# ID: svediakorp-per3292
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,045
# sentences: 573
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 25.
19 juni.
Tidevarvet N:r 25 I N:r 25.
Homöopati, naturläkare och Marsjömannen Över ett par blåa byxor AV Doktor Ada Nilsson Veckans ledare behandlar de Ef- terdyningar från vinterns politiska strider som ännu kunna spåras trots Striden om homöopatiens berätti- gande har även nått vårt land.
Tide- sommar och sol.
varvets läsare erinra sig säkerligen den tyske kirurgen Biers uppseende- ntnden om ho- väckande ställningstagande till denna h t ser Ut wim form av läkekonst samt möopatien änyo skullc blossa upp .. I artikeln Homöpati, nBi,, l; ko,e och det meningsutbyte som i följd därav uppstod i Tyskland bland medicinens Ma,sjö,,,,,nnrn ger doktor Ada Nil~.
spetsar.
son Tidevarvets läsare en orientering Här var det proffessor Carl Sund- i homöopatiens ställning till läkarve- berg som i Social Medicinsk Tidskrifts tenskapen.
i mars 1926 framlade sina reflexio- ner med anledning av här förut am- omstridda Av de många f ö r alla kvinnor vik- tiga och aktuella spörsmål.
som be- handlats vid den nyligen avslutade rösträttskongressen i Paris har Tide- varvet i detta nummer upptagit till belysning frågan om Skyddslagstift- ning eller icke.
Det stod en gång i en ortstidning om som e j ser några problem han ser snart ej heller fakta ".
Utan att söka göra klan f ö r sig sjukdomarnas innersta natur och vä- sen kan man e j heller få någon upp- fattning om den ena eller andra be- handlingsmetodens berättigande.
Bland allt det myckna som nu skri- ves om - mot eller för homöopatien synes mig Hans Muchs Kritiska re- flexioner och Aforismer vara mest givande för ett ståndpunktstagande.
rar mot en retning - sjukdomsorsak - med stark sjukdom, den andra synbarligen icke alls den tredje dör kanske av samma sjukdomsorsak, Detta åstadkommer flytande gränser mellan hälsa och sjukdom.
Vad vi kalla sjukdomssympton är o f t a läke- domssymptom, en strävan att åter- ställa den störda jämvikten.
Men detta gäller icke alla sjukdomar, Så- dana sjukdomar finnas där ej alls någon läkedomssträvan förekommer den plats, där jag är riktigt hemma att ” längre har man kunna betrakta din utan nämnvärt förändra sig ” Men bygdenotisören bedrog sig på den yttre anblicken, han förväxlade örörlighet med oföränderlighet.
Det finns ingen oföränderlighet.
En bygd, som skulle helt släppa sam- manhanget med sin samtid och behålla se- dir. redskap och utsädessorter från hundra år tillbaka, skulle h i undergått den enorma förvandlingen från en levande bygd till att ett museum.
Vad det gäller är egentligen bara hur förändras.
Skall man förändras genom Much konstaterar sam så många utan symptomen beteckna en brist, ett att bli sig lik?
Genom att ge upp sig nämnda skrift och vari Sundberg för- andra läkare: Säga vad man vill om bortfall av en viss fysisk fömåga.
själv och i falsk högfärd bilda sig efter ordar en praktisk prövning av de av homöopaterna, det är ett faktum att I den första gruppen behöver läka- andra klasser eller genom att ikläda sin Bier rekommenderade behandlings- de existera och att en stor, ja mycket ren endast understödja naturens strä- egenart nya former, lämpade efter tiden metoderna.
Till historien hör att denna Sundbergs skrift förut blivit refuserad i Sv.
läkartidningen.
CO- cial Medicinsk Tidskrifts båda redak- törer doktorerna Lagerlöf och Gård- lund ställde sig e j avvisande till de av Sundberg förfäktade synpunkter- na.
Den österrikiska författarinnan Rosa Mayreder skildras för Tidevar- Detta hade till följd tämligen tem- vet av Anna Nussbaum i artikeln En peramentsfulla inlägg dels i dagspres- sen, dels i Social Medicinsk Tidskrifts kämpe mot dumhet och uselhet.
senare häften av Docent Tillgren och professor Israel Holmgren m. fl.
Docent Tillgren, som också avsä- för i novel- ger sig medarbetarskapet i Social Me- len Kring en miniatyrkyrka Iäsarna dicinsk Tidskrift, bryter helt staven med sig till ett litet idylliskt tempel över homöopatien.
Den är icke ens avskilt och gömt i sydländsk yppig- ett problem, har på sin höjd merkan- het mitt i det folkrika England.
tilt intresse för dem som vilja ockra på människors vidskepelse.
För pro- fessor Holmgren är det ej heller ett Under strecket recenseras den ame- problem.
Han till och med vägrar rikanske historikern J.
H. Robinsons problemställningen homöopat - allo- bak Vanetänkandet och framåtskri- pat, men säger sig ha respekt för dandet av Bett Lundström i artikeln fakta.
Alltså, säger han, lägg fram De sju inseglen.
forskningsresultatat till beskådande och kritik, på så sätt främjas bäst san- Märta Tamm-Götlind 4 årg.
1926.
- stor del av våra patienter även be- van till läkning, är naturens un- söka homöopat-läkare med eller utan derbefälhavare, arbetar med naturen.
vår vetskap.
I d a andra gruppen - de oerhört Allt läkande och botande förutsät- mycket mer svårbotade - måste han ter en sjukdom.
Vad är d i sjukdom?
bekämpa och betvinga n a t u r a, kan Jämnviktsrubbning, sägar Much, som kanske oftast endast lindra, men nå- framkallas genom f ö r stark retning.
gon gång triumfera över n a t u r a.
Vi Varför en retning eller påfrestning är för stark kan bero dels på arten av densamma eller också på kroppens tillstånd.
Den ena individen reage- D i k t e r av Eva Årads Radier och det egna läget?
vat och genomgått dess möjligheter, här så summariskt uttryckta.
och det är väl inte bara d a n s bit landsbygd, som genomgått en kris och börjat komma till- rätta med sin svårighet.
Här åtminstone det moderna livets tillvaro och fördelar ha sålunda plussjukdomar eller mi- nussjukdomar, seger eller nederlags- sjukdomar o. s.
Y. hur man vill ut- trycka det.
Ett sår som läker sig, e t t benbrott i Iäkning, där naturens lä- helt ödelägga och ut- form för tillvaro, som utmejs- och som utmejslat människorna tillbaka.
Vi kunna idka för- nuftigt utbyte med människorna bakom kande krafter arbeta, uppfattas också knappast som sjukdom.
Feber vid en sjukdom är, liksom många andra våra ningar blåa att likna berg dem.
utan fjäskiga ansträng- Många ha trott att det fanns endast att välja ni stillastående eller uppgivelse av allt det gamla.
Den tid har V a r i t och gått, då i de ungas ögon allt som var nytt var bra och allt gammalt föraktades, även det, som icke var uttjänt a h vars beva- rande skulle haft sin djupa riktighet N y modiga d.
Y s. importerade kläder, möb- ler, födoämnen, arbetsmetoder a h tilltals- symptom, ett tecken till att kroppen värjer sig, den botar sig ofta själv, men denna kroppens kraftansträng- ning kan stödjas och påskyndas.
Häri ligger den ledande principen f ö r vårt och krav utan att plåna den lats genom tiderna handlande vid sådana sjukdomar.
I vida cirklar våra tankar driva, så snart vi endast periferiskt rör oss.
v i d de andra säga, att det Vår u @ alltjämt till utgångspunkten där något fattar exempelvis blodbrist.
dast var fattigdom ah oföretagsamhet vi f ö r oss.
kräfta, åderförkalkning, gikt och dy- ha att tacka för att icke min bygd helt och samma kretsgång vi på nytt be- l i k, alltid f e b e r f r i a - kan bristen bytte skinn.
Där har funnits djupare in-.
Det är för mycket att ~- - skriva.
hänföra sig antingen t i l l ett visst be- stinker och sammanhang Men säkert är, stämt organ i kroppen, en viss grupp att ovisshet a h oro var över d a yngre * Men om vi dristigt sökande begiva av celler (de minsta enheterna i krop- generationen, den som nu är medelålders, ningen!
a h att den visat en brist p i stolthet över Det ligger onekligen något sympa- oss in mot centrum dit där ingen hör pen) eller drabba organismerna i sin det ärvda a h egna, över sin fris &amp; Il- Hur Devinez efter a tids borto- oss varo finner sin hembygd får Iäsarna tiskt i denna ståndpunkt och säkerli- och ytligt jäktande ej mera stör oss, helhet.
