
, Hu d i!
— Glömma?
sade hon åter efter en ledsamt eller fult att v a n närvarande - Det är nära kroppar med av- liten stunds tystnad.
Kanske.
am det vid; det kan jag med.
Men e t t säng- lägsna själar.
Såsom det står i Skrif- ten: de lova mig med läpparne, men ROMAN deras hjärta är långt i f r å n mig.
av Du är dock en läserska!
C.J.L.
ALMQUIST Nära själar med avlägsna krop- (Forts.) par tycker j a g då, om så skall vara.
- Huru glad skall j a g tänka på dig mera om.
medan du är borta?
O c h så vacker, Men kunna ej bäggedera vara nä- som jag då har d i g i min själ, skulle ra?
du hava svårt att vara, Albert, om du Stundom, Albert.
Nu är det så stannade hemma.
Men du skall åter- oss emellan.
Men.
.
O c h till L i d - komma!
och varje gång dubbelt vii- köping vill j a g d u skall följa.
Men kommen!
jag, att om du sedan far - händer att kärleken slutar emellan några, att glömska också då kan kom- ma: m i n åtminstone är det visst, och det vet jag, att icke upphålles hjär- tats glada minne au sådant, som öder liggande, sjukt fruntimmer, med lungsot eller så, det är allrabäst för sic själv, Albert.
Likväl, om något skulle hända mig.
har j a g icke.
emot,.
att du dröjer i staden.
i huset, i övre våningen.
Skulle.
Gud!
r a d menar d i n underfulla.
uppsyn?
— Skulle j a g därvid komma nära för mig i mitt eget arbete, så döden, då ville jag, Albert, att d u skall intet i världen, ej d u själv, kun- gick ned i mitt rum.
.
näst innan jag na hindra mig i f r å n att måla d i n bild dör.
.
t i l l m i g!
.
.
och,.
ty denna framför mig, nämligen icke med pen- hand ville jag kyssa sist av allt i värl- i d, det kan jag icke.
.
ack om jag den.
.
Men herre min Gud.
.
omkring något, det har jag intet kunde!
.
.
Och skulle du bliva sjuk - P i det sättet skall kärleken räc- emot.
O c h jag vill inrätta mig hem- då vill j a g gå ned och sitta vid d i n ma alldeles ensam.
- Glömma?
O m säng.
du sprang upp nu, och sprang ut, och Det kommer an på sjukdomen, ÅTTONDE KAPITLET.
reste t i l l Sollebrunn i natt, skulle du bästa Albert.
Jag har helst Maja hos glömma mig f o r det?
Se dig omkring och var glad i upp- mig, hon förslår m i g bättre.
Sara.
d " skulle sta framför mig Men.
.
m i n Gud.
.
om .. jag tän- bert, så skall jag också slippa se dig - sitta det säger - - jämt!
då.
Men, levande Gud.
.
S a n.
jag be- vart tar detta vägen?
man kan hitta på att glömma var- ann?
De, som med olidighet nöta sig emot varandra stundligen, de glömma griper icke.
, - gans minne, fulslag.
ker blott.
.
om par exemple jag själv Tillåt m i g att dröja litet.
blev sjuk?
— Glömma?
Sir likgiltighet kom- - Det är en helt annan sak.
Då mir emellan männi som glömskan ha Men resor och de?
Landsväga såsom man kommer ihåg (Forts.)