Behandlingen i varje fall ning, som förvånade, särskilt hos barn av måste gå ut på att omvandla typen, anrika bondeätter, som suttit på sina går- Veta i kåseriet Över e ~ par # bi &amp; bys.
.
?en mycket berättigat i det avisa namnet allopat eller homöopat, men skall lugn och helhet inom oss f ö r - av en minussjukdom få fram en plus- dar i hundraden av år.
or.
bliva.
helt undvara problemen kan man sjukdom, d.
Y. s. väcka och stärka kan m a n Nu åter välja,kritisera.Och dock icke.
T y som en annan tysk man har ändå inte förfallit till överdrif- Hur vitt än horisonten tycks sig runda kroppens läkande krafter.
professor, Hans Much.
säger: " Den (Forts. å sid. 6).
ten att tro, att allt gammalt är märkligt,, En god avslutning och våra vägar löpa annorlunda ban för det, eller att varje gammal pinn- på middagen är en kopp och gå mot tusen skilda mål isär, stol måste vägas upp med guld.
Man tän- ker icke p i att återgå eller stå stilla.
Pris 5: 20 pr kg.
så leda likväl alla cirkelns smala Gott hush.
kaffe från 3:60 pr kg.
Framåt, men på egna ben.
och raka radier n o t det centrala Nordiska Kaffe Bolaget Men här talar jag, som om det rörde Sibyllegatan 35.
91 reformer som diskuteras på möten och Tel. 706 63.
N.
41 68. är 153 18.
N u speglar sig och glimmar hela raden och sammanstråla i en stor mystär.
Grå är himlen.
grönt är havet.
" föras vidare " av kommittéer.
Det gäller av tända l j u s längs Riddarfjärdens vild är vinden, som går fram ju i stället skeden som gripa in i a h a v kaj, lösa varann tystare, grundligare än så.
mellan himmelen och havet.
och uppför backarna i Söderstaden Det gäller icke heller en lag, som träder i kraft från a h med den förste januari, d ~ spricker (ut som äppelblom; maj, Nog kan väl mycket tyckas Moln och vatten trasas sänder, som de ny " barnavårdslagarna.
Det gäl- och mörkret skuggar sig som tusch.
i livet bara bliva ler nya tankar och handlingar, som man 48 Kungsgatan 48 stormen styckar vågens kam, kring husen, till bitter dissonans, överraskar när de d i ut, lika sällan som STOCK H O L M slår och sliter, trasar sönder.
men därvid lysa endast mera klara man överraskar a knopp vid denna akt.
och ingen mänska lyckas de små elektriska och trogna ljusen.
att i sitt inre giva Vanligen är det så att del ny " blommar Telefoner Storm, kom an!
Ty djupt inom mig oförmärkt, innan man upptäcker det, om allt mänskligt resornas.
21 27, 27 91.
Norr 79 14 kort tid eller lång kan bero på en tillfäl- Så stilla stå de i den svarta natten, ler en lycka, undersam.
lighet.
Denna spalt har uppstått ur åsy- Största lager av Ullgarner, så lungt och vackert ge de ut sin glans, Men ändå vill jag spela Allt är stilla, djupt inom mig.
nen av ett par blå överdragsbyxor, som Bomulls- och Lingarner för att ingen anar hur i forsens vatten och efter min förmåga hängdes nytvättade en lördagskväll på ett stickning och vävnad.
Jumber- i virvlande och otämjd urtidsdans ge t o n och lonke till streck utanför ett torp, som blivit eget över moln och under vågor, hem.
Det slog mig plötsligt, vad jag hit- hur än vinden vilt går fram, tills tanklöst låtit passera: att snygga, vär- Vävskedar, Vävspännare m. m.
Lyktorna Vinden Resonans Axel Hindersons Eftr. linne, Lappline o.Gardinlinne, råder lugnet, under vågor.
diga, praktiska arbetskläder kommit i bruk i år.
i stället för lumporna efter den utdömda kyrkrocken.
Hu sm o de r ns a rb e t e Det finns något an- till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna nat att vilja på i n att gå i jord och la- För livsmedel t valet lätt.
I våra 129 butiker gäller principen: a h smuts, gård i kläder eller styva att bli och stationare luktande eller av svett stå, högsta kvalité till lägsta pris.
blå i bod.
överdragskläderna.
Och det problemet är löst Devinez med de består Konsumtionsföreningen Stockholm m. o.
Efterdyningar Sommaren kommer!
Regerings- skiftet är verkställt och riksdagen av- Men ännu spåras d å och d å en del efterdyningar av vinterns po- slutad.
litik.
D e politiska partierna tala, de måste alla förklara för den okunniga allmänheten, att rätten ligger hos var och en av dem.
Allt kretsar kring Stripa och regeringskrisen.
Frisin- nade och liberaler, som numera kan- ske skola betraktas som ett, röja inga hemligheter, de tala i dunkla ordalag.
Deras press stöder dem så gott som undantagslöst och så gott sig, göra lå- ter.
fri Dagens Nyheter svär sig likväl för vad komma skall.
- Högern ser förhoppningsfullt mot en framtid med borgerlig samling och högerma- Svart på vitt Sommarskolan i Schweiz.
Programmet för de internationella som- markurser.
som Kvinnoförbundet för fred och frihet kommer att anordna i Schweiz.
närmare bestämt i internatskolan i Gland vid Genèvesjön mellan den 26 juli och 4 september, föreligger nu färdigt och tycks i allt vara mycket lockande.
Före- läsningar komma att hållas av flera fram- stående medlemmar av förhundet och kan-, da föredragshållare från skilda länder: Jane Addams, Marcelle Capy från Frank- rike, Gertrud Baer från Tyskland.
pro- fessor Barany från Sverige och professor Langevin från Frankrike.
Programmet upptager dessutom en mängd utflykter bland annat till Voltaires hem vid Ferncy, Madame de Staëls slott och till de om- kringliggande alptrakterna.
Då därtill kommer att skolan är enastående vackert belägen med stora möjligheter till bad, sport och friluftsliv, kan man spå alla del- tagarna några härliga sommarmånader i en såväl andlig som lekamligt stimuleran- de atmosfär.
Samtliga deltagare komma att beredas Mest att tillfälle att få närvara vid den sjunde säga ha utan tvivel, socialdemokrater- Förbundsförsamlingens sammanträden.
De na, och vad de vilja ha sagt, kan an- ur läsekretsen, som Önska närmare (letal- jer om sommarkursen, kunna vända sig till ses sammanfattat i den avgående Tidevarvets redaktion.
statsministerns tal i konserthusets joritet i första kammaren.
stora sal för några dagar sedan.
De, såväl som andra, veta icke, vad den nya regeringen bär i sin sköld, men obotfärdiges Den förhinder.
Det finns alltid en stående här av för- givetvis äro de beredda att göra front hinder och skäl, som duga att taga till mot en borgerlig samling.
M a n kan så där i största allmänhet när det gäller d o c k inte säga, att den s.k. Stripa- alla nya reformer, mot vilka man egentli- gen inte kan komma med några sakliga affären " utnyttjats " i egentlig me- invändningar.
” Det är bra som det är; ning.
Det kan j u återstå, men i den- man hör akta sig för nymodigheter; det vet man aldrig, vart det kan bära hän; vad na kompromissande tid bränner man som passar för andra folk.
passar inte all- inte sina skepp i första taget, man tid den svenska folkkaraktären och bör i samma väntar f ö r att se, om d ä r kan bli un- inte kritiklöst koiperas ” o.s.v. stil.
derhandling.
D e t behövs majoritet.
Just denna arsenal av omskrivningar och V å r trötta tid saknar ungdom.
saklösa invändningar ha intendenten Hall- O c h själva orsaken till det läge, gren och polismästare Hårleman varit tvingade att mobilisera för att kunna slå som uppstått.
E t t misstag!
Men ihjäl fru Törnells motion om inrättande när misstaget väl var begånget, när av en kvinnlig polisavdelning vid Stock- klotet blivit satt att rulla, stod det e j holms polis.
Det är bra som det nu är.
Polissystrarnas verksamhetsfält är alldeles att hejda.
Det v a r endast att hålla god min och upprätthålla prestigen.
Och när d ä r sattes krokben - falla!
Nu blir det väl tyst en tid!
Men så b ö r j a valen.
O c h då sättes spelet i gång igen.
Då kommer det tydli- gare att framgå, vad de olika parter- na tänka.
O c h d å skall också den stora allmänheten säga sitt ord, d å skall det visa sig, om den tänker nå- got och vad den tänker.
tillräckligt.
Vi skall inte befatta oss med en utvidgning.
ty då kommer det snart att fordras en kvinnlig polisintendent, en kvinnlig polismästare och kvinnliga åkla- gare.
Varför dessa konsekvenser skulle bliva så vådeliga.
får man inte veta.
Bara att det är alldeles befängt.
Att försöket med kvinnlig polis slagit mycket väl ut bland annat i England.
be- tyder ingenting.
Detta beroende på " folk- karaktären ".
Den är så annorlunda här se.
än i England och allmänhetens hållning gentemot polisen här hemma går icke att jämföra med den i England.
För övrigt anser höga vederbörande, att den kvinn- liga polisen inte skulle få någon respekt med sig, varför det skulle bliva nödvän- Nordens husmödrar sammanträda.
Nordens husmoderföreningar höII den digt att “ till varje kvinnlig polispatrulls skyddande mot våld detachera en manlig 17:de och 18:de juni sin stora årssam- mankomst i Alingsås mer!
deltagare frän patrull ".
Norge, Danmark.
Finland och Sverige.
Skall man nu ' nödvändigt reformera p i Tisdagen den 15 juni hade Nordens Hus- det här området och utvidga polissystrar- modersförbund anordna: ett offentligt nas verksamhet, säges det vidare i akt- möte med ämne: Husmodersföreningarnas stycket.
så skulle man j u eventuellt kunna betydelse.
Den danska talarinnan belyste tänka sig en civil kvinnlig polis " för iakt- dess betydelse för medlemmarna.
den sven- tagelse på gator och i danslokaler och med ska för hemmen, den norska för hembyg- skyldighet att utan rätt till vidtagande av den och der.
finska för landet.
tvångsåtgärder rapportera iakttagelserna I samband med de nordiska husmödrar- till polisbefälet till ledning vid bedöman- nas årssammankomst hiller Sveriges hus- det av de åtgärder som höra vidtagas ".
modersföreningars riksförhund sitt års- Några slags officiella spioner över andra sammanträdr.
Programmet upptager bland kvinnors redliga vandel är sålunda det enda annat en diskussion om ” Hemsystersaken ” som kvinnliga poliser duga och behövas med fröken Anna Lutteman som inledare.
till.
Ett synnerligen osmakligt arhete.
så- Landshövdingskan M. Edén talar om " De som Tidevarvet redan tidigare framhållit.
blindas arbete ” och fru Mix Braathen om Upprättandet av Höga vederbörandes invändningar äro ” Barnavårdscentraler ”.
sålunda intet annat än den obotfärdiges barnavårdscentraler, vilka skulle innebära förhinder parad med förstockad ovilja att en koncentration av spädbarnsvården och vilja erkänna det behov som dock före- ligger av en kvinnlig polisinstitution, ett behov som man kunde tycka att den man- liga polisen skulle vara den förste att er- känna, d 6 ett samarhetc med den kvinnliga polisen skulle vara den till ovärderlig hjälp och lättnad i deras arhete.
Ovanstående uttalande ter sig ändå mera underligt i belysning av den resolution som i dagarna fattats på den stora internationella rostrittskongressen i Paris.
Där diskute- rade man livligt frågan om kvinnlig polis och stor uppmärksamhet ådrog sig det föredrag.
som hölls av den engelska kvinn- liga polisavdelningens chef ” commendante ” Mary Allen och i vilket hon skildrade de kvinnliga polisernas verksamhet i Eng- land.
I den resolution.
som kongressen slutligen enhälligt antog, uttalade den sig för kvinnlig polis men mot all sedlighets- polis, såväl kvinnlig som manlig.
Den in- ternationella uppfattningen går således stick i stäv mot vira myndigheters.
Från Skandinavien insattes på Pariskongressen i den utökade styrelsen för den internationella rösträtts- föreningen fröken Ingeborg Walin, Sve- rige, fröken Fredrikke Mörk, Norge och fru Julie Arenholt, Danmark, den senare omvald.
Skyddslagstiftning eller icke?
moder och nomföra moderskapsförsäkring, i all synnerhet för de kvinnor som i lag Tidevarvets läsekrets fick redan i betrmarknaden.
Mot detta rat lo- äro förbjudna att arbeta.
Den väg förra numret av tidningen genom f r u som beträtts i många länder förbud Gertrud Rodhes skildring ” Bland först och kompensation redan.
är kvinnor frän skilda länder ” en inblick oriktig och endast ägnad att fram- i de frågor, som stodo på dagord- kalla motstånd från kvinnornas sida.
ningen under den stora internationella Mat skyddslagar, som icke ställde kvinnorna i en så missgynnad ställ- kvinnokongressen i Paris, rom i da- garna avslutats.
Däri påpekades även, ning som nu är fallet, skulle de flesta vilken oerhörd skillnad som råder icke opponera sig och ingen kvinna skulle straxt före och efter en ned- mellan de olika länderna, vad beträf- far kvinnornas ställning, sociala och komst slita ut sig i ett ansträngande politiska rättigheter.
I Frankrike t. arbete, om staten gåve henne full ex. med dess Code Napoleon strida speciella skyddsbestämmelser.
Hos de ersättning under denna t i d Och kvinnorna nu samma strid som de övriga delegaterna voro meningarna därigenom hade man också strängt taget uppnått de krav, som res- nordiska ländernas kvinnor gjorde för 10-15 år sedan och d e problem, Den olika grad av mognad och tes t. o. m. från den mest som nu äro aktuella bland våra kvin- framsteg som kvinnorna nått i de radikala kvinnogruppen på Paris- nor hava av d e flesta andra länder olika länderna visade sig emellertid kongressa.
nämligen att kvinnorna aldrig tagits upp eller också ställts på utgöra ett oöverstigligt hinder för an- själva skola få bestämma antingen de framtiden.
Ett sådant förhållande tagandet av en gemensam positiv re- vilja arbeta eller icke.
Först i betrak- måste givetvis i vissa frågor försvåra solution i den stora principfrågan och tande av dessa förhållanden kan man kongressbesluten, tillspetsa striderna man enades därför slutligen om att ii en riktig uppfattning om den och göra diskussionerna skarpa.
He- uttala sig mot all internationell kvin- kvinnofront mot den i n te r n a t i o- tast stod striden om likställigheten nosyddslagstiftning.
Det går icke n e l l a sociallagstiftningen som Pa- lagstiftningens mellan könen eller vara den eller sociala icke vara.
kvinno- Vi a t t yrka på alltför stor Iikformighet riskongressens resolution innebar.
R.
H.
Det bör i sista hand bli i detta fall.
måste erkänna, alt de referat, som från kvinnorna själva i de olika länd kongressen nått de svenska tidning- som skola få avgöra.
denna f arna givit oss en ganska egendomlig Och de böra under inga förhålla D e n s l u t l i g a resolutio- uppfattning om dragkampen i denna påtvingas skyddslagar som de s n e n som antogs vid kongressen åter- fråga mellan de häda ytterlighetspar- vilja ha.
giva v i här i översättning från eng- tierna på kongressen.
Vi ha därför I detta liksom i så många andra av- elskan.
vänt oss till två av de svenska kvin- seenden har kongressbeslutet stor aktualitet här i Sverige, där t. ex. till Stockholm, doktor Alma Sund- nattarbetslagen visserligen visat sig qvist och fru Ester Brisman för att hava varit till en viss fördel men sam- få denna även hos oss så aktuella tidigt drabbat kvinnornas ekonomiska ställning mycket hårt, varför de sven- fråga närmare belyst.
ska socialdemokratiska kvinnorna vil- Värt samtal med doktor Sundqvist ja ha bort den.
I U.
S.
A. står för öv- bekräftade också vår misstanke om rigt en likartad strid.
att frågan blivit fel upplagd i den Tager man emellertid rätt utgångs- svenska dagspressen.
Visst voro me- punkt för såväl den stora principde- ningsskiljaktigheterna stora och de- batten om likställighet mellan man och batterna ‘ men med stor majo- kvinna, rom i den därefter följande ritet fattades dock d a slutliga reso- diskussionen om särskild skyddslag- lutionen.
Det ena ytterlighetspartiet.
stiftning för gravida kvinnor.
så mär- huvudsakligen representerat av engel- ker man snart nog, att grundskillna- skor och en amerikansk rösträttsför- den mellan de båda ytterlighetsparti- ening yrkade å sin sida principiellt på erna icke är i i oerhörd som man utan absolut likställighet mellan man och att närmare gå in på frågan skulle kvinna.
Alltså bart med alla extra be- kunna tro.
Anledningen till att sär- stämmelser om kvinnoarbete, även de skilt arbetarkvinnorna reagera mot som gälla havande kvinnor och barn- vår nuvarande skyddslagstiftning så sängskvinnor.
Kvinnorna skola själ- ihärdigt och kraftigt är naturligtvis i va få bestämma om de i dylika fall främsta rummet den ringa kompensa- vilja arbeta, ty alla undantagslagar tion de få för sin missgynnade ställ- delade.
för utrycket ” lika lön för lika ar- bete " som kan erkännas av kongres- sen, samma betalning efter samma beräkningsgrunder vare sig det gäller tims- eller ackordsbetalning i samma arbete; 4) Alla kvinnors rätt till ar- bete skall erkännas och inga hinder läggas för gifta kvinnor, som önska arbeta.
Inga särskilda lagar för kvin- nor skola heller stiftas mot de kvin- nors önskan, som lagarna gälla.
De lagar, som stiftas för kvinnorna i de- ras egenskap av mödrar skola icke inkräkta på kvinnornas ekonomiska intressen.
Slutlige.
skola alla fram- tida arbetslagar syfta till likställighet för män och kvinnor.
II.
Kongressen fordrar att lagstift- ningen rörande gravida kvinnor och mödrar skall vara baserad icke p i för- hud för kvinnorna att fortsätta eller själva välja sitt arbete utan på ska- pandet av sådana ekonomiska och fy- siska villkor, att de under bästa möj- liga betingelser kunna föda sina barn.
Iii.
Kongressen anser, att varje internationellt system av olika lag- stiftning, baserad på kön.
trots t i l l - fördelar kan utvecklas t i l l ett verklig tyranni, kan utestänga kvinn- liga arbetare från arbete och lägga dem nya svårigheter i deras egenskap av försörjare Därför er- inras alla landsföreningar on; nöd- vändigheten av en noggran och detal- jerad granskning av alla sådana lag- förslag, varjämte de uppmanar.
att omedelbart och effektivt ingripa nar är icke delegater ' fälliga N-
En kämpe mot dumhet och uselhet Kring en miniatyrkyrka En sommaridyll, skildrad för Tidevarvet av Märta Tamm-Götlind Rosa Mayreder Skildrad av Aima Nassbaum Har du tänkt dig att den minsta lilla byfolket måst sätta slussar i en av havet kyrka du någonsin drömt om skall ligga grävd kanal till skydd för fiskarbåtarna Från Rosa Mayreder utströmmar ska och sedan till flera andra språk det vackra harmoniska lugnet hos en i Sverige har Rosa Mayreder fun- själ som fattat det djupaste samman- hanget i livet och överblickar männi- skovirrvarret som från ett högt wakt- ska Sedan 1908 nit sina trognaste i det folkrika England?
Väldiga ständer vördnadsvärda universitet stora – se där några begrepp som for många svenskar Iigga närmr-i till hands när de söka fö- reställa sig landet på andra sidan Nord sjön Men även där finns lantlig av.
skildhet och underbar natur a h männi- gamla vänner intar Rosa Mayreder mot den våldsamma ebb a h flod: som här råder bar det uppför.
Bitvis slingrade at Iedande ställning inom den öster- sig vägen utmed en brant mot vars fot rikiska kvinnorörelsen, är under tio tom.
I sina ungdomsminnen har Rosa havet skvalpade.
Långt bort åt norr skym- Mayreder på sitt förtjusande humo- tade kusten a v Wales på andra sidan om ristiska sätt, men icke utan kritik av den breda Bristolbukten, min utåt väster omgivningen givit oss en levande bild såg man blott himmel a h hav.
Invid låg av sin utveckling och därmed på sam- skotomma vidder.
skogen i yppig högsommargrönska med ma gång avslutat en kulturhistoriskt Längtar du efter saltdoftande havsluft marken täckt av ormbunkar.
Ljuvligt högst viktig tidsålder i den österrikis- ka kvinnans utveckling.
Det är un- a h yppig skogsvegetation på m gång?
doftande kaprifolium famnade furornas derbart att se hur denna begåvning Efter branta höjder med stora vida he- stammar och hängde i jättelika klungar utvecklar sig alldeles av egen drift dar på krönet där endast ljung och gul- ned från deras grenverk väldiga Rhodo- och i stänig strid med yttre förhål- törne omväxlar med magra långgräsiga in- dendronbuskar prunkande med sin lila fär- landen, I hennes föräldrarhem där gar dir fåren betta i stora hjordar a h gade blomsterrikedom.
fadern styrde med stränghet för att halvvilda hästar ströva omkring med sina Småningom krökte vägen av ditin i inte säga despotism rörde sig livet i trånga, traditionellt föreskrivna ba- föl Eller föredrar da de idylliska byar- dunklet under täta valv av ek a h vackra nor som ingen fick vika ifrån.
F l i c - na med sina pittoreska stugor täckta av granar med långa barr.
I en liten stuga skulle lyda fick inte följa sina torv eller skiffertak och med väggarna bodde en gumma åt vilken nyckeln t i l l egna böjelser inte ens i småsaker om övervuxna av murgröna a h klängrosor ” Culbone Church ” var anförtrodd.
Men dessa det minsta stredo mot vad hennes litterära verksamhet under det som ansåg ” passande ” ROS^ May- senaste årtiondet.
A r 1921 utkom Sök dig då till Bristolkanalens kust i nor- nu var det söndag a h gudstjänst i d o lilla reder måste utkämpa en hård strid hennes " Fabeleien ", förtjusande bil- ra Somerset a h du finner allt detta och templet som skulle ligga i dälden där för att få utbilda sina konstnärliga der ur det mänskliga livet, fulla av mera till milt i skogen.
anlag — hon är en av våra främsta den djupaste vishet och godhet.
Med Porlock hette byn i denna omgivning Flickorna sökte med blickarna dess torn målarinnor liksom hon är vårt lands anledning av Internationella förbun- d i r två svenska flickor m gång för flera men skönje först ingenting i den vägen mest betydande filosof — och därför dets för fred och frihet kongress i år sedan övade sin engelska a h njöto Till sist fingo de dock ögonen på en an- var hon också en av de första som Wien skriver hon " Kvinnan och det gjorde sig till talesman för internationella 1923 offentliggör sin sommar Järnvägen slutade då i när- språklös liten skifferhuv som utgjorde nas fria utbildning.
Att hon fick ägna hon andra delen av “ Kvinnlighet maste stad Minehead varifrån man mås- kyrktornet betydligt lägre än de omgivande sig åt konststudier kan hon tacka ar- manlighet och mänsklighet " med ti- te åka ett bra vägstycke till bestämmelse- de tråden och n u framträdde hela bygg- och Karl Mayreder teln " Sexualitet och kultur ".
Tre ma- av poetisk kraft och skönhet skildrar för han som var hennes tidiga ung- nader efter det att den utkommit är hon den första kärleken, givandet, allt orten som hade ganska dåliga kommuni- naden i all sin rörande enkelhet Här ungdomsvän och sedermera hennes make.
boken redan översatt på svenska det som ger kvinnan möjlighet att ut- kationer.
men det var mödan värt.
fanns ingen arkitektonisk prakt: det var D e l entusiastiska mottagandet av trycka hela sitt väsen Lidandet är Vill du nu följa mad en dag till den en månghundraårig, vitrappad liten helge Redan den lilla flickan fastslår i en dagbok med rörande otymplighet.
men " Kvinnlighet.
manlighet och mänsk- icke något störande moment.
då hela lilla lilla kyrkan och den välsignade fläck dom med små fönster och murgröna kring glödande av helig eld och skaparläng- lighet " kan förklaras av den utomor- personligheten får strömma ut.
av jorden där den sedan århundraden kal- murarna Lågt var det i taket och tan sina upplevelser och känslor.
Hen- dentliga framställningen som är ge- nes böjelse för filosofiska problem nomträngande klar.
konstnärlig och " In meinen Händen halt ich eine lat n &amp; sin lilla församling?
k a r m v o m alldeles skrovliga av nötning.
Vid strövtåg på den engelska landsbyg- Mer än trettio personer rymdes icke där- uppstår ur en eftertänksam natur och tankediger och av den objektiva upp- Schale brinnande önskan att förstå livet.
fattningen och uppskattningen av det Und hebe sie o m Licht dass sie don frapperas man eljest mest av d i inne samtidigt men ändå var en hel bänk Men det krävdes ett långt och osv- manliga släktet.
Under det att Rosa erglüht ibland ganska obetydlig.
byarnas vackra reserverad åt innehavarinnan av ortens låtligt arbete innan hon kämpade sig Mayreder i " Kvinnlighet, manlighet Ein Weigeschenk aus farbigem opale, och ståtliga kyrkor.
någon gång nästan greveslott denna Lady som vistades i fram till " Kvinnlighet, manlighe och och mänsklighet " huvudsakligen Syss- mäsklighet ".
Hennes första verk l a med ~ könspsykologien som ett det Das Blut der Schmerzen ungesehn dömliknande och föremål för bygdens London på umgängessäsong medan hen- " Från min ungdom ", " Idoler ", " Pe- individuella anlagets problem, stude- nes bygd utvecklade sin underbaraste fäg vergossen stolthet Det finns väl knappast heller något så ring pin " falla till marken på grund ar att rar hon i " Sexualitet och kultur " vär- der Tränen Glanz in Lust und Qual hon valde sin förläggare så illa lin den av social och kulturell art som versprüht kyrksamt folk i Europa som det engel- Kyrkdörren stod öppen De svenska givande och lycklig tid kommer då ligga till grund för könens livsformer lebt unvergänglich in ihr eingeschlos- ska — D c ljuvligaste.
.
sommarsöndagar flickorna kastade blott några försiktiga hon arbetar för vännen Hugo och ha inflytande över den enskilde sen " gick ungdomen i Porlock i kyrkans två blickar ditin de ville inte störa den guds- och skriver texten till hans opera så till vida s o m han är en social in- " Der Corregidor ”.
De till henne ställ divid och bestämmes av kulturinfly- " I mina händer håller jag en skål gånger men det alldeles för mycket tjänstfirande menigheten stilla satte de da breven från den i förtid bortgång- tande.
" Kvinnlighet.
manlighet och och lyfter den mot ljuset av det goda för unga svenskor som före- sig i gräset bland enkla vackra gravvår- na stora musikern utgav hon seder- mänsklighet " säger oss vad hinnan då den glöder likt D offerskål av färgad drogo att helt fin sin gudstjänst i natu- dar.
mera tillsammans med sina " Minnen enligt sin natur är " Sexualitet och Opal.
rens eget tempel Genom dörren hördes människornas av Hugo Wolf ”.
Sina konstkritiska kultur " vad hon enligt sin natur borde ” Little Swedish girls have no religon ”, uppsatser över den då nyligen till- vara.
Lidande och sorg.
dolda och glömda mummel a h den Iantliga orgelns brum- hette du halvt på skämt halvt på allvar blivna Secessionen (rom hon följande Sitt innersta har den stora tänker- Tårarnas glans tända lust och i kval mande.
Kring dem surrade bina sin lov- Men ” little Swedish girls ” gingo sina eg- tidens sed offentliggjorde under den skan avslöjat för oss i sina " Sonetter " lever oförgängligt inneslutet däri ” sång i det dallrande solljuset Ej ett löv manliga psevdonymen Frank Arnold) som nog kunna ställas vid sidan av na vägar och en solig junisöndag förde finna gehör och uppskattning ända Vittoria Colonas och Elizabeth Sin underbara tillit till livet, som dem dessa i alla fall fram till en liten kyr- rörde sig ' Det var söndag Sedan kolgruvdistrikt.
industri.
dimma kan allra kvinnor- arkitekten målaren ~ " - - Wolf var, borta i Amerika.
Ar 1905 utkom Brownings Dessa dikter borde bli " Kvinnlighet, manlighet och mänsk- varje älskande och kännande kvinnas lighet ".
blev först översatt till sven- bönbok I ett orökt ädelt språk fullt vara oss alla en lysande före- ka Culbone den minsta i hela England r hon uttryck åt i de sköna Färder gick förbi Porlocks hamn där, ” Unga svenska flickor ha ingen reli- gion! ” " Ich will gepriesen nicht und nicht getadelt Erfüllen was ich bin und statt zu klagen dem Leben mich vertrauen " Jag vill icke ära a d icke tadla fylla min uppgift och utan att klaga förtro mig åt livet. "
män- neben så tycks vår samhällsvetenskap oss uppmuntrade att utveckla och s i k t e mot ansikte med nu befinna sig i samma sorgliga till- pularisera en liknande syn på Han manar den konservativt sinna.
Världen behöver en ny moralisk och ra " ett försök att bidraga till att lyfta stånd a v nyckfullt haltande.
ekonomisk pånyttfödelse.
En sådan människans tänkande upp på ett plan, Vad som nu fordras är ett nedbry- kan inte komma till stånd utan att som kan göra henne i stånd att av- tande av våra djupt rotade fördomar människorna förändra sitt sätt att värja eller minska några av de faror, " en sådan sinnesstämning, ett sådant tänka " Ett nytt själstillstånd fritt som ligga på lur överallt. "
kritiskt intryck mottagligt betrak- från allt hävdvunnet, som kan taga Författarens åsikt om världens t e l s e s ä t t som hitills blott sällan ut- itu med helt nya förhållanden och till^ veckling är att den varit ensidig och vecklats av dem som sträva efter att godogöra sig ett helt nytt vetande " det halv.
Naturvetenskapsmännen ha fli- vara människornas Iedare på det re- är tidens krav p i mänskligheten.
an- tigt arbetat på att revolutionera na- ligiösa, politiska.
ekonomiska eller ' ser författaren till den nyligen ut- tionernas praktiska förhållanden till akademisks området. "
komna boken " Vanetänkandet och varandra Genom världshandeln ha Robinson pekar på att framstegs- framåtskridandet " av den amerikan- .länder och nationer knutits till var- teorien.
rom vi nu Bra så förtrogna ske historikern I.
H. Robinson.
andra i ömsesidigt beroende Ocea- med, är något nytt och enastående i Meningen med baken säger han va- ner äro icke Iängre skiljande murar.
mänsklighetens historia, den har ska pats av den fria tanken, a r modet och intelligensen hos d e m i n som för- för kastade alla medeltidens tur och Kultur.
Kr.
4: 75. hävdvunna och traditionella tankebyggnader och beredde väg för den revolution av i syfte att framkalla harmoni, rätt- mänsklig förhållanden som vi nu be-
Natten till Söndag Av XIII.
Den stora nyheten Det var tur att fru Lundström kom förra trappdagen med Roald, ty näs- ta gång hade j a g knappast haft sinne för honom.
T y nu liar det äntligen börjat röra sig i min historia och märkliga ting iiro å bane.
När ad- vokaten lät hälsa och beställa ner mig till i dag på eftermiddagen, förstod jag på fröken, som framförde budet, att det var något viktigt, men jag förstod icke, nej, jag förstod sanner- ligen icke, varför hon var så angelä- gen att f å veta om jag läst Brokö- pings Tidning.
Så dum är jag, så ur- bota enfaldig och bakom, vilket strax skall visa sig.
Hur kan det komma sig?
Vad det vore härligt, om jag kunde skylla det p i att jag varit en skyddad, gift kvinna i hela mitt liv, men jag törs inte.
S ä r jag kom in till advokaten, var hon vid ett strålande humör.
- Fru Magni, sade hon, om ni nu frågar mig, ifall inte er process är den inärkligaste jag någonsin fört, så, skall jag gå med- på det.
Kan man nu bara tänka sig, att något sådant skulle hända som detta, och hända just i det .ögonblick, då jag sätter mig ner för att vispa upp våra gamla på; ståenden till en ny inlaga för att ge hovrätten in.
.
Hon teg och betraktade mig på sitt välbekanta, genomträngande sätt, vän- tande a t t jag skulle falla in och in- stämma i hennes glädje och förvå- ning.
Jag förstod, att något hänt, som jag antogs veta och borde veta, och försökte genast låtsa.
som om jag nad förrådde mig för denna skarp- synta varelse, som i så hög grad ar- betade med fingerspetsarna i sitt yrke.
- Fru Magni vet det inte, sade hon.
Ni har antagligen läst artikeln i Broköpings Tidning, titta!
vemodigt inte mig längre.
— Alldeles sade jag.
Jag skall ta- l a om för advokaten, vad jag tänkte: Så här tänkte j a g: jaså, v a r det bara ELIN WÄGNER - Jag minns, att jag sade er, att ni blivit flyttad tillbaka till tiden fö- re Fredrika Bremer, och ni sa, att det frågade ni inte efter, fortfor ad- vokaten.
Ni visste inte då, vad det ville säga att vara ofri, efter ni aldrig medvetet varit fri.
- J a, men nu börjar jag ju veta det, sade jag ödmjukt.
Tänk, vad ni måtte ha tyckt att jag var ömklig den dagen, och ändå var ni s i god mot mig.
Ni ställde om på några tim- mar att mitt hushåll blev upplöst och skickade bort mina jungfrur och tog mig med till Stockholm.
Ändå det inte kunde ha varit behagligt för er att uthärda den folkniassa, som titta- de av oss vid Stockholmstågets av- gång.
- A, folkmassor är jag van vid, sade hon, men det var ju inte det vi skulle tala om.
Utan den stora ny- heten, fru Magni, som ni inte har en aning om, fast ni läst Broköpings Tidning.
- J o, sade jag, nog vet jag, att dr Salten håller p i och intresserar folk för att göra ett sanatorium på Sörensenska tomten, men det lir ju inget nytt.
Det var ju d e t vi höll på med, han och jag, när min verksam- het blev avbruten genom att jag blev förklarad omyndig.
Nu söker han andra, mindre komprometterande seende.
affär!
mecenater än mig.
- Ta, men att det skulle upptäckas en hälsokälla på tomten just när jag skall skriva min inlaga till hovrätten!
- Det var j u heller inte så egen- domligt, envisades jag, eftersom det var med den förhoppningen jag köp- te stället.
När jag såg advokatens ansikte förvandlas, så förstod jag, att jag sagt något ofantligt.
Hon var mål- lös, och jag skyndade mig att för- klara: - Jag visste ju, att det fanns en hälsokälla på min tomt, och därför hade vi först tänkt lägga sanatoriet dir..
men när så G ö s t a och Astrid satte sig så ilsket till motvärn, så köp- te j a g Sörensenska huset.
Kunde i n - te källan kommas i t där, kunde jag j u alltid lägga till nya tomten det stycke av min egen trädgård, där käl- lan fanns, hade j a g räknat ut.
för Sörensenska toniten han skickade mig ett körsbärsträd.
Nu h a r jag - Men varför har inte fru Magni sagt det.
med risk att ni anser att sagt mig ' detta?
Det ger j u köpet Broköpings rådhusrätt dömde full- och reparationerna ett helt annat ut- komligt riktigt.
- Det var nära på.
att jag gjort det redan en gång förut, fru Magni, sade hon.
Det var den dagen, då ut- slaget föll och jag inte kunde få er att intressera e r för att ni blivit omyndig, därför att ni bara tänkte på ert avsked med denna person och vad det betydde.
Jag minns, att jag sa- de, att ni icke längre utan förmyn- dares, alltså räntmästar Kvarstads, tillstånd kunde få ingå äktenskap och ni svarade bara: jag kan ju ändå inte ingå några.
Nej, — förste stadsläkaren hade j u slagit upp två dagar tidigare, sade jag och smålog åt a t t j a g nu till straff skulle hållas i spänning en stund, in- nan jag fick veta vad som hänt.
återstående kunna under tidernas lopp hundratusen år i barbariets mörka bli föremål för oanade jämkningar. ” okunnighet. "
” Nu iiro alla inseglen borta " säger Visserligen får även den " radikale nästan alltid orätt, ty ingen kan för- han " och boken ligger öppen för dem utse franitiden.
Men han utgår från som kunna läsa den och de äro få ' ett riktigt antagande, nämligen att tillsvidare, ty de flesta hålla fast vid framtiden hittills alltid visst sig vara gissningar, som framställts om dess olik det förflutna och allt fortfaran- innehåll.
innan någon visste vad som stod däri. ” de kommer att vara det. "
Så blir Rohinsons bok en maning Det är den lärdom vi kunna f 5 av historien, som kan liknas vid " boken till mänskligheten att betrakta sig med de sju inseglen, som är beskri- själv i historiens ljus, att sålunda lära ven i Uppenbarelseboken och som in- känna de mänskliga svagheterna och gen i himlen eller på jorden eller un- bekämpa dem, på det att den förny- der jorden kunde öppna eller läsa i ".
else av mänskligt samhällsliv, som ti- I De sju inseglen ser professor Ro- den kräver må kunna komma till binson sju olika former av djup okun- stånd och på det att de faror, som lu- nighet.
" Ingen hade synnerligen reda ra på oss nch hota att skada oss eller på 1) människans fysik 2) hennes kanske tillintetgöra oss må kunna av- tankeliv och önskningar 3) den värld värjas.
E n rätt undervisning i historia på vari hon levde, 4) hur hon uppstått som ras, 5) hur hon utvecklat sig som det vi må förstå traditionens fördärv- individ från ett litet oansenligt ägg, liga och hämmande inflytande på ut- 61 hur djupt och allvarligt hon är på- vecklingen, en hjärtats förändring och verkad av de ofta glömda intrycken ett renare sinne bli de verktyg.
profes- från den späda åldern och barndo- sor Robinson ger oss till förlösningen men, 7) hur hennes förfäder levat i av en blivande människoålder.
blir det ju en anständig till er i morse, därför att jag fått ve- jag förstått att det var så viktigt med ta av räntmistaren, att de blivit eniga vattnet.
- Vi hade kunnat vinna i rådhus- brydde mig bara om det för hans nom.
så snart jag fått tidningen (och ritten varken mer eller mindre!
skull.
Och dessutom hade dr Sal- jag prisar min goda idé att prenume- - Men det är finare att vinna i ten bett mig tiga, det skulle ju vara rera på Broköpings Tidning för att hovrätten, eller hur?
en hemlighet med vattnet.
Och det följa med vad som händer, fast jag - Tror ni att doktor Salten hade var han, som haft idén från hörjan, inte visste hur omöjlig ni är, fru Mag- så han kunde j u bestämma.
Jag har ni).
Salten bjöd först 90,000 o c h den synpunkten, när han hade mod att tigande bevittna hur hälsovattnet tänkt så lite på hela saken, sen jag det hade räntmistaren tänkt ta med inte mer var hans vin och kom- uppriickta händer, det var ju 15,000 hölls utanför processen!
- Inte hade han några sypunk- panjon.
Men härom dan.
när för- mer än han själv bjudit och han vil- myndaren var uppe och förklarade, l e inte gå högre själv.
Jag erinrade ter, lika litet som jag själv.
Förstår advokaten till exempel själv vad att han tänkte sälja och köpa och honom am överförmyndaren och fö- stycka Sörensenska tomten till egna reslog, att han skulle begära vad fru symptomen betyder, när det gäller en hem, så skickade jag ändå för säker- Magni givit, 150,000.
Det ansåg han sjukdom?
S i står förvirrad och i hets skull ett telegram och varnade huvudlöst, och här var han så heder- mörker inför ett förlopp, som ligger förste stadsläkaren.
Och nu har han lig, att han vägrade att sitta mot Sal- klart för läkaren.
Lika bortkomna är satt fart i saken och skaffat pengar ten en summa, som skulle avskräcka vi andra.
sådana som dr Salten och och släppt ut hemligheten för att få denne, även om detta kunde ha tjänat jag, inför era processer.
Vi be- ännu mera, kan jag tro.
han.
; eget bolags syfte.
Då föreslog griper inte vad som är viktigt eller - Tag tror att hemligheten kom ut jag honom att försöka med 135,000. ej.
litet för tidigt för hans beräkningar, Sen har vi telefonerat ett par gånger, (Forts. å. sid. 6).
sade advokaten.
Tack vare ryktet och nu är Salten och h a n eniga om om källan kommer toniten att säljas 127,200.
Fru Magni har alltså för- i dag, ja, den är nog redan såld - lorat 22,800, och det får man utan för en betydligt högre summa än han att anses tokig.
Dr Salten erbjuder bjöd strax i hörjan.
när ert telegram sig också att ge .er aktier i hans bo- kommit honom till handa.
J a g ringde lag för den summa ni lagt ut på arki- tekt och reparationer.
Det är j u ett anständigt drag av honom, annars må jag säga, att jag saknar ord för hans handlingssätt mot fru Magni.
Nu - Det förstod jag inte, för jag om summan.
J a g ringde ju upp ho- - Ja.
men han älskade mig j u in- te, sade jag.
T y man får inte tala il- l a om honom utan vidare.
- Älska, ack, sade hon medlidsamt.
älska.
Men han visste vilken r o l l husköpet spelade i processen och han löste er inte från ert löfte att ti- ga med planerna på hälsovattnet, vil- ket ger hela saken en förnuftig me- ning.
Nu har det ju alltid hetat, att ni gjorde det av er absurda kärlek till honom.
- Men det var ju också så.
Inte skulle jag ha hållit det där löftet, om Hans bok söker liksom i ett sam- lat ackord gripa över hela mänsklig- hetens historia, den vill liksom vara en vägvisare för dem som önska för- stå och läsa " boken med de sju inseg- len " och bidraga till den självkänne- dom, som han anser att människo- släktet nu så väl behöver.
Den intressanta framställningen ackompanjeras a v en underton av människokärlek och en ärlig vilja att försöka hidraga till mänsklighetens räddning ur den förvirrade och far- liga helägenhet i vilken den befin- ner sig.
Men när han talar om de nya motiv för ett annat socialt liv, som vi måste söka oss fram till, ger han oss ingen vägledning.
Hans bok blir därigenom mera ne- gativ än positiv.
Vi höra akta OSS för att vara konservativa, för sådant tänkande som består i att finna argu- ment för att fortfarande tro som vi tro för att vara mera djur, barn eller vilde än en civiliserad människa och för att låta konstniren och mystikern inom oss fördunkla vår omdömesför- måga och vårt intellektuella seende, när det gäller de vitala samhällsfrå- gorna.
Men som sagt någon positiv väg ut ur svårigheterna ger han oss inte.
" Jag har personligen mycket litet tilltro till dem som ropa: ' Jag har funnit det ', säger han.
' Vad vi först och främst behöva är en hjärtats för- ändring och ett renare sinne varige- nom allt flera människor skola lära sig de saker och ting sådana de äro och i ljuset av vad de kunna bli. "
När han sedan fortsätter att kriti- sera den dogmatiska socialismen för- står man att det egentligen är dess " Jag har funnit det " som han har i tankarne.
Men om det finns ett fel i vår sam- hällsmekanism, som hotar den med förstörelse, om det är den skapande tankens sak att upptäcka detta fel och peka på de samhiilisinstitutioner, som måste utrangeras och ersättas av an- dra liksom " mannen i garaget " un- dersöker och finner felet med sin motor s i är det väl just detta utrop " Jag har funnit det " som skall samla människorna till kamp mot det utslit- na och livsfientliga.
Skall det " nya själstillstånd, fritt från allt hävdvunnet, som kan taga itu med helt nya förhållanden och tillgodogöra sig ett helt nytt vetande " vars skapande Robinson anser vara vad som först och främst kräves av mänskligheten, kunna bli till någon nytta, så måste det väl vara genom att göra människor bättre skickade i valet mellan de olika " Jag har funnit det " mellan de rätta och falska profe- ter, som i hemsökelsens tider ropa ut sina läror på det att den nuvarande samhällsorganisationen " som icke en- dast blir allt mer uppenbart fördärv- lig, hjärtlös och orittvis, utan också av många anledningar börjar falla sönder ” må kunna repareras och för- bättras till skapande av den nya och rikare kultur, som skulle kunna upp- stå och utvecklas om blott hindren och farorna blevo röjda ur vägen.
Homöopati, naturläkare och Marsjömannen (Forts. fr. sid.
1.)
Detta sker genom att stärka an- tingen kroppens olika organdelar, som utgöra de olika instrumenten, varpå livets melodi spelas, eller överledning- en, organismen i sin helhet.
Dåliga instrument ge dålig ton, fördärva en vacker melodi, men en god dirigent eller musiker kan dock reda sig med relativt dåliga instrument.
Även där många toner fattas i orkestern blir symfonien inte illa.
I levande livet är det i motsats till i konsten också den dåliga dirigenten eller den falska melodien som kan fördärva de basta instrument.
Är det icke då viktigare frågar Much, att stärka, inrikta sitt handlande mot organismen, överled- ningen, dirigenten?
, Hur står nu homöopatien till dessa satser?
Natten till Söndag (F o r t s.
f r.
s i d.
5) — Om fru Magni tror jag det, Lund har säkert min egenhändiga sa- förfrågan kvar, så att den går att bi- de hon.
Men Salten, ånej, han är j u lägga ' - Om det får gå så här, så blir ändå - - fru Magni så klok, att ni kan dela - Ja, han är j u ändå bildad, med- med er av varan, sade advokaten.
gav jag, och om han vore sjuk själv, Jag skulle vilja skåda in i mågens skulle han veta allt om det och vara själ just nu, när kontrollet skrivs un- lika olycklig som advokaten vore, om der.
Salig över att pengarna flyter ni låge i en personlig process, och på in igen, men ängslig att ni skall bli pricken visste allt vad er motpart klok på kuppen!
Livet har sina si- kunde hitta på för rackartyg.
J a g tuationer.
ville inte byta med någon av er, jag — Jag har alltid hoppats att Vår är hellre sjuk och dör och förlorar Herre skulle leka litet med honom, processer utan att förstå sammanhan- sade jag.
Det måste vara frestande, get.
han är så högtidlig, Gösta.
Får jag - Nu började advokaten skratta.
nu höra inlagan?
Hon medgav att det låg något i vad - J a, sade advokaten, men hör hu jag sagt.
Jag såg på klockan: måste också väl upp och hejda mig, så snart jag inte gå, sade jag.
det ä r något.
- Nej, nu ska fru Magni höra in- Så slog hon upp akten och började.
lagan till hovrätten, den är j u skri- ven i ert namn.
J a g hade den fär- dig, men nu måste jag förbättra den delen, som handlar om hälsovattnet.
Om vi bara kunde leda i bevis, att ni vetat om det hela tiden.
- J a, det är väl mycket enkelt, sa- d e jag.
J a g har j u den där analysen av vattnet, som jag lät göra i Lund för Över ett år sen.
Herren är de dårars förmyndare.
Laboratoriet i Much fastslår för det första att homöopatien innefattar endast be- handling med läkmedel och med lä- kemedel som framkalla samma symp- tom som sjukdomen, varigenom na- turens läkande arbete underlättas.
Att detta icke kan vara grundfalskt anser Much vara bevisat av den s.k. isopatien.
(Exempelvis behandling med mjältbrandsserum, Behrings difterise- rum o.s.v.).
De små doserna anser e j Much för något väsentligt i homöo- patien, de användes även på andra områden - t. ex. tuberkulinreaktio- ner - men han anser att homöopa- tien tager uteslutande hänsyn till plussjukdomarna.
Det vore j u abso- lut meningslöst förvärra eller för- stärka minus- eller bortfallssymptom i minussjukdomarna genom läkemedel, som skulle framkalla symptom lik- nande sjukdomens.
Samma fel begår visserligen även den s.k. allopatien.
Men dessa båda riktningar rivalisera emellertid endast inom ett visst be- gränsat område av våra behandlings- metoder - behandling genom läkeme- del, som äro direkt inriktade på in- verkan av vissa organ eller cellgrup- per.
De homöopatiska läkemedlen äro just särskilt inriktade härpå, an- ser Much.
Behandlingsmetoder såsom kirurgi, psykoterapi tillhör varken homöopa- tien eller allopatien, e j heller vad som komma in under de fysikalisk-dietis- ka behandlingssätten, motgift - an- titoxin-metoderna samt till slut alla strävanden att stärka organismerna i sin helhet.
Dessa senare äro de ojäm- förligt viktigaste.
ty man må bättra på de enskilda organen - de enskilda instrumenten - hur mycket som helst, de kunna ändå spela falskt.
Det beror på dirigenten, på det hela, hur livets symfoni blir.
Varför räknas då homöopater och naturläkare av allehanda slag tillsam- mans, j a, sluta sig till och med ihop i samma förening.
I grunden ha de se- nare lika litet gemensamt med homöo- paterna som med de s.k. allopaterna, men kanske höra de ihop därför att naturläkarnes resultat förr erkänts och tagits upp av homöopaterna.
Många av homöopatdoktorernas lyc- kade kurer bero säkerligen på att de tillgodogjort sig naturläkarnes meto- der.
Det gemensamma föraktet och förföljelserna från den akademiska medicinens sida ha sen drivit dem samman.
Ett ganska lärorikt exem- pel på officiellt avståndstagande er- bjuder de försök Hr.
Andreas Berg gjort att f å sin rationella feberbe- handlingsmetod officiellt prövad.
Han anser sig särskilt vad akuta barnför- lamningsfall beträffar fått utmärkt resultat med inpackning, avrivning och dylikt insatta på tidigt stadium av sjukdomen.
Ehuruväl ett sådant förfaringssätt mer stämmer med de allmänna principer, som Much fram- lagt och feberbehandling med feber- nedsättande medel väl allmänt från medicinskt håll fördömes som ett grovt ingripande i de naturliga för- svarsmedlen, ehuru .allmänheten älskar sina pulver - har Medicinal- styrelsen icke funnit anledning bifalla hr.
Bergs begäran.
- Men Medicinalstyrelsen varder i dessa dagar mycket förlåtet på grund av dess uttalande om Marsjömannen vilket tydligen föranledde hans fri- givande i måndags.
Där fastslås att icke förr än det blivit utrönt om det retmedel som träffade Emil Larsson, den psykiska påfrestningen han blivit utsatt för är verklig eller icke, kan hans därav följande reaktioner bedö- mas.
Säkerligen skulle Much räkna hans symptom till plussjukdomarna, de som framkalla ökad kraft och sä- kerligen varit i stort sett ändamåls- enliga till vinnande av hans mål.
Så sköter jag mina saker på bott- mycket över ändå att hava gemen- Och det är mycket möjligt, att min ack, icke nyttjar jag böner till ' si- n e n i nedre våningen hos mig själv.
samt, utom sådant där, Albert.
Får oro vore orättvis, och att du skötte dant, som de icke tjäna till; ty det är - Du vill då aldrig sköta någonting jag säga dig rent ut, som jag menar?
allt ganska bra; dock skulle den oron, signeri och tomma ljud, om icke än- Ty jag har tänkt på detta under Albert.
ja, j a jag skall tala om för nu värre, nämligen hiidelse.
Böner?
uppe hos mig?
dig, att så fort du märkte dylikt hos O min store Gud?
E j den vackraste R O M A N Blir du där något boendes, Albert, dessa dagar .. bön förvandlar vitt till svart, eller Också jag har tänkt därpå myc- mig, så blev du rasande.
av så skall du väl ock hava mycket att ket, mycket, må du tro: de: miste bli I alla fall, avbröt sergeanten.
har svart t i l l vitt.
Om två stå bredvid C.
J.
L. ALMQUIST uträtta för egen räkning, och behöver du orätt i d e t, Sara, att fördärv och varann och ljuga redan då ett tyck: (Forts.) hava dig i ordning, så som du kar vår högsta angelägenhet.
för varandra, som de icke hava, icke Likväl få vi akta, att det icke må olycka finnas i alla hus.
- I Lidköping?
Men du har icke tarva.
En god matinrättning finne: bönen lögnen därvid till sanning.
- I alla?
frågade hon.
Nej, jag gör sett de rummen ännu.
Spar till dess.
i grannskapet, och billig städning är gå sönder för oss av alltför mycket Aldrig köpa, aldrig hyra, vad man än lätt att få, även tvätt och strykning nit: Det är hälften vunnet, att taga har sett ett eller par hus, där de leva Eller om de icke då stå och ljuga, hos beskedliga människor, som därav sakerna lätt och klokt, vet d u; rätt bra, rätt bra.
Men det kommer visst men likväl lova sådant.
som det hän- ej sett och skådat!
Denna gyllne regel gick på meter, hava en liten skärv för sin bärgning, och slätt, Albert.
Och det är just så icke därav, ritt de blivit hopliista, vil- der att det sedan all.
; icke står i de och var det första av det slaget, som Albert.
De skulle kunna förtjäna man kan taga dem, när man riktigt ket icke annorstiides hjälpt.
utan där- makt att hålla, icke avböjes det sergeanten hörde ifrån Saras mun.
mer, om icke skråna vore.
Men det håller av varann.
av, att de i själ och hjärta draga nom någon läsning över dem?
Men orden föllo sig så bra och be- säger jag, att ofta önskar jag ändå sergeanten förstod henne icke all- överens, åtminstone s å pass mycket det soni oftast intriiffar, nämligen, ledsagades av en ljuv, nästan smekan- få bjuda dig ned på en liten enkel deles, men smekte det vackra hårfäs- som behöves, vilket alltid hjälper där att de sedermera icke hålla vad soni blir dem omöjligt att göra.
men lik- de tonvikt.
De stodo bägge vid ett risp, om det faller sig: kanske bjuder tet vid hennes panna.
Fortfar, Sa- det finns.
väl med skenet låtsa s:, till ökad plå- a v fönstren i rummet, hade ånyo du mig ock någon gång upp?
Men r a!
du skall tala först.
Hoplästa?
vad menar du med det?
taga av det ditt aldrig.
aldrig vill jag upprullat gardinen och släckt ljusen, - Att nian läst över dem, vet jag.
ga och lögn, vad iitriittade väl då den Hon upplyfte sitt huvud ifrån hans för att en stund njuta aftonhimme- är, eller lägga mig i ditt husväsen- bröst, varemot det vilat litet, betänk- Kära Albert, signerier tjiina till intet.
arma bönen på förhand?
Icke hind- lens intagande anblick innan de lade de.
.
blott svara dig, ifall du frågar te sig en smula, men sade dock:] &lt;f- M a n måste en gång komma därhän, rade den att så går?
Och när de så mig till råds, det du sedan kan följa ter ilet så är, att du håller av mig att i denna sak, som i alla andra, söka ändå fortfara med varann, bliva de sig.
- I dina Lidköpings-smårum, Sa- eller e j, huru d u vill.
och allraminst och jag dig, så hava vi j u det gemen- vad som verkligen tjänar, och ej byg- a l l t mera grova till själ och kropp .., ra, är det visst rosiga tapeter?
det skall jag nånsin hindra dig i ditt ar- samt?
Det är mycket det.
Albert.
ga på det odugliga.
Därav blir icke ja, riktigt liderliga, det måste man slår icke felt, och därinne har du si- bete.
J a g förstår mig icke på dina Och det lir mer lin många hava.
Men blott olycka, utan, vad värre är, rik- tillstå.
.
och till sluts sådana, att de kert fordom vid sina tillfällen malit sysselsittningar: det måtte väl vara taga vi oss före, att även hava en hop tiga laster.
Ty, s?
~ fort man icke il- icke mer alls kunna fatta vad vackert ärita? ..
Han höll henne i sina armar, en hop skriveri och räkenskaper, kan- annat onödigtvis gemensamt, s i skall skar varann, så är det en riktig ful och rent i världen är, eller förstå n i - got i grunden klokt om niiiniiiskan, hon såg frågande upp i hans ansikte, ske, efter du har att göra med inspek jag berätta dig vad därav följer.
last att.
ehuru man läst över dem.
Det ser Hörstadius och Skulle du taga mitt lilla hus, min n i - att finna om han gjorde narr av hen-.
ja, lika mycket Signerier?
Men jag tycker rätt nes dröm, den hon berättat.
.
den där S e l a n d e r och Silfver .. kanske på ring, mitt bohag och penningar.
.
mycket om en vacker bön.
sådan man ju jämt, och det kallar jag ose- der.
Albert!
icke är det värt att heta drömmen i Arboga.
Men hon fann Koberg .. men aldrig vill jag störa obetydligt, men som jag kan hava el- par exemple, som brukas när t v å.
.
nu ingen ironi, ingen satir på hans dig däri.
ler få.
.
ja.
j a g vill icke neka för dig, Sara såg upp med ett underbart ut- läppar.
- Det tackar jag dig för, Sara, att j a g kunde börja bli förtretlig.
T y tryck.
Gud är mitt vittne, yttrade är det.
Och aldrig är det värt att t i l l Fordom!
inföll hon.
Det kan ske det är rasande bra.
Men finns det kanske förstår du icke att sköta så- hon knappt hörbart.
men med den vinnande av en sak bruka annat.
än många gånger ännu.
Jag ärnar e j av- ingenting.
som kan vara gemensamt, dant?
Jag gissar du vet icke det renaste stämma, Gud känner, att jag det man vinner honom med; så tyc- lägga mitt yrke.
sådana människor emellan, som.
själv, efter du e j försökt hava hus älskar böner.
Och jag gör deni, Al- ker jag.
- Men om jag hyr rummen?
Det är rätt mycket, jag ganska och yrke: åtminstone vet jag icke det.
bert, och jag tänker göra dem.
Men (Forts.) (14) Det går an.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
